Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1969-11-11 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:60, Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

1

Nr 60

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370), m. m.

Propositionen

I prop. 1969: 120 föreslår Kungl. Maj :t att riksdagen antar därvid fogade

förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370),

2) lag om ändring i lagen den 26 maj 1950 (nr 308) om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

3) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om

statlig inkomstskatt,

4) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om

statlig förmögenhetsskatt,

5) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956

(nr 623).

I propositionen föreslås ändringar i de bestämmelser som reglerar försäkringsanstalternas

beskattning. Förslaget innebär att en anstalts hela försäkringsrörelse

skall beskattas enligt en och samma beskattningsmetod. Avgörande

för tillämplig beskattningsmetod blir anstaltens karaktär av livförsäkringsanstalt

eller skadeförsäkringsanstalt vilket bestäms av anstaltens

huvudsakliga verksamhetsinriktning. I fråga om utländsk försäkringsanstalt

skall hänsyn tas endast till den här i landet bedrivna verksamheten.

Med livförsäkringsanstalt avses i förslaget anstalt som uteslutande eller så

gott som uteslutande meddelar personförsäkringar och med skadeförsäkringsanstalt

annan försäkringsanstalt än livförsäkringsanstalt. Livförsäkringsanstalt

skall räntebeskattas, inländsk skadeförsäkringsanstalt överskottsbeskattas

och utländsk skadeförsäkringsanstalt schablonbeskattas

Beträffande de lokalt verksamma ömsesidiga bolagen föreslås skattskyldighet

för inkomst av försäkringsrörelse. Slutligen föreslås i fråga om un
1

Bihang till riksdagent protokoll 1969. 7 saml. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

derstödsförening att skattskyldighet för försäkringsrörelse skall föreligga

endast om föreningen enligt sina stadgar äger meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kr. för medlem.

Skattskyldigheten skall dock inte omfatta understödsförenings sjukhjälp.

Vidare föreslås vissa ändringar av mera teknisk natur i beskattningsreglerna

på området.

De nya bestämmelserna föreslås bli tillämpliga för de s. k. riksbolagen och

understödsföreningarna fr. o. m. 1971 års taxering och för de lokalt verksamma

ömsesidiga bolagen fr. o. m. 1972 års taxering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

Författningsförslagen

3

1) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen den 28 september

19281, dels att nuvarande punkt 4 av anvisningarna till 18 § skall upphöra

att gälla, dels att nuvarande 30 § 4 och 5 mom. skall betecknas 30 § 6 respektive

7 mom. och att nuvarande punkterna 5—7 av anvisningarna till 18 §

skall betecknas punkt 4, 5 respektive 6 av anvisningarna till 18 §, dels att

19 §, 30 § 2 och 3 mom., 43 § 3 inom., 53 § 1 inom., 54 §, nya punkt 4 av anvisningarna

till 18 §, punkt 1 av anvisningarna till 24 §, punkt 7 av anvisningarna

till 28 §, punkt 14 av anvisningarna till 29 §, anvisningarna till 30 §

och punkt 4 av anvisningarna till 36 § skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges, dels alt i lagen skall införas två nya moment, 30 § 4 och 5

mom., av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

19

Till skattepliktig-----

vinstandel eller återbäring, som

utgått på grund av annan försäkring

än pensionsförsäkring eller sådan

sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som

tagits i samband med tjänst;

ersättning jämlikt--

2 mom. Såsom nettointäkt av

sjuk-, olycksfalls- eller s k adeförsäkringsrörelse,

som

drivits av inländsk försökringsanstalt,

skall anses överskottet

å försäkringsrörelsen. Vid

nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,

som utgått på

grund av annan personförsäkring än

pensionsförsäkring eller sådan sjukeller

olycksfallsförsäkring som tagits

i samband med tjänst, samt vinstandel,

som utgått på grund av skadeförsäkring,

och premieåterbetalning

på grund av skadeförsäkring,

för vilken rätt till avdrag för premie

icke förelegat;

— av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

30 §.

2 mom. Såsom nettointäkt av

försäkringsrörelse, som drivits av

inländsk livförsäkringsanstalt,

anses nettointäkten av

anstaltens kapital- och fastighetsförvaltning

med undantag för den del

1 Senaste lydelse av 19 § se 1968:718, av 30 § 2 mom. se 1950:308, av 30 § 3 mom. se 1967:159,

av 30 § 4 mom. se 1955:115, av 30 § 5 mom. se 1953:400, av 43 § 3 mom. se 1965:573, av 53 § 1

mom. se 1968:420, av 54 § se 1967:748, av punkt 6 av anvisningarna till 18 § och punkt 5 av

anvisningarna till 30 § se 1930:190, av punkt 7 av anvisningarna till 18 § se 1966:274, av punkt

1 av anvisningarna till 24 §, punkt 7 av anvisningarna till 28 § och punkterna 1, 3 och 4 av anvisningarna

till 30 § se 1950:308, av punkt 14 av anvisningarna till 29 § se 1959:191, av punkt

2 av anvisningarna till 30 § se 1963: 68, av punkt 6 av anvisningarna till 30 § se 1934: 294 samt

av punkt 4 av anvisningarna till 36 § se 1967: 748.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 60

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

(Nuvarande lydelse)

överskottets beräkning må från bruttointäkten

avdrag göras för avsättning

till försäkringsfond för egen

räkning samt i den utsträckning, som

närmare angives i anvisningarna, till

andra fonder. Omfattar rörelsen

sjukförsäkring, vilken tagits i samband

med tjänst eller i förening med

pensionsförsäkring i livförsäkringsanstalt,

må jämväl på sådan försäkring

belöpande del av överskottet

avdragas, därest på grund av sjukförsäkringen

utgående försäkringsbelopp

är att anse såsom invalidpension

av det slag som enligt anvisningarna

till 31 § må utgå på grund

av pensionsförsäkring.

Såsom nettointäkt av livfö rsäk

rings rörelse, som drivits

av inländsk försäkring sanstalt,

skall, på sätt i anvisningarna

närmare angives, anses dels den

del av nettointäkten av kapital- och

fastighetsförvaltning, som belöper

på direkt meddelade eller i återförsäkring

åt annan inländsk försäkringsanstalt

meddelade kapitalförsäkringar,

dels ock nettointäkt av

utländsk återförsäkringsrörelse.

Därest i fråga om livförsäkringsrörelse

värdet av tillgångarna vid

beskattningsårets utgång understiger

summan av dels försäkringsfonden

ökad med en tjugondedel av fonden,

dels ock beloppet av de skulder, som

icke grunda sig på meddelade försäkringar,

må ett belopp motsvarande

fem gånger skillnaden avdragas

från nettointäkten.

3 mom. I fråga om utländsk

för så k ringsanstalt skola bestämmelserna

i 2 mom. andra och

tredje styckena äga motsvarande

tillämpning beträffande livförsäkringsrörelse,

som anstalten drivit

här i riket. Beträffande annan försäkringsrörelse,

som här drivits av

utländsk försäkringsanstalt, skall såsom

här i riket skattepliktig nettointäkt

upptagas ett belopp motsvarande

viss procent av anstaltens pre
-

(Föreslagen lydelse)

av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar,

vilka anstalten

meddelat direkt eller meddelat i

återförsäkring åt annan inländsk

försäkringsanstalt.

Om värdet av tillgångarna i försäkringsrörelse,

som drivits av inländsk

livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets

utgång understiger

summan av dels försäkringsfonden

ökad med en tjugondei av fonden,

dels beloppet av de skulder som icke

grunda sig på meddelade försäkringar,

får ett belopp motsvarande fem

gånger skillnaden avdragas från nettointäkten.

3 mom. Såsom nettointäkt av

försäkringsrörelse, som drivits av

inländsk skadeförsäkring

s a n s t a 11, anses överskottet

av försäkringsrörelsen. Vid överskottets

beräkning får avdrag från bruttointäkten

göras för avsättning till

försäkringsfond för egen räkning

och i den utsträckning, som närmare

angives i anvisningarna, till andra

fonder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

o

(Nuvarande lydelse)

mieinkomst av den här bedrivna rörelsen,

nämligen beträffande sjöförsäkrings-

samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse

5 procent

samt beträffande övrig försäkringsrörelse

3 procent.

43

3 m o m. Äger svenskt-----

att den huvudsakliga verksamheten

för bolag eller förening, som

lämnar eller mottager koncernbi
-

(Föreslagen lydelse)

4 mom. Med livförsäkringsanstalt

förstås i denna

lag anstalt vars försäkringsrörelse

uteslutande eller så gott som uteslutande

avser personförsäkring (livförsäkring,

sjuk- och olycksfallsförsäkring,

avgångsbidragsförsäkring

samt arbetslöshetsförsäkring). Med

s k adeförsä k ringsanstalt

förstås annan försäkringsanstalt än

livförsäkringsanstalt. Utländsk försäkringsanstalt,

som drivit försäkringsrörelse

här i riket, bedöms med

hänsyn endast till den rörelse som

anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt

sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar

kapitalunderstöd på högst 1 000

kronor för medlem, anses i denna lag

som livförsäkringsanstalt i fråga om

verksamhet som är hänförlig till livförsäkring.

5 mom. Bestämmelserna i 2

mom. äga motsvarande tillämpning

på försäkringsrörelse som u tländsk

livförsäkringsanstalt

drivit här i riket. Beträffande

försäkringsrörelse, som här drivits

av utländsk skadeförsäkring

sanstalt, anses som

här i riket skattepliktig nettointäkt

ett belopp motsvarande 5 procent av

anstaltens premieinkomst av här bedriven

sjöförsäkrings- samt landoch

lufttransportförsäkringsrörelse

samt 3 procent av anstaltens premieinkomst

av annan här bedriven försäkringsröre

Ise.

§•

- härför gäller

att den huvudsakliga verksamheten

för bolag eller förening, som

lämnar eller mottager koncernbi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

drag, avser jordbruksfastighet, an- drag, avser jordbruksfastighet, annan

fastighet eller annan rörelse än nan fastighet eller annan rörelse än

livförsäkringsrörelse, försäkringsrörelse som drives av liv
försäkringsanstalt,

att såväl---- —- ----till delägarna.

Lämnar svenskt--—--och försäkringsaktiebolag.

Koncernbidrag som —-----annan förvärvskälla.

Avdrag för —--------avdrag föreligga.

(Se vidare anvisningarna.)

53 S.

1 m o m. Skyldighet att----

d) akademier, Nobelstiftelsen samt

stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypoteksaassan,

skeppsfartens sekundärlånekassa,

norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt

ayttiga ändamål och kontoret icke

lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tips tjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden,

pensionsstiftelser

som avses i lagen om tryggande av

pensionsutfästelse m. m., allmänna

försäkringskassor, understödsföreningar,

som icke bedriva till livförsäkring

hänförlig verksamhet, personalstiftelser

som avses i lagen om

tryggande av pensionsutfästelse

m. m. med ändamål uteslutande att

lämna understöd vid arbetslöshet,

sjukdom eller olycksfall, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen om

försäkringsrörelse icke äger tillämpning

eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm och omfatta

allenast visst län eller del av

län, ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om

yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

--av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt

stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,

så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro skyldiga

att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan,

skeppsfartens sekundärlånekassa,

norrlandsfonden, malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar

utdelning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna pensionsfonden,

allmänna sjukförsäkringsfonden,

pensionsstiftelser som

avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m., allmänna försäkringskassor,

understödsföreningar,

som icke bedriva till livförsäkring

hänförlig verksamhet, personalstiftelser

som avses i lagen om tryggande

av pensionsutfästelse m. m.

med ändamål uteslutande att lämna

understöd vid arbetslöshet, sjukdom

eller olycksfall ävensom sådana ömsesidiga

försäkringsbolag, som avses

i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

e) kyrkor, andra-----eller rörelse.

Riksskattenämnden må, —----- icke föras.

Från skattskyldighet

g) understödsföreningar, vilka enligt

sina stadgar ej äga meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som

omfattar kapitalunderstöd å högst

500 kronor för medlem:

för all inkomst, som belöper på

verksamhet, hänförlig till livförsäkring;
h)

här i

54 §.

på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt

sina stadgar ej äga meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som

omfattar kapitalunderstöd å högst

1 000 kronor för medlem:

för all inkomst, som belöper på

verksamhet, hänförlig till livförsäkring;
—

ett år.

Aktiebolag och ekonomiska

för
-

Aktiebolag och ekonomiska föreningar,

vilka driva bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse,

äga icke åtnjuta vid a) omförmäld

skattefrihet. Dock äro aktiebolag

och ekonomiska föreningar,

som driva bank- eller annan penningrörelse

eller sådan rörelse jämte

annan verksamhet, frikallade från

skattskyldighet för utdelning å aktier

och andelar, vilka innehavas som

ett led i organisationen av bolagens

eller föreningarnas verksamhet till

den del denna avser annat än förvaltning

av fastighet, värdepapper eller

annan därmed likartad lös egendom.

Vidare äga aktiebolag, som driva

sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

åtnjuta skattefrihet för

utdelning å aktier och andelar, vilka

innehavas som ett led i organisationen

av sådan bolagens verksamhet.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver — — — i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande---en fjärde
del.

Om aktierna--------lös egendom.

Om särskilda —--- — —--- icke föras.

Förvärvar svenskt —- -------inbetald insats.

Att personer,---- — ---samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

eningar, vilka driva bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse,

äga icke åtnjuta vid a) omförmäld

skattefrihet. Dock äro aktiebolag

och ekonomiska föreningar,

som driva bank- eller annan penningsrörelse

eller sådan rörelse jämte

annan verksamhet, frikallade från

skattskyldighet för utdelning å aktier

och andelar, vilka innehavas

som ett led i organisationen av bolagens

eller föreningarnas verksamhet

till den del denna avser annat än

förvaltning av fastighet, värdepapper

eller annan därmed likartad lös

egendom. Vidare äga aktiebolag, som

äro skadeförsäkringsanstalter, åtnjuta

skattefrihet för utdelning å

aktier och andelar, vilka innehavas

som ett led i organisationen av bolagens

försäkringsrörelse.

Anvisningar

till 18 §.

5. I fråga om bolag, som avses i 4. I fråga om bolag, som avses i

30 § 4 mom. första och andra styc- 30 § 6 mom. första och andra styckekena,

skall för partihandelsbolag na, skall för partihandelsbolag han
2

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 60

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

(Nuvarande lydelse)

handeln med rusdrycker och för detaljhandelsbolag

utminuteringen av

rusdrycker anses utgöra särskild förvärvskälla.

(.Föreslagen lydelse)

deln med rusdrycker och för detaljhandelsbolag

utminuteringen av rusdrycker

anses utgöra särskild förvärvskälla.

till 24 §.

1. Har annan fastighet helt eller

delvis varit använd i ägarens egen

rörelse, kommer hyresvärdet för vad

som använts i rörelsen, vilket värde

ej får avdragas såsom omkostnad

(jfr punkt 1 av anvisningarna till

29 §), att ingå i den allmänna inkomstberäkningen

för rörelsen och

att sålunda beskattas i sammanhang

med den totala inkomsten därav. (Jfr

dock beträffande livförsäkringsrörelse

punkt 3 av anvisningarna till 30

Har idkare

1. Har annan fastighet helt eller

delvis varit använd i ägarens egen

rörelse, kommer hyresvärdet för vad

som använts i rörelsen, vilket värde

ej får avdragas såsom omkostnad

(jfr punkt 1 av anvisningarna till

29 §), att ingå i den allmänna inkomstberäkningen

för rörelsen och

att sålunda beskattas i sammanhang

med den totala inkomsten därav.

(Jfr dock beträffande försäkringsrörelse,

som drivits av livförsäk
-

ringsanstalt, punkt 1 av anvisningarna

till 30 §.)

--i rörelsen.

till 28

7. I fråga om beräkning av intäkt

av livförsäkringsrörelse gäller vad

därom stadgas i 30 § med därtill hörande

anvisningar.

7. I fråga om beräkning av intäkt

av försäkringsrörelse som drivits av

livförsäkringsanstalt gäller vad därom

stadgas i 30 § med därtill hörande

anvisningar.

till 29

14. Inländsk försäkringsanstalt må

från bruttointäkt av sjuk-, olycksfalls-

eller skadeförsäkringsrörelse

njuta avdrag bl. a. för avgifter och

bidrag, som utgivits till kommun,

förening eller sammanslutning och

som avser att understödja verksamhet

med syfte att förebygga skador,

vilka falla inom ramen för den av

anstalten bedrivna rörelsen. I

I fråga om beräkning av avdrag

från intäkt av livförsäkringsrörelse

gäller vad därom stadgas i 30 § med

därtill hörande anvisningar.

14. Inländsk skadeförsäkringsanstalt

må från bruttointäkt av försäkringsrörelse

njuta avdrag bl. a. för

avgifter och bidrag, som utgivits till

kommun, förening eller sammanslutning

och som avser att understödja

verksamhet med syfte att förebygga

skador, vilka falla inom ramen för

den av anstalten bedrivna rörelsen.

Vad som förstås med skadeförsäkringsanstalt

angives i 30 § 4 mom.

I fråga om beräkning av avdrag

från intäkt av försäkringsrörelse,

som drivits av livförsäkringsanstalt,

gäller vad därom stadgas i 30 § med

därtill hörande anvisningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 196!)

9

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 30 8.

1. Vid uppdelning av försäkringsrörelse

å sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse,

å ena, samt livförsäkringsrörelse,

å andra sidan,

skall försäkring, som meddelats i

samband med huvudförsäkring, räknas

som tillhörande huvudförsäkringens

art (t. ex. livränta, som meddelats

som ersättning vid olycksfallsförsäkring,

räknas till olycksfallsförsäkring,

sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag

meddelats i kombination

med livförsäkring, räknas till

livförsäkring).

Med försäkringsfond för egen räkning

förstås försäkringsfond enligt

lagen om försäkringsrörelse (premiereserv,

ersättningsreserv och,

där rörelsen avser livförsäkring

eller annan personförsäkring för

livstid eller för längre tid än

tio år, reserv för tilldelad återbäring),

minskad med värdet av återförsäkrares

ansvarighet. I ersättningsreserven

inbegripes i fråga om

försäkringsanstalt, som driver sjöförsäkring,

den förstärkning av försäkringsfonden,

som sådan anstalt

gör enligt bolagsordningen.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader

m. m. för egen räkning

förstås anstaltens premieinkomst,

förvaltningskostnader m. in. minskade

med återförsäkrares andelar.

1. Vid beräkning av nettointäkt av

försäkringsrörelse som drivits av

livförsäkringsanstalt skall

följande iakttagas.

Som bruttointäkt upptages intäkt

av kapital- och fastighetsförvaltning

med undantag av den del av intäkten

som belöper på pensionsförsäkringar,

vilka anstalten meddelat direkt

eller meddelat i återförsäkring åt inländsk

försäkringsanstalt.

Som bruttointäkt upptages även

vinst vid försäljning av eller vid

uppskrivning av värdet av annan tillgång

än inventarium eller för stadigvarande

bruk i rörelsen avsedd

fastighet. I bruttointäkten upptages

vidare hyresvärde av fastighet, som

använts i försäkringsrörelsen. Har

livförsäkringsanstalt hos utländsk

försäkringsanstalt återförsäkrat direkt

meddelad eller i återförsäkring

åt inländsk försäkringsanstalt meddelad

annan försäkring än pensionsförsäkring

utan att hos sig behålla

premiereserven, anses som ränteintäkt

ränta på värdet av återförsäkrarens

ansvarighet enligt den räntefot

som legat till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får avdragas

dels ränta på gäld, dels, i fråga om

fastighetsförvaltning, annan enligt

25 § avdragsgill omkostnad för fastighet,

dels förlust vid försäljning av

annan tillgång än inventarium eller

för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd

fastighet, dels belopp varmed

värdet av annan tillgång än inventarium

eller för stadigvarande bruk i

rörelsen avsedd fastighet enligt denna

lag nedskrivits, dels 5 procent av

vad som återstår av bruttointäkten

efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring,

individuell annan personförsäkring

och gruppförsäkring får i

varje sådan verksamhet för sig, sedan

avdrag åtnjutits enligt föregående

stycke, från återstående bruttoin
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

(Nuvarande lydelse)

2. Vid beräkning av överskottet å

sjuk-, olycksfalls- eller

skadeförsäkringsrörelse

må från bruttointäkten avdrag göras

förutom för driftkostnader, som avses

i 29 §, för avsättning till försäkringsfond

för egen räkning och i lag

föreskriven säkerhetsfond, för utbetald

återbäring, för avsättning till sådan

reservfond, som av ömsesidig

kreatursförsäkringsanstalt bildas enligt

gällande föreskrifter om allmänna

grunder angående försäkring med

statsbidrag mot förluster på grund

av smittsamma husdjurssjukdomar,

för avsättning till sådan regleringsfond,

som av trafikförsäkringsanstalt

bildas enligt gällande villkor

och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse,

ävensom, med

nedan angiven inskränkning, för ökning

av utjämningsfonderna, i den

mån denna ökning icke överstiger

vinsten å själva försäkringsrörelsen.

(Föreslagen lydelse)

täkt göras avdrag med belopp motsvarande

för varje direkt tecknad

personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring,

3 promille av det

basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen

den 25 maj 1962 (nr 381) om

allmän försäkring fastställts för januari

månad under taxeringsåret.

Avdraget skall för varje försäkring

beräknas till helt krontal så, att öretal

bortfaller. Som en försäkring anses

dels alla individuella livförsäkringar,

som samtidigt tecknats på

samma persons eller samma personers

liv, dels alla andra individuella

personförsäkringar, som samtidigt

tecknats med samma person som försäkrad,

dels samma persons alla

gruppförsäkringar som han har inom

en och samma grupp. Sammanlagt

avdrag enligt detta stycke får icke

överstiga återstående bruttointäkt av

den verksamhet till vilken avdraget

hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan

ränta på återbäringsmedel som tillkommer

försäkringstagare.

2. Vid beräkning av överskottet av

försäkringsrörelse, som drivits av

inländsk skadeförsäkringsanstalt,

må från bruttointäkten

avdrag göras förutom för

driftkostnader, som avses i 29 §, för

avsättning till försäkringsfond för

egen räkning och i lag föreskriven

säkerhetsfond, för utbetald återbäring

eller verkställd premieåterbetalning,

för avsättning till sådan reservfond,

som av ömsesidig kreatursförsäkringsanstalt

bildas enligt gällande

föreskrifter om allmänna grunder

angående försäkring med statsbidrag

mot förluster på grund av smittsamma

husdjurssjukdomar, för avsättning

till sådan regleringsfond, som

av trafikförsäkringsanstalt bildas enligt

gällande villkor och föreskrifter

för utövande av trafikförsäkringsrörelse,

ävensom för ökning av utjämningsfonderna,

i den mån denna ökning

icke överstiger vinsten å själ
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1069

(Nuvarande lydelse)

Denna vinst skall beräknas till ett

belopp, som utgör skillnaden mellan

å ena sidan summan av följande

inkomstposter, nämligen:

a) ingående försäkringsfond för

egen räkning,

b) premieinkomst för egen räkning,

c) 4 procent ränta å post a);

å andra sidan summan av följande

utgiftsposter, nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning

för försäkringsfall,

e) förvaltningskostnader för egen

räkning,

f) utgående försäkringsfond för

egen räkning.

Avdrag för ökning av utjämningsfonderna

medgives icke i den mån

utjämningsfonderna genom ökningen

komma att överskjuta ett belopp

av tio gånger den på året belöpande

premieinkomsten för egen räkning

för brandförsäkring, ökat med två

gånger den på året belöpande premieinkomsten

för egen räkning för

annan försäkring. Vid tillämpning

härav skall som brandförsäkring

även räknas sådan ansvarighetsförsäkring,

som uteslutande avser ansvarighet

på grund av brandskada.

(Föreslagen lydelse)

va försäkringsrörelsen. Denna vinst

skall beräknas enligt andra, tredje

och fjärde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer

av tredje eller f järde stycket, skillnaden

mellan

å ena sidan summan av följande

inkomstposter, nämligen:

a) ingående försäkringsfond för

egen räkning,

b) premieinkomst för egen räkning,

c) 4 procent ränta å post a);

å andra sidan summan av följande

utgiftsposter, nämligen:

d) utbetalningar för egen räkning

för försäkringsfall,

e) utgiven vinstandel, återbäring

eller premieåterbetalning,

f) förvaltningskostnader för egen

räkning oavsett om de äro avdragsgilla

i skattehänseende,

g) beräknad hyra för fastighet

som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

h) utgående försäkringsfond för

egen räkning.

Från sålunda framräknad vinst

skall avräknas ökning av i lag föreskriven

säkerhetsfond eller, om fonden

nedsatts, tilläggas belopp motsvarande

nedsättningen. Vad nu

sagts äger motsvarande tillämpning

i fråga om ökning och nedsättning

av regleringsfond för trafikförsäkringsrörelse.

Driver anstalt försäkringsrörelse

även från fast driftställe i annan

stat och är inkomst av rörelse som

är hänförlig till det fasta driftstället

på grund av avtal för undvikande

av dubbelbeskattning undantagen

från beskattning här i riket skall

vinsten vidare minskas med överskott

av den genom driftstället bedrivna

verksamheten. Uppkommer

underskott i sådan verksamhet får

till vinsten läggas ett belopp motsvarande

underskottet.

Med försäkringsfond för egen räkning

förstås försäkringsfond enligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1069

(Nuvarande lydelse)

Med utjämningsfond förstås här

fond, som enligt bolagsordningen må

användas endast till att helt eller delvis

täcka förlust å själva försäkringsrörelsen

samt efter sådan disposition

kvarstående förlust å rörelsen

i dess helhet, i den mån den icke

kan täckas av andra till framtida

förfogande avsatta medel. I fråga om

ömsesidigt försäkringsbolag räknas

som utjämningsfond jämväl fond,

som utöver försäkringsfond, premieåterbäringsrcserv

och säkerhetsfond

funnits före denna lags ikraftträdande

och vilkens användning enligt

bolagsordningen icke begränsats på

sätt nyss sagts; dock att vid tillämpning

av dessa anvisningar dylik fond

icke må upptagas till högre belopp

vid årets slut än vid dess början.

Som utjämningsfond skall ej anses

i lag föreskriven säkerhetsfond eller

försäkringsaktiebolags reservfond.

Den på året belöpande premieinkomsten

för egen räkning skall upptagas

till ett belopp, vilket beräknas

som skillnaden mellan

(Föreslagen lydelse)

lagen om försäkringsrörelse den 17

juni 1948 (nr 433) (premiereserv,

ersättningsreserv och, om rörelsen

avser personförsäkring som drives

enligt särskilda av Kungl. Maj:t fastställda

grunder, reserv för tilldelad

återbäring), minskad med värdet av

återförsäkrares ansvarighet. Till premiereserven

får läggas avsättning

för beslutad premieåterbetalning

minskad med värdet av återförsäkrares

ansvarighet. 1 ersättningsreserven

inbegripes i fråga om försäkringsanstalt

som driver sjöförsäkring,

land- och lufttransportförsäkring

samt luftfartsförsäkring den

förstärkning av försäkringsfonden

som sådan anstalt gör enligt bolagsordningen.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader

m. m. för egen räkning

förstås anstaltens premieinkomst,

förvaltningskostnader m. m. minskade

med återförsäkrares andelar.

Med utjämningsfond förstås här

fond, som enligt bolagsordningen eller,

i fråga om sådant ömsesidigt bolag

på vilket lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning, stadgarna

för bolaget må användas endast

till att helt eller delvis täcka

förlust å själva försäkringsrörelsen

samt efter sådan disposition kvarstående

förlust å rörelsen i dess helhet

i den mån icke förenämnda bolagsordning

eller stadgar föreskriver

förlusttäckning genom ianspråktagande

av andra till framtida förfogande

avsatta medel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

13

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

å ena sidan

a) ingående premiereserven för

egen räkning (belopp, avsatt för på

grund av försäkringsfall beviljade

ersättningar, t. ex. livräntor, undantaget),

b) premieinkomsten för egen rökning,

c) 4 procent ränta å post a);

å andra sidan

d) utgående premiereserven för

egen räkning (belopp, avsatt för på

grund av försäkringsfall beviljade

ersättningar, t. ex. livräntor, undantaget

).

Nedsättning av----— — sagda grunder.

Utöver vad--—---till försäkringstagare.

3. Vid beräkning av nettointäkt

av livförsäkringsrörelse

skall följande iakttagas.

Med inländsk försäkringsanstalt

förstås i denna lag, förutom försäkringsbolag,

jämväl sådan understödsförening,

vilken enligt sina

stadgar äger meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar

kapitalunderstöd å högst 500 kronor

för medlem.

Till utländsk återför säkring srörelse

hänföres rörelse, avseende återförsäkringar,

som inländsk försäkringsanstalt

meddelat åt eller tagit hos

utländsk försäkringsanstalt.

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse, avseende direkt

meddelade eller i återförsäkring

åt annan inländsk

försäkringsanstalt

meddelade kapitalförsäkringar,

skall såsom

bruttointäkt upptagas intäkt av kapital-

och fastighetsförvaltning.

I bruttointäkten inräknas jämväl

vinst vid försäljning av eller vid

uppskrivning av värdet å andra tillgångar

än inventarier eller för stadigvarande

bruk i rörelsen avsedda

fastigheter ävensom liyresvärde av

fastighet, som använts i livförsäkringsrörelsen.

Har försäkringsanstalt

hos utländsk försäkringsanstalt åter
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

(.Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

försäkrat direkt meddelad eller i

återförsäkring åt annan inländsk

försäkringsanstalt meddelad kapitalförsäkring

utan att hos sig behålla

premiereserven, skall såsom ränteintäkt

anses ränta å värdet av återförsäkrarens

ansvarighet enligt den

räntefot, som legat till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten må avräknas

dels ränta å gäld, dels, såvitt angår

fastighetsförvaltning, annan enligt

25 § avdragsgill omkostnad för fastighet

än nyss sagts, dels förlust vid

försäljning av andra tillgångar än

inventarier eller för stadigvarande

bruk i rörelsen avsedda fastigheter,

dels belopp varmed värdet å nyss angivna

tillgångar enligt bestämmelserna

i denna lag nedskrivits, dels 5

procent av vad som återstår av bruttointäkten

efter avdrag som ovan

sagts, dels ock 5 kronor för varje

direkt tecknad kapitalförsäkring; såsom

en enda försäkring anses härvid

alla kapitalförsäkringar, som samtidigt

tecknats på samma persons eller

samma personers liv. Avdrag må

dock icke ske för försäkringstagare

tillkommande ränta å återbäringsmedel.

Därest de sammanlagda risksummorna

för återförsäkringar, som inländsk

försäkringsanstalt meddelat

åt utländsk försäkringsanstalt, uppgå

till minst en procent av de sammanlagda

risksummorna för den

förstnämnda anstaltens samtliga livförsäkringar,

skall såsom nettointäkt

''av utländsk åt e r f ö r säkring

sr ö r el s e upptagas överskott

å sådan rörelse. Utvisar den utländska

återförsäkringsrörelsen i fall

som nyss sagts underskott, må detta

avräknas från den skattepliktiga nettointäkten

av kapital- och fastighetsförvaltningen.

Vid tillämpning av

förenämnda regel skall med en livförsäkrings

risksumma vid en viss

tidpunkt förstås den största ökning

av nettokapitalvärdet av försäkrings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

15

(Nuvarande lydelse)

anstalts förpliktelser på grund av

försäkringen, som kan uppkomma

genom försäkringsfall vid ifrågavarande

tidpunkt. Med nämnda nettokapitalvärde

förstås kapitalvärdet

ad försäkringsanstalts förpliktelser

på grund av försäkringsavtalet,

minskat med kapitalvärdet av försäkringstagarens

förpliktelser på

grund av samma avtal.

4. Erfordras på grund av bestämmelserna

i 30 § eller anvisningarna

till samma paragraf uppdelning av

intäkt eller avdrag mellan olika delar

av försäkringsanstalts verksamhet,

skall fördelningen av intäkten

eller avdraget ske på skäligt sätt.

5. Vid uppskattning av u tländsk

försäkringsanstalts

här i riket skattepliktiga

nettointäkt avses med trafik fö rs

ä k r ing sådan trafikförsäkring,

som enligt gällande bestämmelser

skall helt eller delvis medtagas vid

beräkningen av den för trafikförsäkringsrörelsen

föreskrivna regleringsfonden,

och med premieinkomst

bruttobeloppet av årets försäkringspremier,

dvs. utan avdrag

för återförsäkringspremier.

6. Under handeln med rusdrycker

inbegripas i 30 § 4 mom. även rening,

förskäring och annan liknande tillverkning

av rusdrycker, som ej är

att hänföra till tillverkning av råvara.

till

4. 1 punkt 6 av anvisningarna till

18 § angives vad som beträffande

icke yrkesmässig avyttring av egendom

ävensom deltagande i lotteri utgör

en särskild förvärvskälla. Avdrag

enligt punkt 3 här ovan för realisationsförlust

får göras från realisationsvinst

eller lotterivinst, som under

samma beskattningsår uppkommit

i samma förvärvskälla som realisationsförlusten.

Avdrag för realisationsförlust

vid avyttring av fastighet

får dock utnyttjas även genom

(Föreslagen lydelse)

3. Erfordras på grund av bestämmelserna

i 30 § eller anvisningarna

till samma paragraf uppdelning av

intäkt eller avdrag mellan olika delar

av försäkringsanstalts verksamhet,

skall fördelningen av intäkten

eller avdraget ske på skäligt sätt.

4. Vid beräkning av nettointäkt

av försäkringsrörelse, som här i riket

drivits av utländsk skadeförsäkringsansialt

förstås med p r emieinkomst

bruttobeloppet av

årets försäkringspremier, dvs. utan

avdrag för återförsäkringspremier.

5. Under handeln med rusdrycker

inbegripas i 30 § 6 mom. även rening,

förskäring och annan liknande

tillverkning av rusdrycker, som

ej är att hänföra till tillverkning av

råvara.

36 §.

4. I punkt 5 av anvisningarna till

18 § angives vad som beträffande

icke yrkesmässig avyttring av egendom

ävensom deltagande i lotteri

utgör en särskild förvärvskälla. Avdrag

enligt punkt 3 här ovan för

realisationsförlust får göras från realisationsvinst

eller lotterivinst, som

under samma beskattningsår uppkommit

i samma förvärvskälla som

realisationsförlusten. Avdrag för realisationsförlust

vid avyttring av fastighet

får dock utnyttjas även ge
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

(Nuvarande lydelse)

avdrag från realisationsvinst under

senare beskattningsår än det varunder

förlusten uppkommit, dock ''senast

under det beskattningsår för vilket

taxering sker sjätte kalenderåret

efter det då taxering för förluståret

ägt rum.

(Föreslagen lydelse)

nom avdrag från realisationsvinst

under senare beskattningsår än det

varunder förlusten uppkommit, dock

senast under det beskattningsår för

vilket taxering sker sjätte kalenderåret

efter det då taxering för förluståret

ägt rum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970. Bestämmelserna i 53 § i

dess nya lydelse skall tillämpas första gången vid 1972 års taxering. Äldre

bestämmelser i denna del äger dock alltjämt tillämpning vid efter taxering

för år 1971 eller tidigare år. Övriga bestämmelser tillämpas första gången

vid 1971 års taxering. Motsvarande äldre bestämmelser äger alltjämt tilllämpning

vid eftertaxering för år 1970 eller tidigare år.

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 26 maj 1950 (nr 308) om ändring i kommunal,

skattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen

den 26 maj 1950 om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

4. I fråga om understödsförening,

vilken enligt sina stadgar äger meddela

annan kapitalförsäkring än sådan

som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för medlem, skall

såsom nettointäkt upptagas dels

den del av föreningens enligt 24 § i

dess äldre lydelse och 25 § beräknade

nettointäkt av fastighet, som

efter förhållandet mellan premiereserven

för kapitalförsäkringar, vilka

meddelats före ingången av år 1951,

och hela premiereserven belöper på

nämnda försäkringar, dels ock

den del av föreningens enligt 30 §

beräknade nettointäkt av livförsäkringsrörelse,

som efter förhållandet

mellan premiereserven för kapitalförsäkringar,

vilka meddelats efter

ingången av år 1951, och premiereserven

för samtliga kapitalförsäk
-

(Föreslagen lydelse)

4. I fråga om understödsförening,

vilken enligt sina stadgar äger meddela

annan kapitalförsäkring än sådan

som omfattar kapitalunderstöd

å högst 1 000 kronor för medlem,

skall såsom nettointäkt upptagas

dels den del av föreningens enligt

24 § i dess äldre lydelse och 25 §

beräknade nettointäkt av fastighet,

som efter förhållandet mellan premiereserven

för kapitalförsäkringar,

vilka meddelats före ingången av år

1951, och hela premiereserven belöper

på nämnda försäkringar, dels

ock den del av föreningens enligt

30 § beräknade nettointäkt av livförsäkringsrörelse,

som efter förhållandet

mellan premiereserven för kapitalförsäkringar,

vilka meddelats efter

ingången av år 1951, och premiereserven

för samtliga kapitalförsäk
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

17

(Nuvarande lydelse)

ringar belöper på de efter 1951 års

ingång meddelade kapitalförsäkringarna.

(Föreslagen lydelse)

ringar belöper på de efter 1951 års

ingång meddelade kapitalförsäkringarna.

Härvid äger understödsförening

upptaga premiereserven för

kapitalförsäkringar, vilka meddelats

före ingången av år 1951, och hela

premiereserven för kapitalförsäkringar

till de belopp som framkommit

i samband med den försäkringstekniska

utredning av föreningens

ställning som närmast före taxeringsåret

ingivits till tillsynsmyndigheten

enligt 15 § lagen den 24 mars

1938 (nr 96) om understödsföreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första gången

vid 1971 års taxering. Äldre bestämmelser äger dock alltjämt tillämpning

rid eftertaxering för år 1970 eller tidigare år.

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § och 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

7 §•

Från skattskyldighet-------

för all inkomst;

e) understödsförening som enligt

sina stadgar icke får meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som omfattar

kapitalunderstöd på högst 500

kronor för medlem och annan juridisk

person som avses i 53 § 1

mom. första stycket d) kommunalskattelagen

än understödsförening:

för all inkomst;

f) juridisk person---- —--

(Föreslagen lydelse)

c) kommunalskattelagen:

för all inkomst;

e) understödsförening som enligt

sina stadgar icke får meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som omfattar

kapitalunderstöd på högst

1 000 kronor för medlem och annan

juridisk person som avses i 53 §

1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen

än understödsförening:
för

all inkomst;

--statlig inkomstskatt;

1 Senaste lydelse av 7 § se 1967:547 och av 10 § 2 mom. se 1959:295.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

(Nuvarande hjdelse)

(Föreslagen lydelse)

j) understödsföreningar, vilka enligt

sina stadgar äga meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som omfattar

kapitalunderstöd å högst 500

kronor för medlem och som bedriva

jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet

:

för all inkomst, som belöper på

annan än till livförsäkring hänförlig

verksamhet;

k) här i----— h) kommunalskattelagen.

Riksskattenämnden må,---— — —---icke föras.

Att personer,----------samma paragraf.

j) understödsföreningar, vilka enligt

sina stadgar äga meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som omfattar

kapitalunderstöd å högst 1 000

kronor för medlem och som bedriva

jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet

:

för all inkomst, som belöper på

annan än till livförsäkring hänför
-

lig verksamhet;

10

2 m o m. Den statliga------

c) för försäkringsanstalter, i den

män de driva livförsäkringsrörelse:

tio procent av den beskattningsbara

inkomsten; samt

d) för andra--- -----—--

Vid tillämpningen av bestämmelserna

under a) och c) här ovan skall

iakttagas att, därest försäkringsansialt

driver jämväl annan försäkringsrörelse

än livförsäkringsrörelse,

skatten skall beräknas enligt bestämmelsen

under c) allenast beträffande

den del av anstaltens beskattningsbara

inkomst, som efter förhållandet

mellan den skattepliktiga nettointäkten

av livförsäkringsrörelsen

och anstaltens sammanlagda skattepliktiga

nettointäkt belöper å livförsäkringsrörelsen.

§•*

— •—• — beskattningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter såvitt

angår försäkringsrörelsen:

tio procent av den beskattningsbara

inkomsten; samt

beskattningsbara inkomsten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första

gången vid 1971 års taxering. Äldre bestämmelser äger dock alltjämt tilllämpning

vid eftertaxering för år 1970 eller tidigare år. 1

1 Som nuvarande lydelse av 10 § 2 mom. har här upptagits den lydelse av 2 mom. som föreslagits

i prop. 1969:99.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

19

4) Förslag

till

Förordning

om|ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig

förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 6 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande hjdelse)

(Föreslagen lydelse)

6 §.1 2

1 in o m. Skyldighet att-------i riket.

Medlem av-------skatt för förmögenhet.

För skattskyldiga,-----— meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och---skattskyldighet för förmögenhet.

Utländska försäkringsanstalter äro

frikallade från skattskyldighet för

förmögenhet, som hänför sig till här

i riket bedriven livförsäkringsrörelse.

Utländska livförsäkringsanstalter

äro frikallade från skattskyldighet

för förmögenhet, som hänför sig till

här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1970 och tillämpas första gången

vid 1971 års taxering. Äldre bestämmelser äger dock alltjämt tillämpning

vid eftertaxering för år 1970 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av 6 § 1 mom. se 1966:726.

2 Som nuvarande lydelse av 6 § 1 mom. har här upptagits den lydelse av 1 mom. som föreslagits

i prop. 1969:99.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

5) Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 26 §, 27 § och 30 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 23 november 19561 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

26 §.

Därest inkomst------andra inventarier.

Redovisas inkomst-------—

Vad i denna paragraf stadgas skall

av försäkringsanstalt, såvitt angår

livförsäkringsrörelse, iakttagas allenast

i vad gäller uppgifter om huru

värdesättningen å lager samt fordringar

skett; härutöver skall iakttagas

vad i 27 § sägs om skyldighet

att lämna där avsedda uppgifter.

27

Inländsk försäkringsanstalt, som

är skattskyldig för inkomst av försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration

jämväl meddela uppgift

i de avseenden, som omförmälas i

anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen.

Motsvarande gäller beträffande

utländsk försäkringsanstalt,

som här i riket drivit livförsäkringsrörelse,

dock endast såvitt

angår den till nämnda rörelse hänförliga

verksamheten.

Med inländsk försäkringsanstalt

förstås i denna förordning, förutom

försäkringsbolag, jämväl sådan understödsförening,

vilken enligt sina

stadgar äger meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar

kapitalunderstöd å högst 500 kronor

för medlem.

Utländsk försäkringsanstalt, som

här i riket drivit försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration

lämna uppgift å premieinkomsten här

i riket, fördelad å dels livförsäkring,

1 Senaste lydelse av 26 § se 1965:753.

ovan sags.

Vad i denna paragraf stadgas skall

av livförsäkringsanstalt, såvitt angår

försäkringsrörelse, iakttagas allenast

i vad gäller uppgifter om huru

värdesättningen å lager samt fordringar

skett; härutöver skall iakttagas

vad i 27 § sägs om skyldighet

att lämna där avsedda uppgifter.

§•

Inländsk försäkringsanstalt, som

är skattskyldig för inkomst av försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration

jämväl meddela uppgift

i de avseenden, som omförmälas i

anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen.

Motsvarande gäller beträffande

utländsk livförsäkringisanstalt,

som här i riket drivit försäkringsrörelse.

Understödsförening, vilken enligt

sina stadgar får meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som omfattar

kapitalunderstöd på högst

1 000 kronor för medlem, anses i

denna förordning som livförsäkringsanstalt

i fråga om verksamhet

som är hänförlig till livförsäkring.

Utländsk skadeförsäkringsanstalt,

som här i riket drivit försäkringsrörelse,

skall i allmän självdeklaration

lämna uppgift å premieinkomsten

bär i riket, fördelad å

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1069

21

(Nuvarande lydelse)

dels sjöförsäkring, dels trafikförsäkring,

dels sjuk-, olycksfalls- och

brandförsäkring och dels annan försäkring,

samt uppgift å den eller de

kommuner, där sysslomannen (generalagenten)

haft kontor, ävensom,

då flera kontor funnits, uppgift å

de vid varje kontor influtna premieinkomsterna,

fördelade på nämnda

olika slag av försäkring. Beträffande

annan än till livförsäkring hänförlig

verksamhet föreligger icke skyldighet

för utländsk försäkringsanstalt

alt lämna uppgifter om intäkter

och avdrag i förvärvskällan.

(Föreslagen lydelse)

dels sjöförsäkring samt land- och

lufttransportförsäkring, dels annan

försäkring, samt uppgift å den eller

de kommuner, där sysslomannen

(generalagenten) haft kontor,

ävensom, då flera kontor funnits,

uppgift å de vid varje kontor influtna

premieinkomsterna, fördelade

på nämnda olika slag av försäkring.

30 §.

1 mom. Vid självdeklaration för---av kontot.

Vid självdeklaration, som---d

För aktiebolag,------för

För inländsk försäkringsanstalt

skall avlämnas bestyrkt avskrift av

protokoll eller annan handling, som

utvisar, huru vinst- och förlusträkningen

samt balansräkningen för beskattningsåret

slutgiltigt fastställts

samt huru vinsten för samma år

disponerats. Vad sålunda stadgats

skall dock icke gälla beträffande

försäkringsanstalt, som drivit enbart

livförsäkringsrörelse.

essa uppgifter,

beskattningsåret.

För inländsk skadeförsäkringsanstalt

skall avlämnas bestyrkt avskrift

av protokoll eller annan handling,

som utvisar, huru vinst- och

förlusträkningen samt balansräkningen

för beskattningsåret slutgiltigt

fastställts samt huru vinsten för

samma år disponerats.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första

gången vid 1971 års taxering. Äldre bestämmelser äger dock alltjämt tilllämpning

vid eftertaxering för år 1970 eller tidigare år.

Beträffande motiveringen för förslagen hänvisar utskottet till propositionen.

Skrivelse

Med anledning av propositionen har till utskottet ingivits skrivelse från

Länsförsäkringsbolagens förening.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

Utskottet

I propositionen föreslås ändringar i de bestämmelser som reglerar försäkringsanstalternas

beskattning. Enligt gällande rätt tillämpas olika regler för

beskattning av livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse, vilket

medför att åtskilliga anstalter beskattas enligt olika principer för skilda

delar av sin verksamhet. Enligt förslaget skall en anstalts hela försäkringsrörelse

beskattas enligt en och samma beskattningsmetod. Därvid skall gälla

att alla personförsäkringar, dvs. livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring,

avgångsbidragsförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, skall anses som

livförsäkringar. En anstalt som driver rörelse med personförsäkringar skall

alltså anses utgöra livförsäkringsanstalt. Med skadeförsäkringsanstalt förstås

annan anstalt än livförsäkringsanstalt. Om livförsäkringsrörelse förenas

med skadeförsäkringsrörelse skall den huvudsakliga verksamhetsinriktningen

vara avgörande för bedömningen av anstaltens karaktär av livförsäkrings-

eller skadeförsäkringsanstalt.

De nya bestämmelserna innebär inga större förändringar i fråga om de

beskattningsmetoder som skall tillämpas. Enligt förslaget skall sålunda livförsäkringsanstalt

räntebeskattas, inländsk skadeförsäkringsanstalt överskottsbeskattas

och utländsk skadeförsäkringsanstalt schablonbeskattas.

Som en följd härav kommer utländsk livåterförsäkringsrörelse, som f. n.

överskottsbeskattas, att bli föremål för räntebeskattning.

Syftet med de nya bestämmelserna har varit att förenkla beskattningen

av främst skadeförsäkringsverksamhet. Från denna synpunkt hade det enligt

utskottets mening varit till fördel om man också i fråga om sådan rörelse

hade ansett sig kunna i propositionen acceptera någon form av bruttobeskattning

— i huvudsaklig överensstämmelse med den av försäkringsskattekommittén

föreslagna — med kapitalavkastningen som beskattningsunderlag.

Enligt utskottets uppfattning kan de regler för beskattning av enbart

skadeförsäkringsrörelse vilka föreslås i propositionen knappast anses

vara ägnade att medföra några förenklingar i taxeringsarbetet.

Å andra sidan bör beaktas att under remissbehandlingen av försäkringsskattekommitténs

betänkande det övervägande antalet remissinstanser, däribland

ett flertal försäkringsanstalter, uttalat önskvärdheten av att skadeförsäkringsrörelse

beskattas enligt ett system som — i likhet med vad nu

gäller — lämnar utrymme för kostnadsavdrag och ger möjlighet till resultatutjämning

mellan olika år. Med hänsyn bl. a. till att skadeförsäkringsrörelse

beskattas enligt en annan och hårdare skattesats än livförsäkringsrörelse

och till de stora och oberäkneliga fluktuationer som kan förekomma

inom skadeförsäkringsanstalts verksamhetsområde bör mot bakgrunden av

försäkringsanstalternas uttalande enligt utskottets mening ett sådant önske
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

23

mål lämpligen tillgodoses genom en beskattningsmetod som beaktar varje

års rörelseresultat.

De nya bestämmelserna medger som tidigare nämnts en enhetlig beskattning

av all försäkringsverksamhet i en och samma anstalt. Därmed torde

en av de väsentligaste bristerna i nuvarande lagstiftning vara undanröjd.

Mot bakgrunden av det anförda anser utskottet sig böra i princip biträda

förslagen i propositionen.

Utskottet anser sig dock — med hänsyn till att enligt förslaget viss försäkringsrörelse

ändrar karaktär från skadeförsäkrings- till livförsäkringsrörelse

— böra understryka att propositionen uteslutande reglerar försäkringsanstalternas

beskattning. Den omständigheten att exempelvis avgångsbidragsförsäkringsrörelse

i fortsättningen skall beskattas som livförsäkringsrörelse

innebär alltså inte att avgångsbidragsförsäkringen som sådan

i försäkringstagarens hand ändrar karaktär.

Enligt 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen är vissa försäkringsanstalter

skyldiga att erlägga kommunal inkomstskatt endast för inkomst av fastighet.

Det gäller de s. k. läns-, härads- och sockenbolagen, dvs. sådana

ömsesidiga försäkringsbolag på vilka lagen om försäkringsrörelse inte äger

tillämpning eller vilkas verksamhetsområden faller utanför Stockholm och

omfattar endast visst län eller del av län. Dessa anstalter är vidare helt befriade

från skyldighet att erlägga statlig inkomstskatt.

Förslaget i propositionen innebär att läns-, härads- och sockenbolagen

skall vara skyldiga erlägga såväl statlig som kommunal inkomstskatt. Skattskyldighetsbestämmelsen

skall emellertid tillämpas första gången vid 1972

års taxering, medan övriga i propositionen föreslagna bestämmelser skall

äga tillämpning redan fr. o. in. 1971 års taxering.

I en till utskottet ingiven skrivelse har Länsförsäkringsbolagens förening

framhållit att det i samband med övergången till skattskyldighet för lokalbolagen

kommer att uppstå problem av den karaktären att speciella övergångsbestämmelser

bör införas i lagstiftningen. Föreningen åberopar därvid

att hos de lokala bolagen under årens lopp samlats betydande dolda reserver.

Bildandet av dessa har skett i konsolideringssyfte och utan tanke på

eventuella skattekonsekvenser. I många fall har nedskrivningarna av omsättningstillgångar

varit så betydande, att bolagen vid de nya reglernas

ikraftträdande kommer att tvingas göra omfattande uppskrivningar av värdena

för att inte komma i konflikt med riksskattenämndens värderingsnormer

för tillgångar i försäkringsrörelse. Föreningen understryker att det i

lokalbolagen inte finns några bakomliggande ägarintressen vilka skulle kunna

gynnas av en överkonsolidering. Vinsterna får inte utdelas och kan alltså

komma försäkringstagarna till godo uteslutande via premiesättning eller

genom nya moment i skadetäckning. De dolda reserverna utgör egentligen

vinster intjänade före skattskyldighetens inträde och bör därför enligt för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

eningens mening undantas från beskattning på samma sätt som förluster

inträffade före beskattningens inträde måste belasta de från beskattningen

undantagna rörelseresultaten.

Med hänsyn till de svårigheter lokalbolagen har att före skattskyldighetens

inträde framta de dolda reserverna hemställer föreningen, att bolagen

under en övergångstid icke överstigande tio år skall i skattehänseende få

redovisa sina dolda reserver i en fond benämnd övergångsfond, som skall

ligga helt vid sidan av bolagets bokföring. Denna fond skall under högst tio

år få användas till att utjämna vinster — dock icke vinster på själva försäkringsrörelsen

— uppkomna under denna tid, på så sätt att belopp som tas i

anspråk från övergångsfonden i beskattningshänseende får avräknas från

vinsterna.

Utskottet finner de av föreningen framförda synpunkterna värda beaktande.

Frågan om skattskyldighet för läns-, härads- och sockenbolagen har

aktualiserats först i propositionen. Övergången till skattskyldighet synes ■—

även med det i propositionen föreslagna uppskovet med ikraftträdandebestämmelserna

— för lokalbolagens del kunna medföra mindre önskvärda

skattekonsekvenser. Utskottet anser sig därför böra föreslå att lokalbolagen

under en övergångstid av sex år får använda de dolda reserver som finns

vid skattskyldighetens inträde till att utjämna sådana vinster som uppkommer

under samma tid. Vid värderingen av tillgångarna bör enligt utskottets

mening fastigheter upptas till gällande taxeringsvärde, aktier upptas till

börsvärdet eller annat motsvarande värde och övriga tillgångar till marknadsvärdet.

Det bör ankomma på riksskattenämnden att utfärda närmare

anvisningar rörande det skattemässigt lägsta värdet av lokalbolagens tillgångar

i samband med skattskyldighetens inträde och under de år övergångsfonden

får användas.

Enligt utskottets uppfattning bör ianspråktagna belopp från övergångsfond

kunna beskattas i den mån de används efter den sexåriga övergångsperiodens

slut. För att en sådan beskattning i förekommande fall skall kunna

ske torde — som föreningen antytt — övergångsbestämmelserna böra

kompletteras med en föreskrift att den del av vinsten som motsvarar från

övergångsfond ianspråktaget belopp skall avsättas till utjämningsfond.

Mot de delar av propositionen som inte upptagits till särskild behandling

har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen -— med förklarande att Kungl. Maj :ts proposition

nr 120 icke kunnat av riksdagen oförändrad antagas

— antar de vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), med det tillägget att ikraftträdande
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969 25

och övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

Denna lag----—----- — tidigare år.

Sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom, på

vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas

verksamhetsområden faller utanför

Stockholm och omfattar allenast

visst län eller del av län, får i det

bokslut som ligger till grund för 1972

års taxering i inkomstskattehänseende

i så kallad övergångsfond redovisa

skillnaden mellan å ena sidan

summan av taxeringsvärden på fastigheter

och marknadsvärden på övriga

tillgångar vid räkenskapsårets

ingång samt å andra sidan bokförda

värden på samma tillgångar. 1 övergångsfond

redovisade belopp får

t. o. m. 1977 års taxering ianspråktagas

för nedsättning av nettointäkt

av rörelsen.

Ianspråktaget belopp från övergångsfond

skall, utan hinder av bestämmelsen

i punkt 2 av anvisningarna

till 30 §, avsättas till utjämningsfond

enligt denna lag.

2) lag om ändring i lagen den 26 maj 1950 (nr 308) om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370),

3) förordning om ändring i förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,

4) förordning om ändring i förordningen den 26 juli

1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt,

5) förordning om ändring i taxeringsförordningen den

23 november 1956 (nr 623).

Stockholm den 11 november 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 60 år 1969

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Wärnberg* (s), Tage Johansson* (s),

Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Wirmark (s) och Johan Olsson (ep);

samt

från andra kammaren: herr Engkvist (s), fruar Holmqvist* (s), Nettelbrandt*

(fp), herrar Kristenson (s), Nyström (s), Eriksson i Bäckmora

(ep), Hammarsten (s), Wikner (s), Enarsson (m) och Sundkvist (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:330 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts -proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten