Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

1969-01-15 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:2, Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

1

Nr 2

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt 48 § av det för nämnda verk gällande

reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen om riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid som förflutit sedan fullmäktiges berättelse

till 1968 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Stefanson

(fp), Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep), Larfors (s) och Brundin

(m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s),

Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå

(fp), Rask (s),Fälldin (ep) och Fridolfsson i Rödeby (s). 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

FULLMÄKTIGES I RXKSGÄLDSKONTORET

BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 48 av det för verket

gällande reglementet avge berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till 1968

års riksdag avgavs.

I december 1968 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1967/68,

innehållande text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets

verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter budgetårets utgång.

Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa till årsboken; i det

följande lämnas sålunda allenast en kompletterande översikt över riksgäldskontorets

rörelse under senare halvåret 1968.

Statsverkets utgiftsöverskott för driftbudgeten och transaktioner vid sidan

av riksstaten uppgick under andra halvåret 1968 till 4 052 mkr. (under motsvarande

period 1967 3 262). Riksgäldskontorets kassamässiga nettoutgifter

för kapitalbudgeten utgjorde 946 mkr. (1 166), under det att för rörliga krediter

noteras en nettoinkomst på 114 mkr. (utgift på 24 mkr.). Det totala

statliga utgiftsöverskottet under andra halvåret 1968 uppgick till 4 930 mkr.

(4 462).

Statsskulden steg under andra halvåret 1968 med 4 383 mkr. (4 343), vilket

belopp var 547 mkr. mindre än nyssnämnda lånebehov. Detta sammanhänger

med förändringarna i vissa av statens likvida tillgångar. Riksgäldskontorets

fordran mot till banker m. fl. utlämnade kortfristiga lån minskade

nämligen med 538 mkr. under halvåret, medan behållningarna på statsverkets

och riksgäldskontorets checkräkningar samt riksgäldskontorets postgirokonto

minskade med 9 mkr.

Utvecklingen under de senaste två åren i nu berörda avseenden framgår

av nedanstående uppställning:

Budgetutfallet

(nettoutgift —, nettoinkomst +)

Driftbudgeten ...............

Kapitalbudgeten, rörliga krediter

m. m.......................

Juli—december

År

År

1968

1967

1968

1967

- 4 052

- 3 262

- 1 547

- 1 385

(- 1 6601)

— 878

— 1200

- 1 823

- 1 623

(- 1 3481)

-4 930

- 4 462

- 3 370

- 3 008

;r av de kapitalvärden i

form av sjukhusbyggnader och

mark, som enligt mentalsjukvårdsreformen överförts till landstingskommunerna överfördes den

30/6 1967 275 mkr. från driftbudgeten till Fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, vilket

medförde en utgift på nämnda belopp på driftbudgeten och motsvarande inkomst på kapitalbudgeten.

Utgifterna exkl. denna överföring anges inom parentes.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969 3

Juli—december

År

År

Finansiering

Statsskulden (ökning -f, minsk-

1968

1967

1968

1967

ning —) ......................

Statsverkets och riksgäldskontorets

kassa jämte utlämnade dagslån,

+ 4 383

+ 4 343

+ 3 638

+ 2 572

(minskning + , ökning —) ......

+ 547

+ 119

- 268

+ 436

Summa

+ 4 930

+ 4 462

+ 3 370

+ 3 008

Under andra halvåret 1968 emitterade riksgäldskontoret två räntelöpande

obligationslån på tillsammans 1 175 mkr., nämligen 1968 års 6 1/4 % lån av

18/9 på 400 mkr. (löptid 2 1/2 år) och 1968 års 6 % lån av 25/10 på 775 mkr.

(löptid 10 1/2 år). Vidare såldes ett premieobligationslån, 1968 års andra

lån, på 250 mkr. Dessutom emitterades ett sparobligationslån, Spar 68, med

en löptid av 6 år och med en genomsnittlig årlig förräntning av 7,0 % och i

övrigt utformat på samma sätt som de under 1966 och 1967 emitterade sparobligationslånen.

Sammanlagt tecknades på Spar 68 326 mkr., varav 139 mkr.

inflöt till riksgäldskontoret under andra halvåret 1968. Upplåningen i övrigt

skedde huvudsakligen mot skattkammarväxlar, 2 611 mkr. Dagslån hos banker

på 190 mkr. inlöstes. Under halvåret inlöstes statsskuldförbindelser på

2,5 mkr., medan dylika förbindelser på 35 mkr. omsattes.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1968 framgår av bifogade

sammandrag av kontorets balansräkning (bilaga 1), som utvisar de förändringar

i riksgäldskontorets tillgångar och skulder, som ägt rum under andra

halvåret 1968. I bilaga 2 lämnas en sammanställning över statens lånebehov

och hur detta lånebehov täckts under kalenderåren 1966—1968 med beloppen

fördelade på halvår.

I det följande redogöres närmare för rörelsen under andra halvåret 1968.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under tiden

1 juli—31 december 1968

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under andra halvåret 1968

(netto i mkr.) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker, varjämte

för jämförelse lämnas siffror för andra halvåret 1967:

Till statsverket återlämnad kassabehållning

1/7—31/12 1968

Utgifter Inkomster

4 045 —

1/7—31/12 1967

Utgifter Inkomster

3 265 —

Kapitalbudgeten ......................

946

—

1 166

_

Rörliga krediter ......................

—

114

24

_

Övriga konton ........................

46

—

10

_

Upplåning............................

—

4 383

—

4 343

Dagslån till vissa banker m. 11...........

—

538

_

105

Kassaminskning (checkräkning och post- giro) ..............................

—

2

_

17

Summa

5 037

5 037

4 465

4 465

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

Kassabehållning från statsverket

Den 30 juni 1968 uppgick riksgäldskontorets skuld till statsverket på

grund av statsverkets till riksgäldskontoret överlämnade kassabehållningar

till 4 710 mkr. Den 31 december 1967 utgjorde skulden 2 210 mkr. Storleken

av de medel riksgäldskontoret måste försträcka resp. kan erhålla från statsverket

är beroende av driftbudgetens utfall, dvs. förhållandet mellan statens

löpande inkomster och utgifter. Det kassamässiga resultatet av driftbudgeten,

sådant det framgår av rörelsen på statsverkets checkräkning, motsvarade

för andra halvåret 1968 ett utgiftsöverskott på 4 052 mkr. För att täcka

detta belopp återlämnade riksgäldskontoret till statsverket 4 045 mkr. av

statsverkets kassabehållningar. Dessa behållningar minskades härigenom

till 665 mkr. per den 31 december 1968. Sett över hela kalenderåret 1968

minskade kassabehållningarna med 1 545 mkr., vilket belopp motsvarar underskottet

på driftbudgeten under nämnda kalenderår. För år 1967 redovisades

ett budgetunderskott på 1 385 mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster på mvesteringsbemyndigandena

för de olika kapitalfonderna under andra halvåret 1968 fördelar sig på följ

ande sätt:

Nettoutgifter:

Försvarets fabriksverks fond........

Televerkets fond..................

Statens järnvägars fond............

Luftfartsverkets fond..............

Statens vattenfallsverks fond ......

Domänverkets fond................

Statens allmänna fastighetsfond ....

Försvarets fastighetsfond ..........

Statens utlåningsfonder............

Fonden för låneunderstöd..........

Fonden för statens aktier ..........

Diverse fonder....................

Nettoinkomster:

Fonden för kreditgivning till utlandet

Diverse fonder....................

Bokförings-

Kassa-

mässigt

mässigt

mkr.

mkr.

36

36

61

65

—

8

4

—

15

—

10

12

67

73

8

9

503

503

17

30

220

220

3 944

6 962

13

13

3 16

3 16

Netto 929 946

Skillnaden mellan de kassamässiga och de bokföringsmässiga beloppen

motsvarar det belopp på netto 16 mkr. som i riksgäldskontorets bokslut per

30/6 1968 balanserades som skuld till diverse fonder för oreglerade anslagsmedel

och som kassamässigt reglerades under andra halvåret 1968.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

5

I nettoutgifterna till statens utlåningsfonder ingår 437 mkr. till lånefonden

för bostadsbyggande. Bland utgifterna under fonden för statens aktier

märkes främst aktieteckning med 200 mkr. i Sveriges Investeringsbank AB.

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter m. fl.

på för dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga

krediter utgjorde den 30 juni 1968 1 138 mkr. Denna fordran minskade

under andra halvåret 1968 med 114 mkr. till 1 024 mkr. per den 31 december

1968 på sätt framgår av följande sammanställning:

Myndighet m. fl

Med-

Räntefot

Ute-

1/7—31/12 1968

Ute-

given

högsta

kredit

mkr.

9/2—

10/10

1968

%

c__stående

fr.o.m. , ,

1968^ den30/6

o, 1968

/o mkr.

Utbe-

talda

belopp

mkr.

Återbe-

talda

belopp

mkr.

stående

belopp

den 31/12

1968

mkr.

Telestyrelsen..............

200,0

6

5 Vi

95,0

145,0

225,0

15,0

Järnvägsstyrelsen ........

150,0

»

»

—

10,0

10,0

_

Vattenfallsstyrelsen........

200,0

»

»

45,0

112,0

140,0

17,0

Domänstyrelsen ..........

130,0

»

»

64,0

95,0

108,0

51,0

Luftfartsstyrelsen..........

3,0

»

»

—

_

Försvarets fabriksstyrelse . .

Marinförvaltningen (Stock-

40,0

»

»

10,0

12,5

17,0

5,5

holms örlogsvarv)........

Överstyrelsen för ekonomisk

5,0

»

»

—

—

—

—

försvarsberedskap........

1740,0

»

»

618,4

10,0

8,0

620,4

Svenska reproduktions AB. .

0,7

63/4

61/.

—

—

_

Karlskronavarvet AB......

8,0

»

»

—

_

_

Svenska Tobaks AB........

10,0

»

»

_

_

_

AB Vin- och spritcentralen ..

Svensk spannmålshandel, eko-

10,0

»

»

—

—

—

—

nomisk förening ........

Svensk kötthandel, ekono-

3190,0

»

It

165,0

—

—

165,0

misk förening ..........

50,0

»

»

22,8

29,2

20,0

32,0

Norrbottens järnverk AB . .

125,0

»

»

118,0

57,0

57,0

118,0

Allmänna bevaknings AB ..

3,0

»

—

—

—

_

Kungl. Maj:t..............

3 5,0

—

—

—

—

—

—

Summa

1 869,7

1138.2

470,7

585,0 1

023,9

1, ‘ Kungl. Maj:t har medgivit att krediten må disponeras intill 688,6 resp. 165 mkr.

3 För oförutsedda kapitalmedelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46).

It— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. iVr 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1968

Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens

sammansättning under andra halvåret 1968:

Utestående belopp den

Förändring

30/6 1968

31/12 1968

mkr.

mkr.

mkr.

Räntelöpande obligationslån ..................

14 915

16 506

+ 1 591

Premieobligationslån..........................

2 925

3 175

+ 250

Statsskuldförbindelser........................

1 102

1 100

— 3

Sparobligationer av år 1968 (Spar 68)............

—

139

+ 139

Sparobligationer (tidigare emissioner) ..........

915

902

— 13

Av staten övertagna lån ......................

7

7

— 0

Prisutjämningsavgifter vid export a v trä varor m. m.

3

2

— 0

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. in.......

861

859

— 3

Kortfristig upplåning hos banker m. fl...........

190

—

- 190

Skattkammarväxlar..........................

4 115

6 727

+ 2 611

Summa

25 034

29 416

+ 4 383

Därav:

Fonderad statsskuld..........................

18 420

19 972

+ 1 552

Tillfällig statsskuld ..........................

6 613

9 444

+ 2 831

De viktigaste förändringarna i statsskulden under andra

halvåret 1968

framgår av följande redogörelse.

Räntelöpande obligationslån

Statens skuld för räntelöpande obligationer uppgick den Kronor

30 juni 1968 till.................................. 14 915 085 670

Under andra halvåret 1968 ökade denna skuld genom försäljning

å följande obligationslån:

1968 års 6 1/4 % lån av 2/5 (löptid 10 år) . . 425 824 000

1968 års 6 1/4 % lån av 18/9 (löptid 2 år

6—8 mån.)........................... 400 000 000

1968 års 6 % lån av 25/10 (löptid 10 år 6

man.) ............................... 764 770 000 + 1 590 594 000

Skulden utgjorde den 31 december 1968 ............... 16 505 679 670

1968 års 6 1/k % lån av den 2/5

En redogörelse för detta lån har lämnats i riksgäldskontorets årsbok för

budgetåret 1967/68 (sid. 18). Vid slutet av juni 1968 hade på lånet likviderats

274 176 000 kr., varav av riksbanken 200 mkr. I början av juli inflöt

likvid för den återstående delen av lånet, nom. 425 824 000 kr.

Den totalt influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt belopp Provision Influtet belopp Kurs Effektiv ränte
kr.

kr. kr. % fot %

700 000 000 916 904 699 083 096 99,869 6,268

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

7

Emissionskostnaderna uppgick till 23 147 kr., varav 6 950 kr. utgjorde

tryckningskostnader och 16 197 kr. annonskostnader in. m.

1968 års 6 1/4- % lån av den 18/9

Den 29 augusti 1968 beslöt fullmäktige upplägga ett kortfristigt statsobligationslån,

daterat den 18/9 och löpande med 6 1/4 % ränta. Lånet har

en löptid av 2 1/2 år och förfaller till inlösen den 18 mars 1971, med rätt för

obligationsinnehavare att, med bibehållen förräntning, uppskjuta obligationens

inlösen, dock längst till den 18 maj 1971. Lånet utbjöds till teckningunder

tiden 30 augusti—4 september 1968, med riksgäldskontoret förbehållen

rätt att i förtid avbryta teckningen ävensom att reducera tecknade belopp.

För lånet fastställdes icke något lånebelopp på förhand. Försälj ningskursen

var pari. Likvid för tecknade obligationer skulle erläggas under tiden 5

september—18 oktober 1968.

Försäljningen skedde under medverkan av riksbanken, affärsbankerna

in. fl., vilka erhöll en provision av 0,2 % på likviderat nominellt belopp, som

förmedlades för kunds räkning.

Vid teckningstidens utgång den 4 september hade tecknats sammanlagt

308 425 000 kr., vilket belopp tilldelades tecknarna utan reducering. Riksbanken

övertog i september nominellt 91 575 000 kr. av lånet, varigenom det

totala lånebeloppet blev 400 000 000 kr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av följande

sammanställning:

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.) ..

Mkr.

166,7

%

41,7

Affärsbanker .............................................

220,1

55.0

Sparbanker ...............................................

0,6

0,2

Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden) .......................

4,3

1,1

Övriga kreditinrättningar...................................

1,0

0,3

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d......................

0,7

0,2

Fonder, stiftelser etc. som ej förvaltas av statsinstitutioner.....

1,5

0,4

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc..........

0,1

0,0

Enskilda personer (646 st.) .................................

5,1

1,3

Summa

100,0

100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt belopp Provision Influtet belopp

Kurs

Effektiv räntefot

kr. kr. kr.

0/

/o

0/

/o

400 000 000 25 702 399 974 298

99,994

6,253

Emissionskostnaderna uppgick till 22 721 kr., varav 6 575 kr. utgjorde

tryckningskostnader och 16 146 kr. annonskostnader.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

1968 års 6 % lån av den 25/10

Den 24 oktober 1968 beslöt fullmäktige upplägga ett långfristigt statsobligationslån,

daterat den 25/10 och löpande med 6 % ränta. Lånet har eu

löptid av 10 1/2 år och förfaller till återbetalning den 25 april 1979 med rätt

för riksgäldskontoret att fr. o. m. den 25 oktober 1978 inlösa lånet efter

minst två månader förut verkställd uppsägning. Av lånet utbjöds 500 mkr.

till teckning under tiden 25—29 oktober 1968 med riksgäldskontoret förbehållen

rätt att i förtid avbryta teckningen ävensom att reducera tecknade

belopp. Försäljningskursen var pari. Likvid för tecknade obligationer skulle

erläggas fr. o. in. den 31 oktober 1968 eller, därest teckningen avbröts i förtid,

så snart tilldelning skett. Sista inbetalningsdag skulle vara den 3 januari

1969.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna m. fl. mot en provision

av 0,2 % på likviderat nominellt belopp som förmedlades för kunds

räkning. Teckningen avbröts redan första teckningsdagen, då sammanlagt

497,9 mkr. tecknats. Hela detta belopp tilldelades utan reducering. Härutöver

övertog riksbanken i november 1968 nominellt 277,1 mkr. av lånet, varigenom

lånets slutsumma blev 775 mkr.

Per den 31 december 1968 hade på lånet likviderats nom. kr. 764 770 000,

varav av riksbanken 275 mkr. Den influtna lånevalutan per den 31 december

1968 redovisas enligt följande:

Nominellt belopp Provision Influtet belopp Kurs

kr. kr. kr. %

764 770 000 867 356 763 902 644 99,887

Premieobligationslån

Statens skuld för utgivna premieobligationer uppgick den 30

juni 1968 till ...................................... 2 925 000 000

Under andra halvåret 1968 ökade denna skuld genom försäljning

av premieobligationer av 1968 års andra premielån

................................................ + 250 000 000

Skulden utgjorde den 31 december 1968 ................ 3 175 000 000

1968 års andra premielån

Den 26 september 1968 beslöt fullmäktige att emittera ett nytt premielån,

benämnt svenska statens premieobligationslån av år 1968, andra lånet, på i

huvudsak följande villkor:

Lånebelopp...................... 250 000 000 kr.

Valör........................... 100 kr. Lånet är fördelat på 2 500 se
rier

med 1 000 obligationer i varje

serie.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

9

Vinster......................... På lånet anordnas minst nitton vinst
utlottningar

(dragningar). Dessa

äger rum i februari och augusti

under lånets löptid med undantag

av första dragningen som ägde

rum den 3 december 1968 i stället

för i februari 1969. Vid varje dragning

utlottas 44 661 st. vinster till

ett sammanlagt belopp av 6 600 000

kr., motsvarande en årlig förräntning

av 5,28 %. På varje serie utlottas

i varje dragning minst 16

vinster ä 50 kr. eller sammanlagt

800 kr., motsvarande 1,6 % årlig

avkastning på seriekapitalet. Högsta

vinsten är 400 000 kr. och lägsta

vinsten 50 kr.

Extravinster..................... Vid första dragningen den 3 decem
ber

1968 utlottades 82 st. extra

vinster till ett sammanlagt belopp

av 2 100 000 kr.

Utbetalning av vinster............ Fr. o. in. den dag den officiella drag
ningslistan

utkommit.

Återbetalning.................... Med 100 kr. per obligation under år

1978 vid tidpunkt, som fastställes

av riksgäldskontoret genom minst

tre månader i förväg verkställd

uppsägning.

Skatt . .......................... 20 % av vinstbeloppet på högre vinst

än 50 kr.

Obligationerna av 1968 års andra lån är indelade i 2 500 serier, numrerade

3001—5500. Varje serie omfattar 1 000 obligationer, numrerade 1001—2000.

Försäljningen började den 30 september 1968 och försäljningspriset var

100 kr. per obligation. Försäljningen ägde rum hos riksgäldskontoret, riksbankens

samtliga kontor, postanstalter, affärsbanker, sparbanker, jordbrukskassor,

fondkommissionärer och mäklare samt hos riksgäldskontorets auktoriserade

kommissionärer. I provision erhöll de medverkande 45—75 öre

per obligation alltefter antalet sålda obligationer. För att lånet skulle få

bredast möjliga spridning bland allmänheten var riktpunkten vid försäljningav

obrutna nummersviter att högst 100 obligationer i följd såldes till varje

köpare, med undantag dock för s. k. obligationskonsortier.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

Intresset för lånet var stort och redan efter några dagar var obligationerna

slut vid åtskilliga försäljningsställen. I riksgäldskontoret begränsades tilldelningen

redan andra försäljningsdagen till högst 200 st. per person. Ett

par dagar senare skärptes ransoneringen till högst 100 st. till varje köpare

och fr. o. in. den 4 oktober sänktes tilldelningen till högst 20 st. per person.

Posten avbröt försäljningen redan den 4 oktober och återlevererade de då

osålda obligationerna, ca 12 000 st., till riksgäldskontoret. Andra försäljningsveckan

7—11 oktober såldes i riksgäldskontoret högst 2 st. till varje

köpare. Försäljningen avslutades den 11 oktober, och kvarvarande obligationer

(ca 5 000 st.) försåldes senare till gällande börskurser.

Under tidigare premielåneemissioner hade förmärkts ett ökande intresse

för konsortiebildning för samägande av större obligationssviter. Inför emissionen

av 1968 års andra lån sökte riksgäldskontoret på olika sätt att stimulera

detta intresse i avsikt att befrämja ett mera långsiktigt sparande. Bl. a.

utsändes till företag, statliga och kommunala verk in. fl. i god tid före emissionens

start ett förhandsmeddelande om det nya lånet tillsammans med

propaganda- och informationsmaterial angående konsortiebildning. Dessa åtgärder

gav gott resultat. Över 400 st. konsortier anmäldes till riksgäldskontoret

och till dessa såldes uppemot 40 mkr. av lånet.

Liksom var fallet vid tidigare premielåneemissioner erhöll riksgäldskontorets

kommissionärer, Bonniers Obligationsavdelning AB och Firma Åhlén

& I-Iolm, tillstånd att försälja premieobligationer av 1968 års andra lån på

avbetalning. Dessa övertog för ändamålet obligationer på sammanlagt nom.

20 mkr.

Försäljningen av 1968 års andra premielån fördelade sig på olika försäljningsställen

på följande sätt:

Mkr.

Riksgäldskontoret ..........................................

Riksbanken ................................................

Postverket..................................................

Affärsbanker (exkl. Sparbankernas bank AB och Jordbrukets Bank)

Sparbanker och Sparbankernas Bank AB ......................

Jordbrukskassor och Jordbrukets Bank ........................

Bankirer m. fl.....'' ''........................................

Riksgäldskontorets kommissionärer............................

Summa

9,1

22,1

25,3

117,7

30.9

2,9

15,1

26.9

250.0

Lånevalutan för 1968 års andra premielån redovisas sålunda:

Nominellt be- Provision Överkurs Influtet belopp Medelemis- Nominell Effektiv

Iodd kr kr kr kr. sionskurs räntefot räntefot

% % %

250 000 000 1 796 628:20 17 596:30 248 220 968:10 99,288 5,28 5,464

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

11

Statsskuldförbindelser

Beloppet av utelöpande statsskuldförbindelser uppgick den 30 juni 1968

till 1 102 485 200 kr. Den 1 oktober 1968 förföll statsskuldförbindelser på

sammanlagt 37 500 000 kr. till betalning. Härav inlöstes 2 500 000 kr., medan

35 000 000 kr. omsattes i nya förbindelser per 1 oktober 1973 mot 6,4 %

ränta.

Den 30-åriga 5 % statsskuldförbindelse på 550 mkr., som den 1 juli 1958

utfärdades till pensionsstyrelsen (numera riksförsäkringsverket) i samband

med att vissa medel överfördes till folkpensioneringsfonden, innehöll en bestämmelse

om ömsesidig konverteringsrätt fr. o. in. den 1 juli 1968 i vad avsåg

räntefoten. Efter överenskommelse med riksförsäkringsverket löper förbindelsen

från den 1 juli 1968 med ränta efter 6 1/4 % med ömsesidig konverteringsrätt

beträffande räntefoten från den 1 juli 1978.

Den 31 december 1968 uppgick skulden mot statsskuldförbindelser till

1 099 985 200 kr.

Sparobligationer (äldre typ)

Statens skuld på grund av upplåning mot sparobligationer av äldre typ

(emitterade under åren 1950—1956) uppgick den 30 juni 1968 till kr.

842 550: 96. Då kvarvarande obligationer förföll till inlösen fr. o. m. 3:dje

kvartalet 1968, har det utestående skuldbeloppet per den 1 juli 1968 överförts

till konto Förfallna obligationer.

Sparobligationer av år 1960, 1961, 1966 och 1967

Utvecklingen av riksgäldskontorets skuld för dessa sparobligationer under

andra halvåret 1968 framgår av följande sammanställning:

Under andra halvåret 1968

Låneskuld Krediterade Inlösta obliga- Låneskuld

30/6 1968 kr. räntor kr. tioner kr. 31/121968 kr.

Spar 60...... 163 284 600:— 3 835 271:35 40 301 123:25 126 818 748:10

Spar 61 ...... 65 410 226: 50 1 735 363: 75 533 575: 85 66 612 014: 40

Spar 66...... 460 483 597: 95 14 954 034: 60 3 334 692: 10 472 102 940: 45

Spar 67...... 224 530 500:— 12 857 805:— 978 300:— 236 410 005: —

Den ursprungliga löptiden för Spar 60 (7 1/2 år) utgick den 1 juni 1968.

Den förlängdes med sex år genom beslut av fullmäktige i april 1968.

Vid emissionen hösten 1968 av en ny serie sparobligationer, Spar 68 (se

nedan), aktualiserades för innehavarna av Spar 61 frågan, huruvida de skulle

låta förtidsinlösa sina Spar 61 och i stället köpa Spar 68 eller ej.

Spar 61 förfaller till inlösen den 1 juni 1969. De ger en genomsnittsränta

av 5,55 % per år. Genom att en del av räntan utbetalas som en s. k. bonus

på förfallodagen är ränteavkastningén under slutet av löptiden högre än

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

5,55 %. Räknat på obligationernas inlösningsvärde den 1 november 1968

motsvarade den då återstående upplöpande räntan jämte bonus en förräntning

från angivna dag t. o. m. den 1 juni 1969 av ca 10 % per år.

Av samma skäl som förelåg vid emissionen av Spar 67 i oktober 1967 (se

årsboken 1967/68 s. 23—24 och 1968 års berättelse till riksdagen) — det

gällde då Spar 60 — beslöt fullmäktige vid emissionen av Spar 68 att innehavarna

av Spar 61 vid tiden för obligationernas inlösen skulle erbjudas förlängning

av obligationernas löptid på villkor som för innehavarna skulle bli

minst lika gynnsamma som om de förtidsinlöste sina Spar 61 hösten 1968 och

i stället köpte Spar 68. Detta innebar att, även om ränteläget skulle vara

betydligt lägre våren 1969 än vid emissionen av Spar 68, förlängningen skulle

ske till lägst 6 2/3 % ränta. Genom detta beslut har riksgäldskontoret i realiteten

bundit sig för en förlängning av Spar 61 till en ränta av lägst 6 2/3 %.

Ur administrativ synpunkt uppnår man genom nämnda beslut besparingar

därigenom att det betydande merarbete bortfaller, som skulle ha uppkommit

om innehavarna av Spar 60 och 61 hade inlöst sina obligationer och köpt nya

sparobligationer i stället. Vid förlängningen får nämligen obligationsägarna

behålla sina gamla obligationer och får endast nya särskilda tabeller som

anger obligationernas inlösningsvärden under förlängningstiden.

Sparobligationer av år 1968 (Spar 68)

Den 7 november 1968 beslöt fullmäktige att emittera ett nytt sparobligationslån,

benämnt Spar 68 och konstruerat på i princip samma sätt som

det ett år tidigare emitterade Spar 67.

Spar 68-obligationerna är daterade den 1 december 1968. De förfaller till

betalning den 1 december 1974 (6 år), då de inlöses med belopp motsvarande

150 % av inköpsvärdet, vilket innebär en genomsnittlig årlig förräntning

under de sex åren av 7,0 %. Obligationerna är utställda och registrerade på

viss man. De är ouppsägbara från riksgäldskontorets sida men kan på ägarens

önskan inlösas före förfallodagen till nominella värdet med tillägg av

upplupen ränta.

Räntan, som ackumuleras och utbetalas endast i samband med obligationens

inlösen, ntgår från den 1 december 1968 och beräknas efter en räntefot

som är oförändrat 6 % under lånets hela löptid. Den upplupna räntan lägges

första gången i december 1969 och därefter månadsvis till kapitalet och

kapitaliseras varje år (ränta på ränta). Vid inlösen på förfallodagen den 1

december 1974 tillkommer en bonus på ca 8 %, vilket gör att den genomsnittliga

förräntningen som nämnt blir 7,0 %.

Sparobligationerna, som är utställda i valörer på 100, 500, 1 000 och 5 000

kr., får innehas endast av fysiska personer och innehavet är maximerat till

25 000 kr. per person. Obligationerna får ej överlåtas, pantsättas eller belånas.

Äganderätten kan dock, utan hinder av maximibestämmelsen, övergå

på annan genom arv, bodelning, testamente eller exekutivt förvärv.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

13

Sparobligation, som utfärdats för omyndig, kan avgiftsfritt inskrivas i

statsskuldboken. 1 övrigt mottages sparobligationer icke till inskrivning.

Sparobligationerna är enligt skattebestämmelserna likställda med bankinsättningar.

Räntan på Spar 68 skall, även om obligationerna inte inlösts under

beskattningsåret, i självdeklarationen upptagas såsom inkomst med det

belopp, varmed obligationernas inlösningsvärde ökat under beskattningsåret.

Spar 68-obligationerna såldes genom teckning under tiden 11 november—

11 december 1968. Teckningstiden fastställdes ursprungligen till 11—29 november,

men med hänsyn till den inträffade förseningen av utbetalningen av

överskjutande skatt beslöt fullmäktige den 28 november att förlänga teckningstiden

t. o. m. den 11 december 1968. Likvid för tecknade obligationer

skall av obligationslröparen erläggas senast den 31 januari 1969. För varje

obligationsbelopp av 100 kr., som inbetalades under tiden 11—16 november

1968, erhöll köparen 40 öre i förskottsränta. Vid betalning under tiden 18

november—31 december 1968 erlades det nominella beloppet utan något tilllägg

eller avdrag för ränta. Vid betalning under januari 1969 skall tecknaren

erlägga upplupen ränta med 70 öre för varje tecknat belopp av 100 kr.

Försäljningen av Spar 68 ägde rum förutom i riksgäldskontoret hos riksbanken,

postanstalter, affärsbanker, sparbanker och jordbrukskassor. Influten

likvid för under november 1968 betalda obligationer skulle inlevereras till

riksgäldskontoret den 13 december 1968, medan inleveransen för obligationer

betalda under december 1968 sker den 13 januari 1969 och för obligationer

betalda under januari 1969 den 13 februari 1969. Ersättning till de medverkande

bankerna (med undantag av postbanken) utgår dels i form av provision

med 0,2 % på beloppet av försålda och likviderade sparobligationer

(inköpspris) och dels med kr. 4: — för varje till riksgäldskontoret redovisad

teckningsanmälan.

Riksgäldskontoret ombesörjer utfärdandet av Spar 68-obligationerna, med

undantag av obligationer som sålts genom postverket. Dessa obligationer utfärdas

av postbanken. Postbanken erhåller ersättning dels i form av provision

med 0,2 % på beloppet av försålda och likviderade sparobligationer

(inköpspris) och dels med kr. 4: — för varje utfärdad sparobligation. Inlösningsprovision

utgår till samtliga medverkande banker m. fl. med kr. 1: 50

för varje förtidsinlöst sparobligation och med 1 kr. för varje sparobligation,

som inlöses fr. o. in. förfallodagen den 1 december 1974.

Sammanlagt tecknades på Spar 68 326 mkr. fördelat på de olika teckningsställena

på följande sätt (preliminära uppgifter):

Antal tecknare

st.

Mkr.

Riksgäldskontoret ............................

................ 789

3,4

Riksbanken ..................................

................ 382

1,8

Postbanken ..................................

................ 22 631

64,8

Affärsbanker (exkl. Sparbankernas Bank AB och Jordbrukets Bank). 36 790

146,7

Sparbanker och Sparbankernas bank AB ........

................ 29 495

98,4

Jordbrukskassor och Jordbrukets Bank ..........

................ 3 312

10,9

Summa 93 399

326,1

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 2 år W69

Medelbeloppet per teckning utgör 3 491 kr.

En jämförelse med tidigare sparobligationslån framgår av följande sammanställning:
-

Anlal tecknare

st.

Mkr.

Medelbelopp

teckning kr.

Spar 60..........

55 659

152,0

2 731

Spar 61..........

30 526

69,5

2 278

Spar 66..........

103 823

424,2

4 086

Spar 67..........

64178

228,3

3 557

Spar 68 (prel.)... .

93 399

326,1

3 491

Emissionen understöddes av omfattande försälj ningsåtgärder, bl. a. genom

annonsering i tidningspressen, genom affischering samt genom spridande av

en broschyr, som presenterade lånet och gav information om lånevillkoren.

Broschyren distribuerades förutom till alla försäljningsställen bl. a. till tecknare

av tidigare sparobligationslån.

Intill utgången av december 1968 hade nom. kr. 138 835 700 influtit på

Spar 68.

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån, som den 30 juni 1968 utgjorde

7 453 000 kr., minskades under andra halvåret 1968 genom amortering på

olika lån med 357 000 kr. Skulden utgjorde härefter den 31/12 1968 7 096 000

kr.

Prisutjämnings- och konjunkturutjämningsavgifter vid export av

vissa trävaror

Riksgäldskontorets skuld för inbetalda prisutjämningsavgifter och konjunkturutjämningsavgifter

utgjorde den 30 juni 1968 kr. 2 551 142:40. I

början av juli 1968 rekvirerades av statskontoret kr. 320 000: —, varför skulden

vid utgången av 1968 uppgick till 2 231 142: 40. Härav står kr. 6 142: 40,

avsatta till lågkonjunkturfonden, till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande.

Resterande kr. 2 225 000:—, som utgöres av prisutjämningsavgifter influtna

vid export under 1951 och 1952, disponeras av statskontoret.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Kronor

Den del av statsskulden, som redovisas under ovanstående

rubrik, utgjorde den 30 juni 1968 .................... 861 399 083: 25

Under andra halvåret 1968 skedde i densamma följande

förändringar:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

15

statens pensionsanstalts pensionsfond

............................

exportkreditfonden...............

Skulden utgjorde den 31 december 1968

Kronor

— 11 860 534: 13

+ 9 325 000:— —2 535 534:13

................ 858 863 549:12

Kortfristig upplåning hos banker m. fl.

Kortfristig kredit (dagslån)

Riksgäldskontoret upptog under andra halvåret 1968 dagslån hos affärsbankerna,

postbanken in. fl. på sätt framgår av följande sammanställning:

Månad

Räntefot

Upptagna

Återbetalda

Nettoför-

Högsta

Lägsta

Utestående

lån1

lån1

ändring

saldo

saldo

lån vid sill-

under

under

under

tet av må-

månaden

månaden

månaden naden

1968

%

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

Juni ....

190

Juli ....

-t—5 1U

4 179

4 179

—

3 033

190

190

Ang. . .

6 V»

780

590

+ 190

480

190

380

Sept. . .

3—6 ''/.

3 833

4 023

- 190

3 023

190

190

Okl.....

4 Vi—6 ‘/t

1 486

1 570

- 84

445

106

106

Nov.....

3—5

4 286

4 392

- 106

3 349

—

—

Dec.....

—

—

—

—

—

—

Summa

14 564

14 754

- 190

1 Beloppen avser kassamässiga transaktioner.

Riksgäldskontoret hade sålunda den 31 december 1968 icke någon skuld

för dagslån.

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1968

4 115 380 000 kr. och ökade under andra halvåret 1968 med netto 2 611 420 000

kr. till 6 726 800 000 kr. den 31 december 1968.

Fördelningen på olika förfallotider av den 30 juni resp. 31 december 1968

utelöpande växlar ävensom de diskontosatser, som tillämpats vid riksgäldslcontorets

försäljning av dessa växlar, framgår av följande sammanställning:

Utelöpande skattkammarväxlar

den 30 juni 1968

Förfallotid

Diskonto

%

Mkr.

Juni 1968. .

. 6,5—6,0

3,26

Juli » . .

. 6,5—6,0

3 482,50

Augusti » . .

. 6,5—6,0

54,20

September » . .

. 6,5—6,0

575,37

November » . .

6,0

0,05

4 115,38

den 31 december 1968

Förfallotid

Diskonto

%

Mkr.

December

1968......

5,75

0,01

Januari

1969......

6,0—5,25

6 115,45

Februari

» ......

6,0—5,25

44,79

Mars

)> ......

6,0—5,25

109,71

April

» ......

6,0—5,5

210,47

Maj

» ......

6,0—5,5

246,37

6 726,80

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

t oljande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje

månad under andra halvåret 1968 (mkr.)

Månad

Marknaden

Riksban-

Emitte-

rade

Inlösta

Netto

ken

Juni 30

Juli. . . .

462,53

63,86

+ 398,67

-1 030

Aug. . .

9,75

55,40

- 45,65

+ 985

Sept. . .

373,75

714,35

-340,60

- 345

Okt. ..

157,01

11,90

+ 145,11

+ 870

Nov. . .

175,08

324,44

-149,36

- 685

Dec. ..

12,96

14,71

- 1,75

+ 2 810

Därav:

Total

Utelö-

Riks-

Affärs-

Övriga

nettoför-

pande

ban-

ban-

ändring

belopp

ken

kerna

4115,38

3 420

365,00

330,38

- 631,33

3 484,05

2 390

789,00

305,05

+ 939,35

4 423,40

3 375

789,00

259,40

- 685,60

3 737,80

3 030

375,00

332,80

+ 1 015,11

4 752,91

3 900

440,00

412,91

- 834,36

3 918,55

3 215

245,00

458,55

+ 2 808,25

6 726,80

6 025

251,00

450,80

Liksom tidigare har de växlar, som riksgäldskontoret utbjudit till försäljning

under andra halvåret 1968, förfallit halvmånadsvis (den 15 och sista i

resp. månad).

Löptiderna har varierat mellan 1 och 9 månader. De närmare detaljerna

om skattkammarväxelför sälj ningen i nu nämnda avseenden framgår av bilaga

3, vari angivits de diskontosatser, som tillämpats vid växelutbuden under

respektive försäljningsperioder.

Skattkammarväxelrörelsen under andra halvåret 1968 innebär, såsom framgår

av ovanstående sammanställning, bl. a. att affärsbankerna under nämnda

halvår minskat sitt skattkammarväxelinnehav med 114 mkr. Riksbankens

växelinnehav under halvåret visar ungefär samma utveckling som motsvarande

tid föregående år, d. v. s. en kraftig säsongmässig uppgång under

augusti, oktober och december. Under övriga månader (skatteuppbördsmånaderna)

har växelskulden kunnat kraftigt nedbringas.

Kortfristig utlåning till banker m. fl. (dagslån)

Riksgäldskontoret har enligt beslut av 1964 års riksdag rätt att placera

sina överskottskassor i dagslån till affärsbankerna, postbanken och Allmänna

pensionsfonden. Riksgäldskontoret utlämnade under andra halvåret 1968

sådana dagslån på sätt framgår av följande sammanställning (utlämnade

och återbetalda lån avser endast kassamässiga transaktioner).

Månad

Räntefot

Utläm-

Återbe-

Nettoför-

Högsta sal-

Lägsta

Utestående

nade lån

tald a lån

ändring

do under

saldo

lån vid

under

månaden

under

slutet av

månaden

månaden

månaden

%

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

Juni ....

807

Juli ....

6>/«

232

1 039

- 807

217

—

—

Aug.....

6 Va

30

—

+ 30

30

—

30

Sept. ..

5 3U—6 V2

1 088

484

+ 604

634

—

634

Okt.....

5—6 Va

737

1 306

- 569

500

50

65

Nov. . .

5 V.—6 Va

1 926

900

+ 1 026

1 091

—

1 091

Dec.....

6 Va

1 108

1 930

- 822

875

126

269

5 121

5 659

- 538

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

17

Svenska statens ansvarsförbindelser

I enlighet med beslut av 1968 års riksdag (rskr. nr 255) har fullmäktige

i riksgäldskontoret den 4 juli 1968 iklätt svenska staten garanti intill ett belopp

av 630 000 000 kr. för förpliktelser, som ingås av Sveriges Investeringsbank

AB.

Den 15 augusti 1968 utfärdades jämlikt beslut av 1968 års riksdag (rskr.

237) garanti för ett belopp av 1 400 000 000 kr. Garantin ställdes till Svenska

bostadskreditkassans förfogande såsom grundfond, att utgöra särskild säkerhet

för av kassan ingångna förbindelser. Garantin må tagas i anspråk

endast under de i Kungl. Maj :ts förordning den 29 november 1963 om Svenska

bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar angivna förutsättningarna.

I samband med utfärdandet av garantin återställde kassan en av

riksgäldskontoret den 17 november 1966 utfärdad grundfondsförbindelse på

900 mkr.

Beträffande Sveriges åtaganden gentemot Asiatiska utvecklingsbanken

har redogjorts i de senaste två årsböckerna. Under andra halvåret 1968 bar

Sverige verkställt den tredje inbetalningen till bankens grundfond, i samband

varmed riksgäldskontoret den 15 augusti 1968 efter hemställan av riksbanken

utfärdat ytterligare en skuldförbindelse på 1 293 303 kr. Totalt har

därmed utfärdats tre skuldförbindelser på tillsammans 3 879 909 kr.

Med stöd av beslut av 1965 års riksdag (rskr. nr 321) har riksgäldskontoret

den 12 september 1968 utfärdat garanti intill ett belopp av 2 000 000 kr.

jämte ränta för ett av Telefabrikation AB upptaget lån i Svenska Handelsbanken.

Genom skrivelse nr 100/1963 (prop. nr 28/1963) bemyndigade riksdagen

fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för lån till svenska

varvsindustriföretag till ett sammanlagt belopp av högst 400 mkr. inklusive

räntor, på villkor och enligt grunder som angivits i nämnda proposition. I

enlighet med beslut av 1965 och 1968 års riksdagar (prop. nr 46/1965, rskr.

nr 202/1965, prop. nr 119/1968, rskr. nr 271/1968) har garantibemyndigandet

utökats till ett belopp av högst 1 550 mkr.

De t. o. m. den 31 december 1968 tilldelade och ianspråktagna garantibe
-

loppen framgår av följande sammanställning:

Tilldelade garanti- belopp, kr.

Ianspråktaget

garantibelopp, kr.

Eriksbergs Mek. Verkstads AB..............

439 555 625

289 555 625

Falkenbergs Varv AB......................

15 750 000

6 600 000

AB Finnboda Varf........................

23 250 000

14 197 250

AB Öresundsvarvet ......................J

[ 475 300 000

311 300 000

Kalmar Varv ............................

3 912 500

912 500

Karlstads Varv ..........................

Kockums Mek. Verkstads AB ..............)

1 566 712

1 000 000

Helsingborgs Varts AB....................J

j- 344 500 000

194 500 000

AB Lindholmens Varv ....................

78 535 000

21 790 000

AB Lödöse Varf ..........................

18 665 000

8 600 000

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

Tilldelade garanti- Ianspråktaget

belopp, kr. garantibelopp, kr.

AB Marstrands Mek. Verkstad

Sölvesborgs Varv AB........

Uddevallavarvet AB ........

AB Åsiverken ..............

1 500 000

7 250 000

132 444 375

7 770 788

1 500 000

1 500 000

2 020 788

1 550 000 000

853 476 163

Med stöd av bemyndigande av 1968 års riksdag (rskr. nr 408) har fullmäktige

iklätt staten en med Allmänna Svenska elektriska aktiebolaget (ASEA)

till hälften delad garanti för vissa Aktiebolaget ASE A-ATOM :s förpliktelser.

Garantin undertecknades av ASEA den 21 december 1968, medan undertecknandet

för fullmäktiges del skedde den 3 januari 1969.

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till

de olika lånens återstående löptid:

31/12 1966 31/12 1967

31/12 1968

mkr.

Lån med en återstående

löptid av högst 1 år .......... 5 881

över 1 men högst 5 år ........ 4 448

» 5 » 10 t ........ 3 776

»10 » 20 » ........ 4 601

» 20 år.................... 3 515

Amorteringslån ................ 92

Lån utan bestämd återbetalningstid.

......................... 895

23 206

%

mkr.

0

Jo

mkr.

0/

,0

25

7 482

29

8 740

30

19

4 757

18

4 774

16

16

4 589

18

6 579

23

20

4 402

17

5 916

20

15

3 514

14

2 351

8

0

90

0

89

0

4

946

4

967

3

100

25 778

100

29 416

100

Särskilda av riksdagen meddelade uppdrag

Riksdagsledamöternas bostadsfråga. Såsom tidigare i olika sammanhang

redovisats, disponerar riksgäldskontoret nu i skilda fastigheter i Stockholm

sammanlagt 29 bostadslägenheter, vilka för närvarande utnyttjas av 37 riksdagsledamöter.

Riksgäldskontoret träffade under år 1967 — såsom anmäldes i föregående

års berättelse — preliminär överenskommelse med en byggnadsfirma i Stockholm

angående lägenheter i ett nybygge i kv. Gjutaren 11 och 12 vid Birkagatan

nära S:t Eriksplan. Enligt denna överenskommelse har firman utfäst

sig att för riksdagens räkning upplåta minst 16 och högst 24 enrumslägenheter

i nybygget. Lägenheterna avses vara inflyttningsklara under senhösten

1969. Riksgäldskontoret har å sin sida utfäst sig att medverka vid finansieringen

genom att, såsom tidigare skett i liknande fall, ställa garanti för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

19

lån till ett belopp av högst 40 000 kr. per av riksgäldskontoret disponerad

lägenhet. Någon definitiv uppgörelse har ännu icke träffats, delvis beroende

på den oklarhet beträffande behovet av lägenheter, som uppkommit i samband

med planerna att inrätta kombinerade arbets- och bostadsrum i det

provisoriska riksdagshuset vid Sergels Torg. Fullmäktige avser att — om avtalet

blir definitivt — hos 1969 års riksdag göra framställning om erforderlig

garantiram för ändamålet.

Beträffande riksgäldskontorets befattning med ungdomens lönsparande

och allmänna lönsparandet samt statliga partibidrag hänvisas till redogörelser

i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1967/68.

Stockholm den 9 januari 1969

LARS LINDMARK

AXEL STRAND

BIRGER ANDERSSON TORSTEN FREDRIKSSON

IVAR JOHANSSON OSCAR ÖSTMAN

HENNING GUSTAFSSON

GEORG RINGSTRÖM

Riksgälclsdirektör

/Torsten Bjerlöw

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

Bilaga 1

Sammandrag

av

Riksgäldskontorets balansräkning (i mkr.)

Tillgångar

Riksgälds fonden

1968

30/6

1968

31/12

Förändr.

Kortfristig utlåning till banker m. fl.......

807

269

— 538

Uppköpta obligationer..................

Förskott för inlösen av obligationer och ku-

0

51

+ 51

ponger m. m.......................

22

20

2

Rörliga krediter åt vissa myndigheter ....

Garantimedel för Österrikes garanterade kon-

1 138

1 024

— 114

verteringslån 1934/59 ................

Fordran hos riksgäldskontorets kommissio-

2

2

0

närer..............................

29

31

+ 2

Checkräkning hos riksbanken............

3

5

+ 2

Postgirokonto nr 10 15 ................

4

1

3

Diverse..............................

4

0

4

2 009

1 403

— 606

Kapitalinvesteringar......................

30 671

31 600

+ 929

Summa

Skulder

Riksgälds fonden

Statsskulden

32 680

33 003

+ 323

Fonderad statsskuld..................

18 420

19 972

+ 1 552

Tillfällig statsskuld..................

6 613

9 444

+ 2 831

25 034

29 416

+ 4 383

Kassabehållning från statsverket ........

4 710

665

— 4 045

Förfallna obligationer..................

27

19

8

Förfallna vinster och kuponger ..........

Icke disponerade medel tillhöriga statens se-

55

62

+ 7

kundärlånefond för rederinäringen......

2

2

—

Skattemedel..........................

2

2

—

Oreglerade anslagsmedel................

16

—

— 16

Diverse..............................

1

4

+ 3

Tillgångar över skulder l)

4813

754

— 4 059

Statens eget kapital....................

2 833

2 833

—

Summa

32 680

33 003

+ 323

*) Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansieras av andra medel än lånemedel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

21

Bilaga 2

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1966—1968 (kassamässiga belopp

i mkr.)

1966

1967

1968

1: a

2: a

Sum-

1: a

2: a

Sum-

1: a

2: a

Sum-

halv-

året

halv-

året

ma

halv-

året

halv-

året

ma

halv-

året

halv-

året

ma

Statens utgiftsöverskott

Statsverket1:......

-2 620

2 177

- 443

-1 878

3 262

1 385

-2 505

4 052

1 547

Riksgäldskontoret......

Kapitalbudgeten ...

638

957

1 595

359

1 166

1 525

834

946

1 780

Rörliga krediter

63

29

92

35

24

59

133

i- 114

19

Diverse ..........

17

- 10

7

30

10

40

- 21

46

25

=

-1 902

3153

1251

-1 454

4 462

3 008

-1 559

4 930

3 371

Checkräkningsförändringar1 2

11

431

442

- 317

- 119

- 436

815

- 547

268

Lånebehov (= statsskuld^r-

ändring)..........

-1890

3 584

1694

-1771

4 343

2 572

- 744

4 383

3 638

Statsup plåningens fördel- n‘ng på lånetyper (nom.

belopp)

Statsobligationer

Långfristiga ..........

- 2

450

448

297

426

723

675

1 441

2116

Kortfristiga ..........

-1 188

600

- 588

- 896

1 373

477

- 363

400

37

Statsskuldförbindelser,

sparobl. m. m.

Långfristiga ..........

78

- 51

27

42

- 32

10

42

- 85

- 43

Kortfristiga ..........

- 22

259

237

154

200

354

92

206

298

Skattkammarväxlar, dags-

lån ..................

- 757

2 326

1 568

-1 368

2 376

1 008

-1 190

2 421

1 231

Summa (= statsskuld-

förändring)

-1890

3 584

1694

-1771

4 343

2 572

- 744

4 383

3 638

Statsupplåningens placering3

Marknaden

Affärsbanker..........

- 654

1 001

347

- 976

1 862

886

- 106

Postbanken ..........

- 324

249

- 75

- 262

571

309

- 540

Övriga4 ..............

55

487

542

179

865

1 044

396

=

- 923

1 737

814

-1 059

3 298

2 239

- 250

Riksbanken* ............

- 967

1 847

880

- 712

1 045

333

- 494

Summa (= statsskuld-

förändring)

-1890

3 584

1694

-1771

4 343

2 572

- 744

4 383

3 638

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets

checkräkning.

2 Förändring i behållningen på statsverkets och riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken

samt på riksgäldskontorets postgirokonto och kontot Kortfristig utlåning till banker

m. fl.

3 Förändringar i resp. sektors innehav av statspapper.

4. Uppskattade belopp.

A nm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 7 år.

Kortfristig » : » » högst 7 år.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1969

Bilaga 3

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar i marknaden

under andra halvåret 1968 i %

Försäljnings- Förfallodag

period -

1968 1968 1969

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

15

30

15

31

15

30

15

31

15

31

15

28

15

31

15

30

15

1/7—28/8

6,0

6,0

6,0

6,0

6,0

29/8—14/10

—

—

—

—

5,75

5,75

5,75

5,75

6,0

6,0

6,0

6,0

6,0

6,0

6,0

6,0

6,0

15/10—12/12

5,25

5,25

5,25

5,25

5,25

5,25

5,5

5,5

5,5

13/12—31/12

5,25

5,25

5,5

5,5

5,5

Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavaren efter framställning få skattkam - marväxel inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta dagar före densamma, varvid på ifrågavarande

dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter förfallodagen erhåller

växelinnehavaren upplupen ränta från nämnda dag t. o. m. inlösningsdagen, dock för högst

åtta dagar. Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen

beräknas på växelbeloppet efter den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 6 9 002 9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.