Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning av införandet av ett allmänt postgiro med anslutning till vederbörandes personnummer. Poststyrelsen har till utskottet avgivit remissyttrande över motionerna. Motionerna Motionärerna framhåller att införandet av personnummer medfört fördelar när det gäller att fastställa en persons identitet, bl. a. i samband med automatisk databehandling.
1969-04-15 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1969:17, Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning av införandet av ett allmänt postgiro med anslutning till vederbörandes personnummer. Poststyrelsen har till utskottet avgivit remissyttrande över motionerna. Motionerna Motionärerna framhåller att införandet av personnummer medfört fördelar när det gäller att fastställa en persons identitet, bl. a. i samband med automatisk databehandling.
Dokumentets text
Nr 17—19
Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1969
1
Nr 17
Utlåtande i anledning av motioner om postgirokonto för alla medborgare
I
de likalydande motionerna I: 136 av herr Svenungsson och II:2bo av
herrar Thylén och Hovhammar hemställes att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning av införandet av ett allmänt postgiro
med anslutning till vederbörandes personnummer.
Poststyrelsen har till utskottet avgivit remissyttrande över motionerna.
Motionerna
Motionärerna framhåller att införandet av personnummer medfört fördelar
när det gäller att fastställa en persons identitet, bl. a. i samband med
automatisk databehandling. Genom att inrätta ett allmänt postgirokonto med
anknytning till personnumren skulle man, säger de, kunna få ett säkrare
system för massutbetalningar, t. ex. av försäkringskasseersättningar och
överskjutande skatt. Postgirot skulle även för den som så önskade kunna
ersättas med bankgiro och de två girotyperna samordnas. På längre sikt
borde enligt motionärernas mening huvudparten av de personliga kostnaderna
kunna betalas genom clearing mellan olika postgirokonton och rena
utbetalningskort sålunda bli mindre vanliga.
Statistiska uppgifter
Antalet postgirokonton var vid 1968 års utgång ca 561 000. Antalet omsättningar
under året (gireringar, insättningar och uttag) var ca 238 miljoner
och summan av omsatta belopp ca 642 miljarder kr.
Beträffande bankgirot var motsvarande siffror följande. Antalet konton
var ca 211 000, antalet gireringar, inbetalningar och utbetalningar ca 24 miljoner
och totalbeloppet av dessa transaktioner ca 63 miljarder kr.
Remissyttrandet
Poststyrelsen framhåller att senare års utveckling på betalningsförmedlingens
område har inneburit att utbetalningarna från företag samt statliga
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 17—19
2
Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1969
och kommunala myndigheter i växande utsträckning sker till ett konto.
Främst gäller detta löner och liknande ersättningar, men även i andra sammanhang
spåras eu successiv övergång från kontant utbetalning till överföringar
mellan avsändarens och mottagarens konto. Motionernas syfte ligger
således, säger poststyrelsen, i linje med utvecklingen på betalningsförmedlingens
område och är också i överensstämmelse med postgirorörelsens
mål att främja kontantlös betalningsförmedling. Poststyrelsen understryker
att det är angeläget att åtgärder vidtas för att minska antalet post- och bankbedrägerier
och finner att ett genomförande av motionärernas förslag säkerligen
skulle bidra härtill. Vidare anföres:
En intressant tanke i motionerna är att kontona skulle anknytas till mottagarnas
personnummer. Det kan nämnas, att Postbanken använder personnummer
för sina f. n. drygt 200 000 postlönekonton. Dessa konton är kombinerade
spar- och postgirokonton och kan användas för såväl inkommande
som utgående betalningar vid sidan av sin funktion som lönekonton. Postbanken
överväger även att komplettera sina drygt 6 miljoner postsparbanksoch
postgirokonton med personnummer.
Andra exempel på att Postbanken redan bär skapat möjligheter för insättning
av periodiska utbetalningar på konton i linje med motionärernas förslag
är att mottagare av pensioner, barnbidrag och bostadsbidrag kan få
medlen insatta på konton i Postbanken. Hinder föreligger inte för en fortsatt
utveckling i denna riktning, t. ex. med avseende på återbetalning av överskjutande
preliminär skatt. Man kan härvid tänka sig att betalningen ställes
till antingen postgiro-, postlöne- eller postsparbankskonton.
Den här relaterade utvecklingen medför, säger poststyrelsen, rationella
rutiner för löngivare och andra betalningsavsändare och torde dessutom ha
en viss sparfrämjande effekt. Ett införande av ett allmänt postgiro enligt
motionärernas förslag bedömes sålunda medföra många uppenbara fördelar.
Den kraftiga utvidgningen av kontostocken skulle emellertid föranleda andra
konsekvenser som till en del anges vara svåra att överblicka. Trots postbankens
stora satsning på ADB-tekniken, vilken i hög grad ökat bankens
möjligheter till expansion av rörelsen, skulle en avsevärd utbyggnad av postgirots
kapacitet bli erforderlig. En sådan utbyggnad bör, säger poststyrelsen,
ske successivt och på längre sikt, så att postgirot hinner växa in i de nya uppgifterna
och de många nya kunderna hinner anpassa sig efter hand.
En annan fråga som måste lösas är, fortsätter poststyrelsen, hur kontoinnehavare
snabbt och bekvämt skall kunna få ut kontanter:
Det har sina problem att sprida ut uttagsblanketter till alla kontohavare.
Säkerhetsproblemen är betydande. Troligen kommer emellertid nya tekniska
landvinningar att bidra till dessa frågors lösning. Direktaccess via
telenätet till den centrala bokföringen ingår i postgirots utvecklingsprogram.
Sammanfattningsvis konstateras att ett för alla vuxna tillgängligt postgirokontosystem
inom en inte alltför avlägsen framtid borde ligga inom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1969
.3
möjligheternas gräns. De samhällsekonomiska fördelarna av ett sådant system
betecknas som uppenbara. Förslaget är emellertid, framhåller poststyrelsen,
vittsyftande och kräver en ingående och allsidig utredning innan
det kan genomföras. Poststyrelsen förklarar sig vara beredd att i samverkan
med berörda statliga organ verkställa den avsedda långsiktiga utredningen.
Utskottet
Det i motionerna framlagda förslaget om ett postgirokonto för alla medborgare,
avsett att bl. a. användas för offentliga utbetalningar, står i samklang
med tendensen öka den kontantlösa betalningsförmedlingen. Att
ett omfattande utvecklingsarbete på detta område pågår inom bankväsendet
är välbekant. Poststyrelsen belyser i sitt remissyttrande vilka möjligheter
den på längre sikt anser föreligga för en reform enligt de riktlinjer som
motionärerna angivit.
Vid ett försök att omedelbart genomföra motionärernas förslag skulle
uppenbarligen betydande svårigheter möta. Utskottet kan därför icke tillstyrka
bifall till hemställan om en särskild utredning men vill framhålla att
motionärernas önskemål i betydande mån tillgodoses genom den uppmärksamhet
som poststyrelsen ägnar åt utvecklingen på postgiroområdet och genom
det arbete som i övrigt av olika intressenter läggs ner på en modernisering
av betalningsväsendet.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionerna I: 136 och II: 243.
Stockholm den 15 april 1969
På bankoutskottets vägnar :
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Stefanson
(fp), Åkerlund (m), Larfors (s)*, Stadling (s)* och Vilhelm Erik Carlsson
(m);
från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s), Börjesson
i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s)*, Haglund (s), Fridolfsson
i Rödeby (s) och Börjesson i Falköping (ep).
* Ej närvarande vid justeringen.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 17—19
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.