Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att direktiven för byggindustrialiseringsutredningen kompletteras med uppdraget att utreda och framlägga förslag om ett statligt engagemang inom byggnadsindustrin. De under a) nämnda motionerna har väckts i anledning av propositionen nr 11 angående anslag till teckning av aktier i AB Gullhögens Bruk och innehåller även ett yrkande om bifall till denna proposition.

1969-05-13 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:29, Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att direktiven för byggindustrialiseringsutredningen kompletteras med uppdraget att utreda och framlägga förslag om ett statligt engagemang inom byggnadsindustrin. De under a) nämnda motionerna har väckts i anledning av propositionen nr 11 angående anslag till teckning av aktier i AB Gullhögens Bruk och innehåller även ett yrkande om bifall till denna proposition.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1969

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av motioner angående byggnadsmaterialindustrin

och byggnadsindustrin.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang

a) de likalydande motionerna I: 910 av herrar Knut Johansson och Högström

och II: 1044 av herr Henningsson m. fl., såvitt de avser yrkande att

riksdagen skall hemställa att Kungl. Maj :t tillsätter en branschutredning

med uppgift att kartlägga koncentrationen i byggnadsmaterialbranschen och

att lägga fram planer för främjandet av konkurrensen på byggnadsmaterialmarknaden,

b) de likalydande motionerna I: 339 av herr Werner och II: 382 av herr

Hermansson m.fl., vari yrkas att riksdagen skall i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om förslag syftande till förstatligande av cement- och

lättbetongindustrin samt den privatägda delen av tegelindustrin,

c) de likalydande motionerna I: 338 av herr Werner och 11: 381 av herr

Hermansson in. fl., vari yrkas att riksdagen skall i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om att direktiven för byggindustrialiseringsutredningen

kompletteras med uppdraget att utreda och framlägga förslag om ett statligt

engagemang inom byggnadsindustrin.

De under a) nämnda motionerna har väckts i anledning av propositionen

nr 11 angående anslag till teckning av aktier i AB Gullhögens Bruk och

innehåller även ett yrkande om bifall till denna proposition. I nu angiven

del har motionerna behandlats av statsutskottet i dess utlåtande nr 33.

Detta har varit föremål för riksdagens beslut den 12 mars 1969, varvid

propositionen och sålunda även det i sammanhanget aktuella motionsyrkandet

bifallits.

Motionerna

I motionerna I: 910 och II: 1044 redogörs kortfattat för byggnadsmaterialbranschens

struktur och den integration internt och med byggnadsverksamheten

som kännetecknar branschen. Det konstateras att integrationen

ger företagsgrupperna möjlighet bl. a. att arbeta med en intern och en

extern prissättning och att styra en så stor del av utvecklingsarbetet att

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1969

de egna materialen och metoderna hävdar sig. Konkurrensbegränsningslagen

ger enligt motionärerna otillräckliga möjligheter att komma till rätta

med de nämnda förhållandena. Endast genom att mera konkurrens tillförs

byggnadsmaterialbranschen bedömes ett verkligt skydd mot monopolskador

kunna åstadkommas. Konkurrensen kan, framhålls det, skapas genom

nya importmöjligheter, genom samhälleliga, kooperativa och fackliga nyetableringar

och genom att nya material framkommer till följd av samhällsstyrd

forskning och produktutveckling samt inköp av utländska forskningsresultat.

Härvid sägs en långsiktig plan vara erforderlig. För detta

ändamål rekommenderas att en branschutredning med anknytning till

näringspolitiska rådet tillsätts. Dess uppgift skall vara att kartlägga var

konkurrensbristerna finns, att bevaka att samhället främjar skapandet

av ny konkurrens och att ta initiativ till samhälleliga etableringar. En sådan

utredning skulle, påpekas det, få till uppgift snarare att fungera som

ett effektuerande näringspolitiskt instrument än att kartlägga byggnadsmaterialbranschen.

Ägandeförhållandena, den tekniska strukturen och prispolitiken inom

byggnadsmaterialindustrin har, säges det i motionerna 1:339 och 11: 382,

stått i centrum i den byggnads- och bostadspolitiska debatten under efterkrigstiden,

varvid missförhållanden påvisats. Statliga åtgärder är enligt

motionärernas mening påkallade för att ett program som kan leda till lägre

priser på byggnadsmaterial skall kunna åstadkommas. Motionärerna konstaterar

att byggnadsmaterialbranschen produktionstekniskt kännetecknas

av stark rationalisering men anser att »storfinansens starka grepp över

densamma» förhindrat att materialkostnadernas andel av de totala byggkostnaderna

sjunkit. Radikala medel säges erfordras för att bryta byggnadsmaterialindustrin

ur storfinansens intressesfär. Statliga nyetableringar

i konkurrenssyfte avvisas, eftersom den befintliga kapaciteten bedömes

som tillräcklig.

I motionerna 1:338 och 11:381 hänvisas till ett av Svenska byggnadsarbetareförbundets

kongress 1964 åt förbundsstyrelsen givet uppdrag

att verka för bildandet av ett nytt byggnadsföretag med staten som huvuddelägare

samt fackföreningsrörelsen och kooperationen som övriga delägare.

Sedan 1964 har, påpekas det, byggnadsindustrin genomgått påtagliga

förändringar. Härvidlag nämns först bildandet av det fackliga företaget

BPA Byggproduktion AB. Därefter berörs det ökade inflytande som

affärsbankerna fått över byggnadsindustrin, bl. a. genom att byggnadsföretag

köpts av bankerna närstående förvaltningsbolag. Motionärerna finner

den koncentration av kapital och produktionsresurser som sker vara

oroande och anser ett direkt statligt engagemang inom byggnadsindustrin

nödvändigt med hänsyn till såväl bostadsproduktion som offentligt byggande

i framtiden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1969

Vissa uppgifter om byggnadsmaterialindustrin och byggnadsindustrin

På grundval främst av koncentrationsutredningens betänkande »Industrins

struktur och konkurrensförhållanden» (SOU 1968:5) och Industrins

byggutrednings skrift »Ny byggmarknad» (Stockholm 1968) lämnas i det

följande i anslutning till motionerna vissa uppgifter huvudsakligen om

byggnadsmaterialindustrin.

Av husbyggnadskostnaderna beräknas ca hälften falla på material. Materialkostnaderna

brukar fördelas på stommaterial (10—15 procentenheter)

och stomkompletteringsmaterial (35—40 procentenheter).

Förbrukningen i Sverige av olika stommaterial uppgick år 1966 till följande

belopp:

cement

fabriksbetong

betongvaror

lättbetong

tegel

byggnadsstål

trävaror

325 milj. kr.

300 » »

550 » »

210 » »

230 » »

200 » »

250 » »

Inom cementindustrin har förekommit en snabb utbyggnad av kapaciteten.

Exporten och importen av cement är obetydlig. Mer än hälften av

cementproduktionen vidareförädlas i betongvaru-, lättbetong- och eternitfabriker.

Sin slutliga användning får tre fjärdedelar av cementproduktionen

vid husbyggande, främst avseende bostadshus.

Av landets sju cementfabriker ägs sex av Skånska Cement AB och den

sjunde av AB Gullhögens Bruk, som är dotterbolag till det Svenska Handelsbanken

närstående AB Industrivärden. De båda cementproducerande

företagens marknadsandelar beräknas uppgå till knappt 80 % resp. drygt

20 %. Prisvariationerna har på senare år varit små. Vikande efterfrågan

tar sig inte uttryck i prissänkningar. Vinstmarginalens storlek räknad över

längre perioder har enligt en utredning av statens pris- och kartellnämnd

inte i anmärkningsvärd grad avvikit från vad som är normalt för övrig

industri.

Den industriella framställningen av betong har på senare år ökat snabbt.

Under perioden 1960 1965 tredubblades produktionen. Tillverkningen är

fördelad på ett mycket stort antal företag och i jämförelsevis liten utsträckning

integrerad med cementtillverkningen.

Betongvarubranschen uppvisar likaledes ett stort antal företag men domineras

till viss del, främst vad gäller byggelement, av tre stora företag.

Ett av dessa, AB Skånska Cementgjuteriet, har stark ägaranknytning till

Skånska Cement-koncernen och ett annat, AB Strängbetong, har viss ägaranknytning

dit. I det tredje, A-Betong AB, har AB Gullhögens Bruk aktiemajoriteten.

Varken koncentrationstendenserna eller riktprissamarbetet,

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 29

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1969

vilket är ofullständigt, anses ha givit upphov till en i egentlig mening administrerad

prissättning.

Lättbetong tillverkas fr. o. nr. innevarande år, sedan de statsägda Duroxbolagens

anläggningar för lättbetongtillverkning avyttrats, dels av Ytong

AB, som till en tredjedel ägs av AB Gullhögens Bruk, dels av Siporexföretagen,

vilka ingår i Skånska Cement-koncernen. Försäljningen handhas

av ett gemensamt försäljningsbolag. Utrikeshandeln med lättbetong är

obetydlig. Prisnivån på lättbetong har varit stabil. Incitamenten till priskonkurrens

mellan tillverkarna är begränsade. Produkten är emellertid

utsatt för konkurrens från andra material.

Tegelindustrin är fördelad på ett stort antal företag. Prissamverkan har

relativt begränsad omfattning, och prisskillnaderna är stora mellan olika

delar av landet. Vinstmarginalerna har tidvis varit pressade, men prisrelationen

gentemot konkurrerande material har likväl försämrats.

Integrationen från cement tillverkningen fram till byggnadsindustrin har

under 1960-talet ökat i omfattning. Landets största byggnads- och anläggningsföretag,

AB Skånska Cementgjuteriet, har som ovan sagts stark ägaranknytning

till Skånska Cement-koncernen. Det har 1967 förvärvat Byggnadsfirman

Ohlsson & Skarne AB. AB Industrivärden har förvärvat John

Mattsson Byggnads AB, vilket i sin tur förvärvat byggnadsföretagen Bergendahl

& Höckert AB och Byggnads AB Harry Karlsson. Hermanssons

Byggnads AB är sedan 1968 dotterbolag till A-Betong AB. Flertalet storföretag

i byggnadsbranschen saknar dock anknytning till de två cementkoncernerna.

Samtliga fackligt ägda byggföretag slogs 1967 samman till BPA

Byggproduktion AB.

Utredningar rörande byggnadsmaterialindustrin och byggnadsindustrin

Ett flertal utredningar har under de senaste åren framlagt material om

och väckt förslag rörande byggnadsmaterialindustrin och byggnadsindustrin

eller inlett undersökningar och överväganden på dessa områden.

Byggnadsmaterialindustrin är en av de industrigrenar som har närmare

undersökts av koncentrationsutredningen. I betänkandet »Industrins struktur

och konkurrensförhållanden» (SOU 1968: 5) redogörs under rubriken

Byggnadsmaterialindustrin för produktionsförhållanden, marknadsstruktur,

pris- och konkurrensförhållanden in. m. beträffande tegel, cement,

lättbetong, planglas och wallboard, vilka varor tillsammans utgör

inte fullt en fjärdedel av byggnadsmaterialsektorns produktion. I ett avsnitt

om stålverken i samma betänkande berörs vissa andra byggnadsmaterial,

bl. a. balk- och armeringsjärn. De uppgifter som lämnas avser i regel

tiden t. o. m. 1965. Viss information om olika bankgruppers ägarintressen

genom investment- och finansieringsbolag etc. lämnas i koncentrations
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1969 5

utredningens betänkande »Kreditmarknadens struktur och funktionssätt»

(SOU 1968: 3).

Statens pris- och kartellnämnd har enligt ett av Kungl. Maj :t år 1964

meddelat uppdrag verkställt en utredning rörande byggnads- och anläggningsbranschens

struktur och ekonomiska förhållanden m. in., vars resultat

redovisats 1967 under titeln »Samordning och splittring inom byggområdet».

Rapporten över utredningsresultaten återges i allt väsentligt i Prisocli

kartellfrågor nr 1—2, 1967. I rapporten lämnas vissa data rörande

byggnads- och anläggningsverksamheten, varefter en beskrivning ges av den

institutionella ramen för denna verksamhet. I ett avsnitt om planering och

verkställande av byggnadsprojekt behandlas närmare de olika intressenter

som deltar i byggprocessen. Sedan branschens organisatoriska struktur sålunda

beskrivits diskuteras branschens situation, varvid bl. a. betonas att

arbetsuppgifternas splittring mellan olika parter medför svårigheter att

överblicka branschen och få en generellt sett hög effektivitet inom den. På

grundval av kartläggningen av branschen presenteras en idéskiss till ett

planläggnings- och upphandlingsförfarande på byggområdet. Rapporten

har efter remissbehandling överlämnats till byggindustrialiseringsutredningen

för att tas under övervägande i dess arbete.

För pris- och kartellnämndens räkning har vidare genomförts studier

av bostadsbyggandet i Malmö—Lund-området, vilkas resultat publicerats

i Pris- och kartellfrågor nr 3—4, 1968. Bl. a. redovisas där den regionala

marknadsstrukturen såvitt gäller byggnadsföretag samt VVS- och elinstallatörer.

Frågor som diskuteras är sambandet mellan effektivitet och konkurrens,

mellan effektivitet och industriella produktionsformer samt mellan

branschens produktionsformer och dess koncentrationsgrad ävensom

möjligheterna till en industriell bostadsproduktion.

Byggupphandlingsutredningen, vars uppdrag avser en översyn av formerna

för avtal om husbyggande för statens räkning m. in., framlade 1968 ett

betänkande med titeln »Upphandling av byggnader. Del 1. Formerna» (SOU

1968: 20). Utredningsmannen utvidgade sina resonemang till att gälla upphandling

av husbyggnader över huvud taget. Den upphandlingsform som

i första hand rekommenderades var totalentreprenad på grundval av anbudskonkurrens

och till avtalat objektpris. Härigenom skulle åstadkommas

konkurrens med såväl pris som produkt. En vertikal integration, berörande

både materialproducenter och byggnadsföretag, och en minskad

uppdelning på olika fackföretag — såsom byggnads-, installations- och projekteringsföretag

— betraktades av utredningsmannen som ett väsentligt

inslag i en strukturell utveckling av byggnadsindustrin på ett med övrig

industri jämförbart sätt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1969

Byggindustrialiseringsutredningen (ordförande landshövding Gustav Cederwall)

tillkallades 1964 för att utreda frågan om åtgärder till främjande

av byggnadsbranschens industrialisering. Utredningen, vars arbete alltjämt

pågår, skall enligt sina direktiv i första hand inrikta uppmärksamheten

på åtgärder som är ägnade att åstadkomma en effektivare organisation

på byggnadsmarknaden. Bl. a. skall undersökas på vad sätt en ökning av den

industriella tillverkningen av byggelement kan åstadkommas. Skulle utredningen

därvid komma till den slutsatsen att staten bör ta egna produktionsinitiativ,

bör den överväga formerna härför. I direktiven framhålles

att i detta sammanhang bör prövas om statliga åtgärder kan ges formen

av samverkan med andra på byggnadsmarknaden verksamma organ.

Byggindustrialiseringsutredningen har lagt fram ett par delbetänkanden,

det senaste med titeln »Upphandling av stora bostadsprojekt» (SOU 1968:

43). Utredningen redovisar här nuvarande struktur i fråga om projektstorlek,

byggherrar och upphandlingssätt. Vissa delar av byggandets förutsättningar

genomgås. Upphandlingen och formerna för denna behandlas mot

bakgrund av de krav som främst stora bostadsprojekt aktualiserar. Bland

de problem som studerats märks serieeffekten vid bostadsbyggandet. Totalentreprenaden

bedömes ha goda förutsättningar att tillgodose de krav

på integration som industriellt byggande ställer. Denna entreprenadform

anses dock fordra ett omfattande utvecklingsarbete hos såväl byggherrar

som entreprenörer. — Betänkandet har remissbehandlats. En redogörelse

för betänkandets innehåll jämte en sammanställning av remissvaren återfinnes

i årets statsverksproposition (bil. 13, s. 193 ff.). I anslutning till

utredningen har chefen för inrikesdepartementet i statsverkspropositionen

(bil. 13, s. 220 ff.) gjort vissa uttalanden som berörts av statsutskottet i

dess av riksdagen godkända utlåtande nr 50 (s. 12 f.).

Industrins byggutredning bar genomförts inom den privata sektorn på

initiativ av Sveriges industriförbund, Svenska byggnadsentreprenörföreningen

och Svenska byggnadsindustriförbundet. Utredningen har resulterat

i en skrift med titeln »Ny byggmarknad» (Stockholm 1968).

Utredningen har undersökt förutsättningarna för rationalisering och

snabbare produktivitetsutveckling inom byggbranschen. Den rekommenderar

att produktansvar för en byggnads slutliga utformning och framställning

skall åvila ett och samma företag. Produktutformning, kvalitet, leveranstid

och produktgaranti skulle härvid bli medel i konkurrensen. Marknadsföringen

inom byggnadsindustrin skulle komma att intensifieras och

få en uppläggning liknande den som är vanlig inom industrin i övrigt.

Utredningen behandlar i övrigt bl. a. produktutvecklingsarbetet och byggbranschens

konkurrensbetingelser. I sistnämnda hänseende konstateras att

marknadsbilden är relativt splittrad och att ett betydande utrymme finns

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1969

7

för strukturrationalisering. Beträffande relationerna i ledet byggnadsproducent—materialproducent

påpekas att sälj sidan i stor utsträckning utmärks

av fåtalskonkurrens och att för flera betydelsefulla materialslag råder

duopol. Ett avsevärt antal registreringar i kartellregistret föreligger på byggnadsmaterialområdet.

Dessa avtal säges dock vara ensidigt konkurrensbegränsande

endast i ett mindre antal fall. Utmärkande för konkurrensförhållandena

på byggnadsmarknaden är, framhålls det, dels att överkapacitet

ofta leder till hård konkurrens inom varje område, dels att konkurrensen

ofta gestaltar sig som en konkurrens mellan olika produkter, varvid

det mindre är fråga om en renodlad priskonkurrens än om en konkurrens

med tekniskt och ekonomiskt betydelsefulla egenskaper hos produkterna.

Denna produktutvecklingskonkurrens bedömes åtminstone på lång

sikt ha en kostnadsnedpressande effekt i lika hög grad som den mer renodlade

priskonkurrensen. För att konkurrensens effekt skall öka anses

det emellertid nödvändigt att rationella relationer mellan köpare och säljare

etableras i alla led.

Tidigare behandling av likartade motionsyrkanden

Motioner som rört tillskapande av ett allmänägt bostadsbyggnadsföretag

och sålunda varit nära besläktade med de nu föreliggande motionerna I: 338

och II: 381 har tidigare väckts vid 1965, 1966 och 1967 års riksdagar. Bankoutskottet

har i sina utlåtanden (1965 nr 20, 1966 nr 5, 1967 nr 54) över

dessa motioner hänvisat till byggindustrialiseringsutredningens pågående

arbete och med hänsyn därtill ansett skäl saknas för en särskild utredning

i det syfte som motionärerna föreslagit. I enlighet med vad utskottet förordat

har riksdagen lämnat motionerna utan åtgärd.

I folkpartiets partimotioner vid årets riksdag angående bostadspolitiken

(I: 65 och II: 83) yrkades bl. a. att riksdagen i syfte att nedbringa boendekostnaderna

skulle hos Kungl. Maj :t hemställa om tillsättande av en parlamentarisk

utredning, i vilken även representanter för bygg- och bostadsmarknadens

parter skulle ingå, med uppgift att undersöka byggnadsindustrins

och byggnadsmaterialindustrins produktivitets- och prisutveckling,

dessa branschers konkurrensförhållanden samt hur rationaliseringsvinster

bäst kan komma de boende till godo och att ange riktlinjerna för

ett permanent verksamt organ för dessa frågor. Statsutskottet (uti. nr 50)

anslöt sig helt till motionärernas syfte men ansåg inte en utredning med

föreslagen konstruktion vara det lämpligaste medlet att nå detta syfte. Utskottet

avstyrkte motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottet och avslog

sålunda en reservation vari hemställdes om bifall till detta yrkande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1969

Utskottet

Såväl byggnadsmaterialindustrin som byggnadsindustrin har under de

senaste åren, såsom framgår av den redogörelse utskottet ovan lämnat, varit

föremål för ett omfattande utredningsarbete både i statlig regi och på näringslivets

eget föranstaltande. Utöver de särskilda utredningar som utskottet

har redovisat bör också nämnas den kontinuerligt fortgående verksamheten

vid statens institut för byggnadsforskning.

Vid de olika utredningarna har inte minst uppmärksammats situationen

inom byggnadsmaterialindustrin och dess betydelse för produktionsförhållanden

och kostnadsläge inom byggnadsverksamheten. Dessa frågor har

tagits upp i motionerna 1: 910 och II: 1044, där speciellt den fortgående

integrationen inom byggnadsmaterialindustrin och mellan denna och byggnadsindustrin

behandlas. En branschutredning, snarast utformad som ett

aktivt näringspolitiskt instrument, förordas i syfte att konkurrensen på

byggnadsmaterialmarknaden skall främjas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att byggnadsmaterialproduktionen

och byggnadsverksamheten bör ses i ett sammanhang. En granskning

av de håda industrigrenarnas struktur ger en splittrad bild. Vissa delbranscher,

t. ex. cementindustrin, kännetecknas av en långt driven strukturrationalisering,

andra av att antalet oberoende, ofta små, företag alltjämt

är stort. Det sistnämnda gäller inte minst själva byggnadsverksamheten.

I de fall då en strukturomvandling genomförts kan det stundom tänkas

vara befogat att väcka frågan huruvida vinsten härav verkligen kommit

konsumenterna till del. Från byggnadsindustrins sida har uttryckts

intresse för en ökad konkurrens inom byggnadsverksamheten, baserad på

ett enhetligt produktansvar för de skilda projekten och innefattande olika

konkurrensmedel.

Med hänsyn till statens och kommunernas starka engagemang i bostadsbyggandet

och till den stora omfattningen av det offentliga byggandet är det

naturligt att staten ägnar byggnadsområdet särskilt intresse. Detta intresse

har bl. a. kommit till uttryck i den rad av statliga utredningar som på

senare tid behandlat frågor rörande de nu aktuella branscherna. Ytterligare

resultat är att vänta, bl. a. från byggindustrialiseringsutredningen. Enligt

utskottets uppfattning är det föreliggande och väntade utredningsmaterialet

tillsammans så omfattande och mångsidigt att det kan utgöra underlag

för en samlad bedömning av byggnadsmaterialindustrin och byggnadsindustrin.

Någon stor branschutredning ter sig därför inte erforderlig. I den

mån behov föreligger av ytterligare information rör det sig snarare om

mindre undersökningar av kompletterande natur.

Utskottet har erfarit att inom Kungl. Maj ris kansli föreligger planer att

tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppgifter på byggområdet. Denna

skulle bestå av representanter för berörda departement och dess uppdrag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 29 år 1969

9

vara att göra en samlad värdering av befintliga utredningsresultat, att inventera

behovet av ytterligare undersökningar och att skissera ett handlingsprogram

för åtgärder från statens sida på byggområdet under de närmaste

åren. Särskilt skulle det härvid bli aktuellt att ägna uppmärksamhet

åt kartellsamarbetet inom byggnadsmaterialindustrin. I anslutning till

arbetsgruppens arbete skulle när så bedömdes lämpligt upptas diskussioner

i näringspolitiska rådet. De nu refererade planerna tillgodoser enligt

utskottets mening i allt väsentligt de i motionerna I: 910 och II: 1044 framförda

önskemål som här behandlas, varför något skäl för riksdagen att till

Kungl. Maj :t rikta en särskild hemställan i ämnet inte synes föreligga.

I motionerna I: 339 och 11: 382 behandlas en viktig del av byggnadsmaterialproduktionen,

nämligen cement- och lättbetongindustrin samt tegelindustrin,

den sistnämnda såvitt den är privatägd. Motionärerna önskar ett

förstatligande av dessa industrigrenar. Utskottet hänvisar till vad ovan anförts

om statlig utredningsverksamhet på byggområdet. Dessutom vill utskottet

erinra om att staten — efter det att motionerna I: 339 och II: 382

väcktes — till följd av avtal med AB Gullhögens Bruk fått direkt insyn i ett

av storföretagen inom byggnadsmaterialbranschen. Åtgärder för ett sådant

förstatligande som motionärerna siktar till finner utskottet inte motiverade.

Motioner om tillskapande av ett allmänägt bostadsbyggnadsföretag har

utskottet vid flera tidigare tillfällen avstyrkt under hänvisning till byggindustrialiseringsutredningens

pågående arbete. I motionerna I: 338 och

11:381 föreslås nu tilläggsdirektiv för denna utredning som uttryckligen

ger den i uppdrag att framlägga förslag om ett statligt engagemang inom

byggnadsindustrin. Som utskottet flera gånger påpekat talas redan i utredningens

direktiv om att utredningen, därest den kommer till slutsatsen att

staten bör ta egna produktionsinitiativ, skall överväga formerna därför.

Detta uttalande avser närmast industriell tillverkning av byggelement. En

ändring av direktiven för byggindustrialiseringsutredningen är utskottet

inte berett att tillstyrka.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen avslår

1) motionerna I: 910 och II: 1044, såvitt nu är i fråga,

2) motionerna I: 339 och II: 382,

3) motionerna 1:338 och 11:381.

Stockholm den 13 maj 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banlcoutskottets utlåtande nr 29 år 1969

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s)*,

Stefanson (fp)*, Åkerlund (m), Lundin (s) och Brundin (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Franzén

i Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep),

Larsson i Umeå (fp), Rask (s) och Fälldin (ep)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB, STHLM 69

91433 4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.