Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om förhöjda pensionsförmåner åt f. d. avdelningssekreteraren i statsutskottet Åke Ggllenram.

1969-05-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:36, Utlåtande i anledning av motioner om förhöjda pensionsförmåner åt f. d. avdelningssekreteraren i statsutskottet Åke Ggllenram.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1969

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av motioner om förhöjda pensionsförmåner

åt f. d. avdelningssekreteraren i statsutskottet

Åke Ggllenram.

I de likalydande motionerna I: 217 av herr andre vice talmannen Ivar Johansson

och herr Bengt Gustavsson och It: 241 av herr Mellqvist m. fl. hemställes

att riksdagen skall tillerkänna f. d. avdelningssekreteraren Åke Gyllenram

förhöjda pensionsförmåner i enlighet med vad statens personalpensionsverk

föreslagit.

Ärendets bakgrund

På hemställan av bankoutskottet (uti. 1968:50) beslöt riksdagen 1968

tillerkänna avdelningssekreteraren i statsutskottet Åke Gyllenram förhöjda

tjänstepensionsförmåner.

Gyllenram, som är född 1898, hade alltifrån 1929 tjänstgjort hos statsutskottet,

sedan 1934 som notarie med sekreterargöromål (avdelningssekreterare).

Intill genomförandet 1967 av den nya personalorganisationen hos

riksdagen tillhörde han därvid kategorin »riksdagens tillfälligt anställda

tjänstemän». Beträffande dessa tjänstemän förutsattes att de som regel hade

pensionsgrundande anställning utanför riksdagen; någon särskild pension

på grundval av tjänsten hos riksdagen var inte tillförsäkrad dem. Gyllenram

var alltsedan 1927 anställd i den centrala statsförvaltningen, från

1944 hos försvarets civilförvaltning, där han 1955 blev byrådirektör. Sedan

1950 var han tjänstledig från försvarets civilförvaltning för olika offentliga

uppdrag (som kommittésekreterare). Han fick krigsråds namn 1963 och avgick

med pension från sin tjänst vid försvarets civilförvaltning 1964. Hos

statsutskottet kvarstod han till utgången av juni 1968, efter den nya personalorganisationens

tillkomst först under 1967 med förordnande att uppehålla

tjänsten som avdelningssekreterare i Cr 2 på utskottets första avdelning,

därefter 1968 med förordnande att mot arvode motsvarande lön i samma lönegrad

bestrida på avdelningssekreterare ankommande göromål.

Inför Gyllenrams avgång från statsutskottet hemställde statsutskottet hos

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att styrelsen måtte medverka

till att riksdagen tillerkände Gyllenram tilläggspension utöver den pension

han uppbar på grundval av sin tjänst som byrådirektör vid försvarets civil1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1961)

förvaltning. Utskottet föreslog att man vid bestämmandet av pensionens

storlek skulle utgå från lönegradsplaceringen (C 2) av den tjänst som Gyllenram

senast uppehållit hos riksdagen.

I ett av förvaltningskontorets styrelse inhämtat utlåtande anförde statens

personalpensionsverk, att pensionsunderlaget enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente

(SPR) icke finge överstiga en femtedel av sammanlagda

beloppet av de pensionslöner som varit gällande under vart och ett av

de fem senaste kalenderår, under vilka anställningshavaren innehaft i reglementet

avsedd anställning minst tre månader. Eftersom den av Gyllenram

innehavda tjänsten hos riksdagen ej varit pensionsreglerad på sätt avses i

SPR före 1967 års ingång uppkomme alltså fråga om att värdera tjänsten

för tiden dessförinnan. Personalpensionsverket framhöll att det inte ankomme

på verket att ta ställning till vilken lönegrad den av Gyllenram innehavda

tjänsten som notarie med sekreterargöromål skulle ha tillhört men uttalade

att det borde ligga nära till hands atl utgå från den löneställning som

under olika tider tillämpats exempelvis för departementsråd — före den 1

juli 1965 byråchef i statsdepartement — vilken tjänst den 1 januari 1967

var placerad i samma lönegrad som den avdelningssekreterarna då erhöll,

nämligen Cr 2. Pensionsunderlaget skulle i så fall vid avgång ur tjänst den

30 juni 1968 baseras icke på fem pensionslöner i Cr 2 såsom enligt statsutskottets

förslag utan på en pensionslön i lönegrad Er 2 och en i lönegrad

Er 4 enligt löneplan B före den 1 juli 1966 samt tre pensionslöner i lönegrad

Cr 2. Förvaltningskontorets styrelse anslöt sig härtill och föreslog i

skrivelse till riksdagen att särskild tilläggspension skulle tillerkännas Gyllenram

enligt angivna grunder.

Bankoutskottet uttalade i sitt nämnda utlåtande (1968: 50) att utskottet i

likhet med statsutskottet och förvaltningskontorets styrelse ansåg att Gyllenram,

sedan han avgått efter nära 40-årig tjänstgöring hos statsutskottet,

borde äga uppbära en högre tjänstepension än den han kunnat förvärva i

sin före uppnådd pensionsålder innehavda tjänst som byrådirektör vid försvarets

civilförvaltning. Vad gällde beräkningen av pensionsunderlaget såg

sig utskottet dock föranlåtet att förorda en mindre avvikelse från vad förvaltningskontorets

styrelse föreslagit. Att pensionslönen för tiden före den

nya personalorganisationens tillkomst beräknades på grundval av avdelningssekreterartjänsternas

ställning sade sig utskottet icke kunna tillstyrka.

Ett sådant beräkningssätt skulle, uttalade utskottet, »avvika från de

principer som annars tillämpas i fråga om tjänster som i samband med organisationsförändring

eller eljest uppflyttas i högre lönegrad». Enligt utskottets

mening borde vid beräkning av pensionslön för tid före den nya

personalorganisationens genomförande i stället tillämpas samma princip

som vid vissa tidigare beslut om tilläggspension åt tjänstemän hos riksdagen,

dvs. hänsyn tagas till att tjänstgöring hos riksdagen kunde anses ha

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1969

3

utgjort hinder för utnyttjande av de befordringsmöjligheter som annars

stått till buds. För Gyllenrams del syntes då pensionslönen under den tid

före den 1 januari 1967 som vore relevant vid fastställandet av pensionsunderlaget

böra anges såsom den som skulle ha gällt om han under nämnda

tid innehaft tjänst såsom krigsråd i försvarets civilförvaltning. Utskottet

föreslog att förhöjda tjänstepensionsförmåner skulle tillerkännas Gyllenram

i enlighet härmed. Detta blev också riksdagens beslut.

Innebörden i bankoutskottets förslag och riksdagens beslut kan uttryckas

så, att Gyllenrams pension kom att baseras på en pensionslön i B 1, eu i B 3,

en i C 1 och två i C 2 i stället för, såsom förvaltningskontorets styrelse föreslagit,

en pensionslön i B 2, en i B 4 och tre i C 2. Beslutet innebar med andra

ord för de tre första av de relevanta åren en sänkning av pensionslönenivån

med en lönegrad.

Ekonomiskt kan utfallet enligt de olika föreslagna alternativen numera —

på grundval av uppgifter från statens personalpensionsverk — anges enligt

1968 års pensionslönenivå, vilken hittills varit tillämplig vid beräkningen

av Gyllenrams förhöjda pension. Exklusive den förhöjning som sker från

det att pensionstagaren uppnått 67 års ålder utgjorde den månatliga tjänstepension

som Gyllenram var tillförsäkrad såsom f. d. byrådirektör 2 794 kr.

Riksdagens beslut innebar att denna pension höjdes med 1 102 kr. till 3 896

kr. Bifall till det av förvaltningskontorets styrelse framlagda förslaget skulle

ha inneburit eu ytterligare höjning med 111 kr. till 4 007 kr. Till de angivna

pensionsbeloppen kommer i samtliga fall en åldersförhöjning med

166 kr.

Motionerna

I motionerna redogörs först för innebörden av de olika förslagen och riksdagens

beslut. Motionärerna vänder sig därefter mot bankoutskottets uttalande

beträffande de principer som tillämpas i fråga om tjänster som i samband

med organisationsförändring eller eljest uppflyttas i högre lönegrad.

Av organisationsutredningens betänkande och sammansatta konstitutionsoch

bankoutskottets utlåtande däröver framgår icke, menar de, att det vid

den nya personalorganisationens genomförande gällde en uppflyttning i lönegrad

eller uppvärdering av ifrågavarande tjänst. Arvoderingen före den 1

januari 1967 var, säger motionärerna, beroende av så många faktorer att

den inte kan läggas till grund för bedömning av ett relevant pensionsunderlag.

I vart fall borde det ha förts i bevis varför ett lägre värde bort åsättas

tjänsten före angivna tidpunkt. Detta värde borde också ha angetts. Göromålen

på tjänsten som avdelningssekreterare (motsvarande) hos statsut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1969

skottet har, anför motionärerna vidare, varit identiska under den tid Gyllenram

fullgjort dessa göromål. Den i samband med den nya personalorganisationens

tillkomst gjorda värderingen av tjänsten bör därför enligt deras

mening tillmätas betydelse även för tiden dessförinnan. Vad gäller frågan

om »utebliven befordran» uttalar motionärerna att det icke kan uteslutas

att Gyllenram skulle kunnat erhålla en tjänst med lönegradsplacering

motsvarande den som numera gäller för avdelningssekreterartjänsten om

han icke haft riksdagstjänst vid sidan av sin tjänst.

Utskottet

I samband med att krigsrådet Åke Gyllenram förra året avgick efter nära

40-årig tjänstgöring hos statsutskottet tillerkände honom riksdagen förhöjda

tjänstepensionsförmåner utöver dem som han förvärvat i den tjänst

inom statsförvaltningen som han före uppnådd pensionsålder innehaft vid

sidan av riksdagstjänsten. Den tidigare för Gyllenram fastställda tjänstepensionen

höjdes med — räknat enligt 1968 års pensionslönenivå —

1 102 kr. per månad. Beslutet innebar att riksdagen anslöt sig till ett förslag

av bankoutskottet, innebärande att den förhöjda tjänstepensionen skulle

utgå med ett 111 kr. lägre månadsbelopp än det som styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor på grundval av statens personalpensionsverks beräkningar

hade föreslagit. I motionerna I: 217 och II: 241 riktas kritik mot

de av utskottet angivna skälen för denna avvikelse från det framlagda förslaget

och hemställes att den av personalpensionsverket angivna beräkningsgrunden

skall tillämpas. Motionärernas förslag innebär att Gyllenram

i stället för de 4 062 kr. per månad som han nu — alltjämt på basis av 1968

års pensionslönenivå — inklusive åldersförhöjning erhåller i pension skulle

få ett belopp av 4 173 kr. per månad.

Motionärernas kritik gäller i första hand utskottets uppfattning att i Gyllenrams

fall pensionslön för tiden före den nya personalorganisationens tillkomst

icke borde beräknas på grundval av den placering som därefter gällt

för den avdelningssekreterart jänst som han uppehöll. Utskottet vill erinra

om att tjänst som avdelningssekreterare i statsutskottet före den 1 januari

1967 motsvarades av befattning som notarie med sekreterargöromål. Befattningar

av sistnämnda slag förekom också såsom motsvarigheter till numera

befintliga tjänster som biträdande sekreterare hos andra utskott. För

samtliga notarier med sekreterargöromål tillämpades ett enhetligt månadsarvode.

Notarie med sekreterargöromål som fullgjorde heltidstjänstgöring

och avstod samtliga med annan statstjänst förenade löneförmåner — något

som var aktuellt främst för tjänstemän hos bevillnings- och lagutskotten —

tillerkändes emellertid tilläggsarvode. Detta var under tiden närmast före

den 1 januari 1967 av sådan omfattning att det sammanlagda arvodet mot
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1969

5

svarade lön enligt lönegrad B 6 (på löneplan B fr. o. m. den 1 juli 1966).

I vissa fall kunde i stället utgå ersättning för mistad lön jämte visst tillägg.

En lönegradsmässig värdering av de mot avdelningssekreterartjänsterna

svarande befattningarna som notarie med sekreterargöromål synes leda till

resultatet att arvodessättningen under tiden närmast före den 1 januari

1967 kan anses motsvara placering i lönegrad B 6. Avdelningssekreterartjänsternas

placering i lönegrad C 2 får alltså sägas innebära en lönegradsuppflyttning.

Motsvarande får anses gälla de befattningar såsom notarie

med sekreterargöromål vilka utbyttes mot helårstjänster såsom biträdande

sekreterare, placerade i lönegrad C 1. Att anse att den nya personalorganisationens

genomförande de facto innefattade lönegradsuppflyttningar av här

angivet slag synes också stå i god överensstämmelse med vad organisationsutredningen

och sammansatta konstitutions- och bankoutskottet anförde

om reformens syfte och innebörd och med vad sammansatta utskottet anförde

beträffande de nya tjänsternas — i övervägande antalet fall på avtal

grundade — placering i lönehänseende. I sammanhanget bör också antecknas,

all heltidstjänstgörande utskottssekreterare —- med undantag för konstitutionsutskottets

sekreterare — före den 1 januari 1967 uppbar arvode motsvarande

den lön som utgick till departementsråd. Åt! vid samma tid en

befattning som sedermera blev avdelningssekreterartjänst skulle anses ha

motsvarat en departementsrådstjänst synes inte förenligt med den organisation

som gällde.

Genom att för åren 1964—1966 få räkna pensionslön som krigsråd har

Gyllenram alltså erhållit högre pensionsförmåner än som skulle ha tillerkänts

honom om hänsyn endast tagits till den lönegradsnivå som befattningen

som notarie med sekreterargöromål kan anses ha representerat.

Motionärerna anför vidare att det »väl icke kan uteslutas» att Gyllenram

kunnat erhålla en tjänst i statsförvaltningen på nivå motsvarande avdelningssekreterartjänsternas

om han icke haft riksdagstjänst vid sidan av

sin fasta tjänst. Det torde få konstateras att varje antagande om Gyllenrams

befordringsmöjligheter måste liksom motionärernas uttalande härom

bli av obestämd karaktär. Motionärernas argumentation på denna punkt

saknar emellertid relevans, då uteblivna befordringsmöjligheter åberopats

endast för att motivera en pensionsnivå som kunde anses skälig med hänsyn

till riksdagstjänstens nivå.

Eftersom motionärerna fäster stor vikt vid vad statens personalpensionsverk

»föreslagit» beträffande Gyllenrams pensionsförmåner vill utskottet

slutligen påpeka att, enligt vad personalpensionsverket under hand

framhållit för utskottet, verkets uttalande vad gäller den lönegradsmässiga

värderingen av befattningen såsom notarie med sekreterargöromål inte bör

betraktas som ett förslag utan blott som ett alternativ till den av statsutskottet

föreslagna pensionsberäkningen, vilken verket av principiella skäl

funnit icke böra ifrågakomma.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1969

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 217 och II: 241.

Stockholm den 20 maj 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm

(s)*, Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s) och Strandberg

(m)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s),

Bengtsson i Landskrona (s)*, Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå

(fp), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s) och Stridsman (ep)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.