Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning med syfte att kartlägga utvecklingen inom den företagsgrupp, där ägaren själv svarar för större delen av arbetsinsatsen, och analysera konsekvenserna av det sjunkande antalet sådana företag. De under 3) nämnda motionerna har såvitt de avser anvisande av anslag hänvisats till statsutskottet. Motionerna Motionerna I: 734 och 11:836

1969-03-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:10, Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning med syfte att kartlägga utvecklingen inom den företagsgrupp, där ägaren själv svarar för större delen av arbetsinsatsen, och analysera konsekvenserna av det sjunkande antalet sådana företag. De under 3) nämnda motionerna har såvitt de avser anvisande av anslag hänvisats till statsutskottet. Motionerna Motionerna I: 734 och 11:836

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående mindre

och medelstora företag.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang följande

parvis likalydande motioner, nämligen

1) I: 734 av herr Ottosson m. fl. och 11: 836 av herr Hovhammar m. fl.,

vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa

om en allsidig utredning rörande förutsättningarna för den mindre företagsamheten

i enlighet med de riktlinjer och principer som anförs i dessa

motioner;

2) 1:729 av herrar Göran Karlsson och Thorle Nilsson och 11:845 av

herr Rask m. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

skall anhålla om en utredning angående den mindre och medelstora industrins

utvecklingsförutsättningar och behovet av samhälleliga åtgärder för

att främja dess utveckling;

3) 1: 575 av herr Stefanson m. fl. och II: 661 av herr Sjönell m. fl., vari

hemställes att riksdagen skall bevilja statens institut för hantverk och industri

ett anslag på 200 000 kronor för bl. a. utrednings- och forskningsverksamhet

om de mindre och medelstora hantverks- och industriföretagens

problem och utvecklingsmöjligheter;

4) I: 337 av herr Johan Olsson och II: 384 av herrar Sjönell och Eriksson

i Bäckmora, vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall

anhålla om utredning med syfte att kartlägga utvecklingen inom den företagsgrupp,

där ägaren själv svarar för större delen av arbetsinsatsen, och

analysera konsekvenserna av det sjunkande antalet sådana företag.

De under 3) nämnda motionerna har såvitt de avser anvisande av anslag

hänvisats till statsutskottet.

Motionerna

Motionerna I: 734 och 11:836 (vilka nära nog helt överensstämmer med

motionerna 1:396 och 11:496 vid 1968 års riksdag) innehåller en omfattande

översikt över frågor rörande de mindre företagen. Mindre företag

definieras — med vissa reservationer —- såsom företag med en personalstyrka

av mindre än 50 personer. Vad gäller de anställdas ställning i sådana

företag berörs bl. a. frågan om delägarskap. Olika företagsekonomiska

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

och samhällsekonomiska aspekter behandlas, däribland relationen mellan

företagsstorlek och lönsamhet samt verkningarna för de mindre företagen

av ökad förbindelse med en europeisk stormarknad. En mera aktiv lokaliseringspolitik

betecknas som erforderlig och säges böra gynna en snabbare

tillväxt av medelstora tätorter. Efter ett konstaterande av vilka bördor samhället

genom socialförsäkring, arbetstidsreglering etc. lägger på företagen

rekommenderas en väsentligt utvidgad samhällelig insats på företagarutbildningens

område. Förutsättningarna för effektiv förmedling av nya forskningsrön

till de mindre företagen anges vara i behov av utredning. Ett utförligt

avsnitt ägnas åt finansieringsfrågor; här berörs bl. a. avvägningen

mellan självfinansiering och extern finansiering1, åtgärder för att trygga

familjeföretagens fortbestånd och för att underlätta tillskott av aktiekapital,

tillgången på rörelsekredit och principerna för kreditbedömning. En ny

bolagsform vid sidan av aktiebolagsformen efterlyses. Slutligen säges att

statliga och kommunala företags verksamhet inom olika områden snedvrider

konkurrensen och diskriminerar det enskilda näringslivet.

I motionerna 1:729 och II: 845 anförs att de statliga utredningar som

på senare år sysslat med frågor rörande de mindre och medelstora industriföretagen

varit begränsade till speciella problem och att grundläggande

kunskaper om dessa företag saknas. För att de mindre företagens utvecklingsmöjligheter

skall tillvaratas säges ett aktivt statligt stöd vara erforderligt.

Lämpligheten av generella stödåtgärder, t. ex. krediter, ifrågasättes

dock med hänsyn till de skiftande tekniska, ekonomiska och marknadsmässiga

förhållanden som råder inom olika branscher och för olika företag.

Motionärerna framhåller att systematiska inventeringar av behovet av stöd

åt mindre företag, exempelvis genom information och utbildning, genomförts

i vissa europeiska länder. De önskar en motsvarande kartläggning i

Sverige av de mindre och medelstora företagens aktuella problem och framför

som en möjlighet att statens institut för hantverk och industri får medel

för eu cngångsutredning inom dessa områden.

Motionerna I: 575 och II: 661 inleds med en deklaration rörande de mindre

och medelstora företagens betydelse inom näringslivet. Vissa statistiska

uppgifter ges på grundval av SHI-utredningens uppgifter i betänkandet

»Aktiv företagsutveckling». Härefter behandlas i olika avsnitt de mindre

1 Motionärerna uttalar i detta sammanhang (s. 12): »Alternativ till Industrikredit och Företagskredit

bör finnas, inte minst därför att kreditsökanden, företag som vänt sig till dessa institut

utan att godkännas som låntagare rent principiellt, bör ha tillfälle att pröva sina möjligheter

hos konkurrerande institutioner.» Samma uttalande gjordes i motsvarande motioner 1967

och 1968 (se 1967 mot. II: 763, s. 17; 1968 mot. II: 496, s. 11). Här synes föreligga ett skrivfel.

Vad som avses torde vara (jfr motsvarande motion 1966, II: 674, s. 16):»---att kreditsö
kande

företag, som vänt sig till dessa institut utan att godkännas som låntagare, rent principiellt

bör ha tillfälle att---.*

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

3

företagens finansieringsproblem, deras kreditförsörjning och deras exportverksamhet;

de konkreta förslag som framförs har i huvudsak tagits upp

i särskilda motioner. I ett avsnitt om de mindre företagens anpassning till

och medverkan i den tekniska utvecklingen instämmer motionärerna i vissa

av SHI-utredningens förslag. I anslutning till SHI-utredningen uttalar motionärerna

också att ökad forskning och utredningsverksamhet rörande de

mindre företagen är angelägen. Medan vissa av de i motionen berörda problemen

anses böra utredas genom parlamentariskt sammansatta kommittéer

förordas att det skall ankomma på statens institut för hantverk och

industri att svara för basmaterialet på området.

I motionerna 1:337 och 11:384 framhålles att majoriteten av de mindre

företagen är egenföretag, d. v. s. företag där ägaren ensam eller med sin

familj svarar för hela arbetsinsatsen. Antalet egenföretagare har dock till

följd av strukturförändringarna inom näringslivet sjunkit kraftigt under

1960-talet. En svaghet är enligt motionärernas mening att nyetableringarna

är få i förhållande till nedläggningarna, vilket uppfattas som ett tecken på

»att samhällsklimatet för nyföretagande och innovationsverksamhet i vårt

land för närvarande är ogynnsamt». Motionärerna anser att detta förhållande

på längre sikt kan medföra allvarliga konsekvenser och att genom en

utredning bör skapas underlag för fortsatta insatser från samhällets sida

för att stimulera nyetablering.

Tidigare behandling av motioner på området

Motioner väsentligen likartade med de nu föreliggande motionerna 1: 734

och II: 836 har tidigare väckts vid 1966, 1967 och 1968 års riksdagar (BaU

1966:32, 1967:57, 1968:30).

En omfattande remissbehandling av motionerna förekom 1966 och 1968.

Det framlagda förslaget om en allsidig utredning rörande de mindre företagen

tillstyrktes vid förstnämnda tillfälle av en minoritet bland remissinstanserna,

däribland bankinspektionen, Sveriges hantverks- och industriorganisation

(SHIO), Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund.

Flera remissinstanser yttrade sig över motionerna endast såvitt dessa

berörde deras speciella intresseområden. Bland dem som avstyrkte förslaget

om utredning fanns kommerskollegium och de flesta av de handelskamrar

som yttrat sig samt Svensk industriförening. Remissen år 1968

innefattade även ett par andra motioner, vari ■— liksom nu i motionerna

1:337 och 11:384 — särskilt frågan om främjande av nyetablering i näringslivet

berördes. Fem remissinstanser tillfrågades. Svensk industriförening

tillstyrkte vid detta tillfälle förslaget om utredning. Samma ståndpunkt

intog SHIO samt Grossistförbundet och Köpmannaförbundet. Statens

institut för hantverk och industri ställde sig tveksamt till en så omfattande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

utredning som föreslogs i motionerna men förordade en mera allmän samhällsekonomisk

och sociologisk kartläggning av de mindre och medelstora

företagens förhållanden.

Efter att bl. a. ha erinrat om en rad åtgärder av betydelse för de mindre

och medelstora företagen som vidtagits under senare år uttalade bankoutskottet

1966, att oavsett vilka skäl som kunde tala för utredning av de

olika frågor som berörts i motionerna det knappast kunde vara genomförbart

att inom en utrednings ram på ett fruktbart sätt syssla med hela det

angivna frågekomplexet. En minoritet, bestående av utskottets borgerliga

ledamöter, reserverade sig till förmån för förslaget om en samlad utredning

rörande de små och medelstora företagen. Riksdagen avslog motionerna,

såsom utskottsmajoriteten föreslagit.

När motsvarande motioner behandlades 1967 tillstyrkte utskottet att riksdagen

skulle hos Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig utredning rörande

förutsättningarna för den mindre företagsamheten. Med bifall till en reservation

av utskottets socialdemokratiska ledamöter beslöt emellertid riksdagen

att avslå motionerna. Reservanternas synpunkter liknade dem varpå

utskottet föregående år stött sin hemställan.

Den i år i motionerna I: 734 och 11:836 ånyo berörda frågan om vissa

landstings och kommuners upphandling från Landstingens inköpscentral

behandlade utskottet utförligt i sitt utlåtande nr 56 år 1967 i anledning av

en motion angående formerna för den offentliga upphandlingen.

På nytt konstaterade utskottet 1968 att det redan av praktiska skäl

framstod som uteslutet att meddela ett utredningsuppdrag med så vidsträckt

syftning som motionärerna föreslagit. I anslutning till ett uttalande 1966

av Svensk industriförening betonade utskottet att det snarare gällde att

utnyttja redan kända utvägar för att lösa de mindre företagens svårigheter.

Riksdagen biföll utskottets avslagsyrkande, mot vilket utskottets borgerliga

ledamöter reserverat sig.

Förslag av SHI-utredningen

SHI-utredningen, som år 1967 tillkallades av statsrådet Wickman med

uppdrag att verkställa utredning rörande statens institut för hantverk och

industri, har i december 1968 avgivit sitt betänkande »Aktiv företagsutveckling»

(Fi 1968:9).

Utredningen redovisar inledningsvis (kap. 3) en allmän bedömning av

de mindre företagens situation. Utan att för sin del precisera begreppet

mindre företag erinrar utredningen om att — enligt företagareföreningsutredningens

beräkningar —• ca 91 % av de 27 500 industriföretagen 1962

hade mindre än 50 anställda och att denna kategori företag då svarade för

30 % av industrins sysselsättning. Med utgångspunkt i en redogörelse för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

5

de mindre företagens speciella förhållanden och för statens hittillsvarande

stöd till rationalisering och utveckling av mindre industri och hantverk

diskuterar utredningen hur statens institut för hantverk och industri bör

förändras för att väl fylla funktionen som en central institution för de

statliga stöd- och serviceåtgärderna för denna företagssektor.

Bl. a. behandlas (avsnitt 5.1) frågan om utredningsverksamhet. De faktiska

kunskaperna om de mindre företagen inom industri och hantverk är,

säger utredningen, starkt begränsade, något som gäller inte bara översiktsdata

angående strukturförhållanden och aktuella utvecklingstendenser utan

också arten och omfattningen av olika praktiska problem. Både privata och

statliga stöd- och serviceåtgärder för de mindre företagen måste, framhåller

utredningen, bygga på goda kunskaper om de problem som skall behandlas.

Mot denna bakgrund föreslås att institutet får till uppgift att bedriva

systematisk utredningsverksamhet om olika industri- och hantverksbranscher

med avseende på strukturförhållanden, tekniska, ekonomiska

och marknadsmässiga särdrag och problem, aktuella utvecklingstendenser

in. in. Det understryks att utredningsverksamheten främst skall vara avsedd

att förbättra underlaget för statliga och privata service- och stödåtgärder

för att främja industri- och hantverksföretagens rationalisering och utveckling

och att den således främst bör inriktas på förhållanden som är väsentliga

för planeringen inom företagen eller som kan föranleda nya eller förstärkta

serviceåtgärder i form av bl. a. ekonomiska, administrativa, tekniska

och marknadsmässiga hjälpmedel för de berörda företagen. Sakkunskap

av angivet slag betraktas som grundläggande för institutets övriga

verksamhet och säges även kunna underlätta planeringen av andra statliga

näringspolitiska åtgärder. Utredningen finner det uppenbart att institutet

redan i inledningsskedet bör få relativt betydande resurser för ändamålet.

Såvitt gäller grundläggande kartläggningar föreslås kostnaderna täckas

genom statsanslag.

Enligt vad som föreslås beträffande institutets organisation och ekonomi

(kap. 6) skall inom institutets utredningsenhet finnas en sektion för allmän

utredningsverksamhet med tio tjänstemän och med möjlighet att anlita experter

mot arvode.

SHI-utredningens betänkande är under remissbehandling. I årets statsverksproposition

föreslås i avvaktan på ett ställningstagande till de förslag

utredningen avlämnat endast en begränsad anslagshöjning för institutet

under nästa budgetår (prop. 1, bil. 15, s. 4, 12 ff.).

Pågående utredningar

Vissa av de frågor som berörs i motionerna 1:734 och 11:836 är för

närvarande föremål för utredning i olika sammanhang.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

Utformningen av den fortsatta lokaliseringspolitiska stödverksamheten

behandlas av 1968 års lokaliseringsutredning.

Inom ramen för sin översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt

skall 1968 års kapitalmarknadsutredning pröva om nuvarande

former för att kanalisera allmänna pensionsfondens medel till näringslivet

kan anses tillräckliga. Utredningen skall därvid bl. a. överväga om en utbyggnad

av de särskilda mellanhandsinstituten bör ske, undersöka möjligheten

att transmittera pensionsfondsmedel via bankinstituten samt granska

återlåneinstitutet.

En översyn av aktiebolagslagstiftningen pågår inom den år 1960 tillkallade

aktiebolagsutredningen, vilken har till uppgift att i samråd med motsvarande

utredningar i de övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig

nordisk aktiebolagslagstiftning.

En utredning om offentlig upphandling tillkallades hösten 1968. Utredningsuppdraget

innefattar också den kommunala upphandlingen.

Utskottet

De mindre och medelstora företagen är i den näringspolitiska debatten

föremål för betydande uppmärksamhet. Ofta anförs därvid att behov föreligger

såväl av ökade kunskaper om dessa företags förhållanden som av

olika reformer för att förbättra deras arbetsvillkor. Utskottet har på senare

år regelbundet haft att behandla motioner som gått ut på utredningsverksamhet

rörande denna företagskategori. Bl. a. har vid var och en av de

senaste tre riksdagarna väckts motioner som i allt väsentligt överensstämt

med de nu föreliggande motionerna I: 734 och II: 836, i vilka redovisas en

omfattande probleminventering rörande de mindre och medelstora företagen.

Givetvis sammanfaller dessa företags problem i avsevärd mån med dem

som gäller större företag. Åtskilliga utredningar av mera generell betydelse

för näringslivet har därför kunnat noteras som intressanta för den nu aktuella

företagsgruppen. Dessutom har under de senaste åren förekommit

ett par utredningar som mera direkt berört denna. Utskottet åsyftar här

närmast 1962 års företagareföreningsutredning, vars förslag föranlett proposition

och riksdagsbeslut 1968 (prop. nr 61, SU 102) och SHI-utredningen,

vars betänkande f. n. remissbehandlas.

Som utskottet ovan redovisat anför SHI-utredningen att de faktiska kunskaperna

om de mindre företagen inom industri och hantverk är starkt

begränsade, såväl vad gäller allmänna data om strukturförhållanden etc.

som vad gäller olika praktiska problem. Utredningen föreslår därför att en

systematisk utredningsverksamhet på området skall förläggas till statens

institut för hantverk och industri i samband med en omorganisation av

detta och framhåller att härigenom ett förbättrat underlag kommer att stå

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

7

till buds för statliga och privata service- och stödåtgärder med sikte på de

mindre och medelstora företagens utveckling.

Det yrkande som framförs i motionerna 1: 575 och 11:661 har direkt

föranletts av SHI-utredningens här nämnda förslag. Redan för nästa budgetår

önskar motionärerna viss medelsanvisning för utredningsverksamhet

inom SHl. I motionerna I: 729 och II: 845 påkallas en utredning i syfte att

ge grundläggande kunskaper om de mindre och medelstora industriföretagens

utvecklingsförutsättningar och om behovet av samhälleliga åtgärder

till fromma för dessa företag. I motionerna 1:734 och 11:836 föreslås

en allsidig utredning rörande förutsättningarna för de ifrågavarande företagen

enligt riktlinjer och principer som anges i motionerna. Slutligen

föreligger motionerna 1:337 och 11:384, vari begärs en utredning rörande

utvecklingen av kategorin egenföretag och konsekvenserna av det sjunkande

antalet sådana företag.

Utskottet har för sin del blivit övertygat om att — oavsett att olika pågående

utredningar delvis berör ämnet — en i statlig regi bedriven kartläggande

och sammanfattande utredningsverksamhet rörande de mindre och

medelstora företagen, särskilt inom industrin, skulle vara av stort värde.

Den borde avse strukturförhållanden samt tekniska, ekonomiska, administrativa

och marknadsmässiga problem etc. och syfta till att förbättra underlaget

för statliga och privata service- och stödåtgärder som kan främja dessa

företags utveckling. Utskottet föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer

att en utredningsverksamhet av här angivet slag kommer till stånd.

Enligt utskottets uppfattning skulle därigenom samtliga motionärers önskemål

bli i väsentlig mån tillgodosedda. Utskottet har inte funnit anledning

att i sammanhanget ingå på någon närmare bedömning av de näringspolitiska

resonemang som förekommer i motionerna.

Med tanke på att SHI-utredningens förslag ännu inte blivit prövat av

Kungl. Maj :t finner utskottet det uteslutet att ta ställning till den speciella

organisatoriska lösning som föreslås i motionerna 1:575 och 11:661. Det

bör enligt utskottets mening ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva

i vilka former den av utskottet förordade utredningsverksamheten bör

äga rum. Utöver möjligheten att denna i framtiden knytes till SHI vill utskottet

också framföra tanken att en sådan verksamhet måhända skulle

kunna bedrivas i anslutning till det förra året inrättade näringspolitiska

rådet, om vars ändamål, sammansättning och arbetsformer utskottet i sitt

föregående utlåtande, nr 9, har lämnat vissa upplysningar. De resultat som

framkommer genom den av utskottet angivna utredningsverksamheten bör

skapa förutsättningar för fortsatta näringspolitiska överväganden i olika

instanser, varvid reformförslag som framförts i motionerna kan prövas.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionerna

a) I: 729 och II: 845,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

b) I: 575 och II: 661, såvitt här är i fråga,

c) I: 734 och II: 836, samt

d) I: 337 och 11:384

hos Kungi. Maj :t hemställer om utredning angående mindre

och medelstora företag i enlighet med vad utskottet ovan

anfört.

Stockholm den 11 mars 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm

(s)*, Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s), Strandberg

(m)* och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Franzén i

Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s),

Fridolfsson i Rödeby (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB. STHLM 69

914122

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:111 Skrivelse till Konungen om utredning angående mindre och medelstora företag. a1 i texten