Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor om ADB-teknikens utnyttjande i riksdagsarbetet.

1969-05-20 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:37, Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor om ADB-teknikens utnyttjande i riksdagsarbetet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor om ADB-teknikens utnyttjande

i riksdagsarbetet.

I skrivelse till riksdagen den 24 april 1969 hemställer styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor att riksdagen skall

1) uppdra åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer

som angetts i skrivelsen genomföra en förstudie beträffande möjligheten

att utnyttja ADB i riksdagsarbetet och

2) medge att för ändamålet får i den utsträckning som angetts i skrivelsen

anlitas de förslagsanslag till avlöningar resp. förvaltningskostnader som

står till styrelsens disposition.

Skrivelsen är som bilaga fogad till detta utlåtande.

Utskottet finner det värdefullt att fortsatt utredningsarbete kommer till

stånd rörande möjligheten att utnyttja ADB-tekniken i riksdagsarbetet. Utskottet

tillstyrker därför att riksdagen uppdrar åt styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor att genomföra den tilltänkta förstudien. Mot de föreslagna

ekonomiska dispositionerna har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer sålunda

att riksdagen med bifall till förevarande framställning

från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

1) uppdrar åt styrelsen att enligt angivna riktlinjer genomföra

en förstudie beträffande möjligheten att utnyttja

ADB i riksdagsarbetet,

2) medger att för ändamålet får i angiven utsträckning

anlitas de förslagsanslag till avlöningar resp. förvaltningskostnader

som står till styrelsens disposition.

Stockholm den 20 maj 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. BEGNÉLL

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutslcottets utlåtande nr 37 år 1969

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Stefanson

(fp), Åkerlund (m), Lundin (s), Larfors (s) och Vilhelm Erik Carlsson

(m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s),

Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s), Fridolfsson i

Rödeby (s), Börjesson i Falköping (ep) och Brännström (s).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

3

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR 24.4.1969

Bilaga

Dnr V: 395/68

Till Riksdagen

ADB-leknikens utnyttjande i riksdagsarbetet

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anmäler i denna framställning

resultatet av den begränsade utredning om utnyttjande av automatisk

databehandling (ADB) i riksdagsarbetet som uppdragits åt styrelsen och

framlägger förslag beträffande ärendets fortsatta handläggning.

Uppdraget

Riksdagens förvaltningskontor erhöll av 1966 års höstriksdag i uppdrag

att föranstalta om en begränsad utredning rörande ADB-teknikens utnyttjande

i riksdagsarbetet. Till grund för uppdraget låg bankoutskottets av

riksdagen godkända utlåtande (52/1966) över motionerna I: 216 och 11:286.

Det förutsattes att förvaltningskontoret för ändamålet anlitade utomstående

expertis.

Utredningens uppläggning och genomförande

För genomförande av utredningsuppdraget har inom förvaltningskontoret

under direktören tillsatts en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från

riksdagens upplysningstj änst med chefen för denna som sammankallande.

Till gruppen har knutits kontaktmän från riksdagsgrupperna och deras

kanslier samt från kammar- och utskottskanslierna. Även från statskontoret

och statistiska centralbyrån har kontaktmän medverkat i arbetsgruppen.

Dessutom har upplysningar och synpunkter utbytts vid sammanträden

mellan företrädare för dessa myndigheter och förvaltningskontoret.

Som inledning till utredningsarbetet bereddes tjänstemännen i arbetsgruppen

tillfälle att genomgå av statskontoret anordnade kurser i ADB.

Vidare insamlades material rörande arbetsförhållandena i andra länders

parlament, särskilt med hänsyn till ev. utnyttjande av ADB.

Vissa förberedande undersökningar inom förvaltningskontoret gav vid

handen att ett lämpligt led i utredningsarbetet vore att genom en demonstration

för riksdagens ledamöter praktiskt åskådliggöra datateknikens möjligheter

och begränsningar, särskilt i fråga om återvinning av information.

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 37

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

Ett till volymen lämpligt underlag till denna demonstration ansågs utgöra

de under den allmänna motionstiden 1966—1967 väckta fristående motionerna

och därav föranledda utskottsutlåtanden, riksdagsprotokoll, riksdagsskrivelser

samt Kungl. Maj :ts beslut om åtgärder.

Demonstrationen ägde rum i december 1968 under värdefull medverkan

av statskontoret. De dokument, som utgjorde underlaget för demonstrationen,

hade bearbetats på skilda sätt och viss information från dokumenten

—- klämmar, namnen på undertecknare etc. — hade medelst stansning förts

över till maskinläsbara hålkort. Den information dessa innehöll lagrades

sedan i s. k. skivminnen, tillhörande den vid karolinska sjukhusets datacentral,

KARDAC, installerade och av statskontoret administrerade datautrustningen.

Via förhyrda teleledningar stod denna datautrustning — datamaskin

och skivminnen — i direktkontakt med särskild kommunikationsdatautrustning

i riksdagshuset, placerad i konstitutionsutskottets förutvarande

sessionssal och angränsande rum. Från dess tangentbord kunde frågor

med anknytning till den lagrade informationen ställas till datamaskinen,

varefter svaren erhölls på en bildskärm. Via en särskild TV-kamera återgavs

svaren också på ett antal TV-mottagare i sessionssalen. På begäran

kunde utskrift av de lämnade svaren erhållas via en särskild snabbskrivare,

som var kopplad till bildskärmsterminalen.

Datamaskinens arbete reglerades med hjälp av ett redan befintligt men

i Sverige ej tidigare prövat standardsystem för informationssökning, Document

Processing System (DPS), vilket tillhandahölls av IBM Svenska

AB. Eftersom det rörde sig om ett system av standardtyp, måste vissa inskränkningar

accepteras i dess användbarhet för den aktuella uppgiften.

Kostnaderna för demonstrationen bestreds av medel för försöksverksamhet,

som Kungl. Maj :t på framställning från styrelsen för förvaltningskontoret

ställt till statskontorets förfogande.

Efter demonstrationen hemställde riksdagens förvaltningskontor i skrivelse

till statskontoret 18.12.1968 att statskontoret ville sammanfatta erfarenheterna

av demonstrationen samt med en redogörelse för dessa och på

grundval av vad därvid framkommit till förvaltningskontoret inkomma

med utlåtande och förslag beträffande den begränsade utredningens fortsatta

bedrivande. Statskontorets svar 9.4.1969 bifogas denna framställning

(bilaga).

Styrelsens överväganden och förslag

I de motioner, som närmast föregick riksdagens uppdrag åt förvaltningskontoret

att utreda frågan om utnyttjande av ADB-tekniken i riksdagsarbetet,

pekade motionärerna på två möjliga användningssätt. Den ena möjligheten

syftade till maskinell lagring av information vilken sedan vid behov

snabbt skulle kunna hämtas fram. Den andra var att med hjälp av

bl. a. ADB kunna utvärdera olika handlingsalternativ.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år i969

5

När det gäller förslaget att för riksdagens behov maskinellt lagra information

ligger främsta svårigheterna knappast på den tekniska och systemmässiga

sidan men problem av annan art gör sig gällande. Karakteristiskt

för det behov av information riksdagens ledamöter har torde vara att det

spänner över praktiskt taget alla områden, medan informationsbehovets intensitet

inom åtskilliga områden är relativt begränsad. För att i någon

större utsträckning kunna tillgodose detta informationsbehov med hjälp

av en databank skulle erfordras en mycket stor upplagring av data, eftersom

det inte kan förutses vilka uppgifter som kan komma att efterfrågas.

Relationen mellan frågefrekvensen — även under antagande att denna

skulle komma att öka avsevärt om riksdagens ledamöter och organ fick tillgång

till en databank — och den mängd data som skulle behöva lagras

maskinellt torde bli sådan att det av bl. a. kostnadsskäl knappast är rimligt

att räkna med att riksdagen — i varje fall inte enbart för eget bruk —

skall bygga upp en databank. Härtill kommer att en stor del av den sökta

informationen refererar till tidpunkter som ligger mycket nära i tiden,

vilket medför att en maskinell upplagring av data, för att vara av värde,

måste ske kontinuerligt och utan praktiskt taget något dröjsmål.

Inom bl. a. statistiska centralbyrån och statskontoret pågår arbete i syfte

att samordna de databanker, som byggs upp eller planeras inom statsförvaltningen.

Genom kontaktmän från nämnda myndigheter hålls förvaltningskontoret

underrättat om detta arbetes fortgång. Styrelsen anser, i

likhet med statskontoret, att sådan inom riksdagen tillkommen information

som kan förväntas bli efterfrågad, t. ex. propositioner, motioner, enkla

frågor, interpellationer etc., bör databehandlas och komplettera den information

som samlas i den övriga statsförvaltningens databanker. Fördelarna

med en sådan uppdatering skulle bli två — dels skulle informationsbehovet

rörande riksdagstrycket snabbt kunna tillgodoses, dels skulle det manuella

utarbetandet av registren över riksdagstrycket bortfalla och dessa i stället

kunna framställas på maskinell väg. En förutsättning härför är dock att

större enhetlighet åstadkoms i fråga om grunddokumentens utformning.

Statskontoret har också pekat på ett projekt, som bedrivs inom justitiedepartementet

i samband med uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem.

Avsikten är att genom maskinell registrering av den s. k.

lagstiftningscirkeln, från reformförslag via utredningsarbete och riksdagsbehandling

till lag, åstadkomma en samordning i syfte att bl. a. reducera

dubbelarbete. Det förefaller styrelsen ligga nära till hands att en maskinell

registrering av riksdagstrycket samordnas med detta projekt.

I detta sammanhang vill styrelsen erinra om att frågan om riksdagens

informationsbehov togs upp i motioner vid 1968 års riksdag. I motionerna

1:96 och 11:137 hemställdes om en prövning av frågan hur riksdagen

skall kunna tillförsäkra sig den sakkunskap, främst i tekniska och andra

vetenskapliga spörsmål, som erfordras som underlag för dess beslut. I sitt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

av riksdagen godkända utlåtande (38/1968) över motionerna hemställde

konstitutionsutskottet att riksdagen hos Kungl. Maj :t skulle anhålla att

ifrågavarande motioner skulle överlämnas till grundlagberedningen för övervägande.

Styrelsen finner i likhet med statskontoret det angeläget att erfarenheterna

av 1968 års demonstration tillvaratas och bearbetas samt att den hittills

genomförda begränsade utredningen om utnyttjande av ADB i riksdagsarbetet

avlöses av en mera djupgående förstudie med sikte på att bl. a.

utreda formerna för bedömning av relevansområden av intresse för riksdagen

och för initiering och samordning av expertutlåtanden i ett ärende

samt att inventera, definiera och avgränsa de fackområden, där expertutlåtanden

kan behövas. Detta arbete bör bedrivas i samråd med grundlagberedningen.

Beträffande möjligheten att använda ADB vid utvärdering av olika handlingsalternativ

har statskontoret tidigare — i utlåtanden över motioner

1964 och 1966 samt i PM 18.4.1968 till förvaltningskontoret ang. utnyttjande

av ADB i riksdagsarbetet — framhållit att det krävs ett mycket omfattande

arbete innan önskemålen härvidlag kan tillgodoses. I sin skrivelse

av 9.4.1969 (se bil.) anför statskontoret — under hänvisning till den försöksverksamhet

på området som sedan flera år pågår i USA — att tiden

nu torde vara mogen för ett närmare studium av vilka möjligheter som här

erbjuds och hur riksdagen skall kunna utnyttja dessa.

Styrelsen anser att detta projekt bör tas med i den föreslagna förstudien,

även om denna enligt styrelsens mening företrädesvis bör behandla tidigare

nämnda tänkbara användningar av ADB.

Sammanfattningsvis vill styrelsen framhålla att styrelsen finner det erforderligt

och lämpligt att de positiva erfarenheterna och resultaten av styrelsens

begränsade ADB-utredning nu följs upp genom att en förstudie

om möjligheten att använda ADB i riksdagsarbetet genomförs i huvudsaklig

överensstämmelse med vad statskontoret i sitt remissuttalande föreslagit.

Resultatet av förstudien bör kunna redovisas för riksdagen under 1970

års vårsession.

Vad angår kostnaderna för den fortsatta utredningen bör riksdagen bestrida

avlöningskostnader för den personal inom förvaltningskontoret som

erfordras för utredningsarbetet och i förekommande fall rese- m. fl. kostnader

som föranleds av studiebesök inom utredningens ram. Styrelsen avser

att, om riksdagen inte har någon erinran häremot, för dessa ändamål

anlita tillgängliga förslagsanslag. Härutöver erforderliga medel för statskontorets

medverkan, beräknade till 110 000 kr., torde enligt vad förvaltningskontoret

under hand inhämtat i finansdepartementet, komma att av

Kungl. Maj :t ställas till statskontorets förfogande efter framställning från

förvaltningskontorets styrelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

7

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

att riksdagen måtte

1) uppdra åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer

som angetts i det föregående genomföra en förstudie beträffande

möjligheten att utnyttja ADB i riksdagsarbetet och

2) medge att för ändamålet får i den utsträckning som angetts i det

föregående anlitas de förslagsanslag till avlöningar resp. förvaltningskostnader

som står till styrelsens disposition.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad vice

ordförande, herr Wärnberg, fru Kristensson och herrar Martinsson,

Wååg och Ullsten.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar:

THORSTEN LARSSON

/Sture Lannefjord

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

STATSKONTORET

Bilaga

9.4. 1969 Dnr 532/68-2

Riksdagens förvaltningskontor

ADB i riksdagsarbetet

Riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse till statskontoret 18.12.1968

hemställt att statskontoret ville sammanfatta erfarenheterna av den demonstration

av ADB i riksdagsarbetet som ägde rum i november och december

1968 samt med en redogörelse för dessa och på grundval av vad därvid framkommit

till förvaltningskontoret inkomma med utlåtande beträffande den

begränsade utredningens fortsatta bedrivande och sätta förvaltningskontoret

i tillfälle att i samband med redovisningen för riksdagen framlägga av

utredningen föranledda förslag, i förekommande fall åtföljda av kostnadsberäkningar.

Statskontoret har vid tidigare tillfällen, senast i ett utlåtande 16.3.1966

till riksdagens bankoutskott, redogjort för sin inställning till frågan om

ADB i riksdagsarbetet. Statskontoret tillstyrkte därvid en begränsad utredning

med uppgift att klarlägga hur riksdagen lämpligen bör bevaka utvecklingen,

hur kontakterna med tänkbara information slämnare bör utformas

och vilka resurser som erfordras, för att riksdagen skall kunna göra beställningar

hos möjliga informationslämnare, i första hand statistiska centralbyrån.

1 Demonstration av ADB i riksdagen

1.1 Genomförande

Demonstrationen annonserades 20.11.1968 genom utdelning av broschyr

till ledamöterna m. fl. Närvarande vid demonstrationerna var dels ett 90-tal

riksdagsledamöter, dels ca 60 riksdags- och andra tjänstemän, dels — vid

särskild pressvisning 3.12.1968 — ca 25 representanter för massmedia.

Demonstrationen ägde rum vid åtta olika tillfällen, varav 27.11.1968 för

kontaktmännen i riksdagens ADB-utredning, 29.11 för riksdagsman Sven

Ekström i dennes egenskap av ledamot i statskontorets styrelse samt under

tiden 3—6.12 vid sex olika tillfällen för i genomsnitt 25 personer per demonstrationstillfälle

(ledamöter och tjänstemän).

Vid demonstrationerna utdelades en stencilerad dokumentation. Dessutom

visades på ett montage i lokalen förberedelsearbetet, som nedlagts för

att genomföra demonstrationen.

Kostnaderna för förberedelsearbete och demonstration uppgick totalt till

ca 170 000 kr varav ca 90 000 kr i konsultarvoden m. m., 55 000 kr i maskinkostnader

och ca 25 000 kr i löner.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

9

1.2 Resultat

Ur teknisk synpunkt blev resultatet positivt. De med hänsyn till den provisoriska

installationen vidtagna säkerhetsåtgärderna för att förhindra

driftsavbrott visade sig vara helt adekvata. Sålunda utnyttjades samtliga

reservmöjligheter vid vardera minst ett tillfälle.

Datamaskinprogrammen fungerade klanderfritt. Samtliga under förberedelsearbetet

upptäckta och åtgärdade programfel avsåg den kompletteringsprogrammering,

som IBM Svenska AB gjort för att frågor och svar skulle

kunna presenteras på s. k. bildskärmsterminaler. Inga felaktigheter upptäcktes

i det av IBM tillhandahållna standardsystemet för informationssökning,

Document Processing System (DPS), på vilket demonstrationen

baserades.

Presentationssystem av två olika fabrikat installerades i riksdagen, nämligen

dels IBM 2848/2260 och dels Standard Radio & Telefon AB:s Alfaskop

med tillhörande drivenhet. Genom demonstrationen påvisades att det är

möjligt att få två konkurrerande leverantörer att samarbeta tekniskt i ett

och samma system. Det konstaterades emellertid att detta endast kunde

ske till priset av ett visst merarbete för användaren.

Vad avser det värde demonstrationen hade för riksdagen och utredningen

är det statskontorets uppfattning att förväntningarna väl uppfylldes. Denna

uppfattning grundar sig på det genom deltagarfrekvensen manifesterade

intresset, men framför allt på de frågor och synpunkter som spontant framkom

under demonstrationstillfällena. Deltagarna stimulerades att reflektera

över vad datatekniken i framtiden kan bidraga med i informationsförsörjningshänseende.

Därigenom skapades ett potentiellt behov av en mera kvalificerad

informationsförsörjningsservice, som kan bidraga till att underlätta

en vidareutveckling av frågan. Det kunde även konstateras ett stort

intresse för de ekonomiska aspekterna.

Sammanfattningsvis vill statskontoret framhålla att resultatet av demonstrationen

i hög grad är beroende av snabba följ dåtgärder, som kan nyttiggöra

den uppmärksamhet och det intresse som demonstrationen väckt. De

följ dåtgärder som i första hand bör komma i fråga diskuteras i korthet i

det följande.

2 Fortsatt utredningsarbete

Riksdagens förvaltningskontor har till sin skrivelse i ifrågavarande ärende

fogat konstitutionsutskottets utlåtande nr 38 år 1968. Utlåtandet ger uttryck

för vissa betänkligheter inför ett läge som karaktäriseras av att beslut

måste fattas i alltmer komplexa och omfattande ärenden på ett underlag

som ibland uppfattas som otillräckligt. Enligt utlåtandet blir »bedömningen

av frågor av teknisk natur ... ibland beroende mera av ett tyckande än ett

kunnande».

Statskontoret har dels beretts tillfälle att taga del av visst material i ärendet

som riksdagen införskaffat och ställt till statskontorets förfogande, dels

vid besök i USA studerat bl. a. den amerikanska senatens arbetsformer och

metoder. Härav framgår att problemen är väl kända och upplevda av andra

industriländers folkrepresentationer. Otillräcklig informationsförsörjning

betraktas som ytterst otillfredsställande i en parlamentarisk demokrati. Mot

den bakgrunden torde åtgärder som syftar till en allmän, successiv förbätt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

ring av kvaliteten hos beslutsunderlagen i riksdagens ärenden böra ses som

ett betydelsefullt led i rationaliseringsarbetet inom riksdagen.

I de beslutssituationer varom här är fråga är det oftare överflödet av information

än bristen som är besvärande. Att lägga fram ett fullständigt men

ändå inte detalj överlastat beslutsunderlag är främst en fråga om informationens

relevans. Eftersom ingen begränsning finns med hänsyn till fackeller

ämnesområden, som kan tänkas bli aktuella för behandling i riksdagen,

är det självfallet omöjligt för den enskilde ledamoten att avgöra vilket underlag

som i varje situation är relevant. Till detta behövs medverkan av

experter.

Trots att kravet på fackkunskap i och för sig är detsamma och på det ena

eller andra sättet måste tillgodoses är det självklart otänkbart att Sverige

med förhållandevis små resurser i likhet med stormakternas folkrepresentationer

anställer kanske hundratals experter representerande skilda fackområden.

Statskontoret vill därför med hänvisning till konstitutionsutskottets ovan

refererade utlåtande nr 38/1968 förorda att formerna för att bedöma relevansområdet

liksom att initiera och samordna expertutlåtanden i visst ärende

närmare utreds. Utredningen bör även avse en inventering, definition och

avgränsning av de fackområden inom vilka expertutlåtanden från tid till

annan kan erfordras.

För att belysa för riksdagen aktuella ärenden fordras ofta ett omfattande

dataunderlag. Inom statsförvaltningen pågår arbete inom bl. a. statistiska

centralbyrån och statskontoret i syfte att samordna de databanker, som

byggs upp resp. planeras inom skilda områden. Delvis är det här fråga om

en inventering av var befintlig information finns registrerad, delvis även

om att med hjälp av de tekniska möjligheter som numera står till buds sammanföra

information i större komplex, som kan göras tillgängliga för ett

flertal användare.

Resultatet av detta arbete bedömer statskontoret i sinom tid bli av utomordentligt

värde bl. a. för riksdagen. En förutsättning härför är emellertid

att denna gemensamma databas kompletteras med inom riksdagen skapad

information, såsom motioner, utlåtanden, beslut, skrivelser etc. Detta innebär

för riksdagen ett omfattande förberedelsearbete i syfte att möjliggöra

en rationell datamaskinell registrering av denna information. Statskontoret

vill i sammanhanget peka på ett försök som inom ramen för det s. k. RIprojektet

bedrivs inom justitiedepartementet. Avsikten är att genom datamaskinell

registrering av den s. k. lagstiftningscirkeln från reformförslag

via utredningsarbete och riksdagsbehandling till lag åstadkomma en samordning

i syfte att bl. a. reducera dubbelarbete. En medverkan i detta arbete

förutsätter för riksdagens del bl. a. viss teknisk och terminologisk samordning.

Enligt statskontorets uppfattning är det väsentligt att erfarenheterna av

den i december 1968 genomförda demonstrationen tillvaratas. Det påvisades

bl. a. att datamaskinell registrering och bearbetning av motioner kan ske

med förhållandevis enkla medel och till rimlig kostnad. Databehandling av

sådant riksdagens informationsmaterial bör därför vara ekonomiskt väl motiverad,

särskilt om man dessutom utnyttjar de möjligheter som finns -—

sedan informationen väl överförts till datamaskin — till automatisk sättning

och tryckning av riksdagstrycket. Härvid fordras i första hand att

grundmaterialet — motioner, propositioner, protokoll etc., i vissa delar ges

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

11

en systematisk och enhetlig form så att stansning, sökning och presentation

underlättas. Detta kan t. ex. innebära att en handling alltid sammanfattas i

en slutkläm, som ger ett adekvat uttryck för handlingens innehåll.

I samband med bearbetningen kan maskinen lämna skriftliga svar på

frågor som riksdagen önskar besvarade avseende det i datamaskinen samlade

materialet exempelvis beträffande riksdagshandlingar eller ledamöters

aktivitet i visst ärende.

Registren kan samtidigt också utnyttjas för att automatiskt sätta och

trycka dels referensmaterial, antingen komplett för t. ex. innevarande år

eller ändrings/kompletteringsblad, dels den fullständiga texten i t. ex. ett

riksdagsprotokoll.

Bl. a. i motioner nr 216 i första kamaren och 286 i andra kammaren år

1966 liksom i bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966 i anledning av dessa

motioner har berörts frågan om att utnyttja datamaskin för att med hjälp

av modeller beräkna eller bedöma det förväntade utfallet t. ex. av vissa

ekonomiska åtaganden. Försök härmed pågår sedan flera år i bl. a. Förenta

Staterna. Det är här fråga om väl definierade modeller baserade på

kända och accepterade ekonomiska lagar. Det för sådana beräkningar erforderliga

dataunderlaget torde i dag vara relativt lätt tillgängligt. Statskontoret

anser därför att tiden nu är mogen för ett närmare studium av

vilka möjligheter som här erbjuds och hur riksdagen kan utnyttja dessa.

Tillgängliga resurser bär inte tillåtit en närmare konkretisering av här

antydda utredningsuppgifter. Statskontoret är emellertid berett att på uppdrag

av Kungl. Maj :t och sedan erforderliga medel ställts till förfogande

medverka i att närmare utreda förutsättningarna för ett genomförande av

ovan skisserade projekt.

Vad avser de kameralrutiner, som kan vara aktuella för databehandling,

såsom löne- och personalredovisning, är statskontoret berett att biträda

men förutsätter att förvaltningskontoret i likhet med statliga myndigheter

genomför utredningsarbetet med erforderlig konsulthjälp under ledning av

egen personal.

För att klarlägga det genom en s. k. förstudie närmare fortsatta utredningsarbetets

inriktning och bedrivande erfordras dels att en med riksdagsarbetet

och främst dess upplysningstjänst väl förtrogen, kvalificerad

person friställs på heltid för fortsatt utredningsarbete, dels att medel ställs

till förfogande för att möjliggöra studier på ort och ställe av de lösningar

på hithörande problem som i andra länder kan ha övervägts, föreslagits

eller genomförts.

Härutöver fordras att för statskontorets medverkan 110 000 kr., varav

85 000 kr. avseende omkostnader och konsultarvoden samt 25 000 kr. avseende

datamaskintid, ställs till ämbetsverkets förfogande. Statskontoret

bedömer det möjligt att framlägga resultat av förstudien, bl. a. omfattande

en utvecklingsplan, under våren 1970 förutsatt att arbetet kan påbörjas i

augusti innevarande år.

Statskontoret vill i sammanhanget och med hänsyn till den förväntade

utvecklingen inom informationsbehandlingsområdet framhålla vikten av

att riksdagen genom information och utbildning av egen personal efter

hand skapar förutsättningar för styrning av förberedelsearbete och genomförande

av ADB-orienterade projekt. All erfarenhet visar att kvaliteten hos

en utredning utförd med hjälp av konsulter eller annan utomstående personal

i stor utsträckning är beroende av uppdragsgivarens kompetens inom

både facket och ADB-området.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit tf överdirektören Per

nelid, avdelningschefen Trotzig och organisationsdirektören Osvald, före

dragande.

GÖSTA BRUNO

/Thomas Osvald

ESSELTE AB. STHLM 69

014339

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:311 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor om ADB-teknikens utnyttjande i riksdagsarbetet. a1 i texten