Utlåtande i anledning av motion om inrättande av ett riksdagsmuseum.
1969-03-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1969:14, Utlåtande i anledning av motion om inrättande av ett riksdagsmuseum.
Dokumentets text
4
Bankoutskottets utlåtande nr 14 år 1969
Nr 14
Utlåtande i anledning av motion om inrättande av ett riksdagsmuseum.
I motionen I: 10 av herr Bengtson hemställes att riksdagen skall
a. besluta om inrättande av ett riksdagsmuseum,
b. ge riksdagens förvaltningskontor i uppdrag att planlägga för erforderliga
lokaler åt museet samt
c. utse en styrelse för museet.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor och fullmäktige i riksbanken
bär till utskottet avgivit yttranden över motionen.
Motionen
För allmänheten skulle det, anför motionären, vara av stort intresse att
kunna få se handlingar och föremål från den tid av över 500 år som riksdagen
arbetat. En stor del av det avsedda materialet förvaras emellertid på
platser dit allmänheten inte har tillträde. Ytterligare föremål av musealt
intresse tillkommer, påpekas det, i samband med övergången till enkammarsystem.
Motionären förordar därför att ett riksdagsmuseum inrättas,
helst inrymt i riksdagshuset men eventuellt i stället organiserat som en avdelning
exempelvis vid statens historiska museum. Även riksbankens samlingar
av historiskt värdefulla föremål borde kunna innefattas däri. Ett beslut
i ämnet bör enligt motionärens mening fattas snarast, så att erforderliga
lokalutrymmen kan ingå i planerna för det permanenta riksdagshuset.
Remissyttrandena
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor framhåller inledningsvis att
det inom en institution som riksdagen under årens lopp växer upp ett bestånd
av föremål och handlingar av sådan karaktär att de är lämpade att
ställas ut permanent eller tillfälligt eller i annan form hållas tillgängliga
för allmänheten. Förvaltningskontoret har vidtagit vissa åtgärder för att
möjliggöra detta, säger styrelsen och anför:
Sålunda har i anslutning till utredningen av riksdagens lokalfrågor det
förut oöverskådliga och spridda beståndet av ritningar och modeller förtecknats
och ordnats i ett ritnings- och ett modellarkiv, förlagda till kvar
-
Bankoutskottets utlåtande nr li år 1969
5
teret Rosenbad. Eu inte obetydlig del av dessa ritningar och modeller luinde
därefter ställas till förfogande för den utställning i kvarteret Vinstocken
(f. d. Skandinaviska banken) vid Gustav Adolfs torg, som förvaltningskontoret
och byggnadsstyrelsen ordnade våren 1968 i anslutning till publiceringen
av byggnadsstyrelsens utredning »Riksdagens hus». I samband med
en vindsröjning i riksdagshuset har förvaltningskontoret vidare tillvaratagit
några oskadade exemplar av gipsmedaljonger av den typ som nu hänger
i riksdagshusets korridorer och deponerat dessa i Stockholms stadsmuseum.
Innan skadade exemplar av gipsmedaljonger in. in. därefter förstördes ombesörjde
förvaltningskontoret bl. a. med hänsyn till det personhistoriska intresset
fotografering av medaljongerna, ca femtio stycken. Fotografierna
förvaras inom förvaltningskontoret. De gipsmedaljonger, som nu hänger i
riksdagshuset, avser styrelsen att tillvarata vid en om- eller nybyggnad.
Förvaltningskontorets ritningsarkiv och Stockholms stadsmuseum förfogar
över diapositiv och bildmaterial över riksbyggnadernas uppförande.
Fn annan grupp av föremål som förvaras i riksdagshuset och som sedan
föregående år håller på att inventeras genom förvaltningskontoret är möbler
t. ex. från ståndsriksdagen. Ett par av ståndens talmansstolar från tiden
för riksdagens förläggning på Riddarholmen har identifierats med hjälp av
riksdagens samling av talmansporträtt. 1 fråga om ytterligare någon sådan
möbel pågår identifieringsundersökning. I samband med flyttningen till
riksdagens provisoriska lokaler vid Sergels torg kan anledning finnas att
från det nuvarande riksdagshuset tillvarata en och annan möbel, som ej
kommer till användning i provisoriet, utöver de inemot 230 rumsinredningar
som förutsatts skola medföras och alltjämt nyttjas där.
Åtskilliga gåvor i form av målningar, skulpturer och andra konstföremål
bär överlämnats till riksdagen i samband med jubileer etc. Vidare har riksdagen
själv anskaffat en inte obetydlig porträttsamling. Inom sistnämnda
kategori är i motsats till vad som anföres i motionen samtliga porträtt f. n.
upphängda i riksdagens lokaler. Övriga porträtt och andra målningar är
depositioner från Nationalmuseum. Både gåvorna, riksdagens egen konstsamling
och depositionerna från Nationalmuseum är f. n. tillgängliga i sammanbindningsbanan,
klubbrummen, trapphallarna, statsrådskorridoren m. fl.
platser. En de! av konstföremålen hänger — utöver klubbrummen — i lokaler
som inte är tillgängliga för allmänheten. I riksdagsbiblioteket finns omfattande
samlingar av riksdagsmannaporträtt.
Vad slutligen angår handlingar och litteratur utöver förutnämnda ritningar
och därtill hörande material förvarar riksdagsbiblioteket i egenskap
av riksdagens arkivorgan (utom förvaltningskontoret) arkivhandlingar och
litteratur. Enligt uppgift från riksdagsbiblioteket befinner sig huvuddelen
av mera betydelsefulla riksdagshandlingar i riksarkivet som dess egendom
eller som deposition. Den litteratur som i detta sammanhang kan förtjäna
nämnas ulgörcs av dels riksdagstryck, dels litteratur om riksdagen inklusive
dess lokaler och omgivningar.
Styrelsen redovisar därefter några programpunkter ur det av styrelsen
år 1967 fastställda och av riksdagen i sina huvuddrag godkända preliminära
lokalprogrammet för ett om- eller nybyggt riksdagshus:
I det preliminära lokalprogrammet, som f. n. bearbetas inför arkitekttävlingen,
har upptagits dels ytor för en utställningslokal i anslutning till
receptionen, dels förvaltningskontorets ritnings- respektive modell- och
6
Bankoutskottets utlåtande nr lb år 1969
handlingsarkiv. Utställningslokalen har tänkts kunna rymma en aktuell
och vägledande modell över det permanenta riksdagshuset till tjänst för
besökande, planskiss samt montrar. I lokalen förutsätts ett tid efter annan
varierande material i montrarna kunna utställas, t. ex. det kostnärligt
utformade riksdagsbeslutet, andra riksdagshandlingar och litteratur
samt föremål. Montrarna och utställningslokalen över huvud har dock
inte tänkts få museikaraktär bortsett från något enstaka föremål, utan
närmast dels fylla en praktisk funktion, den vägledande för besökande i
huset, dels en i övrigt informativ funktion, t. ex. om riksdagens arbete
med anknytning till större händelser i riksdagens liv och arbete. I båda
fallen har styrelsen alltså tagit sikte på aktualiteter, endast undantagsvis
på illustrationer genom handlingar eller föremål av ett historiskt förlopp
eller faktum. Lokalen har därför inte avsetts för uppställning av möbler
eller liknande föremål även om de representerar ett historiskt intresse.
Ritnings- och modellarkiven har däremot mera karaktären av förvaringslokaler.
Det kan dock knappast bli tal om att öppna dessa för allmänheten.
Styrelsen säger sig i princip anse att föremål av den typ som riksdagen
innehar bör så långt möjligt levandegöras och på lämpligt sätt infogas i
riksdagens miljö för att där fullgöra eu praktisk eller estetisk funktion.
Om föremålen inte lämpar sig därför kan det enligt styrelsens mening
övervägas att i någon form visa dem för allmänheten. Under alla förhållanden
avser styrelsen att tillvarata och låta vårda vissa föremål, som vid
inflyttningen i ett om- eller nybyggt riksdagshus förtjänar att bevaras
för framtiden. Sådana föremål kan då utnyttjas för tillfälliga utställningsarrangemang
inom eller utom riksdagshuset. Föremålen bedömes emellertid
inte vara så många eller av den art att de motiverar ett permanent
riksdagsmuseum. Förvaringen av bevarade föremål säger sig styrelsen avse
att planera på sådant sätt att de kan framtagas och visas i samband
med tillfälliga utställningar. Styrelsen föreslår med hänvisning till det
sagda att motionen inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd.
Bankofullmäktige bekräftar att inom riksbanken finns bevarat en del
material av musealt intresse. Somliga föremål har dock, meddelar fullmäktige,
överlämnats till Statens historiska museum och Nordiska museet.
Några aktuella planer på att inom riksbanken söka sammanställa
en utställning finns ej, säger fullmäktige, men om riksbanken skulle komma
att inrymmas i nya lokaler kunde det möjligen förtjäna prövas om
man inte borde anordna eu mer eller mindre permanent exposition av föremål
från äldre tider. Med hänsyn härtill skulle fullmäktige helst se att
föremål av musealt intresse bibehölles inom banken och ej överfördes till
ett eventuellt blivande riksdagsmuseum. Fullmäktige tillägger att, även
om riksbanken av historiska skäl blivit riksdagens bank, parlamentarisk
historia och centralbankshistoria är två så skilda utvecklingslinjer att det
skulle te sig främmande att till ett och samma specialmuseum sammanföra
expositioner kring dessa båda temata.
Bankoutskottets utlåtande nr 14 år W6!)
7
Utskottet
Motionärens förslag om inrättande av ett riksdagsmuseum är föranlett
av omsorg om att intressanta föremål och handlingar som belyser riksdagens
historia skall bli bevarade och hållas tillgängliga för allmänheten.
Vid övergången till enkammarsystem och den därav föranledda flyttningen
till nya lokaler tillkommer, påpekar motionären, ytterligare föremål
som bör bevaras, även om de inte omedelbart tycks ha karaktären av museiobjekt.
Det utförliga yttrande som styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
avgivit över motionen ådagalägger att förvaltningskontoret är väl medvetet
om den antikvariska aspekten av ansvaret för riksdagens lokaler och
inventarier. Det framgår också av yttrandet att styrelsen övervägt olika utställningsarrangemang,
bl. a. i en särskilt för ändamålet avsedd lokal i det
planerade nya permanenta riksdagshuset. Dessutom förordar styrelsen att
man utnyttjar möjligheten att infoga äldre föremål i riksdagens levande
miljö på sådant sätt att de där fullgör en praktisk eller estetisk funktion.
I motionen framförs också tanken att ett riksdagmuseum skulle kunna
innefatta material ur riksbankens samlingar. Bankofullmäktige — i vars
ställningstagande motionären deltagit — visar liksom förvaltningskontorets
styrelse förståelse för motionens huvudsyfte. Hellre än ett med riksdagen
gemensamt museum vill fullmäktige dock tänka sig en särskild exposition
av föremål från riksbanken, ett projekt som skulle kunna aktualiseras
om riksbanken kommer att inrymmas i nya lokaler.
De av förvaltningskontorets styrelse och av bankofullmäktige anvisade
åtgärderna tillgodoser, såvitt utskottet kan finna, i allt väsentligt motionärens
önskemål. Med betonande av att utskottet fäster stor vikt vid att
de antikvariska synpunkterna beaktas för såväl riksdagens som riksbankens
del hemställer utskottet därför
att riksdagen avslår motionen I: 10.
Stockholm den 25 mars 1969
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm. (s)*, Stefanson
(fp), Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s)*, Manne
Olsson (s) och Brundin (m);
från andra kammaren: herrar Regnéll (in), Hagnell (s), Franzén i
Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep),
Larsson i Umeå (fp), Rask (s) och Stridsman (ep).
* Ej närvarande vid justeringen.
KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690029
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.