Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i ärvdabalken, in. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

1969-11-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:64, Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i ärvdabalken, in. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1969

1

Nr 64

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i ärvdabalken,

in. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

I propositionen 1969: 124 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anta

därvid fogade förslag till

1) lag om ändring i giftermålsbalken,

2) lag om ändring i lagen den 8 april 1927 (nr 77) om försäkringsavtal,

3) lag om fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda

bestämmelser om makars gemensamma bostad,

4) lag om ändring i föräldrabalken,

5) lag om tastställande av faderskapet till barn utom äktenskap,

6) lag om ändring i lagen den 12 december 1958 (nr 642) angående

blod undersökning m. m. i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet till

barn utom äktenskap,

7) lag om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag,

8) lag om ändx-ing i ärvdabalken,

9) lag om ändring i namnlagen den 11 oktober 1963 (nr 521),

10) förordning om ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om

arvsskatt och gåvoskatt.

Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet såvitt avser ändring i

förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

I propositionen föreslås ändringar i reglerna om efterlevande makes ställning

i ekonomiskt hänseende, om fastställande av faderskap till barn utom

äktenskap och om utomäktenskapliga barns rätt till arv.

I fråga om efterlevande makes ställning innebär förslaget, att den s. k.

6 000-kronorsregeln ändras så, att efterlevande make i princip alltid har

rätt att vid bodelningen få egendom till ett värde motsvarande minst fyra

basbelopp enligt lagen om allmän försäkring (f. n. = 24 000 kr). Denna

bodelningsregel skall tillämpas i alla andra fall än då den avlidne efterlämnar

barn under 16 år som inte är makarnas gemensamma barn.

De nya bestämmelserna om fastställande av faderskap till utomäktenskapliga

barn går ut på att en man som haft samlag med barnets moder

under konceptionstiden skall förklaras vara fader till barnet, om det med

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 saml. Nr 64

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1969

hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet avlats av honom.

Vill någon erkänna faderskapet, skall det ske skriftligen, och erkännandet

skall godkännas av barnavårdsmannen, alternativt barnavårdsnämnden.

Sådant godkännande får inte lämnas med mindre det kan antas att

mannen är fader till barnet. Kan faderskapet inte fastställas genom erkännande

åligger det enligt förslaget i princip barnavårdsmannen att föra talan

mot den eller de män som haft samlag med modern under konceptionstiden

och som skäligen kan komma i fråga som fader till barnet. I vissa undantagsfall

skall barnavårdsmannen dock kunna låta bli att föra faderskapstalan.

Utomäktenskapliga barn skall enligt propositionen bli helt likställda med

barn i äktenskap i fråga om rätt till arv efter fader och släktingar på

fädernesidan.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1970. Beträffande

arvsrätten för barn utom äktenskap innbär detta att reformen slår igenom

för alla arvfall som inträffar efter nämnda dag oavsett när barnet är fött

eller faderskapet fastställts.

Det under punkten 10 upptagna författningsförslaget har följande lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6k åt 1969

3

10) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 15 § 1 mom. förordningen den 6 juni 1941 om

arvsskatt och gåvoskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

15

1 mom. Andel, som vid bodelning

skall tillfalla efterlevande make,

beräknas till hälften av makarnas

behållna giftorättsgods, där den

icke enligt lag blivit annorlunda bestämd

vid bodelning, varöver i behörig

ordning upprättad handling

föreligger i skatteärendet.

År äldre giftermålsbalken tillämplig

å förmögenhetsförhållandena i

boet, beräknas den andel, som tillfaller

efterlevande make såsom fördel,

giftorätt och morgongåva, till

hälften av den gemensamma behållningen

i boel, dätest den icke enligt

lag annorlunda bestämis vid boskifte

och däröver i skatteärendet föreligger

behörigen upprättad handling.

För efterlevande------ej

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Andel, som vid bodelning

skall tillfalla efterlevande make,

beräknas till hälften av makarnas

behållna giftorättsgods, där ej

annat följer av 13 kap. 12 § andra

stycket giftermålsbalken eller andelen

enligt lag blivit annorlunda bestämd

vid bodelning, varöver i behörig

ordning upprättad handling

föreligger i skatteärendet.

År äldre giftermålsbalken tillämplig

å förmögenhetsförhållandena i

boet, beräknas den andel, som tillfaller

efterlevande make såsom fördel,

giftorätt och morgongåva, till

hälften av den gemensamma behållningen

i boet, där ej annat följer av

13 kap. 12 § andra stycket nya giftermålsbalken

eller andelen enligt

lag annorlunda bestämts vid boskifte

och däröver i skatteärendet föreligger

behörigen upprättad handling,

arvsskatt.

Har efterlevande make enskild

egendom, skall bouppteckningen vara

åtföljd av skriftlig uppgift om

värdet av sådan egendom i den mån

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 196!)

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

det krävs för tillämpning av 13 kap.

12 § andra stycket giftermålsbalken

i skatteärendet. Vid uppskattning av

egendomens värde äga 20—27 §§

motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970. Äldre bestämmelser

gäller dock fortfarande, om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

Utskottet

Utskottet som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr

124 såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet

antar det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändring i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om

arvsskatt och gåvoskatt.

Stockholm den 18 november 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Wämberg (s), Gösta Jacobsson (m),

Mattsson (ep), Arne Pettersson (s), Annerås (fp) och Ove Karlsson (s);

samt

från andra kammaren: herr Brandt (s), fru Holmqvist (s), herrar

Kristenson (s), Nyström (s), Eriksson i Bäckmora (ep), Hammarsten (s),

Enarsson (m), Wiklund i Härnösand (s), Börjesson i Falköping (ep) och

Ericsson i Åtvidaberg (fp).

ESSELTE AB. STHLM 69

914671

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:355 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. May.ts ''proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen a1 i texten