Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av motioner angående vissa frågor rörande utskänkning av rusdrycker.

1969-02-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:5, Betänkande med anledning av motioner angående vissa frågor rörande utskänkning av rusdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

1

Nr 5

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående

vissa frågor rörande utskänkning av rusdrycker.

(l:a avd.)

Bevillningsutskottet behandlar i detta betänkande följande motioner

1) de likalydande motionerna I: 125 av herrar Brundin och Strandberg

samt II: 234 av fru Mogård m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhåller om sådana tilläggsdirektiv till alkoholpolitiska

utredningen att det nu enligt 52 § 1 mom. första stycket rusdrycksförsäljningsförordningen

rådande förbudet mot utskänkning av rusdrycker i samband

med teaterföreställning skyndsamt upphäves;

2) de likalydande motionerna 1:383 av herr Strandberg samt II: 798 av

herrar Hovhammar och Clarkson, vari hemställts att riksdagen antar följande
-

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 51 § rusdrycksförsäljningsförordmngen

den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 51 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26

maj 1954 skall erhålla följande ändrade lydelse.

51 §.

Vid danstillställning, till vilken allmänheten äger tillträde, må rusdrycker

ej utskänkas. Förbudet gäller även lokal, som står i inre förbindelse

med danslokalen.

Från det i första stycket stadgade förbudet må polismyndigheten medgiva

undantag för särskilda fall.

Sådant medgivande må ej lämnas i strid med de grunder fullmäktige i

kommunen eller länsstyrelsen kan hava bestämt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

Gällande bestämmelser m. m.

Försöksverksamheten med utskänkning i teaterfoajéer

I proposition till 1967 års vårriksdag, nr 42, begärdes bemyndigande för

Kungl. Maj :t att tillfälligt medge undantag från vissa bestämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen,

så att olika former av försöksverksamhet

på rusdrycksförsäljningsområdet, som föreslagits av alkoholpolitiska utredningen,

kunde genomföras.

Utredningen hade begärt att få pröva friare regler för försäljning av

starköl inom ett par försöksområden, att få slopa begränsningen av dryckesurvalet

vid försöksverksamheten med måltidsfri spritdrycksförtäring, att

försöksvis få utskänka rusdrycker i teaterfoajéer samt att undersöka effekterna

av ändrade öppethållandetider vid systembolagets butiker. Departementschefen

tillstyrkte de tre förstnämnda försöken, men avstyrkte med

hänvisning till bl. a. de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen

av utredningens förslag att försöksverksamheten också skulle omfatta

systembutikernas öppethållande.

Bevillningsutskottet (BeU 1967:33) tillstyrkte propositionen och riksdagen

beslöt enligt utskottets hemställan.

I den med stöd av riksdagsbeslutet utfärdade kungörelsen (SFS 1967: 13)

stadgas bl. a. följande.

1 §•

Utan hinder av rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr

521) anordnas försöksverksamhet i fråga om

försäljning av starköl under tiden den 1 november 1967—den 31 december

1968,

dryckesurval vid måltidsfri utskänkning under tiden den 1 juli 1967—den

31 december 1968,

utskänkning i teaterfoajé under tiden den 1 juli 1967—den 31 december

1968.

För försöksverksamheten gäller följande bestämmelser.

8 §•

Årsutskänkning av rusdrycker får äga rum i foajé till fast teater. Avser

utskänkningen spritdrycker får tillstånd meddelas endast under förutsättning

att medgivande lämnats till måltidsfri utskänkning av spritdrycker

inom kommunen.

Utskänkning i teaterfoajé enligt första stycket får bedrivas endast i pauserna

under en föreställning och utlämning av rusdrycker får ske under

den tid utskänkning sålunda pågår. Utskänkningen får äga rum utan hinder

av att lagad mat ej finns att tillgå och utan iakttagande av de särskilda

föreskrifter som gäller för utskänkning i drinkbar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

9 §.

Ärende om tillstånd till årsutskänkning i teaterfoajé handlägges enligt

4 kap. rusdrycksförsäljningsförordningen.

10 §.

Uppkommer så betydande olägenhet av försöksverksamhet att den bör

avbrytas, skall länsstyrelsen anmäla detta till Kungl. Maj :t.

11 §■

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna kungörelse meddelas

av kontrollstyrelsen.

Förbudet mot barservering vid danstillställning

I proposition nr 82 till 1963 års riksdag föreslogs väsentliga ändringar i

lagstiftningen på det nykterhetspolitiska området. Förslagen byggde bl. a.

på de utredningar som verkställts av 1961 års nykterhetslagkommitté och

1959 års utskänkningsutredning.

På utskänkningsområdet framlades i propositionen förslag om utvidgning

av försöksverksamheten med måltidsfri utskänkning till att omfatta hela

landet, bättre tillsynsmöjligheter och ökade befogenheter för de övervakande

myndigheterna i fråga om drinkbarer och självservering av rusdrycker,

klarare utformning av de s. k. förtärings- och förvaringsförbuden samt möjlighet

till spritutskänkning i speciella fall på tåg och andra färdmedel i inrikes

trafik.

De framförda förslagen föranledde i princip inte någon erinran från bevillningsutskottets

sida (BeU 1963: 41). Utskottet kunde inte biträda yrkandet

i motioner om avslag å propositionen, såvitt angår den föreslagna utvidgningen

av försöksverksamheten med måltidsfri utskänkning. Utskottet

instämde i departementschefens uttalande att —- även om de negativa tendenserna

i nykterhetsläget inte i högre grad gjort sig gällande på restaurangområdet

— det allmänna nykterhetsläget fick anses påkalla försiktighet

jämväl då det gällde utskänkningen och att den måltidsfria utskänkningen,

exempelvis på drinkbarerna, ofta kunde öva ett olyckligt inflytande

på ungdomens alkoholvanor.

Utvecklingen på utskänkningsområdet har — framhöll utskottet vidare

— på senare år medfört, att en ny typ av näringsställen uppkommit som i

större utsträckning än tidigare inriktat sig på att tillgodose allmänhetens

behov av nöje och avkoppling genom att anordna artistuppträdanden och

dans. Det är framför allt denna typ av restauranger som har inrättat drinlcbarer.

Med hänsyn till att ungdomen främst dras till drinkbarerna under

danskvällar och till den inverkan som barerna torde ha på ungdomens alkoholvanor

anser utskottet för sin del att utskänkning i drinkbarer av rusdrycker

inte bör få ske i samband med dans. Utskottet förordar därför att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

undantag från det principiella förbudet för utskänkning av rusdrycker i

samband med dans inte får avse utskänkning över disk i drinkbar. Detta

medför ändring av 51 § andra stycket rusdrycksförsäljningsförordningen.

Härmed ansåg utskottet sig ha besvarat yrkandet i motioner om effektivare

kontroll över drinkbarernas anordnande.

Riksdagen beslöt enligt utskottets hemställan.

Motionerna

1:125 och II: 234

Erfarenheterna från försöksverksamheten med utskänkning i teaterfoajéer

är enbart goda. Inga negativa erfarenheter i nykterhetshänseende har

rapporterats. Från operan i Stockholm har t. ex. berättats att publiken i stor

utsträckning är internationell och att något missbruk inte har iakttagits under

försöksperioden. Även den svenska delen av publiken tycks ha umgåtts

med dessa drycker på ett naturligt sätt.

Det måste förefalla den stora teaterpubliken i vårt land något förbryllande

att denna lilla delreform inte kan genomföras förrän om 2—4 år med

hänsyn till den tid som åtgår för det fortsatta utredningsarbetet, remissförfarandet

samt riksdagsbehandlingen av eventuell proposition, särskilt som

erfarenheterna från försöksverksamheten är så positiva.

Motionärerna anser emellertid att denna fråga utgör ett exempel på en

delreform som utan olägenhet bör kunna brytas ut ur en större genomgripande

reform. Av intresse är — framhåller motionärerna — att direktiven

öppnar möjligheter för delreformer.

I: 383 och II: 798

Motionärerna redovisar motiven för 1963 års beslut om förbud mot barservering

vid danstillställning. Mot bakgrund av det ökade spritmissbruket

bland i synnerhet ungdom ville man med nämnda bestämmelse undanröja

faran av ett till följd av utskänkningen över bardisk ökat alkoholmissbruk.

Eftersom rusdrycksförsäljningsförordningen ej stadgar ett absolut mattvång

i samband med spritförtäring ter sig denna tilläggsbestämmelse dock

mycket besynnerlig. I synnerhet för besökande utlänningar torde förbudet

mot barservering i samband med dans upplevas som helt irrelevant.

I princip är det nämligen enligt 51 § rusdrycksförsäljningsförordningen

tillåtet, att — såvida undantag enligt 46 § rusdrycksförsäljningsförordningen

medgivits från stadgandet om att utskänkning av spritdrycker endast

bör ske i samband med måltid — inta alkohol sittande vid bord men

däremot ej stående vid s. k. drinkbar under pågående danstillställning.

I det senare fallet stadgas således i realiteten förbud mot deltagande

i danstillställningen. Problemet med barsystemets fördärvliga inverkan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

5

på ungdomens alkoholvanor decimeras därmed till en fråga om lämpligheten

av att över huvud taget inta alkohol vid en bardisk respektive vid ett

restaurangbord. Detta senare problem bör enligt motionärernas mening

överlämnas till den enskildes eget bedömande.

Det kan i detta sammanhang naturligtvis ifrågasättas huruvida undantag

i den utsträckning som nu sker över huvud bör medgivas från stadgandet

om mattvång i samband med utskänkning av alkohol. Med tanke på de höga

kostnader som ett restaurangbesök vanligtvis medför, synes emellertid

gällande ordning vara den mest lämpliga. För en vanlig löntagare ter sig

ett restaurangbesök — inkluderande mat och dryck — nämligen som en

alltför dyrbar lyx.

Utskottet

Utskänkningen av rusdrycker var under restriktionssystemets tid underkastad

en ingående detaljreglering. 1954 års nykterhetsreform innebar en

väsentlig förenkling av reglerna för utskänkningen. Sedan den särskilda utskänkningsskatten

därefter slopats och försöksverksamhet med måltidsfri

utskänkning påbörjats kan några mera besvärande begränsningar av handlingsfriheten

inte anses föreligga för restaurangbranschen, om man bortser

från de bestämmelser som reglerar etableringen. Denna utveckling bör ses

mot bakgrunden av att utskänkningens andel av den totala försäljningen av

spritdrycker minskat väsentligt sedan restriktionssystemet avvecklades.

I motionerna I: 125 och II: 234 begärs tilläggsdirektiv till alkoholpolitiska

utredningen av innebörd att förbudet mot utskänkning av rusdrycker i

samband med teaterföreställning skyndsamt upphävs. Till stöd för yrkandet

åberopas de goda erfarenheterna från den försöksverksamhet med sådan

utskänkning som på alkoholpolitiska utredningens initiativ bedrevs under

tiden 1 juli 1967—31 december 1968.

Mot motionärernas förslag kan invändas att det knappast kan anses förenligt

med svensk utredningspraxis att för en utredning som skall framlägga

principiella riktlinjer utfärda tilläggsdirektiv som direkt binder utredningens

ställningstagande i en detaljfråga. Det är riktigt som motionärerna framhåller

att alkoholpolitiska utredningen enligt sina direktiv har frihet att

under utredningsarbetets gång föreslå delreformer. Den omständigheten att

utredningen inte ansett sig böra framlägga något reformförslag i fråga om

utskänkning av rusdrycker i samband med teaterföreställning efter försöksverksamhetens

slut kan — under förutsättning att erfarenheterna av

försöken är goda — endast tolkas som att utredningen inte bedömt denna

fråga vara av sådan vikt att den påkallar särskilda åtgärder.

Den i motionerna I: 383 och II: 798 behandlade frågan om barservering

av rusdrycker i samband med dans kan inte anses höra till de centrala nyk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

terhetspolitiska problemen. Det nu gällande förbudet mot sådan servering

tillkom år 1963 på bevillningsutskottets förslag. Syftet med bestämmelsen var

huvudsakligen att hindra restauratörerna att inrätta danssalonger med

spritbarer, men utskottet är medvetet om att bestämmelsens kategoriska karaktär

i vissa enskilda fall kan skapa onödig irritation utan att medföra

några nykterhetspolitiska vinster. Utskottet kan emellertid inte finna att

motionärerna åberopat tillräckliga skäl för att slopa ifrågavarande bestämmelse.

Gemensamt för motionerna är således att de behandlar alkoholpolitiska

frågor av begränsad räckvidd och att dessa frågor helt faller inom ramen

för alkoholpolitiska utredningens uppdrag. Utskottet finner därför att motionerna

inte bör föranleda någon åtgärd i avvaktan på resultatet av utredningens

överväganden och avstyrker alltså desamma.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår

1) motionerna I: 125 och II: 234,

2) motionerna I: 383 och II: 798.

Stockholm den 27 februari 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herr John Ericsson (s), fröken Ranmark (s),

herrar Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Paul Jansson

(s), Stadling (s), Annerås (fp), Karl Pettersson (m) och Johan Olsson (ep);

samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brandt (s),

fru Holmqvist (s), herr Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt (fp), herrar Kristenson

(s), Carlstein (s), Eriksson i Bäckmora (ep), Hammarsten (s) och

Josefsson i Halmstad (s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.