Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om inrättande av ett riksdagsmuseum.

1969-03-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:14, Utlåtande i anledning av motion om inrättande av ett riksdagsmuseum.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1969

Nr 14

Utlåtande i anledning av motion om inrättande av ett riksdagsmuseum.

I motionen I: 10 av herr Bengtson hemställes att riksdagen skall

a. besluta om inrättande av ett riksdagsmuseum,

b. ge riksdagens förvaltningskontor i uppdrag att planlägga för erforderliga

lokaler åt museet samt

c. utse en styrelse för museet.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor och fullmäktige i riksbanken

bär till utskottet avgivit yttranden över motionen.

Motionen

För allmänheten skulle det, anför motionären, vara av stort intresse att

kunna få se handlingar och föremål från den tid av över 500 år som riksdagen

arbetat. En stor del av det avsedda materialet förvaras emellertid på

platser dit allmänheten inte har tillträde. Ytterligare föremål av musealt

intresse tillkommer, påpekas det, i samband med övergången till enkammarsystem.

Motionären förordar därför att ett riksdagsmuseum inrättas,

helst inrymt i riksdagshuset men eventuellt i stället organiserat som en avdelning

exempelvis vid statens historiska museum. Även riksbankens samlingar

av historiskt värdefulla föremål borde kunna innefattas däri. Ett beslut

i ämnet bör enligt motionärens mening fattas snarast, så att erforderliga

lokalutrymmen kan ingå i planerna för det permanenta riksdagshuset.

Remissyttrandena

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor framhåller inledningsvis att

det inom en institution som riksdagen under årens lopp växer upp ett bestånd

av föremål och handlingar av sådan karaktär att de är lämpade att

ställas ut permanent eller tillfälligt eller i annan form hållas tillgängliga

för allmänheten. Förvaltningskontoret har vidtagit vissa åtgärder för att

möjliggöra detta, säger styrelsen och anför:

Sålunda har i anslutning till utredningen av riksdagens lokalfrågor det

förut oöverskådliga och spridda beståndet av ritningar och modeller förtecknats

och ordnats i ett ritnings- och ett modellarkiv, förlagda till kvar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr li år 1969

5

teret Rosenbad. Eu inte obetydlig del av dessa ritningar och modeller luinde

därefter ställas till förfogande för den utställning i kvarteret Vinstocken

(f. d. Skandinaviska banken) vid Gustav Adolfs torg, som förvaltningskontoret

och byggnadsstyrelsen ordnade våren 1968 i anslutning till publiceringen

av byggnadsstyrelsens utredning »Riksdagens hus». I samband med

en vindsröjning i riksdagshuset har förvaltningskontoret vidare tillvaratagit

några oskadade exemplar av gipsmedaljonger av den typ som nu hänger

i riksdagshusets korridorer och deponerat dessa i Stockholms stadsmuseum.

Innan skadade exemplar av gipsmedaljonger in. in. därefter förstördes ombesörjde

förvaltningskontoret bl. a. med hänsyn till det personhistoriska intresset

fotografering av medaljongerna, ca femtio stycken. Fotografierna

förvaras inom förvaltningskontoret. De gipsmedaljonger, som nu hänger i

riksdagshuset, avser styrelsen att tillvarata vid en om- eller nybyggnad.

Förvaltningskontorets ritningsarkiv och Stockholms stadsmuseum förfogar

över diapositiv och bildmaterial över riksbyggnadernas uppförande.

Fn annan grupp av föremål som förvaras i riksdagshuset och som sedan

föregående år håller på att inventeras genom förvaltningskontoret är möbler

t. ex. från ståndsriksdagen. Ett par av ståndens talmansstolar från tiden

för riksdagens förläggning på Riddarholmen har identifierats med hjälp av

riksdagens samling av talmansporträtt. 1 fråga om ytterligare någon sådan

möbel pågår identifieringsundersökning. I samband med flyttningen till

riksdagens provisoriska lokaler vid Sergels torg kan anledning finnas att

från det nuvarande riksdagshuset tillvarata en och annan möbel, som ej

kommer till användning i provisoriet, utöver de inemot 230 rumsinredningar

som förutsatts skola medföras och alltjämt nyttjas där.

Åtskilliga gåvor i form av målningar, skulpturer och andra konstföremål

bär överlämnats till riksdagen i samband med jubileer etc. Vidare har riksdagen

själv anskaffat en inte obetydlig porträttsamling. Inom sistnämnda

kategori är i motsats till vad som anföres i motionen samtliga porträtt f. n.

upphängda i riksdagens lokaler. Övriga porträtt och andra målningar är

depositioner från Nationalmuseum. Både gåvorna, riksdagens egen konstsamling

och depositionerna från Nationalmuseum är f. n. tillgängliga i sammanbindningsbanan,

klubbrummen, trapphallarna, statsrådskorridoren m. fl.

platser. En de! av konstföremålen hänger — utöver klubbrummen — i lokaler

som inte är tillgängliga för allmänheten. I riksdagsbiblioteket finns omfattande

samlingar av riksdagsmannaporträtt.

Vad slutligen angår handlingar och litteratur utöver förutnämnda ritningar

och därtill hörande material förvarar riksdagsbiblioteket i egenskap

av riksdagens arkivorgan (utom förvaltningskontoret) arkivhandlingar och

litteratur. Enligt uppgift från riksdagsbiblioteket befinner sig huvuddelen

av mera betydelsefulla riksdagshandlingar i riksarkivet som dess egendom

eller som deposition. Den litteratur som i detta sammanhang kan förtjäna

nämnas ulgörcs av dels riksdagstryck, dels litteratur om riksdagen inklusive

dess lokaler och omgivningar.

Styrelsen redovisar därefter några programpunkter ur det av styrelsen

år 1967 fastställda och av riksdagen i sina huvuddrag godkända preliminära

lokalprogrammet för ett om- eller nybyggt riksdagshus:

I det preliminära lokalprogrammet, som f. n. bearbetas inför arkitekttävlingen,

har upptagits dels ytor för en utställningslokal i anslutning till

receptionen, dels förvaltningskontorets ritnings- respektive modell- och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr lb år 1969

handlingsarkiv. Utställningslokalen har tänkts kunna rymma en aktuell

och vägledande modell över det permanenta riksdagshuset till tjänst för

besökande, planskiss samt montrar. I lokalen förutsätts ett tid efter annan

varierande material i montrarna kunna utställas, t. ex. det kostnärligt

utformade riksdagsbeslutet, andra riksdagshandlingar och litteratur

samt föremål. Montrarna och utställningslokalen över huvud har dock

inte tänkts få museikaraktär bortsett från något enstaka föremål, utan

närmast dels fylla en praktisk funktion, den vägledande för besökande i

huset, dels en i övrigt informativ funktion, t. ex. om riksdagens arbete

med anknytning till större händelser i riksdagens liv och arbete. I båda

fallen har styrelsen alltså tagit sikte på aktualiteter, endast undantagsvis

på illustrationer genom handlingar eller föremål av ett historiskt förlopp

eller faktum. Lokalen har därför inte avsetts för uppställning av möbler

eller liknande föremål även om de representerar ett historiskt intresse.

Ritnings- och modellarkiven har däremot mera karaktären av förvaringslokaler.

Det kan dock knappast bli tal om att öppna dessa för allmänheten.

Styrelsen säger sig i princip anse att föremål av den typ som riksdagen

innehar bör så långt möjligt levandegöras och på lämpligt sätt infogas i

riksdagens miljö för att där fullgöra eu praktisk eller estetisk funktion.

Om föremålen inte lämpar sig därför kan det enligt styrelsens mening

övervägas att i någon form visa dem för allmänheten. Under alla förhållanden

avser styrelsen att tillvarata och låta vårda vissa föremål, som vid

inflyttningen i ett om- eller nybyggt riksdagshus förtjänar att bevaras

för framtiden. Sådana föremål kan då utnyttjas för tillfälliga utställningsarrangemang

inom eller utom riksdagshuset. Föremålen bedömes emellertid

inte vara så många eller av den art att de motiverar ett permanent

riksdagsmuseum. Förvaringen av bevarade föremål säger sig styrelsen avse

att planera på sådant sätt att de kan framtagas och visas i samband

med tillfälliga utställningar. Styrelsen föreslår med hänvisning till det

sagda att motionen inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Bankofullmäktige bekräftar att inom riksbanken finns bevarat en del

material av musealt intresse. Somliga föremål har dock, meddelar fullmäktige,

överlämnats till Statens historiska museum och Nordiska museet.

Några aktuella planer på att inom riksbanken söka sammanställa

en utställning finns ej, säger fullmäktige, men om riksbanken skulle komma

att inrymmas i nya lokaler kunde det möjligen förtjäna prövas om

man inte borde anordna eu mer eller mindre permanent exposition av föremål

från äldre tider. Med hänsyn härtill skulle fullmäktige helst se att

föremål av musealt intresse bibehölles inom banken och ej överfördes till

ett eventuellt blivande riksdagsmuseum. Fullmäktige tillägger att, även

om riksbanken av historiska skäl blivit riksdagens bank, parlamentarisk

historia och centralbankshistoria är två så skilda utvecklingslinjer att det

skulle te sig främmande att till ett och samma specialmuseum sammanföra

expositioner kring dessa båda temata.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 14 år W6!)

7

Utskottet

Motionärens förslag om inrättande av ett riksdagsmuseum är föranlett

av omsorg om att intressanta föremål och handlingar som belyser riksdagens

historia skall bli bevarade och hållas tillgängliga för allmänheten.

Vid övergången till enkammarsystem och den därav föranledda flyttningen

till nya lokaler tillkommer, påpekar motionären, ytterligare föremål

som bör bevaras, även om de inte omedelbart tycks ha karaktären av museiobjekt.

Det utförliga yttrande som styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

avgivit över motionen ådagalägger att förvaltningskontoret är väl medvetet

om den antikvariska aspekten av ansvaret för riksdagens lokaler och

inventarier. Det framgår också av yttrandet att styrelsen övervägt olika utställningsarrangemang,

bl. a. i en särskilt för ändamålet avsedd lokal i det

planerade nya permanenta riksdagshuset. Dessutom förordar styrelsen att

man utnyttjar möjligheten att infoga äldre föremål i riksdagens levande

miljö på sådant sätt att de där fullgör en praktisk eller estetisk funktion.

I motionen framförs också tanken att ett riksdagmuseum skulle kunna

innefatta material ur riksbankens samlingar. Bankofullmäktige — i vars

ställningstagande motionären deltagit — visar liksom förvaltningskontorets

styrelse förståelse för motionens huvudsyfte. Hellre än ett med riksdagen

gemensamt museum vill fullmäktige dock tänka sig en särskild exposition

av föremål från riksbanken, ett projekt som skulle kunna aktualiseras

om riksbanken kommer att inrymmas i nya lokaler.

De av förvaltningskontorets styrelse och av bankofullmäktige anvisade

åtgärderna tillgodoser, såvitt utskottet kan finna, i allt väsentligt motionärens

önskemål. Med betonande av att utskottet fäster stor vikt vid att

de antikvariska synpunkterna beaktas för såväl riksdagens som riksbankens

del hemställer utskottet därför

att riksdagen avslår motionen I: 10.

Stockholm den 25 mars 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm. (s)*, Stefanson

(fp), Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s)*, Manne

Olsson (s) och Brundin (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (in), Hagnell (s), Franzén i

Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep),

Larsson i Umeå (fp), Rask (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.