Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor om ADB-teknikens utnyttjande i riksdagsarbetet.
1969-05-20 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1969:37, Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor om ADB-teknikens utnyttjande i riksdagsarbetet.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
1
Nr 37
Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor om ADB-teknikens utnyttjande
i riksdagsarbetet.
I skrivelse till riksdagen den 24 april 1969 hemställer styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor att riksdagen skall
1) uppdra åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer
som angetts i skrivelsen genomföra en förstudie beträffande möjligheten
att utnyttja ADB i riksdagsarbetet och
2) medge att för ändamålet får i den utsträckning som angetts i skrivelsen
anlitas de förslagsanslag till avlöningar resp. förvaltningskostnader som
står till styrelsens disposition.
Skrivelsen är som bilaga fogad till detta utlåtande.
Utskottet finner det värdefullt att fortsatt utredningsarbete kommer till
stånd rörande möjligheten att utnyttja ADB-tekniken i riksdagsarbetet. Utskottet
tillstyrker därför att riksdagen uppdrar åt styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor att genomföra den tilltänkta förstudien. Mot de föreslagna
ekonomiska dispositionerna har utskottet ingen erinran.
Utskottet hemställer sålunda
att riksdagen med bifall till förevarande framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
1) uppdrar åt styrelsen att enligt angivna riktlinjer genomföra
en förstudie beträffande möjligheten att utnyttja
ADB i riksdagsarbetet,
2) medger att för ändamålet får i angiven utsträckning
anlitas de förslagsanslag till avlöningar resp. förvaltningskostnader
som står till styrelsens disposition.
Stockholm den 20 maj 1969
På bankoutskottets vägnar:
C. G. BEGNÉLL
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 37
2
Bankoutslcottets utlåtande nr 37 år 1969
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Stefanson
(fp), Åkerlund (m), Lundin (s), Larfors (s) och Vilhelm Erik Carlsson
(m);
från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s),
Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s), Fridolfsson i
Rödeby (s), Börjesson i Falköping (ep) och Brännström (s).
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
3
RIKSDAGENS
FÖRVALTNINGSKONTOR 24.4.1969
Bilaga
Dnr V: 395/68
Till Riksdagen
ADB-leknikens utnyttjande i riksdagsarbetet
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anmäler i denna framställning
resultatet av den begränsade utredning om utnyttjande av automatisk
databehandling (ADB) i riksdagsarbetet som uppdragits åt styrelsen och
framlägger förslag beträffande ärendets fortsatta handläggning.
Uppdraget
Riksdagens förvaltningskontor erhöll av 1966 års höstriksdag i uppdrag
att föranstalta om en begränsad utredning rörande ADB-teknikens utnyttjande
i riksdagsarbetet. Till grund för uppdraget låg bankoutskottets av
riksdagen godkända utlåtande (52/1966) över motionerna I: 216 och 11:286.
Det förutsattes att förvaltningskontoret för ändamålet anlitade utomstående
expertis.
Utredningens uppläggning och genomförande
För genomförande av utredningsuppdraget har inom förvaltningskontoret
under direktören tillsatts en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från
riksdagens upplysningstj änst med chefen för denna som sammankallande.
Till gruppen har knutits kontaktmän från riksdagsgrupperna och deras
kanslier samt från kammar- och utskottskanslierna. Även från statskontoret
och statistiska centralbyrån har kontaktmän medverkat i arbetsgruppen.
Dessutom har upplysningar och synpunkter utbytts vid sammanträden
mellan företrädare för dessa myndigheter och förvaltningskontoret.
Som inledning till utredningsarbetet bereddes tjänstemännen i arbetsgruppen
tillfälle att genomgå av statskontoret anordnade kurser i ADB.
Vidare insamlades material rörande arbetsförhållandena i andra länders
parlament, särskilt med hänsyn till ev. utnyttjande av ADB.
Vissa förberedande undersökningar inom förvaltningskontoret gav vid
handen att ett lämpligt led i utredningsarbetet vore att genom en demonstration
för riksdagens ledamöter praktiskt åskådliggöra datateknikens möjligheter
och begränsningar, särskilt i fråga om återvinning av information.
1*—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 37
4
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
Ett till volymen lämpligt underlag till denna demonstration ansågs utgöra
de under den allmänna motionstiden 1966—1967 väckta fristående motionerna
och därav föranledda utskottsutlåtanden, riksdagsprotokoll, riksdagsskrivelser
samt Kungl. Maj :ts beslut om åtgärder.
Demonstrationen ägde rum i december 1968 under värdefull medverkan
av statskontoret. De dokument, som utgjorde underlaget för demonstrationen,
hade bearbetats på skilda sätt och viss information från dokumenten
—- klämmar, namnen på undertecknare etc. — hade medelst stansning förts
över till maskinläsbara hålkort. Den information dessa innehöll lagrades
sedan i s. k. skivminnen, tillhörande den vid karolinska sjukhusets datacentral,
KARDAC, installerade och av statskontoret administrerade datautrustningen.
Via förhyrda teleledningar stod denna datautrustning — datamaskin
och skivminnen — i direktkontakt med särskild kommunikationsdatautrustning
i riksdagshuset, placerad i konstitutionsutskottets förutvarande
sessionssal och angränsande rum. Från dess tangentbord kunde frågor
med anknytning till den lagrade informationen ställas till datamaskinen,
varefter svaren erhölls på en bildskärm. Via en särskild TV-kamera återgavs
svaren också på ett antal TV-mottagare i sessionssalen. På begäran
kunde utskrift av de lämnade svaren erhållas via en särskild snabbskrivare,
som var kopplad till bildskärmsterminalen.
Datamaskinens arbete reglerades med hjälp av ett redan befintligt men
i Sverige ej tidigare prövat standardsystem för informationssökning, Document
Processing System (DPS), vilket tillhandahölls av IBM Svenska
AB. Eftersom det rörde sig om ett system av standardtyp, måste vissa inskränkningar
accepteras i dess användbarhet för den aktuella uppgiften.
Kostnaderna för demonstrationen bestreds av medel för försöksverksamhet,
som Kungl. Maj :t på framställning från styrelsen för förvaltningskontoret
ställt till statskontorets förfogande.
Efter demonstrationen hemställde riksdagens förvaltningskontor i skrivelse
till statskontoret 18.12.1968 att statskontoret ville sammanfatta erfarenheterna
av demonstrationen samt med en redogörelse för dessa och på
grundval av vad därvid framkommit till förvaltningskontoret inkomma
med utlåtande och förslag beträffande den begränsade utredningens fortsatta
bedrivande. Statskontorets svar 9.4.1969 bifogas denna framställning
(bilaga).
Styrelsens överväganden och förslag
I de motioner, som närmast föregick riksdagens uppdrag åt förvaltningskontoret
att utreda frågan om utnyttjande av ADB-tekniken i riksdagsarbetet,
pekade motionärerna på två möjliga användningssätt. Den ena möjligheten
syftade till maskinell lagring av information vilken sedan vid behov
snabbt skulle kunna hämtas fram. Den andra var att med hjälp av
bl. a. ADB kunna utvärdera olika handlingsalternativ.
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år i969
5
När det gäller förslaget att för riksdagens behov maskinellt lagra information
ligger främsta svårigheterna knappast på den tekniska och systemmässiga
sidan men problem av annan art gör sig gällande. Karakteristiskt
för det behov av information riksdagens ledamöter har torde vara att det
spänner över praktiskt taget alla områden, medan informationsbehovets intensitet
inom åtskilliga områden är relativt begränsad. För att i någon
större utsträckning kunna tillgodose detta informationsbehov med hjälp
av en databank skulle erfordras en mycket stor upplagring av data, eftersom
det inte kan förutses vilka uppgifter som kan komma att efterfrågas.
Relationen mellan frågefrekvensen — även under antagande att denna
skulle komma att öka avsevärt om riksdagens ledamöter och organ fick tillgång
till en databank — och den mängd data som skulle behöva lagras
maskinellt torde bli sådan att det av bl. a. kostnadsskäl knappast är rimligt
att räkna med att riksdagen — i varje fall inte enbart för eget bruk —
skall bygga upp en databank. Härtill kommer att en stor del av den sökta
informationen refererar till tidpunkter som ligger mycket nära i tiden,
vilket medför att en maskinell upplagring av data, för att vara av värde,
måste ske kontinuerligt och utan praktiskt taget något dröjsmål.
Inom bl. a. statistiska centralbyrån och statskontoret pågår arbete i syfte
att samordna de databanker, som byggs upp eller planeras inom statsförvaltningen.
Genom kontaktmän från nämnda myndigheter hålls förvaltningskontoret
underrättat om detta arbetes fortgång. Styrelsen anser, i
likhet med statskontoret, att sådan inom riksdagen tillkommen information
som kan förväntas bli efterfrågad, t. ex. propositioner, motioner, enkla
frågor, interpellationer etc., bör databehandlas och komplettera den information
som samlas i den övriga statsförvaltningens databanker. Fördelarna
med en sådan uppdatering skulle bli två — dels skulle informationsbehovet
rörande riksdagstrycket snabbt kunna tillgodoses, dels skulle det manuella
utarbetandet av registren över riksdagstrycket bortfalla och dessa i stället
kunna framställas på maskinell väg. En förutsättning härför är dock att
större enhetlighet åstadkoms i fråga om grunddokumentens utformning.
Statskontoret har också pekat på ett projekt, som bedrivs inom justitiedepartementet
i samband med uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem.
Avsikten är att genom maskinell registrering av den s. k.
lagstiftningscirkeln, från reformförslag via utredningsarbete och riksdagsbehandling
till lag, åstadkomma en samordning i syfte att bl. a. reducera
dubbelarbete. Det förefaller styrelsen ligga nära till hands att en maskinell
registrering av riksdagstrycket samordnas med detta projekt.
I detta sammanhang vill styrelsen erinra om att frågan om riksdagens
informationsbehov togs upp i motioner vid 1968 års riksdag. I motionerna
1:96 och 11:137 hemställdes om en prövning av frågan hur riksdagen
skall kunna tillförsäkra sig den sakkunskap, främst i tekniska och andra
vetenskapliga spörsmål, som erfordras som underlag för dess beslut. I sitt
6
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
av riksdagen godkända utlåtande (38/1968) över motionerna hemställde
konstitutionsutskottet att riksdagen hos Kungl. Maj :t skulle anhålla att
ifrågavarande motioner skulle överlämnas till grundlagberedningen för övervägande.
Styrelsen finner i likhet med statskontoret det angeläget att erfarenheterna
av 1968 års demonstration tillvaratas och bearbetas samt att den hittills
genomförda begränsade utredningen om utnyttjande av ADB i riksdagsarbetet
avlöses av en mera djupgående förstudie med sikte på att bl. a.
utreda formerna för bedömning av relevansområden av intresse för riksdagen
och för initiering och samordning av expertutlåtanden i ett ärende
samt att inventera, definiera och avgränsa de fackområden, där expertutlåtanden
kan behövas. Detta arbete bör bedrivas i samråd med grundlagberedningen.
Beträffande möjligheten att använda ADB vid utvärdering av olika handlingsalternativ
har statskontoret tidigare — i utlåtanden över motioner
1964 och 1966 samt i PM 18.4.1968 till förvaltningskontoret ang. utnyttjande
av ADB i riksdagsarbetet — framhållit att det krävs ett mycket omfattande
arbete innan önskemålen härvidlag kan tillgodoses. I sin skrivelse
av 9.4.1969 (se bil.) anför statskontoret — under hänvisning till den försöksverksamhet
på området som sedan flera år pågår i USA — att tiden
nu torde vara mogen för ett närmare studium av vilka möjligheter som här
erbjuds och hur riksdagen skall kunna utnyttja dessa.
Styrelsen anser att detta projekt bör tas med i den föreslagna förstudien,
även om denna enligt styrelsens mening företrädesvis bör behandla tidigare
nämnda tänkbara användningar av ADB.
Sammanfattningsvis vill styrelsen framhålla att styrelsen finner det erforderligt
och lämpligt att de positiva erfarenheterna och resultaten av styrelsens
begränsade ADB-utredning nu följs upp genom att en förstudie
om möjligheten att använda ADB i riksdagsarbetet genomförs i huvudsaklig
överensstämmelse med vad statskontoret i sitt remissuttalande föreslagit.
Resultatet av förstudien bör kunna redovisas för riksdagen under 1970
års vårsession.
Vad angår kostnaderna för den fortsatta utredningen bör riksdagen bestrida
avlöningskostnader för den personal inom förvaltningskontoret som
erfordras för utredningsarbetet och i förekommande fall rese- m. fl. kostnader
som föranleds av studiebesök inom utredningens ram. Styrelsen avser
att, om riksdagen inte har någon erinran häremot, för dessa ändamål
anlita tillgängliga förslagsanslag. Härutöver erforderliga medel för statskontorets
medverkan, beräknade till 110 000 kr., torde enligt vad förvaltningskontoret
under hand inhämtat i finansdepartementet, komma att av
Kungl. Maj :t ställas till statskontorets förfogande efter framställning från
förvaltningskontorets styrelse.
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
7
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att riksdagen måtte
1) uppdra åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer
som angetts i det föregående genomföra en förstudie beträffande
möjligheten att utnyttja ADB i riksdagsarbetet och
2) medge att för ändamålet får i den utsträckning som angetts i det
föregående anlitas de förslagsanslag till avlöningar resp. förvaltningskostnader
som står till styrelsens disposition.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad vice
ordförande, herr Wärnberg, fru Kristensson och herrar Martinsson,
Wååg och Ullsten.
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:
THORSTEN LARSSON
/Sture Lannefjord
8
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
STATSKONTORET
Bilaga
9.4. 1969 Dnr 532/68-2
Riksdagens förvaltningskontor
ADB i riksdagsarbetet
Riksdagens förvaltningskontor har i skrivelse till statskontoret 18.12.1968
hemställt att statskontoret ville sammanfatta erfarenheterna av den demonstration
av ADB i riksdagsarbetet som ägde rum i november och december
1968 samt med en redogörelse för dessa och på grundval av vad därvid framkommit
till förvaltningskontoret inkomma med utlåtande beträffande den
begränsade utredningens fortsatta bedrivande och sätta förvaltningskontoret
i tillfälle att i samband med redovisningen för riksdagen framlägga av
utredningen föranledda förslag, i förekommande fall åtföljda av kostnadsberäkningar.
Statskontoret har vid tidigare tillfällen, senast i ett utlåtande 16.3.1966
till riksdagens bankoutskott, redogjort för sin inställning till frågan om
ADB i riksdagsarbetet. Statskontoret tillstyrkte därvid en begränsad utredning
med uppgift att klarlägga hur riksdagen lämpligen bör bevaka utvecklingen,
hur kontakterna med tänkbara information slämnare bör utformas
och vilka resurser som erfordras, för att riksdagen skall kunna göra beställningar
hos möjliga informationslämnare, i första hand statistiska centralbyrån.
1 Demonstration av ADB i riksdagen
1.1 Genomförande
Demonstrationen annonserades 20.11.1968 genom utdelning av broschyr
till ledamöterna m. fl. Närvarande vid demonstrationerna var dels ett 90-tal
riksdagsledamöter, dels ca 60 riksdags- och andra tjänstemän, dels — vid
särskild pressvisning 3.12.1968 — ca 25 representanter för massmedia.
Demonstrationen ägde rum vid åtta olika tillfällen, varav 27.11.1968 för
kontaktmännen i riksdagens ADB-utredning, 29.11 för riksdagsman Sven
Ekström i dennes egenskap av ledamot i statskontorets styrelse samt under
tiden 3—6.12 vid sex olika tillfällen för i genomsnitt 25 personer per demonstrationstillfälle
(ledamöter och tjänstemän).
Vid demonstrationerna utdelades en stencilerad dokumentation. Dessutom
visades på ett montage i lokalen förberedelsearbetet, som nedlagts för
att genomföra demonstrationen.
Kostnaderna för förberedelsearbete och demonstration uppgick totalt till
ca 170 000 kr varav ca 90 000 kr i konsultarvoden m. m., 55 000 kr i maskinkostnader
och ca 25 000 kr i löner.
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
9
1.2 Resultat
Ur teknisk synpunkt blev resultatet positivt. De med hänsyn till den provisoriska
installationen vidtagna säkerhetsåtgärderna för att förhindra
driftsavbrott visade sig vara helt adekvata. Sålunda utnyttjades samtliga
reservmöjligheter vid vardera minst ett tillfälle.
Datamaskinprogrammen fungerade klanderfritt. Samtliga under förberedelsearbetet
upptäckta och åtgärdade programfel avsåg den kompletteringsprogrammering,
som IBM Svenska AB gjort för att frågor och svar skulle
kunna presenteras på s. k. bildskärmsterminaler. Inga felaktigheter upptäcktes
i det av IBM tillhandahållna standardsystemet för informationssökning,
Document Processing System (DPS), på vilket demonstrationen
baserades.
Presentationssystem av två olika fabrikat installerades i riksdagen, nämligen
dels IBM 2848/2260 och dels Standard Radio & Telefon AB:s Alfaskop
med tillhörande drivenhet. Genom demonstrationen påvisades att det är
möjligt att få två konkurrerande leverantörer att samarbeta tekniskt i ett
och samma system. Det konstaterades emellertid att detta endast kunde
ske till priset av ett visst merarbete för användaren.
Vad avser det värde demonstrationen hade för riksdagen och utredningen
är det statskontorets uppfattning att förväntningarna väl uppfylldes. Denna
uppfattning grundar sig på det genom deltagarfrekvensen manifesterade
intresset, men framför allt på de frågor och synpunkter som spontant framkom
under demonstrationstillfällena. Deltagarna stimulerades att reflektera
över vad datatekniken i framtiden kan bidraga med i informationsförsörjningshänseende.
Därigenom skapades ett potentiellt behov av en mera kvalificerad
informationsförsörjningsservice, som kan bidraga till att underlätta
en vidareutveckling av frågan. Det kunde även konstateras ett stort
intresse för de ekonomiska aspekterna.
Sammanfattningsvis vill statskontoret framhålla att resultatet av demonstrationen
i hög grad är beroende av snabba följ dåtgärder, som kan nyttiggöra
den uppmärksamhet och det intresse som demonstrationen väckt. De
följ dåtgärder som i första hand bör komma i fråga diskuteras i korthet i
det följande.
2 Fortsatt utredningsarbete
Riksdagens förvaltningskontor har till sin skrivelse i ifrågavarande ärende
fogat konstitutionsutskottets utlåtande nr 38 år 1968. Utlåtandet ger uttryck
för vissa betänkligheter inför ett läge som karaktäriseras av att beslut
måste fattas i alltmer komplexa och omfattande ärenden på ett underlag
som ibland uppfattas som otillräckligt. Enligt utlåtandet blir »bedömningen
av frågor av teknisk natur ... ibland beroende mera av ett tyckande än ett
kunnande».
Statskontoret har dels beretts tillfälle att taga del av visst material i ärendet
som riksdagen införskaffat och ställt till statskontorets förfogande, dels
vid besök i USA studerat bl. a. den amerikanska senatens arbetsformer och
metoder. Härav framgår att problemen är väl kända och upplevda av andra
industriländers folkrepresentationer. Otillräcklig informationsförsörjning
betraktas som ytterst otillfredsställande i en parlamentarisk demokrati. Mot
den bakgrunden torde åtgärder som syftar till en allmän, successiv förbätt
-
10
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
ring av kvaliteten hos beslutsunderlagen i riksdagens ärenden böra ses som
ett betydelsefullt led i rationaliseringsarbetet inom riksdagen.
I de beslutssituationer varom här är fråga är det oftare överflödet av information
än bristen som är besvärande. Att lägga fram ett fullständigt men
ändå inte detalj överlastat beslutsunderlag är främst en fråga om informationens
relevans. Eftersom ingen begränsning finns med hänsyn till fackeller
ämnesområden, som kan tänkas bli aktuella för behandling i riksdagen,
är det självfallet omöjligt för den enskilde ledamoten att avgöra vilket underlag
som i varje situation är relevant. Till detta behövs medverkan av
experter.
Trots att kravet på fackkunskap i och för sig är detsamma och på det ena
eller andra sättet måste tillgodoses är det självklart otänkbart att Sverige
med förhållandevis små resurser i likhet med stormakternas folkrepresentationer
anställer kanske hundratals experter representerande skilda fackområden.
Statskontoret vill därför med hänvisning till konstitutionsutskottets ovan
refererade utlåtande nr 38/1968 förorda att formerna för att bedöma relevansområdet
liksom att initiera och samordna expertutlåtanden i visst ärende
närmare utreds. Utredningen bör även avse en inventering, definition och
avgränsning av de fackområden inom vilka expertutlåtanden från tid till
annan kan erfordras.
För att belysa för riksdagen aktuella ärenden fordras ofta ett omfattande
dataunderlag. Inom statsförvaltningen pågår arbete inom bl. a. statistiska
centralbyrån och statskontoret i syfte att samordna de databanker, som
byggs upp resp. planeras inom skilda områden. Delvis är det här fråga om
en inventering av var befintlig information finns registrerad, delvis även
om att med hjälp av de tekniska möjligheter som numera står till buds sammanföra
information i större komplex, som kan göras tillgängliga för ett
flertal användare.
Resultatet av detta arbete bedömer statskontoret i sinom tid bli av utomordentligt
värde bl. a. för riksdagen. En förutsättning härför är emellertid
att denna gemensamma databas kompletteras med inom riksdagen skapad
information, såsom motioner, utlåtanden, beslut, skrivelser etc. Detta innebär
för riksdagen ett omfattande förberedelsearbete i syfte att möjliggöra
en rationell datamaskinell registrering av denna information. Statskontoret
vill i sammanhanget peka på ett försök som inom ramen för det s. k. RIprojektet
bedrivs inom justitiedepartementet. Avsikten är att genom datamaskinell
registrering av den s. k. lagstiftningscirkeln från reformförslag
via utredningsarbete och riksdagsbehandling till lag åstadkomma en samordning
i syfte att bl. a. reducera dubbelarbete. En medverkan i detta arbete
förutsätter för riksdagens del bl. a. viss teknisk och terminologisk samordning.
Enligt statskontorets uppfattning är det väsentligt att erfarenheterna av
den i december 1968 genomförda demonstrationen tillvaratas. Det påvisades
bl. a. att datamaskinell registrering och bearbetning av motioner kan ske
med förhållandevis enkla medel och till rimlig kostnad. Databehandling av
sådant riksdagens informationsmaterial bör därför vara ekonomiskt väl motiverad,
särskilt om man dessutom utnyttjar de möjligheter som finns -—
sedan informationen väl överförts till datamaskin — till automatisk sättning
och tryckning av riksdagstrycket. Härvid fordras i första hand att
grundmaterialet — motioner, propositioner, protokoll etc., i vissa delar ges
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
11
en systematisk och enhetlig form så att stansning, sökning och presentation
underlättas. Detta kan t. ex. innebära att en handling alltid sammanfattas i
en slutkläm, som ger ett adekvat uttryck för handlingens innehåll.
I samband med bearbetningen kan maskinen lämna skriftliga svar på
frågor som riksdagen önskar besvarade avseende det i datamaskinen samlade
materialet exempelvis beträffande riksdagshandlingar eller ledamöters
aktivitet i visst ärende.
Registren kan samtidigt också utnyttjas för att automatiskt sätta och
trycka dels referensmaterial, antingen komplett för t. ex. innevarande år
eller ändrings/kompletteringsblad, dels den fullständiga texten i t. ex. ett
riksdagsprotokoll.
Bl. a. i motioner nr 216 i första kamaren och 286 i andra kammaren år
1966 liksom i bankoutskottets utlåtande nr 52 år 1966 i anledning av dessa
motioner har berörts frågan om att utnyttja datamaskin för att med hjälp
av modeller beräkna eller bedöma det förväntade utfallet t. ex. av vissa
ekonomiska åtaganden. Försök härmed pågår sedan flera år i bl. a. Förenta
Staterna. Det är här fråga om väl definierade modeller baserade på
kända och accepterade ekonomiska lagar. Det för sådana beräkningar erforderliga
dataunderlaget torde i dag vara relativt lätt tillgängligt. Statskontoret
anser därför att tiden nu är mogen för ett närmare studium av
vilka möjligheter som här erbjuds och hur riksdagen kan utnyttja dessa.
Tillgängliga resurser bär inte tillåtit en närmare konkretisering av här
antydda utredningsuppgifter. Statskontoret är emellertid berett att på uppdrag
av Kungl. Maj :t och sedan erforderliga medel ställts till förfogande
medverka i att närmare utreda förutsättningarna för ett genomförande av
ovan skisserade projekt.
Vad avser de kameralrutiner, som kan vara aktuella för databehandling,
såsom löne- och personalredovisning, är statskontoret berett att biträda
men förutsätter att förvaltningskontoret i likhet med statliga myndigheter
genomför utredningsarbetet med erforderlig konsulthjälp under ledning av
egen personal.
För att klarlägga det genom en s. k. förstudie närmare fortsatta utredningsarbetets
inriktning och bedrivande erfordras dels att en med riksdagsarbetet
och främst dess upplysningstjänst väl förtrogen, kvalificerad
person friställs på heltid för fortsatt utredningsarbete, dels att medel ställs
till förfogande för att möjliggöra studier på ort och ställe av de lösningar
på hithörande problem som i andra länder kan ha övervägts, föreslagits
eller genomförts.
Härutöver fordras att för statskontorets medverkan 110 000 kr., varav
85 000 kr. avseende omkostnader och konsultarvoden samt 25 000 kr. avseende
datamaskintid, ställs till ämbetsverkets förfogande. Statskontoret
bedömer det möjligt att framlägga resultat av förstudien, bl. a. omfattande
en utvecklingsplan, under våren 1970 förutsatt att arbetet kan påbörjas i
augusti innevarande år.
Statskontoret vill i sammanhanget och med hänsyn till den förväntade
utvecklingen inom informationsbehandlingsområdet framhålla vikten av
att riksdagen genom information och utbildning av egen personal efter
hand skapar förutsättningar för styrning av förberedelsearbete och genomförande
av ADB-orienterade projekt. All erfarenhet visar att kvaliteten hos
en utredning utförd med hjälp av konsulter eller annan utomstående personal
i stor utsträckning är beroende av uppdragsgivarens kompetens inom
både facket och ADB-området.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1969
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit tf överdirektören Per
nelid, avdelningschefen Trotzig och organisationsdirektören Osvald, före
dragande.
GÖSTA BRUNO
/Thomas Osvald
ESSELTE AB. STHLM 69
014339
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:311 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor om ADB-teknikens utnyttjande i riksdagsarbetet. a1 i texten