Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning av införandet av ett allmänt postgiro med anslutning till vederbörandes personnummer. Poststyrelsen har till utskottet avgivit remissyttrande över motionerna. Motionerna Motionärerna framhåller att införandet av personnummer medfört fördelar när det gäller att fastställa en persons identitet, bl. a. i samband med automatisk databehandling.

1969-04-15 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:17, Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning av införandet av ett allmänt postgiro med anslutning till vederbörandes personnummer. Poststyrelsen har till utskottet avgivit remissyttrande över motionerna. Motionerna Motionärerna framhåller att införandet av personnummer medfört fördelar när det gäller att fastställa en persons identitet, bl. a. i samband med automatisk databehandling.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 17—19

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1969

1

Nr 17

Utlåtande i anledning av motioner om postgirokonto för alla medborgare
I

de likalydande motionerna I: 136 av herr Svenungsson och II:2bo av

herrar Thylén och Hovhammar hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning av införandet av ett allmänt postgiro

med anslutning till vederbörandes personnummer.

Poststyrelsen har till utskottet avgivit remissyttrande över motionerna.

Motionerna

Motionärerna framhåller att införandet av personnummer medfört fördelar

när det gäller att fastställa en persons identitet, bl. a. i samband med

automatisk databehandling. Genom att inrätta ett allmänt postgirokonto med

anknytning till personnumren skulle man, säger de, kunna få ett säkrare

system för massutbetalningar, t. ex. av försäkringskasseersättningar och

överskjutande skatt. Postgirot skulle även för den som så önskade kunna

ersättas med bankgiro och de två girotyperna samordnas. På längre sikt

borde enligt motionärernas mening huvudparten av de personliga kostnaderna

kunna betalas genom clearing mellan olika postgirokonton och rena

utbetalningskort sålunda bli mindre vanliga.

Statistiska uppgifter

Antalet postgirokonton var vid 1968 års utgång ca 561 000. Antalet omsättningar

under året (gireringar, insättningar och uttag) var ca 238 miljoner

och summan av omsatta belopp ca 642 miljarder kr.

Beträffande bankgirot var motsvarande siffror följande. Antalet konton

var ca 211 000, antalet gireringar, inbetalningar och utbetalningar ca 24 miljoner

och totalbeloppet av dessa transaktioner ca 63 miljarder kr.

Remissyttrandet

Poststyrelsen framhåller att senare års utveckling på betalningsförmedlingens

område har inneburit att utbetalningarna från företag samt statliga

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 17—19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1969

och kommunala myndigheter i växande utsträckning sker till ett konto.

Främst gäller detta löner och liknande ersättningar, men även i andra sammanhang

spåras eu successiv övergång från kontant utbetalning till överföringar

mellan avsändarens och mottagarens konto. Motionernas syfte ligger

således, säger poststyrelsen, i linje med utvecklingen på betalningsförmedlingens

område och är också i överensstämmelse med postgirorörelsens

mål att främja kontantlös betalningsförmedling. Poststyrelsen understryker

att det är angeläget att åtgärder vidtas för att minska antalet post- och bankbedrägerier

och finner att ett genomförande av motionärernas förslag säkerligen

skulle bidra härtill. Vidare anföres:

En intressant tanke i motionerna är att kontona skulle anknytas till mottagarnas

personnummer. Det kan nämnas, att Postbanken använder personnummer

för sina f. n. drygt 200 000 postlönekonton. Dessa konton är kombinerade

spar- och postgirokonton och kan användas för såväl inkommande

som utgående betalningar vid sidan av sin funktion som lönekonton. Postbanken

överväger även att komplettera sina drygt 6 miljoner postsparbanksoch

postgirokonton med personnummer.

Andra exempel på att Postbanken redan bär skapat möjligheter för insättning

av periodiska utbetalningar på konton i linje med motionärernas förslag

är att mottagare av pensioner, barnbidrag och bostadsbidrag kan få

medlen insatta på konton i Postbanken. Hinder föreligger inte för en fortsatt

utveckling i denna riktning, t. ex. med avseende på återbetalning av överskjutande

preliminär skatt. Man kan härvid tänka sig att betalningen ställes

till antingen postgiro-, postlöne- eller postsparbankskonton.

Den här relaterade utvecklingen medför, säger poststyrelsen, rationella

rutiner för löngivare och andra betalningsavsändare och torde dessutom ha

en viss sparfrämjande effekt. Ett införande av ett allmänt postgiro enligt

motionärernas förslag bedömes sålunda medföra många uppenbara fördelar.

Den kraftiga utvidgningen av kontostocken skulle emellertid föranleda andra

konsekvenser som till en del anges vara svåra att överblicka. Trots postbankens

stora satsning på ADB-tekniken, vilken i hög grad ökat bankens

möjligheter till expansion av rörelsen, skulle en avsevärd utbyggnad av postgirots

kapacitet bli erforderlig. En sådan utbyggnad bör, säger poststyrelsen,

ske successivt och på längre sikt, så att postgirot hinner växa in i de nya uppgifterna

och de många nya kunderna hinner anpassa sig efter hand.

En annan fråga som måste lösas är, fortsätter poststyrelsen, hur kontoinnehavare

snabbt och bekvämt skall kunna få ut kontanter:

Det har sina problem att sprida ut uttagsblanketter till alla kontohavare.

Säkerhetsproblemen är betydande. Troligen kommer emellertid nya tekniska

landvinningar att bidra till dessa frågors lösning. Direktaccess via

telenätet till den centrala bokföringen ingår i postgirots utvecklingsprogram.

Sammanfattningsvis konstateras att ett för alla vuxna tillgängligt postgirokontosystem

inom en inte alltför avlägsen framtid borde ligga inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 17 år 1969

.3

möjligheternas gräns. De samhällsekonomiska fördelarna av ett sådant system

betecknas som uppenbara. Förslaget är emellertid, framhåller poststyrelsen,

vittsyftande och kräver en ingående och allsidig utredning innan

det kan genomföras. Poststyrelsen förklarar sig vara beredd att i samverkan

med berörda statliga organ verkställa den avsedda långsiktiga utredningen.

Utskottet

Det i motionerna framlagda förslaget om ett postgirokonto för alla medborgare,

avsett att bl. a. användas för offentliga utbetalningar, står i samklang

med tendensen öka den kontantlösa betalningsförmedlingen. Att

ett omfattande utvecklingsarbete på detta område pågår inom bankväsendet

är välbekant. Poststyrelsen belyser i sitt remissyttrande vilka möjligheter

den på längre sikt anser föreligga för en reform enligt de riktlinjer som

motionärerna angivit.

Vid ett försök att omedelbart genomföra motionärernas förslag skulle

uppenbarligen betydande svårigheter möta. Utskottet kan därför icke tillstyrka

bifall till hemställan om en särskild utredning men vill framhålla att

motionärernas önskemål i betydande mån tillgodoses genom den uppmärksamhet

som poststyrelsen ägnar åt utvecklingen på postgiroområdet och genom

det arbete som i övrigt av olika intressenter läggs ner på en modernisering

av betalningsväsendet.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 136 och II: 243.

Stockholm den 15 april 1969

På bankoutskottets vägnar :

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Stefanson

(fp), Åkerlund (m), Larfors (s)*, Stadling (s)* och Vilhelm Erik Carlsson

(m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s), Börjesson

i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s)*, Haglund (s), Fridolfsson

i Rödeby (s) och Börjesson i Falköping (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 17—19

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.