Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1968

1969-03-27 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:25, Betänkande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

1

Nr 25

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändring

i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt

jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1969: 18 föreslår Kungl. Maj :t att riksdagen antar därvid

fogat förslag till förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr

430) om mervärdeskatt.

Enligt propositionen skall skattskyldighet till mervärdeskatt kunna föreskrivas

för viss statlig verksamhet. Vidare föreslås att mervärdeskatt skall

utgå på begagnade personbilar som säljs av biluthyrningsföretag och att

rätt till avdrag för ingående mervärdeskatt inte skall föreligga för köp av

sådana bilar.

Författningsförslaget har följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 18 §, punkt 1 av anvisningarna till 2 § och anvisningarna

till 8 § förordningen den 6 juni 1968 om mervärdeskatt1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

18 §.

Skattskyldig som---konstnärliga verksamheten.

Avdragsrätt föreligger---skattepliktig verksamhet,

3) anskaffning av personbil för 3) anskaffning av personbil från

annat ändamål än återförsäljning säljare som innehaft bilen för yrkeseller

uthyrning i yrkesmässig verk- mässig uthyrning och annan anskaffsamhet.

n^n9 av personbil för ändamål som

1 Senaste lydelse av 18 §, punkt 1 av anvisningarna till 2 § och anvisningarna till 8 §

se 1968:580.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ej avser yrkesmässig återförsäljning

eller uthyrning.

Föreligger skattskyldighet---medför skattskyldighet.

Konungen kan----------1 §.

Anvisningar

till 2 §.

1. Verksamhet anses---enligt kommunalskattelagen.

Verksamhet som------även landstingskommun.

Bedriver staten------och gruppkorsband.

Om särskilda skäl föreligger kan

Konungen förordna att statlig verksamhet,

som avser eget behov och

som ej enligt andra eller tredje stycket

är att anse som yrkesmässig, tills

vidare skall anses utgöra yrkesmässig

verksamhet.

till 8 §.

Undantaget för fartyg gäller---skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för--— detta ändamål.

Undantaget för livräddningskryssare---af skeppsbrutne.

Undantaget för gas------av butiksvara.

Undantaget för allmän--—---varje vecka.

Undantaget för periodisk — --hemvärnets verksamhet.

Butiksmässig försäljning------av köpare.

Med begagnad personbil under 11

förstås sådan personbil och sådan

med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri

utrustad lastbil med

tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,

som tidigare för annat ändamål än

yrkesmässig återförsäljning sålts eller

uttagits inom landet eller införts

till landet.

Med begagnad personbil under 11

förstås sådan personbil och sådan

med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri

utrustad lastbil med

tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,

som tidigare för annat ändamål än

yrkesmässig återförsäljning sålts eller

uttagits inom landet eller införts

till landet. Har ny personbil anskaffats

för yrkesmässig uthyrning anses

bilen icke som begagnad när den

säljes eller uttages av uthyraren.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

18 § och anvisningarna till 8 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från

och med den 20 februari 1969.

Beträffande motiveringen för förslagen hänvisar utskottet till propositionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

3

Motionerna

Yrkanden med anledning av propositionen

1) motionerna 1:915 av herr Ferdinand Nilsson och II: 1049 av herrar

Dahlgren och Sundkvist

att riksdagen beslutar

a) att postverket och statens järnvägar befrias från skatt

b) att intern beskattning mellan statliga verksamhetsgrenar icke skall

förekomma

2) motionerna I: 916 av herrar Stefanson och Tistad samt II: 1051 av fru

Nettelbrandt m. fl.

a) att riksdagen beslutar

1) att skattskyldighet skall gälla för offentlig myndighet och affärsdrivande

verk, som till annan tillhandahåller skattepliktiga varor och tjänster

2) att vederbörande utskott utarbetar erforderlig författningstext

b) att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t hemställer om förslag till

befrielse från mervärdeskatt för begagnade motorcyklar i kombination med

höjd accis på motorcyklar

3) motionerna I: 917 av herr Åkerlund och II: 1050 av herr Enarsson

att riksdagen antar följande

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 11 § och anvisningarna till 11 § förordningen

den 6 juni 1968 om mervärdeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

11 §•

Från skatteplikt--— samt resgodsbefordran,

3) transport av vara till utlandet eller transport i samband med renhållning,

4) bärgning ----av veterinär.

(Se vidare anvisningarna.)

lf Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt Nr 25

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

till 11 §.

Undantaget under 3 för transporter till utlandet gäller direkta sådana

transporter. Sker särskild transport av exportgods helt inom landet, föreligger

skattepliktig transporttjänst.

Med transport — —- ■— tillfälligt transportuppdrag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

Yrkanden vid riksdagens början

1) motionerna 1:133 av herrar Tistad och Stefanson samt 11:145 av

herr Andersson i Örebro m. fl.

att riksdagen beslutar att 8 § förordningen om mervärdeskatt skall tillföras

en ny punkt av följande lydelse:

tandproteser samt individuellt avpassade apparater för ortodontiska, käkortopediska

och käkkirurgiska behandlingar

2) motionerna I: 680 av herr Blomquist och II: 782 av herr Carlshamre

att riksdagen beslutar alt fr. o. m. den 1 juli 1969 undanta böcker och

musikalier från mervärdeskatt och sålunda antar följande

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr b30) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas att 8 § förordningen den 6 juni 1968 om mervärdeskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

8 §.

Från skatteplikt —----allmän nyhetstidning,

6) böcker och musikalier samt medlemsblad, periodisk publikation som

väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt

syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, idrottsligt eller

för svar sfrämjande ändamål eller att företräda vanföra eller arbetshindrade

medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag, när prenumeration

på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk

utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

7) personaltidning---om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

5

3) motionerna I: 694 av herr Johan Olsson samt 11: 809 av fru Nilsson

och herr Jos ef son i Arrie

att riksdagen beslutar att 49 § förordningen om mervärdeskatt skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

49 §.

överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den utgående

skatten med minst 500 kronor, återbetalar länsstyrelsen det överskjutande

beloppet.

Understiger skillnaden mellan ingående skatt och utgående skatt 500 kronor,

återbetalar länsstyrelsen beloppet endast när skillnaden icke kan avdragas

eller kvittas enligt 17 § tredje stycket.

Skattskyldig som--— ingående skatt.

Överstiger skatt---överskjutande beloppet.

Den som ----för mycket.

Vid återbetalning---restavgift avräknas.

Fordran på---eller utmätas.

I övrigt---av mervärdeskatt.

4) motionerna I: 700 av herr Stefanson m. fl. och II: 807 av herr Magnusson

i Borås m. fl.

att riksdagen antar följande förslag till ändrad lydelse av punkt 1 av anvisningarna

till 2 § förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt:
till

2 §.

1. Verksamhet anses — — — enligt kommunalskattelagen.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver räknas som yrkesmässig

när den drives i bolagsform eller liknande och när den drives i konkurrens

med enskild verksamhet.

5) motionerna I: 701 av herr Stefanson m. fl. och II: 788 av herr Fridolfsson

i Stockholm m. fl.

att riksdagen beslutar om en komplettering av förordningen om mervärdeskatt

i sådan riktning att från skatteplikt undantas garantiåtgärder som

ej debiteras den slutlige konsumenten på grund av att kostnaderna härför

inkluderats i försäljningspriset för produkten i fråga

6) motionerna 1:706 av herrar Svenungsson och Hermansson samt II:

783 av herrar Carlshamre och Hedin

att riksdagen beslutar om sådan ändring av 8 § förordningen om mervärdeskatt

att fisklådor undantas från skatteplikt

7) motionerna 1: 707 av herr Tistad och 11:775 av herr Andersson i

Örebro

att riksdagen beslutar att 8 § förordningen om mervärdeskatt skall tillföras

en ny punkt av följande lydelse:

frimärken

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

8) motionerna I: 718 av herr Österdahl m. fl. och II: 780 av herr Börjesson

i Glömminge m. fl.

a) att riksdagen beslutar om sådan ändring av 11 § förordningen om mervärdeskatt

att transport av registrerade bilar, bussar och övriga för personbefordran

avsedda fordon mellan områden utan fast landförbindelse och

fastlandet undantas från skatteplikt

b) att vederbörande utskott utarbetar erforderlig författningstext

9) motionen I: 207 av herr Gösta Jacobsson

a) att riksdagen beslutar undanta begagnade motorcyklar från mervärdeskatt
b)

att bevillningsutskottet utarbetar erforderlig författningstext

10) motionen I: 715 av herr Wärnberg

a) att riksdagen beslutar ytterligare förtydliga sitt beslut angående övergångsbestämmelserna

till förordningen om mervärdeskatt så att rotstående

skog (avverkningsrätt) som försålts under 1968 och där såväl kvantitet som

pris bestämts skall anses som tillhandahållen vara fr. o. m. den dag äganderätten

övergått till köparen

b) att erforderlig författningstext utarbetas av vederbörande utskott

11) motionen II: 790 av herr Hedin

a) att riksdagen beslutar ändring av bestämmelserna i förordningen om

mervärdeskatt enligt vad i motionen anförts för att erhålla konkurrensneutralitet

mellan statliga affärsverk och enskilda företag

b) att vederbörande utskott utarbetar erforderlig författningstext.

Motivering

Skattskyldighetsfrågor

Stat och kommun

I: 700 och II: 807

Motionärerna har vid upprepade tillfällen i olika sammanhang understrukit

vikten av att konkurrensen mellan enskilda och statliga företag

sker på lika villkor. Särskilt i samband med utformningen av den indirekta

beskattningen har betonats att beskattningen måste utformas så att konkurrensneutraliteten

upprätthålls. Även riksdagens revisorer har fäst uppmärksamheten

på detta.

Efter ett uttalande i frågan av bevillningsutskottet vid föregående års

riksdag har cirkulär utgått till de statliga myndigheterna att vid jämförelser

mellan offerter från enskilda respektive offentliga företag skall hänsyn

tas till att enskilda företag i sina kalkyler har att räkna in även mervärdeskatt.

Motsvarande bör gälla även kommunal upphandling. Till landsting

och primärkommuner lämnas regelmässigt offerter på ett stort antal olika

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

varor och tjänster som utbjuds av såväl offentliga som enskilda företag.

Visserligen blir undantagen från skatteplikt något färre i fråga om mervärdeskatten

än beträffande den allmänna varuskatten. Men på grund av

att det skattepliktiga varuområdet vidgats får undantagen från skattskyldighet

större betydelse än tidigare.

Skattskyldighet bör föreligga för alla offentliga myndigheter och affärsdrivande

verk då dessa tillhandahåller varor och tjänster i konkurrens med

enskilda företag.

I: 915 och 11:1049

Mervärdebeskattningens ledande princip har oemotsagt angetts vara att

ta ut skatt på så många inbetalningsställen och med så mycket krångel

som möjligt. Enbart inom jordbruket har antalet skatteinbetalare ökat från

170 000 till 350 000. Personalbehovet inom länsstyrelser och uppbördsorgan,

i tullverk och riksskattenämnd har på grund av denna reform ytterligare

ökats. I propositionen till årets riksdag har fältet för uppbördskrånglet

ytterligare utbyggts då viss del av viss statlig verksamhet görs skattepliktig.

Motivet är i många fall att skatten skall vara konkurrensneutral. Den

argumentationen lämpar sig föga när det gäller postens befordran av postpaket

och gruppkorsband.

Även beträffande statens järnvägar gäller liknande förhållanden. Som motiv

för beskattningen av den fraktverksamhet som bedrivs med motorfordon

m. m. har anförts att järnvägsfrakterna besväras av konkurrensen. Vad

det dä skall tjäna till att göra järnvägarna konkurrensneutrala genom att

momsbeskatta är svårt att förstå. Den ena åtgärden motverkar uppenbarligen

den andra utan annan verkan än att skattepålagan ökar för både järnvägsoch

lastbilsfrakter. Ett liknande skattekineseri föreligger beträffande förslaget

i propositionen då däri föreslås tillägg till anvisningarna till 2 § MF

som möjliggör ökad intern momsbeskattning vid affärer mellan olika statliga

verksamheter. Statens taxor bör inte förses med momstillägg.

/: 916 och II: 1051

Frågan om skattskyldighet till mervärdeskatt för offentlig verksamhet betraktas

i propositionen närmast som en redovisningsteknisk angelägenhet

för statliga myndigheter. Denna aspekt är viktig, men man bör också hålla

konkurrensaspekterna i minnet. Konkurrens mellan enskild och offentlig

kommersiell verksamhet bör ske på lika villkor.

Enligt cirkulär skall statliga myndigheter vid upphandling jämföra offerter

från enskilda och offentliga företag med hänsyn till att enskilda företag

har att räkna in mervärdeskatt i sina kalkyler. Detta kan dock bli ganska

besvärligt då man har att ta hänsyn till a) effekten av mervärdeskattebelastningen

på enskilda företag, b) vilka offentliga myndigheter som har

att erlägga mervärdeskatt, c) nettoeffekten av andra verks och myndigheters

skattefrihet med hänsyn till att de inte kan dra av ingående mervärdeskatte
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

belastning. Någon motsvarande generell bestämmelse för kommunernas

upphandling finns inte.

Den rimligaste lösningen av frågan är att sådan vara eller tjänst, som

skulle vara skattepliktig ifall den tillhandahålls av t. ex. ett enskilt företag,

inte heller undantas från skatteplikt om statligt och kommunalt verk eller

myndighet tillhandahåller ett annat offentligt organ varan eller tjänsten i

fråga.

Begränsningen av skattskyldigheten för stat och kommun medför alltjämt

risker för att staten och kommunen i egen regi kommer att bedriva sådan

verksamhet, som på ett mer rationellt och effektivt sätt skulle kunna bedrivas

i enskild regi. Med tanke på den offentliga verksamhetens rilca differentiering

framstår den inskränkta skattskyldigheten dessutom som en allvarlig

diskriminering av det enskilda näringslivet inom olika områden.

Effekten av frihet från skattskyldighet för statliga och kommunala myndigheter

är mindre i mervärdeskattesystemet än den var under den allmänna

varuskatten, därför att avdragsrätt för ingående mervärdeskatt inte föreligger

för den som ej är skattskyldig. I enstaka fall kan det rentav vara till

nackdel att man ej är skaltskyldig. Detta problem har uppmärksammats i

propositionen. Propositionen medger tolkningen, att statliga verk och myndigheter

skall göras skattskyldiga endast när det är förmånligt för dem.

Motionärerna förutsätter, att detta ej är statsmakternas avsikt. Även av detta

skäl är det ur konkurrenssynpunkt lämpligt att besluta, att skattskyldighet

alltid skall gälla för offentlig myndighet och affärsdrivande verk som

till annan tillhandahåller skattepliktiga varor och tjänster.

II: 790

Vid utarbetandet av mervärdeskatteförordningen gjordes allvarliga ansträngningar

att nå så stor konkurrensneutralitet som möjligt. Detta gällde

även förhållandet mellan å ena sidan enskilda företagare och å andra sidan

kommuner och staten vad gäller av dessa utövad företagsamhet. På förslag

av bevillningsutskottet beslöt riksdagen också vissa ändringar i upphandlingskungörelsen

i detta syfte. Viss skillnad skulle emellertid alltjämt komma

att föreligga när t. ex. ett statligt affärsverk utförde tjänster eller sålde

varor till kommuner, eftersom dessa ej har någon skyldighet att tillämpa den

statliga upphandlingskungörelsen. Motionsledes har också yrkats, att den

i sådant sammanhang föreliggande diskrimineringen av enskild företagare

skulle elimineras, ehuru utan resultat.

Det synes emellertid som om en diskriminering även i motsatt riktning

kan komma att inträffa på grund av den formulering mervärdeskatteförordningen

erhållit. Detta kan exemplifieras med utgångspunkt från försvarets

fabriksverk. Enligt 8 § förordningen undantas från skatteplikt

bl. a. krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och delar till sådan

krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

ändamål införs till landet för statens räkning. Undantaget är avsett att medföra

fullständig skattefrihet och den skattskyldige skall därför äga rätt att

göra avdrag för ingående skattebetalning med restitution i de fall fullständig

avlyftning icke ernås automatiskt. Detta gäller utan inskränkning för enskilt

företag. Därest emellertid försvarsverket, såsom taxeringsmyndigheterna synes

anse, ej skall betraktas som skattskyldigt vid försäljning till staten, kommer

någon motsvarande avdragsrätt ej att föreligga. Vid samma kostnader

för exakt samma vara skulle sålunda det enskilda företaget kunna betinga

sig ett lägre pris än försvarets fabriksverk kan göra och ändock erhålla en

lika stor vinst. Detta förhållande kan knappast justeras med utgångspunkt

från den nya paragrafen i upphandlingskungörelsen.

En lagtolkning i annan riktning än den ovan antydda kan knappast sägas

stå i överensstämmelse med förordningens ordalag eftersom ett affärsverk

ej är att anse som självständig juridisk person. På grund härav bör en ändring

komma till stånd så att full konkurrensneutralitet uppkommer i det

berörda fallet. Enklast synes detta kunna ske genom att man i förordningen

fastslår, att statligt affärsverk vid tillämpningen av mervärdeskatteförordningen

skall jämställas med aktiebolag. Därmed skulle även olikheten

i konkurrenshänseende bringas ur världen.

Skattepliktsfrågor

Bilar och motorcyklar

I: 916 och II: 1051

Skatt utgår ej på försäljning av begagnade personbilar, men väl på försäljning

av begagnade motorcyklar. Detta är något inkonsekvent. Enligt beslut

av 1968 års riksdag skall skattebortfallet av momsbefrielsen för begagnade

bilar kompenseras av höjd accis på nya bilar. Någon accishöjning på motorcyklar

företogs ej, eftersom begagnade sådana är skattepliktiga. Genom

denna åtgärd har man uppnått en ur fiskal synpunkt någorlunda likvärdig

behandling av personbilar och motorcyklar. Mycket talar dock för att likvärdighet

mellan personbilar och motorcyklar inte uppnåtts ur handelns

synpunkt. Handeln med begagnade motorcyklar torde ha fått icke avsedda

konkurrensnackdelar genom skattebelastningen, nackdelar, som rimligen

bör upphävas genom skattebefrielse i kombination med höjd accis på samma

sätt som skett med personbilar.

I: 207

Sedan momsen trätt i kraft vid årsskiftet bär det visat sig att den av

riksdagen beslutade lösningen beträffande motorcyklarna skärpt de ogynnsamma

konsekvenserna av beskattningen av de begagnade motorcyklarna.

I likhet med vad som tidigare hände med de begagnade bilarna har de be
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

gagnade motorcyklarna drivits ut i en fullständigt okontrollerad gatu- och

torghandel. Det väsentliga är här att motorcyklar i likhet med bilar är underkastade

registrering och accis. Skyldigheten i nämnda hänseende följs

av den reguljära handeln men icke av gatuförsäljarna eller av privatpersonerna

vid byte.

Det är i dag icke kunden som i praktiken betalar momsen på den begagnade

motorcykeln utan säljaren—mellanhanden som berövas varje möjlighet

till avans. Priset bestäms nämligen i förhållande till priset för ett

nytt fordon. Om nypriset exempelvis för 1968 års modell är 6 000 kronor

och fordonet gått 500 mil, är priset på detta begagnade fordon i marknaden

5 200 kronor, vilket är det värde som marknaden ger, vare sig moms

utgått eller icke. Genom att momsen vältras över på säljaren blir priset vid

byte i stället 4 680 kronor.

Den nuvarande ordningen leder till en allt längre gående nerslitning av

de begagnade motorcyklarna, som icke renoveras i samband med bytet med

ty åtföljande äventyrliga konsekvenser för trafiksäkerheten. Det talas om

»rishögar» på vägarna.

Med hänsyn till de uppkomna missförhållandena torde anledning före^Soa

för bevillningsutskottet att ta initiativ till en nödvändig ändring i beskattningen

av de begagnade motorcyklarna. Lämpligen bör momsen å dessa

fordon slopas och i stället accisen höjas på sätt skedde med de begagnade

bilarna.

Tandproteser m. m.

1:133 och 11: U5

Enligt förordningen om mervärdeskatt omfattas tandläkartjänster inte av

skatteplikt. Arbeten som utförs av dentallaboratorier är däremot skattepliktiga.

Detta leder till att dentaltekniska arbeten, som utförs av en tandläkare

eller av en tekniker anställd hos en tandläkare, blir skattefria. Om

en tandläkare låter utföra samma arbeten hos ett fristående dentallaboratorium,

måste laboratoriet påföra honom skatt för arbetena. Å andra sidan

har laboratoriet avdragsrätt för ingående skatt, vilket tandläkaren inte har.

Därigenom reduceras skillnaden i skattebelastning. Det beräknas att en

tandprotes, tillverkad på ett dentallaboratorium, fördyras med cirka 6,5 procent

genom mervärdeskatten i jämförelse med en protes som tillverkas av

en tandläkare eller av en hos en sådan anställd tekniker.

Utredningen angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter har

i sitt betänkande (Fi stencil 1967:10, s. 179—180) behandlat frågan om

dentallaboratoriernas skattskyldighet.

I gemensamt yttrande över utredningens förslag tillbakavisade Sveriges

tandläkarförbund och Dentallaboratoriernas riksförbund utredningens huvudskäl

för att inte medge undantag för dentaltekniska arbeten, nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969 H

att dentallaboratorier bedrivs i förening med försäljning av utrustning och

material till tandläkare. Enligt yttrandet förekommer det endast i ett enda

fall att en person samtidigt bedriver dentallaboratorium och dentalvaruliandel,

men detta sker i form av två separata registrerade firmor med helt

skild bokföring.

Den större skattebelastningen på tandtekniska arbeten som utförs på beställning

hos fristående laboratorier utgör självfallet ur konkurrenssynpunkt

en belastning för dentallaboratorierna. Denna bristande konkurrensneutralitet

hos beskattningen gynnar tandläkare som anställt egna tekniker och

motverkar en rationell arbetsfördelning på det ifrågavarande området. Inom

fackkretsar anses allmänt att fristående dentallaboratorier, som vart och

ett betjänar flera tandläkare, under samma konkurrensbetingelser har större

förutsättningar än den enskilde tandläkaren att genom användande av

specialiserad personal tillgodose de kvalitetsmässiga kraven inom hela det

dentaltekniska området.

I Danmark, där mervärdeskatt infördes fr. o. m. den 3 juli 1967, befriade

finansministern jämlikt bemyndigande i lagen om allmän omsättningsavgift

redan från tidpunkten för lagens ikraftträdande dentallaboratorier och

tandläkare från mervärdeskatt för av dem framställda ”aftagelige og faste

tanderstatninger samt individuelle apparaturer til ortodontiske, ksebeortopsediske

og kaebekirurgiske behandlinger”.

Alla skäl talar för att från skatteplikt enligt mervärdeskatteförordningen

undanta dentallaboratoriernas arbeten.

Böcker och musikalier

I: 680 och II: 782

Bokpriserna i Sverige bär i dag nått en ansenlig höjd och även om det

samtidigt ges ut ett betydande antal billigare böcker, t. ex. pocketböcker, är

det ofrånkomligt att priserna på nyutkommen skönlitteratur och facklitteratur

är så höga, att detta har blivit ett problem för såväl bokköparna som

därmed även författare, bokhandlare och förlag.

Med hänsyn till angelägenheten av att stimulera läsintresset och öka bokkonsumtionen

har olika former av subventioner diskuterats. En väsentlig

och nödvändig åtgärd skulle vara att sänka de nuvarande bokpriserna, vilket

skulle kunna ske om mervärdeskatten slopades på böcker och musikalier.

Årsomsättningen av böcker här i landet torde för närvarande kunna uppskattas

till 350 å 400 milj. kronor, om man bygger på de siffror som prisoch

kartellnämnden publicerade 1963 och sedan tar hänsyn till kostnadsutvecklingen.

Av detta belopp utgör drygt tredjedelen inköp till det allmänna.

Enligt 1966 års siffror uppgick inköpen till folkbibliotek och liknande

samt skolbibliotek till 46 351 102 kr. Därtill kom inköp för s. k. institutio
2t

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 25

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

ner i svenska i skolorna för ca 500 000 kr. Den sammanlagda siffran torde

för närvarande vara drygt 50 milj. kr. Därtill kommer för forskningsbiblioteken

ca 3,5 milj. kr., sedan bokbinderikostnaderna avräknats. Av läroböcker,

s. k. B- och C-böcker, säljs det årligen för 75 milj. kr. till studenter och

andra privata kunder medan det allmänna köper sådana böcker till skolorna

för 50 milj. kr. netto. Summan av dessa inköp blir 103 500 000 kr.

Härtill kommer en siffra, som för närvarande är svår att uppskatta, nämligen

alla böcker som inköps av statsverket för övrigt genom olika verk och

myndigheter. Tidningar, tidskrifter och musikalier är här icke inräknade

och icke heller utländsk litteratur. Försäljningen av musikalier är emellertid

av förhållandevis blygsamt format men därför inte mindre betydelsefull.

När nu alla industrikunder till bokhandeln ävensom många andra företag

får dra av mervärdeskatten på bokinköpen vid redovisning av sådan skatt

blir det egentligen endast de privata bokköparna ,som drabbas av mervärdeskatten

på bokmarknaden.

I och med att dagspressen — inte minst kvällstidningarna — alltmer tenderar

att bli underhållningslitteratur samtidigt som den politiska debattlitteraturen

i bokform blir allt vanligare, synes en gränsdragning mellan tidningar

och böcker alltmer ologisk. När en författare producerar sig i pressen

beskattas ej hans verk men om artiklarna sammanföres i bokform blir

de beskattade.

Den 1 april 1970 är det bestämt, att de fasta bokpriserna skall upphöra

med de delvis oöverskådliga konsekvenser detta kan medföra som icke behöver

beröras här. En sak är emellertid att vänta enligt erfarenheter från utlandet,

bl. a. Kanada, och expertisens uttalanden, nämligen att bokpriserna

kommer att höjas på de flesta böcker med undantag av vissa s. k. bestsellers.

Frimärken

I: 707 och II: 775

I yttrande den 13 december 1967 över det till grund för mervärdeskattesystemet

liggande, i oktober 1967 avgivna betänkandet angående indirekta

skatter och socialförsäkringsavgifter (Fi stencil 1967: 10) föreslog generaltullstyrelsen,

att frimärken skulle undantas från mervärdeskatt. Förslaget

togs inte upp av fininsministern i propositionen, och frimärken utgör således

skattepliktig vara enligt mervärdeskatteförordningen.

Motionärerna åberopar nu vad generaltullstyrelsen anfört som skäl för

sitt förslag och framhåller vidare att frimärkssamlarnas direktimport av

frimärken från utlandet enligt uppgift från frimärkshandlarhåll ökat mycket

starkt efter stegringen av den allmänna varuskatten från 4 till 10 procent.

Frimärkssamlarna torde nämligen i stor utsträckning ha kunnat undgå

skattebeläggning av importsändningar i brev. Brevförsändelser kan inte

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969 13

utan vidare kontrolleras av tullverket. Om det finns anledning misstänka,

att ett brev har tull- eller skattepliktigt innehåll, måste adressaten anmodas

att själv öppna brevet i närvaro av postfunktionär. Det säger sig självt att

brevförsändelser från utlandet endast i mycket ringa omfattning kan bli

föremål för sådan kontroll.

Det finns anledning tro att också en del mindre nogräknade frimärkshandlare

begagnar sig av de möjligheter som finns att undgå mervärdeskatt

i samband med import i brevförsändelser. I kanske ingen annan bransch är

det så lätt att etablera sig som i frimärkshandeln; försäljnings- och lagerlokaler

är ofta överflödiga och affärerna sker genom postorderförsäljning.

Teoretiskt skulle det för en frimärkssamlare inte vara någon vinst förenad

med en sådan skattefri import — eftersom någon avdragsrätt inte uppkommer

— om utgående skatt upptas och redovisas i vederbörlig ordning, men

detta kan inte alltid förutsättas vara fallet. Kontrollsvårigheterna i samband

med importen skapar således möjligheter till skatteflykt också inom den

yrkesmässiga frimärkshandeln, något som missgynnar de seriösa företagen

i branschen.

I Frankrike har man enligt uppgift under fjoråret slopat mervärdeskatten

på frimärken, sedan man kunnat konstatera en successiv nedgång av omsättningen

i de seriöst arbetande företagen inom frimärkshandeln. Likväl

lär man i Frankrike tillämpa en mycket sträng övervakning av importen för

att förebygga undandragande av mervärdeskatt.

Det anförda talar för att frimärken bör undantas från skatteplikt enligt

mervärdeskatteförordningen. Skattebortfallet torde bli jämförelsevis obetydligt.

Med hänsyn till att frimärken är en klart avgränsad varugrupp synes

kontrollsvårigheterna vid ett undantagande från skatteplikt bli relativt små.

Fisklådor

I: 706 och II: 783

Riksskattenämnden har den 8 januari i år avgivit yttranden över två

ansökningar om förklaring antingen att fisklådor avsedda för yrkesmässigt

fiske inte skall anses som skattepliktiga varor eller att försäljning av fisklådor

till yrkesfiskare skall anses som export när fångsten är avsedd att

säljas. Riksskattenämnden anförde bl. a. att fisklådor inte kan anses undantagna

från skatteplikt och att export vid försäljning av fisklådor till yrkesfiskare

i Sverige inte kunde anses föreligga, även om fisklådorna är avsedda

att användas vid fiske på internationellt vatten och för förvaring av fisk,

som landas i utlandet och säljs där.

Riksskattenämndens tolkning av ifrågavarande bestämmelser ser ut att

få olyckliga konsekvenser för de inhemska företag som tidigare försett fiskarna

med is, tomlådor och andra förnödenheter. Västkustfiskarna har

nämligen i stor omfattning reducerat sina inköp av nämnda förnödenheter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

i Sverige. De föredrar i stället att göra sina inköp av is och tomlådor på

samma ställe, där de landar 90 % av sina sillfångster nämligen i Danmark.

På så sätt undgår de att betala mervärdeskatt på sina förnödenheter eftersom

någon sådan inte utgår på varor avsedda för export.

En sådan utveckling som skisserats ovan hotar fullständigt att förstöra

underlaget för de servicenäringar som till fiskets tjänst vuxit fram på västkusten.

För många betyder dess näringar en direkt och trygg försörjning

och för ännu fler en oumbärlig biinkomst. Ekonomiskt och socialt ter det

sig orimligt att utforma beskattningsreglerna och dess tillämpningsföreskrifter

på ett sådan sätt att andra länders företagare gynnas på bekostnad

av våra egna.

Garantireparationer

I: 701 och 11: 788

I 2 § förordningen om mervärdeskatt definieras begreppet skattepliktig

omsättning. I praxis har en strikt tolkning av ifrågavarande riktlinjer lett

till att jämväl garantiåtaganden som inkalkyleras i försäljningspriset för

vissa produkter, speciellt på kapitalvaruområdet, typfall kyl- och frys, tvättmaskiner,

bilar, skall formellt belastas med mervärdeskatt i transaktioner

mellan dem som i förekommande fall vidtar erforderliga åtgärder å tillverkarens/generalagentens

vägnar till följd av garantiåtaganden från huvudleverantören.

Då de berörda parterna genomgående torde vara skattskyldiga, framstår

detta krav redan principiellt som onödigt och endast som en belastning genom

det merarbete som följer. Sistnämnda synpunkt bör ej undervärderas,

då det ofta ej för den som utfört ett garantiåtagande enligt gällande överenskommelser

med huvudleverantören är möjligt eller tillåtet att precisera ersättningsanspråken

i kronor, eftersom bedömning slutligt äger rum bos huvudleverantören

på basis av rapporter över vad som utförts. Härefter blir

det dessutom ofta fråga om enbart krediteringstransaktioner i bokföringen

och ej remittering av några preciserade ersättningsbelopp.

Det kan anmärkas att man enligt uppgift i Danmark vid införandet av

mervärdeskattesystemet också krävde formell mervärdeskattebeläggning av

garantiåtgärder, men sedermera funnit denna bestämmelse onödig och med

hänvisning till att den endast vållar berörda parter merarbete slopat ifrågavarande

krav. Med tanke på att man i Sverige inte minst på bilområdet har

betydligt längre gående produktgarantier än i vårt södra grannland, framstår

önskvärdheten av en ändring i stark belysning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

15

Transporter

1: 917 och II: 1050

Undantaget från skatteplikt för transport av vara från utlandet har

medfört att svensk industri har kommit i ett sämre konkurrensläge gentemot

utländsk industri i vissa fall. Detta har blivit förhållandet för sådan

industri där fraktkostnaderna utgör en betydande del av priset på den

färdiga produkten och konkurrens från utländsk industri råder på den inhemska

marknaden. Genom skattefriheten för transporter från utlandet

kan nämligen de utländska fabrikerna erbjuda betydligt lägre transportkostnader

än vad den svenska industrin kan.

Ett regelsystem som uppenbart står i strid med de grundläggande principerna

om beskattningens konkurrensneutralitet och direkt gynnar vissa

utländska tillverkare bör inte godtas. Alla inhemska transporter med undantag

för direktgående export bör därför omfattas av skatteplikten.

I: 718 och II: 780

Under 1968 års höstriksdag avlämnades motioner med begäran att transport

av registrerade bilar, bussar och övriga för personbefordran avsedda

fordon mellan område utan fast landförbindelse och fastlandet skulle undantas

från skatteplikt.

I sitt utlåtande över motionerna erinrade bevillningsutskottet om att de

påtalade olägenheterna för Ölands del kommer att elimineras genom det påbörjade

brobygget. Vad Gotland angår anförde utskottet att ett preliminärt

avtal slutits mellan å ena sidan staten och å andra sidan vissa gotländska

kommuner och trafikföretag med syfte att få till stånd en tillfredsställande

transportförsörjning för Gotland till lägsta möjligt kostnad.

Till detta kan anföras att olägenheterna för Ölands del icke kommer att

försvinna förrän broförbindelsen står färdig och har trätt i funktion. För

Gotlands del är läget i korthet att det av bevillningsutskottet åsyftade avtalet

av olika anledningar icke kommit till stånd, att anslag till statens preliminärt

utlovade pekuniära insats icke upptagits i innevarande års riksstat

och att utskottets avstyrkande av motioner i denna del således synes ha

grundats på premisser som icke uppfyllts.

Principiellt betänkligt är att mervärdeskattens införande när det gäller

nämnda transporter till sina praktiska verkningar innebär att en geografiskt

verkande skatt därmed införts eller, om man så vill, en provinsbeskattning.

Utfallet blir nämligen att den som med sin bil vill resa överallt inom

landet där det finns vägar, broar eller avgiftsfria färjeleder kan göra detta

utan att resan beläggs med moms. Man kan också medföra bilen vid resa

på avgiftsbelagda färjor till andra länder, t. ex. Finland, Danmark eller övriga

kontinenten, utan att betala moms för bilen. Men om man reser med

färja till Öland eller Gotland belägges bilen med moms.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

Mellan Gotland och övriga delar av riket transporteras årligen cirka 87 000

personbilar och cirka 200 bussar. Transportkostnaderna för dessa uppgår

f. n. till cirka 5 miljoner kr. per år. Mervärdeskatten skulle sålunda uppgå

till drygt 500 000 kr. per år. Mellan Öland och fastlandet beräknas antalet

personbilstransporter till cirka 400 000 årligen, varav närmare 270 000 avser

sträckan Kalmar—Färjestaden. Transportkostnaden är på de kortare

sträckorna 8 å 10 kr. per bil beroende på storlek. Transportkostnaderna för

enbart personbilar uppgår sannolikt till omkring 4 miljoner kr. vilket i sin

tur innebär ett uttag av mervärdeskatt på 400 000 kr. årligen. Eftersom de

här berörda transporterna varit undantagna från allmän varubeskattning

kommer såväl den bofasta öbefolkningen som den i dessa områden betydande

turisttrafiken att drabbas av en icke oväsentlig fördyring. Motsvarande

ökning av transportkostnaderna inträffar givetvis överallt där broförbindelse

med fastlandet saknas.

Om en gotlänning skall kunna använda sin personbil eller buss utanför det

relativt begränsade område som Gotland utgör, måste vederbörande erlägga,

icke enbart avgifter för personbiljetter för sig och i förekommande fall för

sin familj, utan även särskild avgift för bilen. För personbilar uppgår dessa

avgifter till mellan 48 och 55 kr. och för bussar till mellan 75 och 140 kr.

enkelresa och det dubbla för tur och retur. Det kan med skäl sägas att kostnaderna

för att komma över till fastlandet och utnyttja bilen på riksvägnätet

är betydande. Vidare kan erinras om att bilskatten, trots Gotlands och

Ölands avgränsning och trots rese- och fraktkostnaderna, är lika hög som

på fastlandet, där bilen utan extra avgifter kan användas på rikets omfattande

vägnät.

Alltsedan år 1945 har riksdagen vid olika tidpunkter genom motioner

haft frågan om gotlandstrafiken uppe till behandling. Tre utredningar har

behandlat enbart denna fråga. Under tiden har, genom transportteknikens

utveckling vad det gäller landtrafiken, det relativa avståndet till fastlandet

fortgående förlängts. Vid 1963 års riksdag uttalade sammansatta stats- och

tredje lagutskottet i ett utlåtande med anledning av motioner, att principen

innebärande att staten skall lämna ekonomiskt stöd ”så att kostnaderna

för gods- och personbefordan mellan Gotland och fastlandet blir i huvudsak

lika med kostnaderna för transport per järnväg med motsvarande trafikstandard

på sträckor av samma längd” bör förtjäna beaktande och ägnas

vederbörlig uppmärksamhet. Detta blev även riksdagens beslut. I stället för

att åtgärder med syfte att förverkliga denna princip vidtagits, har mervärdeskattens

införande, med geografiska verkningar för redan förut starkt avgränsade

delar av landet, kommit att medföra att kostnaderna för transport

av fordon över havet fördyrats med ytterligare 11,1 %.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

17

Återbetalning av skatt

I: 695 och II: 809

I förordningen om mervärdeskatt föreskrivs i 49 § att om ingående avdragsgill

skatt enligt deklaration överstiger den utgående skatten med minst

1 000 kronor återbetalar länsstyrelsen det överskjutande beloppet. Är beloppet

mindre får det överföras och avräknas i nästpåföljande deklaration.

Allmänna skatteberedningen uttalade i sitt betänkande, SOU 1964: 25,

Nytt skattesystem, att restitution icke skulle ske av belopp, som understiger

500 kronor.

Gränsen på 1 000 kronor framstår för många småföretagare, däribland

jordbrukare, som oskäligt hög. Även om den administrativa belastningen

skulle bli något större vid en gräns av 500 kronor är detta belopp att föredraga.

Övergångsbestämmelserna

I: 715

Under höstriksdagen 1968 hade riksdagen att ta ställning till Kungl.

Maj :ts förslag till ändringar och kompletteringar av bestämmelserna rörande

mervärdeskatten. Riksdagen beslöt därvid att varor som tillhandahållits

före 1 januari 1969 och som dessförinnan icke varit belastade med allmän

varuskatt ej heller skulle belastas med mervärdeskatt även om likviden

erlades efter 1 januari 1969.

Beträffande bl. a. avverkningsrätter på skog skulle avtal vara slutet före

1 november 1968. Då viss oklarhet ansågs kunna råda om begreppet avverkningsrätt

föreslog bevillningsutskottet i ett uttalande, som senare antogs

av riksdagen, att avverkningsrätt skulle vara att anse som ett tillhandahållande

av vara och att därför mervärdeskatt ej skulle utgå om tillhandahållandet

skett före årsskiftet 1968—1969.

Tolkningen av bevillningsutskottets uttalande och riksdagens beslut har

blivit olika, och riksskattenämndens anvisningar om tillämpningen är också

mycket svårtolkade. På vissa håll har anvisningarna t. o. m. tolkats i rakt

motsatt riktning mot bevillningsutskottets intentioner.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

Utskottets yttrande

I den förevarande propositionen föreslås vissa ändringar i den från och

med innevarande år gällande mervärdeskatteförordningen. Förslagen är

närmast att betrakta som tekniska kompletteringar av författningen. Utskottet

förutskickade under 1968 års höstriksdag vid behandlingen av den

då föreliggande propositionen med förslag till ändringar i mervärdeskatteförordningen,

att varje skattereform av den storleksordning det här gäller

måste bli föremål för viss översyn, då man vunnit närmare erfarenheter av

bestämmelsernas praktiska tillämpning. De frågor som tas upp i den nu

framlagda propositionen är närmast av den arten att de aktualiserats redan

under skattens initialskede.

I samband med propositionen behandlar utskottet inte endast de i anslutning

därtill väckta motionerna utan även de motioner rörande mervärdeskatten

som väcktes vid riksdagens början. Motionerna innehåller företrädesvis

yrkanden om undantag från skatteplikt för olika varor och tjänster.

Flera av dessa yrkanden har utskottet behandlat i samband med de två

tidigare propositionerna rörande mervärdeskatten men då avvisat. Utskottet

vill redan inledningsvis understryka angelägenheten av att skattens generella

karaktär bibehålls, och att man avvaktar erfarenheterna från den

praktiska tillämpningen, innan några mera betydande ingrepp görs i skatteförfattningen.

Vad som f. n. kan komma i fråga är endast ändringar, vilka

påkallas av omständigheter som blivit förbisedda eller för litet observerade

i samband med skattens införande.

Skattskyldighetsfrågor

Stat och kommun

I propositionen föreslås ett tillägg till förordningens bestämmelser av innebörd

att skattskyldighet skall kunna föreskrivas för sådan statlig verksamhet,

som enligt nu gällande regler inte är yrkesmässig. Bakgrunden till

förslaget torde bl. a. vara sådana komplikationer som påtalas i motionen

II: 790. Där anges som exempel att försvarets fabriksverk vid sina leveranser

av krigsmateriel till staten på grund av gällande bestämmelser inte har möjlighet

att göra avdrag för ingående mervärdeskatt på bl. a. material och maskiner

för sådan tillverkning, oaktat krigsmateriel är undantagen från skatteplikt.

Enligt nuvarande regler föreligger fullständig skattefrihet med avlyftning

av ingående skatt endast om leverantören är skattskyldig och

varan undantagen från skatteplikt, på det sätt som gäller exempelvis i fråga

om dagstidningarna. Som framgår av propositionen kan skattskyldighet för

intern statlig verksamhet av redovisningstekniska och andra skäl komma

att aktualiseras också i fråga om andra grenar av den statliga verksamhe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969 19

ten. Departementschefen uttalar att den föreslagna möjligheten till utvidgad

skattskyldighet för statlig verksamhet bör vara ägnad att bättre tillgodose

kravet på konkurrensneutralitet vid beskattningen.

I motionerna I: 915 och II: 1049 yrkas avslag på propositionen i vad avser

förslaget om möjlighet till utvidgad skattskyldighet för statlig verksamhet.

Motionärerna vill dessutom gå ännu längre i samma riktning och helt

befria SJ och postverket från skattskyldighet till mervärdeskatt.

Utskottet finner dessa önskemål helt oförenliga med strävandena mot

konkurrensneutralitet och avstyrker därför motionerna 1:915 och 11:1049

och tillstyrker således propositionen i denna del.

Frågan om principerna för skattskyldighet vid statlig och kommunal

verksamhet har varit föremål för diskussion alltsedan de nu gällande bestämmelserna

härom infördes i varuskatteförordningen. Utskottet har vid

frågans tidigare behandling hävdat att farhågorna för en konkurrenssnedvridning

genom dessa bestämmelser varit överdrivna men förordat vissa

åtgärder för att begränsa sådana olägenheter. Frågan om utvidgad skattskyldighet

för den offentliga verksamheten aktualiseras emellertid på nytt

i motioner som väckts med anledning av propositionen. Sålunda yrkas i

motionerna I: 916 och II: 1051, att skattskyldighet alltid skall föreligga för

myndighet som tillhandahåller skattepliktiga varor och tjänster. Ett likartat

yrkande framställdes vid riksdagens början i motionerna I: 700 och

II: 807.

Utskottet är för sin del inte berett att utan närmare utredning kartlägga

alla därigenom uppkommande problem. Här skall därför endast beröras

vissa nackdelar med motionärernas förslag. En följd av förslaget skulle

troligen bii att staten fick ökade skatteinkomster genom skatten på tjänster

som kommunala organ utför åt varandra. Skatteeffekten skulle i sådana fall

i hög grad bli beroende på hur den kommunala verksamheten är organiserad.

Under sådana förhållanden kan i första hand beskattningen och inte

rationella hänsyn komma att diktera den kommunala organisationen, vilket

enligt utskottets mening inte kan vara önskvärt. För staten däremot är det

givetsvis likgiltigt hur mycket skatt de statliga myndigheterna betalar för

tjänster som de utför åt andra statliga organ. Skattskyldigheten för offentlig

verksamhet skulle för övrigt i vissa fall kunna direkt strida mot önskemålen

om konkurrensneutralitet. Framför allt skulle emellertid en generell

statlig och kommunal skattskyldighet leda till besvärligheter i den praktiska

tillämpningen, som inte kan antas stå i rimlig proportion till de eventuella

fördelar man skulle nå.

Med det anförda har utskottet velat betona att det finns skäl att vid mervärdeskattens

fortsatta tillämpning söka finna lösningar som tillgodoser

rimliga krav på konkurrensneutralitet — inte bara när det gäller förhållandet

mellan enskild och offentlig verksamhet. Som utskottet antytt tidigare

bör emellertid mera betydande ingrepp i mervärdeskattens konstruk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

tion ansta tills man vunnit erfarenheter av denna beskattningsfonn. Med

hänsyn härtill och till de komplikationer i övrigt som utskottet ovan antytt

anser utskottet sig inte kunna tillstyrka yrkandet om total skattskyldighet

för den offentliga sektorn.

De synpunkter som framförs i motionen II: 790 till stöd för att statliga

affärsverk skall jämställas med aktiebolag kan till viss del anses tillgodosedda

genom förslaget i propositionen. De kan även i övrigt bli beaktade om

affärsverksutredningens förslag genomförs. Enligt detta förslag skall nämligen

affärsverken i huvudsak bedrivas i bolagsform. Om så blir fallet kommer

skattskyldigheten enligt mervärdeskatteförordningen att inträda om

verksamheten avser varor eller tjänster som omfattas av förordningens bestämmelser.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandet i motionen

II: 790.

I anslutning härtill vill utskottet något beröra en fråga angående skattskyldighetsbegreppet

vid s. k. frivilligt inträde, vilken berörts i en till utskottet

ingiven skrivelse. Enligt den bestämmelse om frivilligt inträde, som utskottet

föreslog och riksdagen godkände, äger Kungl. Maj:t förordna om

skattskyldighet tills vidare för omsättning av annan tjänst än sådan som anges

i 10 och 11 §§ mervärdeskatteförordningen. I skrivelsen ifrågasätts om

Kungl. Maj :t också har befogenhet att enligt detta stadgande förordna att

viss annan tjänst än sådan som anges i nämnda paragrafer skall vara skattepliktig.

Om sådan befogenhet inte föreligger, skulle bemyndigandet enligt

förordningens konstruktion endast kunna avse avlyftning av ingående skatt.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att avsikten med bestämmelsen

var att möjliggöra inträde i mervärdeskattesystemet under de förutsättningar

som utskottet redovisade. Sådant inträde måste rimligen också

kunna inbegripa skatteplikt för tjänster. Om man exempelvis — som skett i

Danmark — skulle medge revisorer frivilligt inträde, bör detta endast ske

under förutsättning att tjänsterna förklaras vara skattepliktiga.

Skattepliktsfrågor

Bilar och motorcyklar

I propositionen föreslås också vissa ändringar i fråga om beskattningen

av bilar, som förvärvas av biluthyrningsföretag. De föreslagna bestämmelserna

kan närmast betraktas som en komplettering av de bestämmelser

om undantag från skatteplikt för begagnade personbilar som beslutades vid

1968 års höstriksdag. Genom att biluthyrningsföretagen vid sidan av bilhandlare

är de enda skattskyldiga, som har avdragsrätt för ingående skatt

på personbilar, föreligger risk bl. a. för att sådana företag etableras i syfte

att kringgå beskattningen och utnyttja möjligheten till sådant avdrag i förening

med skattefriheten för begagnade personbilar. I det enklaste fallet

kan biluthyraren köpa en ny bil och dra av ingående skatt samt träffa av
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969 21

tal med en kund om att hyra bilen en månad med rätt att därefter köpa

bilen och då avräkna hyran från köpeskillingen. Den bil som säljs genom

ett sådant förfarande blir att betrakta som begagnad, och mervärdeskatt

skall enligt nuvarande bestämmelser inte utgå. Det är uppenbart att sådana

bestämmelser kan inbjuda till missbruk.

Förslaget i propositionen innebär att en biluthyrningsrörelse behåller sin

avdragsrätt för ingående skatt på anskaffningen av personbil men blir skattskyldig

för sin försäljning av den begagnade bilen. En bilhandlare som köper

en begagnad personbil från ett uthyrningsföretag får emellertid ingen

avdragsrätt för den skatt som uthyrningsföretaget har att erlägga.

Utskottet finner den föreslagna författningsändringen påkallad och anser

sig också kunna biträda den tekniska utformningen av förslaget.

Vid granskning av ikraftträdandebestämmelserna har utskottet funnit att

det kan föreligga vissa risker för dubbelbeskattning i fråga om de bilar som

ulhyrningsföretagen inköpt före år 1969. För sådana bilar föreligger nämligen

avdragsrätt för allmän varuskatt endast under särskilda förutsättningar.

Det kan visserligen sägas att rätten till investeringsavdrag varit avsedd att

reducera dubbbeskattningseffekterna, men det bör observeras att denna rätt

endast kan utnyttjas av företag som visar vinst. Rätt till investeringsavdrag

föreligger inte heller för anskaffningar som skett före år 1968. Med hänsyn

härtill förutsätter utskottet att Kungl. Maj :t med stöd av gällande dispensbestämmelser

undanröjer den icke avsedda dubbelbeskattningen i de fall

vederbörande kan visa att han drabbas därav i inte endast ringa mån. Givetvis

bör därvid också beaktas vederbörandes möjlighet att utnyttja investeringsavdrag.

Då utskottet vid 1968 års höstriksdag behandlade frågan om beskattningen

av begagnade personbilar tillstyrkte utskottet de av Kungl. Maj :t framlagda

förslagen att undanta sådana bilar från skatteplikt och höja bilaccisen för

att kompensera det genom skattefriheten uppkommande skattebortfallet.

Utskottet avstyrkte samtidigt en i propositionen föreslagen höjning av accisen

på motorcyklar liksom motionsvis framförda alternativa yrkanden om

undantag från skatteplikt för begagnade motorcyklar. Därvid hänvisade utskottet

främst till att det inte ansetts påkallat med något undantag för begagnade

motorcyklar när man införde sådant undantag för begagnade bilar

i den allmänna varuskatten.

I motionerna I: 916 och II: 1051 samt i motionen I: 207 yrkas att de begagnade

motorcyklarna skall få samma ställning som de begagnade bilarna

med hänsyn bl. a. till att handeln med motorcyklar eljest riskerar att drabbas

av samma svårigheter som tidigare motiverade undantaget för begagnade

bilar.

Utskottet har i princip uttalat sig mot undantag från mervärdeskatten,

men ansett sig kunna av praktiska skäl gå med på ett sådant undantag beträffande

de begagnade personbilarna med hänsyn till att bilaccisen möjlig
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

gör kompensation för skatteförlusten. Samma möjlighet till kompensation

föreligger också i fråga om motorcyklarna. Affärsmässigt erbjuder handeln

med motorcyklar stora likheter med bilhandeln. Att undantag för de begagnade

motorcyklarna inte gjordes då de begagnade personbilarna undantogs

från den allmänna varuskatten beror på att motorcykelförsäljningen

volymmässigt är av ringa omfattning och på att den då gällande skattesatsen

betydde förhållandevis litet för försäljningen. Utskottet delar motionärernas

uppfattning att det nu finns skäl att i beskattningshänseende likställa begagnade

personbilar och begagnade motorcyklar. En sådan åtgärd påkallar

ändringar såväl i mervärdeskatteförordningen som i förordningen om bilaccis.

För att kompensera skattebortfallet genom att de begagnade motorcyklarna

undantas från mervärdeskatt bör accisen på nya motorcyklar

höjas. Höjningen bör därvid avvägas med hänsyn till att bilaccisen på nya

personbilar höjts två gånger, i båda fallen med belopp som svarat mot ca

2 procent av bilarnas genomsnittliga värde. Vid accishöjningen får hänsyn

även tas till det värdemässiga förhållandet mellan dagens priser på nya

bilar respektive motorcyklar. Kompensationen för skattebortfallet på de

begagnade motorcyklarna kan emellertid beräknas något lägre än vad som

gäller för bilarna på grund av att omsättningen av begagnade motorcyklar

utanför den reguljära handeln är förhållandevis mycket större än vad som

gäller de begagnade personbilarna. Mot bakgrunden härav synes det utskottet

skäligt att begränsa accishöj ningen till belopp som svarar mot ca 3 procent

av det genomsnittliga nyvärdet inom de olika skatteklasserna för motorcyklar.

Den inkomstökning som blir följden härav föranleder på grund av

den ringa omsättningen inte någon ändring av inkomstberäkningarna. Höjningen

av accisen på nya motorcyklar bör träda i kraft snarast möjligt.

Med det anförda är yrkandena i motionerna I: 916 och II: 1051 samt i motionen

I: 207 tillgodosedda.

Tandproteser m. in.

Beträffande beskattningen av tandproteser konstaterade utskottet när

frågan behandlades vid 1968 års vårriksdag, att införandet av mervärdeskatten

innebar en viss utjämning av den konkurrenssnedvridning som påtalats

i olika motioner under den tid allmän varuskatt utgick.

När nu kravet på skattefrihet för tandproteser åter framförs i motionerna

I: 133 och II: 145 vill utskottet främst hänvisa till att erfarenheter ännu

inte kan åberopas i fråga om mervärdeskattens inverkan på konkurrensförhållandena

mellan fristående laboratorier och tandtekniker som är anställda

av tandläkare. En omständighet som kan förklara att några olägenheter

för dentallaboratorierna hittills inte kunnat påvisas är att det torde vara förenat

med väsentliga svårigheter för tandläkarna att förena korrekta anställningsförhållanden

för teknikerna med ett rationellt utnyttjande av deras

prestationer. Utskottet är samtidigt medvetet om att frågan kan bli

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

mera besvärande om beskattningen skärps, men anser att man i nuvarande

läge bör avvakta erfarenheterna från mervärdeskatten och avstyrker således

motionerna I: 133 och II: 145.

Böcker och musikalier

Yrkandet i motionerna 1:680 och 11:782 om skattefrihet för böcker och

musikalier avstyrker utskottet nu liksom tidigare med hänvisning till vad

utskottet anfört om mervärdeskattens generella karaktär.

Frimärken

Till yrkandena om undantag från skatteplikt hör också det i motionerna

1:707 och 11:775 framlagda lagstiftningsförslaget om sådant undantag för

frimärken. Motionärerna hänvisar bl. a. till kontrollsvårigheterna i samband

med import av frimärken och de tullproblem som uppkommer vid privat

import av urvalskollektioner.

Den omständigheten att kontrollproblem förekommer synes inte utgöra

tillräcklig motivering för ett undantag. De av motionärerna åberopade svårigheterna

i fråga om urvalskollektionerna torde inte vara olösliga i praktiken.

Utskottet förutsätter att frågan kommer att närmare granskas av

tullagstiftningskommittén. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

alltså detta yrkande.

Fisklådor

Frågan om beskattningen av fisklådor behandlade utskottet också vid

1968 års höstriksdag med anledning av motioner, i vilka yrkades att fisklådor

skulle betraktas som fartygstillbehör. I motionerna I: 706 och II: 783

yrkas nu att fisklådor skall undantas från skatteplikt. Motionärerna hänvisar

till vissa uttalanden av riksskattenämnden, vilka enligt deras mening

skulle få olyckliga konsekvenser för tillverkarna av fisldådor.

Utskottet vill med anledning härav upplysa att riksskattenämnden i ett

sedermera meddelat förhandsbesked förklarat att försäljning av fisklådor

och is till fiskebåtar, som bedriver fiske på utrikes vatten, skall anses som

export från mervärdeskattesynpunkt. Under förutsättning att detta förhandsbesked

vinner laga kraft får motionärernas önskemål anses tillgodosedda.

Garantireparationer

Beskattningen av reparationer och annan service som sker inom ramen

för garantiåtaganden tas upp i motionerna I: 701 och II: 788. Motionärerna

begär undantag från skatteplikt för garantiåtgärder med motiveringen att

beskattningen i sådana fall endast medför ett onödigt merarbete. Motionärerna

avser alla former av garantiåtaganden men pekar särskilt på bilgarantierna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

Spörsmålet torde såvitt utskottet kan finna endast ha aktualitet i de fall

då garantiåtaganden utförs av annan än den som ekonomiskt svarar för

garantin. Som motionärerna framhåller torde mervärdeskatten i sådana fall

genomgående kunna avlyftas. Med den nuvarande ordningen har man den

fördelen, att den skattskyldige reparatören inte behöver göra någon skillnad

mellan garantireparationer och andra reparationer, medan motionärernas

förslag därvidlag uppenbarligen skulle medföra vissa svårigheter

både för reparatören och från kontrollsynpunkt. Utskottet finner de nuvarande

reglerna bäst överensstämma med beskattningens principiella konstruktion

och anser sig inte mot bakgrund av mervärdeskattens än så länge

korta tillämpningstid ha anledning att biträda motionärernas yrkande.

Transporter

En av de frågor som tilldrog sig det största intresset vid 1968 års höstriksdags

debatter angående den då behandlade mervärdeskattepropositionen

var beskattningen av transporter av motorfordon mellan fastlandet och öar

utan fast landförbindelse. I första hand gällde diskussionen sådana transporter

i gotlandstrafiken. Utskottet var inte berett att tillstyrka motionsvis

framförda yrkanden om undantagsbestämmelser i dylika fall och hänvisade

till att för Ölands del frågan skulle lösas genom det påbörjade brobygget

och att för Gotlands del trafikproblemen kunde väntas bli lösta i ett större

sammanhang genom de då pågående förhandlingarna mellan staten och de

gotländska intressenterna om ett särskilt avtal i syfte att få till stånd en

tillfredsställande transportförsörjning för Gotland.

I motionerna I: 718 och II: 780 framställs nu åter yrkande om undantag

från beskattningen för transporter av bilar till och från Öar. Motionärerna

framför i stort sett samma argument som tidigare men framhåller

dessutom att det avtal beträffande gotlandstrafiken som utskottet hänvisade

till av olika skäl inte kommit till stånd.

Motionärernas påpekande är i och för sig riktigt, men det innebär inte att

frågan om statligt stöd till gotlandstrafiken definitivt skrinlagts. Vad som

inträffat är att Gotlandsbolaget i stället för att underteckna avtalet erbjudit

staten att överta verksamheten. Samtidigt har bolaget från och med den 15

mars 1969 sänkt transportpriset för I-registrerade personbilar med femtio

procent. Eftersom priserna på personbiljetter för gotlänningar redan tidigare

sänkts lika mycket, bör motionärernas uppgifter om transport- och skattekostnader

reduceras till ungefär de halva beloppen. Tilläggas bör att frågan

endast gäller privata biltransporter. För näringslivets transporter elimineras

beskattningen genom avdragsrätten. Utskottet får därför med tillfredsställelse

konstatera att gotlänningarna i dag har en väsentligt bättre situation

i fråga om personbilstransporterna än när utskottet tidigare behandlade

samma fråga och att ytterligare lättnader inte är otänkbara. Den kvarstående

skattebelastningen -— drygt fem kronor för en tur- och returtrans
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969 25

port av personbil mellan Gotland och fastlandet -— kan inte anses vara av

den storleksordningen att den nämnvärt begränsar resemöjligheterna. Utskottet

vill emellertid tillägga att när man i princip beslutat en generell transportbeskattning

av det slag som mervärdeskatteförordningen innehåller talar

all erfarenhet mot sådana undantag som motionärerna förordar. Man kan

med samma argument som motionärerna anför komma fram till att alla

privata transportkostnader bör undantas från beskattning, om köparen bor

på ett visst avstånd från leverantören, eftersom annars den som bor nära

inköpsstället gynnas inte bara genom lägre transportkostnader utan också

genom lägre skatt. Utskottet vill också bestämt motsätta sig särskilda skatteregler

för vissa delar av landet. Stödet till områden med speciella förhållanden

bör inte ske genom lättnader i beskattningen. Utskottet avstyrker således

de här behandlade motionerna.

I motionerna I: 917 och II: 1050 tas upp en annan bestämmelse rörande

transportbeskattningen, som enligt motionärernas mening medför nackdelar

för den inhemska industrin i vissa fall, nämligen undantaget från skatteplikt

för transporter direkt från utlandet. Enligt vad utskottet erfarit syftar

motionärerna i första hand på viss stenindustri, där fraktkostnaderna utgör

en betydande del av priset på den färdiga produkten och där de utländska

tillverkarna således på grund av detta undantag skulle kunna erbjuda väsentligt

lägre transportkostnader än den svenska industrin.

Såvitt utskottet kan finna måste de av motionärerna påtalade förhållandena

avse leveranser av varor till andra än skattskyldiga, eftersom de skattskyldiga

har avdragsrätt för ingående skatt på frakter. Man torde också

kunna bortse från betydelsen av fraktbeskattningen vid enskilda personers

införsel av här avsedda varor. Problem av begränsad omfattning skulle möjligen

kunna uppkomma då en kommun uppträder som köpare. Det synes

utskottet orimligt att enbart med hänsyn till dylika fall skattebelägga samtliga

transporter i samband med den reguljära införseln av varor, som i betydande

omfattning sker direkt till destinationsorten. Ett bifall till yrkandet

i motionerna innebär att man i dessa fall skulle behöva särskilt debitera

skatt på den del av transporten som sker inom landet för att sedan köparna

skulle få göra avdrag med samma belopp. Bestämmelsen har i första hand

ett rent praktiskt syfte och torde för den reguljära handeln vara mera till

nytta än till hinder. I avsaknad av närmare utredning om de av motionärerna

påtalade skatteeffekterna är utskottet därför inte berett tillstyrka en

författningsändring av det slag motionärerna förordar. Det är enligt utskottets

mening för tidigt att göra en sådan ändring innan man kan peka på

några mera påtagliga konkurrenssnedvridningar. Utskottet avstyrker således

ifrågavarande motioner men förordar att frågan följs med fortsatt uppmärksamhet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

Återbetalning av skatt

Frågan om den gällande beloppsgränsen vid återbetalning av skatt tas upp

i motionerna I: 694 och II: 809. Om ingående skatt överstiger utgående skatt

med 1 000 kronor återbetalas beloppet. Understigande belopp återbetalas

endast om det inte kan avdras eller kvittas. Motionärerna yrkar med hänsyn

till de mindre jordbrukarnas och företagarnas intressen att beloppsgränsen

skall sänkas till 500 kronor och åberopar till stöd härför bl. a. att allmänna

skatteberedningen föreslog denna lägre beloppsgräns.

Gällande bestämmelser har i första hand tillkommit för att begränsa det

administrativa arbetet med restitutionerna. Då det saknas uppgifter om i

vilken omfattning mervärdeskatt kommer att återbetalas och hur verkningarna

av beloppsgränsen blir för olika kategorier skattskyldiga, är utskottet

inte berett att ta upp frågan om beloppsgränsen vid restitution till omprövning

och avstyrker således ifrågavarande motioner.

Övergångsbestämmelserna

I motionen I: 715 yrkas slutligen vissa förtydligande bestämmelser rörande

övergångsbestämmelserna i fråga om avverkningsrätter.

Utskottet vill i denna fråga nöja sig med att konstatera att motionärens

önskemål blivit helt tillgodosedda genom av riksskattenämnden sedermera

meddelade anvisningar.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

A) att riksdagen — med anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 18, motionerna I: 916 och II: 1051 och motionen

1:207 samt med avslag på motionerna I: 915 och II: 1049

— antar

1) det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om

mervärdeskatt med de ändringar och tillägg att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Maj:ts förslag)

förordnas, att 18 §,

punkt 1 av anvisningarna till 2 §

och anvisningarna till 8 § förordningen

den 6 juni 1968 om mervärdeskatt

skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Utskottets förslag)

Härigenom förordnas, att 8, 17 och

18 §§, punkterna 1 och 2 av anvisningarna

till 2 § samt anvisningarna

till 8, 10 och 17 §§ förordningen den

6 juni 1968 om mervärdeskatt skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Kungl.

Härigenom

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

dels 8, 17 och 18 §§, punkt 2 av anvisningarna till 2 §

samt anvisningarna till 8, 10 och 17 §§ erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

8 §•

Från skatteplikt--------liknande förfarande,

11) begagnad personbil, när sådan 11) begagnad personbil och bc
bil

omsättes inom landet, gagnad motorcykel, när sådant for
don

omsättes inom landet,

12) tullfri--------- om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Skattskyldig får--

Bedriver skattskyldig

Skattskyldig som bedriver handel

med bilar får avdraga ingående skatt

på förvärv och införsel för verksamheten

med undantag dock för ingående

skatt på vara till eller tjänst

på begagnad personbil som utgör omsättningsvara

i verksamheten.

Överstiger den--------

Om återbetalning---— —• -—- —

(Se vidare anvisningarna.)

(Kungl. Maj.ts förslag)

Skattskyldig som

Avdragsrätt föreligger-----

3) anskaffning av personbil från

säljare som innehaft bilen för yrkesmässig

uthyrning och annan anskaffning

av personbil för ändamål som

ej avser yrkesmässig återför sälj ning

eller uthyrning.

Föreligger skattskyldighet---

Konungen kan —• — -—- -----

17 §.

— dessförinnan uppkommit.

verksamheten bedrives.

Skatt skyldig som bedriver handel

med bilar eller motorcyklar får avdraga

ingående skatt på förvärv och

införsel för verksamheten med undantag

dock för ingående skatt på

vara till eller tjänst på sådan begagnad

personbil eller begagnad motorcykel

som utgör omsättningsvara

i verksamheten,

annan verksamhet.

49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

(Utskottets förslag)

18 §.

konstnärliga verksamheten.

— skattepliktig verksamhet,

3) anskaffning av personbil eller

motorcykel från säljare som innehaft

fordonet för yrkesmässig uthyrning

och annan anskaffning av sådant

fordon för ändamål som ej avser yrkesmässig

återförsäljning eller uthyrning.

- — medför skattskyldighet.

------1 §.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

Anvisningar

till

2. Med omsättning---- — — —

Med omsättning förstås vidare uttag

av vara ur verksamhet för annat

ändamål än för försäljning, när

rätt till avdrag för ingående skatt

föreligger enligt 17 §. Som omsättning

anses i enlighet härmed uttag

av vara för den skattskyldiges eller

hans anställdas personliga bruk.

Utför den som bedriver byggnadsrörelse

reparations-, underhålls- eller

förbättringsarbete på egen fastighet,

som icke användes i rörelsen

och ej heller utgör lagertillgång

i denna, anses uttag av byggnadsmaterial

och annat material för arbetet

som omsättning. Omsättning

föreligger även när den som bedriver

handel med begagnade personbilar i

förening med verkstadsrörelse uttager

vara ur verkstadsrörelsen för

att tillföras begagnad personbil som

utgör omsättningsvara i handeln

med begagnade personbilar.

Uttag av —---------— i

Som omsättning anses icke uttag

av maskin eller annan skattepliktig

vara med undantag av skattepliktig

personbil från lager av omsättningsvaror

för användning som anläggningstillgång

eller material i den

skattskyldiges skattepliktiga verksamhet.

Med personbil---------

2 §•

likställes byte.

Med omsättning förstås vidare uttag

av vara ur verksamhet för annat

ändamål än för försäljning, när

rätt till avdrag för ingående skatt

föreligger enligt 17 §. Som omsättning

anses i enlighet härmed uttag

av vara för den skattskyldiges eller

hans anställdas personliga bruk.

Utför den som bedriver byggnadsrörelse

reparations-, underhålls- eller

förbättringsarbete på egen fastighet,

som icke användes i rörelsen och ej

heller utgör lagertillgång i denna,

anses uttag av byggnadsmaterial och

annat material för arbetet som omsättning.

Omsättning föreligger även

när den som bedriver handel med

begagnade personbilar eller begagnade

motorcyklar i förening med

verkstadsrörelse uttager vara ur

verkstadsrörelsen för att tillföras

begagnad personbil eller begagnad

motorcykel som utgör omsättningsvara

i handeln med begagnade sådana

fordon.

denna.

Som omsättning anses icke uttag

av maskin eller annan skattepliktig

vara med undantag av skattepliktig

personbil eller motorcykel från lager

av omsättningsvaror för användning

som anläggningstillgång eller

material i den skattskyldiges skattepliktiga

verksamhet.

--— 1 800 kilogram.

Med motorcykel förstås icke moped.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2!)

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

till 8 §.

Undantaget för fartyg gäller-----skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för------ detta ändamål.

Undantaget för livräddningskryssare--— — af skeppsbrutne.

Undantaget för gas------

Undantaget för allmän —-----

Undantaget för periodisk----

Butiksmässig försäljning----

Med begagnad personbil under 11

förstås sådan personbil och sådan

med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri

utrustad lastbil med

Ijänstevikt ej över 1 800 kilogram,

som tidigare för annat ändamål än

yrkesmässig åter för sälj ning sålts eller

uttagits inom landet eller införts

till landet. Har ny personbil anskaffats

för yrkesmässig uthyrning anses

bilen icke som begagnad när den

säljes eller uttages av uthyraren.

— av butiksvara.

— — varje vecka.

--hemvärnets verksamhet.

--av köpare.

Med personbil under 11 avses även

med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri

utrustad lastbil med

tjänstevikt ej över 1 800 kilogram.

Med motorcykel avses icke moped.

Fordonet anses som begagnat endast

om det tidigare för annat ändamål

än yrkesmässig återför sälj ning sålts

eller uttagits inom landet eller införts

till landet. Har ny personbil eller

ny motorcykel anskaffats för yrkesmässig

uthyrning anses fordonet

icke som begagnat när det säljes eller

uttages av uthyraren.

(Nuvarande lydelse)

(Utskottets förslag)

till 10 §.

Tjänst under 1 är icke skattepliktig

om den avser annan sådan vara

som är undantagen från skatteplikt

enligt 8 § än begagnad personbil.

Skatteplikt föreligger ej heller för

tvätt av utrustning till icke skattepliktigt

fartyg eller luftfartyg. Tjänst

som avser sådan krigsmateriel, som

anges i 8 § under 2 och som äges av

staten, är skattefri.

Som skattepliktig uthyrning —--

Med servering

Som skattepliktig anses

Till skattepliktig

Tjänst som

Med annonsering

Tjänst under 1 är icke skattepliktig

om den avser annan sådan vara

som är undantagen från skatteplikt

enligt 8 § än begagnad personbil eller

begagnad motorcykel. Skatteplikt

föreligger ej heller för tvätt av utrustning

till icke skattepliktigt fartyg

eller luftfartyg. Tjänst som avser

sådan krigsmateriel, som anges

i 8 § under 2 och som äges av staten,

är skattefri.

eller liknande,

eller plats,

andra lokaler,

eller anläggning.

som transporttjänst.

— — s. k. ljustidning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

till 17 S.

Avdrag för —---------- —

Avdragsrätten för ingående skatt

på driftkostnader för personbil som

utgör inventarium i skattskyldigs

verksamhet omfattar alla sådana

kostnader oavsett om fordonet helt

eller endast delvis användes i verksamheten.

Avser ingående skatt i annat

fall endast delvis sådant förvärv

som omfattas av avdragsrätten eller

endast delvis verksamhet som omfattas

av skyldighet att erlägga mervärdeskatt,

skall beloppet av den avdragsgilla

ingående skatten bestämmas

genom uppdelning efter skälig

grund när annat ej följer av 18 §

tredje stycket.

Kan det----— — -—---

skattens belopp.

Avdragsrätten för ingående skatt

på driftkostnader för personbil eller

motorcykel som utgör inventarium i

skattskyldigs verksamhet omfattar

alla sådana kostnader oavsett om

fordonet helt eller endast delvis användes

i verksamheten. Avser ingående

skatt i annat fall endast delvis

sådant förvärv som omfattas av

avdragsrätten eller endast delvis

verksamhet som omfattas av skyldighet

att erlägga mervärdeskatt,

skall beloppet av den avdragsgilla ingående

skatten bestämmas genom

uppdelning efter skälig grund när

annat ej följer av 18 § tredje stycket,

erlagt skatten.

dels ock övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj. ts förslag)

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

18 § och anvisningarna till

8 § i sin nya lydelse tillämpas dock

för tid från och med den 20 februari

1969.

(Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft

dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

18 § och anvisningarna till

8 § i sin nya lydelse tillämpas dock

såvitt avser personbil för tid från och

med den 20 februari 1969.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

31

2) följande

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 23 november 1956 (nr 545) angående

omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 23 november 1956 angående

omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

4

Omsättningsskatten utgår----

För motorcyklar utgör skatten

255 kronor därest fordonets

tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,

335 kronor därest tjänstevikten är

högre men ej överstiger 160 kilogram

samt eljest 505 kronor.

(Föreslagen lydelse)

§■

---tiotal kronor.

För motorcyklar utgör skatten

350 kronor därest fordonets

tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,

460 kronor därest tjänstevikten är

högre men ej överstiger 160 kilogram

samt eljest 700 kronor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Vid tillämpningen av denna förordning gäller icke 62 § andra och tredje

styckena frihamnsstadgan den 8 november 1935 (nr 553).

B) att riksdagen avslår följande motioner, nämligen

1) I: 133 och II: 145

2) I: 680 och II: 782

3) I: 694 och II: 809

4) I: 700 och II: 807

5) I: 701 och II: 788

6) I: 706 och II: 783

7) I: 707 och II: 775

8) I: 718 och II: 780

9) I: 915 och II: 1049

10) I: 916 och II: 1051

11) 1:917 och II: 1050

12) 1:207

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

13) 1:715

14) 11:790,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 27 mars 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Lundström* (fp),

Yngve Nilsson* (m), Sundin (ep), Wärnberg (s), Tage Johansson (s),

Tistad (fp), Wirmark (s), Paul Jansson (s) och Karl Pettersson (m); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brand! (s),

Engkvist* (s), Vigelsbo* (ep), fru Nettelbrandt* (fp), herrar Kristenson

(s), Carlstein (s), Eriksson i Bäckmora (ep), Hammarsten* (s) och Josefsson

i Halmstad (s).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

Skattskyldighet för stat och kommun

1) av herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson (in), Sundin (ep), Tistad

(fp), Karl Pettersson (m), Magnusson i Borås (m), Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt

(fp) och herr Eriksson i Bäckmora (ep), vilka

dels anfört följande:

Som utskottsmajoriteten framhållit är frågan om vidden av skattskyldigheten

för den offentliga sektorn av mycket komplicerad art. Det skulle i och

för sig varit önskvärt med så entydiga beskattningsregler att riskerna för

konkurrenssnedvridningar kunde anses uteslutna. Vi konstaterar med tillfredsställelse

att utskottsmajoriteten tycks dela denna målsättning och att

åtskilliga åtgärder — senast de i den förevarande propositionen föreslagna

ändringarna — bidrar till att utjämna de olikheter som vi påtalat. Beträffande

den statliga upphandlingen har mervärdeskatten inte längre någon

konkurrenssnedvridande effekt. Kvar står dock åtskilliga problem — bl. a.

i fråga om skattens verkan vid kommunal upphandling från statliga leverantörer

samt i fråga om skattskyldigheten för vissa tjänster.

dels ansett att utskottet under punkterna B 4, 9 och 14 bort hemställa,

att riksdagen med anledning av motionerna I: 700 och II:

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

807, I: 915 och II: 1049 samt motionen II: 790 i skrivelse till

Kungl. Maj :t begär skyndsam utredning rörande frågan om

skattskyldigheten till mervärdeskatt för stat och kommun.

Tandproteser m. m.

2) av herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Sundin (ep), Tistad

(fp), Karl Pettersson (m), Magnusson i Borås (in), Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt

(fp) och herr Eriksson i Bäckmora (ep), vilka under åberopande

av innehållet i motionerna I: 133 och II: 145 ansett att utskottet under punkten

A 1 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 133 och II: 145

antar följande som reservanternas förslag betecknade förslag

till ändring av 8 § mervärdeskatteförordningen.

(Utskottets förslag)

8

Från skatteplikt-------

3) läkemedel som utlämnas enligt

recept eller säljes till sjukhus

eller införes till landet i anslutning

till sådan utlämning eller försälj
-

4) elektrisk-—- — — ---—- — —

(Se vidare anvisningarna.)

(Reservanternas förslag)

§-

— statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt

recept eller säljes till sjukhus

eller införes till landet i anslutning

till sådan utlämning eller försäljning

samt tandproteser och individuellt

avpassade apparater för ortodontiska,

käkortopediska och käkkirurgiska

behandlingar,

— — om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Frimärken

3) av herrar Lundström (fp) och Tistad (fp).

Transporter till bl. a. Öland och Gotland

4) av herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Sundin (ep), Tistad

(fp), Karl Pettersson (m), Magnusson i Borås (m), Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt

(fp), och herr Eriksson i Bäckmora (ep), vilka

dels anfört följande:

Utskottets majoritet konstaterar med tillfredsställelse att kostnaderna

minskat avsevärt för gotlänningarnas transporter av personbilar mellan

Gotland och fastlandet och hänvisar bl. a. till att den kvarstående skattekostnaden

endast uppgår till ca 5 kronor vid en tur- och returtransport av

personbil mellan Gotland och fastlandet. Att taxorna i gotlandstrafiken

sänkts tills vidare för gotlänningarna har inte något samband med själva

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969

skattefrågan. Kvar står att skatten i onödan fördyrar transportkostnaderna

som även efter sänkningen måste anses vara betydande för den enskilde

resenären. Om det varit möjligt att bygga en bro till Gotland hade troligen

inte någon broavgift utgått och än mindre skulle någon kommit på tanken

att beskatta en sådan broavgift. Mervärdeskatten på personbilstransporterna

verkar på samma sätt som en skatt på en broavgift. Den nu gällande transportavgiften

på 55 kronor vid transport av gotländsk personbil tur och retur

mellan Gotland och fastlandet kan inte — som utskottsmajoriteten tycks

mena — anses vara så obetydlig att den inte begränsar resemöjligheterna.

Det bör vidare observeras att nedsättningen bara gäller gotlandsbilar. För

turisttrafiken som är av synnerlig vikt för detta län kommer de höga fraktkostnaderna

som ökas genom beskattningen att verka som en reducerande

faktor, särskilt när det gäller kortfristiga turistbesök. Enligt vår mening bör

vid beskattningen särskild hänsyn tas till sådana områden av landet som

saknar fast landförbindelse. En sådan åtgärd är i och för sig inte märkvärdigare

än att man vid inkomstbeskattningen har speciella regler exempelvis

för sjömän och för samer.

dels ansett att utskottet under punkten A 1 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 718 och II: 780

antar följande förslag till ändring av 11 § mervärdeskatteförordningen.

(Nuvarande lydelse) (Reservanternas förslag)

11 §•

Från skatteplikt-------samt resgodsbefordran,

3) transport av vara till eller från 3) transport av vara till eller från

utlandet eller transport i samband utlandet, transport av motorfordon,

med renhållning, avsett för personbefordran, mellan

område utan fast landförbindelse och

fastlandet, eller transport i samband

med renhållning,

4) bärgning----------av veterinär.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Återbetalning av skatt

5) av herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Sundin (ep), Tistad

(fp), Karl Pettersson (m), Magnusson i Borås (m), Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt

(fp) och herr Eriksson i Bäckmora (ep), vilka

dels anfört följande:

Det finns anledning att ifrågasätta om beloppsgränsen för restitution

främst bör fastställas med hänsyn huvudsakligen till de administrativa synpunkterna.

Den utvidgade användningen av ADB-metoden inom den stat
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1969 35

liga förvaltningen och i synnerhet i skattesammanhang bör göra det möjligt

att bemästra restitutionsfrågorna även om beloppsgränsen sänks till 500

kronor. För de skattskyldiga som har en förhållandevis obetydlig omsättning

och följaktligen skall redovisa skatten halvårsvis måste det vara ekonomiskt

kännbart att ett tillgodohavande på närmare 1 000 kronor måste

stå outnyttjat under ett halvår på grund av gällande beloppsgränser. Sådana

tillgodohavanden uppkommer också i de flesta fall i samband med investeringar

som i och för sig anstränger ekonomin.

dels ansett att utskottet under punkten A 1 bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna 1: 694 och II: 809

antar följande förslag till ändring av 49 § mervärdeskatteförordningen.

(Nuvarande lydelse) (Reservanternas förslag)

49 §.

Överstiger ingående avdragsgill överstiger ingående avdragsgill

skatt enligt deklaration den utgåen- skatt enligt deklaration den utgående

skatten med minst 1 000 kronor, de skatten med minst 500 kronor,

återbetalar länsstyrelsen det över- återbetalar länsstyrelsen det överskjutande

beloppet. skjutande beloppet.

Understiger skillnaden mellan in- Understiger skillnaden mellan ingående

skatt och utgående skatt 1 000 gående skatt och utgående skatt 500

kronor, återbetalar länsstyrelsen be- kronor, återbetalar länsstyrelsen beloppet

endast när skillnaden icke kan loppet endast när skillnaden icke kan

avdragas eller kvittas enligt 17 § avdragas eller kvittas enligt 17 §

tredje stycket. tredje stycket.

Skattskyldig som-----— ingående skatt.

Överstiger skatt-------överskjutande beloppet.

Den som----—----— — för mycket.

Vid återbetalning------restavgift avräknas.

Fordran på — ----------eller utmätas.

I övrigt-----------av mervärdeskatt.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:121 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1969170 till skatteutjämningsbidrag a1 i texten