Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner om indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt.

1969-02-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:3, Betänkande med anledning av motioner om indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1969

1

Nr 3

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner om

indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning

av utskiftningsskatt.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 124 av herr Brundin och 11: U8 av herr

Fridolfsson i Stockholm m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t begär att förslag om indexreglering av ingångsvärde m. nr. vid

beräkning av utskiftningsskatt snarast föreläggs riksdagen.

Enligt gällande skattelagstiftning dubbelbeskattas i princip all inkomst

som åtnjuts av svenska aktiebolag på så sätt att aktiebolagens vinster

beskattas dels hos aktiebolagen, dels hos delägarna, när vinstmedlen utdelas

till dessa. Bolagen äger, med vissa undantag, inte göra avdrag vid taxeringen

för belopp som utdelas, vilket innebär att fonderad och utdelad vinst i

princip beskattas efter samma grunder. För sådana vinstmedel, som inte

delas ut utan fonderas, har lagstiftningen uppställt särskilda regler för att

göra dubbelbeskattningen effektiv. Som ett led i dessa regler ingår förordningen

om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar (SFS 1927: 321).

Aktiebolag som utskiftar tillgångar skall sålunda erlägga skatt till staten

med 40 % av utskiftat belopp, i den mån detta inte är att anse som återbäring

av tillskjutet belopp. Med tillskjutet belopp avses bl. a. bolags ingångsvärde,

d. v. s. vad delägarna tillskjutit i pengar eller annat för bolagets

bildande med tillägg av vad som under bolagets bestånd tillskjutits av

delägarna.

Genom beslut av 1967 års höstriksdag infördes ändrade regler för beskattningen

av realisationsvinst vid avyttring av fastighet (SFS 1967: 748). Vid

beräkning av realisationsvinstens storlek skall enligt de nya reglerna inköpspriset

för fastigheten eller det på visst sätt beräknade ingångsvärdet

för denna liksom årliga förbättringskostnader, vilka överstigit 3 000 kr.,

uppräknas med ledning av en av riksskattenämnden årligen fastställd indexserie,

grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med

år 1914 som basår.

Frågan om indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt

prövades av bevillningsutskottet förra året. I sitt av riksdagen

godkända betänkande nr 30 underströk utskottet att anledningen till

att man vid markvinstbeskattningen använde sig av ett indexförfarande var

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1969

att man i möjligaste mån ville undvika att beskatta vinster som uppkommit

uteslutande på grund av penningvärdeförändringen. Genom indexberäkningen

uppräknades fastigheten till ett faktiskt nuvärde och därigenom kom

skatten att träffa endast reella vinster. Syftet med utskiftningsskatten däremot

var att göra dubbelbeskattningen effektiv. Skatten var avsedd att ersätta

det andra ledet av dubbelbeskattningen vid en normal utdelning till

aktieägarna. Redan av denna anledning kunde man inte utan vidare göra

gällande att en indexmetod borde tillämpas i fråga om utskiftningsskatt bara

därför att markvärdebeskattningen byggde på indexförfarande. Tvärtom

torde enligt utskottets mening en indexmetod för beräkning av ingångsvärde

vid utskiftningsskatt vara ägnad att motverka skattens syfte. Utskottet

erinrade också om att departementschefen under förarbetena till den nya

markvärdebeskattningen (prop. 1967: 153) framhållit att det förhållandet att

lagstiftningen arbetade med en indexmetod för att beräkna anskaffningsvärde

vid realisationsvinstbeskattningen för fastighet inte med fog kunde

åberopas som skäl för att metoden skulle tillämpas över hela fältet. Metodens

användning vid realisationsvinstbeskattningen kunde motiveras med

de speciella hänsynstaganden som måste göras vid en vinstbeskattning av

fastighet. En utvidgning av metoden till andra områden, t. ex. ortsavdrag

och skatteskalor, var däremot mer komplicerad och opraktisk.

Motionärerna framhåller att man vid införande av den nya realisationsvinstbeskattningen

accepterade principen att i möjligaste mån ej beskatta

en på inflation beroende fiktiv vinst. En utvidgning av denna princips tilllämpningsområde

till att avse även utskiftningsskatt är enligt motionärernas

mening angelägen. Detta kan ske genom att ett bolags ingångsvärde omräknas

med de uppräkningstal, grundade på konsumentprisindex, som fastställts

för realisationsvinstbeskattning av fastighet. Motsvarande justeringav

värdet på belopp som tillskjutits efter bolags bildande bör göras. Mot bakgrund

av den betydelse som den pågående strukturomvandlingen inom näringslivet

har är det enligt motionärernas uppfattning av vikt att en dylik

förändring av beskattningen åstadkoms med det snaraste.

Utskottet

Dubbelbeskattningen av svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar

innebär enligt gällande regler i princip att aktiebolagens och föreningarnas

vinster beskattas dels hos företagen, dels hos delägarna, när

vinstmedlen utdelas till dessa. Bolagen och föreningarna äger, med vissa

undantag, inte göra avdrag vid taxeringen för belopp som utdelas, vilket

innebär att fonderad och utdelad vinst i princip beskattas efter samma

grunder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1969 3

För att göra dubbelbeskattningen effektiv så att den träffar även sådana

vinstmedel som fonderas infördes år 1927 förordningen om skatt vid utskiftning

av aktiebolags tillgångar (SFS 1927:321). Denna skatt är av

statlig natur och innebär att aktiebolag som utskiftar tillgångar skall erlägga

skatt med 40 % av sådana hos bolaget uppsamlade medel som inte

kan anses som återbäring av tillskjutet belopp. Med tillskjutet belopp förstås

summan av bolagets ingångsvärde, dvs. vad aktieägarna tillskjutit

för bolagets bildande, och senare gjorda tillskott.

Enligt motionärernas mening bör den vid markvärdebeskattningen accepterade

principen att i möjligaste mån inte beskatta inflationsvinster gälla

också i fråga om utskiftningsskatt. Motionärerna föreslår därför införande

av regler av innebörd att vid beräkning av sådan skatt såväl bolagets ingångsvärde

som av aktieägarna efter bolagets bildande tillskjutna belopp

omräknas med ledning av de uppräkningstal som fastställts för realisationsvinstbeskattning

av fastighet.

Bevillningsutskottet som förra året hade att pröva motsvarande motionsyrkande

framhöll i sitt betänkande nr 30 att det redan på grund av utskiftningsskattens

syfte var tveksamt om en indexmetod borde tillämpas i fråga

om utskiftningsskatt bara därför att markvärdebeskattningen byggde på ett

indexförfarande. Utskottet ansåg tvärtom en indexmetod för beräkning av

ingångsvärde vid utskiftningsskatt vara ägnad att motverka denna skatts

syfte.

Utskottet anslöt sig också till den av departementschefen i förarbetena

till den nya markvärdebeskattningen (prop. 1967:153) uttalade uppfattningen

att indexmetodens användning vid realisationsvinstbeskattningen

kunde motiveras med de speciella hänsynstaganden som måste göras vid

en vinstbeskattning av fastighet och att en utvidgning av metoden till

andra områden var mer komplicerad och opraktisk. Enligt utskottets mening

borde ett ställningstagande till den av motionärerna aktualiserade

frågan anstå till dess närmare erfarenheter vunnits av den nya realisationsvinstbeskattningen.

Yrkandet i de förevarande motionerna grundar sig på samma skäl som

de vilka riksdagen hade att ta ställning till år 1968.

På grund härav och då några nya omständigheter inte inträffat som kan

föranleda ändrat ståndpunktstagande avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 124 och II: 148.

Stockholm den 27 februari 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1969

Närvarande

från första kammaren: herr John Ericsson (s), fröken Ranmark (s),

herrar Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Paul Jansson

(s), Stadling (s), Annerås (fp), Karl Pettersson (m) och Johan Olsson

(ep); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brandt (s),

fru Holmqvist (s), herrar Vigelsbo (ep), Kristenson (s), Carlstein (s),

Eriksson i Bäckmora (ep), Hammarsten (s), Josefsson i Halmstad (s)

och Ahlmark (fp).

Reservation

av herrar Gösta Jacobsson (m), Karl Pettersson (m) och Magnusson i

Borås (m), vilka — under åberopande av innehållet i motionerna I: 124

och II: 148 — ansett, att utskottet bort hemställa

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 124 och

II: 148, i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att förslag om

indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av

utskiftningsskatt snarast föreläggs riksdagen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 69002b

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.