Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

1969-05-13 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:33, Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder mot företagsnedläggningar.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang

dels de likalydande motionerna I: 335 av herr Hansson m.fl. och II: 380

av herr Eskel m. fl., vari hemställes att riksdagen skall hos Kungl. Maj :t

begära en utredning om en samlad lagstiftning beträffande åtgärder vid företagsnedläggelser

i enlighet med vad som anförs i motionerna;

dels de likalydande motionerna I: 730 av herrar Lars Larsson och Augustsson

och 11: 837 av herr Hugosson m. fl., vari hemställes att riksdagen skall

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att en utredning tillsättes som undersöker

möjligheterna att skapa ett system varigenom inom företagen fonderas

medel till tryggande av de anställdas anspråk på företagen i samband

med nedläggning, omflyttning eller andra omställningar;

dels ock de likalydande motionerna I: 732 av herr Johan Olsson m. fl. och

II: 833 av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställes att riksdagen skall

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning angående möjligheter att

tillskapa särskilda riskmedel att användas för förebyggande av nedläggning

av företag i sådana fall då förutsättningar för lönsamt fortbestånd föreligger

eller där det bedömes angeläget utifrån anställdas och kommunala myndigheters

synpunkt.

Motionerna I: 730 och II: 837 har, såvitt de avser skattefria fondavsättningar,

hänvisats till bevillningsutskottet, som behandlar dem i sitt betänkande

nr 48.

över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen,

Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF) och Sveriges industriförbund, vilka båda sistnämnda avgivit

ett gemensamt yttrande. Arbetsmarknadsstyrelsens yttrande utgörs av en

redogörelse för träffade överenskommelser om vissa åtgärder vid driftsnedläggelser

m. m., för statliga stödbeställningar och för regler om överföring

av medel till lagerinvesteringskonto. Dessa uppgifter redovisas under särskilda

rubriker i ett följande avsnitt.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutslwttets utlåtande nr 33 år 1969

Motionerna

Strukturrationaliseringen inom näringslivet har, konstateras i motionerna

I: 335 och II: 380, under de senaste åren medfört en rad nedläggningar

av företag. Kritik riktas därvid mot den bristande ansvarskänsla mot såväl

de enskilda arbetstagarna som samhället vilken företagen enligt motionärernas

mening i åtskilliga fall visat. Motionärerna anser att samhället bör

ha legala möjligheter att aktivt ingripa i företagskriser. Rätt till insyn i och

kontroll av företagens faktiska situation anges därvid som ett grundläggande

villkor. Man bör också överväga att skapa regler om skadeståndsskyldighet

i vissa fall för företag som lägger ned verksamheten — »nedläggningsböter».

Samhället bör vidare få möjligheter att utfärda nedläggningsförbud

och att tvångsinlösa nedläggningshotade företag.

I motionerna I: 730 och II: 837 belyses strukturrationaliseringens omfattning

genom statistiska uppgifter om det antal arbetstagare som under de senaste

åren fått sluta sin anställning på grund av driftsinskränkningar eller

nedläggningar av företag och som berörts av varsel om personalinskränkningar.

Motionärerna konstaterar att en strukturomvandling av det svenska

näringslivet är nödvändig om detta skall kunna hävda sig i en hårdnande

internationell konkurrens. De sociala konsekvenserna härav bör mötas med

en aktiv näringspolitik och en väl fungerande arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik.

Motionärerna anser dock att ett större ekonomiskt ansvar

mot de anställda bör krävas av företagen. Dessa bör därför åläggas att fondera

medel till tryggande av i första hand de anställdas skäliga anspråk i

samband med nedläggningar och omställningar. Dessa anspråk anges kunna

utgöras av t. ex. lön under uppsägningstid, avgångsvederlag och permitteringslön.

Vad som i detta sammanhang skall anses skäligt kan enligt motionärerna

sannolikt bäst bedömas av de anställdas fackliga organisationer.

Möjligheterna att ta de fonderade medlen i anspråk för att täcka även vissa

samhällskostnader bör utredas. Ett regelsystem av angivet slag skulle, anser

motionärerna, tvinga företagens ägare till en allvarlig prövning innan

beslut fattas om nedläggning, omställning eller flyttning av företag och sålunda

motverka spekulativa strukturförändringar.

De förslag som framförs i motionerna I: 732 och II: 833 grundas på en

statistisk beskrivning av samma slag som i de senast behandlade motionerna

och tar sikte på att motverka en strukturomvandling, som tar sig uttryck i

hastiga nedläggningar av eller driftsinskränkningar hos företag. Motionärerna

är i och för sig positivt inställda till en fortgående omvandling och rationalisering

av näringslivet men hävdar att det oftast innebär samhällsekonomiska

förluster när denna omvandling måste ske brådstörtat och som

följd av tillfällig resursknapphet. Omställningar av detta senare slag förorsakas

enligt motionärernas mening ofta av brist på rörelsemedel eller på

resurser av annan art. Såsom lämpliga åtgärder att sätta in i dessa fall anger

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

3

motionärerna stödbeställningar från statens sida samt tillförande av rörelsemedel

eller kapital för erforderliga omställningar och rationaliseringar. De

tänker sig därvid inrättandet av en »riskfond» eller tillförande av »riskmedel»

i annan form. Dessa medel skulle kunna snabbt sättas in beträffande

företag, för vilka uppkomna svårigheter bedömdes vara övergående och som

ansågs på längre sikt kunna drivas lönsamt. Erforderliga medel borde enligt

motionärerna kunna erhållas inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och

de borde lämpligen förvaltas av företagareföreningarna i samråd med arbetsmarknadsmyndigheter

och länsplanerare.

Vissa uppgifter i anslutning till motionerna

Varsel om personalinskränkningar

I följande tablå redovisas uppgifter för den senaste femårsperioden om del

antal företag som varslat om personalinskränkningar samt om antalet arbets
-

tagare som berörts härav.

Antal företag ............................

därav: nedläggningar ..................

nedläggningar i % av totala antalet

företag som lämnat varsel ........

Antal berörda arbetstagare ................

därav: vid nedläggningar................

antal arbetstagare berörda vid nedläggningar

i % av totala antalet berörda

arbetstagare ..............

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

f 964

1965

1966

1967

1968

126

189

503

650

578

80

129

236

223

238

63

68

47

34

41

4 312

9 319

20 733

24 499

22 668

3 045

7 205

10 421

12 779

11 340

70

77

51

52

51

Utredning om formerna för förbättrad information och vidgat samarbete

mellan näringsliv och samhälle

I direktiven till rubricerade utredning, som tillsattes i slutet av år 1968,

redogör statsrådet Wickman för innebörden i och effekterna av strukturrationaliseringen

inom näringslivet, vilken under det senaste årtiondet präglats

av förändringar i en allt snabbare takt. Det konstateras att denna omvandling

är nödvändig för ett fortsatt ekonomiskt framåtskridande och att

den mötts av en positiv och förstående inställning från de anställdas sida.

Förutsättningar för att denna inställning skall kunna bestå är bl. a. att

tryggheten i sysselsättningen bevaras och att löntagarna får garantier för

att de avgörande besluten om näringslivets utveckling fattas i sådana former

att deras rättmätiga intressen blir fullt beaktade. I direktiven erinras vidare

om samhällets åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens och näringspolitikens

ram för att lösa sysselsättningsproblem och åstadkomma ökad trygghet

i sysselsättningen på längre sikt. Det betonas att ett effektivt utnyttlj

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 33

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

jande av dessa medel kräver säkra informationer om företagens planer

in. m.

Mot den här angivna bakgrunden ges utredningen i uppdrag att överväga

i vilka former större öppenhet och vidgad samverkan kan skapas mellan

näringsliv och samhälle. Målet säges därvid vara att söka få till stånd en

sådan samordning av de olika medel som samhället förfogar över att strukturomvandlingen

av näringslivet kan genomföras med all hänsyn såväl

till de anställdas trygghet som till effektiviteten. Flera metoder för att nå

större öppenhet och vidgad samverkan anges vara tänkbara. En lösning

säges vara att det allmänna blir representerat i företagens styrelser. Utredningen

ges härvid möjligheter att fritt pröva olika uppslag. Den skall vidare

pröva om nu gällande former för ekonomisk upplysning från olika slag av

företag är tillfredsställande. Det betonas avslutningsvis, att utredningens

syfte är att ge samhällssynpunkter och Iöntagarintressen ett ökat inflytande

på den ekonomiska utvecklingen.

Överenskommelser om åtgärder vid driftsnedläggelser in. m.

I mars 1952 träffades en överenskommelse mellan arbetsmarknadsstyrelsen

å ena sidan samt Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen

och Industrins produktionsråd å andra sidan om åtgärder vid

driftsinskränkningar och driftsnedläggelser. överenskommelsen syftade till

att underlätta möjligheterna att snabbt och smidigt bereda ny sysselsättning

åt friställd arbetskraft. Liknande överenskommelser har sedermera

träffats med Handelns arbetsgivareorganisation och Kooperationens förhandlingsorganisation

samt beträffande skogsbruket med domänstyrelsen,

Föreningen Skogsbrukets arbetsgivare och Svenska lantarbetsgivareföreningen.

För statliga myndigheter föreligger skyldighet enligt Kungl. Maj :ts

cirkulär till statsmyndigheterna den 26 maj 1954 att till arbetsmarknadsstyrelsen

anmäla uppsägning av civil personal.

Under 1968 hölls överläggningar om en översyn av varselöverenskommelsen

mellan å ena sidan arbetsmarknadsstyrelsen samt å andra sidan Svenska

arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Landsorganisationen i Sverige

och Tjänstemännens centralorganisation, överläggningarna resulterade

i en ny överenskommelse. Denna innebär att varsel skall lämnas till arbetsmarknadsverket

vid planerad uppsägning av minst fem anställda. Uppsägning

eller permittering på längre tid än två veckor skall ske senast två månader

före verkställigheten. Uppsägning som berör mer än 50 anställda skall

varslas senast tre månader före och nedläggning av driftsenhet med mer än

100 anställda senast fyra månader före verkställigheten. Den nya varselöverenskommelsen

har även antagits för tillämpning inom kommun- och

landstingsförbundens samt kooperationens förhandlingsområden. Underhandlingar

pågår med andra grupper på arbetsmarknaden om tillämpning

av dessa regler vid driftsinskränkning och driftsnedläggelse.

I den nya överenskommelsen har särskilt framhållits de åtgärder som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

5

påkallas för att så snabbt som möjligt bereda den friställda arbetskraften

ny sysselsättning. Sålunda kan länsarbetsnämnd påkalla tillsättande av

särskild samrådsgrupp, som skall ha till uppgit att följa omställningens

förlopp och föreslå åtgärder. I samrådsgruppen ingår representanter, förutom

för länsarbetsnämnden, för arbetsgivaren, de anställda och vederbörande

kommun. Arbetsmarknadsstyrelsen har i cirkulär till länsarbetsnämnderna

understrukit vikten av att samrådsgrupper regelmässigt tillsättes,

såvida inte återverkningarna på arbetsmarknaden kan väntas bli

mycket ringa. Målet för samrådsgruppens arbete är att tillse att varje anställd

som drabbats av nedläggningen eller driftsinskränkningen kan få ny

meningsfylld sysselsättning. Alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder av såväl

rörlighetsfrämjande som sysselsättningsskapande karaktär kan därvid utnyttjas.

Statliga stödbeställningar

I de fall industriföretag varslat om friställning av anställda i större omfattning

till följd av definitiv driftsinskränkning eller driftsnedläggelse och

det bedöms svårt att utan tidsutdräkt bereda de berörda anställningar eller

arbetsmarknadsutbildning för erhållande av stadigvarande arbete inom

annat yrke kan arbetsmarknadsstyrelsen under vissa förutsättningar lägga

ut beställningar av förnödenheter, som behövs i statlig verksamhet. Ytterligare

uppgifter härom har lämnats i utskottets utlåtande nr 30.

överföring av medel till lagerinvesteringskonto

För företag som gjort avsättningar till investeringsfond föreligger möjligter

att överföra medel till lagerinvesteringskonto. Syftet med en sådan överföring

är att åstadkomma en likviditetsförstärkning för företag, som trots

avsättningssvårigheter vill hålla sin produktion uppe. De medel som överförts

skall senast vid taxeringen för det tredje beskattningsåret därefter

återföras till beskattning eller på nytt avsättas till investeringsfond. Under

vinterhalvåret 1967/68 bemyndigades arbetsmarknadsstyrelsen att meddela

sådana tillstånd för överföring under perioden 1 november 1967—31 mars

1968. Sammanlagt gavs ett 80-tal företag tillstånd att överföra fondmedel

till lagerinvesteringskonto under förutsättning att åtgärder vidtogs för att

främja eller upprätthålla sysselsättningen.

Tidigare riksdagsbehandling av likartade förslag

Vid 1968 års riksdag väcktes motioner, vari begärdes förslag till lagstiftning

enligt vilken företagen skulle vara skyldiga att föra förhandlingar med

arbetsmarknadmyndigheter, kommuner och löntagarorganisationer innan

beslut fattades om nedläggningar och förflyttningar av företag. I sitt av

riksdagen godkända utlåtande 1968 nr 69, i vilket lämnas en redogörelse för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

behandlingen av tidigare likartade förslag, avstyrkte andra lagutskottet

motionerna.

Remissyttranden

BO säger sig dela den i inotionsparen I: 335 och II: 380 samt I: 730 och

II: 837 framförda allmänna inställningen att företagen bör göras mer ansvarsmedvetna

då det gäller de anställda, särskilt vid nedläggningar av företag.

De problem som aktualiseras i motionerna är emellertid så mångskiftande

att de enligt organisationen inte kan lösas enbart lagstiftningsvägen.

Frågor rörande den enskildes trygghet beträffande anställning och inkomst

är sådana problem som är och har varit föremål för överläggningar mellan

arbetsmarknadens parter. Vissa väsentliga trygghetsfrågor av detta slag har

sålunda tagits i de pågående avtalsförhandlingarna mellan huvudorganisationerna.

I samband med utformandet av regler för inkomst- och anställningstrygghet

bör enligt LO:s mening även formerna för finansieringen av

de anspråk de anställda och samhället kan ställa på företagen vid nedläggningar

fastställas. De problem som uppkommer vid nedläggningar av företag

bör i övrigt lösas genom det åtgärdsregister som arbetsmarknadsstyrelsen

förfogar över.

De former för att ställa riskmedel till förfogande för vissa företag som anges

i motionerna I: 732 och II: 833 avvisas av LO, bl. a. med hänvisning till

en förmodad ytterligare splittring på kreditmarknaden.

Sammanfattningsvis finner LO att de i motionerna begärda utredningarna

för närvarande inte bör komma till stånd. Först sedan nu pågående överläggningar

mellan arbetsmarknadens parter om inkomsttrygghetsfrågorna

slutförts och resultaten av de statliga utredningar som nu arbetar med

frågor som till vissa delar anknyter till problem som berörs i motionerna kan

överblickas, bör, säger LO, frågan om ytterligare utredningar aktualiseras.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund konstaterar

inledningsvis, att den snabba takten i näringslivets strukturomvandling under

de senaste åren gjort det naturligt att omställningsfrågorna kommit alt

tilldra sig ökat intresse. Organisationerna fortsätter:

Enighet synes råda om att en fortsatt rationalisering och strukturomvandling

är nödvändig för att företagen skall kunna medverka till en gynnsam

ekonomisk utveckling och en högre levnadsstandard. I en sådan utveckling

ingår företagsnedläggelser som ett nödvändigt led. Ekonomiskt och tekniskt

föråldrat kapital måste ersättas med modernt. För företagsamheten och

samhället är det ett gemensamt intresse att detta sker så smidigt som möjligt

inte minst med hänsyn till den arbetskraft som berörs. Utvecklingen i

det nu berörda avseendet har sedan länge Uppmärksammats. Organisation

nerna har också den uppfattningen att vi; Lvårt land kommit långt när det

gäller att i samverkan mellan olika parter finna lösningar på de arbetsmarknadspolitiska

och sociala problem som följer med de fortgående förändringarna

inom näringslivet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

7.

De förslag om »neclläggningsböter» och om möjligheter för samhället att

utfärda nedläggningsförbud som framförs i motionerna 1:335 och 11:380

grundar sig enligt organisationernas mening på bristande insikt om vilka

faktorer som är avgörande för de pågående strukturförändringarna. Härom

uttalas:

Marknads- och kostnadsutvecklingen har i detta sammanhang eu helt dominerande

roll. Beslut om nedläggelse av en anläggning fattas i regel först

i sista hand antingen då företaget som sådant inte längre kan fortsätta verksamheten

eller då en koncentration av driften till de mest effektiva anläggningarna

framstår som nödvändig för att ge tryggad sysselsättning inom

övriga delar av företaget.

Organisationerna avstyrker motionerna i fråga.

Nedläggningar av företag av enbart sådana orsaker som åberopas i motionerna

I: 732 och II: 833 förekommer enligt organisationernas mening sällan.

I de fall då företagen har tillfälliga ekonomiska svårigheter men förutsättningarna

för en på längre sikt lönsam verksamhet är goda finns, anförs

det, som regel möjligheter att lösa problemen genom medverkan från de

ordinarie kreditinstituten. Vidare framhålls att den låne- och kreditförmedlande

verksamhet som bedrivs av företagareföreningarna och kommerskollegium

erbjuder möjligheter också att tillgodose kapitalbehovet för ekonomiskt

motiverade omställningar av produktionen. Resonemanget mynnar ut

i ett avstyrkande av motionerna.

1 sin diskussion av det i motionerna I: 730 och //: 837 framförda förslaget

om fondering av medel inom företag hänvisar organisationerna till det system

med avgångsbidrag för tryggande av de anställdas intressen i samband

med företagsnedläggelser in. m. som vuxit fram genom avtal mellan arbetsmarknadsparterna

och vars utformning är föremål för fortsatta förhandlingar

i årets avtalsrörelse. Då det gäller samhällets motsvarande intressen

pekas på de generellt goda erfarenheterna av tillämpningen av systemet för

samråd och samarbete vid företagsnedläggelser och driftsinskränkningar.

Organisationerna bedömer det inte som möjligt att genom motionärernas

förslag nå det speciella syfte som eftersträvas. De avstyrker motionerna.

Utskottet

Den snabba och ingripande strukturomvandling som det svenska näringslivet

genomgår tar sig sitt kanske mest uppmärksammade uttryck i nedläggningar

av företag. Dessa nedläggningar och de med dem förbundna

problemen tas upp till diskussion i föreliggande motioner. Omställningarna

har ibland samband med fusioner och olika former av samverkan mellan

företag, varigenom större produktions- och beslutsenheter skapas, och kan

också innebära förändringar av arbetsmiljön. Drivkrafterna i processen är

främst förändringar i tekniken, i efterfrågan på varor och tjänster och i

den internationella arbetsfördelningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

Takten i strukturomvandlingen och dess yttringar är beroende bl. a. av

konjunkturutvecklingen. Utskottet har tidigare i detta utlåtande lämnat

vissa statistiska uppgifter rörande nedläggningar av företag och driftsinskränkningar.

Både antalet företag som varslat om sådana åtgärder och

antalet härav berörda arbetstagare flerdubblades från år 1964 till år 1967.

Denna kraftiga uppgång får ses i samband med den konjunktur försvagning

som karaktäriserade den svenska ekonomin under denna period. De tal som

registrerats för år 1968 är lägre än motsvarande tal för år 1967, vilket återspeglar

den vändning som inträffat i konjunkturutvecklingen.

Strukturomvandlingen är i många fall förbunden med stora omställningssvårigheter

såväl för de berörda arbetstagarna som för samhället. Inte minst

dessa svårigheter har föranlett de förslag som framförs i motionerna. Genom

olika åtgärder inom ramen för arbetsmarknads-, lokaliserings- och näringspolitiken

har samhället sökt mildra svårigheterna för de anställda och

på olika sätt öka dessas trygghet i arbetslivet.

Viss kritik mot näringslivets sätt att genomföra strukturomvandlingen

framförs i motionerna I: 335 och II: 380. Motionärerna menar att beslut om

nedläggningar fattas utifrån snäva lönsamhetsbedömningar och utan att

hänsyn tas till de totala samhällsekonomiska konsekvenserna. Åtskilliga av

nedläggningarna har, anser de, skett i former som givit anledning till kritik

mot näringslivet för bristande ansvarskänsla. Motionärerna kräver en utredning

i syfte att ge samhället ökade möjligheter dels att utöva insyn i och

kontroll över företagen, dels att tillgripa särskilda åtgärder vid företagskriser,

såsom nedläggningsförbud, tvångsinlösen av företag och utkrävande av

nedläggningsböter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det önskvärda i att strukturomvandlingen

sker under vederbörligt hänsynstagande såväl till de anställdas

som till samhällets intressen. En positiv inställning från arbetstagarnas

sida till denna omvandling får ses som en nödvändig förutsättning

för att de omställningar inom näringslivet skall kunna genomföras smidigt

som krävs för en bevarad hög framstegstakt i ekonomin. Samhällets insatser

i dessa sammanhang får enligt utskottets mening främst göras inom arbetsmarknads-

och lokaliseringspolitiken, överväganden om ytterligare åtgärder

för att öka arbetstagarnas trygghet i fråga om anställning och inkomst

bör ske i ett vidare sammanhang än det motionärerna tänker sig. Det

framförda önskemålet om utredning rörande samhällets insyn i och kontroll

över företagen synes bli tillgodosett sedan en utredning nyligen tillsatts

med uppgift att överväga formerna för förbättrad information och

vidgat samarbete mellan näringsliv och samhälle. Utskottet avstyrker alltså

motionerna I: 335 och II: 380.

Den grundinställning till strukturomvandlingen inom näringslivet som

framkommer i de båda motionsparen 1:730 och 11:837 samt 1:732 och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

II: 833 är att denna är nödvändig bl. a. för att företagen skall kunna hävda

sig i den hårdnande internationella konkurrensen och för att sysselsättningen

skall kunna tryggas. I båda motionsparen understryks emellertid

också de svårigheter som omställningsprocessen kan medföra. Motionärerna

aktualiserar förslag till åtgärder som syftar till att denna skall göras

mera friktionsfri. I motionerna 1:730 och 11:837 avser förslagen i första

hand att de anställdas trygghet skall ökas i vissa hänseenden. Utredning

krävs här av möjligheterna att skapa ett system med fondering inom företagen

av medel avsedda för de anställdas anspråk på företagen vid nedläggning,

omflyttning eller andra omställningar. Förslagen i motionerna I: 732

och II: 833 tar främst sikte på att förebygga nedläggning av företag. Motionärerna

tänker sig att särskilda riskmedel kunde skapas för att tillföras

företag i sådana fall då förutsättningar finns för en fortsatt lönsam drift

eller då det bedömes angeläget från de anställdas och berörda kommuners

synpunkt.

Utskottet har ovan redovisat vissa allmänna synpunkter på strukturomvandlingen

och dess verkningar samt på behovet av samhällsåtgärder för att

främja en smidig omställning och för att säkra de anställdas trygghet. I ett

tidigare avsnitt har utskottet redogjort för de medel som nu kan användas

vid nedläggning av eller inskränkning i driften vid företag och som i vissa

fall tillkommit genom överenskommelser med arbetsgivarsidans organisationer.

Erfarenheten har enligt utskottets mening visat att dessa medel verksamt

bidragit till att lösa de problem som uppkommer vid omställningar

inom företagen. Utskottet vill vidare åter erinra om det breda register av åtgärder

som arbetsmarknadspolitiken erbjuder.

Reformarbetet på ifrågavarande område får emellertid enligt utskottets

mening ingalunda betraktas som avslutat. Ytterligare åtgärder för att öka

arbetstagarnas trygghet och för att underlätta nödvändiga omställningar

inom näringslivet måste fortlöpande övervägas. I ett sådant sammanhang

kan även de av motionärerna framförda förslagen uppmärksammas. I likhet

med LO samt SAF och Sveriges industriförbund, vilkas remissyttranden

över motionerna refererats i ett tidigare avsnitt, anser utskottet att lösandet

av de problem som nu aktualiserats i första hand bör ankomma på arbetsmarknadens

parter. Utskottet har noterat att vissa väsentliga trygghetsfrågor

har tagits upp till diskussion i årets avtalsförhandlingar. Att riksdagen

i detta läge i strid med arbetsmarknadsorganisationernas önskemål

skulle ta något initiativ i anledning av motionerna finner utskottet inte tillrådligt.

Vad särskilt gäller det i motionerna I: 732 och 11:833 väckta förslaget

om skapandet av riskmedel att ställas till förfogande för vissa företag

vill utskottet i anslutning till remissyttrandena framhålla, att redan förefintliga

kreditmöjligheter m. m. synes i allt väsentligt kunna tillgodose de

speciella behov som motionärerna avser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

Utskottet hemställer sålunda

A. att riksdagen avslår motionerna I: 335 och II: 380;

B. att riksdagen avslår

a) motionerna I: 730 och II: 837, såvitt nu är i fråga,

b) motionerna I: 732 och II: 833.

Stockholm den 13 maj 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Stefanson

(fp)*, Åkerlund (m), Larfors (s), Brundin (m) och Mattsson (ep);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Franzén i

Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson

i Umeå (fp), Rask (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen,

Reservation

av herrar Åkerlund (in), Brundin (m), Mattsson (ep), Regnéll (in), Börjesson

i Glömminge (ep) och Stridsman (ep), vilka ansett

dels att det stycke på s. 9 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Reformarbetet på ifrågavarande» och slutar med orden »som motionärerna

avser» bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Den under de senaste åren starkt ökade takten i strukturomvandlingen

gör det enligt utskottets mening påkallat att utan dröjsmål överväga vilka

ytterligare åtgärder som kan vidtagas för att främja en mera friktionsfri

omvandling av näringslivet och en ökad trygghet för de anställda. De av

motionärerna aktualiserade förslagen får bedömas mot bakgrund härav. I

de remissyttranden över motionerna från LO samt från SAF och Sveriges

industriförbund, som refererats i ett tidigare avsnitt, meddelas att vissa

trygghetsfrågor tagits upp till diskussion i årets avtalsförhandlingar. Organisationerna

avstyrker bl. a. med hänvisning härtill motionärernas utredningsförslag.

Utskottet uppfattar dock inte organisationernas ställningstagande

såsom ett avstyrkande över huvud taget av utredningsverksamhet från

samhällets sida på ifrågavarande område utan mera såsom innebärande ett

önskemål om att statsmakterna inte nu skall taga några initiativ beträffande

de uppslag som är föremål för överläggningar inom ramen för pågående

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1969

11

avtalsförhandlingar. Enligt utskottets uppfattning står de i motionerna framförda

förslagen inte i strid med detta önskemål.

Utskottet anser att förslagen om såväl fondering som skapandet av särskilda

riskfondsmedel inom företagen för de anställdas trygghet vid driftsinskränkning

eller företagsnedläggning bör bli föremål för närmare utredning.

Inte minst för de mindre och medelstora företagen torde en dylik fondering

vara värdefull. Även andra förslag till åtgärder i det av utskottet ovan

angivna syftet bör kunna prövas i ett sådant sammanhang.»;

dels att utskottet under B. bort hemställa

»B. att riksdagen i anledning av

a) motionerna I: 730 och II: 837, såvitt nu är i fråga,

b) motionerna I: 732 och II; 833

hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning rörande åtgärder

mot företagsnedläggningar i enlighet med vad utskottet

ovan anfört.»

MAfcCUS BOKTR. STHLM 1969 6 9 0 0 29

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.