Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1969-05-13 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:45, Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

1

Nr 45

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) jämte

motioner.

Propositionen

1 propositionen 1969: 100 föreslår Kungl. Maj:t att riksdagen antar därvid

fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Enligt propositionen föreslås på grundval av företagsskatteutredningens

betänkande (SOU 1968:26) ändrade avskrivningsregler vid inkomstbeskattningen

för rörelse- och hyresfastigheter. De föreslagna ändringarna syftar

till att bättre anpassa gällande regler till det företagsekonomiska kostnadsbegreppet.

I fråga om rörelsefastigheter innebär förslaget bl. a. en ändrad gränsdragning

för vad som i avskrivningshänseende skall räknas till mark, byggnad

och inventarier. Den ändrade gränsdragningen innebär bl. a. att ledningar

in. m., som enligt nuvarande regler räknas till marken och därför inte alls

kan avskrivas, i stället skall behandlas på samma sätt som inventarier. De

skall alltså kunna avskrivas efter de procentsatser som tillämpas för maskiner

och inventarier. Detsamma gäller andra tillgångar som, trots att de används

i produktionsprocessen, nu räknas som tillbehör till byggnad.

En särskild avskrivningsrätt föreslås för vissa till rörelsefastighet hörande

markanläggningar såsom körplaner, parkerings- och upplagsplatser, vägar

in. m.

I fråga om rörelsebyggnader föreslås en förbättrad avskrivningsrätt för

den som nyinvesterat genom ny-, till- eller ombyggnad. För sådana investeringar

föreslås rätt till ett s. k. primäravdrag med 2 % för vart och ett av

de första fem åren efter investeringen. Även i fråga om de vanliga årliga

värdeminskningsavdragen förutsätts en viss allmän höjning av procenttalen.

Avskrivning på byggnad föreslås i princip alltid ske på byggnadens verkliga

anskaffningsvärde. Taxeringsvärdet skall därför inte få användas som avskrivningsunderlag.

Även i fråga om hyresfastigheterna föreslås en höjning av de procent
1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

satser som skall gälla för avskrivningarna. Således föreslås att värdeminskningsavdraget

beräknas efter 1,5 % för stenbyggnader och efter 1,75 % för

träbyggnader. Också för hyresfastigheternas vidkommande föreslås en övergång

så att avskrivningarna fortsättningsvis skall ske på anskaffningsvärdet

i stället för det taxerade byggnadsvärdet. En annan nyhet är att reparations-

och underhållskostnader överstigande 6 000 kr. får fördelas till avdrag

på tre år.

De nya bestämmelserna om fastighetsavskrivningar avses kunna tillämpas

första gången vid 1970 års taxering. Skattskyldig som så önskar kan

dock få äldre bestämmelser tillämpade även vid 1970 och 1971 års taxering.

Författningsförslaget har följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändring i komnnmalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att 5 § 1 mom., 29 § 1 mom., punkt 2 a av anvisningarna

till 22 §, punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 25 §, punkt 1

av anvisningarna till 28 §, punkt 7 av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna

till 35 §, punkt 1 av anvisningarna till 36 § och punkt 2 av anvisningarna

till 41 § kommunalskattelagen den 28 september 19281 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall till anvisningarna

till 25 § fogas en ny punkt, 7, samt till anvisningarna till 29 § två

nya punkter, 16 och 17, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

5 §.

1 m o m. Från skatteplikt---industriell anläggning;

d) statens samt kommuns eller d) statens samt kommuns eller

annan menighets byggnader för all- annan menighets byggnader för allmän

styrelse eller förvaltning även- män styrelse eller förvaltning ävensom

för kultur- eller rättsvård, ord- som för kultur- eller rättsvård, ordning

eller säkerhet, barnavård, sund- ning eller säkerhet, barnavård, sundhetsvård,

religionsvård eller under- hetsvård, religionsvård eller undervisning,

så ock byggnader, som avses visning, så ock byggnader, som avses

i 18 och 41 §§ lagen om socialhjälp; i 18 § lagen om socialhjälp;

e) byggnader som-------------- avsedda byggnader.

Därest under —---------fastighetens värde.

Från skatteplikt-------ecklesiastik boställsordning.

1 Senaste lydelse av 5 § 1 mom. se 1962:160, av 29 § 1 mom. se 1966:724, av punkt 2 a av anvisningarna

till 22 § se 1968:729, av punkt 2 av anvisningarna till 25 § se 1953:404, av punkt 3

av anvisningarna till 25 § och av punkt 7 av anvisningarna till 29 § se 1957:59, av punkt 1 av

anvisningarna till 28 § och av punkt 1 av anvisningarna till 36 § se 1967:748, av punkt 1 av anvisningarna

till 35 § se 1951:761 samt av punkt 2 av anvisningarna till 41 § se 1951:790

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten-------är underkastad;

värdeminskning å markanläggning,

avsedd för användning i ägarens

rörelse;

värdeminskning å naturtillgångar--- tillhörande fördelningsledningar.

Har skattskyldig------------oavskrivna värde.

Anvisningar

till 22 §.

2. a. Avdrag medgives för sådan

värdeminskning å till jordbruket eller

till dess binäringar eller till

skogsbruket hörande driftbyggnader,

därunder inbegripna för driften nödiga

bostadsbyggnader, som dessa

även med normalt underhåll och aktsam

vård äro underkastade. Avdraget

bör bestämmas till viss procent

av byggnadens värde. Detta skall anses

vara lika med anskaffningskostnaden.

Kan denna icke visas, skall

såsom byggnads värde anses två

tredjedelar av summan av under beskattningsåret

gällande taxerat jordbruksvärde,

skogsmarksvärde, värde

av övrig mark och värde av särskilda

tillgångar, minskat med skäligt

värde av mera betydande naturtillgångar

och särskilda förmåner.

Skogsmarksvärdet inräknas dock

med högst 25 000 kronor. Naturtillgångar

och särskilda förmåner anses

såsom mera betydande, om värdet

därav överstiger en tiondedel av

ovannämnda summa. Procenttalet

bör bestämmas olika allt efter den

tid en byggnad av ifrågavarande art

anses kunna för sitt ändamål utnyttjas.

Vid bestämmande av denna tid

skall vederbörlig hänsyn tagas exempelvis

därtill, att en av arrendator

uppförd byggnad enligt arrendeavtalet

icke skall vid arrenderättens

upphörande lösas av jordägaren (jfr

punkt 7 av anvisningarna till 29 §).

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1969.

2. a. Avdrag medgives för sådan

värdeminskning å till jordbruket eller

till dess binäringar eller till

skogsbruket hörande driftbyggnader,

därunder inbegripna för driften nödiga

bostadsbyggnader, som dessa

även med normalt underhåll och aktsam

vård äro underkastade. Avdraget

bör bestämmas till viss procent

av byggnadens värde. Detta skall anses

vara lika med anskaffningskostnaden.

Kan denna icke visas, skall

såsom byggnads värde anses två

tredjedelar av summan av under beskattningsåret

gällande taxerat jordbruksvärde,

skogsmarksvärde, värde

av övrig mark och värde av särskilda

tillgångar, minskat med skäligt

värde av mera betydande naturtillgångar

och särskilda förmåner.

Skogsmarksvärdet inräknas dock

med högst 25 000 kronor. Naturtillgångar

och särskilda förmåner anses

såsom mera betydande, om värdet

därav överstiger en tiondedel av

ovannämnda summa. Procenttalet

bör bestämmas olika allt efter den

tid en byggnad av ifrågavarande art

anses kunna för sitt ändamål utnyttjas.

Vid bestämmande av denna tid

skall vederbörlig hänsyn tagas exempelvis

därtill, att en av arrendator

uppförd byggnad enligt arrendeavtalet

icke skall vid arrenderättens

upphörande lösas av jordägaren (jfr

punkt 7 sjunde stycket av anvisningarna

till 29 §).

7 samt. Nr 45

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Såsom för--------- nödig bostadsbyggnad.

Fasta maskiner---------första stycket.

Därest inkomst av jordbruksfastighet

beräknas enligt bokföringsmässiga

grunder, skola bestämmelserna

i punkt 7 sista stycket av anvisningarna

till 29 § angående avdrag

för oavskrivet anskaffningsvärde

av utrangerad eller nedriven

byggnad i rörelse äga motsvarande

tillämpning beträffande sådant avdrag

i fråga om jordbruksfastighet.

Beräknas inkomst av jordbruksfastighet

enligt bokföringsmässiga

grunder, får utrangeringsavdrag ske

om byggnad, som hör till driften,

utrangeras eller nedrives samt den

skattskyldige förebringar utredning

om anskaffningsvärdet och i beskattningsavseende

åtnjutna värdeminskningsavdrag.

Avdraget medgives

med belopp som återstår oavskrivet

av anskaffningsvärdet, i den

mån detta belopp överstiger vad som

influtit vid avyttring av byggnadsmateriel

e. d. i samband med utrangeringen

eller rivningen.

till 25 §.

2. Avdrag enligt 25 § 1 mom.

medgives för sådan värdeminskning,

som byggnad även med normalt underhåll

och aktsam vård är underkastad.

Avdraget bär bestämmas till

viss procent av byggnadens värde,

olika alltefter den Hd en byggnad av

ifrågavarande art anses kunna för

sitt ändamål utnyttjas. Såsom byggnads

värde skall, där ej särskilda

omständigheter annat föranleda, anses

taxeringsvärdet (byggnadsvärdet)

under beskattningsåret.

2. a. Avdrag enligt 25 § 1 inom.

medgives för sådan värdeminskning,

som byggnad även med normalt underhåll

och aktsam vård är underkastad.

Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan

på byggnadens anskaffningsvärde.

Angående minskning

av avskrivningsunderlag för

byggnad när särskilt värdeminskningsavdrag

beräknas för värmepannor

och annan maskinell utrustning,

se under b nedan.

Som byggnads anskaffningsvärde

anses den verkliga kostnaden för

dess anskaffande. Vid beräkning av

anskaffningsvärdet för byggnad,

som förvärvats tillsammans med den

mark på vilken den är belägen, anses

så stor del av fastighetens anskaffningskostnad

belöpa på byggnaden,

som det vid fastighetstaxeringen

fastställda byggnadsvärdet (minskat

med särskilt maskinvärde som

kan ingå däri) utgör av fastighetens

hela taxeringsvärde (minskat med

särskilt maskinvärde). Om den återstående

delen av anskaffningskostnaden

för fastigheten visas mera avsevärt

över- eller understiga ett skäligt

markvärde, får dock det för

byggnaden beräknade värdet jämkas

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 ar 1969

(Nuvarande lydelse)

3. Avdrag enligt 25 § 1 mom. för

värdeminskning å maskiner och

andra inventarier får ske på sätt

och i den ordning, som enligt punkt

3 a—c av anvisningarna till 29 §

gäller om avdrag för värdeminskning

å dylika tillgångar i rörelse.

Fasta maskiner och andra inventarier,

för vilka ej enligt punkt 5 av

anvisningarna till 10 § redovisats

särskilt maskinvärde, skola dock inräknas

i byggnadens värde och således

bliva föremål för avskrivning

(Föreslagen lydelse)

Har byggnad förvärvats på annat

sätt än genom köp, byte eller därmed

jämförligt fång, skall som anskaffningsvärde

anses det belopp, som

i beskattningsavseende kvarstår oavskrivet

för överlåtaren, om ej särskilda

omständigheter föranleda annat.

Vid beräkning av anskaffningsvärdet

i vissa fall äger de två sista

meningarna av punkt 3 b sista stycket

av anvisningarna till 29 § motsvarande

tillämpning.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas

kostnad för till- eller ombyggnad

som nedlagts efter förvärvet av

byggnaden. 1 anskaffningsvärdet för

byggnad inräknas även kostnad för

plantering, parkeringsplats och annan

jämförlig anläggning på fastigheten,

även om anläggningens värde

ingår i det markvärde som fastställts

vid fastighetstaxeringen. Vidare får i

anskaffningsvärdet inräknas kostnad

som ägaren haft för rivning av byggnad

eller annat som tidigare funnits

på fastigheten, om rivningen kan anses

ha varit betingad av och skett i

nära anslutning till den nya byggnadens

uppförande.

Det årliga värdeminskningsavdraget

beräknas efter 1,5 procent för

byggnad av sten, tegel, betong eller

annat jämförligt material och efter

1,75 procent för byggnad av trä. Avdraget

får dock beräknas efter högre

procenttal, om särskilda omständigheter

föranleda därtill.

b. Avdrag enligt 25 § 1 mom. för

årlig värdeminskning av värmepannor,

hissmaskinerier och jämförlig

maskinell utrustning, vars värde ingår

i taxeringsvärdet (byggnadsvärdet),

medgives enligt särskild avskrivningsplan

efter högre procenttal

än för byggnaden i övrigt. Värdeminskningsavdraget

beräknas på utrustningens

anskaffningsvärde. Angående

beräkningen av detta värde

gäller i tillämpliga delar vad som

sägs i andra stycket under a ovan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

enligt punkt 2 här ovan, med rätt Avskrives maskinell utrustning

för taxeringsnämnd att i samför- enligt särskild plan, skall underlaget

stånd med den skattskyldige be- för beräkning av värdeminskningsstämma,

att värdeminskningsavdrag avdrag för byggnaden minskas i

å tillgång, vars värde ej inräknas i motsvarande mån. Om tillgång som

särskilt maskinvärde men tidigare ingår i sådan utrustning på grund

varit inräknat i sådant värde, skall av förslitning eller teknikens utveckalltjämt

beräknas såsom för inven- Ung blivit oanvändbar innan fastigtarier.

heten avyttrats, medgives avdrag för

den del av tillgångens värde som

kvarstår oavskriven enligt planen.

Avdrag för årlig värdeminskning

enligt särskild avskrivningsplan

medgives även beträffande lösa inventarier

som höra till fastigheten.

3. Användes fastighet, varav intäkterna

beräknas enligt 24- § 1

mom., helt eller delvis i ägarens rörelse,

tillämpas punkterna 3, 4,7, 16

och 17 av anvisningarna till 29 § i

fråga om rätt till avdrag för värdeminskning

m. m. av sådana i rörelsen

använda tillgångar som ingå i

fastighetens mark- och byggnadsvärden.

Härvid iakttages bland annat

att reglerna om avdrag för värdeminskning

av maskiner och inventarier

tillämpas även beträffande till

fastigheten hörande fasta maskiner

och andra inventarier, för vilka särskilt

maskinvärde redovisas enligt

punkt 5 av anvisningarna till 10 §,

om de användas i rörelsen. Vidare

iakttages att reglerna i punkt 2 b om

avdrag för värdeminskning av värmepannor

m. m. icke tillämpas, när

avdrag för värdeminskning av byggnad

medgives enligt föreskrifterna i

punkt 7 av anvisningarna till 29 §.

Om fastighetens ägare begär det,

tillämpas punkterna 3 a—-c, 7, 16 och

17 av anvisningarna till 29 § i fråga

om fastighet eller del av fastighet

som användes i rörelse bedriven av

annan än fastighetsägaren.

Avskrives tillgång som avses i denna

punkt enligt ovannämnda regler

för avskrivning av tillgångar i rörelse,

får tillgångens värde icke ingå

i underlaget för annan avskrivning

enligt 25 § 1 mom.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7. Har skattskyldig under ett visst

beskattningsår haft kostnader ej understigande

6 000 kronor för reparation

och underhåll av fastighet, varav

intäkterna beräknas enligt 24 §

1 mom., får han utan hinder av 41 §

och punkt 2 av anvisningarna till

samma paragraf efter eget val göra

avdrag för kostnaderna vid taxering

för beskattningsåret i fråga eller för

något av de två närmast följande beskattningsåren.

Avdraget får åven

fördelas mellan dessa tre år på sätt

den skattskyldige önskar.

till 28 8.

1. Till intäkt av rörelse hänföras —

Till intäkt av rörelse hänföres intäkt

vid avyttring av för stadigvarande

bruk avsedda maskiner och

andra inventarier, vilka icke vid beräkning

av värdeminskningsavdrag

hänföres till byggnad (se punkt 7 av

anvisningarna till 29 §), samt intäkt

vid avyttring av patenträtt eller liknande

tidsbegränsad rättighet. Detsamma

gäller intäkt vid avyttring av

hyresrätt och av varumärke, firmanamn

eller annan rättighet av goodwills

natur.

Skattskyldig, som driver tomtrörelse,

byggnadsrörelse eller handel

med fastigheter, skall såsom intäkt

av rörelsen upptaga vad som influtit

vid försäljning av sådan fastighet

eller del därav, oberoende av sättet

för fastighetens förvärvande och tiden

för innehavet, varefter frågan

om och i vad mån nettointäkt uppstått

genom försäljningen kommer

att bero på resultatet av rörelsen i

dess helhet under beskattningsåret.

Därvid iakttages utöver vad som gäller

enligt anvisningarna till 27 § följande.

Om fastighet, som utgör lagertillgång

i tomtrörelse, byggnadsrörelse

eller handel med fastigheter,

förvärvats innan rörelsen påbörjats,

beräknas fastighetens värde vid tiden

för rörelsens påbörjande på

--stadgade grunder.

Till intäkt av rörelse hänföres intäkt

vid avyttring av för stadigvarande

bruk avsedda maskiner och

andra inventarier samt därmed vid

beräkning av värdeminskningsavdrag

likställda tillgångar (jfr punkterna

7 och 16 av anvisningarna till

29 §). Till intäkt av rörelse hänföres

även intäkt vid avyttring av patenträtt

eller liknande tidsbegränsad rättighet.

Detsamma gäller intäkt vid

avyttring av hyresrätt och av varumärke,

firmanamn eller annan rättighet

av goodwills natur.

Skattskyldig, som driver tomtrörelse,

byggnadsrörelse eller handel

med fastigheter, skall såsom intäkt

av rörelsen upptaga vad som influtit

vid försäljning av sådan fastighet

eller del därav, oberoende av sättet

för fastighetens förvärvande och tiden

för innehavet, varefter frågan

om och i vad mån nettointäkt uppstått

genom försäljningen kommer

att bero på resultatet av rörelsen i

dess helhet under beskattningsåret.

Därvid iakttages utöver vad som gäller

enligt anvisningarna till 27 § följande.

Om fastighet, som utgör lagertillgång

i tomtrörelse, byggnadsrörelse

eller handel med fastigheter,

förvärvats innan rörelsen påbörjats,

beräknas fastighetens värde vid tiden

för rörelsens påbörjande på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

samma sätt som vid beräkning av

realisationsvinst enligt punkterna 1

och 2 av anvisningarna till 36 §.

Detta värde utgör fastighetens uppräknade

ingångsvärde i rörelsen

även vid senare års taxeringar. Om

en skattskyldig, som utövar industriell

verksamhet, avyttrar någon för

denna verksamhet avsedd fastighet,

skall vad av försäljningssumman belöper

å sådana till fastigheten hörande

maskiner och andra inventarier,

vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

hänföras till

byggnad, upptagas såsom intäkt av

rörelse, varemot återstående delen av

försäljningssumman skall upptagas

såsom intäkt av tillfällig förvärsverksamhet,

i den mån de i 35 § angivna

förutsättningarna för skattepliktig

realisationsvinst föreligga.

Utskiftar svenskt

(Föreslagen lydelse)

samma sätt som vid beräkning av

realisationsvinst enligt punkterna 1

och 2 av anvisningarna till 36 §.

Detta värde utgör fastighetens uppräknade

ingångsvärde i rörelsen

även vid senare års taxeringar. Om

en skattskyldig, som bedriver eller

tidigare bedrivit rörelse, avyttrar

fastighet eller del av fastighet som

han för stadigvarande bruk använt

i rörelsen, skall den del av försäljningssumman

som belöper på sådana

till fastigheten hörande tillgångar,

vilka vid beräkning av värdeminskningsavdrag

hänföras eller

hänförts till maskiner och andra

inventarier (jfr punkterna 7 och 16

av anvisningarna till 29 §), upptagas

såsom intäkt av rörelse, varemot

återstående delen av försäljningssumman

skall upptagas såsom intäkt

av tillfällig förvärvsverksamhet,

i den mån de i 35 § angivna förutsättningarna

för skattepliktig realisationsvinst

föreligga.

--— — vid utslciftningen.

till 29

7. Avdrag medgives ock för värdeminskning

å byggnad, vilken är avsedd

för användning i ägarens rörelse.

Avdraget bör bestämmas till viss

procent av byggnadens värde, olika

allt efter den tid byggnaden anses

kunna utnyttjas. Vid denna bedömning

skola beaktas jämväl sådana

omständigheter som att byggnadens

ekonomiska varaktighetstid kan antagas

komma att röna inflytande av

framtida rationaliseringar, förändringar

med hänsyn till teknikens utveckling,

omläggning av verksamhet

och liknande. År på grund av särskilda

omständigheter av annan art

än nyss nämnts byggnadens värde

för rörelsen begränsat till förhållandevis

kort tid, skall hänsyn även härtill

tagas. Så kan vara fallet exempelvis

då fråga är om byggnad för utnyttjande

av en begränsad malmfyndighet,

eller då å annans grund belä
-

7. Kostnaden för anskaffande av

byggnad, vilken är avsedd för användning

i ägarens rörelse, avdrages

genom årliga värdeminskningsavdrag

enligt föreskrifterna i denna

punkt. År fråga om rent tillfälliga

byggnader, avsedda att användas endast

ett fåtal år, får dock byggnadskostnaden

i sin helhet avdragas för

det år då anskaffningen ägt rum.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas

ej värdet av sådana delar och

tillbehör, som äro avsedda att direkt

tjäna byggnadens användning för

rörelseändamål, även om deras värde

ingår i det vid fastighetstaxeringen

fastställda byggnadsvärdet.

I enlighet härmed inräknas ej i

värdet av industribyggnad värdet av

tillgångar avsedda för den industriella

driften såsom maskiner, anordningar

för godstransport som t. ex.

räls, traversbanor och hissar, behål
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

gen byggnad, som användes i rörelse,

vidnyttjanderättens upphörande icke

skall av jordägaren lösas. I fråga om

rent tillfälliga byggnader, avsedda

att användas endast ett fåtal år, må

byggnadskostnaden i sin helhet avdragas

för det år, då utgiften för

byggnadens uppförande ägt rum.

1 byggnads värde inräknas ej värdet

å fasta maskiner och andra till

byggnaden hörande inventarier, för

vilka enligt punkt 5 av anvisningarna

till 10 § särskilt maskinvärde redovisats

vid fastighetstaxeringen eller,

såvitt fråga är om tillgångar,

vilka ännu ej varit föremål för fastighetstaxering,

bör redovisas vid sådan

taxering. Å dem tillämpas reglerna

i punkterna 3 och 4. Rörande

avdrag för värdeminskning å övriga

maskiner, inventarier m. m., vilkas

värde inräknas i byggnadsvärde som

fastställts vid fastighetstaxering, tilllämpas

däremot de för värdeminskning

å byggnad meddelade bestämmelserna.

Har på grund av vad nu

sagts tillgång en gång hänförts till

maskiner, inventarier eller dyl., skall

den, såvida ej taxeringsnämnd i samförstånd

med den skattskyldige annorlunda

bestämmer, alltfort behandlas

såsom dylik tillgång, ändå

att den sedermera ej inbegripes i särskilt

maskinvärde.

Hinder möter ej att, där utredning

rörande anskaffningsvärde som avses

i punkt 3 här ovan förebringas,

för byggnad, vilken är avsedd för användning

i ägarens rörelse, beräkna

värdeminskningsavdraget enligt avskrivningsplan

på sätt i nämnda

punkt angives.

(Föreslagen lydelse)

lare, ställningar för lagring e. d. samt

ej heller värdet av anordningar för

användningen av dessa tillgångar

som t. ex. särskilda fundament. I

byggnadens värde inräknas vidare ej

värdet av ledningar för vatten, avlopp

m.m., avsedda att direkt tjäna

den industriella driften, eller värdet

av speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar

eller särskilda

skorstenar för avledande av gaser

och annat som alstras vid produktionen.

I värdet av byggnad som är

avsedd för affärsändamål inräknas

exempelvis ej värdet av hyllor, diskar

eller annan butiksinredning,

rulltrappor m. m. Tjänstgör konstruktion,

för vilken byggnadsvärde

fastställts vid fastighetstaxeringen, i

sin helhet eller till viss del som maskin

eller redskap, såsom kan vara

fallet med oljecisterner och siloanläggningar,

anses värdet av sådan

konstruktion ej ingå i byggnadens

värde.

I fråga om tillgångar, vilkas värde

enligt andra och tredje styckena ej

inräknas i byggnadens värde, tillämpas

i stället de föreskrifter som enligt

punkterna 3 och 4 gälla för beräkning

av värdeminskningsavdrag

m. m. för maskiner och andra inventarier

i rörelse.

Av punkt 16 fjärde stycket framgår,

att värdet av vissa till marken

hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet

för byggnad, även

om de icke ingå i byggnadsvärdet.

Värdeminskningsavdrag för byggnad

beräknas på ett anskaffningsvärde,

bestämt enligt de grunder

som angivas i punkt 3 b sista stycket.

Har byggnad förvärvats tillsammans

med den mark, på vilken den

är belägen, anses så stor del av fastighetens

anskaffningskostnad belöpa

på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen

fastställda byggnadsvärdet

(minskat med särskilt

maskinvärde) utgör av fastighetens

hela taxeringsvärde (minskat med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

särskilt maskinvärde). Om den återstående

delen av anskaffningskostnaden

för fastigheten visas mera avsevärt

över- eller understiga ett skäligt

markvärde, får dock det för

byggnaden beräknade värdet jämkas.

Till anskaffningsvärdet räknas även

de kostnader för till- eller ombyggnad

som nedlagts efter förvärvet av

byggnaden.

Avdrag för årlig värdeminskning

av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan

till viss procent av anskaffningsvärdet.

Procentsatsen för

värdeminskningsavdraget bestämmes

efter den tid byggnaden anses

kunna utnyttjas. Vid denna bedömning

skola beaktas jämväl sådana

omständigheter som att byggnadens

ekonomiska v ar aktighet stid kan antagas

komma att röna inflytande av

framtida rationaliseringar, förändringar

med hänsyn till teknikens utveckling,

omläggning av verksamhet

och liknande. År på grund av särskilda

omständigheter av annan art

än nyss nämnts byggnadens värde

för rörelsen begränsat till förhållandevis

kort tid, skall hänsyn tagas

även härtill. Så kan vara fallet

exempelvis då fråga är om byggnad

för utnyttjande av en begränsad

malmfyndighet eller då byggnad,

som är belägen på annans grund och

som användes i rörelse, vid nyttjanderättens

upphörande icke skall lösas

av jordägaren.

Skattskyldig får i fråga om byggnad,

som är avsedd att användas i

hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen

— utom för årliga

värdeminskningsavdrag — med 10

procent av den på planen upptagna

kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad.

Avdraget fördelas med 2 procent

under vart och ett av de fem

första beskattningsåren räknat från

och med det år då kostnaden nedlagts.

Överlåtes byggnaden inom denda

tidrymd, får den nye ägaren på

motsvarande sätt tillgodoräkna sig

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

11

(Nuvarande lydelse)

Utrangeras eller nedrives i rörelse

använd byggnad, beträffande vilken

den skattskyldige förebringar

utredning om anskaffningsvärdet

och i beskattningsavseende åtnjutna

värdeminskningsavdrag, får avdrag

ske för vad som återstår oavskrivet

av anskaffningsvärdet, i den mån

detta belopp överstiger vad som influtit

vid avyttring av byggnadsmaterialier

o. dyl. i samband med utrangeringen

eller rivningen.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1969.

(Föreslagen lydelse)

de avdrag som återstå för överlåtaren.

Utrangeras eller nedrives i rörelse

använd byggnad, får avdrag ske för

vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,

i den mån detta

belopp överstiger vad som influtit

vid avyttring av byggnadsmaterialier

o. dyl. i samband med utrangeringen

eller rivningen.

16. Kostnaden för anskaffande av

sådana markanläggningar på fastighet,

avsedd för användning i ägarens

rörelse, som avses i andra stycket,

avdrages genom årliga värdeminskningsavdrag

enligt föreskrifterna i

denna punkt. Är fråga om rent tillfälliga

anläggningar, avsedda att användas

endast ett fåtal år, får dock

anskaffningskostnaden i sin helhet

avdragas för det år då anläggningen

anskaffades.

I anskaffningsvärdet för markanläggningar

inräknas kostnaden för

sådana markarbeten genom vilka

marken göres plan eller fast, såsom

röjning av träd, buskar och annat,

schaktning av jord- och bergmassor,

uppförandet av stödmurar och torrläggning

av marken. Till anskaffningsvärdet

föres även kostnaden

för rivning av byggnad eller annat

som tidigare funnits på fastigheten.

Vidare inräknas i anskaffningsvärdet

kostnaden för olika anordningar

såsom vägar, kanaler, hamninlopp

och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser,

fotbollsplaner och

tennisbanor eller därmed jämförliga

anläggningar för personal, planteringar

e. d. samt, i den mån de ej

vid fastighetstaxering åro att hänföra

till byggnad, även brunnar, källare

och tunnlar e. d.

Däremot inräknas ej i anskaffningsvärdet

för markanläggningar

kostnaden för följande slags till
saml.

Nr 45

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

/Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gångar — även om deras värde ingår

i det vid fastighetstaxeringen fastställda

markvärdet — nämligen anordningar,

avsedda att användas tillsammans

med vissa maskiner eller

andra inventarier i rörelse, eller sådana

inventarier som användas för

viss verksamhet såsom fundament

e. d., industrispår, traversbanor samt

ledningar för vatten, avlopp, elektrisk

ström, gas m. m. Ej heller inräknas

kostnaden för stängsel och

andra jämförliga avspärrningsanordningar.

På dessa slags tillgångar

tillämpas föreskrifterna om värdeminskning

savdrag för maskiner och

inventarier i punkterna 3 och 4.

I anskaffningsvärdet för markanläggningar

inräknas ej heller kostnaden

för sådana anordningar, som

ingå i det vid fastighetstaxeringen

åsatta markvärdet, såsom ledningar

för vatten, avlopp, elektrisk ström,

gas m. m. samt andra därmed jämförliga

anordningar som äro nödvändiga

för en byggnads allmänna användning.

Vid beräkning av värdeminskningsavdrag

skall värdet av

dessa slags anordningar inräknas i

avskrivningsunderlaget för byggnad.

Dock gäller att, om på samma fastighet

kostnaden för de ledningar

som avses i detta stycke vid sammanläggning

med kostnaden för sådana

ledningar som avses i närmast

föregående stycke kan antagas understiga

en fjärdedel av det sammanlagda

kostnadsbeloppet för ledningarna,

även de i detta stycke åsyftade

ledningarna få i avskrivningshänseende

hänföras till maskiner

och inventarier enligt nästföregående

stycke. Vid det omvända förhållandet

skola ledningarna i sin helhet

hänföras till avskrivningsunderlaget

för byggnad.

Avdrag enligt första stycket för

årlig värdeminskning av markanläggning

beräknas enligt avskrivningsplan

på ett avskrivningsunderlag,

som motsvarar tre fjärdedelar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

13

(Nuvarande lydelse)

till

1. Är fråga om beskattning av realisationsvinst

vid avyttring av fastighet,

som ingått i den skattskyldiges

rörelse, skall beaktas vad i punkt 1

av anvisningarna till 28 § sägs rörande

beskattning såsom intäkt av

rörelse av vad som erhålles vid avyttring

av maskiner eller andra inventarier,

vilkas värde icke enligt

punkt 7 av anvisningarna till 29 § inräknas

i värdet av byggnad.

(Föreslagen lydelse)

av anskaffningsvärdet. Avdraget utgör

för år räknat 5 procent av avskrivningsunderlaget,

oavsett om anläggningens

varaktighetstid är längre

eller kortare än tjugo år.

Har rörelsefastighet övergått till

ny ägare på annat sätt än genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, får den nye ägaren tillgodoräkna

sig de vårdeminskningsavdrag för

markanläggning på fastigheten

som skulle ha tillkommit förre ägaren,

om denne fortfarande ägt fastigheten.

Har däremot fastigheten övergått

till ny ägare genom köp, byte

eller därmed jämförligt fång, får

överlåtaren göra avdrag för vad som

kvarstår oavskrivet i beskattningsavseende

av avskrivningsunderlaget.

17. Lika med kostnader för reparation

och underhåll behandlas i

avdragshänseende kostnader för sådana

ändringsarbeten på byggnad

som äro normalt påråkneliga i den

bedrivna verksamheten, såsom upptagande

av nya fönster- och dörröppningar

samt flyttning av innerväggar

och inredning i samband med

omdisponering av lokaler. Åtgärder

som innebär en väsentlig förändring

av fastigheten, såsom då en verkstadsbyggnad

ombygges för att i

stället användas för helt annat ändamål,

äro dock ej att jämställa med

reparation och underhåll.

> §•

1. Är fråga om beskattning av realisationsvinst

vid avyttring av fastighet,

som ingått i den skattskyldiges

rörelse, skall beaktas vad i punkt 1

av anvisningarna till 28 § sägs rörande

beskattning såsom intäkt av

rörelse av vad som erhålles And avyttring

av sådana tillgångar, vilka

enligt punkt 7 fjärde stycket eller

punkt 16 tredje stycket av anvisningarna

till 29 § skola vid beräkning

av vårdeminskningsavdrag hänföras

till maskiner och andra inventarier.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

till 36

1. Vid beräkning av realisationsvinst

upptages, utom i fall som avses

i 35 § 3 mom. andra stycket, såsom

intäkt vad som erhållits för den avyttrade

egendomen. Avdrag får —■

med iakttagande dock av de särskilda

föreskrifter som enligt punkt 2

nedan gälla beträffande fastighet —■

ske för alla omkostnader för förvärvet

och avyttringen, således för erlagd

köpeskilling, för vad som nedlagts

på förbättring av egendomen,

för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelkostnader m. m. Hit

räknas jämväl kostnad, som under

tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet

eller i förekommande fall del

därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3

mom., nedlagts på reparation och

underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen,

i den mån den avyttrade

egendomen på grund därav vid avyttringen

befunnit sig i bättre skick

än vid förvärvet. Har den skattskyldige

tidigare fått åtnjuta avdrag för

värdeminskning av skog eller annan

naturtillgång på avyttrad fastighet

eller för värdeminskning av skogsvägar

eller täckdikningsanläggningar,

skall å andra sidan omkostnadsbeloppet

minskas med sådant avdrag.

På samma sätt minskas omkostnadsbeloppet

med avdrag som för

tidigare beskattningsår åtnjutits för

värdeminskning av byggnad och sådana

inventarier vilkas värde inräknas

i fastighetens taxerade byggnadsvärde,

dock icke för år då åtnjutet

avdrag understigit 3 000 kronor. I intet

fall skall dock omlcostnadsbelopp

minskas med avdrag för värdeminskning

som åtnjutits för år före år

1914. Beräknas anskaffningskostnad

för fastighet enligt punkt 2 första

eller andra stycket på grundval av

visst års taxeringsvärde minskas omkostnadsbeloppet

endast med värdeminskningsavdrag

för skog, byggnader

in. in. som åtnjutits från och med

nämnda år. Har den skattskyldige

(Föreslagen lydelse)

1. Vid beräkning av realisationsvinst

upptages, utom i fall som avses

i 35 § 3 mom. andra stycket, såsom

intäkt vad som erhållits för den avyttrade

egendomen. Avdrag får —•

med iakttagande dock av de särskilda

föreskrifter som enligt punkt 2

nedan gälla beträffande fastighet —

ske för alla omkostnader för förvärvet

och avyttringen, således för erlagd

köpeskilling, för vad som nedlagts

på förbättring av egendomen,

för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelskatt m. m. Hit

räknas jämväl kostnad, som under

tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet

eller i förekommande fall del

därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3

mom., nedlagts på reparation och

underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen,

i den mån den avyttrade

egendomen på grund därav -säd avvttringen

befunnit sig i bättre skick

än vid förvärvet. Har den skattskyldige

tidigare fått åtnjuta avdrag för

värdeminskning av skog eller annan

naturtillgång på avyttrad fastighet

eller för värdeminskning av skogsvägar

eller täckdikningsanläggningar

eller för värdeminskning som avses

i punkt 16 femte stycket av anvisningarna

till 29 §, skall å andra sidan

omkostnadsbeloppet minskas

med sådant avdrag. På samma sätt

minskas omkostnadsbeloppet med

avdrag som för tidigare beskattningsår

åtnjutits för värdeminskning

av byggnad och sådana inventarier

vilkas värde inräknas i fastighetens

taxerade byggnadsvärde,

dock icke för år då åtnjutet avdrag

understigit 3 000 kronor. I intet fall

skall dock omkostnadsbelopp minskas

med avdrag för värdeminskning

som åtnjutits för år före år

1914. Beräknas anskaffningskostnad

för fastighet enligt punkt 2 första

eller andra stycket på grundval av

visst års taxeringsvärde minskas omkostnadsbeloppet

endast med värde
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

15

(Nuvarande lydelse)

lidigare åtnjutit avdrag för värdeminskning

eller dylikt av lös egendom,

minskas omkostnadsbeloppet

med sådant avdrag, i den mån vid

avyttringen återvunna avskrivningar

icke skola upptagas som intäkt av

rörelse. Vad som förstås med i beskattningsavseende

åtnjutet värdeminskningsavdrag

framgår av 29 § 1

mom. andra stycket. Vidare får vid

vinstberäkningen den skattskyldige

åtnjuta avdrag för under beskattningsåret

utbetalda förvaltningskostnader

och räntor, därest dessa ej

böra hänföras till annan förvärvskälla.

till

2. I fråga----------

Å andra sidan skola utgifterna och

omkostnaderna för inkomstförvärvet

avdragas från intäkten under det år,

då de verkligen blivit av den skattskyldige

bestridda, även om de avse

inkomst, som tidigare förvärvats

eller först under ett senare år beräknas

inflyta. Även här gäller, att en

utgift, som verkställts under året

före eller efter beskattningsåret, kan

vara att praktiskt taget hänföra till

utgift under beskattningsåret. Så kan

exempelvis, om ränta å en i en hyresfastighet

intecknad skuld erlagts

omedelbart efter beskattningsårets

utgång, räntan vara att anse såsom

utgift under beskattningsåret, nämligen

för det fall, att räntan hänför

sig till beskattningsåret. I fråga om

avdrag för utgifter, som hänföra sig

till realisationsvinst, gälla särskilda

bestämmelser (jfr anvisningarna till

36 § punkt 1).

I enlighet

(Föreslagen lydelse)

minskningsavdrag för skog, byggnader

m. m. som åtnjutits från och med

nämnda år. Har den skattskyldige

tidigare åtnjutit avdrag för värdeminskning

eller dylikt av lös egendom,

minskas omkostnadsbeloppet

med sådant avdrag, i den mån vid

avyttringen återvunna avskrivningar

icke skola upptagas som intäkt av

rörelse. Vad som förstås med i beskattningsavseende

åtnjutet värdeminskningsavdrag

framgår av 29 § 1

mom. andra stycket. Vidare får vid

vinstberäkningen den skattskyldige

åtnjuta avdrag för under beskattningsåret

utbetalda förvaltningskostnader

och räntor, därest dessa ej

böra hänföras till annan förvärvskälla.

---årets ingång.

Å andra sidan skola utgifterna och

omkostnaderna för inkomstförvärvet

avdragas från intäkten under det år,

då de verkligen blivit av den skattskyldige

bestridda, även om de avse

inkomst, som tidigare förvärvats

eller först under ett senare år beräknas

inflyta. Även här gäller, att en

utgift, som verkställts under året

före eller efter beskattningsåret, kan

vara att praktiskt taget hänföra till

utgift under beskattningsåret. Så kan

exempelvis, om ränta å en i en hyresfastighet

intecknad skuld erlagts

omedelbart efter beskattningsårets

utgång, räntan vara att anse såsom

utgift under beskattningsåret, nämligen

för det fall, att räntan hänför

sig till beskattningsåret. Om avdrag

för kostnader för reparation och underhåll

av sådan fastighet, varav

intäkterna beräknas enligt 24 § 1

inom., gäller även punkt 7 av anvisningarna

till 25 §. I fråga om avdrag

för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst,

gälla särskilda bestämmelser

(jfr anvisningarna till

36 § punkt 1).

• terminsvis.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1969 och tillämpas första gången på

beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1970.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 1969 års taxering och vid

eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

3. Om skattskyldig begär det, skall äldre bestämmelser tillämpas även vid

1970 och 1971 års taxeringar i fråga om fastighet som förvärvats före den

l juli 1969.

4. När skattskyldig övergår till planenlig avskrivning av byggnad på fastighet,

som förvärvats före den 1 juli 1969, får han efter eget val som ingångsvärde

för beräkning av värdeminskningsavdrag använda något av följande

värden, om nedan angivna förutsättningar föreligger.

a) Har den skattskyldige förvärvat byggnaden genom köp, byte eller därmed

jämförligt fång, får han som ingångsvärde använda byggnadens anskaffningsvärde,

ökat med beloppet av de kostnader för till- eller ombyggnad,

som efter förvärvet nedlagts på byggnaden, samt minskat med beloppet

av de värdeminskningsavdrag för byggnaden som han efter förvärvet

erhållit vid taxering till statlig inkomstskatt. Har efter utgången av år 1964

byggnad förvärvats tillsammans med den mark på vilken den uppförts, tilllämpas

för beräkning av anskaffningsvärdet punkt 2 a andra stycket av anvisningarna

till 25 § respektive punkt 7 sjätte stycket av anvisningarna

till 29 §.

b) Kan byggnadens anskaffningsvärde inte tillförlitligen utredas eller har

byggnaden förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt

fång, får den skattskyldige som ingångsvärde använda det taxeringsvärde

(byggnadsvärde) som åsatts byggnaden vid 1965 års allmänna fastighetstaxering

eller, om byggnaden förvärvats efter utgången av år 1964, det

taxeringsvärde (byggnadsvärde) som gällde för byggnaden vid förvärvet, i

båda fallen ökat med beloppet av de kostnader för till- eller ombyggnad,

som nedlagts på byggnaden efter den 31 december 1964 respektive efter förvärvet,

samt minskat med beloppet av de värdeminskningsavdrag för byggnaden

som den skattskyldige för motsvarande tid erhållit vid taxering till

statlig inkomstskatt.

c) Den skattskyldige får som ingångsvärde även använda det taxeringsvärde

(byggnadsvärde) som gäller för byggnaden vid ingången av det beskattningsår,

när övergången till planenlig avskrivning äger rum.

5. När skattskyldig beträffande fastighet som används i rörelse övergår

till att tillämpa de nya avskrivningsbestämmelserna, får vid beräkning av

de ingångsvärden som skall ligga till grund för värdeminskningsavdragen

hänsyn tagas till de nya reglerna i punkterna 7 och 16 av anvisningarna

till 29 § om vad som är att hänföra till olika slag av tillgångar endast såvitt

gäller sådana kostnader som nedlagts efter utgången av år 1964 eller, om

fastigheten förvärvats vid en senare tidpunkt, efter förvärvet.

I enlighet härmed gäller att värdet av byggnad skall minskas och inventarievärdet

ökas med det restvärde som kvarstår oavskrivet i beskattningsavseende

för sådan vid övergången befintlig tillgång som enligt de nya bestämmelserna

är att hänföra till maskiner och andra inventarier och som

förvärvats efter utgången av år 1964. Vidare får avskrivningsunderlagen för

maskiner och andra inventarier, byggnad samt markanläggningar tillföras

anskaffningskostnaderna för sådana tillgångar som enligt de nya bestämmelserna

skall hänföras till nämnda slag av tillgångar och som anskaffats

efter sistnämnda tidpunkt under förutsättning att anskaffningskostnaden

icke tidigare avdragits eller avskrivits.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

17

6. Skattskyldig, som vid övergång till planenlig avskrivning av byggnad

enligt punkt 4 ovan använt ett taxeringsvärde (byggnadsvärde) som ingångsvärde,

får framdeles icke erhålla utrangeringsavdrag som avses i punkt

7 sista stycket av anvisningarna till 29 §, såvida han icke utreder byggnadens

anskaffningsvärde och beloppet av de värdeminskningsavdrag för byggnaden

som medgivits vid taxering till statlig inkomstskatt.

7. Vid beräkning av ingångsvärde enligt punkt 4 ovan skall på samma

sätt som erhållna värdeminskningsavdrag beaktas att byggnad ansetts nedskriven

i beskattningsavseende på grund av att kostnad för ny-, till- eller

ombyggnad bestritts genom ianspråktagande av medel avsatta till investeringsfond,

nyanskaffningsfond, återanskaffningsfond eller liknande anordning

för uppskov med inkomstbeskattning.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisar utskottet till propositionen.

Motionerna

Yrkanden med anledning av propositionen

1) motionerna 1: 1030 av herr Karl Pettersson och II: 1184 av herr Petersson

i Gäddvik

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad som framförts

i motionerna angående tillämpningsbestämmelserna

2) motionerna I: 1038 av herr Johan Olsson och II: 1194 av herr Hansson

i Skegrie

att riksdagen beslutar

a) att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att jordbruksbeskattningskommittén

får i uppdrag att med förtur behandla de frågor som aktualiserats i

proposition 1969: 100,

b) att extra värdeminskningsavdrag för rörelsefastighet — s. k. primäravdrag

— skall medges under tio år med två procent per år dock att avskrivning

med 20 % under lägst fem år även kan medges i syfte att bättre

anpassa avskrivningen till fastighetens ekonomiska livslängd och att vederbörande

utskott utarbetar erforderlig lagtext

3) motionen II: 1195 av herr Hermansson m. fl.

att riksdagen avslår propositionen.

Med anledning av propositionen har till utskottet ingivits skrivelse från

Industriens skattesakkunnige.

Yrkanden vid riksdagens början

1) motionerna I: 210 av herr Ottosson m. fl. och II: 228 av herr Hovhammar

m. fl.

att riksdagen antar följande

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, åt! punkt 3 c samt punkt 4 av anvisningarna till

29 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

Anvisningar

till 29 §.

3 c. Värdeminskningsavdrag med--— särskilda bestämmelser.

Jämkning av---i räkenskaperna.

Har skattskyldigs--- •— för utskylder.

Ådagalägger skattskyldig, — ---bokförda värdet.

Har ett —--återstående beloppet.

Skattskyldig må utöver avdrag enligt bestämmelserna i denna punkt åtnjuta

avdrag för beräknad framtida prisstegring med ett belopp, motsvarande

en femtedel av anskaffningskostnaderna för sådana under beskattningsåret

anskaffade maskiner och andra inventarier, vilka vid utgången

av beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen. Vid tillämpning av denna

bestämmelse skall iakttagas, att kostnaderna för anskaffning av maskiner

och inventarier med en varaktighetstid av högst tre år samt av begagnade

inventarier icke må medräknas samt att, då fråga är om inventarier, som

av den skattskyldige förvärvats från rörelseidkare med vilken han är förbunden

i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, anskaffningskostnaden

må medräknas endast om tillgången tillverkats under beskattningsåret.

4. Skattskyldig må, —--undgå taxering.

Avdrag för---tillgångarna anskaffats.

Hava under---lägre belopp.

Har ett---av anskaffningsvärdet.

Har skattskyldig---anskaffade tillgångar.

Oaktat vad---en skattskyldig.

Då tillgångar,----till 28 §.

Finnes skattskyldig---— fråga verkställdes.

Den omständigheten---tredje stycket.

Har före---tillgodoräknats honom.

Vad i punkt 3 c. sista stycket stadgas om extra avdrag på grund av prisstegring

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om maskiner och andra

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969 19

inventarier, för vilka avdrag för avskrivning åtnjntes enligt bestämmelserna

i denna punkt.

Har aktiebolag---följande åren.

Angående avdrag----till 41 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970, dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om 1970 års taxering samt i fråga om eftertaxering

för år 1970 eller tidigare år. I samband härmed skall iakttagas följande.

Oaktat bestämmelserna i punkt 3 c. sista stycket samt i punkt 4 elfte

stycket av anvisningarna till 29 § skola för de beskattningsår, beträffande

vilka taxering verkställes åren 1971—1972, extra avdrag för beräknad framtida

prisstegring medgivas med i det följande angiven procentuell andel av

anskaffningskostnaderna för under vederbörande beskattningsår anskaffade

maskiner och andra inventarier, nämligen

såvitt angår det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes

år 1971, fem procent av anskaffningskostnaderna;

såvitt angår det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes

år 1972, tio procent av anskaffningskostnaderna; samt

såvitt angår det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes

år 1973, femton procent av anskaffningskostnaderna.

2) motionerna 1:384 av herr Virgin in. fl. och II: 447 (jfr 11:455) av

herr Holmberg in. fl.

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär utredning om möjligheterna

till avskrivning för investeringar i miljövårdande syfte

3) motionerna I: 696 av herr Harald Pettersson m. fl. och II: 800 av herr

Josef son i Arrie m. fl.

att riksdagen beslutar om sådana ändringar i kommunalskattelagen, att

avdrag för kostnader för vatten- och luftvårdande anläggningar i inkomstkällan

jordbruksfastighet kommer att medges, samt att vederbörande utskott

utarbetar erforderlig författningstext

4) motionen I: 212 (jfr I: 247) av herr Karl Pettersson

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär förslag om sådan ändring

i kommunalskattelagen att snabbare avskrivning medges för turistnäringens

anläggningar.

Motionerna under 2 behandlar utskottet i detta betänkande endast i vad

de avser ovan angivna del av motionernas hemställan. Övriga delar av hemställan

har behandlats av utskottet i dess betänkanden 1969: 10 och 18.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

Motivering

I: 210 och II: 228

Företagens självfinansieringsinöjligheter skulle förbättras om rätt till avskrivning

på maskiners och inventariers återanskaffningsvärde kunde medges.

Avskrivning på sådana tillgångars historiska anskaffningsvärde medför

att de samlade avskrivningarna i tider av fallande penningvärde är otillräckliga

för anskaffning av ett mot den avskrivna tillgången svarande nytt

inventarium.

Under den fria avskrivningsrättens tid kunde kapitalförtäring undvikas

om företaget besatt tillräckligt avskrivningsunderlag och uppvisade ett

bruttoresultat som medgav större årliga avskrivningar och alltså en förkortad

avskrivningstid. Genom att den fria avskrivningsrätten togs bort har

de företag som är skyldiga att följa kommunalskattelagarnas bestämmelser

om redovisning av intäkt från rörelse kommit i ett sämre läge. Att avskrivning

på återanskaffningsvärdet är en företagsekonomiskt korrekt redovisningsprincip

illustreras bl. a. av att postverket, statens järnvägar och televerket

sedan länge tillämpar denna princip.

Eftersom det inte är möjligt att beräkna en tillgångs framtida återanskaffningsvärde

får ett schablonmässigt förfarande tillämpas. Erfarenhetsmässigt

vet man att prisstegringen under ett inventariums ekonomiska varaktighetstid

rör sig om 25 å 30 procent. En avskrivning om 120 procent av den ursprungliga

anskaffningskostnaden skulle sålunda ge ett i stort sett tillfredsställande

resultat. Detta skulle även innebära att de deklarations- och

taxeringstekniska problem som anses vara förenade med en indexreglerad

avskrivningsmetod i stort sett försvinner.

/: 384 och II: 441 (jfr II: 455)

Utnyttjandet av våra färskvattentillgångar utan hänsynstagande till

grundvattensituationen liksom den ofta ohämmade nedsmutsningen av recipienterna

har ställt oss inför en helt ny vattensituation. Bristen på tillfredsställande

färskvatten när det gäller den framtida vattenförsörjningen

av våra storstadsregioner talar allt tydligare för en intensifierad vattenvård.

Vattenvården måste skapa tillgång till vatten av lämplig kvalitet och i tillräcklig

mängd för konsumtion i hushåll och näringsliv. Därtill kommer kraven

på en vattenkvalitet som tillfredsställer yrkes- och fritidsfiskares möjligheter

att utöva sin verksamhet och människors önskan att kunna bada och

idka båtsport i våra vattendrag.

Vattenvårdsfrågorna måste i den framtida samhällsplaneringen inta en

betydligt centralare plats än vad hittills varit fallet. Redan vid bebyggelse

eller industriplanering måste möjligheten att förhindra en nedsmutsning av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969 21

omgivningsvatten vara av central betydelse. Investeringar i vattenvårdande

åtgärder är dyrbara och en prioritering måste ske.

För olika framställningsprocesser använder näringslivet i dag en lång

rad kemiska preparat av skiftande giftighetsgrad. För det svenska jordbruket

har de kemiska preparaten kommit att innebära förbättrade växtbetingelser

och skapat möjlighet för en högre och tryggare avkastning av den

svenska åkerjorden. Trots detta måste man beakta de stora risker som är

förenade med ett okontrollerat användande av kemiska preparat.

Den nuvarande lagstiftningen ger möjligheter till höga krav på rening då

det gäller utsläpp i sjöar och vattendrag från nyanlagda industrier, men den

ger inte tillräckliga möjligheter att komma till rätta med de redan befintliga

föroreningskällorna. Från ekonomisk synpunkt medför en omläggning av en

tillverkningsprocess ofta så stora kostnader att det inte är möjligt att övergå

till en procedur som skulle innebära en minskad förgiftningsrisk. Samhället

måste här vara berett att ingripa för att möjliggöra för företaget att söka

nya tillverkningsvägar.

I: 696 och II: 800

Företagsskatteutredningen har i sitt betänkande med förslag till ändrade

avskrivningsregler för rörelse- och hyresfastigheter (SOU 1968:26) uttalat

att de av utredningen föreslagna ändringarna av de allmänna avskrivningsreglerna

för rörelse- och hyresfastigheter innebär en tillfredsställande

lösning också för anläggningar av vatten- och luftvårdande natur. I fråga

om jordbruksfastigheter har utredningen förklarat att frågan i princip bör

lösas på likartat sätt men att de konkreta förslagen skall redovisas i särskilt

betänkande.

I årets statsverksproposition har uttalats att proposition med förslag till

lagstiftning med anledning av företagsslcatteutredningens betänkande kommer

att föreläggas vårriksdagen. Eftersom betänkandet endast rör avskrivningsreglerna

för rörelse- och hyresfastigheter kan det befaras att avdragsrätten

för lantbrukets vatten- och luftvårdande åtgärder inte kommer att

lösas i detta sammanhang. I direktiven för jordbruksbeskattningskommittén

har uttalats att avskrivningsfrågorna bör lösas på ett likartat sätt inom

olika förvärvskällor och att för lantbrukets del en anpassning bör ske till

vad som kommer att gälla för rörelsefastigheter. Detta innebär en fördröjning

av lantbrukets avskrivningsfrågor i dess helhet och då även beträffande

vattenvårdsanläggningar. Emellertid är det särskilt angeläget att

avdragsmöjligheter för dessa senare snabbt tillskapas även för lantbruket.

Om detta inte kan ske inom ramen för de regler som beslutats för rörelsefastighet

bör provisoriska avdragsregler i avvaktan på jordbruksbeskattningslcommitténs

förslag genomföras omgående, antingen så att direkt avdrag

medges för kostnad för vatten- och luftvårdande anläggningar eller

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

så att sådana kostnader får avskrivas enligt avskrivningsreglerna för täckdikningsanläggningar.

I: 1030 och II: 1184

Tidigare har avskrivningar inte kunnat få göras på nedlagda elektriska

jordkablar. Såväl kraftföretagen som andra företag har till mycket stor del

använt sådana. Detta har haft stora fördelar även från samhällets synpunkt

på grund av minskade luftledningar. Det är av stor vikt för sådana företag,

som nedlagt dessa jordkablar, att få avskrivningsmöjligheter för dessa investeringar.

Anvisningarna bör utformas på sådant sätt, att sådana kostnader

kan få avskrivas i likhet med vad i propositionen anges för anordningar

och konstruktioner i och på marken.

turistnäringen har såväl i egen regi som i samarbete med kommuner under

senare år anlagt ett stort antal skidliftar vid våra turistanläggningar.

I avskrivningshänseende har dessa anläggningskostnader delats upp mellan

^y^g^^ds- och inventarievärden. Maskiner har hänförts till inventarier och

fundament till byggnader. Enligt propositionen kommer dessa anläggningar

i fortsättningen att betraktas i sin helhet som inventarier. Fundament och

andra anordningar för skidliftar och andra turistanläggningar av liknande

slag bör likställas i avskrivningshänseende med fundament för interna

transportanordningar. För alt ge klarhet i den frågan bör anvisningarna

utformas på sådant sätt att likställighet uppnås när det gäller avskrivningar

för interna transportanordningar och fundament för skidliftar in. in.

1: 1038 och II: 1194

Det är av största vikt, afl olika näringar med liknande betingelser vad

gäller användning av byggnader, maskiner och inventarier får en så långt

möjligt likvärdig behandling från skattesynpunkt. Därför är det beklagligt

alt avskrivningsreglerna för jordbruk inte kunat behandlas samtidigt med

motsvarande regler för rörelse- och hyresfastighet. Denna synpunkt har

uppenbai ligen bedömts som mindre väsentlig än de fördelar som kan vinnas

genom en snabb reform på rörelse- och hyresfastighetsområdet. Det är

emellertid mycket angeläget, att den tillsatta jordbruksbeskattningskommittén

bedriver sitt arbete skyndsamt, vilket även framhållits i direktiven

för kommittén. Det bör dock framhållas, att jordbruksbeskattningskommittén

— i den män detta är möjligt av allmänna utredningsskäl — bör framlägga

delresultat av sitt arbete i den del det omfattar lagstiftning motsvarande

vad som inryms i propositionen 1969:100 för att därmed snarast

möjligt minska nackdelarna av den splittrade behandlingen av företagens

avskrivningsregler. Särskilt angeläget är det naturligtvis, att jordbruket får

samma möjlighet som övriga företag att göra en aktiv insats i miljövården.

Den period under vilken primäravdrag får göras är alltför kort. Den bör

förlängas till tio år, vilket således innebär avskrivning med 20 % jämsides

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969 23

med det årliga värdeminskningsavdraget. Inom ramen för dessa 20 % bör

dock flexibiliteten i avskrivningarna ökas genom att avskrivning kan medges

med högre procentsats än 2 — dock ej under kortare tid än fem år. Det

är självfallet mycket svårt att anpassa avskrivningsreglerna till de verkliga

förhållandena. Genom förslaget i motionerna tillgodoser man emellertid

kravet på en viss flexibilitet och avkortar samtidigt den totala avskrivningstiden

ytterligare, vilket är starkt befogat för det stora flertalet rörelsebyggnader

med hänsyn till den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen

i samhället.

1:212

Motiveringen för yrkandet i motionen I: 212 återfinns i motionen I: 247.

Yrkandet i sistnämnda motion har behandlats av allmänna beredningsutskottet

i dess utlåtande 1969: 41.

På grund av de stora investeringar som gjorts i turistanläggningar, bland

annat inom Jämtlands län, och med hänsyn till kraven på turistanläggningarnas

kvalitet samt behovet av förnyelse när det gäller anläggningarnas

utformande och standard bör gällande avskrivningsregler för turistanläggningar

omarbetas för att ge möjligheter till snabbare avskrivning och därmed

också möjlighet till en anpassning till förändrade förhållanden för

turistanläggningar.

Il: 1195

De i propositionen föreslagna ändringarna i avskrivningsreglerna vid inkomstbeskattningen

för rörelse- och hyresfastigheter innebär betydande

skattelättnader vilka till övervägande grad kommer privatkapitalistiska

företag till godo. Propositionen bygger på företagsskatteutredningens betänkande,

där skattebortfallet uppskattas till 65 milj. kr. för staten och 45 milj.

kr. för kommunerna för det första året efter ikraftträdandet. För det femte

året skulle enligt utredningen beräkningarna föra fram till ett skattebortfall

av 165 milj. kr. för staten och 105 milj. kr. för kommunerna. I fråga om

hyresfastigheterna har utredningen uppskattat det årliga skattebortfallet

till ungefär 40—45 milj. kr., varav SO milj. kr. kan antas falla på staten.

I en till utredningen avgiven reservation av ledamoten Tord Ekström

uppskattas de föreslagna lindringarna i beskattningen resultera i förlorade

skatteinkomster för samhället på minst 300 milj. kr. per år redan vid nuvarande

avskrivningsunderlag och vid växande investeringar än mer i framtiden.

Finansministern räknar för sin del med att skattebortfallet såväl när det

gäller rörelsefastigheter som hyresfastigheter kommer att överstiga utredningens

beräkningar med 25—50 %. Det är alltså eu mycket betydande

skatteminskning för företagen som man här söker genomföra under moti
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

vet att »bättre anpassa gällande regler till det företagsekonomiska ^stadsbegreppet».

Redan första året uppgår skattelättnaden till några hundra miljoner

kronor och uppgår om några år till en halv miljard.

De stora löntagarorganisationerna har som bekant ställt sig kritiska. Såväl

LO som TCO anser att företagsbeskattningen borde utredas och ses över

i sin helhet. LO hävdar att de av utredningen framlagda förslagen inte bör

genomföras innan betydande brister i utredningen avhjälpts. TCO anser

att inga stora ändringar bör företas i företagsbeskattningen förrän man sett

över denna i sin helhet. De föreslagna förändringarna är till största delen

inte av brådskande karaktär och ett ställningstagande till dem kan därför

vänta.

Det är helt obestridligt att ett genomförande av förslagen i propositionen

skulle innebära stora skattelättnader för företagen. Om man utgår från ett

oförändrat inkomstbehov för stat och kommun torde det också vara obestridligt

att detta innebär en ökad skattebelastning för löntagare och konsumenter.

Även om skatterna eventuellt inte omedelbart skulle höjas för

dessa grupper för att ta igen skattelindringen för företagen, ändras genom

de lindrigare avskrivningsreglerna ändå den relativa skattebelastningen till

löntagargruppernas nackdel.

En sådan förändring kan inte accepteras. Den omfördelning av skattebördan

som bör ske måste i stället göras till löntagarnas fördel. Avskrivningsreglerna

för företagen är redan mycket fördelaktiga. Det finns heller ingenting

i det nuvarande ekonomiska läget som skulle motivera ytterligare lättnader

i företagsbeskattningen.

Utskottets yttrande

I propositionen framläggs på grundval av ett betänkande av företagsskatteutredningen

(SOU 1968: 26) förslag till ändrade avskrivningsregler vid inkomstbeskattningen

för rörelse- och hyresfastigheter. Den nuvarande gränsdragningen

mellan inventarier, byggnad och mark grundar sig på de i 1895

års lag om vad till fast egendom är att hänföra utformade bestämningarna

av begreppen fast egendom och byggnad. I propositionen föreslås i fråga om

rörelsefastigheter en ändrad indelning i avskrivningshänseende av såväl

mark och markanläggningar som byggnad. Sålunda skall för mark och

markanläggningar, som har ett nära funktionellt samband med byggnad

eller inventarier och därigenom utgör naturliga tillbehör till dessa, värdeminskningsavdrag

beräknas enligt de bestämmelser som gäller i fråga om

resp. byggnad och inventarier. Likaså skall byggnadstillbehör, som ingår i

taxerat byggnadsvärde och som används i produktionsprocessen, avskrivas

som inventarier. För byggnader skall gälla — förutom en årlig lineär avskrivning

— ett primäravdrag inom avskrivningsplan om 10 % under 5 år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969 25

I fråga om markanläggningar som inte har någon ändamålsgemenskap med

verksamhet i rörelse och som inte heller tjänar en byggnads allmänna

funktioner föreslås en särskild rätt till avskrivning med 75 % av anskaffningskostnaden

under loppet av 20 år.

I fråga om hyresfastigheter föreslås bl. a. procentsatser för värdeminskningsavdragen,

vilka ligger inte oväsentligt högre än de som nu tillämpas i

praxis.

Bevillningsutskottet har tidigare vid upprepade tillfällen uttalat att

reglerna för beräkning av värdeminskningsavdrag för byggnad — så som

de tillämpas i praxis — måste anses föråldrade. Utskottet har också, med

hänvisning till den snabba utvecklingen inom industri och jordbruk, understrukit

önskvärdheten av att avskrivningsbestämmelser införs som i

högre grad än de nuvarande beaktar en byggnads ekonomiska livslängd. Såvitt

utskottet kan bedöma är förslagen i propositionen — vilka i princip innebär

att i fortsättningen endast råmarken av en fastighet inte blir avskrivningsbar

— väl ägnade att anpassa reglerna om avdrag för värdeminskning

av fast egendom till det företagsekonomiska kostnadsbegreppet. Det

måste med särskild tillfredsställelse konstateras att man skapat möjligheter

till en högre initialavskrivning och att departementschefen i propositionen

som sin mening framhåller att man i den praktiska tillämpningen bör genomföra

en mera allmän höjning av procenttalen för den årliga avskrivningen

av rörelsebyggnader. Av icke ringa positiv betydelse för företagen är

enligt utskottets mening också att man i fortsättningen med reparation och

underhåll i vedertagen bemärkelse skall kunna jämställa vissa ändringsarbeten,

vilka på grund av sin tekniska karaktär f. n. är att hänföra till ombyggnad

och alltså inte kan medföra avdragsrätt vid taxeringen.

Utskottet vill med det anförda biträda förslagen i propositionen. Utskottet

avstyrker således bifall till det i motionen II: 1195 framställda yrkandet

om avslag på propositionen.

Motionärerna i motionerna I: 1038 och II: 1194 anser den period under

vilken primäravdrag skall få göras alltför kort och yrkar bl. a. att den förlängs

till tio år, innebärande en avskrivning med sammanlagt högst 20 %.

Dessa 20 % bör dock, för att flexibiliteten i avskrivningarna skall ökas, kunna

skrivas av inom loppet av lägst fem år.

Av vad utskottet tidigare anfört torde framgå att de föreslagna reglerna

kommer att medföra väsentliga skattelättnader för rörelseidkarna och ett

skattebortfall för staten som redan på kort sikt kan väntas bli betydande.

Utskottet anser därför att man inte utan mycket tungt vägande skäl bör

utvidga de i propositionen föreslagna avskrivningsmöjligheterna. Några sådana

skäl har motionärerna inte åberopat, och utskottet anser sig därför inte

kunna biträda yrkandet om en högre initialavskrivning på rörelsebyggnader

än 10 %.

I motionerna I: 1038 och II: 1194 yrkas också att jordbruksbeskattnings
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

kommittén skall erhålla i uppdrag att med förtur behandla frågor som gäller

avskrivning av byggnads- och markanläggningar i förvärvskällan jordbruksfastighet.

Motionärerna i motionerna I: 696 och II: 800 anser det angeläget

att man — i avvaktan på resultatet av nämnda kommittés arbete —

inför provisoriska regler om rätt att vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet

erhålla avdrag för kostnader för vatten- och luftvårdande anläggningar.

Utskottet vill inte bestrida att det av flera skäl — inte minst rättvisesynpunkter

—- hade varit till fördel om förslag till nya avskrivningsregler samtidigt

kunnat framläggas även för jordbruksfastigheter.

I direktiven för den i november 1968 tillkallade jordbruksbeskattningskommittén

uttalade departementschefen bl. a., att kommunalskattelagens bestämmelser

om avskrivning av byggnader så långt möjligt borde vara lika

för alla förvärvskällor och att de bestämmelser som kunde komma att beslutas

med anledning av företagsskatteutredningens förslag därför borde

vara vägledande för motsvarande bestämmelser i fråga om jordbruksbyggnader.

Utskottet är medvetet om de svårigheter som är förenade med att till en

förvärvskälla, där kontantredovisning är den dominerande redovisningsformen,

överföra ett avskrivningssystem i huvudsaklig överensstämmelse med

det som nu föreslås för rörelsebyggnader. Den fortgående rationaliseringen

och mekaniseringen inom jordbruket understryker emellertid angelägenheten

av att mera tidsenliga regler tillskapas i fråga om jordbrukets kostnader

för byggnader och markanläggningar. Utskottet förutsätter därför att arbetet

inom jordbruksbeskattningskommittén bedrivs skyndsamt, så att förslag

till bestämmelser i ämnet så snart som möjligt kan föreläggas riksdagen.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna I: 696 och II:

800 samt I: 1038 och II: 1194.

I motionerna I: 384 och II: 441 yrkas — med hänvisning till motionen II:

455 — utredning av frågan om avdrag för investeringar i miljövårdande

syfte.

Den nya gränsdragningen för vad som i avskrivningshänseende skall

räknas till mark, byggnad och inventarier innebär att anordningar i miljövårdande

syfte oftast kommer att bli föremål för avskrivning enligt de

gynnsamma bestämmelser som gäller i fråga om inventarier. Utskottet

vill särskilt understryka att departementschefen i fråga om rörelsefastigheters

anordningar för vatten- och luftvård framhållit att det måste anses

vara en självklar förutsättning för en rörelses bedrivande, särskilt då fråga

är om industriell produktion, att verksamheten så långt möjligt inte ger

upphov till vatten- och luftföroreningar. De anordningar som behövs för att

förebygga sådana föroreningar från t. ex. en industribyggnad bör därför

enligt hans uppfattning anses avsedda att direkt tjäna byggnadens an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

vändning för rörelseändamål, även om de i och för sig inte är oundgängliga

för den i rörelsen bedrivna produktionen som sådan.

Med detta uttalande torde såvitt utskottet kan bedöma syftet med motionerna

vara i huvudsak tillgodosett. Utskottet avstyrker alltså bifall till

motionerna I: 384 och II: 441.

I motionen I: 212 yrkas — med hänvisning till motionen I: 247 — snabbare

avskrivning på turistnäringens anläggningar.

Utskottet vill med anledning härav ånyo erinra om att markanläggningar

avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra inventarier

i rörelse enligt förslaget i propositionen inte skall avskrivas som markanläggningar

utan som inventarier. Detsamma gäller byggnadstillbehör av

liknande karaktär. Motionärernas krav på ökade möjligheter till avskrivning

av turistnäringens anläggningar måste enligt utskottets mening därmed

anses tillgodosett. Utskottet avstyrker således bifall till motionen I: 212.

Vad utskottet nu anfört innebär också ett besvarande av de i motionerna

I: 1030 och II: 1184 aktualiserade frågorna rörande elektriska jordkablar

och fundament för skidliftar. I den mån sådana anordningar har ett funktionellt

samband med vissa maskiner eller andra inventarier i rörelse torde

de enligt förslaget böra i avskrivningshänseende hänföras till inventarier.

Utskottet avstyrker därför också bifall till yrkandet i dessa motioner.

Utskottet har slutligen att behandla lagstiftningsyrkandet i motionerna

I: 210 och II: 228 avseende rätt till avdrag för beräknad framtida prisstegring

på maskiner och inventarier med 120 procent av den ursprungliga anskaffningskostnaden.

Utskottet, som haft att behandla samma motionsyrkande upprepade

gånger tidigare, har vid prövning av förevarande fråga bl. a. framhållit att

gällande lagstiftning om avskrivning av inventarier innehåller bestämmelser,

vilka som helhet framstår som tämligen generösa i jämförelse med vad

som gäller i andra, med Sverige jämförbara länder, och utskottet har hänvisat

till att såväl företagsbeskattningskommittén som värdesäkringskommittén

funnit en indexreglerad avskrivningsmetod vara förenad med åtskilliga

deklarations- och taxeringstekniska problem.

På grund härav och då den av motionärerna åsyftade lagändringen med

hänsyn till de i propositionen framförda förslagen ter sig mindre angelägen

nu än tidigare avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 210 och II: 228.

Industriens skattesakkunnige har i en till bevillningsutskottet ingiven

skrift aktualiserat vissa frågor som har samband med den förevarande propositionen.

I skrivelsen framhålls bl. a. att den föreslagna lagtexten inte ger upplysning

om hur anskaffningskostnaden för en fastighet skall fördelas mellan

mark och byggnad, om förvärvet avser fastighet som innehas med tomträtt,

och att detta spörsmål därför bör bli föremål för ytterligare utredning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

Proportioneringsregeln i sjätte stycket av punkten 7 av anvisningarna till

29 § kommunalskattelagen avser uteslutande det fall att byggnad förvärvats

tillsammans med den mark, på vilken den är belägen. Bestämmelsen avser

således inte inköp av byggnad på mark som innehas med tomträtt. Inte heller

ger punkten 2 av anvisningarna till 25 § någon upplysning när det gäller

att bedöma hur mycket som skall anses belöpa på resp. byggnad och mark

vid förvärv av hyreshus beläget på mark som innehas med tomträtt.

Frågan är av den karaktären att den bör avgöras i rättspraxis. Olika lösningar

är tänkbara. Eftersom även en tomträttsfastighet normalt är åsatt ett

markvärde, torde det inte vara uteslutet att göra en liknande proportionering

av köpeskillingen som i fråga om fastighetsförvärv i allmänhet. I det fall att

ett företag i en bristsituation tvingas betala en särskild ersättning för att

komma i besittning av ett tomträttskonlrakt kan det enligt utskottets mening

finnas anledning jämställa denna ersättning med en ersättning för övertagande

av hyresrätt.

I skrivelsen har aktualiserats också ett annat spörsmål avseende de olika

former av samgående som förekommer mellan kommuner och enskilda. Som

exempel anges det fall att ett företag lämnar en ersättning till en kommun

för att denna skall dimensionera avloppsledningar och liknande för att tillgodose

också företagets behov. Det framhålls att kommunerna i dessa fall

blir ägare av ledningarna och att vederbörande företag inte tillförs något

avskrivningsunderlag.

Enligt utskottets mening ligger det nära till hands att betrakta ersättningar

av ifrågavarande art som anslutningsavgifter, vilka enligt förslaget

i propositionen inte bör vara föremål för värdeminskningsavdrag. Å andra

sidan måste det anses mindre tillfredsställande att ett företag till följd av

avskrivningsreglernas utformning anser sig böra i egen regi vidta åtgärder

mot exempelvis vattenförorening i de fall sådana åtgärder på ett

rationellare och ändamålsenligare sätt kan ombesörjas av kommunen.

Enligt utskottets uppfattning har den nu berörda frågan viss anknytning

till frågan om gemensamhetsanläggningar. Departementschefen har i propositionen

antytt att han ämnar utreda de beskattningsfrågor som sammanhänger

med sådana anläggningar. Enligt utskottets mening skulle det vara

till fördel om därvid också spörsmål av nu antydd art kunde bli föremål för

prövning.

I skrivelsen begärs slutligen ett förtydligande av övergångsbestämmelserna

av innebörd att sådana skattskyldiga, som redan före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande tillämpat planenlig avskrivning av byggnad, skall tilllämpa

punkten 5 och inte punkten 4 av nämnda bestämmelser. Med anledning

härav vill utskottet upplysa om att punkten 4 i övergångsbestämmelserna

avser skattskyldig, som »övergår till planenlig avskrivning av byggnad»,

medan punkten 5 avser skattskyldig, som »övergår till att tillämpa de nya

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1069 29

avskrivningsbestämmelserna». Därmed torde enligt utskottets uppfattning

vara tillfredsställande klarlagt att punkten 5 avser även företag, vilka redan

tidigare tillämpat den planenliga avskrivningen.

Departementschefen har i propositionen uttalat att rätt till avdrag för

oavskrivet restvärde på markanläggningar bör kunna medges när hela den

på fastigheten bedrivna verksamheten nedläggs. Detta har emellertid inte

kommit till uttryck i förslaget till författningstext. Bestämmelsen i fråga

bör ingå i sista stycket av punkten 16 av anvisningarna till 29 §. Vid beräkning

av realisationsvinst bör å andra sidan omkostnader för förvärv av

sådan fastighet minskas med sålunda erhållet utrangeringsavdrag. Detta föranleder

utskottet att föreslå ett tillägg till första punkten av anvisningarna

till 36 §.

Den rätt till utrangeringsavdrag för lösa inventarier som f. n. gäller i fråga

om hyreshus bör enligt utskottets mening bibehållas. Utskottet föreslår därför

att sista stycket av punkten 2 b av anvisningarna till 25 § i författningsförslaget

ändras.

I övrigt föreslår utskottet vissa ändringar i förtydligande syfte och av

redaktionell karaktär av punkterna 2 b och 3 av anvisningarna till 25 §,

punkten 16 av anvisningarna till 29 § och punkten 1 av anvisningarna till 36

§. I fråga om sistnämnda anvisningspunkt förordas bl. a. den ändringen att

orden »tidigare» och »för tidigare beskattningsår» utgår.

Enligt 1 § förordningen den 17 november 1961 om skattefrihet för bidrag

från norrlandsfonden, in. m., är bidrag eller lån som utgår från norrlandsfonden

eller malmfonden på grund av garanti för täckande av förlust på

viss verksamhet (förlustgaranti) med visst undantag frikallade från skatteplikt.

Medel, som utgår på grund av sådan förlustgaranti och är hänförliga

till verksamhet som ingår i särskild förvärvskälla för mottagaren, utgör

enligt 4 § samma förordning skattepliktig intäkt i förvärvskällan, dock inte

till den del medlen motsvarar sådana utgifter för vilka avdrag inte kan erhållas

som för driftkostnad och som inte heller avser anskaffning av tillgång

för stadigvarande bruk. Har en skattskyldig, som åtnjutit skattepliktig

intäkt på grund av förlustgaranti, i den med garantin avsedda verksamheten

haft sådan utgift för anskaffning av byggnad eller för ny-, till- eller

ombyggnad för vilken han är berättigad att åtnjuta årliga värdeminskningsavdrag,

får han enligt 5 § i förordningen tillgodoräkna sig — förutom avdrag

enligt avskrivningsplan — ett mot den skattepliktiga intäkten svarande värdeminskningsavdrag.

Med hänsyn bl. a. till att enligt förslaget i propositionen i fortsättningen

även markanläggningar blir avskrivningsbara och då till följd därav vid tilllämpning

av 5 § förordningen om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden,

m. in. också utgifter för markanläggningar bör beaktas föreslår utskottet

vissa ändringar av sistnämnda författningsrum.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till särskild

behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

A) att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 100

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370) med de ändringar, att punkterna 2 b och 3 av anvisningarna

till 25 §, punkt 16 av anvisningarna till 29 §

och punkt 1 av anvisningarna till 36 § erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

2. b. Avdrag enligt

Avskrives maskinell

Avdrag för årlig värdeminskning

enligt särskild avskrivningsplan

medgives även beträffande lösa inventarier

som höra till fastigheten.

3. Användes fastighet, varav intäkterna

beräknas enligt 24 § 1

inom., helt eller delvis i ägarens rörelse,

tillämpas punkterna 3, 4, 7, 16

och 17 av anvisningarna till 29 § i

fråga om rätt till avdrag för värdeminskning

in. in. av sådana i rörelsen

använda tillgångar som ingå i

fastighetens mark- och byggnadsvärden.

Härvid iakttages bland annat

att reglerna om avdrag för värdeminskning

av maskiner och inventarier

tillämpas även beträffande till

a ovan.

enligt planen.

Avdrag för årlig värdeminskning

enligt särskild avskrivningsplan

medgives även beträffande lösa inventarier.

Utrangeras sådant inventarium,

får avdrag ske för vad som

återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet.

3. Användes fastighet helt eller

delvis i ägarens rörelse, skall avdrag

för kostnaden för fastigheten till den

del som sålunda använts medgivas

vid beräkning av nettointäkt av rörelsen

i enlighet med bestämmelserna

i 29 § med tillhörande anvisningar.

till 25 §.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Kungl. Maj:ts förslag)

fastigheten hörande fasta maskiner

och andra inventarier, för vilka särskilt

maskinvärde redovisas enligt

punkt 5 av anvisningarna till 10 §,

om de användas i rörelsen. Vidare

iakttages att reglerna i punkt 2 b om

avdrag för värdeminskning av värmepannor

m. m. icke tillämpas, när

avdrag för värdeminskning av byggnad

medgives enligt föreskrifterna i

punkt 7 av anvisningarna till 29 §.

Om fastighetens ägare begär det,

tillämpas punkterna 3 a—c, 7, 16 och

17 av anvisningarna till 29 § i fråga

om fastighet eller del av fastighet

som användes i rörelse bedriven av

annan än fastighetsägaren.

Avsltrives tillgång

(Utskottets förslag)

Om fastighetens ägare begär det,

tillämpas punkterna 3 a—c, 7, 16 och

17 av anvisningarna till 29 § i fråga

om fastighet eller del av fastighet

som användes i rörelse bedriven av

annan än fastighetsägaren. Vid utrangering

i sådant fall av tillgång,

för vilken föreskrifterna i de nämnda

punkterna 3 a—c är o tillämpliga,

får avdrag ske för vad som återstår

oavskrivet av anskaffningsvärdet.

--1 mom.

till 29 §.

16. Kostnaden för anskaffande av

sådana markanläggningar på fastighet,

avsedd för användning i ägarens

rörelse, som avses i andra stycket,

avdrages genom årliga värdeminskningsavdrag

enligt föreskrifterna i

denna punkt. Är fråga om rent tillfälliga

anläggningar, avsedda att användas

endast ett fåtal år, får dock

anskaffningskostnaden i sin helhet

avdragas för det år då anläggningen

anskaffades.

16. Kostnaden för anskaffande av

sådana markanläggningar på fastighet,

avsedd för användning i ägarens

rörelse, som avses i andra stycket,

avdrages genom årliga värdeminskningsavdrag

enligt föreskrifterna i

denna punkt. Avdrag medgives endast

för sådan kostnad som bestritts

av den skattskyldige och avser arbete,

vilket utförts under tid han ägt

fastigheten. Är fråga om rent tillfälliga

anläggningar, avsedda att användas

endast ett fåtal år, får anskaffningskostnaden

i sin helhet avdragas

för det år då anläggningen

anskaffades.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Kungl. Maj:ts förslag)

I anskaffningsvärdet---

Däremot inräknas

I anskaffningsvärdet

Avdrag enligt--- —

Har rörelsefastighet övergått till

ny ägare på annat sätt än genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, får den nye ägaren tillgodoräkna

sig de värdeminskningsavdrag för

markanläggning på fastigheten som

skulle ha tillkommit förre ägaren,

om denne fortfarande ägt fastigheten.

Har däremot fastigheten övergått

till ny ägare genom köp, byte

eller därmed jämförligt fång, får

överlåtaren göra avdrag för vad som

kvarstår oavskrivet i beskattningsavseende

av avskrivningsunderlaget.

(Utskottets förslag)

--tunnlar e. d.

och 4.

för byggnad.

----tjugo år.

Har rörelsefastighet övergått till

ny ägare på annat sätt än genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, får den nye ägaren tillgodoräkna

sig de värdeminskningsavdrag för

markanläggning på fastigheten som

skulle ha tillkommit förre ägaren,

om denne fortfarande ägt fastigheten.

Har däremot fastigheten övergått

till ny ägare genom köp, byte

eller därmed jämförligt fång, får

överlåtaren göra avdrag för vad som

kvarstår oavskrivet i beskattningsavseende

av avskrivningsunderlaget.

Vad nu sagts om oavskrivet restvärde

tillämpas även när den på fastigheten

bedrivna rörelsen nedlägges

och fastighetens markanläggningar

på grund därav sakna värde för fastighetens

ägare.

till 36 §.

1. Vid beräkning av realisationsvinst

upptages, utom i fall som avses

i 35 § 3 mom. andra stycket, såsom

intäkt vad som erhållits för den avyttrade

egendomen. Avdrag får —

med iakttagande dock av de särskilda

föreskrifter som enligt punkt 2

nedan gälla beträffande fastighet —

ske för alla omkostnader för förvärvet

och avyttringen, således för erlagd

köpeskilling, för vad som nedlagts

på förbättring av egendomen,

för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelskatt m. m. Hit

räknas jämväl kostnad, som under

tid, då intäkt av avyttrad annan fas
-

1. Vid beräkning av realisationsvinst

upptages, utom i fall som avses

i 35 § 3 mom. andra stycket, såsom

intäkt vad som erhållits för den avyttrade

egendomen. Avdrag får —

med iakttagande dock av de särskilda

föreskrifter som enligt punkt 2

nedan gälla beträffande fastighet —

ske för alla omkostnader för förvärvet

och avyttringen, således för erlagd

köpeskilling, för vad som nedlagts

på förbättring av egendomen,

för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelskatt m. in. Hit

räknas jämväl kostnad, som under

tid, då intäkt av avyttrad annan fas
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

33

(Kungl. Maj:ts förslag)

tighet eller i förekommande fall del

därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3

inom., nedlagts på reparation och

underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen,

i den mån den avyttrade

egendomen på grund därav vid avyttringen

befunnit sig i bättre skick

än vid förvärvet. Har den skattskyldige

tidigare fått åtnjuta avdrag för

värdeminskning av skog eller annan

naturtillgång på avyttrad fastighet

eller för värdeminskning av skogsvägar

eller täckdikningsanläggningar

eller för värdeminskning som avses

i punkt 16 femte stycket av anvisningarna

till 29 §, skall å andra

sidan omkostnadsbeloppet minskas

med sådant avdrag. På samma sätt

minskas omkostnadsbeloppet med

avdrag som för tidigare beskattningsår

åtnjutits för värdeminskning

av byggnad och sådana inventarier

vilkas värde inräknas i fastighetens

taxerade byggnadsvärde,

dock icke för år då åtnjutet avdrag

understigit 3 000 kronor. I intet fall

skall dock omkostnadsbelopp minskas

med avdrag för värdeminskning

som åtnjutits för år före år

1914. Beräknas anskaffningskostnad

för fastighet enligt punkt 2 första

eller andra stycket på grundval av

visst års taxeringsvärde minskas omkostnadsbeloppet

endast med värdeminskningsavdrag

för skog, byggnader

m. in. som åtnjutits från och med

nämnda år. Har den skattskyldige

tidigare åtnjutit avdrag för värdeminskning

eller dylikt av lös egendom,

minskas omkostnadsbeloppet

med sådant avdrag, i den mån vid

avyttringen återvunna avskrivningar

(Utskottets förslag)

tighet eller i förekommande fall del

därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3

inom., nedlagts på reparation och

underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen,

i den mån den avyttrade

egendomen på grund därav vid avyttringen

befunnit sig i bättre skick

än vid förvärvet. Har den skattskyldige

fått åtnjuta avdrag för värdeminskning

av skog eller annan naturtillgång

på avyttrad fastighet eller

för värdeminskning av skogsvägar

eller täckdikningsanläggningar eller

för värdeminskning som avses i

punkt 16 femte eller sjätte stycket

av anvisningarna till 29 §, skall å

andra sidan omkostnadsbeloppet

minskas med sådant avdrag. På

samma sätt minskas omkostnadsbeloppet

med avdrag som åtnjutits för

värdeminskning av byggnad samt

därmed vid beräkning av värdeminskningsavdrag

likställda tillgångar

(jfr punkt 2 b första stycket av

anvisningarna till 25 § och punkt 16

fjärde stycket av anvisningarna till

29 §), dock icke för år då åtnjutet

avdrag understigit 3 000 kronor eller

om vid avyttringen återvunna avskrivningar

skola upptagas som intäkt

av rörelse. I intet fall skall dock

omkostnadsbelopp minskas med avdrag

för värdeminskning som åtnjutits

för år före år 1914. Beräknas anskaffningskostnad

för fastighet enligt

punkt 2 första eller andra stycket

på grundval av visst års taxeringsvärde

minskas omkostnadsbeloppet

endast med värdeminskningsavdrag

för skog, byggnader in. m. som åtnjutits

från och med nämnda år. Har

den skattskyldige tidigare åtnjutit

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(.Kungl. Maj:ts förslag)

icke skola upptagas som intäkt av

rörelse. Vad som förstås med i beskattningsavseende

åtnjutet värdeminskningsavdrag

framgår av 29 § 1

mom. andra stycket. Vidare får vid

vinstberäkningen den skattskyldige

åtnjuta avdrag för under beskattningsåret

utbetalda förvaltningskostnader

och räntor, därest dessa ej

böra hänföras till annan förvärvskälla.

(Utskottets förslag)

avdrag för värdeminskning eller dylikt

av lös egendom, minskas omlcostnadsbeloppet

med sådant avdrag, i

den mån vid avyttringen återvunna

avskrivningar icke skola upptagas

som intäkt av rörelse. Vad som förstås

med i beskattningsavseende åtnjutet

värdeminskningsavdrag framgår

av 29 § 1 mom. andra stycket.

Vidare får vid vinstberäkningen den

skattskyldige åtnjuta avdrag för under

beskattningsåret utbetalda förvaltningskostnader

och räntor, därest

dessa ej böra hänföras till annan

förvärvskälla.

dels antar följande

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 17 november 1961 (nr 528)

om skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. m.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 17 november 1961 om

skattefrihet för bidrag från norrlandsfonden, m. m., skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

5 §•

Har skattskyldig, vilken åtnjutit

skattepliktig intäkt som i 4 § sägs, i

den med förlustgarantin avsedda

verksamheten haft utgift för anskaffning

av sådan byggnad eller för

sådan ny-, till- eller ombyggnad å

fastighet beträffande vilken avdrag

för värdeminskning beräknas på sätt

i punkt 7 tredje stycket anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen

Har skattskyldig, vilken åtnjutit

skattepliktig intäkt som i 4 § sägs, i

den med förlustgarantin avsedda

verksamheten haft utgift för anskaffning

av sådan byggnad eller

markanläggning eller för sådan ny-,

till- eller ombyggnad å fastighet beträffande

vilken avdrag för värdeminskning

beräknas på sätt i punkterna

7 och 16 av anvisningarna till

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

angives, äger han tillgodoräkna sig,

utöver avdrag enligt avskrivningsplan,

ett mot beloppet av den skattepliktiga

intäkten svarande värdeminskningsavdrag.

Sistnämnda avdrag

må dock icke överstiga beloppet

av nämnda utgift, ej heller vad

som i beskattningshänseende kvarstår

oavskrivet av tillgången i fråga.

(Utskottets förslag)

29 § kommunalskattelagen angives,

äger han tillgodoräkna sig, utöver

avdrag enligt avskrivningsplan, ett

mot beloppet av den skattepliktiga

intäkten svarande värdeminskningsavdrag.

Sistnämnda avdrag må dock

icke överstiga beloppet av nämnda

utgift, ej heller vad som i beskattningshänseende

kvarstår oavskrivet

av tillgången i fråga.

B) att riksdagen avslår

1) motionerna I: 210 och II: 228

2) motionerna 1:384 och 11:441, i vad avser avskrivningsreglerna,

3) motionerna 1: 696 och II: 800

4) motionerna I: 1030 och II: 1184

5) motionerna I: 1038 och II: 1194

6) motionen I: 212

7) motionen II: 1195,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

anfört och hemställt.

Stockholm den 13 maj 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Lundström (fp),

Yngve Nilsson (m), Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp),

Wirmark (s), Mattsson (ep)*, Stadling (s) och Ove Karlsson (s)*; samt

från andra kammaren: herrar Brandt (s), Engkvist (s), fru Nettelbrandt

(fp), herrar Kristenson (s), Carlstein (s), Eriksson i Bäckmora (ep),

Hammarsten (s)*, Enarsson (m), fru Bergman (s)* och herr Sundkvist

(ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1969

Reservation

av herrar Eriksson i Bäckmora (ep) och Sundkvist (ep), vilka

dels anfört följande:

De i propositionen föreslagna ändringarna i avskrivningsreglerna berör

endast rörelse- och hyresfastigheter och utgår från den gränsdragning för

vad som i avskrivningshänseende skall räknas till mark, byggnad och inventarier

vilken föreslagits i företagsskatteutredningens betänkande SOU

1968:26. Frågan om avskrivningsregler för jordbruksfastigheter har överlämnats

till den nyligen tillsatta jordbruksbeskattningskommittén för ytterligare

överväganden. Detta innebär, att reformeringen av jordbrukets avskrivningsregler

sannolikt kommer att fördröjas under ett par år. 1 idsförskjutningen

berör även avskrivningsreglerna för sådana anläggningar inom

jordbruket, som syftar till en förbättrad vatten- och luftvård. Det är beklagligt,

att en ändring av reglerna för avskrivning på sådana anläggningar

inle kan ske i anslutning till införandet av den nya miljöskyddslagen. Rättvisesynpunkter

talar dessutom för en provisorisk reformering av jordbrukets

avskrivningsregler inte minst mot bakgrund av de statsbidrag för miljövårdande

åtgärder inom industrin, som under en femårsperiod skall utgå

på godkänd investeringskostnad med högst 25 % inom denna sektor av näringslivet.

dels ansett, att utskottet under punkten B 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1: 696 och

II: 800 i skrivelse till Kungl. Maj :t begär förslag till höstriksdagen

om sådan provisorisk ändring av kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), att vid beräkning

av inkomst av jordbruksfastighet generösare värdeminskningsavdrag

kan medges i fråga om investeringar i

luft- och vattenvårdande syfte.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:233 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten