Sök i Ratio Lex

Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

1969-05-20 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:35, Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

1

Nr 35

Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

I enlighet med § 12 av gällande stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

har stiftelsens styrelse den 13 februari 1969 avgivit bifogade berättelse

över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1968 (bilaga).

Berättelsen har avlämnats till bankoutskottet och till riksdagens revisorer.

Efter verkställd granskning av stiftelsens verksamhet och förvaltning har

revisorerna till utskottet avgivit revisionsberättelse, varav framgår att

granskningen inte givit anledning till erinran och att revisorerna tillstyrker

att ansvarsfrihet för stiftelsens verksamhet under år 1968 beviljas styrelsen.

Utöver dessa handlingar har utskottet haft tillgång till de protokoll som

förts vid sammanträdena med stiftelsens styrelse under år 1968 och till

arbetsrapporter från ledare för av fonden understödda projekt.

I sitt memorial föregående år (nr 42) om då verkställd granskning av

fondens verksamhet anmälde utskottet att enligt vad som inhämtats fondens

styrelse avsåge att, när av fonden understödda projekt börjat slutföras,

komplettera sin årliga berättelse med någon form av resultatredovisning.

De arbetsrapporter som utskottet i år haft tillfälle att taga del av

utgör i viss mån en sådan redovisning. Det skulle emellertid enligt utskottets

mening vara värdefullt om styrelsen ytterligare övervägde berättelsens

utformning med hänsyn till det nu angivna syftet.

Utskottet har i övrigt vid sin granskning inte funnit något förhållande

som påkallat särskilt uttalande från utskottets sida. Utskottet hemställer

att riksdagen beviljar styrelsen för Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfond ansvarsfrihet för stiftelsens förvaltning

under år 1968.

Stockholm den 20 maj 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Åkerlund

(m), Lundin (s), Larfors (s), Brundin (m) och Mattsson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s),

Bengtsson i Landskrona (s)*, Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå

(fp), Rask (s), Haglund (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 35

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts memorial nr 35 år 1969

3

Bilaga

Till Riksdagen

Styrelsen (öi Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva

berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1968.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen från den 1 april 1968 är:

professor Torgny Segerstedt (ordförande)

suppleant: riksantikvarien Sven Jansson

professor Gösta Ekman

suppleant: professor Lennart Hjelm

professor Arne Engström

suppleant: professor Bengt Gustafsson

professor Ingvar Svennilson

suppleant: överdirektören Lennart Holm

riksbankschefen Per Åsbrink (vice ordförande)

suppleant: bankdirektören Kurt Eklöf

ledamoten av andra kammaren fröken Astrid Bergegren

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Hans Hagnell

ledamoten av andra kammaren fru Elisabet Sjövall

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Kaj Björk

ledamoten av första kammaren herr Olle Dahlén

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Per Hilding

ledamoten av andra kammaren herr Bo Martinsson

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Tage Johansson

ledamoten av andra kammaren fröken Blenda Ljungberg

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Gunnar Wallmark

ledamoten av första kammaren herr Nils Theodor Larsson

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Erik Grebäck

Filosofie doktorn Paul Lindblom har varit chef för fondens kansli. Fondens

sekreterare har varit kanslirådet Carl-Erik Virdebrant.

Styrelsen har under året sammanträtt sju gånger. De vid sammanträdena

behandlade ansökningarna har beretts bl. a. genom att i ett stort antal fall

utlåtanden inhämtats från de statliga forskningsråden och från sakkunniga.

Vidare har styrelsen organiserat särskilda arbetsgrupper för beredning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

inkommande ansökningar. Arbetsgrupperna för olika ämnesområden är

sammansatta av dels företrädare för fondens styrelse, dels sakkunniga utanför

styrelsen på i det följande närmare angivet sätt:

1. Företagsekonomi, nationalekonomi och kulturgeografi: Från styrelsen

herrar Svennilson, Larsson, Eklöf och Holm samt fröken Bergegren. Professorerna

Sven Erik Johansson, Assar Lindbeck och Erik Lundberg.

2. Psykologi, pedagogik och sociologi: Från styrelsen herrar Segerstedt,

Dahlén och Ekman. Professorn Karl-Erik Wärneryd.

3. Övrig samhällsvetenskap m. m.: Från styrelsen herrar Segerstedt,

Svennilson, Martinsson och Björk. Professorn Hans Meijer.

4. Naturvetenskap, medicin och teknik: Från styrelsen herrar Engström

och Gustafsson samt fru Sjövall. Professorn Erik Rudberg.

5. Humaniora: Herrar Segerstedt, Ekman och Jansson samt fröken

Ljungberg. .

I anslutning till riksbankens 300-årsjubileum har fonden utgivit en skritt

rörande jubileumsfondens tillkomst och verksamhet.

Fonden organiserade den 23—25 oktober 1968 en forskarkonferens på

Foresta i Lidingö rörande teori och metod i beteendevetenskaperna.

I fondstyrelsen har under år 1968 sammanlagt 125 ansökningar om anslag

avgjorts. Av dessa har 74 bifallits. Under året har anslag beviljats med

sammanlagt 17 423 552 kronor 96 öre. Av dessa och tidigare beviljade anslagsmedel

utbetalades under år 1968 ett sammanlagt belopp av 16 611 799

kronor 43 öre. Summan beviljade men ännu inte utbetalda anslag utgjorde

vid årets utgång 19 061 913 kronor 12 öre. Vid ingången av år 1969 står ett

belopp av sammanlagt 23 067 616 kronor 72 öre till fondens förfogande.

I en särskild bilaga lämnar fonden en närmare redogörelse för de projekt

till vilka anslag beviljats under år 1968. Bilagan innehåller dessutom vissa

statistiska uppgifter rörande de under året behandlade ansökningarna.

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och fondens

ställning per den 31 december åren 1967 och 1968 har redovisats såsom

bilaga II till fullmäktiges i riksbanken berättelse om bankens tillstånd, rörelse

och förvaltning under år 1968. Därav framgår bl. a. att till fonden

under år 1968 influtit räntor till ett belopp av 19 639 988 kronor 10 öre. Da

fondens i det följande närmare specificerade omkostnader uppgått till sammanlagt

306 339 kronor 74 öre, blev fondens nettointäkt detta år 19 333 648

kronor 36 öre. „ 1f.„Q ,

I den av fullmäktige i riksbanken avgivna berättelsen tor ar 19b» liar intagits

följande utdrag ur räkenskaperna för Riksbankens jubileumsfond.

Tillgångar

Skattkammarväxlar......

Obligationer utfärdade av

Svenska staten........

Hypoteksinrättningar. . .

Kommuner............

Industrier.............

Checkräkning i riksbanken

Postgiro.................

Kassa...................

Balansräkning

per den 31 december 1967 och 1968

1967

.............. 1 650 000: —

............... 126 402 250: —

............... 141 651 500: —

............... 20 116 750: —

.......... 32 261 100: —

............. 32 751: 84

........ 1 250: 03

....... 500: —

1968

2 800 000: —

126 402 250: —

141 641 500: —

20 116 750: —

33 806 100: —

66 702: 24

4 148: 56

500: —

Kr. 322 116 101: 87

Kr. 324 837 950: 80

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

5

Skulder

Kapitalkonto............................. 282 708 420: 96 282 708 420: 96

Beviljade, ej utbetalda anslag............... 18 250 159: 59 19 061 913:12

Disponibla medel:

Ingående behållning....... 16 556 621: 63 21 157 521: 32

Avgår: Beviljade anslag ... . 14410481:— 17423552:96

Tillkommer: Årets netto
-

intäkt................. 19 011 380: 69 19 333 648: 36

Utgående behållning................... 21 157 521: 32_23 067 616: 72

Kr. 322 116 101: 87 Kr. 324 837 950: 80

Vinst- och förlusträkning

Utgifter 1967 1968

Omkostnader............................. 275 762:84 306 339:74

Fondens nettointäkt....................... 19 011 380:69 19 333 648:36

Kr. 19 287 143: 53 Kr. 19 639 988: 10

Inkomster

Ränteintäkter netto....................... 19 287 143: 53 19 639 641:10

Övriga intäkter........................... — 347: —

Kr. 19 287 143: 53

Kr. 19 639 988: 10

Specifikation av omkostnader för år 1968

Arvoden till styrelsen...................................................... 61351:30

Löner och arvoden inom kansliet............................................ 118 724: 85

Arvoden till sakkunniga m. 11................................................ 41 077: —

ATP-avgilter............................................................. 8 900: —

Resekostnader............................................................ 4 959:87

Lokalhyra................................................................ 7 755: 35

Städning................................................................. 5 800: —

Kopiering................................................................ 3 479: 66

Övriga kontorskostnader................ 8 093: 69

Inventarier............................................................... 1 804: 52

Konferenser.............................................................. 13 816:70

Utredning om tillämpad sociologisk forskning................................. 17 433: -—

Jubileumsskrift........................................................... 13143:80

Summa kronor 306 3 9: 74

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och

förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse

för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna att

överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.

Stockholm den 13 februari 1969

TORGNY SEGERSTEDT

Per Åsbrink

Arne Engström

Astrid Bergegren

Olle Dahlén

Blenda Ljungberg

Gösta Ekman

Ingvar Svennilson

Elisabet Sjövall

Bo Martinsson

Nils Theodor Larsson

Paul Lindblom

/ Carl-Erik Virdebrant

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Bilaga till bilaga

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND

Program och projekt som beviljats anslag 1968 samt några kommentarer angående

verksamheten 1965—1968

Program och projekt som beviljats anslag under år 1968

De forskare som har erhållit anslag under 1968 presenterar i korta redogörelser

sina projekt.

Gunnar Arpi och Sune Berg er har fått anslag till en näringsgeografisk

studie i samband med nedläggningar vid Billeruds AB. Denna studie är

kombinerad med en sociologisk och medicinsk undersökning av hur driftsnedläggelsen

påverkar de anställda (Irma Åstrand och Anders Englund).

Ett nytt projekt inom statskunskap är Jörgen Westerståhis och Stig Hadenius’

studie över »Innehåll och struktur hos massmedia». Ingemar Dörfer

undersöker »Svensk flygindustri 1945—1965». Den engelske forskaren Brian

Urquhart skriver om Dag Hammarskjölds tid som generalsekreterare i FN.

Inom ämnet företagsekonomi studerar Carl-Axel Stael von Holstein

»Praktiska tillämpningar av Bayesiansk beslutsteori på ekonomiska problem».

Ulf Lundmans projekt kallas »Studium av informations- och transaktionsbeteende

på aktiemarknaden». Rolf A. Back, Hans Dalborg och Lars

Otterbeck forskar gemensamt över »Utveckling inom företag i skilda miljöer

1957—1967», och slutligen har Bertil Näslund och Björn Leonardz beviljats

anslag för »Studium av några företagsekonomiska problem rörande industriforskningens

ekonomi».

Ove Franks projekt inom statistik heter »Systemanalys med sannolikhetsteoretiska

och grafteoretiska metoder». Jan Nordlander och Lennart

Gustafsson deltar i ett program som rör modern stickprovsteori.

»Märstaundersökningen» är ett sociologiskt projekt som leds av Birger

Lindskog. Karl-Erik Wärneryd, Kjell Nowak och Dan Lundberg studerar

»Information i massmedia — dess användning och effekter». Sveriges sociologförbund

har erhållit anslag för att bygga upp ett samhällsvetenskapligt

dataarkiv. Den amerikanske sociologen Ludwig Geismar genomför tillsammans

med sociologiska institutionen vid Stockholms universitet en familjesociologisk

undersökning.

Ett internationellt pedagogiskt projekt för att göra jämförande studier

över »Educational achievement» leds av Torsten Husén. Mats Björkman

forskar om »Slutledningsprocessernas psykologi» och Lars Kebbon har fått

anslag för att pröva psykologiska testmetoders tillämpbarhet inom skilda

samhällsområden. Sigvard Rubenowitz’ projekt heter »Psykologiska aktiveringsproblem

inom åldringsvården». Daisy Schalling ägnar sig åt att studera

vissa personlighetsvariabler hos kriminellt klientel. Gunnar Goude undersöker

»Perceptuell utveckling och inre aktiveringsmekanismer hos fisk».

Inom juridik har fonden gett anslag till Ingemar Hedenius och Jan Hellner

.för projektet »Kausalitetsfrågor inom juridiken».

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

7

Flera socialmedicinska projekt har fått stöd: Gunnar Lindgrens »Jordbrukets

socialmedicin», Robert Olins och Maj-Britt Inghes »Alkoholisthustrur»,

Magnus Kihlbom och Nils Olov Näs för en undersökning av narkotikabruk

bland studerande vid Stockholms universitet, Ulf Otto för en efterundersökning

av barn och ungdomar som gjort självmordsförsök samt slutligen

Elisabet Sjövall för en studie av »Kvinnors totala graviditetsvolym i

relation till födda och omhändertagna barn».

»Framställning av proteinkoncentrat för humankonsumtion från oljefrön»

är titeln på Gunnar Ågrens och Sten-Åke Liedéns projekt. Leif Hambrseus

har fått anslag för metaboliska balansstudier på barn under en treårsperiod.

David Ingvar studerar »Störningar i hjärnans blodcirkulation vid

alkoholmissbruk». Holger Hydén forskar om »Specifik proteinsyntes i hjärnan

vid inlärning» och Erik Jorpes och Viktor Mutt om »Digestionshormoner

för medicinsk diagnostik och terapi».

Inom naturvetenskap har Ivar Olovsson fått anslag för »Studium av vätebindningar

i biologiska modellföreningar», Lennart Philipson för »Strukturundersökningar

av biologiska makromolekyler» och Sixten Abrahamsson

för »Studier av struktur och funktion av komplexa lipider av den typ som

förekommer i biologiska membraner».

Sven Björk och Olof Meger studerar »Restaurering av sjöar med kulturbetingad

hypolimnisk syrgasdeficit». Anders Rapps projekt rör jorderosionen

i Tanzanias och Kenyas torrområden.

Ett stort projekt, som rör jordbrukets markvård, är Sven L. Janssons

»Bördighetsstudier». Lars Gunnar Sillén, Georg Biedermann och Tom Wallin

har beviljats anslag för projektet »Automatisering av kemiska precisionsmätningar

och tillämpning på jämvikter i havsvatten».

En humanistisk u-landsstudie som får stöd av fonden, »The Survival of

Etliiopian Independence», har som projektledare Sven Rubenson. Wilhelm

Holmqvist fortsätter sina studier över arkeologiskt material från Helgö.

Den grekiske forskaren Porphyrios Dikaios har fått anslag för att bearbeta

arkeologiskt material från Cypern, som tidigare har överförts till Sverige.

Ingvar Holm studerar »Samband mellan form, upplevelse och påverkan

inom de föreställande konstarterna».

Slutligen har Ingeniörsveienskapsakademien erhållit ett anslag för att

undersöka förutsättningar för framtidsforskning i Sverige.

Några kommentarer till verksamheten 1965—1968

De statistiska data, som redovisas i en särskild bilaga [s. 45], ger en något

förenklad bild av anslagsfördelningen. Detta beror på att flera av de större

projekten är av interdisciplinär karaktär; det är därför svårt att ge en exakt

beskrivning av ämnesområdena.

Vidare gäller att fördelningen mellan åren kan vara mycket ojämn. Samhällsvetenskap

erhöll under 1967 64,9 % av samtliga beviljade anslag, medan

naturvetenskap fick 8,6 %. Under 1968 var motsvarande siffra för samhällsvetenskap

39,9 och för naturvetenskap 35,2.

De statistiska data som berör hela perioden för fondens verksamhet ger

därför en bättre bild av fördelningen. Samhällsvetenskap har under hela

verksamhetsperioden fått 49,9 socialmedicin/psykiatri 6,3 %, övrig medicin

4,2 %, naturvetenskap 20,3 %, teknik 2,7 %, humaniora 9,7 %, informationsbehandling

3,0 % samt övrigt 3,9 %.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Det kan vidare påpekas att det varit en viss mättnad av ansökningar inom

samhällsvetenskap under 1968, vilket framgår av att ansökningar beviljades

för 6,67 milj. kr. och avslogs för 1,8 milj. kr. Som jämförelse kan nämnas

att inom naturvetenskap beviljades 5,9 milj. kr. och avslogs 17,1 milj. kr.

Det är av intresse att i detta sammanhang närmare karaktärisera vissa

interdisciplinära projekt, som redovisats inom humaniora och naturvetenskap.

»Sverige under andra världskriget», som hittills har fått anslag på över 1,2

milj. kr., har en bred kontaktyta med statsvetenskaplig forskning. Det

språkvetenskapliga programmet »Svenska språket i nutidens samhälle»,

som erhållit närmare 1 milj. kr. i anslag, ger viktiga kunskaper av betydelse

även för pedagogik, socialpsykologi, informationsbehandling in. m.

Inom naturvetenskap understöder fonden hl. a. ett projekt som rör bördighetsstudier

som bakgrund till utformningen av jordbrukets markvård

(1,36 milj. kr.), forskning om biocider (två projekt som hittills har anvisats

1,7 milj. kr.). Fonden ger också anslag till proteinforskning. Sammanlagt

har för tre projekt beviljats ca 1,9 milj. kr.

Kulturgeografi

Professor Gunnar Arpi och fil. kand. Sune Berger:

Näringsgeografisk studie i samband med nedläggningar av fem arbetsställen

vid Billeruds AB

Billeruds AB planerar att under perioden 1969—-1972 lägga ned fem av

sina arbetsställen, nämligen Jössefors bruk, Kyrkebyns bruk, Fredriksbergs

bruk samt sågverken i Hillringsberg och Gördsbyn. Sammanlagt omfattar

dessa enheter ca 700 arbetare och ca 100 arbetsledare och tjänstemän. För

att följa verkningarna av nedläggningarna har ett forskningsprojekt innehållande

en socialogisk, en medicinsk och en näringsgeografisk del påbörjats.

Den sociologiska delen ledes av PA-rådet i Stockholm i samarbete med

sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, och för det medicinska

programmet är arbetsmedicinska institutet i Stockholm ansvarigt.

Det näringsgeografiska forskningsprojektet avser att studera de lokala

och regionala multiplikativa effekter, som företagsnedläggningar ger för

människor och verksamheter. Den lokala ekonomins beroende av företaget

kan därvid bestämmas för samhällen, kommuner eller regioner med olika

storlek och med olikartad näringsstruktur. De effekter nedläggningarna kan

tänkas ge för privat och kommunal service kommer att studeras, liksom

övrig industriell verksamhet och dess eventuella beroende av det nedlagda

företaget.

De anställdas yrkesmässiga och geografiska rörlighet kommer att undersökas

i nära samarbete med sociologerna. Pendlings- och flyttningsmönster

kommer därvid att bestämmas. Genom att projektet sträcker sig över en

relativt lång tidsperiod finns möjlighet att studera de långsiktiga verkningarna

av nedläggningarna.

De sysselsättningsskapande åtgärdernas effekt är föremål för studier liksom

olika samarbetsformer och initiativ. Härmed kan ökad information erhållas

om aktuella omställningsproblem, vilket torde vara av stor vikt för

samhälle och enskilda och bidraga till att skapa effektiva åtgärder vid företagsnedläggningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

9

Statskunskap

Professor Jörgen Westerståhl och docent Stig Hadenius:

Innehåll och struktur hos massmedia

Inom projektets ram har påbörjats och delvis slutförts undersökningar

beträffande nyhetsförmedlingen i press, radio och TV. Vid arbetet med projektet

har en rad tvåbetygselever vid institutionen varit verksamma. Dessutom

har — som planerades i ansökan till fonden — en speciell forskargrupp

för studier av massmedia börjat arbeta. Projektet innefattar visserligen

en rad delprojekt, men de metodiska problemen vad gäller exempelvis

de kvantitativa mätningarna är i stort sett gemensamma för alla delar, varför

ett utbyte mellan de olika delarna varit både fruktbart och nödvändigt.

1. Utformning av kriterier för bedömning av nyhetsförmedlingens objektivitet.

Inom denna ram har slutförts en undersökning av Sveriges radios

bevakning av Vietnam-konflikten. Denna studie, som finns publicerad i stencil

under titeln »Vietnam i Sveriges radio», tillkom på begäran av radionämnden

och bekostades också delvis av denna. Genom de medel som stod

till vårt förfogande från jubileumsfonden var det dock möjligt att samtidigt

som radions nyhetsbevakning undersöktes också studera de större tidningarnas

nyhetstjänst om Vietnam.

Genom den organisation, som byggts upp med hjälp av medlen från Jubileumsfonden

var det möjligt att acceptera ett uppdrag från Sveriges Radio,

vilket gällde en undersökning av Sveriges Radios opartiskhet vid valrörelsen

1968. Denna undersökning pågår nu och beräknas vara slutförd under

våren.

2. TT:s roll som nyhetsförmedlande organ. Genom tillmötesgående från

TT har vi fått tillgång till ett synnerligen omfattande material bestående

bl. a. av TT:s ingående och utgående telegram på vilket en rad undersökningar

igångsatts. Huvudsyftet är att kartlägga den roll som TT spelar när

det gäller gallringen av nyheter. På utlandssidan har således för t. ex. Tjeckoslovakien-krisen

1968 hela (let inkommande materialet analyserats och

jämförts med det utgående TT-material samt den nyhetstjänst som givits i

26 dagstidningar samt i radio. På samma sätt har gjorts undersökningar av

ett antal normalveckor och av andra kriser som t. ex. Ungern-krisen 1956

och Brasilien-krisen 1964. För närvarande planeras ett antal punktstudier av

TT:s bevakning under andra världskriget.

För TT-undersökningen har i samarbete med TT gjorts upp ett detaljerat

program, som innefattar studier av såväl den aktuella situationen som

tidigare perioder vad beträffar både inrikes- och utrikesbevakningen. Undersökningen

beräknas kunna presenteras i bokform 1971.

3. Studier av tidning skoncentrationens orsaker och effekt. Inom denna del

har gjorts en innehållsanalys av pressen i Värmland en månad vart femte

år 1908—1968. Avsikten har varit att studera de förändringar som har skett

i pressens innehåll och jämföra dessa med förändringarna i konkurrenssituationen.

Genom undersökningen är det meningen att lämna ett bidrag

dels till diskussionen om orsakerna till tidningsnedläggelserna, dels till frågan

om följderna av den accelererande tidningskoncentrationen.

Det insamlade materialet bearbetas nu och beräknas kunna presenteras

inom ett år. I fortsättningen planeras likartade undersökningar för andra

delar av landet.

4. Studier av partipress. Våren 1968 presenterades en undersökning av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

socialdemokratisk press och presspolitik 1899—1909, vilken avsåg att systematiskt

beskriva den socialdemokratiska pressens uppkomst i Sverige, dess

innehåll och dess kontakter med lokala och centrala partiinstanser. Som en

direkt fortsättning skall ses den undersökning som nu håller på att färdigställas

och som på en senare period prövar de teorier som uppställdes för den

tidigare perioden. Vidare söker vi att närmare analysera partipressbegreppet

och därmed skapa en bas för undersökningar av den partibundna pressen

över huvud taget.

Fil. lic. Ingemar Dörfer:

Svensk flygindustri 1945—1965

Den svenska debatten om forskning och utveckling (FoU) har i nuvarande

form koncentrerat sig på universitetens och forskningsrådens anslagstilldelning.

Denna utgör dock bara en liten del av den totala FoU-verksamheten

i landet. En sektor som inte tidigare i nämnvärd utsträckning har uppmärksammats

är den militära, inom vilken den svenska flygindustrin utgjort en

teknologiskt avancerad del och svarat för en stor del av den totala FoUverksamheten.

Det finns i sammanhanget skäl att anta att forskning och

utveckling inte varit det viktigaste motivet vad avser statens leveransorder

till flygindustrin. Projektets huvudfrågeställning kan formuleras sålunda:

Vad händer inom flygindustrin och dess förhållande till statsmakterna? Att

försöka besvara denna frågeställning på grundval av det material som fyra

generationers svenska flygplan kan lämna är en intressant uppgift. Som en

förberedelse till detta måste emellertid grundläggande empiriska fakta om

den totala forsknings- och utvecklingsverksamheten tas fram speciellt avseende

flygindustrin. Dessutom måste beslutsprocessen när det gäller vapensystemanskaffning

studeras. Därtill kommer studier av totalförsvarsstrategin,

flygvapnets roll i denna samt de vapensystem som flygvapnet valt för

att fullgöra denna roll.

Den svenska kombinationen av liten välvärdsstat, hög teknologisk kapacitet

och stor försvarskapabilitet har ännu inte uppnåtts av någon annan

stat. Svensk säkerhetspolitik efter kriget är unik i den meningen att svensk

flygindustri varit framgångsrik och svenskt flygvapen så stort internationellt

sett. Japan och Frankrike är exempel på länder som redan börjat inta

likartade säkerhetspolitiska attityder. Internationellt sett är projektet ett

potentiellt bidrag till strategisk teori och därmed teorin om rustningsbegränsningar

och en viss sorts utrikes- och säkerhetspolitik. Studien är den

första i Europa, när det gäller vapenanskaffningsprocessen och dess förhållande

till FoU.

Mr. Brian Urquhart:

Dag Hammarskjöld’s years as Secretary-General

The object of this project is to give an authoritative and balanced account

of Hammarskjöld’s years as Secretary-General of the United Nations. The

main theme of the investigation will be Hammarskjöld’s conduct and development

of the Secretary-Generalship in response to the various challenges

and events of the period. The job of Secretary-General covers an enormous

range of activities all the way from the administration of the Secretariat

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

11

through economic and social work to dealing with pclilical crises and conflicts.

The main emphasis of the stndy

the job which takes up by far the largest part of the Secretary-GeneraPs

time and is also historically the most interesting part of the work.

In order to make the subject intelligible it will be necessary to write this

account of Hammarskjöld’s Secretary-Generalship against the background

of the international situation of the period. It will also be necessary to give

some account in as intelligible terms as possible of the way which the

United Nations actually works, its difficulties, weaknesses, advantages and

disadvantages.

The main political situations to be dealt with are the Middle East, including

the Suez crisis of 1956 and the Lebanon—Jordan crisis of 1958, Hammarskjöld^

mission to Peking to secure the release of the American aviators

in 1955, his connection with the events in Indo-China troughout the period

and specifically in Laos, the Congo crisis, and a wide variety of other situations

which will have to be dealt with more briefly. To some extent the book

will have to be written episodically because without continuity many of these

episodes will be difficult to follow. This will mean a certain amount of

switching about in time. On the other hand this will make it easier lo

extract the story of a particular problem from the main text.

Hammarskjöld dealt extensively, both publicly and privately, with numerous

leaders and personalities all over the world, and some account will

have to be given of these relationships. The people concerned include Henry

Cabot Lodge, Dulles, Ben Gurion, Nasser, Fawzi, Selwyn Lloyd, Nehru,

Krushchev, Chou-en-lai, Bourguiba, Sekou Touré, Lumumba, Tshombe,

Couve de Murville, Lester Pearson, to name only a few. His personal friendships

and interests covered another range of people especially in the intellectual,

literary and artistic world. HammarskjökPs relationship with his

staff and with the Press are also important.

Obviously, a book such as this must give some attention to Hammarskjöld^

personality, personal life and private interests, and should include

åt least some biographical background. I do not intend, however, to go exhaustively

and speculatively, as many others have already done, into what is

now sometimes called Hammarskjöld’s “spiritual life” except as far as his

personality and approach to life and to problems are relevant to his performance

as Secretary-General. I propose to try to describe his character, intellectual

interests and personality as an aspect of his conduct of the Secretary-Generalship,

which occupied by far the largest part of his time and

encrgy in the last eight years of his life. I believe that HammarskjökPs conduct

of liis office sheds more and truer light on his personality and his

exceptional ability than random speculations about his rcligious beliefs, personal

idiosyncrasies, etc. Hammarskjö!d’s own book “Markings” is, of

course, the key work on his personality and beliefs and is more reliable,

though often less clear, than the speculations of other people. It will provide,

however, since the entries in it are accurately dated, an authentic

running commentary on Hammarskjöld’s private State of mind.

The main sources for the investigation will be the voluminous public

documentation on the period including United Nations documentation,

Hammarskjöld’s own private papers, to which I have sole access, interviews

and correspondence with friends and people who played a major role in

international affairs during HammarskjökPs Secretary-Generalship and,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

finally my own knowledge of the period as a United Nations Secretariat

official who worked in Hammarskjöld’s office för the entire eight years of

his Secretary-Generalship.

I hope to present a balanced, objective and well-informed account of this

rather large and difficult subject and to describe the various problems and

situations and Hammarskjöld’s place in them in such a wray that they can

be judged on their merits and on the historical facts of wThat actually happened,

as far as these can be established. I have no intention or wish to

write an “authorised biography” or a public relations job for the United

Nations or Hammarskjöld, of wdiich, incidentally, I do not believe that

either the institution or Hammarskjöld stand in any need. It may be necessary,

occasionally, to make interpretations, comments and criticisms of

Hammarskjöld’s actions and those of other people and governments. I shall

do this where it is necessary for an understanding of the complicated and

sometimes rather obscure nature of the problems involved. Otherwise I shall

try to make the facts speak for themselves.

Företagsekonomi och nationalekonomi

Civilekonom Carl-Axel Staél von Holstein:

Praktiska tillämpningar av Bayesiansk beslutsteori på ekonomiska problem

I åtskilliga situationer, där man skall fatta beslut, kan man inte vara säker

på utfallen av olika beslut. Detta brukar man kalla beslut under osäkerhet.

1 många osäkerhetssituationer, t. ex. försäkringsbolagens riskbedömningar,

har man tillgång till statistiskt material och kan då tillordna sannolikheter

till de olika utfallen. Beslutsproblemen kan sedan lösas med statistiska

metoder. I det stora flertalet fall har man ej tillgång till sådant

material, utan man får då lita enbart till personliga bedömningar. Dessa

bedömningar kan man kanske uttrycka kvantitativt i form av (personliga

eller) subjektiva sannolikheter, vilka i så fall uttrycker beslutsfattarens tilltro

till inträffandet av olika händelser. Ibland säger man personliga i stället

för subjektiva sannolikheter, vilket understryker att det är frågan om en

persons egen uppfattning som uttrycks i sannolikheter. Om man känner de

subjektiva sannolikheterna kan beslutsproblemet behandlas på samma sätt

som då man har tillgång till statistiskt material.

I de flesta praktiska tillämpningar av Bayesianska metoder, vilka bygger

på användandet av subjektiva sannolikheter, förutsätter man att dessa är

kända. Endast sällan diskuteras problemet hur dessa sannolikhetsfördelningar

skall erhållas. Projektet avser att studera problemet hur man bäst

skall uttrycka personers erfarenhet kvantitativt för att utnyttja denna för

ett beslutsproblem.

Mera specifikt avser projektet att studera

1. Metoder att härleda personers verkliga uppfattningar om olika variabler

i en beslutssituation.

2. Analytiskt hanterbara approximationer av dessa.

3. Olika sätt att aggregera flera personers uppfattning till en enda.

4. Huruvida man kan träna personer att ange sina verkliga sannolikhetsfördelningar.

Till en stor del avses problemen att studeras genom praktiska experiment

men även genom försök till användning av Bayesianska metoder hämtade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

13

från industrin. Två olika typer av experiment har hittills genomförts: 1)

Försökspersoner fick på olika sätt ange sina sannolikhetsfördelningar för

händelser knutna till oregelbundna tärningar och liknande slumpmekanismer;

2) Försökspersoner fick ange subjektiva sannolikheter för olika händelser

rörande köpkursutvecklingen över tvåveckorsperioder för tolv olika

aktier.

Ekon. lic. Ulf Lundman:

Studium av informations- och transaktionsbeteende på aktiemarknaden

Frågor om den information som de större företagen lämnar till olika sektorer

av samhället har rönt stor uppmärksamhet under senare år. Syftet

med denna studie är att beskriva beteeendet hos olika beslutsfattarkategorier

på aktiemarknaden vad avser den information de tar del av och de faktorer

som i olika situationer kan påverka deras handlande.

Undersökningen utföres i form av survey bland fysiska personer. Under

medverkan av statistiska centralbyrån har en representativ undersökningspopulation

kunnat utväljas, omfattande ca 600 aktieägare. Telefonintervjuer

sker med dessa aktieägare samt med en kontrollgrupp. De frågor som

därvid ställs gäller i första hand utnyttjandet av olika informationskanaler

och förekommande personlig rådgivning vid förvaltning av aktieinnehav.

Meningen är att mot denna bakgrund söka visa hur förväntningar bildas på

aktiemarknaden och hur detta står i samband med beslut att göra eller avstå

från att göra köp eller försäljningar.

Civilekonom Rolf A. Back, fil. kand. Hans Dalborg och civilekonom Lars

Otterbeck:

Utveckling inom företag i skilda miljöer 1957—1967

Projektet utgår från den strukturekonomiska forskning som bedrivits vid

Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI) vid Handelshögskolan i Stockholm

av framför allt Folke Kristensson och Bertil Thorngren. Avsikten är att

efter precisering av den hittills utvecklade begreppsapparaten och modellerna

empiriskt pröva ett antal hypoteser om samband mellan strukturella

förändringar inom företagen och förändringar i deras omgivningar. Studien

inriktas sålunda på förändringar av företags lokaliseringstillstånd, dvs.

företagsenheters relationer till sin omgivning. Sådana förändringar uppstår

förutom genom rena flyttningar dels internt genom förändringar i företagens

inriktning och aktivitetsnivå, dels externt genom utvecklingar hos företagens

regionala miljö.

Den empiriska undersökningen har karaktären av typfallsstudie. Studien

bedrivs på arbetsställenivå i ett tjugotal företag med speciell inriktning på

funktionsuppdelningen mellan organisationsenheterna. Såväl interna som

externa förändringar skall analyseras i ett stort antal dimensioner. Parallellt

genomförs en studie av beslutsprocessen bakom faktiska omlokaliseringar,

så som befattningshavare inom företagen uppfattat denna. Resultaten

från denna undersökning sätts i relation till ovan nämnda flerdimensionella

strukturanalys.

Projektet, som ingår i två större forskningsprogram: »Studier av ekonomiska

strukturer inklusive informationsstrukturer i företag och regioner»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Banköutskottets memorial nr 35 år 1969

och »Lokalisering och ekonomisk strukturutveckling», påbörjades i maj

1968 och beräknas vara slutfört hösten 1969.

Professor Bertil Näslund och fil. kand. Björn Leonardz:

Studium av några företagsekonomiska problem rörande industriforskningens

ekonomi

Forskningens betydelse som drivkraft för ekonomiskt framåtskridande

har kommit att bli alltmer betonad i olika sammanhang. Från företagsekonomins

synpunkt, med företaget som studieobjekt, är det härvidlag av intresse

att studera företagens egen forskning ur olika aspekter.

Det föreliggande projektet gäller industriforskning i vid bemärkelse. Med

»forskning» avses såväl grundforskning och tillämpad forskning som utvecklingsarbete,

men däremot utesluts rena marknadsföringsåtgärder. De

centrala frågorna rör metoder och kriterier för val av projekt och för bestämning

av tidpunkt för nedläggning av projekt.

Dessa frågor kommer att belysas både teoretiskt och empiriskt. Undersökningens

teoretiska del stöder sig huvudsakligen på litteraturstudier. Den

empiriska delen skall bestå av en fältundersökning med syfte att kartlägga

existerande praxis på området.

Statistik

Universitetslektor Ove Frank:

Systemanalys med sannolikhetsteoretiska och grafteoretiska metoder

Begreppet systemteori används i flera sammanhang som benämning på

olika aspekter av problem, där man betraktar sammansättningar eller samband

mellan komponenter av något slag. System används också som synonym

till metoder, planer, sätt, principer, procedurer etc. Med svstemteori

avses då behandling av optimeringsproblem, jämförelser mellan "olika metoder,

metodvärdering enligt olika kriterier etc. Uppfattas system i vid mening,

kan systemteori sägas innefatta ett flertal områden som trots sina

stora skiljaktigheter dock har vissa matematiska modeller och begrepp

gemensamma.

Inom tillförlitlighetsteorin studeras hur teletekniska komponenters egenskaper

och hopkoppling påverkar systemets egenskaper. Inom kontrollteorin

studeras tekniska system av olika slag, självkontrollerande produktionsprocesser,

målsökande robotar etc. Med matematiska modeller analyseras

egenskaper hos olika återkopplade system. Flera av de matematiska modeller,

som kommer till användning vid styrning och kontroll av tekniska system,

har applicerats även i andra sammanhang. Biologiska system, studier

av nervimpulser, artificiell intelligens och logiska system är exempel på områden,

där huvudvikten har lagts vid systemstrukturer och logiska samband

mellan systemets olika komponenter.

En annan typ av systemstudier kan exemplifieras med operationsanalytiska

modeller för företagsstyrning, produktionskontroll, transportsystem,

administrativa system. Här har huvudvikten lagts vid modellkonstruktion

för systemet, kriteriefrågor och optimeringsproblem. Med de operationsanalytiska

studierna har följt en kraftig accentuering av modellskapande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

15

och matematisering inom det samhällsvetenskapliga området. Man kan

peka på begrepp som ekonometri, sociometri och psykometri. Inom t. ex.

sociometrin kommer systemmodeller till användning vid studium av relationer

mellan individerna i grupper av skilda slag.

Ett stort fält för systemteoretiska studier utgör behandlingen av datasystem

och informationsöverföringar. Här kan man skilja på åtminstone

tre olika huvudinriktningar. Den första kan karakteriseras av kommunikationsteori,

informationsteori, kodteori, cybernetik och är relaterad till såväl

transportsystem som logiska system. Den andra inriktningen är mot maskinell

databehandlingsteknik. Den tredje inriktningen är mot en mera generell

och formell systemteori, syftande till styrning eller administrering med

hjälp av informationsflöden. Denna inriktning är relaterad till strukturproblem

och logiska modeller.

De många systemteorier som förekommer i litteraturen har eller kan ha

vissa gemensamma matematiska hjälpmedel. Om de modeller och metoder

som är av generellt slag sammanförs och utvecklas ytterligare, fås dels ett

grundforskningstillskott och dels möjligheter till vidgade tillämpningsmöjligheter

för teorierna. Inom statistikens arbetsfält kan man genom utvecklingen

av datatekniken notera en förskjutning från urvalsproblem, mätproblem

och andra osäkerhetsproblem till metodikproblem för stora datamängder.

Hantering och utnyttjande av stora dataflöden för belutsfattning har

blivit viktiga problemområden för statistiken. Man behöver metodik för

konstruktion och testning av modeller anpassade för speciella tillämpningssituationer.

Avsikten med den pågående undersökningen är att genom ett

systematiskt utnyttjande av grafteoretiska och sannolikhetsteoretiska metoder

bidraga till denna metodutveckling och en generell systemteori.

Pol. mag. Jan Nordlander och fil. kand. Lennart Gustafsson:

Studier av optimala stickprovsplaner med speciell inriktning på utnyttjande

av hjälpinformation

Studier av stickprovsteorier vid ändliga populationer med speciell inriktning

på upprepade stickprovsundersökningar

Dessa båda delprojekt ingår i forskningsprogrammet »Modern stickprovsteori».

Den tidigare utvecklingen inom skattningsteorin vid ändliga populationer

har kännetecknats av intuitiva urvals- och skattningsmetoder och jämförelser

mellan sådana på grundval av varians- och kostnadskriterier. Den

senare utvecklingen, som rört de rent matematiska aspekterna av stickprovsteorin,

syftar främst till att sammanknyta skattningsteorier vid ändliga

populationer med den allmänna statistiska inferensteorin, något som

ur grundforskningssynpunkt är av stort intresse. Dessa senare studier har

nästan utan undantag ägnats det univariata fallet i kombination med ett

enstegsurval.

I praktiken utnyttjas ofta hjälpinformation i form av med undersökningsvariablerna

samvarierande variabler, som är endera fullständigt eller delvis

kända genom stickprov. Någon kännedom om de matematiska aspekterna

vid skattningar med sådana urvals/estiinationsmetoder finns ej för

närvarande. Detta kommer att studeras i det först nämnda delprojektet.

I praktiken utnyttjas oftast andra urvalsmetoder än enstegsurval. Någon

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

kännedom om de matematiska aspekterna vid skattningar med generellare

urvalsmetoder finns ej för närvarande. I det andra delprojektet skall de

matematiska aspekterna på skattningar vid generellare urvalsmetoder än

enstegsurval belysas.

En speciell typ av hjälpinformation erhålles vid s. k. upprepade stickprovsundersökningar,

vilka kommer att studeras i båda delprojekten. Optimala

skattnings- och planeringsförfaranden kommer att studeras i kombination

med generella urvalsförfaranden. Estimatorer kommer att härledas

enligt B.L.U.E.-kriterierna. En linjär kostnadsmodell kommer att användas

för allokering av urvalet enligt kriteriet minimal varians till given kostnad

eller enligt kriteriet minsta kostnad till given varians. Dessa studier är av

stort praktiskt intresse.

Sociologi och socialpolitik

Docent Birger Lindskog:

Märstaundersökningen. En studie av social och kulturell förändring

Studiet av social förändring är av centralt intresse för samhället och synes

samtidigt vara på väg att få en nyckelposition i aktuell sociologi. Inom

denna sektor återfinnes Märstaundersökningen, som är ett långtidsprojekt

för att studera social och kulturell förändring i ett snabbt växande samhälle.

Undersökningen görs på både den makro- och den mikrosociologiska

nivån och omfattar datainsamling, dataarkivering och dataanalys. Den sociala

process som här studeras är främst urbaniseringen och dess följder för befolkningens

sammansättning, familjestrukturen, individernas anpassning,

attityder till samhället i stort ävensom speciella attityder (exempelvis politiska).

Vidare studeras i Märsta sådant som föreningsliv och mental hälsa

samt förhållanden i den yttre miljön, bl. a. byggenskapen.

Ett viktigt nytt moment i undersökningen är det påbörjade arbetet med

att framställa en omfattande och mångsidig modell för utvecklingen i

Märsta på grundval av det sedan 1960 kontinuerligt insamlade materialet

och på grundval av tillgängliga registerdata. Analysen av ett så omfattande

material förutsätter en dataorganisation, som möjliggör omedelbar tillgång

till och som samordnar de olika (delvis överlappande) delmaterialen. Denna

dataorganisation skall förverkligas i form av en automatisk databank, som

samtidigt skall vara vägledande vid modellsyntesen, eftersom den sker i dialog

med dataanalysen. Avsikten är, att databanken och modellen så småningom

skall kunna utnyttjas även av samhällsplanerare.

Sveriges sociologförbund:

Uppbyggande av ett samhällsvetenskapligt dataarkiv

Varje år genomföres i Sverige ett stort antal mer eller mindre omfattande

samhällsvetenskapliga empiriska undersökningar och utredningar. Vad som

sker med de datamaterial som därvid insamlas, efter det att forskaren eller

utredningsmannen utnyttjat materialets information för sina syften, vet vi

för närvarande mycket litet om, men gissningsvis begravs dessa datamaterial

(frågeformulär, hålkort o. d.) i sämsta fall i någon soptunna, i bästa

fall i något arkivutrymme på den institution till vilken forskaren är knu
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

17

ten. Detta är ett i vidaste mening oekonomiskt förhållande, tv dessa datamaterial

är givetvis användbara och värdefulla i andra forsknings- och utredningssaminanhang

utöver det ursprungliga syftet med deras insamling.

För att söka skapa ett bättre utnyttjande av insamlade datamaterial ansökte

Sveriges sociologförbund våren 1968 om ett anslag på 32 000 kr. för

att utreda frågan om inrättandet av ett centralt samhällsvetenskapligt dataarkiv.

Vid sammanträde den 10 oktober 1968 beslöt styrelsen för Stiftelsen

Riksbankens jubileumsfond att bifalla denna ansökan.

Målsättningen för projektet är således att utreda och i rapportform redovisa

hur ett svenskt samhällsvetenskapligt dataarkiv lämpligen bör byggas

upp.

Professor Karl-Erik YVärneryd, ekon. lic. Kjell Nowak och fil. kand. Dan

Lundberg:

Information i massmedia — dess användning och effekter

Få människor i det moderna samhället är helt utan kontakter med massmedia

av olika slag. Dessa fyller en rad olika funktioner för den enskilda

människan och för samhället i stort. Allteftersom samhället tilltar i komplexitet

och de internationella kontakterna intensifieras, ställes allt större

krav på massmedias vilja och förmåga att ge information om, tolka innebörden

av och påverka ställningstaganden till skilda förhållanden och företeelser.

Sådan information är redan nu av betydande omfattning — exempel

är information om hälsovård, om sociala frågor och förhållanden, om

trafiksäkerhet, om samhälleliga rättigheter och skyldigheter, om miljövård,

befolkningsproblem osv. Från praktisk, samhällelig synpunkt är det av stor

vikt att sådan mer eller mindre starkt målinriktad informationsverksamhet

kan planeras och utformas på grundval av empiriska forskningsresultat.

Från vetenskaplig synpunkt erbjuder en forskningsinsats på detta område

stora möjligheter för tillämpning och vidareutveckling av socialpsykologisk

och psykologisk teori och metodik.

Föreliggande projekt är inriktat på frågor om hur människor tar emot

och reagerar på masskommunicerad information, om hur de förhåller sig

till skilda slags mediainnehåll och om vilken roll massmedia spelar i deras

tillvaro. Projektet består av tre delprojekt varav två för närvarande pågår.

Delprojekt I fortsätter en forskningstradition som genom experimentella

undersökningar söker beskriva hur människor tar emot och reagerar på

masskommunicerad information. Hur uppmärksammar man olika slags information,

hur tolkar och bedömer man information, under vilka betingelser

anpassar man föreställningar och värderingar til! mottagen information

och under vilka förutsättningar får detta konsekvenser för handlandet i

olika situationer? De undersökningar som ingår i delprojektet söker belysa

frågor av detta slag, och intresset är särskilt inriktat mot bildmässig överföring

av information. Speciell uppmärksamhet ägnas frågan om under

vilka förutsättningar informationsmottagande kan leda till beteendeförändringar.

De undersökningar som ingår i delprojekt It anknyter i stället huvudsakligen

till den s. k. »användningsmodellen» för studium av individers och

gruppers relationer till massmedia och deras innehåll. Dessa undersökningar

syftar inte i första hand till att belysa de direkta effekterna (atti2

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 35

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

tyd- och/eller beteendeförändringar) av vissa bestämda masskominunicerade

budskap utan snarare till att öka kunskapen om vad olika typer av

media och informationsbudskap betyder för mottagarna som upplevande

och handlande individer. Centrala undersökningsproblem blir därmed dels

att kartlägga vilka inlärda behov och förväntningar, av både individuell

och social karaktär, som ligger bakom exponeringen, dels att studera hur

några olika kombinationer av media och informativt innehåll svarar mot

dessa behov och förväntningar. Detta innebär med andra ord studium av

den masskommunicerade informationens funktioner för mottagarna. Vissa

försök kommer dock också att göras för att studera sambanden mellan

funktioner och direkta effekter, vilket innebär ett närmande till den typ av

undersökningar som innefattas i delprojekt I. Ett sådant närmande består

också i att experimentell metodik kommer att användas i viss omfattning

— tidigare funktionsstudier har huvudsakligen bedrivits med hjälp av survey-

och intervjumetodik.

Professor Ludwig L. Geismar:

Cross-National Research on Family Functioning and Disorganization

Cross-cultural research on the family has a long tradition. In its early

days emphasis was placed upon the study of evolutionary development and

institutional features, b ut as Reuben Hill has shown, this has given way in

recent years to research organized around such concepts as family structure

and roles, interactional patterns, values, life styles, stratification, and

mobility. Hill’s survey of cross-national family studies indicates that scholarly

work, which lagged for several decades, has gained momentum since

the Second World War.

Few of the cross-cultural family studies of recent years are concerned

with the relationship of social problems to social policy and action. This is

true in spite of the fact that the studies of Frederic LePlay, one of the pioneers

of empirical research on the family, were very much action oriented.

Sociology, it would seem, needs to come of age as a social Science before it

can venture forth into applied fields and social engineering. The tremendous

growth in recent years of the sociologies of medicine, mental health, rehabilitation,

corrections, social welfare, etc., suggests, nonetheless, that the

necessary theoretical and conceptual tools are being created to deal with

social problems within a problem solving focus.

One of the chief advantages of comparative research carried out simultaneously

in several countries lies in the researcher’s opportunity to einploy

a quasi-experimental approach to the study of a social problem. He can do

this by selecting his research settings in a manner which is consonant with

the interaction of variables sought in a given hypothesis. The use of longitudinal

designs in these studies can give added strength to cross-cultural

research endeavors.

The following four major stages of activity are required in establishing

a cross-national study of family functioning and disorganization: (1) Developing

a coinprehensive research design for the cross-cultural study. (2)

Creating the research model for data collection and measurement. (3) Selection

of research population, training of field workers, and data collection.

(4) Analysis of data and report writing.

Stage one requires a full understanding and exposition of the essential

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

19

purposes of this cross-cultural endeavor; means will have to be found to

finance it. Potential participants will want to consider in the course of a

series of meetings or a two-or-three day workshop how the proposed study

will tie in with their own interests and experiences in family research. The

particular relationship of the proposed model for measurement to national

or local family programs or projects will need to be examined. The choice

of sites for the study is determined partly by the independent variables selected

to correlate with family disorganization. The advantages of crosssectional

versus longitudinal designs need to be considered.

Stage two should begin with a workshop attended by representatives from

those countries which wish to participate in the study. The workshop will

be devoted to a discussion of the skeleton model for study of family functioning

and disorganization sketched above. This model in its present or

modified form will serve as a starting point for intra-cultural efforts aimed

åt specifying dimensions and areas of social functioning, defining criteria

of mal-functioning and well-functioning, and constructing schedules for

data comprising the dependent and independent variables. Åt this stage the

national research teams will also fully explore alternatives för optimum

data gathering and decide what types of data such as interviews, observations,

available records, etc., would be most appropriate for the study. Research

instruments need to be developed and should be tested åt stage two

for their reliability and validity.

The activities in stage three flow from the nature of the design developed

in stage one. Theoretical as well as financial considerations will influence

the choice and size of the population to be studied. The training of field

workers and the data collection ma3r be delegated to a professional organization

such as a center or agency for social research, it" these are available.

Data analysis and report writing summing up the activities in stage four

should be carried on or be coordinated from a research center with good

facilities för automatic data processing and scholarly work. Numerous advantages

would accrue from the establishment of the research headquarters

åt the beginning of the project.

Psykologi och pedagogik

Professor Torsten Husen:

International Project for the Evaluation of Educational Achievement

Internationa] Project for the Evaluation of Educational Achievement

(IEA) erhöll i februari 1968 bidrag till det andra stadiet av sitt nuvarande

forskningsprojekt, som omfattar ämnesområdena Science (physics,

chemistry, biology), Mother-tounge (reading comprehension and literature

understanding), English and French as foreign languages samt Civic Education

(både attitydmässiga och affektiva komponenter).

Under stadium I, som sträckt sig från slutet av 1966 till utgången av

1968, har i de 19 deltagarländerna analyser utförts av undervisning och

läroplaner inom de berörda ämnesområdena på basis av material som insänts

till respektive internationella kommittéer (en för varje ämnesområde).

Preliminära test har konstruerats dels för att mäta kunskaps- och

färdighetsutfall och dels för att mäta allmänna attityder till skolan och

skolarbetet respektive speciella attitjrder till de olika ämnena. De prelimi
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

nära kunskaps- och attitydtesten har under 1968 i ett par oingånger utprövats,

och för närvarande är instrumenten för ämnesområdena Science och

Modersmålet färdiga att användas, medan testen i de övriga ämnesområdena

beräknas bli helt klara under loppet av våren 1969.

Under 1969 kommer en s. k. »dry run» att äga rum. Syftet härmed är att

trimma den apparat med vars hjälp data insamlas, kodas och bearbetas.

Sålunda kommer samplingsförfarandet, testning på fältet, maskinell rättning

och databehandling att äga rum i enlighet med uppgjorda planer.

Den enda skillnaden är att mycket små stickprov på ca 400 kommer til!

användning, medan stickproven vid den fullständiga fälttestningen 1970

kommer att vara av storleksordningen 3 000—4 000. Nämnas kan att byggnadsstyrelsen

ställt lokaler till förfogande för projektet i Wenner-Gren

Center. Vidare har projektet avsatt vissa medel för att under en del av året

under tiden 1969/72 kunna ha en utländsk gästforskare placerad i Stockholm.

Slutligen kan nämnas att projektet hos kanslersämbetet hemställt om att

få disponera viss datamaskintid under åren 1969/71. Syftet härined är att

dels göra ytterligare analyser samt att också närmare analysera de svenska

data. I samband med testningen kommer i alla länder svarskort att användas

vilka möjliggör optisk rättning. Den senare kommer att äga rum på

statistiska centralbyrån på MRC 1501-anläggningen i Stockholm.

Professor Mats Björkman:

Slutlednings processernas psykologi

Följande forskningsprojekt är inriktat på frågor som gäller hur människan

förvärvar kunskap om sin miljö, en miljö som både innehåller lagbundenhet

och osäkerhet. Att förvärva kunskap betyder att i ökad utsträckning

kunna förutsäga händelser, att dra slutsatser om hur miljön i olika

avseenden uppför sig (miljön skall här fattas i vid bemärkelse och gäller

såväl den fysikaliska som den sociala miljön).

Nästan all kommunikation med vår omgivning innehåller sådana slutledningssituationer.

Somliga av dem är av banal typ, andra av avsevärt

större betydelse för den enskilde och samhället. Mimik, gester, ansiktsuttryck

ger oss information om en persons sinnesstämning, röntgenplåten

ger läkaren information som ligger till grund för val av behandling, utredningsmaterial

ger politikern underlag för ställningstaganden osv. Den här

typen av situationer kan variera i fråga om informationens omfång och

grad av komplexitet, men ett grunddrag har de gemensamt: informationen

x utnyttjas för att dra slutsatsen y. Nästan alla slutledningssituationer

utmärks av osäkerhet. Den information man har till sitt förfogande medger

inte en korrekt förutsägelse. Man kan dra fel slutsats av en persons ansiktsuttryck,

lika väl som röntgenplåten kan bli feltolkad. På grund av miljöns

osäkerhet bli vår kunskap också osäker.

Vid upprepad konfrontation med x lär man sig så småningom det tillhörande

utfallet. Men eftersom situationen är osäker, inträffar ibland y,

ibland y2 (i realiteten är förstås situationerna mer komplicerade än så här).

Erfarenheten resulterar i en viss kunskap, och en första fråga är följande.

Utnyttjar ni kunskapen optimalt, dvs. gör vi så korrekta förutsägelser som

det vore möjligt rent statistiskt? En råd undersökningar visar att vi inte

beter oss optimalt. Vi använder olika personliga strategier, och en första

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

21

fråga gäller kartläggning av dessa strategier och vilka faktorer som påverkar

dem. Denna problematik ingår som en väsentlig del i projektet.

Antag att två personer ges samma information x. På grund av situationens

osäkerhet och tidigare erfarenhet, som delvis är olika för de två personerna,

drar den ene slutsatsen yt och den andre y.,. En konflikt uppstår.

Den centrala frågan gäller: Hur kan en sådan konflikt reduceras? Av hittillsvarande

experiment att döma förefaller spontan kommunikation mellan

personerna inte vara ett adekvat medel för konfliktreduktion. Det synes

som om de agerande måste bibringas exakt information om den andres

strategi för att konflikten effektivt skall kunna minskas. Konfliktexperiment

ingår som en andra viktig del i projektet och utförs i nära samarbete

med motsvarande forskning vid Institute of Behavioral Science (IBS) vid

University of Colorado.

För att successivt förbättra sina slutsatser måste personen ges information

om vad som faktiskt inträffar, han måste få »feedback» på sin förutsägelse.

Helt nyligen har man börjat uppmärksamma att denna feedback

kan ges i olika former och att detta har avgörande betydelse för anpassningen

till situationen. Inte minst i konfliktexperiment har typen av feedback

visat sig vara en kritisk faktor. En annan fråga av stort intresse är

följande. Hur beter sig människor när de tvingas fatta beslut i situationer,

där feedback inte förekommer alls? En rad beslut i samhället är av den

typen (man kan t. ex. aldrig få någon feedback på beslutet att förlägga

övergången till högertrafik till den 3 september av 365 möjliga alternativ).

En tredje kategori av undersökningar inom projektet gäller alltså effekterna

av olika former av feedback.

En modell, i huvudsak baserad på Brunswiks linsmodell, har utvecklats

för de undersökningar som nu pågår. Avdelningen för psykologi i Umeå

förfogar sedan en tid tillbaka över en utrustning, som medger stor variation

av försöksbetingelser och val av problem och som möjliggör snabb

behandling av data i förhållande till tidigare mera primitiva anordningar.

Parallellt med de experimentella studierna bedrivs arbete av mera fältmässig

eller teknologisk art. En av medarbetarna studerar den typ av konflikter

som SIDA:s biståndsarbetare kan råka ut för. En annan arbetar vid

IBS i Colorado bl. a. med att undersöka olika feedbackformer vid läkarkandidaters

träning i diagnostisering av sjukdomstillstånd.

Trots dess centrala roll för all kognitiv aktivitet är det först under de

senaste tre—fyra åren som forskning kring slutledningsprocessernas psykologi

börjat ta riktig fart. Denna forskning kan väntas bidra dels till allmänna

principer eller lagar för hur människan agerar i en osäker miljö,

dels till vissa teknologiska innovationer, t. ex. när det gäller utbildning för

yrken (exempelvis läkare, kliniska psykologer, bilförare), där dessa processer

utgör en central del i själva yrkesutövandet.

Docent Lars Kebbon:

Psykologiska testmetoders tillämpbarhet inom skilda samhällsområden

Psykologiska undersökningsmetoder har redan nu en vid tillämpning

mom skilda samhällsområden, och behovet torde ändå vara långt ifrån tillgodosett.

Test äger sin tillämpning på en rad frågeställningar inom skola,

sjukvård och arbetsliv, framför allt för utredning rörande behov av stödåtgärder,

urval eller rådgivning för yrkesval eller yrkesanpassning etc.

Beteendevetenskaplig forskning är vidare i stor utsträckning beroende av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottcts memorial nr 35 år 1969

objektiverade mätmetoder som arbetsinstrument. I icke oväsentlig omfattning

sker aktuellt metodutvecklingsarbete vid universiteten såsom betygsarbeten

och avhandlingar. De inledande stadierna i metodkonstruktionen

genomförs därvid ofta med stor noggrannhet, men uppföljning och giltighets

kontroll blir eftersatt, då de av tidsskäl — och andra praktiska oi saker

— är mindre lämpliga som akademiska meriteringsarbeten.

I det aktuella projektet har tonvikten lagts vid diagnos av anlag och

personlighetsdrag av betydelse för individens anpassning till skola och arbete

samt inte minst en kritisk värdering av möjligheten till prediktion

därav. Datainsamligen baseras på omfattande individualundersökningai

samt insamlande av yttre kriteriedata såsom skolbetyg och andra framgångsmått,

data från efterundersökningar inom projektperioden, i de kliniska

avsnitten bedömningar av vårdbehov etc. Projektet omfattar en serie

delundersökningar, som berör olika tillämpningsområden och utförs i samarbete

med flera universitetsinstitutioner, kliniker och skolor.

Tre delprojekt (I—III) berör de skolpsykologiska och kliniska tillämpningsområdena.

Svensk standardisering har utförts av en individualtestskala

för prövning av barns intellektuella resurser, Wechsler Intelligence

Scale for Children (WISC). De tre delprojekten avser prövning av instrumentets

prognostiska giltighet för skolframgång samt tillämpbarhet för

vissa handikappgrupper.

Det första delprojektet avser prövning av WISC-skalans prognostiska

giltighet för skolframgång och skolanpassning. Ett andra delprojekt beror

testtekniska problem vid begåvningsbedömning av psykiskt störda barn

och omfattar bl. a. utprövning av en förkortad form av WISC-skalan.

I anslutning till vissa andra projekt under ledning av laborator K. G.

Ahlström rörande dels särskoleelever, dels elever vid specialskolan för hörselskadade,

utförs separata analyser av skalans mätegenskaper i fråga om

psgkisk utvecklingsstörning resp. intellektuella funktioner hos hörselskadade.

Två delprojekt berör de vuxenkliniska och arbetspsykologiska tillämpningsområdena.

Av psykologins olika tillämpningsgrenar sysselsättei i \årt

land det kliniska området för närvarande det största antalet psykologer.

Även övriga tillämpningsområden, såsom de skol- och arbetspsykologiska

kräver inte sällan ställningstaganden av klinisk-psykologisk art. I och

med att nya psykoterapeutiska, farmakologiska och andra behandlingsmetoder

utvecklas, ökar behovet av en förfinad beteendediagnostik. Tidigare

subjektiva och ofta grova kliniska observationsmetoder visar sig otillräckliga.

Psykologiska testmetoder förväntas göra det kliniska informationsinhämtandet

mer objektivt och öka möjligheterna till kvantitativ differentiering

och jämförbarhet. Sådana diagnosinstrument ger viss unik information,

som inte kan erhållas på annat sätt, samtidigt som det i andra

fält torde vara möjligt att med testinstrument nedbringa den nödvändiga

observationstiden. Behov föreligger dels av att nya instrument skapas, dcis

av att nu tillgängliga metoder vidareutvecklas. Framför allt bör instrumentens

mätegenskaper på olika patientkategorier analyseras, och vidare måste

metodernas metriska relationer inbördes och prediktiva förmåga kartläggas.

Laborator Sigvard Rubenowitz:

Psykologiska aktiveringsproblem inom åldringsvården

Projektets huvudmål är att söka belysa eventuella samband mellan å ena

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

23

sidan ålderdomshemmens organisationsformer och deras inverkan på resursallokering

och miljöutformning, och å andra sidan pensionärernas trivsel

och aktivitet. Resultaten av undersökningen förväntas sålunda kunna

ge anvisningar om åtgärder för att miljömässigt i görligaste mån hindra

en nivåsänkning och ge pensionärerna en ålderdom som upplevs som innehållsrik

och meningsfull.

Undersökningarna företas på ålderdomshem, dels enär tidigare undersökningar

givit vid handen att riskerna för psykisk nivåsänkning på grund

av brist i egenaktivitet bland åldringar är störst inom slutna vårdformer,

dels enär samhället lägger ner betydande resurser på ålderdomshem och

det därför synes angeläget att dessa resurser används så rationellt som

möjligt till pensionärernas fromma.

De konkreta frågeställningar som i första hand skall belysas är följande:

Hur upplever pensionärerna den miljö som de faktiskt erbjuds på hemmen?

I vilken utsträckning påverkas pensionärernas trivsel av olika miljöfaktorer

resp. av olika individbundna faktorer? I vilken utsträckning samspelar

pensionärernas aktivitet med deras subjektivt upplevda trivsel? Hur

ser den miljö ut som pensionärerna faktiskt erbjuds, och vad är önskvärt

att förändra med tanke på deras aktivitet och trivsel? Vilka resurser i fråga

om ekonomi, personal och lokaler är nödvändiga för att skapa en miljö av

önskad kvalitet? Vilka organisationsformer i fråga om fördelning av ekonomiska

och personella resurser samt samarbete inom hemmet och mellan

hemmet och dess ledning är bäst ägnade att skapa en miljö av önskad

kvalitet?

Hälften av ålderdomshemmen i Jönköpings län ingår i undersökningen

(33 hem i 30 kommuner). Urvalet av hem har stratifierats efter storlek.

Datainsamlingen har pågått sedan den 4.11.1968 och avslutades den 17.1.

1969. Muntliga intervjuer efter strukturerade intervjuformulär har genomförts

dels med hemmens ledning (socialnämndens ordförande och socialassistent

i de fall sådan funnits) och föreståndarinna, dels med ett slumpmässigt

urval av pensionärer på hemmen. Skriftliga frågeformulär med

fasta svarsalternativ har lämnats till samtliga personalanställda vid hemmen,

samtliga ledamöter i socialnämnderna samt närmaste anhörige till

de intervjuade pensionärerna. Totalt berörs ca 500 personer av undersökningen.

Arbetet under 1968 har bestått i precisering av målsättningen för undersökningen

och operationalisering till konkreta frågor, som sammanställts

till intervju- och frågeformulär, förundersökningar för utprövning av mätinstrumenten,

urval av hem för huvudundersökningen, etablering av kontakt

med berörda hem och kommuner samt insamling av data. Arbetet under

1969 kommer att omfatta bearbetning av insamlat material samt rapportskrivning.

Slutrapport beräknas föreligga vid årsskiftet 1969/70.

Fil. lic Daisy Schalling:

Kriminologisk differentiell forskning — undersökningar av samband mellan

psykofysiologiska reaktioner (speciellt vid antecipation och habituering)

och vissa personlighetsvariabler inom kriminellt klintel

En av förutsättningarna för en effektiv kriminologisk behandlingsforskning

är bättre kännedom om det klientel som behandlingen avser. Även

om gruppen kriminella är homogen i den meningen att de i allmänhet har

en ogynnsam socialekonomisk bakgrundsmiljö, är den synnerligen hetero
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

gen med avseende på personlighet och psykofysiologisk reaktionsbcnägenhet.

Man har vissa empiriska stöd för antagandet om en differentiell behandlingseffekt,

dvs. att en viss typ av behandling kan ha en positiv effekt

på en kategori kriminella men en rakt motsatt effekt på en annan kategori.

Syftet med forskningsprojektet är att utveckla och pröva metoder, med

vilkas hjälp kriminella kan karakteriseras i från behandlingssynpunkt väsentliga

avseenden. Man kan då indela dem i grupper och studera ev. skillnader

i effekten av olika typer av behandling. Studier av psykofysiologiska

reaktioner under antecipation av obehag (stress) samt vid tillvänjning

till enkla sensoriska stimuli är av intresse för detta ändamål. Inom

ramen för projektet kommer samband mellan sådana reaktioner och personlighetsdrag

att studeras, huvudsakligen inom ett rättspsykiatrisk! klientel,

där stora variationer kan antagas föreligga. Bland personlighetsvariablerna

koncentreras intresset till psykopati i viss mening samt två olika

ångestbegrepp, psykisk ångest och somatisk ångest. Under försöken registreras

förändringar i hudens elektriska motstånd, fingergenomblödning,

fingertemperatur och hjärtfrekvens. Subjektiva reaktioner studeras genom

en självskattningsmetod.

Följande delstudier ingår i projektet: 1) Metodutveckling och konstruktvalidering

av begreppet psykopati samt två olika ångestbegrepp. 2) Spontanfluktuationer

i psykofysiologiska mätningar under belastning (bl. a.

antecipation av smärta). 3) Psykofysiologiska svar på varningssignaler.

4) Habituering av psykofysiologiska svar på en serie toner. 5) Psykofysiologiska

undersökningar på ett ungdomsfängelseklientel. 6) Psykofysiologiska

förändringar i samband med »real-life stress» (undersökningar av

häktades reaktioner vid olika tidpunkter före rättegången).

E. laborator Gunnar Goude:

Perceptuell utveckling och inre aktivering smekanismer hos fisk

Detta projekt faller inom det forskningsområde som behandlar frågor

rörande levande organismers bobyggnadsbeteende, försvarsbeteende, fortplantningsbeteende

och vårdnadsbeteende. De teoretiska delarna i projektet

kan närmast karakteriseras som etologisk-biologiska. Den metodik som används

är eu tillämpning av den experimentella teknik för beteendestudier

som utvecklats inom modern psykologi. Databehandlingen och vissa delar

av teorikonstruktionen kräver att vissa matematisk-statistiska metoder,

lämpliga för datamaskinell bearbetning och simulering, utvecklas inom projektets

ram.

Det experimentella arbetet genomförs med fiskar med väl utvecklat vårdoch

revirbeteende. (I den mån undersökningsresultaten skall generaliseras

till andra organismer bör valet av försöksdjur betraktas från evolutionsteoretisk

synpunkt.)

Det praktiska tillvägagångssättet belyses enklast genom två exempel hämtade

från de experimentserier som för närvarande pågår inom projektet.

I en av experimentserierna kläcks och utvecklas yngel av Tilapia natalensis

(munruvare) artificiellt i speciella kläckningstankar. Vid en ålder av ca

tolv dagar sammanförs ynglen med en modersattrapp, varvid ynglens reaktioner

inför attrappen (svärmning, efterföljnad, flykt, panikreaktioner

o. d.) registreras. Observationerna sker kontinuerligt under den s. k. reaktionsfasen

(den tid då ynglen naturligt visar »tillgivenhetsreaktioner» gent
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

25

emot modern). I naturligt tillstånd svärmar dessa yngel efter signaler från

modern (vid t. ex. fara) kring hennes mundelar och plockas därvid upp i

moderns mun. Detta beteende pågår under reaktionsfasen men övergår successivt

i flyktbeteende (samtidigt med att moderns vårdinstinkter försvagas

och ersätts av ätbeteende). Genom experimentella manipulationer med

attrappernas utseende undersöks vilka stimuli som utlöser approach- och

avoidancebeteenden hos ynglen. Vidare studeras hur »tillgivenhets»- och

»flykt»-beteenden förändras under ynglets utveckling. Experimentresultaten

jämförs med utfallen vid motsvarande studier av yngel som ruvats och

präglats av sin naturliga moder.

I en annan av experimentserierna studeras revirbildningsprocessen hos

hannar av Tilapia natalensis. Experimenten tillgår så att två eller flera hannar

placeras tillsammans i en välkontrollerad akvariemiljö och olika typer

av revirbeteende (aggressivt beteende, försvarsbeteende, bobyggnadsbeteende

osv.) registreras kontinuerligt. Registreringarna sker så att data automatiskt

stansas ut på hålremsa som sedan bearbetas på datamaskin. Data studeras

bl. a. med avseende på beteendefrekvenser och beteendesystematik under

olika faser i revirbildningen och revirhållandet. Olika mått på t. ex.

revirstyrka, revirstorlek och revirpregnans definieras och används vid de

teoretiska beskrivningarna av skillnader i utfall vid experiment där hannarnas

tidigare sociala och psykologiska erfarenheter manipuleras.

Projektet som är ett långtidsprojekt startade under år 1968. Det första

skedet beräknas vara genomfört och färdigt för redovisning under år 1970.

Arbetet bedrivs vid djurpsykologiska laboratoriet vid Stockholms universitet.

Juridik

professorerna Ingemar Hedenius och Jan Hellner:

Kausalitetsfrågor inom juridiken, särskilt skadeståndsrätten, från rättsvetenskaplig

och filosofisk synpunkt

Avsikten med denna undersökning är att söka föra den rättsvetenskapiiga

och den filosofiska analysen av kausalitetsfrågorna närmare varandra

under ömsesidigt utnyttjande av material och metoder.

Juristerna har i form av domar, i viss mån också lagstiftning, ett mycket

omfattande material som belyser skilda sidor av kausalitetsproblemen.

Inom rättsvetenskapen finner man både ingående analys och pragmatiskt

ställningstagande till dessa problem. Den juridiska analysen utgår traditionellt

från den uppfattning om orsaksfrågorna som John Stuart Mill

framlade i »System of Logic» i mitten av 1800-talet, men denna är nu i väsentliga

avseenden föråldrad. Juristerna är därför i behov av stöd i form

av en exaktare och mera omfattande begreppsapparat.

Från filosofernas synpunkt lämnar den juridiska analysen åtskilligt övrigt

att önska med avseende å precision, räckvidd och entydighet, men den

är ändå väl utvecklad i jämförelse med vad man finner inom andra vetenskaper,

som yttrar sig om vad som skall anses vara verkningarna av enskilda

människors eller gruppers beteende. Från filosofisk synpunkt är

det också en angelägen uppgift att söka förbinda de i juridiska sammanhang

förekommande kausalitetsbegreppen med kausalitetsbegrepp som spelar

en central roll i vissa humanistiska vetenskaper, särskilt historien. Under
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

sökningen kan därför också tjäna till att söka fastställa den logiska släktskapen

mellan de olika kausalitetsbegrepp som i olika vetenskaper används

vid beskrivningen av enskilda personers eller gruppers agerande.

Undersökningen bedrivs i samarbete mellan filosofisk och rättsvetenskaplig

sakkunskap. Huvuddelen av arbetet skall utföras av docenten i

praktisk filosofi Lennart Åqvist, som skall ägna hela sin arbetskraft åt

undersökningen. Projektledarna, professor Ingemar Hedenius och professor

Jan Hellner, skall deltaga i planläggningen och utarbetandet, och Hellner

skall särskilt bidraga med de rättsvetenskapliga synpunkterna.

Socialmedicin och psykiatri

Professor Gunnar Lindgren:

Jordbrukets socialmedicin

Arbetsmiljöns betydelse för hälsa och sjukdom har under de senaste

decennierna kommit att uppmärksammas allt mer och bl. a. medfört att

de större företagen i Sverige byggt ut en företagshälsovård av betydande

omfattning. Inom jordbrukets område är emellertid våra kunskaper om de

arbetsmedicinska problemen fortfarande obetydliga och starkt spridda, en

omständighet som starkt reducerar möjligheterna att inom rimlig tid bygga

upp en organisation för företagshälsovård inom jordbruket. För att påskynda

utvecklingen har därför under 1968 med stöd av medel från Riksbankens

jubileumsfond en större undersökning, kallad »Jordbrukets socialmedicin»,

satts igång avsedd att kartlägga sammansättningen av jordbrukets

arbetskraft och de inom jordbruket förekommande arbetsformerna.

Undersökningen är särskilt inriktad på jordbrukets bioteknologi, speciella

medicinska problem och behov av arbetsmedicinska åtgärder. Den omfattar

kommunerna Skurup, Dalby, Staffanstorp, Anderslöv och Lunds stad.

Med stöd av framför allt 1965 års folkräkning och 1966 års jordbruksräkning

har det varit möjligt att få en översikt av jordbrukets och jordbruksbefolkningens

struktur i de studerade områdena. För en mera ingående

kartläggning har till 976 företagare i Skurup, Dalby, Staffanstorp, Anderslöv

och Lund utsänts ett formulär med mera detaljerade frågor angående

arbetets art och omfattning vad såväl företagaren själv som hos

honom anställda beträffar. I mitten av november 1968 hade över 700 svar

inkommit och kodats. De preliminära resultaten visade bl. a. att 70 % av

brukarna var i åldersgruppen 40- 64 år, 10 % över 64 år och 20 % under

40 år. Bland de anställda var motsvarande procenttal 50, 10 och 40. Bland

arbetsuppgifterna dominerade traktorkörning och trädgårdsarbete bland

såväl företagare som anställda. Även djurskötsel spelade en viktig roll.

Enligt den ursprungliga planen skulle ett mera detaljerat frågeformulär

sändas ut till dem som svarat på det först utsända formuläret och med eu

konstellation av frågor anpassade efter de erhållna orienterande upplysningarna.

Denna teknik visade sig emellertid mindre lämplig och i stället

har en serie hemintervjuer gjorts med ledning av utförliga schabloner, som

utarbetats under sommaren 1968 på basen av en serie provintervjuer och

material från de nyligen slutförda arbetsmedicinska undersökningarna av

skogsarbetare i Mellansverige. Vid årsskiftet 1968/69 hade 465 intervjuer

i Luud och Staffanstorp genomförts. Som intervjuare har ett 10-tal personer

varit engagerade (sociologer, medicine kandidater m. fl.).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

27

Med. lic. Robert Olin och socionom Maj-Britt Inglie:

.1 Ikoholisthustrur

Projektet avser en deskriptiv undersökning av de förhållanden under

vilka personer — och då i första hand hustrur — i alkoholistens närmaste

omgivning lever. Undersökningsmaterialet utgörs av utförliga sociala och

medicinska intervjuer med mannen resp. hustrun i äktenskap där samlevnadstiden

överskridit fem år. Dessutom sammanställs relevanta data angående

familjemedlemmarna ur tillgängliga akter och journaler. Undersökningsgruppen

har bestått av drygt 90 familjer (eller långvarigt samboende)

i Solna, där mannen varit föremål för åtgärder av tvingande karaktär hos

nykterhetsnämnden eller — frivilligt — varit föremål för stödjande åtgärder

av stadens informtionsbyrå.

Följande allmänna hypoteser har uppställts: 1) Långvarigt och intensivt

alkoholmissbruk medför så småningom svåra sociala och psykiska påfrestningar

på hustrun. 2) Dessa påfrestningar kan väntas medföra direkta

skadeverkningar av såväl psykiskt som somatiskt slag.

Fältarbetet och materialinsamlandet, som påbörjades hösten 1967, är avslutat

och bearbetningen pågår. Rapport väntas föreligga till sommaren

1969.

Med. lic. Magnus Kihlbom och fil. lic. Nils Olov Näs:

En epidemiologisk och socialpsykologisk undersökning av narkotikabruk

bland studerande vid Stockholms universitet

Bakgrunden till undersökningsprojektet är narkotikabrukets ökade utbredning

under de senaste åren — särskilt bland ungdom — och det härigenom

intensifierade behovet av ett bredare vetenskapligt underlag för beslut

ifråga om rehabiliterings- och preventiva åtgärder. Målsättningen för undersökningen

var i första hand att få ytterligare informationer om narkotikabrukets

utbredning och om främst de sociala och psykologiska faktorernas

betydelse för varierande grader av »immunitet» mot resp. benägenhet

för användning av narkotika. Speciellt uppmärksammas vid undersökningen

den ökade användningen av oannabispreparat (»hasch», marihuana).

Undersökningen är baserad på enkäter med ca 750 studerande vid Stockholms

universitet och syftar till a) att fastställa i vilken utsträckning de

studerande på olika sätt exponerats för narkotika, b) att mäta de studerandes

benägenhet att pröva narkotika, c) att kartlägga det faktiska narkotikabrukets

omfattning och karaktär, d) att belysa attityder och föreställningar

rörande narkotika, narkotikabrukare och narkotikapolitik samt

e) att belysa skillnader ifråga om sociala och psykologiska karakteristika

mellan studerande som använt resp. ej använt narkotika och mellan studerande

med olika attityder till användning av narkotika.

Undersökningsmaterialet bär insamlats under maj—juni månad 1968 och

bearbetats maskinellt och på andra sätt under hösten 1968. En preliminär

rapport beräknas föreligga i slutet av februari 1969.

Överläkare Ulf Otto:

Efterundersökning av barn och ungdomar som gjort självmordsförsök

De barn och ungdomar under 21 års ålder, vilka under femårsperioden

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

1955—1959 vårdats på svenska sjukhus och andra institutioner för självmordsförsök,

har undersökts och resultaten därav publicerats i ett tiotal

artiklar.

En efterundersökning av dessa barn och ungdomar har ansetts angelägen,

då nu ca 10—15 år förflutit efter självmordshandlingen. En personlig kontakt

skulle därvid vara av största värde men har med tanke på etiska och

praktiska aspekter ansetts mindre lämplig. I stället har den nu pågående

undersökningen, för vilken anslag ur Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

erhållits, påbörjats 1968 och beräknas pågå under ytterligare ett—två år.

Metodiken för denna undersökning är att genom studium av tillgängliga

handlingar om individernas sociala anpassning jämföra dem med en kontrollgrupp.

Information erhålles ur länsstyrelsernas dataregister med en

rad sociala uppgifter och ur straffregistret med information om brottsfrekvens

samt vidtagna åtgärder. Ur socialstyrelsens ungdomsvårdsskoleregister

kan information erhållas om huruvida placering på ungdomsvårdsskola

skett, liksom registrering i nykterhetsregistret belyser en väsentlig

sida av individens sociala anpassning. Ev. kommer även ytterligare information

att införskaffas genom militära handlingar för männen liksom sjukkassornas

noteringar.

Genom sålunda insamlad information kan individens levnadsföring och

sociala anpassning liksom i viss mån psykiska hälsotillstånd belysas och

därefter sättas i relation till en lika stor kontrollgrupp, utvald ur länsstyrelsernas

dataregister. På detta sätt kan information erhållas för att belysa

om de som gör självmordsförsök utgör en avvikande grupp i här beskrivna

avseenden eller om de kan anses vara representativa för genomsnittsbefolkningen.

Denna metodik har mig veterligen ej använts tidigare och bör

kunna ge nya aspekter på de barn och ungdomar, som gör självmordsförsök.

Med. lic. Elisabet Sjövall:

Kvinnors totala graviditetsvolym i relation till födda och omhändertagna

barn

I Sverige finns inga undersökningar utförda över hur många graviditeter

kvinnor genomgår och i vilken omfattning dessa avslutas med förlossning

eller med olika former av aborter. Den årliga officiella statistiken över

förlossningar och sjukhusaborter kan ej användas i detta sammanhang.

Föreliggande undersökning avser att på basen av ett göteborgsmaterial

utarbeta en metodik, som skulle kunna ligga till grund för att belysa dessa

problem. Undersökningen omfattar olika kategorier av kvinnor: 1) EU:

legalt abortklientel, hämtat från Göteborgs stads rådgivningsbyrå för abortsökande

från åren 1956, 1965 och 1967. 2) Ett normalt förlossningsklientel

omfattande de kvinnor som 1967 vårdats på de två kvinnoklinikerna i Göteborg.

3) Ett icke-legalt abortklientel under år 1967, likaledes hämtat från

kvinnoklinikerna. 4) Eu efterundersökning 1964 av de kvinnor, som 1956

begärde legal abort vid rådgivningsbyrån för abortsökande i Göteborg.

För samtliga kvinnor skall fastställas den totala mängd graviditeter de

genomgått (total graviditetsvolym) och vidare abortfrekvens i relation till

antalet genomgångna graviditeter. Undersökningarna sker på basen av kliniska

journaler. Antal förlossningar och aborter av olika typer skall även

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

29

sättas i relation till kvinnornas ålder och civilstånd under de aktuella undersökningsåren.

För det legala abortklientelet kan även fastställas hur

många av de framfödda barnen kvinnorna har hand om samt med hur

inånga män de varit gravida.

Undersökningens första del avser bl. a. alt försöka mäta vilken effekt

den liberaliserade tillämpningen av den legala abortlagstiftningen haft,

framför allt mätt i antalet födda resp. omhändertagna barn och i abortfrekvens.

Undersökningens andra del avser att fastställa hur ett normalt

förlossningsklicntel och ett icke-legalt abortklientel fördelar sina förlossningar

och aborter i relation till sitt totala antal genomgångna graviditeter.

Huvudsyftet är att fastställa om det härvidlag finns någon skillnad

mellan dessa tre olika huvudgrupper av kvinnor. Med ledning av funna resultat

skall försök göras att mäta behovet av samhälleliga stödåtgärder för

kvinnor samt behovet av antikonceptionella åtgärder.

Medicin

Professor Gunnar Ågren och forskningsassistent Sten-Åke Liedén:

Framställning av proteinkoncentrat för humankonsumtion från oljefrön

Forskningsarbetet liar bedrivits med tre olika slags oljefrön, solrol, raps

och ett etiopiskt oljefrö, nug (Guizota abyssinica).

Protein koncentrat från solrosfrö. Solrosfrö har hittills

huvudsakligen odlats för att tillvarataga oljan. Oljehalten är hög, mer än

40 %. Det är först de senaste åren som man börjat intressera sig för proteininnehållet

i dessa frön. Världsproduktionen uppgår till mer än 7 milj.

ton. En tredjedel av detta är äggvita.

I ett nyligen publicerat arbete av Ågren och Liedén, »Some Chemical and

Biological Properties of a Protein Concentrate from Sunflower Seeds», Acta

Chem. Scand. 22 (1968) 1981, beskrivs en extraktionsmetod för framställning

av ett proteinkoncentrat vars kemiska och näringsmässiga egenskaper

också undersökts. Proteinkoncentratet, som innehåller mer än 50 % äggvita,

är fritt från toxiska substanser, och efter berikning med små mängder

av den essentiella aminosyran lysin har koncentratet ett biologiskt äggvitevärde

av samma storleksordning som kaseinet i mjölk.

Proteinkoncentratet har nyligen prövats på ett barnhem i Addis Abeba

ingående i två olika typer av vegetabilieblandningar med ca 20 % protein,

varav ca 40 % utgjordes av solrosprotein. De bägge blandningarna prövades

under ca två månaders tid på två olika grupper av barn i 2—5 års

åldern. Under hela testperioden växte barnen normalt och ökade i vikt normalt

enligt västerländska normer. Proteinkoncentratet är sålunda väl lämpat

för humankonsumtion, även för förskolebarn.

Möjligheterna att utnyttja solrosfrö för framställning av ett proteinkoncentrat

beror väsentligen på tre faktorer. På växtodlingssidan gäller

det arealavkastning, sjukdomsresistens och lagringsbeständighet. När det

gäller det processtekniska förfarandet kan man välja mellan tre metoder:

högtryckspressning, lågtryckspressning i kombination med extraktion och

enbart extraktion av oljan. Den tredje faktorn är den ekonomiska aspekten;

produkten måste vara prisbillig för att nå dem som bäst behöver den.

Växtodlingssidan synes utvecklas gynnsamt. Olika frösorter har insamlats

i Ryssland, Kanada och USA. Solrosen är rätt resistent mot torka och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

fordrar inte konstgjord bevattning. Arealavkastningen förefaller gynnsam

i de försöksodlingar som pågår i Etiopien. Resistensen mot parasiter och

riskerna för fågelangrepp måste ntredas ytterligare.

Ifråga om processtekniken pågår utredningar av anläggningskostnaderna

för de två förstnämnda förfaringssätten, högtryckspressning och lågtryckspressning

plus extraktion med organiska lösningsmedel. Den förstnämnda

metoden är billigare men torde ge en näringsmässigt sämre produkt

med sämre lagringsresistens. Den andra, dyrare metoden, ger en utmärkt

produkt, hållbar även under tropiska lagringsförhållanden. Biprodukten,

oljan, torde delvis täcka produktionskostnaderna. Oljeutvinningen

blir högre med den sistnämnda metoden. Ytterligare utredningar och kemiska,

biologiska och toxikologiska värderingar måste göras, innan slutligt

ställningstagande kan ske.

Protein koncentrat från n u g f r ö. Tidigare utförda försök

med frömaterial från Addis Abeba tydde på att ett proteinkoncentrat från

detta material gav vissa toxiska symptom (diarré) hos råttor, som fick

relativt små mänger av detta material. Även barn som åt gröt på en vegetabilieblandning

innehållande små mängder nugfrön köpt på samma marknad

fick diarréer.

Försöken har sista året upptagits på nytt med nugfrön från annan del

av landet. Råttor som utfordrats antingen med hela frön eller ett proteinkoncentrat

från dessa frön fick inte några diarréer. Djuren som utfordrades

med proteinkoncentratet växte långsamt trots att äggvitekvaliteten var

relativt hygglig. Detta tyder på att någon annan typ av toxisk faktor finns

kvar.

Proteinkoncentratet har i detta fall utarbetats med en ny teknik, inneoärande

att äggvitan extraherats med vatten under så gynnsamma metoder

som möjligt. Även i halvstor skala kan på så sätt 30 % av proteinet lösas

ut. Dessa undersökningar befinner sig i ett relativt nytt skede.

Det verkar troligt, att gynnsammare resultat skulle kunna erhållas genom

val av gynnsam variant av nugsort och att inte utgå annat än från

färskt frö. Det är väsentligt att biprodukterna efter vattenextraktion tillvaratages

för oljeutvinning och värdering av kvarvarande presskaka. På

sistnämnda punkter har kontakt sökts med svensk industri.

Framställning av proteinkoncentrat från raps. Proteinkoncentrat

från raps har framställts med i princip liknande metoder

som för nugfrö, dvs. protein extraheras med vatten, innan oljan pressas ur.

En av svårigheterna med den svenska rapsen är att den innehåller relativt

stora mängder av svavelhaltiga, toxiska ämnen. Vid vattenextraktion

och efterföljande gelfiltrering erhålles ett proteinkoncentrat, som fortfarande

har vissa toxiska egenskaper. Vid patologisk undersökning av levrar

från råttor, som utfodrats med sådana koncentrat, kan vissa förändringar

påvisas.

Det fortsatta arbetet har därför inriktats på att undersöka vilka olika äggvitekomponenter

som ingår i proteinkoncentrat, bl. a. med tanke på att den

hos proteinkoncentratet funna toxiska effekten är lokaliserad till en speciell

äggvitekomponent. Hittills har fem olika komponenter kunnat särskiljas

och delvis karakteriserats med fysikalkemiska metoder. Det återstår

att pröva dessa olika äggvitekomponenters toxiska effekt för att se om

den är lokaliserad till någon viss komponent.

Med anledning av vissa erfarenheter från framställningen av protein
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

31

koncentrat ur nugfrö görs vissa försök att minska den toxiska effekten

av rapsmjöl, som erhålles som biprodukt vid Karlshamns Oljefabriker.

Även en mindre sänkning av toxiciteten hos detta mjöl skulle kunna ge

betydande ekonomiska vinster.

Docent Leif Hambraeus:

Inrättande av en klinisk-metabolisk enhet vid barnmedicinska kliniken å

Akademiska sjukhuset i Uppsala jämte inledande verksamhet med metaboliska

balansstudier på barn under en 3-årsperiod

I dagens läge med ett ständigt hot om äggvitesvält i världen är utprövandet

av olika äggviterika supplementeringskoster av betydande intresse.

Denna forskningsverksamhet utförs i intimt samarbete med den avdelning

för näringslära, som nyligen inrättats i Uppsala och som har huvudintresset

inriktat åt u-ländernas näringsproblematik.

Flertalet av de biokemiska medfödda sjukdomarna är förenade med allvarliga

kliniska symptom såsom mental retardation eller allmän utvecklingsrubbning,

och tillstånden leder i stor utsträckning till en för tidig

död eller bestående invaliditet. Genom ett intensifierat studium av de kliniska

symptomen och den samtidiga förekomsten av vissa specifika biokemiska

defekter i kroppens ämnesomsättning kan man förvänta sig att

kunna vidga kunskaperna om sambandet mellan biokemi och klinisk symptomatologi.

Projektet syftar till att öka de kliniska och biokemiska resurserna för

genomförande av klinisk-metaboliska studier, dels i anslutning till biokemiska

och kliniska prövningar av olika äggviterika supplementeringskoster

hos barn i avsikt att utreda möjligheten att använda dem i u-länder, dels i

anslutning till studier av patienter med medfödda metaboliska sjukdomar.

Forskningsarbetet bär främst löpt efter två huvudlinjer. Dels har aminosyrornas

fördelning mellan likvor och plasma hos barn med hydrocefalus

och med hydranencefali studerats. Hos de senare har vi funnit betydande

förskjutningar, som kan ge en del nya aspekter på hjärnans protein- och

aminosyraomsättning. Studier av aminosyrabalansen vid olika kliniska tillstånd

hos barn har fortsatts och fall av fenylketonuri, homocystinuri, cystinuri

och Lowes syndrom m. fl. har vidareutretts. En del nya fall med patologisk

aminosyraomsättning har identifierats. Speciellt intressant synes

ett fynd hos två systrar vara. Det gäller två flickor, 3 resp. 7 år gamla, med

en grav utvecklingsrubbning, där vi vid våra analyser funnit klart patologiska

förhållanden vad gäller koncentrationen av ninhydrin-positiva substanser

i blod och urin. I urinen har exempelvis iakttagits en mycket betydande

utsöndring av 2—3 komponenter, vars identitet ännu ej med säkerhet

kunnat fastställas. Fynden tyder dock på att det torde röra sig om

en ny typ av medfödd metabolisk sjukdom.

Docent David Ingvar:

Störningar i hjärnans blodcirkulation vid alkoholmissbruk

Genom anslag från Jubileumsfonden bär vi kunnat utföra mätningar av

blodflödet i olika delar av hjärnan hos ca 20 patienter som missbrukat al
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

kohol i 15—40 år. De flesta patienterna uppvisade klassiska symptom på

kronisk alkoholism med emotionell och intellektuell avtrubbning samt

nrinnesstörningar. Flera av patienterna har haft delirium.

Mätningarna har utförts i samarbete med psykiatriska kliniken I vid lasarettet

i Lund med en isotopmetod, som utvecklats vid vårt laboratorium.

Djurexperiment har tidigare visat att akut alkoholpåverkan bl. a. ger en

ökning av hjärncirkulalionen. Samma ökning har nu också påträffats hos

vissa patienter som undersökts i nära anslutning till höggradigt akut missbruk.

Sannolikt är ökningen ett uttryck för en »irritation» på hjärnans

nervceller och blodkärl av etylalkohol eller någon av dess nedbrytningsprodukter.

Hos vissa patienter med grava minnesstörningar (Korsakow’s syndrom)

bär nedsättning av blodflödet lokaliserats till tinningloberna, som anses

vara säte för minnesfunktionerna. Detta mycket intressanta fynd kräver

konfirmation i en större serie. Många av patienterna med kronisk alkoholism

uppvisade en höggradig generell nedsättning av hjärnans blodcirkulation,

som tyder på att det mångåriga missbruket successivt leder till en

förlust av nervceller i hjärnans grå substans. Denna störning kan således

med de nämnda metoderna dels mätas kvantitativt, dels i viss mån lokaliseras

till skilda delar av stora hjärnan.

Det ter sig angeläget att undersöka flera patienter med kronisk alkoholism

för att klarlägga alkoholens effekter i centrala nervsystemet bättre.

Resultaten hittills antyder att akut alkoholförgiftning framkallar en ökad

cirkulation i hjärnan och att upprepade intoxikationer leder till eu successiv

funktionsnedsättning och slutligen undergång av hjärnans nervceller.

Huvudresultatet av undersökningen är således att dessa effekter på Iijiirnans

nervceller nu kan mätas kvantitativt.

Professor Holger Hydén:

Specifik proteinsyntes i hjärnan vid inlärning

Institutet för neurobiologi vid medicinska fakulteten i Göteborg existerar

som en forskningsenhet sedan 1958. Även dessförinnan och från dåvarande

medicinska högskolans tillkomst 1949 arbetade vi på histologiska institutionen

med projekt, som föll inom neurobiologi.

Det vetenskapliga program som understöds av Jubileumsfonden berör

två av institutionens huvudprojekt. Det ena rör det funktionella sambandet

mellan nervceller och den andra typen av hjärnceller, gliaceller, samt gliacellernas

funktion i nervsystemet. Relationen mellan nervceller och gliaceller

demonstreras bl. a. av att gliacellernas närvaro runt nervcellerna är en förutsättning

för odling av nervceller. Genom inmärkning av radioaktiva substanser

i makromolekyler i isolerade nerv- och gliaceller söker vi påvisa

om en överföring av informationsrika molekyler, t. ex. RNA, kan ske från

glia- till nervcell. Vi har använt immunologiska metoder och framställt antiserum

mot gliaceller och nervceller i hjärnstammen på försöksdjur och

därigenom kunnat visa, att de bägge typerna av hjärnceller innehåller skilda

sorter av proteiner. De antikropps-framkallande proteinerna i nervcellerna

är specifika för hjärnan såsom organ under det att antigener, som är

bundna till glian, specifikt är lokaliserade till gliacellerna men existerar

också i andra kroppsceller. Detta neuroiinmunologiska projekt syftar till

att analysera olika delar av hjärnan med hänsyn till specifika proteiner.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

33

Det är särskilt betydelsefullt att denna teknik kan utnyttjas för ett studium

av hjärnans funktion i anslutning till vårt andra huvudprojekt.

1962 publicerades från vår institution det första arbete, som visar alt

det sker en syntes av DNA-liknande kärn-RNA i nervceller som är engagerade

i en inlärningsprocess. Detta fynd har bekräftats i arbeten från fem

andra institutioner. Det var att förvänta, att det nysyntetiserade RNA i

hjärncellerna skulle ge upphov till en proteinsyntes. Vi har därför med de

mikrokemiska metoder, som utvecklats här, studerat dels proteiner som är

specifika för hjärnan och inte existerar i något annat organ, dels syntesen

av dessa och liknande proteiner vid inlärningsförsök hos råttor. Det finns

endast i nervvävnad ett surt protein, som utvecklas först några månader

efter födelsen hos människa. Vi har visat att detta protein ytterligare kan

separeras i fyra fraktioner, varav två är hjärnspecifika och utmärks av en

hastig omsättning. Metoderna tillåter en analys av en hundradels miljondels

gram protein. Genom immunologiska metoder fann vi, att detta protein

finns såväl i gliaceller som i nervceller och i de senare endast i kärnan.

Detta är intressant genom den teoretiska möjligheten att en delfunktion bos

det sura proteinet kunde vara att reglera genaktiviteten i nervcellerna.

Vid inlärningsförsök hos råtta studerades en utvecklingshistoriskt gammal

del av hjärnan, hippocampus. Kliniska och djurexperimentella fynd

anger att en inlärning och upplagring av information i långtidsminne icke

sker om hippocampus är skadad. Vi har därför studerat syntesen av tre

sura proteiner och deras omsättning i nervcellerna i en intressant sektor av

hippocampus. Under inlärningsprocessen sker en ökning av denna syntes.

För att söka klarlägga om denna syntesprocess är specifik för inlärning

eller inte, analyserades nervcellerna vid upprepad träning under en månads

tid. Vid den initiala träningen och vid återupptagen träning efter 14

dagars vila fann vi denna ökade proteinsyntes i nervcellerna. Men syntesen

av sura proteiner skilde sig inte från kontrolldjurens en månad efter den

initiala träningen och 14 dagar efter den sista träningsperioden. Detta talar

starkt för att den ökade syntesen av de tre sura proteinfraktionerna är specifik

för inlärningsprocessen. Om proteinsyntesen endast skulle ha varit ett

uttryck för ökad neuralfunklion, hade man kunnat förvänta sig en ökad

proteinsyntes också då träningen återupptogs en månad efter den initiala

inlärningen. Nu pågår analyser för att karakterisera sammansättning och

funktion hos dessa tre sura proteiner. Vidare analyseras RNA och proteinsyntes

och sammansättning inom andra hjärnområden vid inlärning.

Professor Erik Jorpes och docent Viktor Mutt:

Digestionshormoner för medicinsk diagnostik och terapi

Senare tiders nya teknik att med kromatografiförfaranden rena äggviteämnen

har öppnat möjlighet att utvinna de hittills kända hormonerna, som

under digestionsarbetet stimulerar tillflödet av magsaft, galla och bukspott

till tarmen. Två av dem, sekretin, som stimulerar flödet av bukspott, och

gastrin, som stimulerar magsaftsproduktionen, är kända sedan 1902 resp.

1905. 1928 upptäcktes ett hormon cholecystokinin, som kontraherar och

tömmer gallblåsan, och 1943 ett förmodat nytt sådant, pankreozymin, som

spolar ut enzymer från bukspottskörteln till tarmen. Det första av dem,

sekretinet, erhölls 1961 i ren form av en forskargrupp vid kemiska institutionen

vid Karolinska institutet, det andra, gastrinet, renframställdes 1964

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 35

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

av en forskargrupp i Liverpool, varvid dess kemiska struktur samtidigt

klarlades och ämnet syntetiserades. Sekretinets struktur utreddes av den

svenska gruppen 1966, varefter det syntetiserades av amerikanska forskare.

Den svenska gruppen fann vid utredningen av cholecystokininets och

pankreozyminets struktur, att de som två förmodade hormonerna är eu

och samma substans, som sålunda reglerar tillflödet av såväl galla som enzymer

från bukspottskörteln till tarmen.

Mot denna bakgrund har möjlighet öppnat sig att utnyttja hormonerna

ifråga. Gastrin används att mäta magens förmåga att producera saltsyra,

sekretinet likaså att avgöra om bukspottskörteln bär normal eller nedsatt

sekretionskapacitet. Cholecystokininet-pankreozyminet (CCK-PZ) kan utnyttjas

i många situationer, främst vid gallvägs- och tarmröntgen. Det utlöser

en omedelbar kontraktion av gallblåsan och underlättar utspolningen

vid operation och ibland spontanavgång av mindre gallstenar och lconkrement.

Det påskyndar rytmen i de spontana, kontinuerliga tarmrörelserna

och förkortar i hög grad tiden för en tarmröntgen. Möjligheten att s. a. s.

på beställning få ren bukspott resp. galla att rinna till i tolvfingertarmen

har utnyttjats för att påvisa cancerceller från pankreas eller gallgångarna

och tyfus- resp. kolerabaciller i gallblåsan hos bacillbärare.

För utredning av de berörda hormonernas användbarhet inom medicinen

har den svenska forskargruppen med stöd av statens medicinska och tekniska

forskningsråd samt med anslag från Riksbankens jubileumsfond vid

Karolinska institutet organiserat en försöksframställning i mindre skala.

Tack vare denna har under en följd av år kontakt kunnat upprätthållas

med forskare vid universitet och kliniska centra i olika länder, varjämte

material erhållits för studiet av ifrågavarande hormoners kemi och fysiologiska

verkningar.

Laborator Irma Åstrand och med. lic. Anders Englund:

Medicinsk studie i samband med driftsnedläggning inom Billeruds AB

Projektet avser att belysa i vad mån driftsnedläggningar inverkar på

»friställda» personers medicinska status. Samtidigt och samordnad med

detta projekt genomföres en sociologisk studie över driftsnedläggningens

verkan. Slutligen har nyligen igångsatts ett näringsgeografiskt projekt, som

ansluter till de båda övriga.

Studien genomföres vid fem företag inom Billerudskoncernen, där driftsnedläggning

varslats eller beslutats. Totalt omfattas ca 800 personer. Den

medicinska undersökningen omfattar frågeformulär beträffande tidigare

och nuvarande hälsotillstånd, enkel laboratorieundersökning, läkarundersökning

enligt standardiserat formulär samt arbetsprov på cykelergometer.

Den inledande undersökningen har på samtliga platser genomförts före det

definitiva beskedet om nedläggning. Uppföljning kommer att utföras medelst

frågeformulär av samma typ som vid den initiala undersökningen och

omfatta tre år. Det insamlade materialet kommer dels att behandlas utifrån

rent medicinska synpunkter vid Karolinska sjukhusets datacentral, dels

att korreleras till data hämtade ur den sociologiska undersökningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets memorial nr 35 år 1969

35

Naturvetenskap

E. laborator Ivar Olovsson:

Studium av vätebindningar i biologiska modellföreningar

Vid kemiska institutionen vid Uppsala universitet har en forskningsgrupp

under min ledning sedan ett flertal år varit sysselsatt med systematiska

strukturundersökningar av enkla vätebundna föreningar. Det nu slartade

biologiska projektet utgör sålunda en vidareutveckling av detta allmänna

program. Det syftar till en undersökning av bindningsförhållandena

i enkla organiska föreningar, som ur vätebindningssynpunkt kan betraktas

som modeller för de mycket komplicerade biologiska systemen. Avsikten

är att systematiskt studera strukturerna hos sådana närbesläktade modellföreningar

och därvid närmare utreda olika faktorers betydelse för vätebindningarnas

styrka och allmänna egenskaper. Kännedom om sådana

grundläggande principer utgör en viktig förutsättning för klarläggande av

de biologiska processer, som till väsentlig del innebär bildande eller brytande

av vätebindningar.

Undersökningarna koncentreras i första hand till modellföreningar av

DNA (deoxiribonukleinsyral. DNA är den substans som bär den genetiska

informationen i cellen. Den består av en dubbelspiral, i vilken två sockerfosfatkedjor

hålls samman med vätebindningar mellan speciella baser (nukleotidbaser).

Dessa baser paras på ett mycket specifikt sätt till varandra.

Den genetiska informationen finns i sekvensen av baspar längs dubbelspiralen.

Vid celldelning bryts vätebindningarna successivt längs spiralen och

varje enkelspiral bildar sitt eget komplement. Den nya DNA-molekylen får

härigenom samma sekvens av baser som den ursprungliga. Emellertid finns

en viss sannolikhet att en väteatom i ett visst baspar hoppar över från ena

basen till den andra. De sålunda bildade »tautomera» baserna paras på ett

annat sätt, och vid nästa celldelning uppstår ett fel i den genetiska informationen

(en »mutation» uppstår). Vissa föreningar kan ersätta de ursprungliga

baserna i DNA, och många av dessa har en stark effekt på mutationsfrelcvensen.

Det är sålunda av stort biologiskt intresse att systematiskt

undersöka vätebindningarna hos föreningar som liknar de naturliga

nukleotidbaserna i DNA. Genom lämpliga substitutioner kan vätebindningsegenskaperna

successivt förändras och den biologiska funktionen modifieras.

Systematiska undersökningar av vätebindningar i enkla organiska föreningar

är av fundamentalt intresse även från allmän kemisk synpunkt. Studium

av bindningsförhållandena i närbesläktade föreningar utgör därvid

ett av de viktigaste leden i utforskningen av vätebindningens natur.

Professor Sixten Abrahamsson:

Studier av struktur och funktion av komplexa lipider av den typ

som förekommer i biologiska membraner

Lipidmembraner avgränsar de levande cellerna och bestämmer härigenom

utbytet mellan dessa och deras miljö. Membranerna kommer därmed

att påverka cellernas liv på ett avgörande sätt. Även i övrigt ingår de som

väsentliga struktur- och funktionskomponenter i cellernas organisation. En

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

av den molekylära biologins mest angelägna uppgifter synes därför vara att

lösa problemet om de biologiska membranernas uppbyggnad och struktur.

De lipidmolekyler som ingår i membraner uppvisar en för biologiska system

ovanligt hög grad av ordning. Det är därför i princip möjligt att med

hjälp av röntgendiffraktion direkt erhålla strukturinformation från preparerade

membraner. Tolkningen av de data som erhålles är dock mycket vansklig,

om man inte har grundläggande kunskap om strukturen av de i membranerna

ingående molekylerna. I projektet kommer den detaljerade molekylära

arkitekturen av sådana molekyler att systematiskt undersökas.

Komplexa lipider kommer att framställas direkt från naturliga membraner

och genom en kombination av renings- och syntesmetoder överföras

till homogena modellsubstanser. Dessa kan sedan studeras med röntgenoch

andra fysikaliska metoder med större säkerhet än från membraner

direkt preparerade lipider. Utnyttjande av sådana modell substanser möjliggör

dessutom en systematisk variation av den kemiska sammansättningen

för studium av sambandet mellan struktur och biologiska egenskaper.

Professor Lennart Philipson:

Strukturundersökningar av biologiska makromolekyler

Forskningsprogrammet omfattar strukturundersökningar av biologiska

makromolekyler. Denna typ av forskning, s. k. strukturell molekylärbiologi,

bedrivs i Uppsala av flera forskargrupper, lokaliserade dels till Wallenberglaboratoriet,

dels till lantbrukshögskolan. Arbetet har nu avancerat

så långt att vi vet att man kan erhålla detalj strukturen av två biologiskt

viktiga molekyler, enzymerna karboanhydras och allcoholdehydrogenas,

samt erhålla väsentlig information om strukturen av ett virus, Satellit tobaksnekrosviruset.

Primärstrukturen av ett stort antal proteiner är nu känd. På senaste

åren har strukturen av antikroppar tilldragit sig stort intresse och man

vet nu i stort hur dessa proteinmolekyler är uppbyggda. Ett intensivt forskningsarbete

världen över pågår nu för att i detalj fastställa dessa strukturer.

För den medicinska forskningen måste lösandet av antikroppsstrukturen

betraktas som en av de väsentligaste uppgifterna, då det direkt berör

frågor som immunitet, allergi och transplantation.

De vetenskapliga förutsättningarna att under nästa femårsperiod med

ett gott resultat fullfölja detta program finns alltså, men de instrumentella

resurserna har tidigare saknats. För att utföra detta arbete fordras insamling

och bearbetning av ett omfattande datamaterial för de röntgenkristallografiska

studierna, varför en automatisering är helt nödvändig. Högupplösande

elektronmikroskop och avancerad apparatur för de biokemiska

studierna, vilka måste föregå det röntgenkristallografiska arbetet, är likaledes

nödvändiga.

Med den instrumentering som vi erhållit från Jubileumsfonden har våra

resurser jämställts med dem som motsvarande grupper i utlandet förfogar

över.

Docent Sven Björk och dipl.-phys. Olaf Meyer:

Restaurering av sjöar med kulturbeting ad hypolimnisk syrgasdcficit

Under senare tid har bl. a. statliga och kommunala myndigheter visat

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

37

mycket stort intresse för att få utrett, vilka möjligheter som står till buds

för att åstadkomma en miljömässig standardhöjning beträffande sjöar, som

utnyttjas som recipienter och därvid — med synnerligen besvärande följder

— överexploaterats. Forskningen på detta område måste bedrivas på

bred front, eftersom behandlingsmetodiken nödvändigtvis får varieras från

fall till fall beroende på differenserna i sjötyp, i art och grad av förorening,

i målsättningen för restaureringsarbetet etc. Vidare krävs att forskningsverksamheten

bedrives som ett limnologisk-tekniskt lagarbete.

För lösandet av de speciella problem, som föreligger vid restaurering av

djupa sjöar, har samarbete etablerats mellan limnologiska institutionen

vid Lunds universitet och Atlas Gopco AB. I sjöar av denna typ medför den

av avloppsvattentillförseln förorsakade produktionsökningen av bl. a. plankton

efter hand syrgasbrist i de djupare vattenlagren under en avsevärd del

av året. Då total syrgasbrist uppstår, sker en radikal förändring i sjöns karaktär

beroende på att ett utflöde av fosfor och kväve från sedimenten nu

sätter in. Planktonproduktionen ökar mycket snabbt med ytterligare starkt

försämrade syrgasförhållanden som följd. I sjöar med ringa vattenomsättning,

vilka nått detta stadium, medför en eliininering av avloppsvattentillförseln

inte att deras tillstånd nämnvärt förbättras. Restaureringsåtgärder

är i dessa fall nödvändiga.

För att bryta strömmen av växtnäringsämnen från sediment till vatten

och därmed hämma planktonproduktionen samt vidare för att bl. a. göra

hela vattenmassan tillgänglig för exempelvis fisk, är det nödvändigt att

syrgasförhållandena i de botten-nära vattenskikten förbättras.

Väsentligen två typer av restaureringsåtgärd skall inom ramen för föreliggande

projekt undersökas och provas, varvid varje typ skall appliceras

på vardera två sjöar. Således skall s. k. bubbling, alltså utsläpp av tryckluft

genom perforerade vid sjöbotten förlagda slangar, tillämpas på relativt

grunda sjöar (djup ca 5 in), varmed väsentligen en artificiell förlängning

av totalcirkulationen i sjön åstadkommes. Vid relativt djupa sjöar (djup

ca 10 m) skall det syrefattiga bottenvattnet sugas upp med hjälp av tryckluftdrivna

mammutpumpar, syresättas dels genom kontakt med tryckluften

i pumpen, dels genom turbulent strömning i en öppen, på sjön flytande

några hundra meter lång ränna, och sedan släppas ned till samma djup

igen, så alltså att den termiska skiktningen i sjön inte störes. Ev. kombineas

metoden med fällning.

Målet med projektet är att klarlägga dels de limnologiska konsekvenserna

av dessa ingrepp, dels de i sammanhanget uppträdande ekonomiskt-tekniska

problemen.

Den limnologiska sektorn i forskningsprojektet innefattar undersökningar

över de synnerligen komplicerade sambandsförhållanden och förändringsförlopp

beträffande miljö och organismvärld, som inträffar då man

med nämnda tekniska metoder åter ökar syrgashalten i de djupare vattenskikten.

Till de limnologiska forskningsuppgifterna hör exempelvis studiet

av sedimentens egenskaper, av ämnesutbytet mellan botten och vatten, av

vattenbeskaffenheten på olika djup, av förändringar i sammansättning och

produktion av plankton samt av fiskars och andra djurs kolonisation av

de delar aAr sjöarna, där syrgasbrist och svavelväteförekomst omöjliggjort

deras uppträdande. I flertalet fall är det fråga om komparativa undersökningar,

varvid situationen före behandlingen jämföres med situationen efter

densamma.

Den tekniska sektorn i forskningsprojektet innefattar undersökningar

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 35 är 1969

över de väsentligen strömningstekniska och fysikaliska effekter i de aktuella

sjöarna, som olika utföranden eller arbetssätt av den för ingreppet valda

utrustningen betingar. Avsikten är självfallet att studera hela kedjan av

orsakssammanhanget: tekniska åtgärder — direkta konsekvenser av fysikalisk

natur — följdverkningar av limnologisk natur.

Den ekonomiska sektorn i forskningsprojektet innefattar först och främst

en noggrann analys och utvärdering av kostnaderna för restaureringsingrepp

av den beskrivna typen, så som de skulle uppträda i framtiden, när

metodernas verkningssätt kan anses vara väsentligen kända. Vidare skall

olika försök till minimering av kostnaderna utföras, dock alltid med sikte

på sambandet mellan förändringen av det tekniska ingreppsförfarandet

och dess limnologiska konsekvenser.

Projektet innebär utomordentligt värdefulla forskningsmöjligheter inom

sjörestaureringsområdet. Avsikten är att resultaten skall komma till omedelbar

användning i det aktiva miljövårdsarbetet.

Docent Anders Rapp:

Jorderosion i Tanzanias och Kenyas torrområden

Projektet omfattar eu undersökning av den aktuella jorderosionen, dess

former, utbredning och hastighet i valda områden i Östafrika, främst Tanzania.

Jorderosion i form av ytavspolning, ravinbildning och vinderosion uppges

förekomma i allt större omfattning till följd av överexploatering från

en ökande befolkning med växande boskapshjordar, hårdare betning och

planlös bränning eller röjning av ömtåliga markområden. Av de mångfaldiga

skadeverkningar, som jorderosion medför, kan följande tre effekter

särskilt framhållas: förlust av odlingsbar mark eller betesområden, ökade

vattenförluster genom minskad infiltration av regnvatten och snabb avrinning

på blottad mark med ytkrusta, igenslamning och förlust av vattenreservoarer

i flodloppen.

Projektet i Östafrika påbörjades under september—december 1968 och

kommer att fortsättas under de två följande åren. Undersökningen utföres

i samarbete med »Bureau of Resource Assessment and Land Use Planning»

vid universitetet i Dar es Salaam. Flygbildsanalys, sammanställning av

opublicerade data ur de östafrikanska jordbruks- och vattenvårdsmyndigheternas

arkiv samt rekognosceringsresor i fält har utförts i Tanzania och

Kenya under hösten 1968 av projektledaren och hans medarbetare. På basis

av de därvid vunna erfarenheterna har tre representativa områden i

Tanzania utsetts för närmare, kontinuerliga undersökningar. Ett av dessa

områden har permanent vattenföring i vattendragen året runt men stor

skillnad mellan lågvatten under torrtid och högvatten under regntid. De två

övriga områdena har vattenförande bäckar endast under regntid.

De valda områdena är följande:

1) Ett dräneringsområde vid Morogoro, på norra sluttningen av Ulugurubergen,

Tanzania. Området upptages övervägande av småjordbruk på

mycket branta sluttningar av upp till 35° lutning, vilka förr har varit klädda

av bergsregnskog. Odlingen har av myndigheterna bedömts som ytterst

ogynnsam med skadeverkningar i form av erosion, vattenförlust och häftiga

avrinningsflöden.

2) Ett eller flera dräneringsområden vid Dodoma i centrala Tanzania.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

39

Klimatet är av semiarid typ med lång torrtid. Vegetationen är övervägande

gräs- och busksavann. Trots att terrängen är flack, är erosionen synnerligen

svårartad, vilket bl. a. framgår av de många delvis igenslammade vattenreservoarerna.

Området har övervägande röd vittringsjord på ett underlag

av urberg: gnejs och granit.

3) Ett eller två dräneringsområden väster om Arusha, norra Tanzania.

Området har liknande terräng och klimat som Dodoma men har till skillnad

mot detta övervägande gräsmarker och svarta vittringsjordar på unga

vulkanbergarter. Även här finns flera igenslammade vattenreservoarer med

vissa grunddata rörande vatten- och sedimentbudget. De ger en lämplig utgångspunkt

för en undersökning av erosionens omfattning, art och intensitet

i tillhörande dräneringsområden.

Professor Sven L. Jansson:

Bördighetsstudier

Liksom så mycket annat på miljövårdens område har frågan om odlingsmarkens

vård och underhåll, jordbrukets markvård, aktualiserats under

efterkrigstiden. Ensidig och specialiserad växtodling och djurhållning har

skapat markvårdsproblem, som vi tidigare haft föga känning av.

Forskning måste lägga grunden till markvårdsåtgärderna, bl. a. genom

att klarlägga hur marken reagerar för olika former av utnyttjande. Denna

forskning är tids- och kostnadskrävande. Den kräver å ena sidan långsiktiga

odlingsförsök i fältmässig skala och på olikartade lokaler, å den andra

detaljerade specialundersökningar i vegetationsgård och på laboratoriet.

Projektets syfte är att ge en vetenskaplig belysning av de naturliga betingelsernas

och odlingsåtgärdernas roll i uppbyggandet och bevarandet av

produktiva (bördiga) odlingsmarker under våra förhållanden. Dess tyngdpunkt

ligger på 12 st. studiefält eller fältförsök utlagda på platser med

skiftande mark- och klimatförhållanden i Syd- och Mellansverige. Projektet

börjades redan år 1957 och fick full omfattning år 1966. Stiftelsen

Riksbankens jubileumsfond har beviljat medel för dess genomförande under

fyraårsperioden 1969—1972. Fram till 1969 har medel ställts till förfogande

av Stiftelsen Svensk växtnäringsforskning. Projektets fortsättning

efter 1972 är ännu ett olöst problem. Säkert är att det behöver fortsättas

under avsevärd tid efter detta år. Odlingsmarken är dessbättre en naturresurs,

som i många avseenden reagerar långsamt för våra ingrepp.

Vart och ett av de nämnda 12 studiefälten omfattar 1,5 ha åkerjord. På

denna yta är 64 försöksrutor utplacerade, representerande 36 olika försöksled.

Varje studiefält drives som ett litet jordbruk med kontroll och

registrering av alla odlingsåtgärder, klimatförhållanden och skörderesultat.

De senare kompletteras med analyser av jord och gröda. Fälten arrenderas

genom långtidskontrakt. För sökspatruller med fullständig utrustning

av försöks- och jordbruksredskap utför alla odlings- och försöksåtgärder.

I de prövade odlingsåtgärderna ingår driftsformen (växtföljdens utformning),

skörderestbehandlingen och växtnäringstillförseln (gödslingen). Å

ena sidan studeras markens motståndskraft mot kemisk-biologisk utarmning,

å den andra penetreras hur högt avkastningen kan stegras med hjälp

av balanserad odling och fullgod växtnäringsför sörj ning (god markvård).

Beträffande sin uppläggning, omfattning och planering på lång sikt har

projektet ingen motsvarighet på andra håll.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

På varje studiefält prövas två växtföljder, en kreatursbetonad med vallodling

och en kreaturslös utan vallodling. I den förra användes stallgödsel,

i den senare nedbrukas alla skörderester. Inom varje växtföljd inriktas

markens fosfor-kaliumstatus på fyra nivåer, utarmning, underhåll, långsam

förbättring och snabb förbättring. På varje fosfor-kaliumnivå prövas

fyra kvävegödslingsintensiteter, ingen, svag, »optimal» (enligt hittillsvarande

erfarenheter) och stark kvävegödsling.

Parallellt med fältförsöken pågår specialarbeten med försöksjordarna

i kärl och på laboratoriet. I dessa undersökningar kan vissa av de i fält

vidtagna åtgärderna accentueras och jordmaterialets förändringar accelereras,

varigenom preliminära riktvärden för den kommande fältmässiga

utvecklingen kan erhållas.

De äldsta, år 1957 anlagda studiefälten ligger alla i Malmöhus län. På

dem har nu tre 4-åriga växtföljdsomlopp fullbordats. De erhållna resultaten

har anknytning till flertalet av den sydsvenska växtodlingens aktuella

problem och lämnar en värdefull belysning av dessa. Detta är dock endast

en början till vad som kan väntas, då projektet drivits konsekvent under

ytterligare någon tid. Projektet har alla utsikter att kunna lämna grundläggande

bidrag till utformningen av odlingsmarkens vård och underhåll.

Professor Lars Gunnar Sillén, docent Georg Biedermann

och civilingenjör Tom Wallin:

Automatisering av kemiska precisionsmätningar och tillämpning

på jämvikter i havsvatten

Projektet har två syften. Det ena är allmänt: att arbeta ut ett system

där en liten datamaskin kan styra ett antal helt oberoende apparaturer för

precisionsmätningar. Det andra syftet är att använda detta system för att

undersöka särskilda kemiska problem i vattenlösning.

Ett av de främsta målen för vår forskargrupp är att bedriva grundforskning

om jämvikter i vattenlösning. Lösningskemi (också kallad jämviktsanalys)

är emellertid en viktig hjälpvetenskap. Analytisk kemi och biokemi

är starkt beroende av framsteg inom jämviktsanalytisk forskning. Många

industriella förfaranden behöver pålitliga jämviktsdata. Vid undersökning

av viktiga frågor i samband med miljövård (t. ex. vattenrening) spelar lösningsjämvikter

en framträdande roll.

Den mätmetod som givit högsta precisionen har hittills visat sig vara

mätning av elektriska spänningen mellan elektroder i de lösningar som

undersökts. Beräkningarna på mätsiffrorna görs sedan 7—8 år tillbaka på

datamaskin; tidigare omöjliggjordes angrepp på många intressanta system

redan av räknearbetets omfång. Om man vill få en tillräcklig mängd

experimentella data fordras emellertid fortfarande långa och tröttande mätserier,

ibland utsträckta över flera dygn.

Vid institutionen har redan utvecklats ett automatiskt system, som självt

kan utföra en försöksserie (t. ex. en emk-titrering av hög precision) av flera

dygns längd, om man bara givit det en hålremsa med instruktioner om

åtgärder, väntetider osv. Detta har bl. a. givit oss uppslag till hur man

skulle kunna styra en rad olika försök med hjälp av en liten datamaskin.

På vissa laboratorier har man låtit en datamaskin ta hand om ett instrument,

eller möjligen en serie samverkande apparater. Vad vårt projekt syf
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

41

tar till är ett system, där datamaskinen (i vårt fall en PDP/81) skall kunna

styra 10—15 olika försök så att man kan sätta igång dem eller avbryta

dem helt oberoende av varandra och så att mätdata för varje system samlas

och matas ut på ett praktiskt användbart sätt. När systemet är färdigbyggt

är det vår avsikt att tillämpa det på en rad kemiska problem av särskilt

intresse för kemin i havsvatten och andra naturliga vatten.

Systemet bör också ha en betydligt allmännare tillämpning. T. ex. bör

det utan större svårighet kunna användas för även optiska mätningar

(spelctrofotometri), eller mätning av värmeutveckling vid kemiska förlopp

(kalorimetri).

Vi avser att så snart som möjligt föra in systemet även i undervisningen,

så att blivande kemi- och bergsingenjörer (och givetvis licentiander och

doktorander) skall få en inblick i de möjligheter som datatekniken ger

att lösa invecklade experimentella uppgifter.

Möjligheten att automatisera datainsamlingen för ett stort antal oberoende

system kan komma att medföra en lika stor omvälvning i forskarlagets

arbetssätt som den tidigare överflyttningen av det hårda räknearbetet

till datamaskinerna. Dels får forskaren mer tid att följa med i litteraturen,

planera och förbereda nya försök och tänka över resultaten, dels

får han möjlighet — utan att det egentligen tar honom mer tid —- att angripa

problem som tidigare hade varit helt utanför hans möjligheter.

Humaniora

Professor Sven Rubenson:

The Survival of Ethiopian Independencc

The aim of this project is to make a study of the diplomatic, political

and military history of modern Ethiopia (1850—1950) with special emphasis

on the faetors that contributed to the survival of Ethiopian independence.

The interplay between pressures ereated by foreign powers during the

period of European colonialism in Africa and development away from

ethnic principalities towards a unitary state in Ethiopia is being studied.

Hopefully the project will lead to a better understanding of the unique

features of the Ethiopian state as well as the diffieult integration and

security problems that still remain to be solved.

Only preliminary steps to secure a complete review of the Italian archival

sources have been taken so far. The collecting of oral tradition will begin

in June 1969.

Professor Wilhelm Holmqvist:

Struktur och förändring i det svenska samhället under det första

årtusendet av vår tideräkning, särskilt med hänsyn till förhållandena

i Mellansverige

Projektet baseras till stor del på det rika material som kommit i dagen

vid de arkeologiska undersökningarna på Helgö. Man har där påträffat

betydande lämningar av ett forntida samhälle, som till typen avviker ifrån

hittills kända mönster. Det ger nya aspekter på kulturförhållandena i Sve
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

rige under de århundraden som närmast föregår vårt lands definitiva införlivande

i den kristna västerländska kulturen.

Framför allt fäster man sig vid de stora metallverkstäderna på Helgö

och det rika importmaterialet, varigenom denna plats klart skiljer sig ifrån

det omgivande bondesamfundet. I stället kan man säga att Helgö, trots det

att dess högblomstring torde infalla redan under 400- och 500-talen e. Kr.,

förebådar den nrbana utveckling som började med Birka under 800-talet

och sedan fortsatte i det medeltida stadssamhället.

Projektet är tvärvetenskapligt och sammansatt av arkeologer, historiker,

filologer, kulturgeografer och metallurger samt tekniker av annan art. Avsikten

är att från de olika utgångspunkter dessa fackmän representerar

söka fånga en bild av det svenska samhället under den tid — yngre järnåldern

— då man börjar skymta de första spåren av en svensk riksorganisation

och statsledning.

Stor vikt kommer man alt fästa vid näringsgeologiska och näringspolitiska

förhållanden, vid teknikens utveckling samt vid handel och samfärdsel.

Helhetsbilden hoppas man vinna vid jämförelser inte endast inskränkta

till det mera begränsade nordiska området utan utsträckta till

europeisk kultur överhuvudtaget.

Professor Porphyrios Dikaios:

Bearbetning av arkeologiskt material från Cypern

Under åren 1927—1931 utförde en svensk expedition systematiska arkeologiska

utgrävningar på Cypern syftande till att genomföra en allsidig

undersökning av öns kulturhistoria från äldsta tid till och med antikens

slut. Omkring 375 gravar, boplatser, tempel och palats från olika epoker

bidrog med det nödvändiga materialet av lösa fynd och fasta fornlämningar.

Expeditionen stod under ledning av tre svenska forskare, som sedermera

fick de cypriotiska myndigheternas tillstånd att till Sverige medföra en stor

del av de anträffade lösa föremålen. Bearbetningen av detta material har

ännu inte kunnat slutföras.

Det planerade forskningsprojektet syftar till en samhällsvetenskaplig

bearbetning av det arkeologiska materialet från Cypern. Genom sin placering

i den östra delen av Medelhavet har ön kommit att spela en utomordentligt

viktig roll i förmedlandet av idéer från öst till väst och vice versa,

och antika traditioner på alla områden har kunnat överleva. Cypern äger

och ägde element som underlättar ett förstående av alla perioder i den

mänskliga utvecklingen. Genom att studera materialet från arkeologisk och

historisk synpunkt kan man förstå den nutida kombinationen av politisk

och religiös makt i ärkebiskop Makarios’ gestalt, något som inte saknar

slående paralleller i det förflutna.

Docent Ingvar Holm:

Samband mellan form, upplevelse och påverkan inom de

föreställande konstarterna

De undersökningar som för närvarande slutförs inom ramen för Jubileumsfondens

anslag avser att klargöra förhållandet mellan vissa formella

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

43

egenskaper hos ett teaterverk eller en film och dessa verks möjlighet att

stimulera en upplevelse eller kommunicera ett innehåll.

Redan vid definitionen av konstverket (i teateravsnittet = det på scen

framförda dramat) förutsätts en komplex tillkomstsituation: en författare

skriver texten, en teaterchef väljer den under hänsynstagande till ekonomiska,

publiktekniska och andra faktorer, en regissör letar fram ett eget

mer eller mindre exklusivt tolkningsalternativ, varefter det komplicerade

spelet mellan regissör, scenograf, inspicient, ekonom och (först och sist)

skådespelare kan börja — allt på väg mot en slutprodukt, som på alla plan

speglar kompromisser till förmån för det genomförbara.

För beskrivning av den slutliga produkten och dess möjlighet har ett

antal standardprogram utformats, som skall kunna ge valida innehållsanalyser.

I den första etappen har beskrivningen och utarbetandet av undersökningsinstrumentet

stått i förgrunden. Ett antal studier, som redan tidigare

hade påbörjats, slutförs inom budgetramen. Helt färdig är en stilundersökning

som avser granskning av innehållet i två stil- och epokbegrepp,

som flitigt använts i dramats och teaterns historia, nämligen »naturalism»

(tidsram 1872—1892), och »expressionism» (1910—1925). Från

dessa perioder har dragits ett antal »manifest», vilka under resp. epok propagerat

för naturalism resp. expressionism. Samtliga de dramer, som i de

lästa manifesten har nämnts som representativa för vederbörande

stil, har rangordnats efter antal omnämnanden i den totala

manifestmängden. De 30 oftast nämnda dramerna har sedan innehållsanalyserats.

Samma kodlista (430 item) har använts vid undersökningen av

båda ismerna.

Bland delresultaten — utöver möjligheten att isolera propagandaattityder

och felbedömningar hos historiker som beskrivit epokerna — har framkommit:

1) nya resurser att kartlägga växlande relationer i dramerna till

sociala, religiösa och andra värderingar under resp. tidsperiod; 2) vissa

nya möjligheter till kartläggning av skiftande avsikter med dramatiken

under resp. epoker (beskrivande, propagerande, infiltrerande osv.); 3)

rollurvalets och interaktionens spegling av samtida kulturella och sociala

konfliktsituationer; 4) de olika epokernas inbördes relationer (attraktion,

repulsion; »påverkan», avståndstagande).

Den kodningslista, som utvecklats under arbetet med stilundersökningen,

är ett av de viktigaste instrumenten för de fortsatta studierna.

Under våren slutförs (som etapp 2) tre delundersökningar av teaterns

möjlighet att oavsett det från författarens sida beräknade budskapet genom

rolltolkning, rytm och bild »styra» en publik till en viss uppfattning

av en text.

Den tredje etappen, som också beräknas föreligga färdig inom ramen för

hittills beviljade anslag, avser studium av registrerade intentioner från regissörens

sida och möjligheten att kommunicera dessa till en publik. Material

för denna del av undersökningen är en enkätundersökning av publiken

vid en Romeo-och-Julia-uppsättning i Malmö samt av en försökspublik

vid Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna (de båda produkterna har valts

av tekniska skäl som för söksmaterial för att utveckla en metod).

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

övrigt

Ingeniörsvetenskapsakademien:

Framtidsforskning

Ingeniörsvetenskapsakademien studerar genom en särskild kommitté

förutsättningarna för att starta ett svenskt institut för framtidsstudier. Det

av Jubileumsfonden beviljade anslaget används för delfinansiering av kommitténs

utredningsarbete.

Kommittén skall klarlägga vilka aktiviteter som för närvarande existerar

eller planeras inom området framtidsstudier såväl inom som utom Sverige.

Man kommer också att studera ev. samspel mellan de aktiviteter som

görs på området.

En annan uppgift för kommittén är att söka analysera behoven av framtidsstudier

i Sverige. Behovsinventeringen skall ligga till grund för ett ev.

beslut att inrätta ett särskilt institut. Kommittén skall föreslå målsättning

för ett sådant institut och även hur finansiering och huvudmannaskap skall

ordnas.

Det är en grundläggande tanke i kommitténs arbete att ett svenskt institut

för framtidsstudier bland huvudmännen skall räkna alla viktigare

sektorer av samhället, alltså representanter för stat, kommun, näringsliv

och högre utbildning. Institutet skall arbeta med resurser som gör det möjligt

att bedriva tvärvetenskapliga studier och institutet skall kunna använda

sig av delundersökningar och prognoser framställda inom olika sektorer

av samhället. De alternativa helhetsbilder av ett framtida samhälle, som

kommer fram som ett resultat av institutets arbete, skall kunna ställas till

olika intressenters förfogande för alt utgöra underlag för långsiktig planering

och mer specialinriktade prognoser inom resp. sektorer. Institutet

skall kunna stimulera till forskning inte bara vad avser metoder för framtidsstudier

utan också vad gäller den komplicerade samverkan som äger

rum mellan olika samhällssektorer.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

45

Statistiska uppgifter

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond 7/10 1965—lljl2 1968

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde

Beviljade

ansökningar

Avslagna

ansökningar

Summa

Beviljat be- lopp i % av

totalbeloppet

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Samhällsvetenskap.........

148

24 949

73

14 734

221

39 683

49,9

Ekonomisk historia.......

16

1 355

5

454

21

1 809

2,7

Företagsekonomi.........

14

1 741

8

1 234

22

2 975

3,5

Nationalekonomi.........

10

1 601

7

1 736

17

3 337

3,2

Kulturgeografi...........

21

5 961

4

1 294

25

7 255

11,9

Sociologi och socialpolitik.

22

2 953

24

5 063

46

8 016

5,9

Statistik.................

18

1 980

2

2 002

20

3 982

4,0

Statskunskap............

13

4 179

7

517

20

4 696

8,4

Forskning om forskning...

5

554

1

135

6

689

1,1

Psykologi/pedagogik......

22

3 833

15

2 299

37

6 132

7,7

Juridik/kriminologi.......

7

792

—

—

7

792

1,6

Socialmedicin/psykiatri......

18

3 140

4

999

22

4 139

6,3

Övrig medicin..............

10

2 086

5

2 503

15

4 589

4,2

N atur vetenskap............

20

10119

13

20 203

33

30 322

20,3

Teknik....................

5

1 360

13

9 646

18

11 006

2,7

Humaniora................

29

4 820

26

6 827

55

11 647

9,7

Informationsbehandling.....

2

1 500

2

2 111

4

3 611

3,0

Övrigt....................

5

1 924

11

635

16

2 559

3,9

Summa

237

49 898

147

57 658

384

107 556

100,0

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond under år 1968

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde

Beviljade

ansökningar

Avslagna

ansökningar

Summa

Beviljat be- lopp i % av

totalbeloppet

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Samhällsvetenskap.........

50

6 666

13

1 761

63

8 427

39,9

Ekonomisk historia.......

2

379

—

—

2

379

2,3

Företagsekonomi.........

7

657

2

236

9

893

3,9

Nationalekonomi.........

1

118

2

193

3

311

0,7

Kulturgeografi...........

6

1 169

2

296

8

1 465

7,0

Sociologi och socialpolitik.

10

1 088

6

988

16

2 076

6,5

Statistik.................

4

423

—

—

4

423

2,5

Statskunskap............

6

823

1

48

7

871

4,9

Forskning om forskning...

2

59

—

—

2

59

0,4

Psykologi/pedagogik......

11

1 730

—

—

11

1 730

10,4

Juridik/kriminologi.......

1

220

—

—

1

220

1,3

Socialmedicin/psykiatri......

6

515

—

—

6

515

3,1

Övrig medicin..............

7

1 260

1

488

8

1 748

7,6

Naturvetenskap............

10

5 880

7

17 123

17

23 003

35,2

Teknik....................

2

180

4

3 563

6

3 743

1,1

Humaniora................

10

1 290

7

2 428

17

3 718

7,7

Informationsbehandling ....

—

—

—

—

—

—

Övrigt ...................

2

907

3

126

5

1 033

5,4

Summa

87

16 698

35

25 489

122

42 187

100,0

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

Innehållsförteckning

sid.

Kulturgeografi

Professor Gunnar Arpi och fil. kand. Sune Berger, Uppsala universitet: Näringsgeografisk

studie i samband med nedläggningar av fem arbetsställen vid

Billeruds AB........................................................ 8

Statskunskap

Professor Jörgen Westerståhl och docent Stig Hadenius, Göteborgs universitet:

Innehåll och struktur hos massmedia.................................... 9

Fil. lic. Ingemar Dörfer, Stockholms universitet: Svensk flygindustri 1945—1965 10

Mr. Brian Urquhart, New York: Dag Hammarskjöld’s year as Secretary-General 10

Företagsekonomi och nationalekonomi

Civilekonom Carl-Axel Stael von Holstein, Handelshögskolan i Stockholm:

Praktiska tillämpningar av Bayesiansk beslutsteori på ekonomiska problem 12

Ekon. lic. Ulf Lundman, Handelshögskolan i Stockholm: Studium av informations-

och transaktionsbeteende på aktiemarknaden...................... 13

Civilekonom Bolf A. Back, fil. kand. Hans Dalborg och civilekonom Lars

Otterbeck, Handelshögskolan i Stockholm: Utveckling inom företag i skilda

miljöer 1957—1967................................................... 13

Professor Bertil Näslund och fil. kand. Björn Leonardz, Stockholms universitet:

Studium av några företagsekonomiska problem rörande industriforskningens

ekonomi............................................................ 14

Statistik

Universitetslektor Ove Frank, Stockholms universitet: Systemanalys med san
nolikhetsteoretiska

och grafteoretiska metoder........................... 14

Pol. mag. Jan Nordlander och fil. kand. Lennart Gustafsson, Umeå universitet:

Studier av optimala stickprovsplaner med speciell inriktning på utnyttjande

av hjälpinformation.................................................. 15

Studier av stickprovsteorier vid ändliga populationer med speciell inriktning

på upprepade stickprovsundersökningar................................. 15

Sociologi och socialpolitik

Docent Birger Lindskog, Uppsala universitet: Märstaundersökningen. En studie

av social och kulturell förändring...................................... 16

Sveriges sociologförbund: Uppbyggande av ett samhällsvetenskapligt dataarkiv 16

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

47

sid.

Professor Karl-Erik Wärneryd, ekon. lic. Kjell Nowak och fil. kand. Dan

Lundberg, Handelshögskolan i Stockholm: Information i massmedia — dess

användning och effekter.............................................. 17

Professor Ludwig L. Geismar, Rutgers — The State University, USA, och

Stockholms universitet: Cross-National Research on Family Functioning and

Disorganization...................................................... 18

Psykologi och pedagogik

Professor Torsten Husén, Lärarhögskolan i Stockholm: International Project

for the Evaluation of Educational Achievement.......................... 19

Professor Mats Björkman, Umeå universitet: Slutledningsprocessernas psykologi 20

Docent Lars Kebbon, Skandinaviska Testförlaget, Stockholm: Psykologiska

testmetoders tillämpbarhet inom skilda samhällsområden................. 21

Laborator Sigvard Rubenowitz, Göteborgs universitet: Psykologiska aktive
ringsproblem

inom åldringsvården...................................... 22

Fil. lic. Daisy Schalling, Karolinska institutet: Kriminologisk differentiell forskning.

............................................................... 23

E. laborator Gunnar Goude, Stockholms universitet: Perceptuell utveckling

och inre aktiveringsmekanismer hos fisk................................. 24

Juridik

Professor Ingemar Hedenius, Uppsala universitet, och professor Jan Hellner,

Stockholms universitet: Kausalitetsfrågor inom juridiken, särskilt skadeståndsrätten,

från rättsvetenskaplig och filosofisk synpunkt............... 25

Socialmedicin och psykiatri

Professor Gunnar Lindgren, Lunds universitet: Jordbrukets socialmedicin. ... 26

Med. lic. Robert Olin och socionom Maj-Britt Inghe, Karolinska institutet:

Alkoholisthustrur.................................................... 27

Med. lic. Magnus Kihlbom och fil. lic. Nils Olov Näs, Stockholms universitet:

En epidemiologisk och socialpsykologisk undersökning av narkotikabruk

bland studerande vid Stockholms universitet............................ 27

Överläkare Ulf Otto, Centrallasarettet, Kristianstad: Efterundersökning av

barn och ungdomar som gjort självmordsförsök.......................... 27

Med. lic. Elisabet Sjövall, Göteborgs universitet: Kvinnors totala graviditetsvolym

i relation till födda och omhändertagna barn...................... 28

Medicin

Professor Gunnar Ågren och forskningsassistent Sten-Åke Liedén, Uppsala

universitet: Framställning av proteinkoncentrat för humankonsumtion från

oljefrön............................................................. 29

Docent Leif Hambraeus, Uppsala universitet: Inrättande av en klinisk-metabolisk

enhet vid barnmedicinska kliniken å Akademiska sjukhuset i Uppsala

jämte inledande verksamhet med metaboliska balansstudier på barn under en

3-årsperiod.......................................................... 31

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1969

sid.

Docent David Ingvar, Lunds universitet: Störningar i hjärnans blodcirkulation

vid alkoholmissbruk................................................. 31

Professor Holger Hydén, Göteborgs universitet: Specifik proteinsyntes i hjärnan

vid inlärning.................................................... 32

Professor Erik Jorpes och docent Viktor Mutt, Karolinska institutet: Di
gestionshormoner

för medicinsk diagnostik och terapi.................... 33

Laborator Irma Åstrand och med. lic. Ångers Englund, Arbetsmedicinska institutet:

Medicinsk studie i samband med driftsnedläggning inom Billeruds AB 34

Naturvetenskap

E. laborator Ivar Olovsson, Uppsala universitet: Studium av vätebindningar i

biologiska modellföreningar............................................ 35

Professor Sixten Abrahamsson, Göteborgs universitet: Studier av struktur och

funktion av komplexa lipider av den typ som förekommer i biologiska membraner.

............................................................. 35

Professor Lennart Philipson, Uppsala universitet: Strukturundersökningar av

biologiska makromolekyler............................................ 36

Docent Sven Björk, Lunds universitet, och dipl.-phys. Olaf Meyer, Atlas Copco

AB: Restaurering av sjöar med kulturbetingad hypolimnisk syrgasdeficit 36

Docent Anders Rapp, Uppsala universitet: Jorderosion i Tanzanias och

Kenyas torrområden................................................. 38

Professor Sven L. Jansson, Lantbrukshögskolan, Uppsala: Bördighetsstudier 39

Professor Lars Gunnar Sillén, docent Georg Biedermann och civilingenjör Tom

Wallin, Tekniska högskolan, Stockholm: Automatisering av kemiska precisionsmätningar

och tillämpning på jämvikter i havsvatten................ 40

Humaniora

Professor Sven Rubenson, Lunds universitet: The Survival of Ethiopian

Independence........................................................ 41

Professor Wilhelm Holmqvist, Riksantikvarieämbetet: Struktur och förändring

i det svenska samhället under det första årtusendet av vår tideräkning, särskilt

med hänsyn till förhållandena i Mellansverige....................... 41

Professor Porphyrios Dikaios, Kungl. Yitterhets-, Historie- och AntikvitetsAkademien/Grekland:

Bearbetning av arkeologiskt material från Cypern 42

Docent Ingvar Holm, Lunds universitet: Samband mellan form, upplevelse och

påverkan inom de föreställande konstarterna ........................... 42

Övrigt

Ingeniörsvetenskapsakademien: Framtidsforskning......................... 44

Statistiska uppgifter.................................................... 45

ESSELTE AB, STHLM 69

914240

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:310 Skrivelse till Konungen angående lokaliseringsoch regionalpolitik m.m. a1 i texten