Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordning den 2 juni 1922

1969-11-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:61, Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordning den 2 juni 1922

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969

1

Nr 61

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till förordning om

ändring i förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om

automobilskatt jämte motioner.

Propositionen

I prop. 1969: 123 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anta därvid

fogat förslag till förordning om ändring i förordningen den 2 jnni 1922 (nr

260) om automobilskatt.

I enlighet med riksdagens tidigare beslut skall indelningen i lätt och tung

motorcykel fr. o. m. den 1 januari 1970 grundas på motorns cylindervolym.

I propositionen föreslås att den årliga fordonsskatten för tvåhjulig motorcykel

utan sidvagn även i fortsättningen bestäms på grundval av fordonets

tjänstevikt.

De föreslagna bestämmelserna avses träda i kraft samtidigt med de nya

bestämmelserna om indelning av motorcyklar efter cylindervolym, dvs. den

1 januari 1970.

Författningsförslaget har följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automcbilskatt

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

5 §•

Skatt utgår

a) för tvåhjulig lätt motorcykel

med fyrtiofem kronor och för tvåhjulig

tung motorcykel utan sidvagn

med sextio kronor;

följande belopp:

a) för tvåhjulig motorcykel med

fyrtiofem kronor, om ijänstevikten

icke överstiger sjuttiofem kilogram,

och för tvåhjulig motorcykel utan

sidvagn med sextio kronor, om tjänstevikten

överstiger sjuttiofem kilo
-

gram;

b) för tvåhjulig motorcykel med —--niotusensjuhundratjugu kronor.

Det åligger---av skatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.

Motionerna

Yrkande

Med anledning av propositionen har i de likalydande motionerna I: 1066

av herr Ernulf samt II: 1229 av herrar Andersson i Örebro och Sjöholm

hemställts, att riksdagen måtte avslå prop. 1969: 123.

Motivering

Enligt ett riksdagsbeslut av år 1967 skall som grund för indelningen i

lätta och tunga motorcyklar fr. o. m. den 1 januari 1970 inte längre läggas

vikt utan cylindervolym. Motivet för beslutet var trafiksäkerheten.

Redan 1953 års trafiksäkerhetsutredning hade föreslagit en indelning

efter cylindervolym. Utredningen konstaterade nämligen att utvecklingen

under 1950-talet medfört att de lätta motorcyklarna försetts med allt tyngre

och kraftigare motorer. Detta hade haft till följd att man för att inte överskrida

tjänstevikten 75 kilo tvingats minska vikten av ramkonstruktion,

1 Senaste lydelse av 5 § se 1969: 296.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969

3

fälgar, bromssystem, ljuddämpare m. m. De lätta motorcyklarna var överdimensionerade

i fråga om motor men underdimensionerade när det gällde

trafiksäkerhetsdetalj er.

Så gott som samtliga remissinstanser delade uppfattningen att cylindervolymen

borde bestämma indelningen i lätta och tunga motorcyklar. Departementschefen

och riksdagen var också helt positiva till ändringsförslaget.

I proposition nr 123 föreslås, att grunden för den skattemässiga indelningen

oförändrat skall vara tjänstevikt. Det betyder att man i praktiken

går emot riksdagens beslut av år 1967 utan att ange något egentligt motiv

för detta. Motionärerna anser två skäl tala mot propositionens förslag:

1. Principen om enkelhet i beskattningen. Det är givetvis av värde om

vägtrafikförordningen och automobilskatteförordningen använder samma

definition av lätt och tung motorcykel.

2. De trafiksäkerhetsargument, som anfördes av departementschefen när

ändringen i vägtrafikförordningen genomfördes 1967, kan användas också

när det gäller automobilskatteförordningens definition av skatteklasser för

motorcyklar. Propositionens förslag strider mot de överväganden som låg

till grund för 1967 års beslut.

Om proposition nr 123 avslås kommer med nuvarande lagtext vägtrafikförordningens

nya bestämmelser att medföra att automobilskatteförordningens

indelning i skatteklasser för motorcyklar fr. o. m. den 1 januari

1970 kommer att ske efter cylindervolym, vilket motionärerna eftersträvar.

Utskottet

Enligt beslut av 1967 års höstriksdag skall fr. o. m. den 1 januari 1970

motorcyklar indelas i lätta och tunga med hänsyn till cylindervolym i stället

för tjänstevikt. I propositionen föreslås att den årliga fordonsskatten för

tvåhjulig motorcykel utan sidvagn oförändrat skall bestämmas på grundval

av tjänstevikten, dvs. att skatten skall utgå med 45 kronor om tjänstevikten

inte överstiger 75 kg och med 60 kronor om tjänstevikten är högre.

I motionerna I: 1066 och II: 1229 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna

hävdar att förslaget strider mot de överväganden i fråga om trafiksäkerheten

som låg till grund för 1967 års beslut angående indelningen av

motorcyklarna. Vidare anser motionärerna det lämpligt och enklast att samma

definitioner används i bilskatteförordningen som i vägtrafikförordningen.

Utskottet medger att motionärernas resonemang vid första påseende ter

sig bestickande. Förslaget i propositionen framställs som ett onödigt krångel

i strid mot tidigare riksdagsbeslut i trafiksäkerhetens intresse. Motionärerna

har emellertid förbisett åtskilliga synpunkter som talar för förslaget i propositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969

Syftet med 1967 års riksdagsbeslut var att främja trafiksäkerheten bl. a.

genom att förhindra att de lätta motorcyklarna skulle kunna förses med

motorer som var för starka i förhållande till motorcykelns allmänna konstruktion.

Genom den beslutade ändringen blir följden främst att lätt motorcykel

som är avsedd att säljas till den som endast har körkort för sådant

fordon — alltså huvudsakligen ungdom i åldern 16—18 år — inte såsom

nu kan förses med motor med större cylindervolym än 125 ce. Däremot bibehålls

bestämmelsen om en tjänstevikt över 75 kilogram som villkor för

sidvagn och för att medta passagerare. Till följd härav skall motorcyklarna

också i fortsättningen vara försedda med skyltar angivande bl. a. tjänstevikten.

En beskattning av motorcyklar efter tjänstevikt kan därför inte anses

strida mot tidigare riksdagsbeslut eller vara förenad med några praktiska

svårigheter. För den föreslagna åtgärden talar att den årliga bilskatten

är specialdestinerad till vägväsendet och därför bör graderas med hänsyn

till fordonens vägkostnadsansvar, vilket knappast torde kunna ske med utgångspunkt

från cylindervolym. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om att den pågående bilskatteutredningen har att överse bl. a. denna skatt

och att det även med hänsyn härtill vore mindre välbetänkt att ändra förutsättningarna

för utredningens överväganden. Med anledning av det av motionärerna

framförda kravet på enkelhet i beskattningen förtjänar även

framhållas att beskattningen av motorcyklar inte är begränsad till den årliga

bilskatten utan att motorcyklarna vid försäljningen också är belagda

med s. k. bilaccis, som utgår efter tjänstevikt. Eftersom motionärerna inte

begärt någon ändring av bilaccisen i överensstämmelse med den ändrade

indelningen av motorcyklarna i vägtrafikförordningen synes det utskottet

uppenbart att förslaget i propositionen mer än motionärernas yrkande bidrar

till att förenkla beskattningen.

Utskottet har även övervägt om den föreslagna ändringen kan vara av

någon betydelse för handeln med motorcyklar men funnit att den presumtiva

köparen av en motorcykel knappast med hänsyn till kostnaderna i övrigt

torde påverkas av en årlig skillnad i skatt på 15 kronor.

Utskottet finner således övervägande skäl tala för bifall till propositionen

och för avslag på motionerna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 123 antar

det vid propositionen fogade förslaget till förordning om

ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt;
2)

avslår motionerna 1: 1066 och II: 1229.

Stockholm den 11 november 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Wärnberg* (s), Tage Johansson* (s),

Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Wirmark (s) och Johan Olsson (ep);

samt

från andra kammaren: herr Engkvist (s), fruar Holmqvist* (s), Nettelbrandt*

(fp), herrar Kristenson (s), Nyström (s), Eriksson i Bäckmora

(ep), Hammarsten (s), Wikner (s), Enarsson (m) och Sundkvist (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 69002H

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:331 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts -proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten