Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, in. m., jämte motioner.

1969-05-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:25, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, in. m., jämte motioner.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1969

Nr 25

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning, in. m., jämte motioner.

I en den 28 mars 1969 dagtecknad proposition, nr 88, har Kungl. Maj :t

under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning,

2) lag om ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank,

dels medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1970

fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar

med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att före utgången

av denna tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena

ger anledning till detta.

Det förslag i fråga om riksbankens sedelutgivningsrätt som framläggs i

propositionen innebär att särskilda bestämmelser om undantag från riksbankslagens

föreskrifter härom skall gälla även för tiden den 1 juli 1969—

den 30 juni 1970. Maximibeloppet för sedelutgivningsrätten föreslås samtidigt

höjas från 12 till 13 miljarder kronor.

Vidare föreslås att riksbanken bemyndigas förvärva ytterligare aktier i

banken för internationell betalningsutj ämning, vilket föranleder ändring i

riksbankslagen.

De propositionen framlagda lagförslagen är av följande lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1969

7

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1970

följande särskilda bestämmelser skall gälla i stället för bestämmelserna i

9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank1.

1 §•

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tretton miljarder kronor.

2 §•

Under tid då riksdagen ej håller session får Konungen på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret

medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga

omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen

inom tjugo dagar från början av nästa session, upphör medgivandet att gälla

vid utgången av nämnda tid.

3 §•

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat guld

som tillhör riksbanken.

Senaste lag i ämnet se 1968:256.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank

Härigenom förordnas, att 16 § lagen den 30 juni 1934 för Sveriges riksbank1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

16

Riksbanken må--------

Därjämte må riksbanken förvärva

aktier i banken för internationell betalningsutjämning

(Banque des Réglements

internationaux) intill belopp,

som bestämmes av Konungen

och riksdagen.

(Föreslagen lydelse)

§•

--ovan sägs.

Därjämte må riksbanken förvärva

aktier i banken för internationell betalnings^

jämning (Banque des Réglements

internationaux).

I anledning av propositionen har väckts

dels de likalydande motionerna 1: 1025 av herr Åkerlund in. fl. och

II: 1179 av herrar Enarsson och Magnusson i Borås, vari hemställes

1. att riksdagen antager det genom proposition nr 88 framlagda förslaget

till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, dock

med följande lydelse av

1 §•

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tolv tusen tre hundra

miljoner kronor.

2. att riksdagen måtte uttala att riksbankens metalliska kassa bör förstärkas

med lägst 300 miljoner kronor år 1969;

dels de likalydande motionerna 1:102b av herrar Åkerlund och Brundin

och II: 1178 av herr Enarsson, vari hemställes »att riksdagen vid behandlingen

av förslaget till lag om ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för

Sveriges riksbank 16 § måtte uttala att riksbankens förvärv av aktier i

banken för internationell betalningsutjämning icke bör få sådan omfattning

att möjligheten att medge privata portföljinvesteringar inkräktas på

eller försenas».

1 Senaste lydelse av 16 § se 1939:203.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1969

9

Motionerna

I motionerna I: 1025 och II: 1179 anföres, sedan inledningsvis önskemålet

om en permanent reglering av sedelutgivningsrätten har understrukits, att

en försiktig och återhållsam försörjning med sedlar kan verksamt bidra till

att stabilisera ekonomin genom effektiv kontroll av likviditetsutveckling

och kreditvolym. Motionärerna beklagar att maximibeloppet för sedelutgivningen

förra året höjdes så mycket som med 1,5 miljard kronor och anser

det angeläget att riksbanken i år utövar bättre kontroll över sedelmängden.

Förmodanden om ändringar i betalnings- och kassahållningsvanorna godtar

de inte som motiv för en ytterligare höjning av maximibeloppet.

I samband med hemställan om fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten

att inlösa sedlar med guld borde, anser motionärerna, redovisas

vad som internationellt händer med guldet och hur svensk guldpolitik utformas.

De omnämner den höjning av guldpriset från ca 5 820 kronor per

kg till ca 7 000 kronor per kg som under det senaste året skett på de privata

marknaderna och noterar att ett ökat guldinnehav till följd därav skulle

ha gett riksbanken en värdestegring motsvarande 5 procents årlig ränta under

fyra år. En ökad handels- och valutapolitik rörelsefrihet säges erfordra

en uppbyggnad av guldtillgångarna, vilken dock bör ske i moderat takt. I

den mån »ett fritt och obundet guld» inte är tillgängligt bör, anser motionärerna,

inköp kunna äga rum »inom ramen för Förenta staternas m. fl. länders

guldpolitik».

Förslaget beträffande riksbankens förvärv av aktier i banken för internationell

betalningsutjämning (BIS) sammanställs i motionerna I: 102b

och II: 1178 med de i propositionen nr 87 behandlade principerna för valutaregleringen.

Riksbanken får, hävdar motionärerna, för visst fall en obegränsad

rätt till portföljinvestering utomlands, samtidigt som rätt till sådana

investeringar förmenas de enskilda medborgarna, och dess aktieköp

kan tänkas komma att finansieras »med valutor, som till reellt underpris

rekvirerats av medborgare, som själva skulle ha velat göra portföljinvesteringar».

Principiella skäl skulle därför snarast tala för att riksbankens hemställan

borde avslås. Då enligt motionärernas mening möjlighet till portfölj

investeringar för privat verksamhet bör öppnas, finner de det dock

rimligare att i stället riksbankens rätt till aktieförvärv i BIS begränsas. En

dylik begränsning vill motionärerna — som säger att något lämpligt maximibelopp

inte nu kan beräknas — uppnå genom ett sådant uttalande av

riksdagen som de begär i sin hemställan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1969

Utskottet

Det första av de båda förslag som framläggs i propositionen går ut på att

de provisoriska bestämmelserna om undantag från riksbankslagens föreskrifter

beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt, vilka gäller till utgången

av juni 1969, skall få förlängd giltighet under ett år. Utskottet har

ingen erinran häremot.

Såsom utskottet under en följd av år har framhållit i motsvarande sammanhang

ter det sig angeläget att en permanent reglering av sedelutgivningsrätten

kommer till stånd. Detta förutsätter en ändring av riksbankslagen.

Redan på 1950-talet började man inom riksbanken att överse denna

lag, och år 1957 hade arbetet fortskridit så långt att ett förslag till ny riksbankslag

sades kunna föreligga före det årets slut. Arbetet fullföljdes emellertid

inte. Riksbankslagen har dock inte förblivit oförändrad. En ny detaljändring

föreslås i den nu föreliggande propositionen. Utskottet vill ånyo

understryka vikten av att bankofullmäktige eftersträvar att utan onödigt

dröjsmål slutföra arbetet på en fullständig översyn av riksbankslagen.

Maximibeloppet för sedelutgivningen, vilket f. n. är 12 miljarder kronor,

föreslås i propositionen skola höjas med 1 miljard kronor. Förslaget grundas

på en beräkning av den utelöpande sedelmängdens väntade ökning och

på önskemålet att tillräckligt reservutrymme skall finnas för ändrade betalnings-

och kassahållningsvanor. I motionerna I: 1025 och II: 1179 påyrkas

att höjningen av maximibeloppet skall begränsas till 300 miljoner kronor.

Motionärernas syfte är att få till stånd en återhållsamhet i sedelförsörjningen

som enligt deras mening kan verksamt bidraga till att stabilisera

ekonomin genom effektiv kontroll av likviditetsutveckling och kreditvolym.

Liksom tidigare när motsvarande förslag väckts vill utskottet framhålla

att förändringarna i den utelöpande sedelmängden betingas av den allmänna

omsättningens krav och inte kan anses spela den aktiva roll i penningpolitiskt

hänseende som i motionerna tillskrivs dem. Motionärernas mening

förefaller närmast vara att bankofullmäktige endast genom en begränsning

av sedelutgivningsrätten som vid någon tid på året skulle kunna bli

kännbar kan förmås att fullfölja vedertagna penningpolitiska syften. En

sådan förmodan är självfallet grundlös. Utskottet vill i detta sammanhang

påminna om att utskottet i sitt utlåtande nr 11 angående verkställd granskning

av riksbankens styrelse och förvaltning m. in., vilket utlåtande nyligen

godkänts av riksdagen, inte haft någon erinran att rikta mot bankofullmäktiges

penningpolitiska åtgärder under det gångna året.

I samma motioner föreslås också att riksdagen skall göra ett uttalande

om att riksbanken i viss angiven utsträckning bör utöka sitt guldinnehav.

Eu ändring av relationen mellan riksbankens guldbehållning och dess utländska

tillgångar kan endast på lång sikt bli av betydelse för ett ställnings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1969

11

tagande i frågan om sedelutgivningsrättens reglering. Utskottet kan därför

lika litet som tidigare år finna något starkare samband mellan propositionens

förslag om vad som skall gälla beträffande denna reglering under det

kommande budgetåret och motionärernas förslag om en viss utökning av

riksbankens guldinnehav. Vid sin ovannämnda granskning av riksbankens

styrelse och förvaltning fann utskottet inte anledning till uttalande beträffande

relationerna mellan de angivna tillgångarna i riksbankens utgående balansräkning

för år 1968. Något skäl för riksdagen att nu genom direktiv till

bankofullmäktige påkalla en omprövning av riksbankens politik beträffande

placeringen av bankens tillgångar finner utskottet inte föreligga.

I motiveringen för sitt nu berörda förslag gör motionärerna en jämförelse

mellan den förräntning som riksbanken erhåller genom placering av sina

valutatillgångar och den värdestegring för dess guldinnehav som följt av

»hittillsvarande 20-procentiga guldprisstegring». Utskottet vill härtill anmärka

att motionärerna bygger på det pris som tillämpas på de fria guldmarknaderna.

För att realisera värdestegringen skulle riksbanken alltså

vara hänvisad till att försälja guld på dessa marknader, vilket synes uteslutet.

Propositionen innehåller vidare förslag om en sådan ändring av 16 § riksbankslagen

att riksbanken kan fullt ut utnyttja den möjlighet att förvärva

ytterligare aktier i banken för internationell betalningsutjämning (BIS)

som skapas genom vissa förestående emissioner. Dessa har två enligt utskottets

mening lovvärda syften, nämligen att åstadkomma en bättre relation

mellan bankens kapital och dess förpliktelser samt att bereda ytterligare

centralbanker möjlighet till delägarskap i banken.

Med hänsyn till den betydelse som BIS har som samarbetsorgan för centralbanker

in. fl. och till önskvärdheten av att riksbanken får möjlighet att

i vart fall i samma mån som hittills medverka i och ta ansvar för arbetet

inom BIS finner utskottet det liksom departementschefen lämpligt att riksbanken

får rätt att förvärva ytterligare aktier i BIS i den utsträckning som

kan ifrågakomma.

Spörsmålet om denna aktieteckning har tagits upp i motionerna 1:102b

och II: 1178. Motionärerna avstyrker inte ifrågavarande hemställan men vill

reellt sett begränsa riksbankens rätt till aktieförvärv genom ett motivuttalande

av innebörd att dessa förvärv inte bör få sådan omfattning att de

inkräktar på möjligheten att medge privata portföljinvesteringar i utlandet.

Utskottet ställer sig frågande inför motionärernas sammanställning av

regleringen av sådana portföljinvesteringar med omfattningen av riksbankens

delägarskap i BIS. Riksbankens önskan att förvärva ytterligare aktier

i BIS är självfallet inte grundad på någon förräntningsambition utan uteslutande

på strävan att främja den fortsatta utvecklingen av BIS och riksbankens

möjlighet att öva inflytande inom BIS. Det belopp som maximalt

kan komma att utnyttjas för ändamålet — enligt motionärerna »flera tiotal

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1969

miljoner kronor» — synes inte heller vara av den storleken att det skulle

kunna ha avgörande betydelse för framtida beslut i fråga om portfölj investeringar

i utlandet. Som utskottet framhöll i sitt föregående utlåtande, nr

24, är det principiella överväganden av olika slag och inte någon akut svaghet

i vårt lands valutaställning som i propositionen om fortsatt valutareglering

anförs som motiv för förbud mot dylika portföljinvesteringar. Utskottet

finner alltså inte något fog för ett sådant uttalande från riksdagens sida

som föreslås i de nu aktuella motionerna.

Utskottet hemställer sålunda

A. 1. att riksdagen antager det genom propositionen nr

88 framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser

om riksbankens sedelutgivning och sålunda avslår motionerna

I: 1025 och II: 1179 i motsvarande del;

2. att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen, såvitt

den avser riksbankens sedelutgivning, medger att riksbanken

för tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1970 fritas

från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna

sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för

riksbanken att före utgången av denna tid återuppta inlösningen

av bankens sedlar om förhållandena ger anledning

till detta;

3. att riksdagen även i övrigt avslår motionerna I: 1025

och II:1179;

B. att riksdagen antager det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen den 30 juni 1934

(nr 437) för Sveriges riksbank samt avslår motionerna

I: 1024 och II: 1178.

Stockholm den 6 maj 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (m), Lundin (s)*, Strandberg (m), Österdahl (fp) och Mattsson

(ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s)*, Franzén i

Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå (fp), Rask (s),

Börjesson i Falköping (ep) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1969

13

Reservationer

1) vid utskottets hemställan under A

av herrar Åkerlund (m) och Strandberg (m), vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med orden

»Maximibeloppet för sedelutgivningen» och slutar på s. 11 med orden »vilket

synes uteslutet» bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen, vilket

för närvarande är 12 miljarder kronor, skall höjas till 13 miljarder kronor.

Med hänsyn till angelägenheten — inte minst av valutapolitiska skäl — av

återhållsamhet i tillskapandet av likvida medel vill utskottet förorda att höjningen

av sedelutgivningsrätten begränsas till 300 miljoner kronor.

I samband med sin prövning av frågan om fortsatt befrielse för riksbanken

från skyldigheten att inlösa sedlar med guld har utskottet uppmärksammat

den förändring som inträtt i fråga om guldets marknadssituation

och pris. Utskottet, som finner ett närmare klarläggande av svensk guldpolitik

erforderligt, anser att sammansättningen av riksbankens guld- och

valutatillgångar ger anledning till erinringar. Guldinnehavet framstår som

ogynnsamt lågt. En ökad handels- och valutapolitik rörelsefrihet för vårt

land kräver en uppbyggnad av landets guldtillgångar. Denna bör dock av

hänsyn till andra länders guldpolitik ske i moderat takt. Utskottet förordar

att guld till ett belopp av lägst 300 miljoner kronor inköpes under år 1969.»;

dels att punkterna 1 och 3 i utskottets hemställan under A bort ha följande

lydelse:

»1. att riksdagen -— med bifall till motionerna 1:1025 och

II: 1179 i ifrågavarande del — antager det genom propositionen

nr 88 framlagda förslaget till lag med särskilda bestämmelser

om riksbankens sedelutgivning, dock med följande

lydelse av

1 §•

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tolv

tusen tre hundra miljoner kronor.

3. att riksdagen — med bifall även i övrigt till motionerna

I: 1025 och II: 1179 — i skrivelse till fullmäktige i

riksbanken uttalar, att guldtillgångarna bör förstärkas med

lägst 300 miljoner kronor under år 1969;»

2) vid utskottets hemställan under B

av herrar Åkerlund (m) och Strandberg (m), vilka ansett

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 25 år 1969

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 11 med orden

»Med hänsyn till» och slutar på s. 12 med orden »nu aktuella motionerna»

bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Med hänsyn till den betydelse som BIS har som samarbetsorgan för centralbanker

in. fl. biträder utskottet förslaget att riksbanken skall få möjlighet

att deltaga i de ifrågavarande aktieemissionerna. Vad beträffar storleken

av det belopp i schweizisk valuta som riksbanken skulle äga taga i

anspråk för ytterligare aktieförvärv i BIS anser utskottet i anslutning till

vad som anföres i motionerna I: 1024 och II: 1178, att en höjning av det

belopp av 20 miljoner schweiziska francs som för närvarande utgör maximum

är det under förhandenvarande omständigheter med valutakontroll

mest tilltalande förfaringssättet för Konungen och riksdagen att reglera

här ifrågavarande aktieköp. Svårigheten att beräkna en lämpligt avpassad

summa gör dock att utskottet begränsar sig till uttalandet att riksbankens

aktieförvärv icke bör ges sådan omfattning, att möjligheten att medge privata

portfölj investeringar inkräktas på eller försenas. Vid tillräckligt stora

tillgångar av guld och valutor är det utskottets uppfattning att privata portföljinvesteringar

utan större risk för ogynsamma penning- och kreditpolitiska

verkningar skulle kunna medges och även kunna bidraga till vårt

lands finansiella och ekonomiska styrka.»;

dels att utskottet under B bort hemställa

»B. att riksdagen antager det genom propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen den 30 juni 1934

(nr 437) för Sveriges riksbank och därvid — med bifall till

motionerna I: 1024 och II: 1178 ■— som sin mening ger till

känna vad utskottet ovan anfört om begränsning av riksbankens

förvärv av aktier i banken för internationell betalningsutjämning.

»

MARCUS BOKTR. STHLM (969 69002?

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Ma]:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. in. a1 i texten