Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, m. m. jämte motioner. Propositionen Hemställan Kungl. Maj:t har i propositionen 1969:97 föreslagit riksdagen att anta därvid fogade förslag till 1) förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, 2) förordning om ändring i förordningen den 27 mars 1954

1969-05-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:44, Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, m. m. jämte motioner. Propositionen Hemställan Kungl. Maj:t har i propositionen 1969:97 föreslagit riksdagen att anta därvid fogade förslag till 1) förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, 2) förordning om ändring i förordningen den 27 mars 1954

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969

1

Nr 44

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om beräkning

av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering,

m. m. jämte motioner.

Propositionen

Hemställan

Kungl. Maj:t har i propositionen 1969:97 föreslagit riksdagen att anta

därvid fogade förslag till

1) förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering,

2) förordning om ändring i förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om

taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås beträffande 1970 års allmänna fastighetstaxering

att de skogsbruksvärden som skulle framkomma med tillämpning av

gällande värderingsgrunder reduceras i viss utsträckning. Härigenom undviks

att taxeringsvärdena på skogsfastigheter blir alltför höga. Reduktionen

föreslås till 100 kr. per hektar skogsmark, dock högst 30 % av det oreducerade

skogsbruksvärdet.

Vidare föreslås i anslutning till de nya reglerna om beskattning i vissa

fall av dödsbo såsom handelsbolag att delägare i sådant dödsbo — i likhet

med delägare i handelsbolag — inte skall ha rätt att avsätta medel till skogskonto.

Medel som sådant dödsbo har innestående på skogskonto skall återföras

till beskattning. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 saml. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr U år 1969

Författningsförslagen

1) Förslag

till

Förordning

om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

Härigenom förordnas, att vid 1970 års allmänna fastighetstaxering det belopp

som erhålles vid beräkning av skogsvärdet enligt avdelning B punkt 9

skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440) skall nedsättas med

etthundra kronor för varje fullt hektar skogsmark av fastighetens areal,

dock högst med trettio procent av summan av skogsvärdet, beräknat utan

nedsättning, och det i samma avdelning punkt 10 angivna skogsmarksvärdet.

2) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för

inkomst av medel, som insatts å skogskonto

Härigenom förordnas, att 1 och 9 §§ förordningen den 27 mars 1954 om

taxering för inkomst av medel1, som insatts å skogskonto, skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Fysisk person, oskift dödsbo eller

familjestiftelse, som i självdeklaration

till ledning för taxering för inkomst

har att uppgiva intäkt av

skogsbruk, må under de förutsättningar

och i den utsträckning nedan

stadgas erhålla uppskov med taxering

till kommunal och statlig inkomstskatt

för den del av intäkten,

som insatts å särskilt konto i bank

(skogskonto). Rätt att erhålla uppskov,

som nu sagts, tillkommer icke

delägare i handelsbolag eller kommanditbolag

för någon del av den

inkomst, han åtnjutit av bolagets

verksamhet.

(Föreslagen lydelse)

§•

Fysisk person, oskift dödsbo eller

familjestiftelse, som i självdeklaration

till ledning för taxering för inkomst

har att uppgiva intäkt av

skogsbruk, må under de förutsättningar

och i den utsträckning nedan

stadgas erhålla uppskov med taxering

till kommunal och statlig inkomstskatt

för den del av intäkten,

som insatts å särskilt konto i bank

(skogskonto). Rätt att erhålla uppskov,

som nu sagts, tillkommer icke

delägare i handelsbolag eller kommanditbolag

för någon del av den

inkomst, han åtnjutit av bolagets

verksamhet. Ej heller tillkommer

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr U år 1969 3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sådan rätt delägare i oskiftat dödsbo,

på vilket 53 § 3 mom. fjärde

stycket kommunalskattelagen tilllämpas,

för någon del av den inkomst

han åtnjutit av dödsboets

verksamhet.

Med bank----------- för jordbrukskredit.

Skattskyldig må---------öppnade kontot.

överlåter skattskyldig-----

Har oskiftat dödsbo medel innestående

å skogskonto skola medlen

upptagas såsom bruttointäkt av

skogsbruk för det beskattningsår,

under vilket dödsboet skiftas.

Har vid - Har avtal

— —---överlåtelsen ägt rum.

Har oskiftat dödsbo medel innestående

å skogskonto skola medlen

upptagas såsom bruttointäkt av

skogsbruk för det beskattningsår,

under vilket dödsboet skiftas, eller,

om 53 § 3 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen

tillämpas på dödsboet,

för det beskattningsår då

nämnda stycke första gången tilllämpas.

bodelningen ägt rum.

avtalet träffats.

.Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall tillämpas första gången, såvitt avser 1 § vid 1969 års taxering och

såvitt avser 9 § vid 1970 års taxering. I fråga om dödsbo, på vilket 53 §

3 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen tillämpats första gången vid

1969 års taxering, skall i stället för vad i 9 § förordningen stadgas gälla,

att å skogskonto innestående medel skola upptagas såsom bruttointäkt av

skogsbruk för det beskattningsår för vilket taxering i första inslåns sker

närmast efter år 1969.

Motivering

Beträffande motiveringen för förslagen hänvisar utskottet till propositionen.

Motionerna

Yrkande med anledning av propositionen

I motionerna I: 1029 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: 1183 av herr

Enarsson m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte anta följande

It Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 44

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969

Förslag

till

Förordning

om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

Härigenom förordnas, att vid 1970 års allmänna fastighetstaxering det

belopp som erhålles vid beräkning av skogsvärdet enligt avdelning B punkt

9 skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440) skall nedsättas

med etthundrafemtio kronor för varje fullt hektar skogsmark av fastighetens

areal, dock högst med trettio procent av summan av skogsvärdet, beräknat

utan nedsättning, och det i samma avdelning punkt 10 angivna

skogsmarksvärdet.

Yrkande vid riksdagens början

I motionen II: 820 av herr Wachtmeister har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära, att i skogsvärderingsinstruktionen

för 1970 års allmänna fastighetstaxering kapitaliseringsprocenten

bestämmes till 6.

Motivering

I: 1029 och II: 1183

Den i propositionen föreslagna reduceringen av skogsbruksvärdet med

100 kr. per hektar skogsmark ger uttryck för en ganska optimistisk syn

på skogsbrukets framtida lönsamhet. Sålunda innebär detta, såsom påpekats

av lantbrukets skattedelegation, att säkerhetsmarginalen vid jämförelse med

1965 års fastighetstaxering minskar med ca 2/3. Skattedelegationen liksom

domänverket samt länsstyrelserna i Östergötlands och Jämtlands län föreslår

sålunda en reducering med 150 kr. per hektar. Ett sådant värde skulle

bättre svara mot en mera realistisk bedömning av skogsbrukets lönsamhet

och förhindra att skogsbruksvärdena höjs med uppemot 25 %, vilket skulle

kunna bli fallet om reduceringen begränsas till 100 kr. Motionärerna föreslår

därför att reduceringen skall ske med 150 kr. per hektar skogsmark.

II: 820

Uppskattningen av taxeringsvärdena för skogsfastigheter vid 1970 års allmänna

fastighetstaxering måste givetvis ske med beaktande av det krisläge,

i vilket vårt skogsbruk befinner sig. Till skillnad från »annan fastighet»,

vilken uppskattas efter allmänna saluvärdet, skall en skogsfastighet åsättas

det värde, den kan anses äga vid uthålligt skogsbruk. Detta har författnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969 5

enligt vid de allmänna fastighetstaxeringarna i princip skett på så sätt, att

det kapitaliserade värdet av skogsbrukets nettoavkastning, baserat på en

viss tidsperiod, beräknas. För en riktig beräkning och avvägning av skogens

taxeringsvärden är det därför nödvändigt, att kapitaliseringsprocenten noga

beaktas, då den i väsentlig grad reglerar taxeringsnivån. Vid tidigare taxeringar

har procenten i fråga uppgått till 6 % vid 1922 års fastighetstaxering,

4 % vid 1938 och 1945 års taxeringar och vid övriga fastighetstaxeringar till

5 %.

Det synes som om betydelsen av en riktig fixering av kapitaliseringsprocenten

icke i tillbörlig grad alltid beaktats. Härför talar bl. a. den omständigheten,

att man vid de båda senaste fastighetstaxeringarna varit nödsakad

vidta tämligen inkorrekta reduceringar i rotvärdet för att uppnå skälig

taxeringsnivå. Justeringarna, som dåligt rimmar med värderingsmetodiken,

har otvivelaktigt inneburit en skev avvägning av taxeringsvärdena mellan

olika skogsägare och därigenom motverkat ett av taxeringens huvudändamål.

Taxeringsnivån bör i första hand regleras genom en lämplig avvägning

av kapitaliseringsprocenten. Den påtalade dåliga lönsamheten, som nu kännetecknar

skogsbruket, motiverar obestridligt en högre kapitaliseringsprocent

än vid de närmast föregående taxeringarna.

Utskottet

Enligt skogsvärderingsinstruktionen skall skogsmark och växande skog

värderas med hänsyn till markens produktionsförmåga, det tillstånd, i vilket

den växande skogen befinner sig, och den avkastning i pengar, som

med beaktande därav kan antas för framtiden bli uttagen under förutsättning

att ett efter förhållandena avpassat uthålligt skogsbruk kommer att

bedrivas på fastigheten. Priserna på rotstående skog av olika slag bestäms

för olika avsättningslägen inom skilda prisområden. Till grund för prissättningen

läggs medeltalen av gällande medelhöstpriser under den period om

fem kalenderår, som utgår med tredje kalenderåret före taxeringsåret. Den

antagna prisnivån förutsätts bli bestående och gällande för framtida avverkningar.

Från de sålunda erhållna bruttopriserna görs därefter beträffande

varje års avkastning avdrag för direkta avverknings- och transportkostnader.

Från återstoden görs avdrag för allmänna kostnader för skogens förvaltning

och skötsel med i regel 33 % av bruttopriserna. Den erhållna nettoavkastningen

diskonteras därefter till nuvärde efter 5 %. Det utmärkande för värderingen

av skogsmark och växande skog vid fastighetstaxeringen är således

att den avser att fastställa ett avkastningsvärde och inte, som vid värderingen

av annan fastighet, ett allmänt saluvärde.

Såsom framgår av det ovan anförda skall beräkningen av värdet på de

framtida skogsuttag, på vilka 1970 års allmänna fastighetstaxering skall

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr H år 1969

grundas, enligt skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser göras med ledning

av virkespriserna under åren 1963—1967. Skogsstyrelsen och skogsliögskolan

har i en promemoria rörande skogsvärdena vid nämnda fastighetstaxering

framhållit, att rånettovärdena för avverkningsåren 1963/64—

1967/68 hållit sig på ungefär samma nivå som för avverkningsperioden

1958/59—1962/63, vilken låg till grund för prissättningen vid 1965 års allmänna

fastighetstaxering. Vidare uttalas att några nämnvärda prishöjningar

på skogsindustrins produkter knappast kan förväntas under de

närmaste åren. Detta talar enligt promemorian för att man måste iaktta viss

försiktighet vid bedömningen av rånettovärdenas utveckling och att man

vid den förestående fastighetstaxeringen liksom vid de närmast föregående

behöver införa en säkerhetsmarginal för att inte taxeringsvärdena skall bli

för höga, om pris- och kostnadsutvecklingen skulle försämras.

I propositionen föreslås — i syfte att vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

erhålla garantier mot högre skogsbrnksvärden än som svarar mot de

verkliga avkastningsvärdena och i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som förordats i promemorian -— att reduktion skall ske av de skogsvärden,

som enligt skogsvärderingsinstruktionen skall ligga till grund för uppskattningen

av skogsbruksvärdena vid fastighetstaxeringen, med 100 kr. per ha

skogsmark, dock högst 30 % av det taxeringsvärde, som uppkommer vid en

värdering utan reduktion.

I detta sammanhang behandlar utskottet den vid riksdagens början väckta

motionen II: 820, vari yrkas riksdagsskrivelse med begäran att kapitaliseringsprocenten

i skogsvärderingsinstruktionen vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

höjs från 5 till 6 %. Motionärerna i de med anledning av

propositionen väckta motionerna I: 1029 och II: 1183 yrkar, att skogsbruksvärdet

vid 1970 års allmänna fastighetstaxering skall reduceras med 150 kr.

per ha skogsmark för att taxeringsvärdena på skogsfastigheter bättre skall

motsvara en enligt motionärernas mening mera realistisk bedömning av

skogsbrukets lönsamhet.

Vid de senaste allmänna fastighetstaxeringarna har det visat sig att skogsvärderingsinstruktionens

regler på grund av den ojämna prisutvecklingen

och de successivt stegrade omkostnaderna inom skogsbruket medfört vissa

ojämnheter vid värderingen av växande skog. Olika åtgärder har därför vidtagits

vid fastighetstaxeringarna för att korrigera de värden, som framkommer

vid en strikt tillämpning av nuvarande värderingsregler. Det är därför

uppenbart att skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser behöver överses.

En sådan översyn, som kräver omfattande utredningar, pågår också inom

1966 års fastighetstaxeringskommittéer. Såsom departementschefen framhållit

kan utredningsarbetet emellertid inte bli färdigt till 1970 års allmänna

fastighetstaxering utan först till den påföljande allmänna fastighetstaxeringen

år 1975. Det är mot bakgrunden härav som förslaget om jämkning

av skogsbruksvärdet vid 1970 års allmänna fastighetstaxering framlagts.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969 7

En tillämpning av skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser utan den

föreslagna reduktionen skulle enligt de till grund för propositionen liggande

beräkningarna leda till en 25-procentig höjning av skogsbruksvärdena

vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Med hänsyn till osäkerheten i

fråga om avsättningsmöjligheterna och kostnadsutvecklingen inom skogsbruket

är enligt utskottets mening en så stor höjning av värdenivån inte

realistisk. Om man vill eftersträva en nivå, som kan antas komma att i

stort sett motsvara förhållandena under den kommande fastighetstaxeringsperioden,

måste därför åtgärder vidtas för att hålla taxeringsvärdena på

skogsfastigheter nere vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen.

Vid bestämmandet av säkerhetsmarginalen måste emellertid beaktas att

prognoserna för skogsindustrin på längre sikt inte är helt ogynnsamma och

att en alltför stor sänkning av taxeringsvärdena från olika synpunkter är

olämplig såväl för skogsägarna som för kommunerna. Vidare bör beaktas att

salupriserna för skogsfastigheter genomgående ligger mycket högt trots den

försämrade avkastningen. Mot bakgrunden härav anser utskottet en längre

gående reduktion av skogsbruksvärdet enligt skogsvärderingsinstruktionen

än som föreslagits i propositionen inte motiverad. Genom systemet med avdrag

om 100 kr. per ha skogsmark med begränsning till 30 % av det oreducerade

skogsbruksvärdet erhålls, såvitt utskottet kunnat finna, tillräckliga

garantier mot alltför höga värden. Härigenom blir 1970 års värdenivå i

genomsnitt för hela landet ca 10 % högre än de reducerade värdena år 1965,

vilket får anses skäligt med hänsyn till den väntade pris- och kostnadsutvecklingen.

Av ovan anförda skäl anser utskottet sig böra tillstyrka förslaget

i propositionen om avvikelse från skogsvärderingsinstruktionen vid 1970

års allmänna fastighetstaxering och avstyrker således bifall till motionerna

I: 1029 och II: 1183 samt till motionen II: 820.

De i propositionen föreslagna ändringarna i skogskontoförordningen innebär

en anpassning till de fr. o. m. 1969 års taxering gällande, i kommunalslcattelagen

intagna reglerna om beskattning av dödsbo såsom handelsbolag

i vissa fall och föranleder inga erinringar från utskottets sida.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

A) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 97 antar

de vid propositionen fogade förslagen till

1) förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års

allmänna fastighetstaxering,

2) förordning om ändring i förordningen den 27 mars

1954 (nr 142) om taxering för inkomst av medel, som insatts

å skogskonto;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969

B) avslår

1) motionerna I: 1029 och II: 1183,

2) motionen II: 820.

Stockholm den 8 maj 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Wärnberg* (s),

Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Wirmark (s), Karl

Pettersson (m), Ove Karlsson (s) och Levin* (fp); samt

från andra kammaren: herrar Engkvist (s), Kristenson (s), Carlstein

(s), Eriksson i Bäckmora* (ep), Hammarsten* (s), Enarsson (m), Börjesson

i Falköping* (ep), Ahlmark* (fp), Marcusson* (s) och Westberg i

Hofors* (s).

* Icke närvarande vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Karl Pettersson (m), Levin

(fp), Eriksson i Bäckmora (ep), Enarsson (m), Börjesson i Falköping (ep)

och Ahlmark (fp), vilka under åberopande av innehållet i motionerna I:

1029 och II: 1183 ansett att utskottet under punkterna A 1 och B 1 bort

hemställa,

att riksdagen med förklarande att Kungl. Maj :ts proposition

nr 97 inte kunnat oförändrad antas och med bifall till

motionerna I: 1029 och II: 1183 antar följande såsom reservanternas

förslag betecknade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 44 år 1969

9

Förslag

till

Förordning

om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

(Utskottets förslag)

Härigenom förordnas, att vid 1970

års allmänna fastighetstaxering det

belopp som erhålles vid beräkning

av skogsvärdet enligt avdelning B

punkt 9 skogsvärderingsinstruktionen

den 1 juni 1951 (nr 440) skall

nedsättas med etthundra kronor för

varje fullt hektar skogsmark av fastighetens

areal, dock högst med trettio

procent av summan av skogsvärdet,

beräknat utan nedsättning, och

det i samma avdelning punkt 10 angivna

skogsmarksvärdet.

(Reservanternas förslag)

Härigenom förordnas, att vid 1970

års allmänna fastighetstaxering det

belopp som erhålles vid beräkning

av skogsvärdet enligt avdelning B

punkt 9 skogsvärderingsinstruktionen

den 1 juni 1951 (nr 440) skall

nedsättas med etthundrafemtio kronor

för varje fullt hektar skogsmark

av fastighetens areal, dock högst med

trettio procent av summan av skogsvärdet,

beräknat utan nedsättning,

och det i samma avdelning punkt 10

angivna skogsmarksvärdet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:211 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om beräkning av skogsvärde vid 1970 års allmänna fastighetstaxeri a1 i texten