Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

1969-04-17 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:33, Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

1

Nr 33

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken,

in. m. jämte motioner, såvitt propositionen och

motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

Propositionen

I propositionen 1969:25 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anta

därvid fogade förslag till

1) lag om ändring i föräldrabalken,

2) lag om ändring i giftermålsbalken,

3) lag om ändring i ärvdabalken,

4) lag om ändring i lagen den 17 juni 1938 (nr 318) om avbrytande av

havandeskap,

5) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring,

6) lag om ändring i brottsbalken,

7) lag om ändring i lagen den 20 mars 1964 (nr 167) med särskilda bestämmelser

om unga lagöverträdare,

8) lag om ändring i barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97),

9) lag om ändring i lagen den 4 juni 1964 (nr 450) om åtgärder vid samhällsfarlig

asocialitet,

10) lag om ändring i lagen den 20 mars 1964 (nr 168) om verkställighet

av bötesstraff,

11) lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 (nr 319),

12) lag om ändring i rättegångsbalken,

13) lag om ändring i lagen den 27 juli 1954 (nr 579) om nykterhetsvård,

14) lag om ändring i religionsfrihetslagen den 26 oktober 1951 (nr 680),

15) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26

maj 1954 (nr 521),

16) förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om

arvsskatt och gåvoskatt,

17) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577)

om statlig förmögenhetsskatt.

Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet såvitt avser ändringar

i rusdrycksförsäljningsförordningen, förordningen om arvsskatt och

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

gåvoskatt samt förordningen om statlig förmögenhetsskatt och i övrigt till

lagutskott.

I detta betänkande behandlar utskottet endast förslagen till ändringar

i rusdrycksförsäljningsförordningen och förordningen om arvsskatt och

gåvoskatt. Förslaget till ändring i förordningen om statlig förmögenhetsskatt

behandlar utskottet i annat sammanhang.

I propositionen föreslås myndighetsåldern sänkt från 21 till 20 år. Vidare

föreslås att ungdomar i ålder 18—20 år i flera hänseenden skall få en mera

självständig ställning än f. n. Sålunda skall den som har fyllt 18 år själv

få ta upp och förfoga över studiemedel och statliga bosättningslån. Han

skall också utan förmyndarens samtycke kunna hyra bostad för eget bruk.

Den behörighet att ingå sedvanliga rättshandlingar för den dagliga hushållningen

m. m. som redan nu tillkommer gift underårig föreslås utvidgad

till alla underåriga som har eget hushåll.

Som en konsekvens av att myndighetsåldern sänks föreslås motsvarande

ändring av åtskilliga andra 21-årsgränser inom vitt skilda rättsområden.

Principen vid prövning av olika åldersgränser har varit att en anpassning

till den föreslagna myndighetsåldern skall ske överallt där det inte finns

speciella skäl för annat. Bland 21-årsgränser som behålls kan nämnas de

som finns inom påfölj dssystemet för unga lagöverträdare.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1969.

De ovan under punkterna 15 och 16 upptagna författningsförslagen har

följande lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

3

15) Förslag

till

Förordning

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 18—20 §§ rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 19541 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

18 §.

Rusdrycker må ej utminuteras till Rusdrycker må ej utminuteras till

den som kan antagas ej hava fyllt den som kan antagas ej hava fyllt

tjuguett år. tjugu år.

Utminutering må----------förteckning (spärrlista).

På spärrlista------------eller fylleri.

Spärrlista skall---------—-varje månad.

Om upptagande — •— — --------sex månader.

19 §•

Rusdrycker må ej utlämnas-----— tillhandahållas någon.

Rusdrycker må ej inköpas genom Rusdrycker må ej inköpas genom

ombud som kan antagas ej hava ombud som kan antagas ej hava

fyllt tjuguett år. fyllt tjugu år.

Föreligger beträffande------rusdrycker vägras.

20 §.

Ej må någon såsom ombud eller

på därmed jämförligt sätt med anskaffande

av rusdrycker tillhandagå

den som kan antagas ej hava

fyllt tjuguett år eller missbruka alkoholhaltiga

drycker eller vara berörd

av sådana drycker eller annat

berusningsmedel eller den som enligt

18 § må vägras utminutering.

Ej må någon såsom ombud eller

på därmed jämförligt sätt med anskaffande

av rusdrycker tillhandagå

den som kan antagas ej hava fyllt

tjugu år eller missbruka alkoholhaltiga

drycker eller vara berörd av sådana

drycker eller annat berusningsmedel

eller den som enligt 18 §

må vägras utminutering.

1 Senaste lydelse av 18 och 20 §§ se 1963: 221 och av 19 § se 1957: 212.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 saml. Nr 33

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Ej må någon genom------av rusdrycker.

Det är—----—---på utminuteringsställe.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

5

16) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 28 § förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt

och gåvoskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

28 §.

Arvs- eller----—----6 000 kronor.

Tillfaller lott barn, styvbarn eller

avkomling till avlidet barn eller styvbarn

och har vid tiden för skattskyldighets

inträde mottagaren av

lotten ej fyllt 21 år, skall vid skattens

bestämmande från lotten såsom

skattefritt avräknas ett belopp av

2 000 kronor för varje helt år eller

del därav, som då återstod till dess

sagda ålder uppnås.

Efterlevande make------------från skatt.

I fråga-------------tidigare tidpunkt.

Skattefri är-----------1 000 kronor.

Vid tillämpning----—----med skyldskap.

I övrigt-------------enligt denna

Tariff.

Tillfaller lott barn, styvbarn eller

avkomling till avlidet barn eller

styvbarn och har vid tiden för skattskyldighets

inträde mottagaren av

lotten ej fyllt 20 år, skall vid skattens

bestämmande från lotten såsom

skattefritt avräknas ett belopp av

2 000 kronor för varje helt år eller

del därav, som då återstod till dess

sagda ålder uppnås.

För skattelott,

av återstoden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969. Har skattskyldighet inträtt

dessförinnan tillämpas dock äldre bestämmelser.

1 Senaste lydelse av 28 § se 1967: 389.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

Motionerna

Yrkanden

Med anledning av propositionen har bl. a. väckts följande motioner.

1) motionen II: 1066 av fru Eriksson i Stockholm, vari hemställts, »att

den nuvarande lydelsen av 18, 19 och 20 §§ i rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521) måtte bibehållas och att alltså åldern liksom

nu blir 21 år för rätt till inköp av rusdrycker»;

2) motionen II: 1068 av herr Lundberg, vari bl. a. hemställts, att i 18—

20 §§ rusdrycksförsäljningsförordningen föreslagna tjugu år utbytes mot

arton år,

att i 28 § förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt och gåvoskatt tjugu

år utbytes mot arton år,

att i 8 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig förmögenhetsskatt

tjugu år utbytes mot arton år

samt att samtliga föreslagna ändringar skall träda i kraft den 1 juli

1969.

Motionen II: 1068 bär hänvisats till bevillningsutskottet såvitt avser de

ovan återgivna yrkandena och i övrigt till lagutskott. Som tidigare nämnts

behandlar utskottet förslaget till ändring i förordningen om statlig förmögenhetsskatt

i annat sammanhang.

Motivering

II: 1066

Med motivering som framförts av olika remissorgan och med hänvisning

till att alkohollagstiftningen och vården av alkoholskadade är under utredning

borde den nuvarande 21-årsgränsen kvarstå beträffande åldern för

rätt till inköp av rusdrycker liksom 21-årsgränsen för inköp av stiletter bibehållits,

En automatisk anpassning till myndighetsåldern är inte befogad,

där åldersgränsen icke har bestämts efter grunder som varit avgörande för

myndighetsåldern.

II: 1068

Med den grundsyn på ungdomens allmänna mognad som följt med en

förbättrad utbildning och ungdomens ökade intresse och engagemang i

samhällsarbetet har en sänkning av myndighetsåldern länge varit aktuell.

Då en sänkning av myndighetsåldern har ett starkt och nödvändigt samband

med en i annat sammanhang aktualiserad fråga om en sänkning av

rösträttsåldern till 18 år och denna reform i en snar framtid blir aktuell,

måste myndighets- och rösträttsåldern anpassas till varandra.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969 7

Hela utformningen av förmyndarlagstiftningen är föråldrad och är föremål

för utredning. De som praktiskt kommit i beröring med denna lagstiftning

har nog ett starkt intryck av att inte minst den höga myndighetsåldern

av 21 år icke tagit hänsyn till den tidigare mognad dagens ungdom

kan uppvisa, inte heller till att giftermålsåldern sänks och familjebildning

sker vid 17 å 18 års ålder i ökad utsträckning eller till att unga familjer

får uppleva att de själva, liksom deras barn, står under förmyndare. Likaså

har vi förändrat ungdomens skyldigheter gentemot samhället, exempelvis

militärtjänsten m. m. Allt detta medför att samhället bör beakta och tillmötesgå

ungdomens berättigade krav och vilja till medverkan i samhällsarbetet

och ge dem möjligheter att ta ansvar och påverka samhällsskeendet.

En sänkt rösträttsålder till 18 år har vid årets riksdag diskuterats och

måste väl inom den närmaste tiden komma att genomföras.

Att inför detta aktuella läge genomföra en sänkning av myndighetsåldern

till 20 år kan varken vara lämpligt eller försvarligt. Myndighets- och rösträttsåldern

är oskiljaktiga och måste på lämpligt sätt anpassas till varandra.

Då riksdagen vid årets ställningstagande till en sänkt rösträttsålder —

18 år — visade ett starkt intresse för en sådan reform och ungdomens berättigade

krav på en sänkt rösträttsålder och möjligheter att direkt kunna

påverka samhällsutvecklingen är stark, kan man förutsätta att en anpassning

av myndighetsåldern till en kommande ytterligare sänkning av rösträttsåldern

till 18 år ligger så nära i tiden, att riksdagen i fråga om proposition

nr 25 bör vidtaga den justering av åldersgränsen som är nödvändig

för en samordning. Detta kan ske genom att vid behandlingen av de föreslagna

lagändringarna riksdagen beslutar att åldersgränsen sänks till 18 år

i stället för till 20 år och att de lagparagrafer som därmed blir överflödiga

utgår.

Utskottet

I propositionen föreslås att myndighetsåldern sänks från 21 till 20 år.

Som en följd härav förordas att 21-årsgränsen i bl. a. rusdrycksförsäljningsförordningen

(Rff), förordningen om arvsskatt och gåvoskatt (AGF)

Isamt förordningen om statlig förmögenhetsskatt anpassas till den föreslagna

myndighetsåldern. Förslaget till ändring i sistnämnda förordning

behandlar utskottet i annat sammanhang.

Enligt 18 § Rff får rusdrycker inte säljas till den som kan antas inte

ha fyllt 21 år och enligt 19 § samma förordning får sådana drycker inte

inköpas genom ombud som kan antas vara under denna ålder. Vidare är

det enligt stadgande i 20 § Rff förbjudet att tillhandagå person, som kan

antas inte ha fyllt 21 år, med anskaffande av rusdrycker.

Förslaget i propositionen innebär att det nuvarande sambandet mellan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

myndighetsåldern och minimiåldern för inköp av rusdrycker bibehålls.

I enlighet härmed föreslås att åldersgränsen i 18—20 §§ Rff sänks till

20 år.

Under hänvisning bl. a. till att alkohollagstiftningen är under utredning

yrkas i motionen II: 1066 att den nuvarande åldersgränsen för inköp av

rusdrycker inte ändras. Motionären i motionen II: 1068 anser att myndighetsåldern

bör anpassas till en kommande ytterligare sänkning av

rösträttsåldern till 18 år och hemställer i överensstämmelse härmed att

ifrågavarande åldersgräns i Rff sänks till 18 år.

Första lagutskottet har i sitt utlåtande nr 32 tillstyrkt förslaget om sänkning

av myndighetsåldern till 20 år. En motsvarande sänkning av åldern

för inköp av rusdrycker har i remissyttranden över förmynderskapsutredningens

förslag tillstyrkts av alkoholpolitiska utredningen och flertalet

övriga remissinstanser. Utskottet delar uppfattningen att det f. n.

inte finns anledning att bryta sambandet mellan myndighetsåldern och

inköpsåldern för rusdrycker och tillstyrker därför den föreslagna sänkningen

av åldersgränsen i 18—20 §§ Rff till 20 år. På grund härav avstyrker

utskottet bifall till motionen II: 1066 och till motionen II: 1068 i denna

del.

Enligt nuvarande bestämmelser i 28 § AGF är arvs- eller testamentslott,

som tillfaller barn, styvbarn eller avkomling till avlidet sådant barn, skattefri

om dess värde inte överstiger 6 000 kr. Har mottagaren inte fyllt 21

år skall från lotten dessutom avräknas ett belopp av 2 000 kr. för varje

helt år eller del därav, som återstår till dess mottagaren uppnått nämnda

ålder.

Som en konsekvens av förslaget om sänkt myndighetsålder föreslås i

propositionen en motsvarande sänkning av åldersgränsen i 28 § AGF.

I motionen II: 1068 yrkas — under åberopande av vad i motionen anförts

om sambandet mellan rösträtts- och myndighetsåldern — att ifrågavarande

åldersgräns sänks till 18 år.

Även om anknytningen till myndighetsåldern inte torde ha varit det

primära vid fastställandet av åldersgränsen i 28 § AGF vill utskottet inte

motsätta sig förslaget i propositionen. Det torde ankomma på kapitalskatteberedningen,

som inte ansett hinder föreligga för den förordade

ändringen, att pröva om det med hänsyn till penningvärdeförändringen

eller av andra skäl är erforderligt att höja det skattefria bottenbeloppet

för att tillgodose barnfamiljernas intressen. Med det anförda tillstyrker

utskottet den föreslagna ändringen i AGF och avstyrker således bifall till

motionen II: 1068 också i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen

A) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 25, i vad

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1969

densamma behandlas i detta betänkande, antar de vid propositionen

fogade förslagen till

1) förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521) och

2) förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1941

(nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt;

B) avslår

1) motionen II: 1066 och

2) motionen II: 1068, i vad densamma behandlas i detta

betänkande.

Stockholm den 17 april 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Yngve Nilsson (m),

Sundin (ep), Wärnberg (s), Tage Johansson* (s), Gösta Jacobsson (m),

Paul Jansson (s), Annerås (fp), Ove Karlsson (s) och Levin (fp); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brandt (s),

Engkvist (s), fruar Holmqvist* (s), Nettelbrandt (fp), herrar Kristenson

(s), Wikner (s), Andersson i Södertälje (s), Börjesson i Falköping (ep)

och Josefson i Arrie (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:194 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 a1 i texten