Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, m. m. jämte motioner. Propositionen Hemställan Kungl. Maj:t har i propositionen 1969:97 föreslagit riksdagen att anta därvid fogade förslag till 1) förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, 2) förordning om ändring i förordningen den 27 mars 1954
1969-05-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1969:44, Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, m. m. jämte motioner. Propositionen Hemställan Kungl. Maj:t har i propositionen 1969:97 föreslagit riksdagen att anta därvid fogade förslag till 1) förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, 2) förordning om ändring i förordningen den 27 mars 1954
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969
1
Nr 44
Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om beräkning
av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering,
m. m. jämte motioner.
Propositionen
Hemställan
Kungl. Maj:t har i propositionen 1969:97 föreslagit riksdagen att anta
därvid fogade förslag till
1) förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering,
2) förordning om ändring i förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om
taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås beträffande 1970 års allmänna fastighetstaxering
att de skogsbruksvärden som skulle framkomma med tillämpning av
gällande värderingsgrunder reduceras i viss utsträckning. Härigenom undviks
att taxeringsvärdena på skogsfastigheter blir alltför höga. Reduktionen
föreslås till 100 kr. per hektar skogsmark, dock högst 30 % av det oreducerade
skogsbruksvärdet.
Vidare föreslås i anslutning till de nya reglerna om beskattning i vissa
fall av dödsbo såsom handelsbolag att delägare i sådant dödsbo — i likhet
med delägare i handelsbolag — inte skall ha rätt att avsätta medel till skogskonto.
Medel som sådant dödsbo har innestående på skogskonto skall återföras
till beskattning. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 saml. Nr 44
2
Bevillningsutskottets betänkande nr U år 1969
Författningsförslagen
1) Förslag
till
Förordning
om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering
Härigenom förordnas, att vid 1970 års allmänna fastighetstaxering det belopp
som erhålles vid beräkning av skogsvärdet enligt avdelning B punkt 9
skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440) skall nedsättas med
etthundra kronor för varje fullt hektar skogsmark av fastighetens areal,
dock högst med trettio procent av summan av skogsvärdet, beräknat utan
nedsättning, och det i samma avdelning punkt 10 angivna skogsmarksvärdet.
2) Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för
inkomst av medel, som insatts å skogskonto
Härigenom förordnas, att 1 och 9 §§ förordningen den 27 mars 1954 om
taxering för inkomst av medel1, som insatts å skogskonto, skall erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
1
Fysisk person, oskift dödsbo eller
familjestiftelse, som i självdeklaration
till ledning för taxering för inkomst
har att uppgiva intäkt av
skogsbruk, må under de förutsättningar
och i den utsträckning nedan
stadgas erhålla uppskov med taxering
till kommunal och statlig inkomstskatt
för den del av intäkten,
som insatts å särskilt konto i bank
(skogskonto). Rätt att erhålla uppskov,
som nu sagts, tillkommer icke
delägare i handelsbolag eller kommanditbolag
för någon del av den
inkomst, han åtnjutit av bolagets
verksamhet.
(Föreslagen lydelse)
§•
Fysisk person, oskift dödsbo eller
familjestiftelse, som i självdeklaration
till ledning för taxering för inkomst
har att uppgiva intäkt av
skogsbruk, må under de förutsättningar
och i den utsträckning nedan
stadgas erhålla uppskov med taxering
till kommunal och statlig inkomstskatt
för den del av intäkten,
som insatts å särskilt konto i bank
(skogskonto). Rätt att erhålla uppskov,
som nu sagts, tillkommer icke
delägare i handelsbolag eller kommanditbolag
för någon del av den
inkomst, han åtnjutit av bolagets
verksamhet. Ej heller tillkommer
Bevillningsutskottets betänkande nr U år 1969 3
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
sådan rätt delägare i oskiftat dödsbo,
på vilket 53 § 3 mom. fjärde
stycket kommunalskattelagen tilllämpas,
för någon del av den inkomst
han åtnjutit av dödsboets
verksamhet.
Med bank----------- för jordbrukskredit.
Skattskyldig må---------öppnade kontot.
överlåter skattskyldig-----
Har oskiftat dödsbo medel innestående
å skogskonto skola medlen
upptagas såsom bruttointäkt av
skogsbruk för det beskattningsår,
under vilket dödsboet skiftas.
Har vid - Har avtal
— —---överlåtelsen ägt rum.
Har oskiftat dödsbo medel innestående
å skogskonto skola medlen
upptagas såsom bruttointäkt av
skogsbruk för det beskattningsår,
under vilket dödsboet skiftas, eller,
om 53 § 3 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen
tillämpas på dödsboet,
för det beskattningsår då
nämnda stycke första gången tilllämpas.
bodelningen ägt rum.
avtalet träffats.
.Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och skall tillämpas första gången, såvitt avser 1 § vid 1969 års taxering och
såvitt avser 9 § vid 1970 års taxering. I fråga om dödsbo, på vilket 53 §
3 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen tillämpats första gången vid
1969 års taxering, skall i stället för vad i 9 § förordningen stadgas gälla,
att å skogskonto innestående medel skola upptagas såsom bruttointäkt av
skogsbruk för det beskattningsår för vilket taxering i första inslåns sker
närmast efter år 1969.
Motivering
Beträffande motiveringen för förslagen hänvisar utskottet till propositionen.
Motionerna
Yrkande med anledning av propositionen
I motionerna I: 1029 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: 1183 av herr
Enarsson m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte anta följande
It Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 44
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969
Förslag
till
Förordning
om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering
Härigenom förordnas, att vid 1970 års allmänna fastighetstaxering det
belopp som erhålles vid beräkning av skogsvärdet enligt avdelning B punkt
9 skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440) skall nedsättas
med etthundrafemtio kronor för varje fullt hektar skogsmark av fastighetens
areal, dock högst med trettio procent av summan av skogsvärdet, beräknat
utan nedsättning, och det i samma avdelning punkt 10 angivna
skogsmarksvärdet.
Yrkande vid riksdagens början
I motionen II: 820 av herr Wachtmeister har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära, att i skogsvärderingsinstruktionen
för 1970 års allmänna fastighetstaxering kapitaliseringsprocenten
bestämmes till 6.
Motivering
I: 1029 och II: 1183
Den i propositionen föreslagna reduceringen av skogsbruksvärdet med
100 kr. per hektar skogsmark ger uttryck för en ganska optimistisk syn
på skogsbrukets framtida lönsamhet. Sålunda innebär detta, såsom påpekats
av lantbrukets skattedelegation, att säkerhetsmarginalen vid jämförelse med
1965 års fastighetstaxering minskar med ca 2/3. Skattedelegationen liksom
domänverket samt länsstyrelserna i Östergötlands och Jämtlands län föreslår
sålunda en reducering med 150 kr. per hektar. Ett sådant värde skulle
bättre svara mot en mera realistisk bedömning av skogsbrukets lönsamhet
och förhindra att skogsbruksvärdena höjs med uppemot 25 %, vilket skulle
kunna bli fallet om reduceringen begränsas till 100 kr. Motionärerna föreslår
därför att reduceringen skall ske med 150 kr. per hektar skogsmark.
II: 820
Uppskattningen av taxeringsvärdena för skogsfastigheter vid 1970 års allmänna
fastighetstaxering måste givetvis ske med beaktande av det krisläge,
i vilket vårt skogsbruk befinner sig. Till skillnad från »annan fastighet»,
vilken uppskattas efter allmänna saluvärdet, skall en skogsfastighet åsättas
det värde, den kan anses äga vid uthålligt skogsbruk. Detta har författnings
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969 5
enligt vid de allmänna fastighetstaxeringarna i princip skett på så sätt, att
det kapitaliserade värdet av skogsbrukets nettoavkastning, baserat på en
viss tidsperiod, beräknas. För en riktig beräkning och avvägning av skogens
taxeringsvärden är det därför nödvändigt, att kapitaliseringsprocenten noga
beaktas, då den i väsentlig grad reglerar taxeringsnivån. Vid tidigare taxeringar
har procenten i fråga uppgått till 6 % vid 1922 års fastighetstaxering,
4 % vid 1938 och 1945 års taxeringar och vid övriga fastighetstaxeringar till
5 %.
Det synes som om betydelsen av en riktig fixering av kapitaliseringsprocenten
icke i tillbörlig grad alltid beaktats. Härför talar bl. a. den omständigheten,
att man vid de båda senaste fastighetstaxeringarna varit nödsakad
vidta tämligen inkorrekta reduceringar i rotvärdet för att uppnå skälig
taxeringsnivå. Justeringarna, som dåligt rimmar med värderingsmetodiken,
har otvivelaktigt inneburit en skev avvägning av taxeringsvärdena mellan
olika skogsägare och därigenom motverkat ett av taxeringens huvudändamål.
Taxeringsnivån bör i första hand regleras genom en lämplig avvägning
av kapitaliseringsprocenten. Den påtalade dåliga lönsamheten, som nu kännetecknar
skogsbruket, motiverar obestridligt en högre kapitaliseringsprocent
än vid de närmast föregående taxeringarna.
Utskottet
Enligt skogsvärderingsinstruktionen skall skogsmark och växande skog
värderas med hänsyn till markens produktionsförmåga, det tillstånd, i vilket
den växande skogen befinner sig, och den avkastning i pengar, som
med beaktande därav kan antas för framtiden bli uttagen under förutsättning
att ett efter förhållandena avpassat uthålligt skogsbruk kommer att
bedrivas på fastigheten. Priserna på rotstående skog av olika slag bestäms
för olika avsättningslägen inom skilda prisområden. Till grund för prissättningen
läggs medeltalen av gällande medelhöstpriser under den period om
fem kalenderår, som utgår med tredje kalenderåret före taxeringsåret. Den
antagna prisnivån förutsätts bli bestående och gällande för framtida avverkningar.
Från de sålunda erhållna bruttopriserna görs därefter beträffande
varje års avkastning avdrag för direkta avverknings- och transportkostnader.
Från återstoden görs avdrag för allmänna kostnader för skogens förvaltning
och skötsel med i regel 33 % av bruttopriserna. Den erhållna nettoavkastningen
diskonteras därefter till nuvärde efter 5 %. Det utmärkande för värderingen
av skogsmark och växande skog vid fastighetstaxeringen är således
att den avser att fastställa ett avkastningsvärde och inte, som vid värderingen
av annan fastighet, ett allmänt saluvärde.
Såsom framgår av det ovan anförda skall beräkningen av värdet på de
framtida skogsuttag, på vilka 1970 års allmänna fastighetstaxering skall
6 Bevillningsutskottets betänkande nr H år 1969
grundas, enligt skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser göras med ledning
av virkespriserna under åren 1963—1967. Skogsstyrelsen och skogsliögskolan
har i en promemoria rörande skogsvärdena vid nämnda fastighetstaxering
framhållit, att rånettovärdena för avverkningsåren 1963/64—
1967/68 hållit sig på ungefär samma nivå som för avverkningsperioden
1958/59—1962/63, vilken låg till grund för prissättningen vid 1965 års allmänna
fastighetstaxering. Vidare uttalas att några nämnvärda prishöjningar
på skogsindustrins produkter knappast kan förväntas under de
närmaste åren. Detta talar enligt promemorian för att man måste iaktta viss
försiktighet vid bedömningen av rånettovärdenas utveckling och att man
vid den förestående fastighetstaxeringen liksom vid de närmast föregående
behöver införa en säkerhetsmarginal för att inte taxeringsvärdena skall bli
för höga, om pris- och kostnadsutvecklingen skulle försämras.
I propositionen föreslås — i syfte att vid 1970 års allmänna fastighetstaxering
erhålla garantier mot högre skogsbrnksvärden än som svarar mot de
verkliga avkastningsvärdena och i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som förordats i promemorian -— att reduktion skall ske av de skogsvärden,
som enligt skogsvärderingsinstruktionen skall ligga till grund för uppskattningen
av skogsbruksvärdena vid fastighetstaxeringen, med 100 kr. per ha
skogsmark, dock högst 30 % av det taxeringsvärde, som uppkommer vid en
värdering utan reduktion.
I detta sammanhang behandlar utskottet den vid riksdagens början väckta
motionen II: 820, vari yrkas riksdagsskrivelse med begäran att kapitaliseringsprocenten
i skogsvärderingsinstruktionen vid 1970 års allmänna fastighetstaxering
höjs från 5 till 6 %. Motionärerna i de med anledning av
propositionen väckta motionerna I: 1029 och II: 1183 yrkar, att skogsbruksvärdet
vid 1970 års allmänna fastighetstaxering skall reduceras med 150 kr.
per ha skogsmark för att taxeringsvärdena på skogsfastigheter bättre skall
motsvara en enligt motionärernas mening mera realistisk bedömning av
skogsbrukets lönsamhet.
Vid de senaste allmänna fastighetstaxeringarna har det visat sig att skogsvärderingsinstruktionens
regler på grund av den ojämna prisutvecklingen
och de successivt stegrade omkostnaderna inom skogsbruket medfört vissa
ojämnheter vid värderingen av växande skog. Olika åtgärder har därför vidtagits
vid fastighetstaxeringarna för att korrigera de värden, som framkommer
vid en strikt tillämpning av nuvarande värderingsregler. Det är därför
uppenbart att skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser behöver överses.
En sådan översyn, som kräver omfattande utredningar, pågår också inom
1966 års fastighetstaxeringskommittéer. Såsom departementschefen framhållit
kan utredningsarbetet emellertid inte bli färdigt till 1970 års allmänna
fastighetstaxering utan först till den påföljande allmänna fastighetstaxeringen
år 1975. Det är mot bakgrunden härav som förslaget om jämkning
av skogsbruksvärdet vid 1970 års allmänna fastighetstaxering framlagts.
Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969 7
En tillämpning av skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser utan den
föreslagna reduktionen skulle enligt de till grund för propositionen liggande
beräkningarna leda till en 25-procentig höjning av skogsbruksvärdena
vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Med hänsyn till osäkerheten i
fråga om avsättningsmöjligheterna och kostnadsutvecklingen inom skogsbruket
är enligt utskottets mening en så stor höjning av värdenivån inte
realistisk. Om man vill eftersträva en nivå, som kan antas komma att i
stort sett motsvara förhållandena under den kommande fastighetstaxeringsperioden,
måste därför åtgärder vidtas för att hålla taxeringsvärdena på
skogsfastigheter nere vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen.
Vid bestämmandet av säkerhetsmarginalen måste emellertid beaktas att
prognoserna för skogsindustrin på längre sikt inte är helt ogynnsamma och
att en alltför stor sänkning av taxeringsvärdena från olika synpunkter är
olämplig såväl för skogsägarna som för kommunerna. Vidare bör beaktas att
salupriserna för skogsfastigheter genomgående ligger mycket högt trots den
försämrade avkastningen. Mot bakgrunden härav anser utskottet en längre
gående reduktion av skogsbruksvärdet enligt skogsvärderingsinstruktionen
än som föreslagits i propositionen inte motiverad. Genom systemet med avdrag
om 100 kr. per ha skogsmark med begränsning till 30 % av det oreducerade
skogsbruksvärdet erhålls, såvitt utskottet kunnat finna, tillräckliga
garantier mot alltför höga värden. Härigenom blir 1970 års värdenivå i
genomsnitt för hela landet ca 10 % högre än de reducerade värdena år 1965,
vilket får anses skäligt med hänsyn till den väntade pris- och kostnadsutvecklingen.
Av ovan anförda skäl anser utskottet sig böra tillstyrka förslaget
i propositionen om avvikelse från skogsvärderingsinstruktionen vid 1970
års allmänna fastighetstaxering och avstyrker således bifall till motionerna
I: 1029 och II: 1183 samt till motionen II: 820.
De i propositionen föreslagna ändringarna i skogskontoförordningen innebär
en anpassning till de fr. o. m. 1969 års taxering gällande, i kommunalslcattelagen
intagna reglerna om beskattning av dödsbo såsom handelsbolag
i vissa fall och föranleder inga erinringar från utskottets sida.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
A) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 97 antar
de vid propositionen fogade förslagen till
1) förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års
allmänna fastighetstaxering,
2) förordning om ändring i förordningen den 27 mars
1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts
å skogskonto;
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969
B) avslår
1) motionerna I: 1029 och II: 1183,
2) motionen II: 820.
Stockholm den 8 maj 1969
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande
från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Wärnberg* (s),
Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Wirmark (s), Karl
Pettersson (m), Ove Karlsson (s) och Levin* (fp); samt
från andra kammaren: herrar Engkvist (s), Kristenson (s), Carlstein
(s), Eriksson i Bäckmora* (ep), Hammarsten* (s), Enarsson (m), Börjesson
i Falköping* (ep), Ahlmark* (fp), Marcusson* (s) och Westberg i
Hofors* (s).
* Icke närvarande vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Karl Pettersson (m), Levin
(fp), Eriksson i Bäckmora (ep), Enarsson (m), Börjesson i Falköping (ep)
och Ahlmark (fp), vilka under åberopande av innehållet i motionerna I:
1029 och II: 1183 ansett att utskottet under punkterna A 1 och B 1 bort
hemställa,
att riksdagen med förklarande att Kungl. Maj :ts proposition
nr 97 inte kunnat oförändrad antas och med bifall till
motionerna I: 1029 och II: 1183 antar följande såsom reservanternas
förslag betecknade
Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969
9
Förslag
till
Förordning
om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering
(Utskottets förslag)
Härigenom förordnas, att vid 1970
års allmänna fastighetstaxering det
belopp som erhålles vid beräkning
av skogsvärdet enligt avdelning B
punkt 9 skogsvärderingsinstruktionen
den 1 juni 1951 (nr 440) skall
nedsättas med etthundra kronor för
varje fullt hektar skogsmark av fastighetens
areal, dock högst med trettio
procent av summan av skogsvärdet,
beräknat utan nedsättning, och
det i samma avdelning punkt 10 angivna
skogsmarksvärdet.
(Reservanternas förslag)
Härigenom förordnas, att vid 1970
års allmänna fastighetstaxering det
belopp som erhålles vid beräkning
av skogsvärdet enligt avdelning B
punkt 9 skogsvärderingsinstruktionen
den 1 juni 1951 (nr 440) skall
nedsättas med etthundrafemtio kronor
för varje fullt hektar skogsmark
av fastighetens areal, dock högst med
trettio procent av summan av skogsvärdet,
beräknat utan nedsättning,
och det i samma avdelning punkt 10
angivna skogsmarksvärdet.
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:211 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxeri a1 i texten