Sök i Ratio Lex

Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

1969-12-10 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1969:75, Betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

1

Nr 75

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928: 370) jämte motioner.

Propositionen

I proposition nr 162 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag ur

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 oktober 1969 föreslagit

riksdagen att anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928: 370).

I propositionen föreslås ändring av bestämmelserna om inkomstbeskattning

av pensionsförsäkring som meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse.

Förslaget innebär att försäkringstagarens nuvarande rätt till avdrag

för premie för sådan försäkring slopas och att ersättning som utfaller

på grund av försäkringen blir skattefri i motsats till vad som nu är fallet.

Försäkringen betraktas således i beskattningshänseende inte som pensionsförsäkring

utan som kapitalförsäkring. Dessa bestämmelser föreslås bli tilllämpliga

fr. o. m. 1970 års taxering. För försäkringar som meddelats före

den 1 januari 1969 föreslås äldre bestämmelser gälla om den avtalade premiebetalningen

upphört före nämnda dag. Vidare föreslås möjlighet till

dispens från de nya bestämmelserna för vissa utlänningar m. fl.

Förslaget är motiverat av ett under senare tid ökande intresse för denna

försäkringsform som är ägnad att leda till skatteflykt.

Författningsförslaget har följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 75

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen

(1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Anvisningar

till 31 §d

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1. Med pension----— -— eller annorledes.

Med pensionsförsäkring Med pensionsförsäkring

förstås försäkring, enligt vilken icke förstås försäkring, som meddelas i

skola utgå andra försäkringsbelopp här i landet bedriven försäkringsän

rörelse, om andra försäkringsbelopp

icke skola utgå än

1) ålderspension, utgående--- — försäkringen upphör.

Ålderspension, som---anses skälig.

Med efterlevandepension--— personer leva.

Såsom efterlevandepension---vara pensionsförsäkring.

Vid tillämpningen---vid omgifte.

Kapitalbelopp, som---av efterlevandepensionen.

Skall enligt -------halvt år.

Med kapitalförsäkring---av försäkring.

Innehåller avtal---en kapitalförsäkring.

Kan livförsäkring, ---Kungl. Maj :t.

Försäkring, vilken---dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall---som huvudförsäkringen.

För att — -—------ ■—- — — med tjänst.

Till livränta —-----— •— fortsatta bestånd.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970. Äldre bestämmelser gäller

vid 1989 års taxering samt vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

2. Försäkring som före den 1 januari 1969 meddelats i utomlands bedriven

försäkringsrörelse och som enligt äldre bestämmelser varit att anse

som pensionsförsäkring skall fortfarande anses som sådan försäkring,

om hela premien för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalet i dess

lydelse den 31 december 1968 betalats senast sistnämnda dag.

Skall premie för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalet i dess

lydelse den 31 december 1968 betalas även efter utgången av år 1968 anses

försäkringen den 1 januari 1969 uppdelad på en pensionsförsäkring och en

1 Senaste lydelse 1967: 665.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969 3

kapitalförsäkring. Såsom pensionsförsäkring anses därvid sådan del av försäkringen

som svarar mot premie som i enlighet med försäkringsavtalet i

dess lydelse den 31 december 19(58 betalats eller skolat betalas före den 1

januari 1969.

3. Om särskilda skäl föreligger, kan riksskattenämnden på ansökan förklara

att försäkring, som meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse

och som enligt äldre bestämmelser varit att anse som pensionsförsäkring,

fortfarande skall anses som sådan försäkring. Förklaring som nyss

nämnts får meddelas endast om ansökan gjorts antingen av här i landet

bosatt utländsk medborgare, som tecknat sådan försäkring före eller under

sin bosättning i Sverige, eller av svensk medborgare som, efter att

under minst tre år i följd icke ha varit bosatt här i landet och under sådan

tid tecknat försäkringen, bosätter sig i Sverige.

Har riksskattenämnden meddelat förklaring som avses i närmast föregående

stycke kan försäkringen icke övergå till kapitalförsäkring.

Ansökan hos riksskattenämnden avseende försäkring som tecknats innan

försäkringstagaren bosatt sig här i landet skall göras senast den 31 december

året efter det år under vilket försäkringstagaren bosatt sig här

eller, om bosättningen här skett före 1968 års utgång, senast den 31 december

1970. Har försäkringen tecknats under tid då försäkringstagaren är

bosatt här i landet, skall ansökan göras senast den 31 december året efter

det år under vilket försäkringen tecknats.

Mot riksskattenämndens beslut i fråga som avses i denna punkt får talan

ej föras.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisar utskottet till propositionen.

Motionerna

Yrkanden

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner

1) motionen II: 1308 av herr Bergqvist m. fl., vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en allmän översyn av beskattningsreglerna

för P- och K-försäkringar;

2) motionen II: 1309 av herr Lothigius, vari hemställts,

A) att riksdagen med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition nr 162

inte kunnat av riksdagen oförändrad bifallas måtte besluta att inskränka

avdragsrätten för premier avseende pensionsförsäkring i utländsk pensionsanstalt

i enlighet med vad i motionen anförts samt att

B) vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext.

Utskottet har till behandling i detta sammanhang även upptagit den vid

riksdagens början väckta motionen II: 821 av herr Wennerfors, vari hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att punkt 1 av anvis
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

ningarna till 31 § kommunalskattelagen kompletteras med följande stadgande

:

»Utan hinder härav må med pension avses tjänstepensionsförsäkring utformad

enligt avtal, såvida ålderspensions upphörande eller nedsättning inträffar

fr. o. m. den månad, då den försäkrade uppnår 67 års ålder och såvida,

därjämte, det belopp som upphör att utbetalas, eller det belopp varmed

pensionen nedsättes ej överstiger för år räknat 5 gånger basbeloppet enligt

lagen om allmän försäkring vid den tidpunkt då försäkringen tecknades.»

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 49 har riksdagen beslutat

uppskjuta behandlingen av motionen Ii: 821 till innevarande års höstriksdag.

Motivering

II: 821

I punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen har noga angivits

vilka krav som skall vara uppfyllda för att en livförsäkring skall vara

att anse som pensionsförsäkring i lagens mening. Där stadgas bl. a.:

»Skall enligt avtal om pensionsförsäkring ålderspension---— upphöra

eller nedsättas viss tid efter det pensionsåldern inträtt---må denna

tid icke understiga fem år eller, i fråga om ålderspension, som upphör tidigast

då den försäkrade fyllt 63 år, ett och ett halvt år.»

Innebörden är alltså att man inte får avdragsrätt för en försäkring, vars

förmån utgörs av periodiska utbetalningar under en period som understiger

i princip fem år. En mycket vanlig typ av pensionsförsäkring är den s. k.

tjänstepensionen, numera vanligen utformad enligt det s. k. ITP-systemet.

Sådan försäkring är i allmänhet »samordnad» med den allmänna försäkringen,

d. v. s. ålderspensionen (som i regel börjar utbetalas när den anställde

fyller 65 år — beträffande kvinnor dock f. n. 62 år) minskas när

pension enligt lagen om allmän försäkring börjar utgå (vid 67 år) med ett

mot sistnämnda pension svarande belopp. Enligt den ovan citerade lagbestämmelsens

huvudregel — femårsgränsen — skulle sådan anpassad tjänstepension

icke vara att anse som pensionsförsäkring i skattelagens mening.

Enligt de avtal om tjänstepension, vilka 1966 träffats för personal inom

försäkringsbranschen, rekommenderas »bolagen att välvilligt pröva framställning

från tjänsteman, som uppnår pensionsåldern under första halvåret

något av åren 1967—1974, att kvarstå i tjänst längst till den 30 juni

respektive år». Bestämmelsen har tillkommit för att vederbörande anställda

ej i onödan skall gå förlustig ATP-pension enligt viss övergångsbestämmelse.

Sannolikt torde det ofta förekomma, att anställda efter pensionsålderns

uppnående kvarstår i tjänst kortare tid och således i verkligheten får en

högre pensionsålder än 65 år, detta vare sig det finns en avtalsbestämmelse,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

5

som den nyss citerade, eller icke. Det torde också ofta vara ett samhälleligt

intresse att pensionärens arbetskraft och erfarenhet på så sätt utnyttjas.

Det kan emellertid lätt leda till att tjänstepensionen förlorar sin karaktär av

pensionsförsäkring i kommunalskattelagens mening, nämligen om den faktiska

pensionsåldern överstiger 65 år och 5 ä 6 månader. I fråga om tjänstepensionering

av ITP-systemets typ torde riskerna för missbruk i skatteflyktssyfte

vara mycket obetydliga.

II: 1308

Det kan på goda grunder hävdas att beskattningsreglerna även efter den

i propositionen föreslagna förändringen ger betydande skattefavörer åt de

stora förmögenhetsägarna. P-försäkringar och K-försäkringar har en förmånsställning

jämfört med annan kapitalplacering. För tillgångar som placerats

i sådana försäkringar gäller såväl frihet från förmögenhetsskatt som

att ränteavkastningen på kapitalet är fri från inkomstskatt för försäkringstagaren

— i stället erlägger försäkringsbolaget en skatt som endast utgör ca

20 procent av avkastningen.

Det totala beloppet för tecknade K-försäkringar utgör i dag omkring 20

miljarder kr. År 1967 nytecknades 74 203 K-försäkringar med ett sammanlagt

belopp på 1 663 milj. kr. Motsvarande antal P-försäkringar var 7 264,

och det totala beloppet uppgick här till 1 119 milj. kr. Det totala beloppet

på 2 782 milj. kr. när det gäller den rena nyteckningen i K- resp. P-försäkringar

kan jämföras med motsvarande inbetalningar till försäkringsbolagen

på inemot 1/3 av detta belopp.

Om man bortser från s. k. T-försäkringar var år 1967 inte mindre än 9,6

procent av totala antalet nylecknade K-försäkringar på ett belopp överstigande

100 000 kr. Man kan på goda grunder förmoda att genom den nyteckning

av K-försäkringar som ägde rum detta år undandrogs från förmögenhetsbeskattning

en summa på minst 200 milj. kr. Till detta kan sedan läggas

de pengar som genom avsättning till P-försäkringar inte blev föremål för

förmögenhetsbeskattning.

Vad beträffar kapitalinkomsten anges i propositionen förekomsten av en

viss skattefri ränteinkomst vid K-försäkringar. I dagens läge är en nettoavkastning

på 5—6 procent vanlig. Detta motsvarar en beskattad avkastning

på ca 25—30 procent för en person med 80 procents skatt. Kapitalavkastningen

på K-försäkringar uppgår sammanlagt till över 400 milj. kr. per år.

Det kan från jämlikhetssynpunkt ifrågasättas om inte en viss del av det vid

kapitalförsäkringar utfallande beloppet borde anges som skattepliktig inkomst.

En schablonberäkning skulle här kunna användas. Det är också

önskvärt att P- och K-försäkringar upptas som tillgångar vid förmögenhetstaxeringen.

Därvid bör hemmavarande barns förmögenheter, som är placerade

på likartat sätt, deklareras av föräldrarna så länge barnen är omyndiga.

Det finns också skäl att låta premien för P-försäkring vara avdragsgill en
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

dast upp till ett visst belopp. En reform av P- och K-försäkringens beskattning

bör dock inte utformas så att det uppstår skärpt skatt för småsparare.

II: 1309

Departementschefen har som skäl för förslaget i propositionen åbeiopat

den omständigheten att utländsk försäkringsanstalt i motsats till ett svenskt

försäkringsbolag inte är skyldig att till taxeringsmyndigheterna översända

kontrolluppgift om varje utbetalning på grund av försäkringen och inte heller

skyldig att lämna uppgifter om eventuellt återköp av sådan försäkring.

Några andra motiv för ingreppet i fråga har inte åberopats i propositionen.

För att kunna åberopa sådana skäl måste departementschefen i själva verket

utgå från att alla, som på grund av tjänst eller eljest innehar eller har

för avsikt att skaffa sig pensionsförsäkring i utländsk försäkringsanstalt,

skulle vara presumtiva falskdeklaranter i sådan omfattning att man över

huvud taget inte kan lita på riktigheten av deras i sinom tid avgivna självdeklarationer.

En sådan kategorisk beskyllning mot de svenska arbetare och

tjänstemän som i samband med anställning utomlands eller av annan orsak

fått sin pensionsfråga ordnad genom pensionsförsäkring i utländskt föisäkringsbolag

är upprörande och direkt kränkande för de berörda. Än allvarligare

blir denna beskyllning då det påstås att ett snabbt och effektivt ingripande

är absolut nödvändigt för att stoppa den mer eller mindre organiserade

skatteflykt som förekommer beträffande de utländska pensionsförsäkringarna.

Eftersom sådana försäkringar, i vart fall tidigare, nästan undantagslöst

har tagits i samband med tjänst, skulle detta innebära att de

personer som nu erhåller pension på grund av sådan försäkring utnyttjar

bristen på kontrolluppgift och underlåter att ta upp utfallande pensioner

till beskattning i sådan omfattning att en missbrukssituation kan anses föreligga.

Det är svårt att se hur en sådan förändrad attityd från svensk sida skall

kunna förklaras för alla de länder med vilka vi ingått dubbelbeskattningsavtal

och vilka eftergivit sina anspråk på att beskatta utfallande pensioner

i förvissning om att de enligt internationell kutym kommer att bli beskattade

i bosättningslandet, d. v. s. Sverige. Följden av det framlagda förslaget

skulle bli att Sverige bidrar till skapandet av skatteoaser — en innovation

i det svenska skattesystemet som är helt opåkallad.

Det bör ihågkommas att de utländska försäkringsanstalter som drabbas

_ eller om man så vill gynnas — av den föreslagna bestämmelsen inte är

de som gör ackvisition i Sverige. Tvärtom torde flertalet personer som har

försäkringar i utländska försäkringsbolag ha tecknat sådana genom arbetsgivarens

försorg eller själva under vistelse i det främmande landet. Vidare

kommer med det stora internationella utbyte av arbetskraft som Sverige har

med andra länder många hitflyttande utlänningar att ha pensionsförsäkringar

tecknade i det egna landet. Det bör också understrykas att det finns

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

7

åtskilliga fullt legitima anledningar även för en i Sverige bosatt och verksam

person att teckna en pensionsförsäkring i en utländsk försäkringsanstalt.

Det kan t. ex. ske för att erhålla de utfallande försäkringsbeloppen i

främmande valuta, på grund av förmånligare försäkringsvillkor, på grund

av att han inte kan få någon försäkring i Sverige eller av liknande anledning.

Förlust av rätten till avdrag för erlagd pensionsförsäkringspremie skulle i

många fall göra det omöjligt att tillgodose dessa önskemål. I motsats till

departementschefen anser motionären ett sådant förbud strida mot OECD:s

liberaliseringskod och ha direkt konkurrenssnedvridande verkningar. Motionären

anser sig inte enbart på de i propositionen anförda skälen kunna

tillstyrka bifall till de föreslagna ändringarna, som går långt utöver vad som

erfordras för att tillgodose kontrollaspekten. Det hade varit naturligt att

ställa frågan om man inte kunnat skapa de erforderliga garantierna för att

utfallande pensionsbelopp blir beskattade på ett betydligt smidigare sätt och

utan att bryta sönder den ordning som är gängse i praktiskt taget samtliga

västeuropeiska länder. I likhet med vad som anförts från flera håll bör man

i princip söka införskaffa kontrolluppgifter genom handräckningsförfarande

staterna emellan. Detta är emellertid såsom departementschefen framhållit

en utväg som kan visa sig tidsödande och ofta omöjlig att genomföra.

Andra åtgärder kan därför behöva tillskapas. Dessa bör emellertid inte vara

mer omfattande än nödvändigt. Vårt skattesystem bygger i mycket stor utsträckning

på att den enskildes uppgifter i en deklaration måste godtas utan

stöd av kontrolluppgift från annan. Samma ordning bör i princip gälla beträffande

pensionsförsäkringar i utländska anstalter. Detta hindrar naturligtvis

inte att speciella krav uppställs för att skapa rimliga garantier för att

pensionsbeloppen blir beskattade om vederbörande fortfarande är bosatt i

Sverige då pensionen börjar utbetalas. Likaså bör garantier finnas för att

försäkringen inte utan skattekonsekvenser genom återköp eller på annat

sätt förlorar sin karaktär av pensionsförsäkring. Motionären föreslår att

följande ordning tillämpas.

En allmän regel införs att avdragsrätt för pensionsförsäkring, meddelad

i utomlands bedriven försäkringsrörelse, endast föreligger om försäkringsbrevet

försetts med villkor att återköp av försäkringen inte får ske sedan

försäkringstagaren utflyttat från Sverige, att återköp medan försäkringstagaren

är bosatt i Sverige skall meddelas vederbörande taxeringsmyndighet

samt att uppgift till ledning för försäkringstagarens taxering skall avlämnas

om det årliga pensionsbeloppet överstiger 5 000 kronor. Att dessa villkor uppfyllts

har taxeringsmyndigheterna möjlighet att kontrollera. De torde redan

nu ha möjlighet att begära att försäkringsbrevet företes i original eller avskrift,

då avdrag yrkas för försäkringspremien. De torde vidare ha möjlighet

att även sedan premiebetalningen upphört kräva att få se originalbrevet

för att konstatera att något återköp inte ägt rum.

Försäkringar tagna på grund av tjänst bör kunna undantas. Det enda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

skäl, som departementschefen kunnat anföra för att — mot praktiskt taget

eniga remissinstanser — låta förslaget omfatta även pensionsförsäkring tagen

i samband med tjänst är att man eljest inte skulle kunna undgå den risk

för skatteflykt som skulle bestå däri att anställda som tillika är aktieägare

i ett fåmansbolag skulle kunna teckna sådana försäkringar. I 10 § lagen om

tryggande av pensionsutfästelser in. m. har givits en särskild bestämmelse,

enligt vilken pensionsstiftelse inte får trygga utfästelse åt arbetsgivare med

bestämmande inflytande över bolag eller förening eller åt efterlevande till

sådana arbetstagare utöver vad som kan anses sedvanligt för arbetstagare

med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande. Det hade varit naturligt

att — om man velat göra en begränsning i nu angivna anställdas rätt till avdrag

för pensionsförsäkring — anknyta till nyssnämnda bestämmelse.

Flertalet remissinstanser bär skarpt vänt sig mot att ge lagstiftningen

retroaktiv karaktär. Man måste ihågkomma att åtskilliga personer — förlitande

sig på skattelagstiftningen — tecknat pensionsförsäkringar i utländska

bolag. Deras möjligheter att vid en slopad avdragsrätt för redan erlagda

premier återfå dessa torde i allmänhet vara minimala och deras skattesituation

skulle således bli en helt annan än de haft anledning att räkna med.

Bland dessa fall ingår säkert även sådana där vederbörande försålt sin rörelse

och i enlighet med skattelagstiftarens uttryckliga rekommendationer

använt en större del av överskottet till premier för pensionsförsäkring, allt

i syfte att utjämna progressionens verkningar och för att skapa sig trygghet

på ålderdomen. Några möjligheter för dem att på den korts tid som står till

buds upphäva avtalet med den utländska anstalten, återfå redan erlagda

premier och teckna nytt avtal med svensk anstalt — kanske efter läkarundersökningar

o. d. — torde näppeligen föreligga. Med hänsyn till de begränsningar

som under de senaste månaderna förelegat i valutahänseende

torde det inte vara särskilt sannolikt att försäkring av denna karaktär tecknats

sedan finansdepartementets promemoria framlades. Även möjligheterna

att genom antedatering och andra manipulationer överföra försäkringar till

1969 är begränsade, om taxeringsmyndigheterna då avdrag yrkas för pensionsförsäkringar

i utländska bolag — som de bör — infordrar uppgift om

försäkringens nummer. Denna kontroll hade för de under senare delen av

1969 tecknade försäkringarna kunnat förstärkas med en begäran om avskrift

av försäkringsbrevet, då det rör sig om större belopp. Det är sålunda

väl sörjt för att sådana manipulationer som finansministern vill åberopa

som grund för den föreslagna bestämmelsen kan undvikas. Motionären föreslår

att de av honom föreslagna reglerna skall tillämpas först på försäkringar

som tecknats efter utgången av år 1969.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

9

Utskottet

I beskattningshänseende indelas livförsäkringar i pensionsförsäkringar

(P-försäkringar) och kapitalförsäkringar (K-försäkringar). Oberoende av

om en P-försäkring tecknats i svensk eller utländsk försäkringsanstalt medges

vid inkomsttaxeringen avdrag för erlagda premier, under det att utfallande

belopp beskattas. I fråga om K-försäkring får däremot premierna inte

dras av vid taxeringen — frånsett vad som ryms inom det s. k. försäkringsavdraget

— och på dylik försäkring utfallande belopp utgör till följd härav

inte skattepliktig inkomst. Däremot är försäkringsanstalt skattskyldig för

avkastningen på inbetalda premier för K-försäkringar. Svensk försäkringsanstait

är skyldig att till ledning för taxeringen avlämna kontrolluppgift på

utbetalade skattepliktiga belopp. Från utländsk försäkringsanstalt erhålls i

regel inte motsvarande uppgift.

Mot bakgrunden av det ökade intresset för utländska P-försäkringar och

svårigheten att vid taxeringen få uppgifter om utfallande pensioner m. in.

beträffande sådana försäkringar föreslås i propositionen, att P-försäkring,

som meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse, skali anses som Kförsäkring

vid beskattningen. Detta innebär att rätten til! avdrag för premier

för dylik försäkring slopas och att ersättning som utfaller på grund av

försäkringen blir skattefri. Bestämmelserna föreslås bli tillämpade fr. o. m.

1970 års taxering. För försäkring som meddelats före den 1 januari 1969

skall äldre bestämmelser fortfarande gälla, om premiebetalningen upphört

före nämnda dag. Skall premie för försäkringen betalas även efter utgången

av år 1968, skall försäkringen uppdelas i en P-försäkring och en K-försäkring.

Om särskilda skäl föreligger äger riksskattenämnden enligt förslaget

meddela dispens från de nya bestämmelserna för utländska försäkringar,

som innehas av här i landet bosatt utländsk medborgare eller av svensk

medborgare, som efter minst treårig utlandsvistelse bosatt sig i Sverige.

Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att strikt upprätthålla

den sedan länge vedertagna principen vid beskattningen av P-försäkringar

att mot avdragsrätt för erlagda premier skall svara skattskyldighet för utfallande

försäkringsbelopp. Från rättvisesynpunkt är det givetvis angeläget att

garantier skapas för att skattskyldigheten verkligen fullgörs. En förutsättning

härför är att utländska försäkringsanstalter kan åläggas att lämna kontrolluppgifter

till svenska beskattningsmyndigheter rörande utbetalade pensionsbelopp

m. m. Som departementschefen framhållit är det emellertid inte

möjligt att genom handräcltningsavtal med andra länder snabbt lösa det

föreliggande kontrollproblemet. Andra åtgärder måste därför tillgripas för

att förhindra missbruk av bestämmelserna. Delade meningar kan givetvis

råda om hur omfattande ingrepp i lagstiftningen som erfordras för att hindra

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

att P-försäkringar tecknas i utländska försäkringsanstalter i skatteundandragande

syfte.

I motionen II: 1309 framhålls sålunda att förslagen i propositionen går

långt utöver vad som krävs för att tillgodose kontrollaspekten. Motionären

föreslår därför att en allmän regel införs att avdragsrätt för pensionsförsäkring,

meddelad i utomlands bedriven försäkringsrörelse, endast skall föreligga

om försäkringsbrevet försetts med villkor att återköp av försäkringen

inte får ske sedan försäkringstagaren utflyttat från Sverige, att återköp

under tid då försäkringstagaren är bosatt i Sverige skall meddelas vederbörande

taxeringsmyndighet och att uppgift till ledning för försäkringstagarens

taxering skall avlämnas om det årliga pensionsbeloppet överstiger

5 000 kr.

Utskottet delar helt departementschefens uppfattning, att kontrollproblemet

inte kan lösas genom att den utländske försäkringsgivaren lämnar

svensk skattemyndighet garanti mot missbruk av P-försäkringar, eftersom

några sanktioner mot eventuella avtalsbrott från försäkringsgivarens sida

inte kan vidtas. Det är med hänsyn härtill nödvändigt att tillgripa andra,

tämligen drastiska åtgärder för att hindra missbruk av bestämmelserna.

Enda möjligheten att effektivt motverka skatteflykt är att, på sätt föreslagits

i propositionen, vid beskattningen jämställa P-försäkring, som meddelats

i utomlands bedriven försäkringsrörelse, med K-försäkring. Eu sådan

anordning medför också den fördelen att nuvarande svårigheter att avgöra

om en utländsk försäkring uppfyller de krav, som i kommunalskattelagen

uppställs för att försäkringen skall anses som P-försäkring i beskattningshänseende,

helt elimineras.

I likhet med många remissinstanser anser motionären vidare att utländska

P-försäkringar, som tagits i samband med tjänst, inte bör omfattas av de

nya bestämmelserna.

En lagstiftning, som syftar till att hindra skatteflykt, måste i princip avse

alla former av P-försäkringar. Om utländska tjänstepensionsförsäkringar

inte omfattas av de nya bestämmelserna lämnas kryphål öppna även i fortsättningen

genom fåmansbolagens möjligheter att utnyttja utländska pensionsförsäkringar

för pensionering av anställda aktieägare. Genom de föreslagna

dispensbestämmelserna har enligt utskottets mening skälig hänsyn

tagits till utländska tjänstepensionsförsäkringar, som tecknats av här bosatta

utlänningar och av utlandssvenskar, som åter inflyttat till Sverige.

Motionären vänder sig också mot att den föreslagna lagstiftningen får retroaktiva

verkningar och föreslår att de nya bestämmelserna endast skall

tillämpas på försäkringar, som tecknats efter utgången av år 1969.

Departementschefen har som motiv för att lagstiftningen skall gälla redan

fr. o. m. 1970 års taxering anfört att risken för skatteflykt under återstoden

av år 1969 och genom antedatering av försäkringsavtal annars är

stor samt att riksbankens valutarestriktioner inte kan betraktas som ett ef
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969 11

fektivt hinder mot premiebetalning utomlands. Även om vissa erinringar av

principiell natur kan riktas mot den föreslagna retroaktiviteten i lagstiftningen

anser utskottet sig med hänsyn till de starka skäl som åberopats fölen

sådan åtgärd böra biträda förslaget också i denna del.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslagen i propositionen och avstyrker

således bifall till motionen It: 1309.

I motionen II: 1308 begärs en allmän översyn av beskattningsreglerna för

P- och K-försäkringar. Som motivering för yrkandet anförs bl. a. att försäkringsbeskattningen

även med den i propositionen föreslagna ändringen gynnar

personer med stora inkomster och förmögenheter.

Utskottet är medvetet om att bestämmelserna rörande försäkringsbeskattningen

också i andra hänseenden än det som behandlas i propositionen utnyttjas

i skatteundandragande syfte. I detta sammanhang vill utskottet understryka

departementschefens uttalande i propositionen att frågan om beskattningen

av P-försäkringar, som meddelats i här i landet bedriven försäkringsrörelse,

bör ytterligare övervägas. Utskottet vill också erinra om att

kapitalskatteberedningen enligt sina direktiv har att beakta beskattningen

av försäkringar och att beredningen i det betänkande, som inom kort kommer

att avlämnas, bl. a. behandlar dessa frågor. Då motionärernas yrkande

således redan är tillgodosett anser utskottet sig inte ha anledning tillstyrka

utredningsyrkandet i motionen II: 1308.

Som P-försäkring betraktas enligt punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen

försäkring, enligt vilken ålders-, efterlevande- eller invalidpension

skall utgå. Med ålderspension avses pension, som fr. o. m. viss

ålder — i regel 55 år — skall utgå högst under den försäkrades livstid. Är

pensionen inte livsvarig måste den för att räknas som ålderspension utgå

under minst fem år eller — i fråga om pension som upphör tidigast då den

försäkrade fyller 63 år — under minst ett och ett halvt år. Syftet med sistnämnda

bestämmelse är att möjliggöra tecknande av P-försäkring, som

skall utgå under tiden mellan verklig pensionsålder och den ålder, 67 år,

då allmän tilläggspension och folkpension börjar utgå.

I den vid vårriksdagens början väckta motionen II: 821 yrkas ett tillägg

till ovannämnda bestämmelser av innebörd att som P-försäkring i skatterättslig

mening också skall anses tjänstepensionsförsäkring, som enligt avtal

upphör eller nedsätts fr. o. m. den månad, då den försäkrade fyller 67

år, och vars årsbelopp inte överstiger fem gånger basbeloppet enligt lagen om

allmän försäkring vid den tidpunkt då försäkringen tecknades. Som motivering

för yrkandet anförs att anställda med rätt till tjänstepension vid 65

år ofta kvarstår i tjänst viss tid efter uppnådd pensionsålder. Om den faktiska

pensionsåldern därvid överstiger 65 1/2 år och pensionen enligt försäkringsavtalet

skall börja utbetalas vid denna tidpunkt förlorar försäkringen enligt

nuvarande bestämmelser sin karaktär av P-försäkring.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

Den som inträder i pensionsåldern vid 65 år har enligt kommunalskattelagens

bestämmelser möjlighet att utfylla inkomstbortfallet mellan pensionsåldern

och 67 år, då pension enligt lagen om allmän försäkring börjar utgå,

genom att ta en P-försäkring med rätt till avdrag för erlagda premier.

Tjänstepensionsförsäkring enligt det s. k. ITP-systemet är således — i motsats

till vad motionären synes vilja göra gällande — att betrakta som P-försäkring

vid beskattningen.

Med hänsyn till den gynnade ställning som P-försäkringarna intar i beskattningshänseende

är det enligt utskottets mening ett oavvisligt krav att

gränsen mellan sådana försäkringar och K-försäkringar inte utsuddas. Ett

tillgodoseende av yrkandet i motionen skulle medföra att också rena kapitalutbetalningar

kommer att hänföras till P-försäkringar. Utskottet anser för

sin de! ett sådant resultat inte godtagbart. Det är nämligen troligt att en sådan

försäkringsform skulle komma att utnyttjas inte endast i pensioneringssyfte

utan också för att uppnå andra fördelar i skattehänseende än som följer

av gällande bestämmelser på området. Utskottet vill emellertid erinra

om att möjligheter finns att på annat sätt trygga försörjningen under den

korta tid det här är fråga om. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till

motionen II: 821.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

A) med bifall til! Kungl. Maj :ts proposition nr 162 och

med avslag på motionen II: 1309 antar det vid propositionen

fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928: 370);

B) avslår

1) motionen II: 821 och

2) motionen II: 1308.

Stockholm den 10 december 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),

Lundström (fp), Wärnberg (s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Wirmark

(s), Mattsson* (ep), Stadling (s) och Karl Pettersson (m); samt

från andra kammaren: herr Brandt (s), fru Holmqvist (s), herr Vigelsbo

(ep), fru Nettelbrandt* (fp), herrar Kristenson (s), Carlstein (s), Nyström

(s), Eriksson i Bäckmora (ep), Enarsson (m) och Wiklund i Härnösand

(s).

Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969 13

Reservationer

lj av herrar Gösta Jacobsson (m), Karl Pettersson (in) och Enarsson

(in), vilka

dels anfört följande:

»Utskottet delar den i motionen II: 1309 uttalade uppfattningen, att förslagen

i propositionen går långt utöver vad som krävs för att tillgodose kontrollaspekten.

Vårt skattesystem bygger i betydande utsträckning på att den

skattskyldiges uppgifter i en deklaration måste godtas utan stöd av kontrolluppgift.

Detta utesluter givetvis inte att speciella krav uppställs för att

skapa rimliga garantier för att pensionsbeloppen från utländska försäklingsanstalter

blir beskattade ävensom att återköp eller sådan transaktion

att försäkringen förlorar sin karaktär av pensionsförsäkring blir underkastad

beskattning enligt gällande lag och författning. Detta skulle emellertid

enligt utskottets mening kunna nas pa eu mera smidig väg än genom propositionens

förslag.

Försäkringar tagna på grund av tjänst bör enligt utskottets uppfattning

helt undantagas. Dessa pensionsbelopp är normalt inte av sådan storleksordning

att det kan bli tal om nagon skatteflykt i egentlig mening och dessutom

medför förslaget betydande nackdelar för både arbetsgivare och anställda.

Kammarrätten har i sitt remissutlåtande anfört bl. a. att den föreslagna

lagstiftningen skulle komma att strida mot den pågående utvecklingen

mot en fri arbetsmarknad i Europa och en fri internationell konkurrens.

Med förslaget stryper man å ena sidan möjligheterna för personer bosatta

i Sverige att teckna försäkring utomlands även om skäl härtill finns,

medan å andra sidan möjligheter öppnas för att personer bosatta i utlandet

får avdrag för premier med mycket stora belopp, som vid bosättning i Sverige

då pensionen börjar utgå blir helt skattefria, ett förhållande sålunda

som helt bryter mot den vanliga principen om samband mellan avdragsrätt

för piemier och beskattning av utgående pensionsbelopp. En sådan bestämmelse

är inkonsekvent och bör inte införas.

Utskottet förordar sålunda att en allmän regel införs, att avdragsrätt för

pensionsförsäkring, meddelad i utomlands bedriven försäkringsrörelse, endast

föreligger om försäkringsbrevet försetts med villkor att återköp av försäkringen

inte får ske sedan försäkringstagaren utflyttat från Sverige, att

återköp under tid då försäkringstagaren är bosatt i Sverige skall meddelas

vederbörande taxeringsmyndighet och att uppgift till ledning för försäkringstagarens

taxering skall avlämnas om årliga pensionsbeloppet överstiger

5 000 kr.»

dels ansett att utskottet under punkten A bort hemställa

att riksdagen med anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 162 och motionen II: 1309 antar följande såsom reservanternas

förslag betecknade lydelse av punkt 1 av anvisningarna

till 31 § kommunalskattelagen (1928:370):

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

(Utskottets förslag) (Reservanternas förslag)

Anvisningar

till 31 §.

1. Med pension--— eller annorledes.

Med pensionsförsäkring---försäkringen upphör.

Har försäkring som nu sagts meddelats

i utomlands bedriven försäkringsrörelse

hänförs den till pensionsförsäkring

endast om i försäkringsavtalet

intagits villkor att rätt

till återköp eller belåning av försäkringen

icke skall föreligga och ej

heller rätt till sådan förändring av

försäkringen att den upphör att vara

pensionsförsäkring samt att försäkringsanstalten

åtagit sig att årligen

lämna uppgift till de svenska taxeringsmyndigheterna

om belopp, överstigande

5 000 kronor, som utbetalas

på grund av försäkringen, samt om

ändringar i förmånstagaref örordnande

och annat av betydelse för försäkringens

skattemässiga karaktär. Bestämmelserna

i detta stycke gälla

dock icke försäkring som tagits i

samband med tjänst.

Ålderspension, som---anses skälig.

Med efterlevandepension---personer leva.

Såsom efterlevandepension--— vara pensionsförsäkring.

Vid tillämpningen---vid omgifte.

Kapitalbelopp, som---av efterlevandepensionen.

Skall enligt---------halvt år.

Med kapitalförsäkring---av försäkring.

Innehåller avtal---en kapitalförsäkring.

Kan livförsäkring,--— Kungl. Maj :t.

Försäkring, vilken--— dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall---som huvudförsäkringen.

För att---------med tjänst.

Till livränta-------fortsatta bestånd.

2) av herrar Lundström (fp), Gösta Jacobsson (in), Tistad (fp), Matts
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 75 år 1969

son (ep), Karl Pettersson (m), Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt (fp), herrar

Eriksson i Bäckmora (ep) och Enarsson (m), vilka

dels anfört följande:

»Av principiella skäl anser vi oss inte kunna godkänna en så långtgående

retroaktiv tillämpning av lagstiftningen, som förordats i propositionen.

Många skattskyldiga har under år 1969 tecknat P-försäkringar i utländska

försäkringsanstalter utan avsikt att undandra skatt och förlitande sig på att

nuvarande skattelagstiftning även i fortsättningen skall gälla för redan ingångna

försäkringsavtal. Under den återstående delen av innevarande år

torde dessa försäkringstagare inte ha möjlighet att utan ekonomiska förluster

uppsäga försäkringsavtalen och teckna nya P-försäkringar i svenska

försäkringsbolag. Vi förordar därför att äldre bestämmelser skall gälla för

P-försäkring, som meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse före

den 18 november 1969, d. v. s. den dag då propositionen bordlädes i riksdagen.

»

dels ansett att utskottet under punkten A bort hemställa

A) att riksdagen med anledning av Ivungl. Maj :ts proposition

nr 162 och med avslag på motionen II: 1309 i här berörda

del antar det vid propositionen fogade förslaget till

lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med den

ändringen, att punkt 2 av övergångsbestämmelserna erhåller

följande lydelse:

2. Försäkring som före den 18 november 1969 meddelats i utomlands bedriven

försäkringsrörelse och som enligt äldre bestämmelser varit att anse

som pensionsförsäkring skall fortfarande anses som sådan försäkring, om

hela premien för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalet i dess lydelse

den 17 november 1969 betalats senast sistnämnda dag.

Skall premie för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalet i dess lydelse

den 17 november 1969 betalas även efter nämnda dag anses försäkringen

den 18 november 1969 uppdelad på en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring.

Såsom pensionsförsäkring anses därvid sådan del av försäkringen

som svarar mot premie som i enlighet med försäkringsavtalet i dess

lydelse den 17 november 1969 betalats eller skolat betalas före den 18 november

1969.

3) av herrar Gösta Jacobsson (m), Karl Pettersson (m) och Enarsson

(m), vilka under hänvisning till innehållet i motionen II: 821 ansett att utskottet

under punkten B 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen II: 821 i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär utredning av möjligheten att

utvidga det skatterättsliga pensionsförsäkringsbegreppet i

enlighet med vad i motionen anförts.

MARCU5 BOKTR. STHLM 1969 690028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:429 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen a1 i texten