Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1969-11-04 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:58, Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

1

Nr 58

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

m. m. jämte motioner.

Propositionen

Hemställan

Kungl. Maj :t har i propositionen 1969:99 föreslagit riksdagen att anta

därvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 578) om

statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om

investeringsfonder för konjunkturutjämning;

4) förordning om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks-

och bostadskreditinstitutionerna, m. in.;

5) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om

statlig förmögenhetsskatt;

6) förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper;

7) förordning om ändring i stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964

(nr 308).

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås ändrade beskattningsregler i anslutning till 1968

års riksdagsbeslut om samordnad banklagstiftning. Förslagen syftar till en

likabehandling i beskattningshänseende av affärsbanker, sparbanker, sparbankernas

säkerhetskassa och ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen.

I denna avsikt föreslås att skattesatsen för sparbanker,

sparbankernas säkerhetskassa och jordbrukskasserörelsen vid den statliga

beskattningen höjs till 40 % och att sparbankernas rätt till viss avdragsgill

avsättning till reservfond slopas.

Vidare föreslås att skatteplikt inte skall uppkomma med anledning av den

fusion som skett enligt förordningen den 6 december 1968 (nr 575) om fusion

inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr S8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

F örfattningsförslagen

Förslag ■

till n,

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 29 § 3 mom., punkt 9 av anvisningarna till 29 §

och punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen den 28 september

19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

29

3 mom. För sparbank må avdrag

ske för belopp, som avsatts till

reservfond, i den mån avsättningen

är nödvändig för uppbringande av

sparbankens fonder till det enligt

gällande lag i förhållande till sparbankens

inlåning erforderliga minsta

belopp eller, i förekommande fall,

till det belopp, som skolat minst erfordras,

därest från sparbankens

fonder avdragits säkerhetsfond eller,

under de tio första räkenskapsåren

efter sparbankens bildande,

grundfond. Sparbank må jämväl åtnjuta

avdrag för bidrag till sparbankernas

säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa---

Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och hypoteksförening må

avdraga belopp, som avsatts till reserv-

eller säkerhetsfond, i den mån

avsättningen är nödvändig för uppbringande

av fonden till ett belopp

motsvarande två procent av inrättningens

skulder.

Svenska bostadskreditkassan och

bostadskreditförening må avdraga

belopp, som avsatts till reserv- eller

säkerhetsfond, i den mån avsättning
-

(Föreslagen lydelse)

§•

3 mom. Sparbank må göra avdrag

för bidrag till sparbankernas

säkerhetskassa.

— till sparbankerna.

Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och landshypoteksförening

må avdraga belopp, som avsatts till

reservfond, i den mån avsättningen

är nödvändig för uppbringande av

fonden till ett belopp motsvarande

två procent av inrättningens skulder.

Stadshypoteksförening må avdraga

belopp, som avsatts till säkerhetsfond,

i den mån avsättningen är nödvändig

för att uppbringa fonden till

1 Senaste lydelse av 29 § 3 mom. se t942:274, av punkt 9 av anvisningarna tillj|29 § se 1951:324

och av punkt 5 av anvisningarna till 35 § se 1964:54.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

3

(Nuvarande lydelse)

en är nödvändig för uppbringande

av fonden till ett belopp motsvarande

i fråga om kassan tre och såvitt

gäller förening sex procent av inrättningens

skulder.

(Föreslagen lydelse)

ett belopp motsvarande två och en

halv procent av föreningens skulder.

Anvisningar

till 29 §.

9. Såsom speciella för rörelse ut- 9. Såsom speciella för rörelse utgående

skatter eller avgifter till det gående skatter eller avgifter till det

allmänna må nämnas vissa tillverk- allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,

stämpelavgifter, tull- ningsskatter, stämpelavgifter, tulloch

hamnumgälder, nöjesskatt m. m. och hamnumgälder m. in. dyl. Därdyl.

Däremot få svenska allmänna emot få svenska allmänna skatter

skatter icke avdragas (se 20 §). icke avdragas (se 20 §).

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma,

då aktiebolag övertager tillgångar

genom fusion, som i 28 § 3 mom.

första stycket avses. Har moderbolag

avyttrat egendom, som bolaget genom

sådan fusion övertagit från dotterbolag,

skall vid bedömandet av

frågan om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som om

moder- och dotterbolag utgjort en

skattskyldig. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning vid sådan

fusion mellan föreningar, som i 28 §

3 mom. andra stycket avses, och vid

fusion mellan sparbanker enligt 78 §

lagen den 3 juni 1955 om sparbanker

samt då ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd övertagits

av ett annat försäkringsbolag.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma, då

aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom. första

stycket avses. Har moderbolag avyttrat

egendom, som bolaget genom

sådan fusion övertagit från dotterbolag,

skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som om

moder- och dotterbolag utgjort en

skattskyldig. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning vid sådan

fusion mellan föreningar, som i 28 §

3 mom. andra stycket avses, och vid

fusion mellan sparbanker enligt 78 §

lagen den 3 juni 1955 om sparbanker

samt då ett bankaktiebolags hela

bankrörelse övertagits av ett annat

bankbolag eller ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd övertagits

av ett annat försäkringsbolag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna

i 29 § 3 mom. första stycket i dess nya lydelse skall tillämpas första

gången vid 1972 års taxering. Äldre bestämmelser i denna del äger dock alltjämt

tillämpning vid eftertaxering för år 1971 eller tidigare år. Övriga bestämmelser

tillämpas första gången vid 1970 års taxering. Motsvarande äldre

bestämmelser äger alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1969 eller

tidigare år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 196v

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig

inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 2 §, 4 § 1 mom. och 10 § 2 mom. förordningen

den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Om vad---beräknade nettointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan

sagts skulle hava utgjort skattepliktig

intäkt för dotterbolaget eller den

överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig

intäkt för moderbolaget eller

den övertagande föreningen. Vad

nu sagts skall äga motsvarande tilllämpning

vid fusion mellan sparbanker

enligt 78 § lagen den 3 juni 1955

om sparbanker samt då ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd

övertagits av ett annat försäkringsbolag

och beloppet i fråga icke uppgivits

till beskattning hos det överlåtande

bolaget.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan

sagts skulle hava utgjort skattepliktig

intäkt för dotterbolaget eller den

överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig

intäkt för moderbolaget eller

den övertagande föreningen. Vad

nu sagts skall äga motsvarande tilllämpning

vid fusion mellan sparbanker

enligt 78 § lagen den 3 juni 1955

om sparbanker samt då ett bankaktiebolags

hela bankrörelse övertagits

av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd

övertagits av ett annat försäkringsbolag

och beloppet i fråga icke

uppgivits till beskattning hos det

överlåtande bolaget.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda---fråga är.

Skattskyldig, som---kommunalskattelagen sägs.

Avdrag enligt----3 mom.

Har sådan fusion mellan aktiebo- Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i lag eller föreningar ägt rum, som i

1 Senaste lydelse av 2 § se 1966:275, av 4 § 1 mom. se 1968:421 och av 10 § 2 mom. se

1959:295.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

5

(Nuvarande lijdelse)

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses, äger

moderbolaget eller den övertagande

föreningen åtnjuta avdrag för sådan

dotterbolagets eller den överlåtande

föreningens skatt, vilken enligt första

stycket skulle hava varit avdragsgill

för dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen. Vad nu sagts skall

äga motsvarande tillämpning vid fusion

mellan sparbanker enligt 78 §

lagen den 3 juni 1955 om sparbanker

samt då ett försäkringsbolags hela

försäkringsbestånd övertagits av ett

annat försäkringsbolag och det överlåtande

bolaget avstår från att yrka

avdraget i fråga.

(Föreslagen lydelse)

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses, äger

moderbolaget eller den övertagande

föreningen åtnjuta avdrag för sådan

dotterbolagets eller den överlåtande

föreningens skatt, vilken enligt första

stycket skulle hava varit avdragsgill

för dotterbolaget eller den över
-

låtande föreningen. Vad nu

sagts

skall äga motsvarande tillämpning

vid fusion mellan sparbanker enligt

78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker

samt då ett bankaktiebolags

hela bankrörelse övertagits av ett annat

bankbolag eller ett försäkringsbolags

hela försäkringsbestånd övertagits

av ett annat försäkringsbolag

och det överlåtande bolaget avstår

från att yrka avdraget i fråga.

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska

försäkringsanstalter som icke äro

aktiebolag samt sådana utländska

juridiska personer som ej beskattas

enligt 1 mom.:

fyrtio procent —----—--

b) för andra svenska ekonomiska

föreningar än sambruksföreningar

ävensom för sparbanker, sparbankernas

säkerhetskassa, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,

svenska bostadskreditkassan

och bostadskreditföreningar:
trettiotvå

procent---beskattningsbara inkomsten;

c) för försäkringsanstalter,---beskattningsbara inkomsten.

Vid tillämpningen---- å livförsäkringsrörelsen.

a) för svenska aktiebolag, sparbanker,

sparbankernas säkerhetskassa,

ekonomiska föreningar som ingå

i jordbrukskasserörelsen, svenska

försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag

samt sådana utländska juridiska

personer som ej beskattas en
1

mom.:

här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska

föreningar än sådana, som ingå i

jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar

ävensom för Sveriges

allmänna hypoteksbank, Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa

och hypoteksföreningar:

ligt

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bestämmelserna i 10 § 2 mom. i dess nya lydelse skall tillämpas första

gången vid 1971 års taxering. Äldre bestämmelser i denna del äger dock alltjämt

tillämpning vid eftertaxering för år 1970 eller tidigare år. Övriga bestämmelser

tillämpas första gången vid 1970 års taxering. Motsvarande äldre

bestämmelser äger alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1969 eller

tidigare år.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 5S

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder

för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 3, 5, 10, 17, 18 och 22 §§ samt anvisningarna till

3 § förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder för konjunkturutjämning1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

Avdrag för---rörelse, fyrtio procent av årsvinsten.

Har till--— högst fyrtio procent av årsvinsten.

Avdrag enligt denna förordning

må åtnjutas allenast därest ett belopp

motsvarande, för aktiebolag,

fyrtiosex procent och, för ekonomisk

förening samt sparbank, fyrtio

procent av den gjorda avsättningen

inbetalats å särskilt konto (konto

för investering i skogsbruk respektive

i rörelse) i riksbanken.

(Se vidare anvisningarna.)

5

Å konto -------—----

Sedan fem år förflutit från ingången

av det kalenderår varunder

inbetalningen verkställts, äger förelaget

att efter uppsägning hos riksbanken

uttaga högst trettio procent

av det ursprungligen inbetalta beloppet

eller, i förekommande fall, av

vad därav återstår efter återbetalning

enligt 18 §. Det belopp som

sålunda ifrågakommer till uttag efter

uppsägning skall minskas med

vad som må hava återbetalats enligt

Avdrag enligt denna förordning

må åtnjutas allenast därest ett belopp

motsvarande, för aktiebolag,

sparbank och ekonomisk förening

som ingår i jordbrukskasserörelsen,

fyrtiosex procent och, för annan

ekonomisk förening, fyrtio procent

av den gjorda avsättningen inbetalats

å särskilt konto (konto för investering

i skogsbruk respektive i

rörelse) i riksbanken.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

---§§ stadgas.

Sedan fem år förflutit från ingången

av det kalenderår varunder

inbetalningen verkställts, äger företaget

att efter uppsägning hos riksbanken

uttaga högst trettio procent

av det ursprungligen inbetalta beloppet

eller, i förekommande fall, av

vad därav återstår efter återbetalning

enligt 18 §. Det belopp som

sålunda ifrågakommer till uttag efter

uppsägning skall minskas med

vad som må hava återbetalats enligt

1 Senaste lydelse av 3, 5, 10, 17, 18 och 22 §§ samt av anvisningarna till 3 § se 1983: 215.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

7

(Nuvarande lydelse)

17 och 22 §§ eller överförts till annat

företags konto för investering

enligt 20 § 2 mom. Har uttag efter

uppsägning skett, åligger det riksbanken

att lämna underrättelse därom

till arbetsmarknadsstyrelsen

samt, för att tillställas vederbörande

taxeringsmyndighet, länsstyrelsen.

Särskild underrättelse skall

lämnas för varje i 3 § angivet konto

från vilket uttag skett samt innehålla

uppgift om företagets namn

och adress ävensom det uttagna beloppets

storlek med angivande jämväl

av, för aktiebolag, hur mycket

av de uttagna medlen, som inbetalats

efter den 30 juni 1960, samt, för

ekonomisk förening, hur mycket av

de uttagna medlen, som inbetalats

efter nämnda dag men före den 1

juli 1963.

Vad i--■ —---- — ---—

När medel-----—■ ■---—

10

Företag, som jämlikt 5 § andra

stycket uttagit medel från konto för

investering, skall det beskattningsår,

varunder sådant uttag gjorts, av vederbörande

investeringsfond för i

11 § angivet ändamål taga i anspråk

ett så stort belopp att fyrtio procent

därav eller, om aktiebolag uttagit

medel som inbetalats efter den 30

juni 1960 eller ekonomisk förening

uttagit medel som inbetalats efter

nämnda dag men före den 1 juli

1963, fyrtiosex procent därav motsvarar

det från kontot uttagna beloppet.

(Föreslagen lydelse)

17 och 22 §§ eller överförts till annat

företags konto för investering

enligt 20 § 2 mom. Har uttag efter

uppsägning skett, åligger det riksbanken

att lämna underrättelse därom

till arbetsmarknadsstyrelsen

samt, för att tillställas vederbörande

taxeringsmyndighet, länsstyrelsen.

Särskild underrättelse skall

lämnas för varje i 3 § angivet konto

från vilket uttag skett samt innehålla

uppgift om företagets namn

och adress ävensom det uttagna beloppets

storlek med angivande jämväl

av, för aktiebolag, hur mycket

av de uttagna medlen, som inbetalats

efter den 30 juni 1960, samt, för

ekonomisk förening, hur mycket av

de uttagna medlen, som inbetalats

efter nämnda dag men före den 1

juli 1963. För ekonomisk förening

som ingår i jordbrukskasserörelsen

och för sparbank skall vidare angivas

hur mycket av de uttagna medlen,

som inbetalats efter den 30 juni

1963 och avsett beskattningsår som

gått till ända före den 1 mars 1970.

— annat företag.

senare insättningar.

§•

Företag, som jämlikt 5 § andra

stycket uttagit medel från konto för

investering, skall det beskattningsår,

varunder sådant uttag gjorts, av vederbörande

investeringsfond för i

11 § angivet ändamål taga i anspråk

ett så stort belopp att fyrtio procent

därav eller, om aktiebolag uttagit

medel som inbetalats efter den 30

juni 1960, eller om ekonomisk förening

uttagit medel som inbetalats

efter nämnda dag men före den 1

juli 1963, eller om ekonomisk förening,

som ingår i jordbrukskasserörelsen,

eller sparbank uttagit medel

vilka inbetalats för beskattningsår

som gått till ända efter utgången

av februari 1970, fyrtiosex procent

därav motsvarar det från kontot uttagna

beloppet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 58 ar 1969

(Nuvarande lydelse)

17

Beslutar Kungl. Maj :t eller arbetsmarknadsstyrelsen

att investeringsfond

skall eller må helt eller delvis

tagas i anspråk, skall i beslutet angivas

den tid, under vilken ianspråktagandet

skall ske, samt, därest beslutet

avser investering för visst ändamål,

uppgift härom ävensom uppgift

huruvida investeringsavdrag enligt

16 § må åtnjutas. Beslutet skall

tillställas, förutom det eller de företag

varom fråga är, länsstyrelsen,

för att överlämnas till vederbörande

taxeringsmyndighet, samt riksbanken.

Har beslut som nu sagts meddelats

och är icke fråga om preliminärt

beslut enligt 9 § 3 mom., äger

företaget hos riksbanken från konto

för investering utfå fyrtio procent

eller, om aktiebolag uttager medel

som inbetalats efter den 30 juni 1960

eller ekonomisk förening uttager medel

som inbetalats efter nämnda dag

men före den 1 juli 1963, fyrtiosex

procent av det belopp av investeringsfonden

som i enlighet med beslutet

skall eller må tagas i anspråk.

Sedan utbetalning skett, skall riksbanken

lämna underrättelse därom

till arbetsmarknadsstyrelsen samt,

för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet,

länsstyrelsen, med

angivande av ej mindre företagets

namn och adress samt det utbetalade

beloppets storlek än även, för aktiebolag,

hur mycket av de uttagna

medlen, som inbetalats efter den 30

juni 1960, och, för ekonomisk förening,

hur mycket av de uttagna

medlen, som inbetalats efter nämnda

dag men före den 1 juli 1963, även
-

(Föreslagen lydelse)

§•

Beslutar Kungl. Maj :t eller arbetsmarknadsstyrelsen

att investeringsfond

skall eller må helt eller delvis

tagas i anspråk, skall i beslutet angivas

den tid, under vilken ianspråktagandet

skall ske, samt, därest beslutet

avser investering för visst ändamål,

uppgift härom ävensom uppgift

huruvida investeringsavdrag enligt

16 § må åtnjutas. Beslutet skall

tillställas, förutom det eller de företag

varom fråga är, länsstyrelsen, för

att överlämnas till vederbörande

taxeringsmyndighet, samt riksbanken.

Har beslut som nu sagts meddelats

och är icke fråga om preliminärt

beslut enligt 9 § 3 mom., äger

företaget hos riksbanken från konto

för investering utfå fyrtio procent av

det belopp av investeringsfonden som

i enlighet med beslutet skall eller må

tagas i anspråk. Aktiebolag, ekonomisk

förening eller sparbank äger

dock utfå fyrtiosex procent av nämnda

belopp av investeringsfonden om

aktiebolag uttager medel som inbetalats

efter den 30 juni 1960, eller om

ekonomisk förening uttager medel

som inbetalats efter nämnda dag men

före den 1 juli 1963, eller om ekonomisk

förening, som ingår i jordbrukskasserörelsen,

eller sparbank

uttager medel vilka inbetalats för

beskattningsår som gått till ända efter

utgången av februari 1970.

Sedan utbetalning skett, skall riksbanken

lämna underrättelse därom

till arbetsmarknadsstyrelsen samt,

för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet,

länsstyrelsen, med

angivande av företagets namn och

adress samt det utbetalade beloppets

storlek och från vilket konto för investering

uttag skett. Vidare skall angivas

för aktiebolag hur mycket av

de uttagna medlen, som inbetalats

efter den 30 juni 1960, och för ekonomisk

förening hur mycket av de

uttagna medlen, som inbetalats efter

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

9

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

som från vilket konto för investering nämnda dag men före den 1 juli 1963,

uttag skett. samt för ekonomisk förening som

ingår i jordbrukskasserörelsen ävensom

för sparbank hur mycket av de

uttagna medlen som avsett beskattningsår

som gått till ända efter utgången

av februari 1970.

Har förordnats -— -—- ----med beslutet.

18

Har företag för visst beskattningsår

å konto för investering inbetalt,

då fråga är om aktiebolag, mer än

fyrtiosex procent och, då fråga är

om ekonomisk förening eller sparbank,

mer än fyrtio procent av det

belopp, vilket företaget avser att avsätta

till investeringsfond eller för

vilket vid taxeringen avdrag åtnjutits

i enlighet med bestämmelserna

i 3 §, skall länsstyrelsen, på framställning

av företaget, förordna om

återbetalning av det till kontot för

mycket inbetalta beloppet. Vid återbetalning

som nu sagts skola, om

insättningar verkställts vid olika tillfällen,

tidigare för beskattningsåret

gjorda inbetalningar tagas i anspråk

före senare insättningar.

22

Har investeringsfond helt eller delvis

återförts till beskattning, skall

länsstyrelsen, på framställning av

företaget, förordna om återbetalning

från vederbörligt konto för investering

av ett belopp motsvarande fyrtio

procent eller, om återbetalningen

avser medel som aktiebolag inbetalat

efter den 30 juni 1960 eller som

ekonomisk förening inbetalat efter

nämnda dag men före den 1 juli

1963, fyrtiosex procent av den återförda

fondavsättningen i den mån

medlen icke tidigare återgått till företaget.

Förordnande som nu sagts

må ej utan medgivande av vederbö
-

§•

Har företag för visst beskattningsår

å konto för investering inbetalt,

då fråga är om aktiebolag, sparbank

eller ekonomisk förening som ingår

i jordbrukskasserörelsen, mer än

fyrtiosex procent och, då fråga är

om annan ekonomisk förening, mer

än fyrtio procent av det belopp, vilket

företaget avser att avsätta till investeringsfond

eller för vilket vid

taxeringen avdrag åtnjutits i enlighet

med bestämmelserna i 3 §, skall länsstyrelsen,

på framställning av företaget,

förordna om återbetalning av

det till kontot för mycket inbetalta

beloppet. Vid återbetalning som nu

sagts skola, om insättningar verkställts

vid olika tillfällen, tidigare

för beskattningsåret gjorda inbetalningar

tagas i anspråk före senare

insättningar.

§•

Har investeringsfond helt eller delvis

återförts till beskattning, skall

länsstyrelsen, på framställning av

företaget, förordna om återbetalning

från vederbörligt konto för investering

av ett belopp motsvarande fyrtio

procent av den återförda fondavsättningen

i den mån medlen icke

tidigare återgått till företaget. För

aktiebolag, ekonomisk förening och

sparbank gäller härvid att —- om

återbetalningen avser medel som aktiebolag

inbetalat efter den 30 juni

1960 eller som ekonomisk förening

inbetalat efter nämnda dag men före

den 1 juli 1963 eller som ekono
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse)

rande taxeringsintendent meddelas

förrän taxeringen vunnit laga kraft.

betänkande nr 58 år 1969

(Föreslagen lydelse)

misk förening, som ingår i jordbrukskasserörelsen,

eller sparbank

inbetalat för beskattningsår som gått

till ända efter utgången av februari

1970 — länsstyrelsen skall förordna

om återbetalning från vederbörligt

konto av ett belopp motsvarande fyrtiosex

procent av den återförda fondavsättningen

i den mån medlen icke

tidigare återgått till företaget. Förordnande

som nu sagts må ej utan

medgivande av vederbörande taxeringsintendent

meddelas förrän taxeringen

vunnit laga kraft.

Anvisningar

till 3 §.

Med bruttointäkt------denna förordning.

Med årsvinst------från lagerinvesteringskonto.

Har investeringsfond-----

Har inbetalning å något i 3 § tredje

stycket omförmält konto verkställts

med lägre belopp än som svarar

mot, för aktiebolag, fyrtiosex

procent och, för ekonomisk förening

eller sparbank, fyrtio procent av

fondavsättningen, skall avdrag medgivas

med ett så stort belopp att

fyrtiosex respektive fyrtio procent

därav motsvarar det inbetalta beloppet.

- icke skett.

Har inbetalning å något i 3 § tredje

stycket omförmält konto verkställts

med lägre belopp än som svarar mot,

för aktiebolag, sparbank eller ekonomisk

förening som ingår i jordbrukskas

ser öreisen, fyrtiosex procent och,

för annan ekonomisk förening, fyrtio

procent av fondavsättningen,

skall avdrag medgivas med ett så

stort belopp att fyrtiosex respektive

fyrtio procent därav motsvarar det

inbetalta beloppet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första

gången vid avsättning till investeringsfond som avser beskattningsår för vilket

taxering i första instans verkställes år 1971. Äldre bestämmelser äger

dock alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1970 eller tidigare år.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

11

Förslag

till

Förordning

om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksoch

bostadskreditinstitutionerna, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Konungariket Sveriges stadshypotekSkassa, Svenska bostadskreditkassan,

stadshypoteksförening och bostadskreditförening är befriade från skyldighet

att erlägga skatt med anledning av fusion som skett enligt förordningen

den 6 december 1968 (nr 575) om fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.

övertagande kassa eller förening har vid taxering till

statlig inkomstskatt rätt till avdrag för sådan den överlåtande kassans eller

föreningens skatt, vilken enligt 4 § 1 mom. första stycket förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt skulle ha varit avdragsgill för

den överlåtande kassan eller föreningen. Restituerad, avkortad eller avskriven

skatt som enligt 2 § första stycket sistnämnda förordning skulle ha utgjort

skattepliktig intäkt för den överlåtande kassan eller föreningen utgör

skattepliktig intäkt för den övertagande kassan eller föreningen vid taxering

till statlig inkomstskatt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om

statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 6 § 1 mom. förordningen den 2G juli 1947 om

statlig förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

1 m o m. Skyldighet att--— —---i riket.

Medlem av-------för förmögenhet.

För skattskyldiga, — —--meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar, bostadskre- Hypoteksföreningar och jordbru
ditföreningar

och jordbrukets kre- hets kreditkassor äro frikallade från

ditkassor äro frikallade från skatt- skattskyldighet för förmögenhet,

skyldighet för förmögenhet.

Utländska försäkringsanstalter---bedriven livförsäkringsrörelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970. Äldre bestämmelser

äger dock alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

Senaste lydelse av 6 § 1 mom. se 1966:726.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

13

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

2. Stämpelplikt äger---räntefot och till enahanda eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som utfärdats

eller garanterats av svenska

staten, eller då vid överlåtelse av

aktie eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska

statsförvaltningen tillhörande

allmänt verk eller styrelse, riksdagens

verk, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan

eller Skeppsfartens

sekundärlånekassa;

e) vid utlämnande — —-------

d) vid köp av obligationer, som utfärdats

eller garanterats av svenska

staten, eller då vid överlåtelse av

aktie eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska

statsförvaltningen tillhörande allmänt

verk eller styrelse, riksdagens

verk, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska skeppshypotekskassan

eller Skeppsfartens sekundärlånekassa;
-

sådant organ.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1965:129.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr 308)

Härigenom förordnas, att 22 § stämpelskatteförordningen den 21 maj

19641 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

22

Skatteplikt föreligger icke för obligationer,

som staten garanterar, ej

heller för obligationer, som utfärdas

av svensk kommun eller landstingskommun

eller av Sveriges allmänna

hypoleksbank, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan,

Skeppsfartens sekundär

lånekassa, Kommunkredit

Aktiebolag eller Kommunlåneinstitutet

Aktiebolag eller av svenskt aktiebolag

med ändamål att idka belåning

av fast egendom eller tomträtt.

(Föreslagen lydelse)

§•

Skatteplikt föreligger icke för obligationer,

som staten garanterar, ej

heller för obligationer, som utfärdas

av svensk kommun eller landstingskommun

eller av Sveriges allmänna

hypoteksbank, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Svenska

skeppshypotekskassan, Skeppsfartens

sekundärlånekassa, Kommunkredit

Aktiebolag eller Kommunlåneinstitutet

Aktiebolag eller av

svenskt aktiebolag med ändamål att

idka belåning av fast egendom eller

tomträtt.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

'' Senaste lydelse av 22 § se 1965:122.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

15

Motivering

Rörande motiveringen för förslagen hänvisar utskottet till propositionen.

Motioner i anslutning till propositionen

Yrkanden

1) de likalydande motionerna 1: 1062 av herr Alexanderson m. fl. och

II: 1225 av herr Börjesson i Glömminge, vari hemställts, att riksdagen avslår

propositionen i vad avser 29 § 3 mom. kommunalskattelagen;

2) motionen I: 1037 av herr Brundin vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhåller om förslag till årets höstriksdag innebärande

införande av samma skattesats för ekonomiska föreningar som nu gäller

för aktiebolag.

Motivering

1: 1062 och 11:1225

Mot förslaget i propositionen om en enhetlig skattesats synes ingen erinran

böra göras. När det gäller regeln om skattefrihet för viss fondavsättning

gör emellertid de stora skillnaderna mellan de olika bankinstitutens

konstruktion att någon parallellitet inte finns. En dylik fondavsättning i eu

sparbank kommer inte — som en fondemission i ett aktiebolag — någon

särskild till godo, då avkastning på fondkapitalet till enskild ej ifrågakommer.

Å andra sidan har affärsbankerna såsom aktiebolag en möjlighet till

skattelättnad i samband med kapitalökning genom den s. k. Annell-lagen.

Vid beskattningsreglernas utformning måste hänsyn tas till olikheterna

mellan bankinstituten i fråga om kostnaderna för anskaffandet av eget kapital

så att de ger ett likartat resultat i olika bankinstitut.

Affärsbankerna har möjligheten att utöver avsättning till reservfond

skaffa kapital genom aktieteckning. Genom den nämnda s. k. Annell-lagen

erhålles härvid viss skattelindring. Jordbrukskassorna erhåller en stor del

av sitt kapital genom insatser, som i viss utsträckning tillskjutes genom

avdragsgilla ränteåterbäringar. Sparbankerna däremot är för sin normala

kapitalbildning helt hänvisade till avsättningen till reservfond av beskattade

vinster.

Det kan visas —- Svenska sparbanksföreningen har i sitt remissvar anfört

exempel härpå — att sparbanker med ett eget kapital, som med små

marginaler överstiger sparbankslagens kapitalkrav, även vid en tämligen

normal förväntad tillväxttakt skulle bli avsevärt sämre ställda än affärs
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

banker i motsvarande läge. Ännu mera betydelsefullt blir detta förhållande

om man tar hänsyn till den omstrukturering i riktning mot — i lagens mening

— mera riskbetonade placeringar, som är en avsedd effekt av den nya

banklagstiftningen. Detta kommer nämligen att ytterligare öka kapitalkraven

för många sparbanker.

Om syftet, att skattesystemet skall ge en likartad effekt, skall nås, är det

uppenbart, att hänsyn härtill måste tas vid utformningen av sparbankernas

skatteregler genom att viss avdragsrätt medges för egenkapitalbildning.

Sparbankerna är allmännyttiga företag och all vinst, med undantag för

i sammanhanget obetydliga anslag till allmännyttiga ändamål, stannar hos

sparbankerna till säkerhet för insättarna och som grundval för sparbankernas

vidare utveckling. Redan nuvarande skattesats betyder i stort sett

att ungefär hälften av de medel, som eljest skulle ha gått till fondmedel i

stället går till det allmänna. Det skulle med all rätt kunna hävdas att sparbankerna

i likhet med hypoteksinstitutionerna borde få åtnjuta skattefrihet

för fondavsättningar intill en viss maximigräns. Under alla förhållanden

framstår det som självklart och nödvändigt, att sparbank även fortsättningsvis

erhåller skattefrihet för fondavsättningar, i den mån sådana är

nödvändiga, för att sparbank skall uppfylla lagens krav på det egna kapitalets

storlek. Om man över huvud taget kan tala om »skattekraft» hos

sparbanker, så saknas sådan i varje fall hos de sparbanker som har svårigheter

att fylla dessa krav.

Vad här anförts torde i lika mån vara tillämpligt beträffande hypoteksinrättningar

och liknande institutioner.

I: 1037

Som förslaget i propositionen är utformat kvarstår olikheterna i beskattningshänseende

mellan ekonomiska föreningar som inte ingår i jordbrukskasserörelsen

och svenska aktiebolag. Denna fråga har inte berörts, vilket är

högst anmärkningsvärt med tanke på följande uttalande i den promemoria

(stencil Fi 1968: 13) på vilken förslaget till de nya bestämmelserna bygger:

»Som tidigare anförts kan det inte från principiell synpunkt anföras något

skäl mot en tillämpning av en högre procentsats för en viss grupp av ekonomiska

föreningar än för andra föreningar med ekonomiskt syfte. Emellertid

bör det i detta sammanhang påpekas att de argument, som år 1947

anfördes för en sänkning av procentsatsen för ekonomiska föreningar i förhållande

till då föreslagna 40 %, i dag inte kan anses ha samma betydelse.

I 1951 års lag om ekonomiska föreningar har nämligen begreppet ekonomisk

förening utformats betydligt snävare än i tidigare författning i ämnet,

dvs. i lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar. De typer av föreningar

som särskilt uppmärksammades av bevillningsutskottet i betänkandet

1947: 50 (jfr s. 14) kan således numera inte i samma utsträckning registreras

som ekonomiska föreningar. Man torde därför kunna göra gällande

att samma konkurrensutjämnande synpunkter som här ligger till grund för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

17

förslaget om paritet vid skattesatsen mellan de olika kreditinstituten skulle

kunna åberopas för att över lag likställa skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska

föreningar.»

Det måste vara rimligt att man eliminerar den olikhet i konkurrenshänseende

som de olika skattesatserna innebär, detta framför allt med hänsyn

tagen till att de ekonomiska föreningaima sammanförts till stora enheter

med en helt annan ekonomisk styrka än som var fallet när den lägre skattesatsen

för dessa objekt infördes.

Skrivelse

Med anledning av propositionen har till utskottet ingivits en skrivelse från

Svenska bankföreningen.

Utskottet

Genom beslut av 1968 års riksdag samordnades rörelsereglerna för affärsbanker,

sparbanker och jordbrukets kreditkassor. Den nya banklagstiftningen,

som — med vissa undantag — trätt i kraft den 1 januari 1969, innebär

att dessa bankinstitut har möjlighet att på likartade villkor driva alla

inom bankväsendet förekommande rörelsegrenar. Rörelsereglerna för sparbanker

och kreditkassor har i allt väsentligt utformats efter mönster av de

bestämmelser som gäller för affärsbankerna. Detta har framför allt för sparbankerna

medfört en väsentligt vidgad rörelsefrihet.

Förslagen i propositionen har tillkommit i anslutning till 1968 års riksdagsbeslut

och syftar till en likabehandling i beskattningshänseende av

affärsbanker, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa och ekonomiska

föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen. I denna avsikt föreslås att

skattesatsen vid den statliga beskattningen för sparbanker, sparbankernas

säkerhetskassa och jordbrukskasserörelsen höjs till 40 % och att sparbankernas

rätt till aöss avdragsgill avsättning till reservfond slopas. Vidare föreslås

att skatteplikt inte skall uppkomma med anledning av den fusion som

skett enligt förordningen den 6 december 1968 (nr 575) om fusion inom

stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.

En förutsättning för att alla bankinstitut skall kunna drivas på i princip

likartade villkor är givetvis att skattereglerna för de olika instituten är så

utformade att de ger en likartad effekt och alltså möjliggör konkurrens på

någorlunda lika villkor.

Såvitt utskottet kan bedöma är propositionen väl ägnad att tillgodose

detta syfte. Utskottet anser sig därför böra i princip biträda de framlagda

förslagen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

Enligt 10 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt utgör f. n. skattesatsen

för ekonomiska föreningar 32 % samt för aktiebolag och vissa försäkringsanstalter

40 % av den beskattningsbara inkomsten. Av det ovan anförda

framgår att enligt förslaget i propositionen även sparbanker, sparbankernas

säkerhetskassa och de ekonomiska föreningar, som ingår i jordbrukskasserörelsen,

fr. o. m. 1971 års taxering skall erlägga statlig inkomstskatt

efter 40 %.

I motionen I: 1037 yrkas, att alla ekonomiska föreningar skall vara skyldiga

att erlägga sådan skatt efter den procentsats som gäller i fråga om

aktiebolag. Till stöd härför framhåller motionären att det, med hänsyn framför

allt till att de ekonomiska föreningarna sammanförts till stora enheter

med en helt annan ekonomisk styrka än tidigare, finns skäl eliminera den

olikhet i konkurrenshänseende som de olika skattesatserna innebär.

Skälet till att en lägre procentsats ursprungligen fastställdes för de ekonomiska

föreningarna sammanhängde med att bland de sammanslutningar vilka

enligt tidigare gällande lag om ekonomiska föreningar kunde registreras

som sådana föreningar kunde finnas åtskilliga som hade små inkomster och

vars ändamål inte var att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.

Utskottet är medvetet om att de skäl som år 1947 föranledde en differentiering

av procentsatsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar inte gör

sig gällande med samma styrka nu som tidigare. I den promemoria som ligger

till grund för förslagen i propositionen framhålls för övrigt att samma

konkurrensutjämnande synpunkter, som ligger till grund för förslaget om

paritet vid skattesatsen mellan olika kreditinstitut, skulle kunna åberopas

för att över lag likställa skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Anledningen till att förslaget i propositionen begränsats till bankinstituten

torde vara att det med hänsyn till den nya banklagstiftningen ansetts

särskilt angeläget att åstadkomma skattemässig likställighet mellan dessa

institut men att man inte utan ytterligare överväganden velat höja skattesatsen

för de ekonomiska föreningarna över lag.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t ägnar det av motionären aktualiserade

spörsmålet uppmärksamhet och avstyrker därför bifall till motionen

I: 1037.

Enligt 29 § 3 mom. kommunalskattelagen äger sparbank f. n. göra avdrag

för avsättning till reservfond i den mån avsättningen är nödvändig för

att uppbringa sparbankens fonder till det enligt gällande lag i förhållande

till sparbankens inlåning erforderliga minsta beloppet eller till det belopp

som minst erfordras, om från sparbankens fonder avdras garantifond eller,

under de tio första räkenskapsåren efter sparbankens bildande, grundfond.

Dessutom får sparbank göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

19

Förslaget i propositionen innebär, som tidigare nämnts, att sparbankernas

rätt till skattefri avsättning till reservfond slopas.

I motionerna I: 1062 och II: 1225 yrkas att denna rätt skall kvarstå. Till

stöd härför åberopar motionärerna bl. a. den olikhet som råder mellan sparbanker

och andra bankinstitut i fråga om kostnader för anskaffande av

eget kapital. Motionärerna hänvisar till den skattelindring som affärsbankerna

genom Anneli-lagen åtnjuter i samband med nyemission av aktier och

till att jordbrukskassorna erhåller en stor del av sitt kapital genom insatser,

vilka i viss utsträckning tillskjuts genom avdragsgilla ränteåterbäringar.

Av propositionen framgår att de nya kapitaltäckningsregler som gäller

fr. o. m. den 1 januari 1969 och som utformats enhetligt för samtliga bankinstitut

kan beräknas i medeltal innebära en sänkning av kapitalkravet för

sparbankerna med 21 procent och att, i de undantagsfall då de nya bestämmelserna

medför en skärpning av detta krav, sparbankernas eget kapital

och förlagslån väl täcker det ökade kapitalkravet. Intill utgången av år

1973 har sparbank för övrigt möjlighet att tillämpa äldre bestämmelser i

fråga om krav på egna fonder och om skyldighet att hålla kassareserv.

Enligt sparbankslagen måste fondbildning äga rum innan nyinlåning sker.

Sparbankerna har alltså ingen möjlighet att inlåna mer än den i lagen föreskrivna

minimirelationen till fonderna medger. Med hänsyn härtill kan —

särskilt mot bakgrunden av att det övervägande flertalet sparbanker saknar

garantifonder och till att någon nybildning av sparbanker inte förekommer

— ifrågasättas om nuvarande regler om sparbanks avsättning till reservfond

har någon praktisk betydelse för sparbankerna.

Även om affärsbankerna kan erhålla en stor del av sitt kapital genom

aktieteckning bör uppmärksammas att dessa instituts aktieutdelningar i

princip skall ske med beskattade medel och att den skattelindring som en

bank åtnjuter vid nyemissioner är till tiden begränsad.

Enligt förslaget i propositionen får sparbankerna under en övergångsperiod

av ett år behålla sin nuvarande rätt till avdrag för avsättning til!

reservfond.

På grund av det anförda saknas enligt utskottets mening anledning biträda

motionärernas förslag att låta sparbankerna behålla den möjlighet de

nu har att skattefritt bygga upp eget kapital, en möjlighet som varken

nu eller enligt förslaget kommer andra bankinstitut till godo. Utskottet avstyrker

således bifall till motionerna I: 1062 och II: 1225.

Vissa lättnader i beskattningen har ansetts påkallade för att undanröja

hinder för fusioner mellan aktiebolag och mellan ekonomiska föreningar.

De ifrågavarande beskattningslättnaderna, vilka ursprungligen inte avsåg

företag som driver penningrörelse, innebär i princip att dotterbolagets tillgångar

och skulder vid fusionen övergår till moderföretaget till skattemässiga

restvärden, dvs. vid beskattningen nedskrivna värden och att skatte
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

pliktig utdelning från det överlåtande till det mottagande företaget inte

skall anses föreligga. Skattelättnaderna vid fusion utvidgades 1962 till att

omfatta jordbrukets kreditkassor och utsträcktes 1964 till att omfatta även

sparbanker. I fråga om sparbanker innebär detta att fusionen inte skall medföra

beskattning för realisationsvinst när sådan annars skulle bli aktuell.

Förslaget i propositionen innebär att vid sammanslagningar mellan affärsbanker

dessa medges samma skattelättnader som sparbankerna vid fusion.

Bankföreningen har i en till bevillningsutskottet ingiven skrivelse framhållit

att vad sålunda föreslagits inte är tillräckligt för att vid sammanslagningar

mellan affärsbanker hindra en beskattning som i det särskilda

fallet kan bli ytterst betungande. Bankföreningen åberopar därvid att banklagen

saknar motsvarighet till aktiebolagens bestämmelser om fusion. En

sammanslagning av två bankbolag går i praktiken till så att det ena bolaget

övertar det andra bolagets rörelse med samtliga tillgångar och skulder, varefter

det överlåtande bolaget upplöses genom likvidation. Om övertagandet

sker till bokförda värden medför transaktionen inte någon vinst hos det

överlåtande bolaget, och någon inkomstbeskattning av detta bolag behöver

därför inte komma i fråga. Däremot måste det överlåtande bolaget erlägga

utskiftningsskatt, som kan uppgå till betydande belopp, och detta är i hög

grad ägnat att försvåra banksammanslagningar.

Enligt bankföreningens mening är det angeläget att banksammanslagningar

som framdeles kan befinnas önskvärda inte hindras av ogynnsamma

skattekonsekvenser. Föreningen förordar därför antingen att i banklagen

införes bestämmelser, motsvarande dem som gäller i fråga om fusion mellan

aktiebolag, och att i samband därmed skattelagstiftningen kompletteras med

skatteregler, motsvarande dem som gäller vid sådan fusion, eller att Kungl.

Maj :t erhåller riksdagens bemyndigande att i förekommande fall efter särskild

framställning medge befrielse från utskiftningsskatt vid fusion mellan

affärsbanker.

Utskottet har i det föregående understrukit angelägenheten av att de nya

skattereglerna ges en sådan utformning att bankinstituten får möjlighet att

konkurrera på lika villkor. Detta innebär naturligtvis att de olika bankinstituten

bör ges samma möjligheter till strukturrationaliseringar. Mot bakgrunden

härav kan utskottet i princip ansluta sig till bankföreningens uppfattning

att utskiftningsskatt inte bör utgå vid banksammanslagningar,

eftersom motsvarande skattebelastning inte uppkommer vid fusioner mellan

sparbanker och mellan jordbrukets kreditkassor.

Sammanslagningar mellan affärsbanker torde vara ytterst sällsynta. Såvitt

utskottet kunnat finna har sedan 1940-talet endast två sådana sammanslagningar

förekommit. Anledningen till att något förslag om civil- eller

skatterättsliga regler för fusion mellan affärsbanker ännu inte förelagts riksdagen

kan således vara att något behov av sådana regler inte ansetts föreligga
Bankföreningen

har i remissyttrande över den promemoria som ligger till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

21

grund för förslagen i propositionen framhållit att en utveckling mot större

bankenheter f. n. pågår både i utlandet och inom det svenska sparbanksväsendet

och att en viss ytterligare koncentration inom det svenska affärsbanksväsendet

inte bör anses utesluten.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t, om en sådan koncentration aktualiseras,

kommer att framlägga förslag till åtgärder som möjliggör en likabehandling

i skattehänseende av affärsbanker och övriga bankinstitut vid

fusion.

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till särskild

behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

A) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 99 antar de

vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

2) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändring i förordningen den 27 maj

1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning;
4)

förordning om befrielse från skattskyldighet vid fusion

inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna,

m. m.;

5) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947

(nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

6) förordning om ändring i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper;

7) förordning om ändring i stämpelskatteförordningen

den 21 maj 1964 (nr 308);

B) avslår

1) motionerna I: 1062 och II: 1225;

2) motionen 1: 1037.

Stockholm den 4 november 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), fröken Ranmark*

(s), herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Wärnberg (s), Tage Johansson

(s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp) och Paul Jansson* (s); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås* (m), Brandt* (s),

Engkvist (s), fru Holmqvist (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Kristenson

(s), Nyström (s), Eriksson i Bäckmora (ep), Wiklund i Härnösand (s) och

Börjesson i Falköping* (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

beträffande sparbanks rätt till avdrag för avsättning till reservfond

1) av herr Gösta Jacobsson (m), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med »Av

propositionen» och slutar med »och II: 1225» bort ha följande lydelse:

»Av propositionen framgår att avsikten med densamma är att åstadkomma

en likabehandling i beskattningshänseende av affärsbanker, sparbanker,

sparbankernas säkerhetskassa och ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen.

Såvitt utskottet kan bedöma kommer detta syfte, om

propositionen antas i oförändrat skick, inte att tillgodoses.

Affärsbankerna och jordbrukskassorna har f. n. och kommer även i fortsättningen

att ha avsevärda möjligheter att skattefritt bygga upp ett eget

kapital, affärsbankerna genom sin rätt att under en tioårsperiod åtnjuta

avdrag för utdelning på nyemitterade aktier och jordbrukskassorna genom

insatser, vilka i betydande utsträckning tillskjuts genom avdragsgilla ränteåterbäringar.

Sparbankerna har hittills enligt föreskrift i 29 § 3 mom. kommunalskattelagen

haft möjlighet att med obeskattade medel bygga upp ett eget kapital

genom avsättning till reservfond. Denna bestämmelse skall enligt förslag i

propositionen utgå. Sparbankerna är alltså i fortsättningen hänvisade till

att skaffa eget kapital uteslutande med beskattade medel. Detta är enligt

utskottets mening inte ägnat att främja en konkurrens på lika villkor mellan

bankinstituten.

Sparbankerna är allmännyttiga företag och all vinst, med undantag för

obetydliga anslag till allmännyttga ändamål, stannar hos sparbankerna till

säkerhet för insättarna. Det framstår därför som mycket skäligt att sparbankerna

får behålla sin rätt att göra skattefria fondavsättningar i den mån

det erfordras för att de skall kunna uppfylla lagens krav på storleken av

eget kapital.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969

dels att utskottet under punkterna A 1 och B 1 bort hemställa,

»att riksdagen — med anledning av motionerna I: 1062

och II: 1225 och med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition

nr 99 icke kunnat av riksdagen oförändrad antagas

— antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring

i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

med den ändringen att 29 § 3 mom. erhåller följande lydelse:
29

§.

3 mom. För sparbank må avdrag ske för belopp, som avsatts till reservfond,

i den mån avsättningen är nödvändig för uppbringande av sparbankens

fonder till det enligt gällande lag i förhållande till sparbankens inlåning

erforderliga minsta belopp eller, i förekommande fall, till det belopp,

som skolat minst erfordras, därest från sparbankens fonder avdragits säkerhetsfond

eller, under de tio första räkenskapsåren efter sparbankens bildande,

grundfond. Sparbank må jämväl åtnjuta avdrag för bidrag till sparbankernas

säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa---till sparbankerna.

Sveriges allmänna---inrättningens skulder.

Stadshypoteksförening må---föreningens skulder.»

beträffande skattesatsen för ekonomiska föreningar

2) av herrar Gösta Jacobsson (m) och Magnusson i Borås (m).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:329 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående storleken av sjukpenning vid sjukhusvård, m. m. a1 i texten