Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

1969-04-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:23, Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder till skydd för

Dissa hemmamarknadsindustrier, m.m.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang

dels de likalydande motionerna I: 727 av herrar Gösta Jacobsson och

Sveningsson samt II: 8b2 av herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställes

att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att inom ramen för

GATT och EFTA restriktioner måtte vidtagas i fråga om licensgivningen

av importen från låglöneländer som föranleder sådana marknadsstörningar

att fortbeståndet av eljest livskraftiga svenska industrigrenar och sysselsättningen

äventyras, att en begränsning av importkontingenterna för dylika

länder vidtages där så befinnes möjligt samt att andra åtgärder på tullområdet

till skydd för hotade industrigrenar och deras arbetskraft måtte

komma till stånd,

dels de likalydande motionerna 1:218 av fröken Pehrsson och ll:2å2

av herr Persson i Heden, vari hemställes att riksdagen skall i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om att temporära åtgärder vidtages som skydd för

den svenska textil- och konfektionsindustrin mot dumpingprisimport.

Kommerskollegium har efter remiss avgivit yttrande till utskottet över

motionerna. Yttrandet utgörs väsentligen av en redogörelse för gällande

villkor för import från vissa länder av s. k. lågprisvaror och återges i denna

del nedan i ett särskilt avsnitt. Kollegiet hänvisar även till redogörelser

för handelspolitiska regler och förpliktelser och för lågprisimporten på

konfektionsområdet som kollegiet avlämnat 1967 och 1968.

Motionerna

1 motionerna I: 727 och II: 8å2 redogörs inledningsvis för innehållet i och

behandlingen av motsvarande motioner vid 1967 och 1968 års riksdagar.

Vidare nämns de restriktioner som införts beträffande import av konfektionsvaror

från Jugoslavien och Hongkong samt den våren 1968 tillsatta

TEKO-utredningen. Motionärerna anför därefter att konkurrensförhållandena

för många näringsgrenar försämrats till följd av import som inte

baseras på en konkurrens på lika villkor samt resulterat i företagsnedläggelser

och arbetslöshet. Även en minskning av landets självförsörjnings1

—- Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

grad vad gäller vissa nödvändighetsvaror påtalas. De motåtgärder som

Kungl. Maj :t vidtagit har enligt motionärernas mening varit otillräckliga

och endast bidragit till att stabilisera importen av berörda varor på en mycket

hög nivå.

Även för motionerna 1:218 och 11:242 är utgångspunkten de driftsinskränkningar

och företagsnedläggelser som förekommit inom textil- och

konfektionsindustri!!. De åtgärder som genomförts för att motverka dumpingprisimport

av textil- och konfektionsvaror betecknas som otillräckliga.

Ytterligare sådana åtgärder säges därför böra vidtagas i avvaktan på

TEKO-utredningens resultat.

Tidigare behandling av de i motionerna väckta frågorna

Motioner av väsentligen samma innebord som de nu föreliggande motionerna

I: 727 och 11:842 har tidigare väckts vid 1967 och 1968 års riksdagar.

Vid sistnämnda tillfälle behandlades samtidigt motioner som var nära

besläktade med de nu föreliggande motionerna 1:218 och 11:242. Samtliga

motioner avslogs av riksdagen i enlighet med vad bankoutskottet hemställt

(BaU 1967: 31, 1968:38). Två av högerpartiets representanter i utskottet

påyrkade 1967 i en reservation åtgärder i huvudsaklig överensstämmelse

med de då aktuella motionsyrkandena. För bifall till motsvarande

motioner 1968 reserverade sig en företrädare för högerpartiet.

I utlåtandet 1967 återgav bankoutskottet en utförlig redogörelse för svensk

handelspolitik m. m. söm lämnats av kommerskollegium i dess yttrande

över motionerna. I redogörelsen förekom vissa uppgifter om den internationella

handeln, beskrevs det internationella arbetet med att avskaffa

handelsbarriärerna och Sveriges deltagande däri samt lämnades en översikt

över möjliga åtgärder vid fall av marknadsstörningar, främst enligt

de inom GATT och EFTA gällande reglerna. I utlåtandet redogjordes

vidare bl. a. för bestämmelserna rörande importlicenser. Förutom från

kommerskollegium förelåg remissyttranden från Sveriges industriförbund,

Sveriges hantverks- och industriorganisätion, Landsorganisationen i Sverige,

Sveriges grossistförbund och Kooperativa förbundet. De organisationer

som företrädde producentintressen ställde sig relativt positiva till importbegränsande

åtgärder enligt motionärernas förslag, medan däremot de

som företrädde handels- och konsumentintressen intog en klart avvisande

hållning.

I utlåtandet 1968 återgavs dels i sammanfattning resultaten av en översyn

av den s. k. lågprisimporten på konfektionsvaruområdet som verkställts

av kommerskollegium och redovisats till handelsdepartementet, dels en av

kommerskollegium meddelad översikt över Sveriges internationella förpliktelser

på det handelspolitiska området. Även i detta utlåtande lämna
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

3

des eu redogörelse för systemet med importlicenser. I sitt remissyttrande

över motionerna framliöll kommerskollegium att vissa möjligheter föreligger

att i särskilda lägen ingripa för att begränsa en s. k. lågprisimport.

Enligt kollegiets mening borde man dock såvitt möjligt undvika åtgärder

som kunde få en kontraktiv verkan på det internationella handelsutbytet.

Bankoutskottet framhöll i båda utlåtandena att den svenska handelspolitiken

som en av sina grundläggande principer har att fördelarna av

en rationell arbetsfördelning mellan olika länder skall tillvaratas och att

denna grundsats står i överensstämmelse med internationella strävanden

på handelspolitikens område. Att en liberal handelspolitik är av värde torde,

sade utskottet, vara allmänt erkänt i vårt land. Avgörande för en bedömning

från samhällsekonomisk synpunkt av den situation som motionärerna

utgått från måste enligt utskottets uppfattning bli vilken användning

de genom utvidgad import frigjorda produktionsresurserna finge. En

aktiv arbetsmarknadspolitik och andra trygghetsbefrämjande insatser angavs

som medel varmed man delvis kan komma till rätta med de olägenheter

som kan uppstå i samband med en friare handel över gränserna. Utskottet

erinrade också om att handelspolitiken gentemot de av motionärerna

åsyftade länderna utformas under näringslivets medverkan^

I utlåtandet 1967 uttalade utskottet att det inte ville påfordra mera omfattande

restriktioner gentemot import från de ifrågavarande länderna men

framhöll också att tillfälliga åtgärder i av motionärerna föreslagen riktning

inte av de ansvariga instanserna bedömts som under alla förhållanden

uteslutna. Liknande synpunkter framfördes i utlåtandet 1968, där utskottet

något närmare uppehöll sig vid möjliga motåtgärder vid en marknadsstörande

import och även hänvisade till en rekommendation av kommerskollegium

om diskussioner med Hongkong och Jugoslavien beträffande

de speciella problemen i handeln med dessa länder. Utskottet fann det

välbetänkt att strävandena att komma till rätta med de av lågprisimporten

förorsakade problemen i första hand inriktades på åtgärder av detta slag.

Utskottet räknade med att Kungl. Maj:t skulle med uppmärksamhet följa

lågprisimportens fortsatta utveckling och konsekvenser samt överväga vilka

ytterligare åtgärder förhållandena kunde föranleda.

Bestämmelser m. m. i fråga om importrestriktioner

Som framgår av ovanstående avsnitt har redogörelser för Sveriges internationella

förpliktelser på det handelspolitiska området samt för bestämmelser

och praxis i fråga om importlicenser lämnats i utskottets utlåtanden

1967 nr 31 och 1968 nr 38. Till dessa redogörelser får utskottet här

hänvisa.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 23

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

Av kommerskollegium lämnad redogörelse rörande importen av lågprisvaror

Den s. k. lågprisimporten har nnder en följd av år skapat svårighetei

för vissa branscher. Särskilt ntsatt har textil- och konfektionsindustrin

varit. Under åren 1967 och 1968 har trycket till följd av mycket låga importpriser

från vissa länder ökat i en sådan utsträckning att åtgärder ansetts

nödvändiga för att begränsa denna import. De metoder man härvid

använt sig av har varierat med hänsyn till vilka varor och vilka importländer

åtgärderna gällt. I det följande lämnas en summarisk redogörelse

för de villkor som gäller för import från de i sammanhanget mest aktuella

länderna av speciellt s. k. lågprisvaror och utvecklingen härvidlag under

senare år. (I fråga om Sydkorea har redogörelsen kompletterats med uppgifter

om en efter redogörelsens avgivande träffad överenskommelse rörande

handeln med vissa varuslag.)

Då det gäller statshandelslånderna i Östeuropa har skyddet mot störningar

av lågprisimport upprätthållits genom kvantitativ importreglering av sådana

varor som bedömts särskilt ömtåliga i sammanhanget. Vad särskilt

gäller textil- och konfeldionsvaror samt skodon har importkvoterna under

senare år — oaktat importen från dessa länder är förhållandevis liten

medvetet hållits nere. Importökningen motsvarar här inte den totala ökningen

av importen av dessa varor.

För handeln med Japan gäller formellt ett avtalsarrangemang från år

1952. Detta, som tillkom under ett skede av strikt bilateral ordning för

både handeln och betalningarna, har under årens lopp ändrats på så många

punkter att det i praktiken förlorat egentlig betydelse. Under en följd av

år har de konkreta frågorna i handeln reglerats inom ramen för protokoll

och skriftväxlingar anslutna till 1952 års avtal. Det senaste protokollet —

från 1959 — förlängdes genom skriftväxling i augusti 1964 att gälla till den

31 mars 1965 eller till den tidpunkt då ett nytt handelsavtal trädde i kraft

om så skulle ske tidigare.

I en till 1964 års överenskommelse ansluten särskild skriftväxling preciseras

de alltjämt gällande svenska importlicensåtagandena, vilka avser

textilier, porslin och hemsymaskiner. Härutöver tillämpas internt på svensk

sida med japansk vetskap begränsade licensramar för några andra varor,

däribland industrisytråd av bomull. Sistnämnda reglering tillämpas enligt

bestämmelserna i GATT:s bomullstextilavtal. Gällande kontingentbelopp

har endast i ringa omfattning ändrats under senare år. I fråga om alla övriga

japanska varor kan importen i realiteten ske utan begränsning.

Till följd av den snabbt ökande importen från Sydkorea lades i början

av 1967 så gott som hela textilområdet under licenskontroll. I april 1967

träffades en överenskommelse om dels en ömsesidig marknadsstörningsklausul

av generell karaktär och av samma typ som de klausuler vissa

länder har i sina avtal med Japan, dels en begränsning av importen av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

5

yttertrikå från Sydkorea till 42 milj. kr. för en tolvmånadersperiod räknat

från den 1 mars 1967.

Avtalet med Sydkorea gäller fortfarande och licenstvånget upprätthålles

alltjämt i samma omfattning som ovan nämnts. Då intresset för import av

yttertrikå emellertid minskade har den särskilda överenskommelsen om

begränsning av denna import icke ersatts med någon ny överenskommelse

för tiden efter den 1 mars 1968. Utvecklingen följes dock noggrant så att

åtgärder snabbt skall kunna vidtagas, därest denna import skulle tendera

att återigen stiga kraftigt.

Importen från Sydkorea av textilvaror (i huvudsak yttertrikå), vilken

steg från 22 milj. kr. 1965 till 45 milj. kr. 1966, sjönk därefter till 42 milj.

kr. 1967 och till 26 milj. kr. 1968. I början av 1969 har importtrycket av

andra varor än yttertrikå ökat. I anledning härav har i april efter konsultationer

träffats en överenskommelse om begränsning av exporten från

Sydkorea till Sverige av vissa slag av herr strumpor, sockor, jackor och

anoraker samt skjortor.

Efter överläggningar våren 1968 åtog man sig från jugoslavisk sida att

för en tolvmånadersperiod räknat från den 1 april 1968 begränsa exporten

till Sverige av vissa textilvaror, huvudsakligen inom konfektionsområdet,

till en nivå som i huvudsak ligger under 1967 års export, överenskommelsen

har med vissa justeringar förlängts för ytterligare en tolvmånadersperiod

räknat från den 1 mars 1969. Då den jugoslaviska exportbegränsningen

endast avser leveranser direkt till Sverige, har licenstvång införts vid införsel

eller inköp av ifrågavarande jugoslaviska textilvaror från annat

land än Jugoslavien.

Importen av textil- och konfektionsvaror från Jugoslavien mer än fördubblades

mellan 1966 och 1967 och uppgick sistnämnda år till 41 milj. kr.

(i huvudsak överkläder). Ökningen fortsatte under 1968 men i minskad

takt (53 milj. kr.). Genom de insatta åtgärderna har importutvecklingen

kommit under kontroll och importtrycket minskat.

Efter överläggningar mellan Sverige och Hongkong respektive Storbritannien

åtog sig Hongkong att från och med den 1 juni respektive den 1 juli

1968 begränsa exporten till Sverige av vissa kläder för en tolvmånadersperiod.

Vad gäller bomullsvaror grundas den träffade överenskommelsen

på GATT:s bomullstextilavtal, bl. a. innebärande att importen i stort sett

stabiliseras på 1967 års nivå. Ett separat arrangemang träffades för några

icke-bomullsvaror, innebärande att importen approximativt begränsas till

1967 års nivå. För vissa andra textilvaror tillämpas ett särskilt kontrollsystem,

som ger svenska myndigheter förhandsinformation om handelsutvecklingen

så att konsultationer, om så erfordras, kan hållas innan importen

når en hög nivå. Liksom i fråga om Jugoslavien har licenstvång införts

för dessa varor vid införsel eller inköp från annat land än Hongkong.

Efter överläggningar i början av detta år har Hongkong åtagit sig att ge
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

nomföra vissa ändringar i den tidigare uppgörelsen innebärande att vissa

trikåvaror samt jackor ocli anoraker överförts från kontroll- tdl exportbegränsningssystemet.

De nya bestämmelserna trädde i kraft i februari

1969.

Importen från Hongkong av textil- och konfektionsvaror har kontinuerligt

ökat under senare år och uppgick år 1968 till 123 milj. kr. mot 72 milj.

kr. år 1965. Genom de vidtagna åtgärderna har importtrycket minskat

sedan slutet av 1968.

I juli 1968 infördes importlicenstvång för vissa textilvaror från Formosa

(Taiwan). Importen är helt obetydlig men regleringen är motiverad främst

med hänsyn till att varor med ursprung i Hongkong lätt kan exporteras

via Formosa, vilket försvårar upprätthållandet av regleringen av Hongkong-varor.

Formosa är inte medlem av GATT.

Överenskommelse har träffats med Portugal om införande från och med

den 1 december 1968 av ett särskilt kontrollsystem syftande till att det

skall bli möjligt att fortlöpande följa utvecklingen av importen av vissa

textilvaror, nämligen dels skjortor, byxor samt skydds- och överdragsklader

av bomull, dels säng- och resfiltar. Beträffande bomullsvarorna gällei

att dessa får införas endast om exportdeklaration kan företes från portugisiska

bomullshandelskommissionen i Lissabon.

Importen av textil- och konfektionsvaror från Portugal har ökat från 70

milj. kr. 1965 till 153 milj. kr 1968. Dessa siffror inkluderar utöver ovannämnda

varor även andra textilvaror, främst garner. Under slutet av år

1968 synes ökningstakten ha stagnerat (sista kvartalet 1968 var importen

sålunda något lägre än motsvarande tid 1967).

Av det ovanstående framgår att importutvecklingen för varor inom de

industrisektorer söm är mest utsatta för s. k. lågprisimport noga öveivakas

och ätt selektiva åtgärder satts in, då detta av olika skäl bedömts

nödvändigt. Åtgärderna har måst anpassas med hänsyn till de internationella

förpliktelserna i varje särskilt fall för att i möjligaste mån minska

riskerna för motåtgärder gentemot den svenska exporten.

Importen till Sverige från vissa länder och ländergrupper framgår av

tablån på nästa sida.

Som tablån utvisar är importen från de länder som särskilt diskuterats

i det ovanstående totalt sett av relativt liten omfattning. Importen av textil-,

trikå- och konfektionsvaror är av förhållandevis större betydelse. 74 procent

av importen av dessa varor kom från EEC- och EFTA-länder, varav

EFTA importen ökat starkt under senare år. Enbart importen från de

nordiska länderna av textil-, trikå- och konfektionsvaror har ökat från

288 milj. kr. 1965 till 429 milj. kr. 1968. Importtrycket har förstärkts genom

devaiveringärnä i Danmark, Finland och Storbritannien. Samtidigt har

dét i Storbritannien införda depositionssystemet försvårat den svenska

exporten. Även oin importen från Västeuropa och USA endast i undantagsfall

kan betraktas som »lågprisimport», påverkar ändå handelsutveck
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

7

Sveriges import 1968

Import från

Alla varor

Därav textil-, trikå- och konfektionsvaror

milj. kr

%

milj. kr

%

alla länder..................... .. .

26 496

100

2 449

100

EEC och EFTA (inkl. Finland)......

18 299

69,1

1 809

73,9

Östeuropa........................

1 199

4,5

55

2,3

Japan............................

449

1,7

57

2,3

Sydkorea.........................

34

0,1

26

1,1

Jugoslavien.......................

105

0,4

53

2,2

Hongkong........................

159

0,6

123

5,0

Formosa.........................

18

0,1

7

0,3

Portugal.........................

221

0,8

153

6,2

lingen med dessa länder i hög grad konkurrensförutsättningarna för sådana

industribranscher som samtidigt är utsatta för lågprisimport från andra

länder.

Yttrande av kommerskollegium

I anslutning till den ovan återgivna redogörelsen uttalar kommerskollegium

att, såsom framgått av dess tidigare år till bankoutskottet överlämnade

promemorior, möjligheterna att reglera importen från EFTA- och

GATT-länder är begränsade. Åtgärderna måste, anför kollegiet, noga övervägas,

i första hand med hänsyn till de motåtgärder som riskeras gentemot

svensk export. Inom textil- och konfektionssektorn, som i nuläget

främst är av intresse i sammanhanget, säges lågprisimporten genom de vidtagna

åtgärderna i stort sett ha kommit under kontroll. Det är enligt kollegiets

uppfattning angeläget att utvecklingen på området noga övervakas.

För att bevara effekten av de insatta regleringarna kan, säger kollegiet,

ytterligare åtgärder tänkas bli nödvändiga. För vidare bedömning av

erforderliga skyddsåtgärder på området anses dock TEKO-utredningens

förslag få avvaktas.

TEKO -utredningen

TEKO-utredningen (ordförande landshövding Mats Lemne) har tillkallats

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande i maj 1968 för översyn av vissa

frågor rörande textil- och konfektionsindustrierna. I direktiven för utredningen

erinrar statsrådet Wickman om att sysselsättningen inom dessa

branscher under senare år sjunkit kraftigt och att statsmakterna vidtagit

vissa temporära åtgärder för att lösa akuta sysselsättningsproblem, bl. a.

i form av överenskommelser om begränsning av importen till Sverige. I ett

referat av kommerskollegiets framställning om en branschutredning på området

anges bl. a. att kollegiet ansett det motiverat med temporära åtgärder

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankontskottets utlåtande nr 23 år 1969

för att få utvecklingen i riklning mot ökad importkonkurrens under kontroll.

Enligt kollegiets mening skulle dessa åtgärder begränsas till förhandlingar

med vissa länder i syfte att nå överenskommelse om temporära expor

tbegränsningar. Denna linje har lämnats utan erinran av det till kollegiet

knutna handelspolitiska rådet, där dock ett par ledamöter ansett att de

temporära åtgärderna borde få. formen av en svensk importreglering.

De sakkunniga skall enligt direktiven snabbt kartlägga det aktuella läget

inom TEKO-industrierna. Deras bedömning skall vidare baseras bl. a. på

en undersökning av vilka faktorer som betingar den nuvarande lågprisimporten

och hur dessa faktorer kan väntas utvecklas. De sakkunnigas

huvuduppgift skall vara att undersöka TEKO-industriernas möjligheter

att under rådande internationella förhållanden framgångsrikt och varaktigt

stärka sin konkurrenskraft genom fortsatt strukturell omvandling.

Mot bakgrund av den för vissa textilprodukter sjunkande självförsörjningsgraden

skall de sakkunniga i kontakt med överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap också beakta de särskilda beredskapssynpunkter

som kan vara väsentliga i sammanhanget. Som en princip för utredningen

uttalas att näringspolitiken inte bör syfta till att med handelspolitiska eller

andra stödåtgärder bevara industrier som inte kan hävda sig utan statligt

skydd.

Enligt direktiven står det de sakkunniga fritt att sedan det kartläggande

arbetet slutförts framlägga delförslag beträffande åtgärder av brådskande

natur.

Vissa statistiska uppgifter om textil- och konfektionsindustri!!

I följande tablå återges vissa statistiska data, som belyser utvecklingstendensen

inom textil- och konfektionsindustrin under de senaste åren. Det

bör understrykas att de statistiska serierna inte genomgående överensstämmer

med avseende på branschavgränsningen.

1963

1964

1965

1966

1967

1968

Produktion; procentuell volym förändring

från föregående år..................

+ 5,8

+ 4,8

—2,5

—1,5

—0,4

—2,5

Antal sysselsatta under hösten enligt

arbetskraftsundersökningarna (1 000

personer)..........................

1-16,3

140,5

123,9

107,1

102,3

95,5

Antal arbetsanmälda utlänningar (1 000

personer)..........................

10,8

11,2

11,8

12,6

13,1

12,9

Antal utlänningar i procent av antalet

sysselsatta.........................

7,4

8,0

9,5

11,7

12,8

13,5

Varsel om personalinskränkningar: antal

arbetsställen.......................

19

21

58

128

71

84

Varsel om personalinskränkningar: antal

berörda arbetstagare................

608

578

2 774

5 171

3 161

3 167

Källor: SCB: Nationalräkenskaper 1950—1967; SCB: Arbetskraftsundersökningar; statens utlänningskommission;

arbetsmarknadsstyrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

9

Utskottet

De föreliggande motionerna är, liksom sina motsvarigheter under de närmast

föregående åren, föranledda av de svårigheter i form av importkonkurrens

som möter producenter av textil- och konfektionsvaror i vårt land.

Sedan ämnet senast behandlades har den s. k. TEKO-utredningen tillsatts

för att bl. a. undersöka textilindustrins och konfektionsindustrins möjligheter

att genom strukturomvandling stärka sin konkurrenskraft under rådande

internationella förhållanden. Vad som påyrkas i motionerna I: 218

och II: 242 är temporära åtgärder till de nämnda industrigrenarnas skydd

mot dumpingprisimport. Även i motionerna I: 727 och 11:842 erinras om

TEKO-utredningen. Dessa motioner utmynnar emellertid i ett mera omfattande

och generellt yrkande på olika typer av importrestriktioner till

skydd för hotade industrigrenar och deras arbetskraft.

Den svenska handelspolitiken är, som utskottet vid tidigare tillfällen

understrukit, baserad bl. a. på principen att fördelarna av en rationell arbetsfördelning

mellan olika länder skall tillvaratas. På denna grundsats)

bygger ett internationellt handelspolitiskt samarbete, vari Sverige tar del.

Ett argument mot importrestriktioner och andra åtgärder i protektionistisk

riktning är att de kan föranleda våra handelspartners till motåtgärder som

försämrar vårt lands exportmöjligheter. En mera väsentlig argumentation

kan föras i positiva termer. Genom ett livligt internationellt handelsutbyte,

så långt möjligt fritt från restriktioner, skapas förutsättningar för en alltmera

produktiv användning av våra resurser. Bland önskvärda inslag i en

sådan utveckling kan särskilt nämnas ett successivt överförande av arbetskraft

från låglöneindustrier till industrier som förmår att upprätthålla ett

för de anställda mera gynnsamt löneläge. De strukturförändringar inom

näringslivet vartill en relativt fri handel över gränserna bidrar är givetvis

i praktiken förenade med olägenheter för en del av de berörda företagen

och deras anställda. Genom bl. a. en aktiv arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

söker samhället begränsa dessa olägenheter.

Grundvalen för samhällets handlande på det område som här berörts

bär i TEKO-utredningens direktiv angivits på följande sätt. Näringspolitiken

bör inte syfta till att med handelspolitiska eller andra stödåtgärder

bevara industrier som inte kan hävda sig utan statligt skydd. Dess mål bör

i stället vara att stimulera en utveckling mot effektiva och på längre sikt

internationellt konkurrenskraftiga företag. Den omvandling som kan vara

nödvändig måste dock ske i former och i en takt som reducerar svårigheterna

för de anställda och begränsar kapitalförstöring.

I sitt utlåtande föregående år om åtgärder till skydd för vissa hemmamarknadsindustrier

anförde utskottet att såväl kommerskollegiets ställningstagande

i dess då avgivna yttrande till utskottet som vissa uttalanden

av chefen för handelsdepartementet präglades av å ena sidan insikt om låg
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

prisimportens konsekvenser för de berörda industrigrenarna, å andra sidan

en återhållsamhet vad gäller förslag om motåtgärder vilken utifrån generella

handelspolitiska utgångspunkter syntes välmotiverad. Av kommerskollegiets

redogörelse i ämnet detta år framgår att till följd av ett ökat

importtryck på vissa områden ett flertal nya initiativ till importbegränsande

åtgärder på sistone har tagits och genomförts. I redogörelsen redovisas

från det senaste året bl. a. en överenskommelse med Jugoslavien om begränsning

av främst konfektionsexporten till Sverige, ett liknande arrangemang

med Hongkong samt införande av importlicenstvång för vissa textilvaror

från Formosa och av ett särskilt kontrollsystem i fråga om import av

vissa textilvaror från Portugal. Så sent som i mitten av april 1969 har en

överenskommelse träffats om begränsning av viss export till Sverige från

Sydkorea.

Produktionsvolymen inom textil- och beklädnadsindustrin har efter en

ganska betydande uppgång under de första åren av 1960-talet efter 1964

sjunkit varje år. Ett stort antal arbetsställen har nedlagts eller berörts av

driftsinskränkningar. Det totala antalet sysselsatta inom branschen har

enligt arbetskraftsundersökningarna kontinuerligt minskat. Nedgången från

år 1963 till år 1968 utgjorde drygt en tredjedel. Ett karakteristiskt drag i

arbetskraftens sammansättning inom branschen är den höga andelen utländska

medborgare (till övervägande delen medborgare i andra nordiska

länder). Denna andel har under den nyss angivna perioden stigit från ca

7,4 procent till ca 13,5 procent av det totala antalet sysselsatta. I landets

totala arbetskraft har andelen under samma period ökat från ca 3,6 procent

till ca 4,6 procent.

Vid en bedömning av frågan i vilken mån importbegränsande åtgärder

bör vidtas till skydd för textilindustrin och konfektionsindustrin torde anledning

finnas att beakta dessa branschers karaktär av låglönebranscher

samt de särdrag i fråga om arbetskraftens sammansättning som kännetecknar

dem.

De ovan angivna importbegränsningarna avser endast ett fåtal länder.

De berör vidare blott en del av textil- och konfektionsvaruimporten från

dessa länder, vilkas andel av den totala importen till Sverige av ifrågavarande

varuslag år 1968 utgjorde ca en sjättedel. Generellt sett råder sålunda

i vårt land en stark internationell konkurrens på textil- och konfektionsvarumarknaden;

de importbegränsningar som satts in gäller några få procent

av importvolymen. Importbegränsningarna torde vara kännbara för

de länder som de riktar sig mot. Det kan emellertid ifrågasättas om de har

någon större betydelse för den svenska textil- och konfektionsindustrins allmänna

utveckling. Mera omfattande restriktioner, som påtagligt skulle begränsa

den totala importen, synes av flera skäl vara uteslutna.

Det i motionerna I: 218 och II: 2i2 ställda kravet på temporära åtgärder

till skydd för textil- och konfektionsindustrin i avvaktan på TEKO-utred
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

11

ningens resultat synes vara tillgodosett genom de åtgärder som ovan nämnts.

Att riksdagen, såsom påyrkas i motionerna I: 727 och 11:842, skulle rikta

en begäran till Kungl. Maj :t om en skärpning av de importbegränsande åtgärderna

framstår mot bakgrund av vad ovan sagts som olämpligt.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen avslår

a) motionerna I: 218 och II: 242,

b) motionerna I: 727 och II: 842.

Stockholm den 24 april 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande

vid behandlingen av motionerna I: 218 och II: 242:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Stefanson (fp)*, Åkerlund

(m), Lundin (s), Larfors (s)*, Mattsson (ep), Stadling (s)* och Vilhelm

Erik Carlsson (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Franzén i

Motala (s), Rengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep)*,

Larsson i Umeå (fp), Rask (s) och Stridsman (ep);

vid behandlingen av motionerna I: 727 och II: 842:

desamma med undantag för herr Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Åkerlund (m), Mattsson (ep), Vilhelm Erik Carlsson (m) och

Börjesson i Glömminge (ep), vilka — med instämmande av herr Stridsman

(ep) såvitt gäller motionerna I: 218 och II: 242 — ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Den svenska handelspolitiken baseras bl. a. på principen att fördelarna

av en rationell arbetsfördelning mellan olika länder skall tillvaratas, vilket

utskottet finner helt riktigt. I praktiken kan dock denna princip medföra

stora svårigheter för vissa företag eller hela branscher. Utländska försäljningsoffensiver

på den svenska marknaden har i flera fall lett till att från

produktions- och sysselsättningssynpunkt viktiga industrigrenar har kommit

i ett utsatt läge. Konkurrensförhållandena har härvid icke sällan varit

sådana att den svenska industrin inte på jämbördiga villkor kunnat tävla

med den utländska.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969

Särskilt för textil- och konfektionsindustri!! har under de senaste åren

konsekvenserna av vårt lands handelspolitik blivit kännbara. Till följd av

driftsinskränkningar och företagsnedläggelser har sysselsättningen inom

dessa branscher gått ned kraftigt. Utvecklingen har i synnerhet drabbat den

äldre arbetskraften hårt, och de nämnda industrigrenarnas lokala koncentration

har förvärrat situationen. Det är värdefullt att en statlig utredning

nu är sysselsatt med att kartlägga dessa industrigrenars läge, varvid bl. a.

beaktas den lågprisimport som förekommer, och med att undersöka deras

möjligheter att fortsättningsvis hävda sig i det rådande internationella

konkurrensläget. Om resultaten av denna utredning skall avvaktas innan

effektiva åtgärder vidtas till skydd för textil- och konfektionsindustrin kan

emellertid ytterligare svåra skador hinna uppstå, som kan visa sig bli omöjliga

att reparera och som kan leda till en från beredskapssynpunkt betänklig

sänkning av den inhemska försörjningsgraden. Vad här sagts om textiloch

konfektionsindustrins kritiska situation gäller i väsentlig mån också

skoindustrin och möbelindustrin.

Kungl. Maj :t har särskilt under det senaste året vidtagit vissa åtgärder

för att motverka lågprisimporten av textil- och konfektionsvaror. Dessa

åtgärder framstår dock som otillräckliga; deras effekt kan snarast sägas^

ha varit att de stabiliserat importen på en mycket hög nivå. Utskottet är

medvetet om att utrymmet för handelspolitiska ingripanden till skydd för

hotade svenska industrier är begränsade. De problem som antytts ovan

motiverar emellertid en ingående prövning av frågan om i vad mån ytterligare

skyddsåtgärder är förenliga med vårt lands internationella åtaganden

och eljest lämpligen bör komma till stånd. Bland åtgärder som kan

böra övervägas märks en utvidgning av systemet med importlicenser, en

begränsning av importkontingenterna för vissa länder, åtgärder på tullområdet,

närmast för att motverka dumping, samt förhandlingar om begränsningar

av vissa länders export till Sverige, övervägandena kan i första

hand ta sikte på temporära åtgärder med avseende på textil- och konfektionsvaror

i avvaktan på att TEKO-utredningens rekommendationer föreligger.

Utskottet hemställer sålunda

att riksdagen i anledning av

a) motionerna I: 218 och II: 242,

b) motionerna I: 727 och II: 842

hos Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder till skydd mot lågprisimport

i enlighet med vad utskottet ovan anfört.»

ESSELTE AB. STHLM fl»

914201

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.