Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående Sveriges Investeringsbank AB, m. m.

1969-03-25 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:15, Utlåtande i anledning av motioner angående Sveriges Investeringsbank AB, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1969

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av motioner angående Sveriges Investeringsbank

AB, m. m.

I de likalydande motionerna 1:284 av herr Virgin m. fl. och ll: 313 aV

herr Holmberg m. fl. yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall

hemställa att Kungl. Maj :t måtte

dels efter utredning framlägga förslag till ombildning av Sveriges Investeringsbank

AB, ge ökad insynsmöjlighet däri samt vidgad ägarbas efter de

riktlinjer som angivits i motionerna,

dels genom ändrade direktiv till 1968 års kapitalmarknadsutredning möjliggöra

en förutsättningslös prövning av möjligheterna att i ökad utsträckning

kanalisera allmänna pensionsfondens medel genom de befintliga enskilda

instituten till kreditmarknaden,

dels ock beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I följdmotioner (1:273 och 11:302), vilka hänvisats till statsutskottet,

yrkas avslag på Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning

om anslag till teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB. Statsutskottet

behandlar detta yrkande i sitt utlåtande nr 49.

Motionerna

Motionärerna erinrar om den kritik som deras parti 1967 riktade mot förslaget

om bildande av en investeringsbank och konstaterar att de påtalade

bristerna ännu ej undanröjts. Investeringsbanken ger, anför de, möjligheter

till en statlig styrning av näringslivet varvid grundläggande krav på konkurrensförmåga

och effektivitet åsidosätts. Bristen på klar målsättning för

bankens kreditgivning säges ha accentuerats, och långivningens sysselsättningsskapande

effekt ifrågasätts. Motionärerna föreslår att bankens monopolkaraktär

successivt ändras, att insynen i banken förbättras och att banken

ställs under bankinspektionens kontroll. De begär vidare att även de enskilda

kreditinstituten skall få möjlighet att i allmänna pensionsfonden

återfinansiera sådana krediter som investeringsbanken avses lämna.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Sveriges Investeringsbank AB har enligt bolagsordningen till föremål för

sin verksamhet att bidraga till finansiering av sådana investeringsobjekt

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1969

inom näringslivet som inriktas på rationalisering, strukturanpassning och

utveckling, bl. a. genom att driva sådan lånerörelse som avses i lagen om

kreditaktiebolag. I de riktlinjer för investeringsbankens organisation och

verksamhet som statsmakterna angav i samband med beslutet om bankens

inrättande 1967 (prop. 1967: 56, BaU 33) ingick bl. a. att banken skulle ha

en gentemot andra kreditinstitut fristående ställning och härigenom utgöra

ett balanserande element på kreditmarknaden, att verksamheten skulle i

första hand inriktas på investeringsprojekt som, ehuru de framstode som

lönsamma, inte kunde tillgodoses på den existerande kapitalmarknaden och

att verksamheten till betydande del skulle komma att gälla större långsiktiga

och mera riksbetonade projekt.

Investeringsbankens styrelse består av envoyén Arne Lundberg (ordförande),

bankdirektör Arne Callans (verkställande direktör), riksdagsman

Olle Göransson, direktör Harry Hjalmarson, bankdirektör Bert Lindström,

statssekreterare Hans Lundström, direktör Eije Mossberg, förbundsordförande

Åke Nilsson och förbundsdirektör Arne Nilstein.

Verksamhetsberättelsen för investeringsbankens första verksamhetsperiod,

tiden 1 juli 1967—31 december 1968, har nyligen publicerats. Däri

berörs tillämpningen av ovannämnda riktlinjer, varvid betonas att styrelsen

fäst särskilt avseende vid bankens uppgift att komplettera förut existerande

kreditinstitutioner i deras verksamhet. I ett avsnitt om bankens organisation

behandlas samarbetet med andra banker, bl. a. med Sparbankernas Bank AB

genom ett gemensamt bildat garantiinstitut. Uppgifter lämnas om ett antal

engagemang beträffande vilka låntagarna medgivit offentliggörande.

Summan av beviljade krediter uppgick vid 1968 års utgång till 536 milj.

kr., varav vid samma tidpunkt blott 29 milj. kr. hade utbetalats.

1968 års kapitalmarknadsutredning (ordförande riksbankschefen Per Äsbrink)

har tillkallats av chefen för finansdepartementet för översyn av kapitalmarknadens

struktur och funktionssätt. Bland utredningens uppgifter

ingår enligt direktiven att pröva om nuvarande former för att kanalisera

allmänna pensionsfondens medel till näringslivet kan anses tillräckliga. I

detta sammanhang berörs inrättandet av investeringsbanken och föreskrivs

att utredningen också utifrån bankens behov av medel och dess funktion

inom näringslivet skall pröva frågan om medelsplaceringen. Vidare skall

övervägas om en utbyggnad bör ske av de särskilda mellanhandsinstituten.

Utredningen anges vara oförhindrad att härvid ta upp frågan om en reform

av den nuvarande organisationen på kreditmarknaden. Vad gäller tanken att

pensionsfondsmedel skulle kunna transmitteras via bankinstituten anförs

att en sådan lösning skulle innebära en betydande förskjutning i fråga om

inflytandet över kreditresursernas användning och investeringarnas fördelning

och att därför starka skäl talar emot att denna utväg begagnas i någon

mera betydande omfattning. Även återlåneinstitutet skall granskas av utredningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1969

Tidigare behandling av liknande motionsyrkanden

I anledning av propositionen 1967 om inrättande av Sveriges Investeringsbank

AB väcktes olika motioner vari föreslogs andra institutionella former

för att tillgodose behovet av nya kreditkanaler och nya kreditformer för näringslivet.

Motionerna stöddes av olika grupper reservanter inom bankoutskottet

men avstyrktes av dettas majoritet (uti. 1967:33) och avslogs av

riksdagen.

Vid 1968 års riksdag förekom partimotioner rörande investeringsbanken

dels från högerpartiet, dels från centerpartiet och folkpartiet gemensamt.

Motionärernas yrkande överensstämde i det förra fallet i stort sett med det

som nu föreligger i fråga om investeringsbanken. I det senare fallet gick

yrkandet ut på att riksdagen skulle begära att inom ramen för en parlamentarisk

utredning beträffande näringslivets kapitalförsörjning skulle särskilt

prövas en sådan utformning av investeringsbanken och dess verksamhet att

monopol och maktkoncentration så långt möjligt undveks och verksamheten

inte kunde utnyttjas i socialiseringssyfte. I en reservation förordade flertalet

av bankoutskottets borgerliga ledamöter i anslutning till motionerna en utredning

rörande en ombildning av investeringsbanken (uti. 1968: 23). Utskottsmajoriteten

avvisade utredningskravet i huvudsak med hänvisning till

de motiv som anförts för bankens inrättande. Vad gäller frågan huruvida

investeringsbanken borde stå under bankinspektionens kontroll erinrades om

att inspektionen själv hade förordat dispens från kreditaktiebolagslagens

föreskrift om sådan tillsyn. Riksdagen avslog motionsyrkandena.

I högerpartiets nyssnämnda motioner vid 1968 års riksdag förekom även

ett yrkande att riksdagen hos Kungl Maj :t skulle hemställa om utredning av

de förutsättningar och former under vilka allmänna pensionsfondens medel

i ökad utsträckning kunde kanaliseras genom de befintliga enskilda instituten

till kreditmarknaden. Liknande yrkanden återfanns i centerpartiets och

folkpartiets nämnda gemensamma motioner och i ytterligare ett motionspar

från högerpartihåll. Yrkandena avslogs av riksdagen, sedan bankoutskottet

(uti. 1968: 24) anfört att en utredning rörande frågan om allmänna pensionsfondens

förvaltning in. m. vore att vänta, i vars program måste komma att

ingå en prövning av det av motionärerna berörda spörsmålet.

Utskottet

Sveriges Investeringsbank AB har nu avslutat sin första verksamhetsperiod,

som omfattat tiden 1 juli 1967—31 december 1968. Den berättelse för

denna period som bankens styrelse och verkställande direktör offentliggjort

ger ökade möjligheter att överblicka inriktningen och utformningen av bankens

verksamhet. Motionerna, vari stark kritik framförs mot investeringsbanken

och dess sätt att fungera, framlades innan verksamhetsberättelsen

förelåg. Det synes utskottet sannolikt att motionerna eljest skulle ha fått en

annan utformning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutxkottets utlåtande nr 15 år 1969

Ett huvudsyfte med motionärernas resonemang är att framlägga skäl mot

den utvidgning av investeringsbankens aktiekapital som föreslagits i årets

statsverlcsproposition. Deras hemställan att riksdagen skall motsätta sig

ytterligare aktieteckning framförs i särskilda motioner, vilka det inte ankommer

på bankoutskottet att bereda. Härutöver begär motionärerna en

utredning med sikte på en ombildning av investeringsbanken, ökad möjlighet

till insyn däri och en utvidgning av bankens ägarbas. Motiv för en sådan

utredning är enligt deras mening bl. a. bankens nuvarande monopolkaraktär,

bristen på rapporter om bankens verksamhet under tiden före motionernas

tillkomst och bankens särställning såsom undantagen från bankinspektionens

tillsyn;

Utskottet delar inte motionärernas negativa syn på investeringsbankens

organisation och funktionssätt. Talet om bankens monopolkaraktär är enligt

utskottets mening missvisande. Som utskottet vid tidigare tillfällen framhållit

har en av avsikterna med investeringsbankens inrättande varit att tillföra

kreditmarknaden ett balanserande element som skulle minska riskerna för

maktkoncentration. Av verksamhetsberättelsen framgår att bankens styrelse

fäst särskild vikt vid uppgiften att komplettera de redan existerande kreditinstitutionerna

i deras verksamhet. Normalt blir medverkan av investeringsbanken

aktuell först när den erforderliga finansieringsinsatsen ligger i ett

riskläge som omöjliggör finansiering genom den lånesökandes ordinarie

bankförbindelse eller andra institutioner. Det är detta stora mått av risktagande

som talat mot delägarskap i banken för övriga kreditinstitut, i fråga

om vilka Säkerhetskraven av uppenbara skäl måste sättas högt.

■ Vad gäller frågan om ökad insyn i investeringsbanken genom en fortlöpande

mera omfattande rapportering från styrelsens sida vill utskottet framhålla

att bankens verksamhet inte låter sig jämföras med den som bedrivs

exempelvis av flertalet börsnoterade företag. Avgörande för hur långt investeringsbanken

kan sträcka sig i fråga om sådan rapportering måste i första

band bli hänsyn till låntagarna. I sin nu föreliggande verksamhetsberättelse

har banken redovisat ett antal större engagemang som låntagarna ansett

kunna offentliggöras. Det torde kunna förutsättas att bankens ledning är

inställd på att så långt möjligt tillgodose berättigade krav på publicitet om

bankens verksamhet.

Sammansättningen av investeringsbankens styrelse synes ha stor betydelse

vid bedömningen av såväl frågan om insyn i bankens verksamhet som frågan

om bankens förmenta monopolkaraktär. Bland ledamöterna i bankens styrelse

ingår företrädare för bl. a. den enskilda industrin och det enskilda

affärsbanksväsendet, konsumentkooperationen samt arbetarnas och tjänstemännens

fackliga organisationer. Med hänsyn till att ledningen för investeringsbanken

på detta sätt förankrats i olika intressen ter sig motionärernas

kritik vad beträffar insynsmöjligheterna starkt överdriven. Härtill kommer

att, såsom utskottet redan förra året kunde meddela och såsom bestyrks

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1969 5

genom den nu föreliggande verksamhetsberättelsen, ett friktionsfritt och

fruktbärande samarbete inletts mellan investeringsbanken och de enskilda

kreditinstituten.

Frågan huruvida investeringsbanken borde underkastas bankinspektionens

kontroll blev, såsom utskottet förra året framhöll, särskilt prövad i

samband med bankens tillkomst. Bankinspektionen hade själv förordat att

dispens skulle ges från kreditaktiebolagslagens föreskrift om sådan tillsyn

och som motiv härför anfört att bankens verksamhet i väsentliga avseenden

skulle komma att skilja sig från den som bedrevs av de kreditinstitut som

dittills ställts under inspektionens tillsyn. Lika litet som förra året har motionärerna

nu framfört några nya argument i detta hänseende.

Frågan om möjligheten att kanalisera allmänna pensionsfondens medel

till kreditmarknaden genom de befintliga enskilda instituten skall, såsom

framgår av den redogörelse som ovan lämnats för 1968 års kapitalmarknadsutrednings

direktiv, prövas av denna utredning. Att chefen för finansdepartementet

i direktiven uttrycker en viss skepsis inför denna tanke medför enligt

utskottets mening ingen sådan begränsning av utredningens möjligheter till

en förutsättningslös prövning därav att en ändring av direktiven skulle vara

påkallad.

Sammanfattningsvis finner utskottet inte anledning föreligga vare sig för

en utredning om ändrad utformning av investeringsbanksverksamheten eller

för en framställning till Kungl. Maj :t rörande 1968 års kapitalmarknadsutrednings

direktiv. Icke heller i övrigt synes motionerna innehålla några

tankegångar som det finns skäl för riksdagen att med hemställan om beaktande

vidarebefordra till Kungl. Maj :t.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen avslår motionerna I: 284 och II: 313.

Stockholm den 25 mars 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s)*, Stefanson

(fp), Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s)*, Manne Olsson

(s) och Brundin (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Franzén i

Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson

i Umeå (fp), Rask (s) och Stridsman (ep)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 15 år 1969

Reservation

av herrar Stefanson (fp), Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep),.

Brundin (m), Begnéll (m), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå

(fp) och Stridsman (ep), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»När riksdagen 1967 behandlade frågan om inrättande av Sveriges Investeringsbank

AB rådde enighet om att nya kreditkanaler och nya kreditformer

erfordrades för att möta näringslivets expanderande efterfrågan på krediter.

Den föreslagna institutionella utformningen blev däremot föremål för kritik.

Bärande skäl föreligger fortfarande för att insynen i investeringsbankens

verksamhet förbättras och att banken i likhet med övriga kreditinstitut underställs

bankinspektionens tillsyn.

Ett av syftena med investeringsbanken har varit att åstadkomma ett instrument

för att transmittera medel från allmänna pensionsfonden till näringslivet.

Även de enskilda kreditinstituten borde i detta hänseende kunna

spela en viktig roll. I direktiven för 1968 års kapitalmarknadsutredning, som

f. n. behandlar hithörande frågor, har chefen för finansdepartementet uttalat

sig mycket restriktivt beträffande bankinstitutens roll som förmedlare

av pensionsfondsmedel. En ändring av direktiven, som möjliggör för utredningen

att pröva denna fråga mera förutsättningslöst, ter sig därför påkallad.

Utskottet hemställer sålunda

att riksdagen i anledning av motionerna I: 284 och II: 313

hos Kungl. Maj :t hemställer om

dels utredning om reformer med avseende på Sveriges Investeringsbank

AB enligt ovan angivna riktlinjer,

dels ändring av direktiven för 1968 års kapitalmarknadsutredning

enligt vad ovan angivits.»

ESSELTE AB, STHLM 69

914237

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.