Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner angående slopande av vissa punktskatter.

1969-03-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:11, Betänkande med anledning av motioner angående slopande av vissa punktskatter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1969

1

Nr 11

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående

slopande av vissa punktskatter.

(1 :a avd.)

Bevillningsutskottet behandlar i detta betänkande följande motioner

1) de likalydande motionerna I: 681 av herr Brundin samt 11:823 av fröken

Wetterström och herr Hovhammar, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamt förslag angående avveckling av den särskilda

varuskatten på choklad och konfektyrvaror;

2) de likalydande motionerna 1: 690 av herr Mattsson m. fl. och II: 776 av herr

Andersson i Örebro m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

begär förslag till nästa års riksdag om avveckling av försäljningsskatten på guldsmedsvaror.

Gällande bestämmelser m. m.

Försäljningsskatt

Enligt förordningen om försäljningsskatt (SFS 1948: 85) föreligger skatteplikt

— med vissa smärre undantag — beträffande följande varor, i den mån de yrkesmässigt

säljs inom riket eller införs hit, nämligen knutna mattor innehållande natursilke

ävensom andra knutna mattor med ett knutantal överstigande 25 000 per

kvadratmeter; naturpärlor och ädelstenar och produkter därav samt varor av ädel

metall, allt i den mån de icke utgör artiklar för tekniskt bruk. Till den 1 juli 1965

utgick försäljningsskatten också på grammofonvaror.

Skatten utgår med 20 % av beskattningsvärdet, vilket senare i princip är lika

med varans pris till konsument inklusive försäljningsskatten men exklusive mervärdeskatten.

Enligt särskilda bestämmelser skall i vissa fall skatt erläggas med

lägst visst belopp per kalenderår (minimiskatt).

Försäljningsskatten redovisas till kontrollstyrelsen av hos styrelsen registrerade

säljare. För vara, som införes till riket av annan än registrerad säljare, skall skatten

erläggas till tullverket. Skattskyldig är därvid den för vars räkning införseln äger

rum.

Försäljningsskattens utveckling belyses av följande statistik för åren 1961—1966.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 11.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1969

År

Antal den 31/12 registrerade

säljare av

Till kontrollstyrelsen erlagd skatt,

1 000 kr.

Till tull- verket

Guldsmeds-

varor

Grammo-

fonvaror

Knutna

mattor

Guldsmeds-

varor

Grammo-

fonvaror

Knutna

mattor

skatt,

1 000 kr.

1961

1 290

359

109

28 346

9 967

3 886

511

1962

1 341

326

112

33 147

8 562

4513

483

1963

1 383

302

119

39 054

9 145

5 181

743

1964

1 430

309

130

42 747

8 982

5 811

655

1965

1465

—

146

46 662

6 895

7 233

779

1966

1 434

—

152

44 971

313

6 597

592

Av riksrevisionsverkets i årets finansplan redovisade inkomstberäkning framgår

att försäljningsskatt på guldsmedsvaror och knutna mattor under budgetåret

1967/68 inflöt till kontrollstyrelsen med 54,2 milj. kr. Under tiden juli—oktober

1968 erlades 15,0 milj. kr. mot 15,1 milj. kr. under samma tid 1967.

Med hänsyn till att någon ökning av skatteintäkten inte ägt rum och då marknadsläget

inom hithörande branscher är något osäkert, beräknas intäkterna för

budgetåret 1968/69 till 54 milj. kr., för budgetåret 1969/70 till 56 milj. kr. och

för budgetåret 1970/71 till 59 milj. kr.

Särskild varuskatt på choklad- och konfektyrvaror

Enligt förordningen om särskild varuskatt (SFS 1941:251) utgår sådan skatt

för följande slag av varor, där de tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller

för vidare bearbetning eller ock införs till riket, nämligen flertalet choklad- och

konfektyrvaror, vissa pulver och tabletter för läskedrycksberedning samt vissa

tekniska preparat. Som skattepliktig tillverkning anses även omformning, omarbetning

och i vissa fall omförpackning av skattepliktig vara, avsedd att hållas till salu

i sålunda förändrat skick.

Fr. o. m. 1/7 1965 slopades den särskilda varuskatten på socker och sirap,

tandkräm och munvatten m. fl. dylika varor samt spelkort. För övriga kemisktekniska

varor samt för choklad- och konfektyrvaror fastställdes skattesatsen till

enhetligt 50 % av beskattningsvärdet. Detta värde är beträffande tekniska preparat

i princip lika med det pris varan betingar vid försäljning till detaljist och beträffande

övriga varor i princip lika med priset vid försäljning i större poster till grossist.

I intetdera fallet skall därvid den särskilda varuskatten inräknas i priset.

Den särskilda varuskatten uppbärs av kontrollstyrelsen, när skattepliktig vara

tillverkats inom landet eller införts hit av importör, som i särskild ordning blivit

registrerad hos kontrollstyrelsen. Skattskyldig är tillverkaren eller importören.

Skatten för vara, som införs till riket av annan än registrerad importör, erläggs till

tullverket samtidigt med tullen.

I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsmedelsindustrin

till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes utjämningsskatt (SFS 1968:

258) på vissa choklad- och konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Fr. o. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1969

3

den 1 juli 1966 höjdes utjämningsskatten från 50 öre till 60 öre för kilogram av

de skattepliktiga varorna.

Skatteutvecklingen belyses av följande uppgifter för åren 1961—1966.

År Antal den 31/12 hos kontrollstyrelsen Till kontrollstyrelsen erlagd skatt, Till tull
registrerade

tillverkare och 1000 kr. verket

importörer erlagd

skatt.

Choklad- o. kon- fektyrvaror, socker

o. sirap, glass samt

wafers o. biscuits

Teknis- ka pre- parat

Spel-

kort

Choklad- o. Socker

konfektyr- och sirap

varor, glass

wafers o.

biscuits

Teknis- ka pre- parat

Spel-

kort

1 000 kr.

Totalt

Därav

enbart

glass

1961

1 929

796

262

3

178 513

53 323

50 599

502

21 588

1962

1 840

701

268

4

185 837

58 223

63 299

809

22 452

1963

1 055

- ■

263

4

186 200

61 044

71 755

943

22 657

1964

1 013

—

258

4

191 827

45 832

78 718

876

30 497

1965

981

—

248

—

187 857

26 200

81 797

434

24 577

1966

957

—

243

—

186 060

—323

83 864

—

16 858

De sammanlagda inkomsterna på titeln särskilda varuskatter beräknas för budgetåret

1969/70 till 420 milj. kr., varav ca 110 milj. kr. kan hänföras till tekniska

preparat, varför skatteinkomsten på choklad- och konfektyrvaror bör beräknas

till 310 milj. kr.

Frågornas tidigare behandling

Frågan om punktskatternas bibehållande eller avveckling prövades av 1963 års

riksdag med anledning av då väckta motioner angående avveckling helt eller delvis

av dessa skatter. Riksdagen beslöt på bevillningsutskottets förslag (BeU 1963: 16)

att överlämna samtliga motioner till allmänna skatteberedningen för beaktande. Utskottet

uttalade bl. a. som sin uppfattning att ju mer den allmänna varuskatten

höjes desto mer framträder olägenheterna av punktskatterna.

Allmänna skatteberedningen förordade i sitt betänkande Nytt skattesystem (SOU

1964: 25) att de särskilda varuskatterna skulle avvecklas vid införande av en mervärdeskatt.

Yrkanden om avveckling av försäljningsskatten framfördes till såväl vår- som

höstriksdagen 1965. Yrkandena har i huvudsak motiverats med beskattningens

snedvridande effekter och vissa därav betingade konkurrensrubbningar. Även skattens

hämmande effekt på det konstnärliga ädelsmidet har åberopats liksom den

obeskattade resandeinförseln av ädelmetallvaror. Motionerna avstyrktes med hänvisning

i första hand till det därav föranledda skattebortfallet.

Vid 1967 års vårriksdag behandlade bevillningsutskottet (BeU 1967: 31) motioner

om avveckling av försäljningsskatten och den särskilda varuskatten på tekniska

preparat och anförde därvid bl. a. följande.

Som utskottet inledningsvis antydde kan de anförda skälen för en avveckling

1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1969

av den särskilda varuskatten på tekniska preparat inte anses väga särskilt tungt.

Utskottet finner att man vid denna frågas bedömande måste beakta att åtskilliga av

de argument bortfallit, som branschens representanter anförde till allmänna skatteberedningen

mot denna skatt. De rent hygieniska artiklarna som schamponeringsmedel

och munvårdspreparat har undantagits från skatteplikt, de påtalade olägenheterna

av tre olika skattesatser har undanröjts genom införandet av en enhetlig

skattesats, och den tidigare förekommande tredubbla beskattningen av alkoholhaltiga

kosmetiska preparat har ändrats genom borttagandet av omsättningsskatten

på teknisk sprit. De principiella skäl för en allmän punktskatteaweckling med

hänsyn till dessa skatters konkurrenssnedvridande effekt, som allmänna skatteberedningen

påvisade, kan enligt utskottets mening alltjämt anföras i fråga om i

första hand försäljningsskatten och pälsvaruskatten, men de gör sig inte gällande

med samma tyngd i fråga om den särskilda varuskatten. Utskottet anser därför att

frågan om en avveckling av sistnämnda skatt, som ger betydande inkomster, främst

måste bedömas från statsfinansiell synpunkt.

I prop. 1968: 100 om införande av mervärdeskatt uttalade finansministern i

fråga om avvecklingen av punktskatterna följande.

Som jag nämnt i det föregående ansåg allmänna skatteberedningen att införandet

av en mervärdeskatt borde kombineras med en avveckling av vissa punktskatter.

Vid sidan av mervärdeskatten borde utgå endast sådana särskilda skatter, som

kunde anses motiverade av särskilda skäl, såsom skatterna på sprit, vin, maltdrycker,

tobaksvaror och motorbränslen. Övriga punktskatter borde slopas, vilket i

nuläget skulle betyda en avveckling av den särskilda varuskatten på chokladvaror,

skönhetsmedel m. m., försäljningsskatten på guldsmedsvaror och äkta mattor, pälsvaruskatten,

läskedrycksskatten samt skatten på lättöl. Denna inställning till punktskatterna

biträddes av flertalet remissinstanser, men det förekom också yttranden

om att punktskatterna borde bibehållas eftersom de möjliggjorde ett lägre uttag

av mervärdeskatt.

I det i fjol avgivna betänkandet avseende den verkställda översynen av skatteberedningens

mervärdeskatteförslag har punktskattefrågan inte närmare behandlats.

Utredningsuppdraget gällde den tekniska utformningen av en mervärdeskatt

och därmed ansåg sig utredningen inte ha anledning att behandla punktskatterna i

vidare mån än som betingats av förslaget att inrymma det energiskattebelagda området

under mervärdeskatten. I punktskattefrågan uttalas i övrigt endast, att det

inte tillkommit något nytt som föranledde särskilt beaktande från teknisk synpunkt

i det fail införandet av en mervärdeskatt skulle kombineras med en avveckling av

vissa punktskatter. Tvärtom framhölls, att de ändringar av punktskatterna, som

skett efter det skatteberedningens betänkande avlämnats, borde underlätta införandet

av en mervärdeskatt. Detta borde följa av att den särskilda beskattningen av

bl. a. socker, sirap och grammofonvaror slopats under mellantiden.

I flera remissyttranden över detta betänkande har man dock erinrat om skatteberedningens

ställningstagande till punktskatterna och vidhållit uppfattningen att

en avveckling av dessa skatter i den omfattning beredningen förordat bör ske vid

övergång till mervärdeskatt. Uttalanden av samma innebörd har också framförts

i skrifter till finansdepartementet av både branschorganisationer och enskilda företag,

som berörs av de i sammanhanget aktuella punktskatterna.

De punktskatter det här är fråga om tillför staten betydande inkomster. För

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1969

5

budgetåret 1968/69 beräknas den sammanlagda intäkten härav uppgå till inemot

500 milj. kr. Det är omöjligt att avstå från dessa inkomster. En punktskatteavveckling

skulle därför kräva att inkomstbortfallet därav måste kompenseras genom

andra skatteåtgärder. En höjning av den generella indirekta beskattningen torde

vara den enda möjligheten att kompensera ett inkomstbortfall av denna storlek. I

valet mellan att höja mervärdeskatten med inemot en procentenhet, som skulle

erfordras, och att bibehålla en i princip oförändrad punktbeskattning anser jag

avgörande skäl tala för den sistnämnda lösningen. Även om jag är medveten om att

skäl kan åberopas för en avveckling eller modifiering av vissa punktskatter är jag

således inte beredd att i samband med införandet av mervärdeskatten vidta några

andra ändringar i den indirekta beskattningen. En punktskatteavveckling måste

skjutas på framtiden.

Bevillningsutskottet (BeU 1968: 45) anslöt sig till detta uttalande och konstaterade

att utskottet i enlighet härmed inte kunde tillstyrka något av de många yrkanden

som framställts vid riksdagens början eller med anledning av propositionen

om avveckling helt eller delvis av vissa punktskatter, då det saknades ekonomiskt

utrymme för sådana åtgärder. Utskottet hade därmed inte frånträtt sin tidigare

uttalade uppfattning att en punktskatteavveckling i princip var en angelägen

åtgärd.

Riksdagen beslöt enligt utskottets hemställan.

Motionerna

1: 681 och 11:823

Den svenska chokladindustrin är en renodlad jordbruksindustri emedan % av

dess råvaruförbrukning kommer från det svenska jordbruket och resten från jordbruk

utanför landets gränser. Detta innebär att den högprislinje för jordbruksvaror

som förs i Sverige i allra högsta grad påverkar den svenska chokladindustrins kostnadsläge

i negativ riktning jämfört med de utländska företag som har större tillgång

till jordbruksvaror till de lägre världsmarknadspriserna. Dessutom drabbas

även den svenska chokladindustrin av den internationellt sett kraftiga stegringen

av lönekostnaderna.

En lönsamhetsutredning som gjorts kring årsskiftet 1967/68 rörande de tio

största företagen i branschen visar, att en successiv och allvarlig lönsamhetsförsämring

skett.

Av det ovan anförda framgår att den inhemska chokladindustrin inte bara har

ett oförmånligt kostnadsläge jämfört med annan inhemsk industri, utan framför

allt att den har ytterst svårt att konkurrera med utländska företag på såväl hemmasom

världsmarknaden.

Som belägg för det sista kan redovisas att medan hemmaproduktionen under

1960-talet ökat med ca 30 % har importen ökat med inte mindre än 170 %.

För att förbättra den svenska chokladindustrins konkurrensläge och möjlighet

att överleva och expandera borde den speciella och diskriminerande varuskatten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1969

på choklad- och konfektyrvaror avvecklas, vilket även skulle innebära en ökad

trygghet för de anställda.

I det förslag till nytt skattesystem som allmänna skatteberedningen lade fram

1964 behandlades den indirekta beskattningens utformning. Beredningen ansåg

därvid att särbeskattningen på choklad- och konfektyrvaror borde avvecklas av

såväl skattetekniska som produktions- och konkurrensskäl. Redan 1952 års kommitté

för indirekta skatter förordade ett slopande av punktskatterna i och med

införandet av en generell indirekt beskattning.

Genom den fortgående internationaliseringen av handeln som sker på grund av

tullarnas successiva avveckling ökar kraven på att det svenska skattesystemet får

en sådan utformning att den inhemska chokladindustrin ges möjlighet att på lika

villkor konkurrera med utländsk industri på såväl hemma- som världsmarknaden.

Ett slopande av den särskilda varuskatten på choklad- och konfektyrvaror skulle

innebära en stor förbättring i detta avseende.

1:690 och II: 176

Försäljningsskatten utgör 20 % av beskattningsvärdet (konsumentpriset inkl.

skatt). Tillsammans med mervärdeskatten och den särskilda kontrollstämpelavgiften

utgör de totala kostnaderna för skatte- och kontrollavgifter ca 40 % av varans

pris. Till detta kommer icke oväsentliga kostnader för redovisningsförfarandet.

Skatten utgår inte enbart på råmaterialet utan även på den arbetstid som nedlagts

vid produktens framställning. I arbetstiden inräknas då såväl produktivt som

administrativt arbete. En kund som till en guldsmed lämnar in ett smycke för nedsmältning

och omarbetning får alltså betala denna »lyxskatt». Det faktum att den

nedlagda arbetstiden beskattas drabbar de konsthantverkare som arbetar med ädelmetaller

speciellt hårt; värdet av deras produkter utgörs till största delen av konstnärens

arbetsinsats. Till de avsevärda kostnader som själva skatten utgör kommer

de allt besvärligare marknadsförhållanden som råder i branschen. Bl. a. har priset

på finsilver under det senaste året stigit med ca 70 %. Priset på finguld har ökat

med ca 16—17 %.

I ett hårt konjunkturläge med betydande strukturförändringar som går ut över

enskilda yrkesutövare, såväl anställda som företagare, utgör den höga skattebelastningen

en betydande svårighet.

Försäljningsskatten har även lett till att en omfattande illegal handel förekommer.

Sålunda försiggår en betydande smuggling av guldsmedsvaror. Vidare förekommer

mindre nogräknade företag, som på olika sätt kringgår skattebestämmelserna.

De liberala införselbestämmelserna för resande medför ett stort avbräck för guldsmedsbranschen.

Härtill kommer att ett mycket stort antal svenskar årligen under

utlandsvistelser i god tro köper dels ostämplade varor, som vid närmare granskning

visar sig vara undermåliga, dels guldsmedsvaror försedda med svenska ansvarsstämplar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1969

7

Den höga beskattningen på guldsmedsvaror gör att den skattefria försäljningen

ombord på flygplan och fartyg i internationell trafik ytterligare försämrar de lojala

guldsmedsföretagens konkurrenssituation.

På grund av den svenska guldsmedsbranschens mycket kringskurna position med

betydande statliga pålagor, en allt sämre lönsamhet, ökande svårigheter att bereda

personalen sysselsättning inom industrin, på verkstäderna och i butikerna, en sjunkande

omsättning och en i väsentlig grad tilltagande konkurrens från grannländerna

har branschen försatts i ett ytterst prekärt läge.

Bevillingsutskottet har tidigare vid behandlingen av motioner i ämnet anfört att

utskottet delade motionärernas uppfattning att en avveckling av försäljningsskatten

borde komma till stånd.

Försäljningsskatten på guldsmedsvaror är — jämte skatten på knutna mattor —

den enda kvarvarande punktskatt som uttages i detaljhandelsledet.

De olika system som tillämpas i fråga om försäljningsskatten och mervärdeskatten

komplicerar ytterligare i hög grad de svenska guldsmedernas bokföringsoch

redovisningsarbete. Beträffande silver bör speciellt beaktas att i detta material

framställs en mängd småartiklar av typ armband, ringar, berlocker, många gånger

med ett försäljningspris under 5 kronor. En speciell skatte- och kontrollbokföring

för denna mängd småartiklar skapar betydande administrativa svårigheter för

företagarna.

Här bör också ytterligare understrykas det märkliga läge som den grupp konstnärer

som arbetar i silver har kommit i jämfört med andra konstnärliga yrkesutövare.

Konstnärligt arbete är i princip inte belagt med skatt. När det gäller silversmeder

belastas dessa speciella konstnärer med ett 25-procentigt påslag på såväl

idé som arbete på grund av att den materia de arbetar med är silver i stället för

annat material.

Med hänvisning till ovan nämnda synpunkter anser motionärerna principiellt att

försäljningsskatten på guldsmedssvaror bör avvecklas snarast möjligt. Vid beräkning

av de ekonomiska konsekvenserna av en sådan avveckling bör man ta hänsyn

till att den ökade försäljningen i Sverige — som blir följden av en sådan avveckling

— medför en ökad intäkt av mervärdeskatt samt på längre sikt ökad inkomstskatt

på grund av ökad lönsamhet och ökad sysselsättning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1969

Utskottet

Frågan om avveckling helt eller delvis av vissa av de särskilda punktskatterna

har upprepade gånger varit föremål för riksdagens prövning. Uppslutningen kring

awecklingskraven ökade starkt sedan allmänna skatteberedningen i sitt betänkande

Nytt skattesystem enhälligt förordat att de särskilda varuskatterna och läskedrycksskatten

skulle slopas och den allmänna energiskatten ersättas med mervärdeskatt,

då sistnämnda skatteform infördes. Finansministern fann emellertid inte det statsfinansiella

läget tillåta någon punktskatteavveckling i samband med föregående års

beslut att införa mervärdeskatten, varför en sådan åtgärd ställdes på framtiden.

Denna uppfattning accepterades då i stort sett av alla politiska partier. I valet mellan

att höja mervärdeskatten med inemot en procentenhet, som skulle erfordras, och

att bibehålla en i princip oförändrad punktbeskattning ansåg finansministern avgörande

skäl tala för den sistnämnda lösningen. Punktskattefrågan kan alltså komma

att tas upp till förnyad prövning om en höjning av mervärdeskatten blir aktuell.

Mot den bakgrunden synes det utskottet inte motiverat att — som i de föreliggande

motionerna sker — lägga fram förslag som endast syftar till avveckling

av vissa delar av de särskilda varuskatterna utan beaktande av att likartade problem

finns på angränsande skatteområden. Utgångspunkten för motionärernas resonemang

får antas vara att de anser de avsedda skatteområdena särskilt missgynnade.

Utskottet har tidigare uttalat att försäljningsskatten och pälsvaruskatten borde kunna

räkna med en viss prioritet vid en skatteavveckling på grund av att de besvärande

konsekvenserna av dessa skatter är särskilt påtagliga. De skäl som i motionerna

I: 690 och II: 776 nu åberopas för en avveckling av försäljningsskatten på guldsmedsvaror

är i stort sett desamma som framfördes då utskottet gjorde sin tidigare

bedömning. Utskottet finner inte anledning att nu frånträda denna uppfattning.

De argument som framförs i motionerna I: 681 och II: 823 till stöd för slopande

av den särskilda varuskatten på choklad- och konfektyrvaror synes utskottet vara

föga bärkraftiga och på vissa punkter missvisande. Motionärerna gör gällande att

chokladindustrin skulle ha ett särskilt besvärligt läge på grund av att den måste

arbeta med jordbruksråvaror som fördyras av den svenska jordbruksregleringen.

Man bör emellertid inte bortse från det system med utjämningsskatt och råvaruprisutjämning

som införts för att eliminera olikheterna i råvarupris mellan importerade

och inhemska choklad- och konfektyrvaror och som — såvitt utskottet har

sig bekant ■— lett till den avsedda utjämningen. Motionärerna framhåller vidare

den ökande importen som ett bevis för att beskattningen diskriminerar den svenska

chokladindustrin men nämner inte att importökningen till stor del kan antas bero

på tullavvecklingen inom EFTA under den tidsperiod som avses.

Utskottet har med dessa synpunkter inte velat markera någon i princip ändrad

inställning till punktskatternas avveckling utan endast velat understryka dels att en

avveckling kan bedömas olika för de skilda områdena, dels att frågan torde vinna

på att tas upp till förnyad prövning i ett större sammanhang då förutsättningar för

kompensation för uppkommande skattebortfall kan garanteras.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1969

9

Med hänsyn främst till de statsfinansiella följderna avstyrker utskottet de här

behandlade motionerna.

Med hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet

att riksdagen avslår

1) motionerna I: 681 och II: 823,

2) motionerna I: 690 och II: 776.

Stockholm den 6 mars 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herr John Ericsson (s), fröken Ranmark (s), herrar

Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (m),

Tistad (fp), Paul Jansson (s), Mattsson (ep) och Arne Pettersson (s); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brandt (s), fru Nettelbrandt

(fp), herrar Carlstein (s), Eriksson i Bäckmora (ep), Wikner (s), Josefsson

1 Halmstad (s), fru Berglund (s), herrar Leander (s) och Josefson i Arrie (ep).

Reservation

av herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp),

Mattsson (ep), Magnusson i Borås (m), fru Nettelbrandt (fp), Eriksson i Bäckmora

(ep) och Josefson i Arrie (ep).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.