Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1969/70, m. m.

1969-05-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:39, Utlåtande över motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1969/70, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1969

1

Nr 39

Utlåtande över motioner i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret

1969/70, m. m.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 115, angående komplettering av

riksstatsförslaget för budgetåret 1969/70, m. m., har bl. a. väckts

dels de likalydande motionerna I: 1058 av herr Bengtson m. fl. och II: 1219 av

herr Hedlund m. fl., vari hemställes att riksdagen vid behandlingen av propositionen

skall besluta bl. a. att

1) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om »parlamentarisk utredning och förslag

angående åtgärder för att dämpa expansionen i landets tre stortätorter i syfte att

skapa en förbättrad regional befolkningsbalans i landet som helhet, tillgodose vitala

samhällsekonomiska intressen och ge ökade möjligheter till en tillfredsställande

miljöplanering i de stora tätorterna»,

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att kontaktorgan tillskapas mellan staten

och de mindre och medelstora företagens organisationer i syfte att inventera

lämpliga lokaliseringsobjekt i enlighet med vad som för närvarande sker tillsammans

med de större företagen, samt

4) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att den svenska regeringen tar initiativ till

internationella överläggningar angående valutaproblemen och den därav följande

ränteutvecklingen i syfte att åstadkomma en sänkt internationell räntenivå;

dels de likalydande motionerna I: 1059 av herr Dahlén m. fl. och II: 1221 av

herr Wedén m. fl., vari hemställes

att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att ianspråktagande av investeringsfonderna,

så länge tendenser till överhettning finns i ekonomin, skall ske

med ökad tonvikt på orter och regioner med sysselsättningssvårigheter, samt

att riksdagen skall uttala »angelägenheten av svenska initiativ för internationell

ekonomisk samverkan i syfte att bl. a. dämpa tendenserna till räntestegring och

motverka oron på den internationella valutamarknaden».

Motionerna I: 1058 och II: 1219 har, såvitt de avser inrättande av fonder med

lokaliseringspolitiskt syfte (punkten 2), hänvisats till bevillningsutskottet, som i denna

del behandlar dem i sitt utlåtande nr 50.

Motionerna

Den redovisning och diskussion av det aktuella ekonomiska läget, särskilt i vad

avser sysselsättningen, som presenteras i kompletteringspropositionen bildar ut
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1969

gångspunkten för resonemangen i båda de nu behandlade motionsparen. Motionärerna

fäster därvid särskilt uppmärksamheten på den i propositionen påtalade

bristen på regional balans på arbetsmarknaden. Denna brist på balans konkretiseras

med den från propositionen hämtade uppgiften att det i mitten av april i

storstadslänen fanns tre obesatta platser per registrerad arbetslös medan det i skogslänen

fanns tre arbetslösa för varje obesatt plats. Den ökade andelen äldre personer

bland de arbetslösa noteras också. Mot denna bakgrund diskuteras i båda motionsparen

den lämpliga avvägningen mellan arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska

åtgärder då det gäller att komma till rätta med de berörda problemen på

arbetsmarknaden. Motionärerna anser att den avvägning som hittills gjorts innebär

en alltför stark inriktning på arbetsmarknadspolitiska insatser, särskilt sådana som

syftar till att öka arbetskraftens rörlighet. Ökad uppmärksamhet bör därför enligt

deras mening fästas vid åtgärder med lokaliseringspolitiskt syfte.

Riskerna för och konsekvenserna av en fortsatt utflyttning från skogslänen,

främst norrlandslänen, till storstadsområdena tas mot den angivna bakgrunden upp

till diskussion i motionerna I: 1058 och II: 1219. Det konstateras att konjunkturutvecklingen

kan väntas medföra en ökning av denna befolkningsomflyttning, något

som bedömes ha negativa konsekvenser såväl för utflyttningsområdena som för

inflyttningsområdena, framför allt de tre tätortsregionerna. Motionärerna kräver därför

snara åtgärder för att dämpa de senares expansion. De begär en utredning för

att studera olika metoder att begränsa investeringarna i dessa regioner. De framhåller

vidare det angelägna i att investeringsfonderna får användas i lokaliseringspolitiskt

syfte. Det samarbete på det lokaliseringspolitiska området som har inletts

mellan regeringen och Sveriges industriförbund bör enligt motionärerna byggas ut

med en motsvarande samverkan med de mindre och medelstora företagens organisationer.

De synpunkter och förslag på regionalpolitikens område som framförs i motionerna

I: 1059 och II: 1221 tar främst sikte på åtgärder till stöd för skogslänen, framför

allt Norrland. Motionärerna återger huvudpunkterna i tidigare under årets riksdag

väckta motioner om ett näringspolitiskt program för Norrland m. m. och återupprepar

kravet på en preciserad målsättning för regionalpolitiken för Norrland och

andra skogslän. De kräver vidare att ianspråktagande av investeringsfonder i fortsättningen,

så länge ekonomin befinner sig i en starkt uppåtgående konjunktur,

skall ske med mycket större tonvikt än hittills på orter och regioner med sysselsättningssvårigheter.

I båda motionsparen diskuteras avslutningsvis de aktuella problem som sammanhänger

med de internationella betalningarnas utveckling och som tagit sig uttryck

bl. a. i en fortgående uppskruvning av räntenivåerna i olika länder och i återkommande

tendenser till oro på valutamarknaderna. Motionärerna anser det angeläget

att en viss internationell samordning av räntepolitiken i de enskilda länderna kommer

till stånd. De anser att regeringen bör ta initiativ till överläggningar i syfte att

uppnå en sådan samordning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1969

3

Utskottet

I den reviderade finansplan som Kungl. Maj:t i början av maj varje år genom

en proposition framlägger för riksdagen redovisas en bedömning av det aktuella

konjunkturläget och diskuteras vilka ekonomisk-politiska åtgärder som i detta läge

ter sig erforderliga och lämpliga. I anslutning härtill kompletteras det vid riksdagens

början framlagda förslaget till riksstat med hänsyn till senare inträffade förändringar.

Hemställan i propositionen omfattar olika ekonomiska beräkningar och

dispositioner, främst beslut om uttagsprocenten för den statliga inkomstskatten.

Propositionen har på senare år föranlett motioner inte bara rörande hemställan i

propositionen utan också rörande den ekonomiska politiken i allmänhet.

I den föreliggande propositionen angående komplettering av riksstatsförslaget

för budgetåret 1969/70, m. m., ges en relativt optimistisk bild av den rådande

konjunkturutvecklingen. Vår ekonomi befinner sig, påpekas det, i en starkt uppåtgående

konjunkturfas. Det betonas att detta förhållande skärper kravet på en

noggrann bevakning av tendenser till balansrubbningar i samhällsekonomin. En

ökad restriktivitet har alltsedan årsskiftet präglat den ekonomiska politiken. Ytterligare

åtstramande åtgärder betecknas nu som nödvändiga.

Den huvuduppgift som chefen för finansdepartementet i denna situation anger

för den ekonomiska politiken är att söka åstadkomma en bättre regional balans på

arbetsmarknaden. Samtidigt som bristen på arbetskraft tilltar i landets södra och

mellersta delar förekommer nämligen en avsevärd arbetslöshet i de norra delarna.

En aktiv arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik bör därför på en gång hålla

tillbaka överhettningstendenserna i Syd- och Mellansverige och medverka till ökad

sysselsättning i skogslänen. Från denna utgångspunkt presenteras det sysselsättningspolitiska

program som Kungl. Maj:t avser att genom arbetsmarknadsmyndigheterna

söka förverkliga. Bland åtgärder som härvid ifrågakommer märks en viss

restriktivitet i tillståndsgivningen beträffande oprioriterat byggande, ytterligare insatser

för att underlätta geografisk omflyttning av arbetskraft, en minskning av

vissa arbetsmarknadspolitiska aktiviteter, såsom beredskapsarbetena, och ökad information

till kvinnor och äldre personer om de arbetsmöjligheter som står till

buds.

Departementschefen räknar med att på detta sätt också skall uppnås en förbättring

av sysselsättningsläget i skogslänen. Här erfordras emellertid dessutom

lokaliseringspolitiska åtgärder. Därvidlag erinras om det samarbete som staten inlett

med Sveriges industriförbund för att söka främja en ökad lokalisering av företag

till livskraftiga orter i sysselsättningssvaga regioner. Vidare redovisas planer på att

i ökad utsträckning medge ianspråktagande av investeringsfondsmedel för lokaliseringspolitiskt

välmotiverade investeringar på orter med svag sysselsättning. Det

pågående arbetet på att utarbeta konkreta regionalpolitiska handlingsprogram

omnämns också.

Den översikt över tendenser och planer på sysselsättningspolitikens område som

lämnas i den reviderade finansplanen utmynnar inte i någon hemställan om sär1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 sand. Nr 39

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1969

skilda ställningstaganden från riksdagens sida. Riksdagen har redan i andra sammanhang

träffat beslut om befogenheter och resurser som erfordras för att genomföra

det skisserade programmet. Det nu berörda avsnittet i propositionen har likväl

tagits till utgångspunkt för motionsyrkanden, vari begärs olika konkreta åtgärder

i syfte att åstadkomma en regional omfördelning av sysselsättningstillfällena.

Utskottet vill erinra om de förslag rörande arbetsmarknads-, lokaliserings- och

regionalpolitiken som tidigare under denna session framlagts för riksdagen. På

grundval av statsutskottets utlåtanden nr 57 och 58 har riksdagen beslutat om anslag

avseende arbetsmarknadsändamål, regional utveckling m. m. I anslutning därtill

har riksdagen gjort en rad utalanden med sikte på de framtida statliga insatserna

på ifrågavarande områden. Bankoutskottet föreslår i sitt utlåtande nr 30 ytterligare

ställningstaganden från riksdagens sida med avseende på den framtida lokaliserings-

och regionalpolitiken.

I motionerna I: 1058 och II: 1219 påyrkas nu en särskild parlamentarisk utredning

med uppgift att föreslå åtgärder för att »dämpa expansionen i landets tre

stortätorter». Den pågående regionalpolitiska planeringen innefattar bl. a. frågor om

avvägningen mellan storstadsregionerna och övriga regioner. Utskottet har också

förordat en speciell undersökning rörande produktionskostnader och lönsamhetskalkyler

vid lokalisering i olika slags regioner, däribland storstadsregionerna, och

framhållit att de samhällsekonomiska kostnaderna därvid särskilt bör uppmärksammas.

Riksdagen har anslutit sig till ett av chefen för inrikesdepartementet i

statsverkspropositionen gjort uttalande om vissa åtgärder i decentraliserande syfte,

avsedda att dämpa storstadstillväxten (SU 57). Mot bakgrund av vad nu sagts

framstår motionärernas krav på utredning rörande storstädernas expansion som

opåkallat. Utskottet vill erinra om att utskottet helt nyligen i enighet om huvudsaken

framlagt sin syn på hur utredningsverksamheten rörande lokaliserings- och regionalpolitiken

bör bedrivas.

I sitt utlåtande nr 30 berörde utskottet det samarbete vilket som ovan nämnts

inletts mellan staten och näringslivet i fråga om lokalisering av företag och arbetsställen

till sysselsättningssvaga regioner. I motionerna I: 1058 och 11:1219 föreslås

att riksdagen skall anhålla hos Kungl. Maj:t att ett särskilt organ för kontakt

mellan staten och de mindre och medelstora företagens organisationer skall inrättas

för att inventera lämpliga lokaliseringsobjekt på samma sätt som sker beträffande

de större företagen.

Utskottet är ense med motionärerna om att mindre och medelstora företag också

utgör angelägna objekt för lokalisering till orter som behöver sysselsättningsmässig

stimulans. Redan nu görs genom länsstyrelsernas, företagareföreningarnas samt

landstings- och primärkommunala organs försorg insatser för att få till stånd lokalisering

av mindre och medelstora företag på orter där så anses önskvärt. Att

regeringens initiativ till kontakter med näringslivet i första hand gällt Sveriges industriförbund

torde bl. a. få ses mot bakgrund av att utläggning av filialföretag

och av anläggningar för delleveranser bedömts som projekt vilka särskilt lätt borde

kunna förverkligas. Sådana projekt är givetvis främst aktuella för något större

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1969

5

företags del. Den medelstora industrin torde i betydande utsträckning direkt nås

genom det samarbete som nu har inletts. I den mån etablering av anläggningar

knutna till större industrier kommer till stånd torde arbetstillfällen också skapas

för mindre företag som kan åtaga sig underleveranser. Även på detta sätt kan

alltså det här berörda samarbetet få betydelse för de mindre och medelstora företagen.

Utskottet, som tar för givet att det fortsatta samarbetet mellan staten och näringslivet

i lokaliseringsfrågor även kommer att innefatta kontakt med de mindre

och medelstora företagens organisationer, finner inte behov föreligga för riksdagen

att rikta någon särskild framställning till Kungl. Maj:t i detta ämne.

I motionerna I: 1059 och II: 1221 berörs möjligheten att inrikta investeringsfondernas

ianspråktagande på sådant sätt att större tonvikt än hittills läggs på investeringar

i områden med sysselsättningssvårigheter. Chefen för finansdepartementet

redogör, som ovan nämnts, i den reviderade finansplanen (s. 11) för hittillsvarande

erfarenheter av investeringsfondernas användning och uttalar att han anser det

motiverat att medel ur »de så kallade långa investeringsfonderna» får, i den utsträckning

som lämpliga lokaliseringsprojekt framkommer, tas i anspråk i syfte att

skapa nya och varaktiga arbetstillfällen på orter med svag sysselsättning.

Motionärernas hemställan går sålunda snarast ut på att riksdagen skall uttrycka

sitt instämmande i departementschefens uttalande. Utskottet anser det tillräckligt

med ett konstaterande av att den handlingslinje som departementschefen föreslagit

står i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer för lokaliseringspolitiken som

riksdagen angivit och att det synes värdefullt att ett fortsatt utnyttjande av investeringsfonderna

kan äga rum för etableringar på orter som har behov av sysselsättningsstimulans.

Något särskilt tillkännagivande till Kungl. Maj:t i detta ämne synes

inte erforderligt.

Den internationella ekonomiska utvecklingen diskuteras utförligt i den reviderade

finansplanen och därutöver i den reviderade nationalbudgeten. Särskild uppmärksamhet

ägnas därvid den rådande bristen på jämvikt i de internationella betalningarna

och konsekvenserna härav i form av oro på valutamarknaderna och

en successiv förskjutning uppåt av räntenivåerna i flera länder. Det anses inte

uteslutet att den räntespiral fortsätter som nu kan konstateras, varvid en dämpande

inverkan på den realekonomiska aktiviteten, i första hand investeringsverksamheten,

så småningom kan göra sig gällande.

Motionärerna anknyter till dessa bedömningar och understryker räntehöjningarnas

icke önskvärda effekter såväl på pris- och kostnadsutvecklingen som på den

allmänna konjunkturutvecklingen. De anser att internationella överläggningar om

en samordning av bl. a. räntepolitiken bör komma till stånd och att regeringen bör

ta initiativ härtill. I motionerna I: 1058 och 11:1219 föreslås att sådana diskussioner

skall ske t. ex. inom ramen för OECD.

Den sedan en tid tillbaka i flera länder påtagliga tendensen till en uppdrivning

av räntenivåerna kan uppenbarligen få även vissa icke önskvärda konsekvenser.

Beträffande bedömningen av dessa kan utskottet hänvisa till den reviderade finans
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1969

planen och den reviderade nationalbudgeten. Då det gäller att främja en stabilisering

och en återgång till mera normala ränteförhållanden måste det internationella

ekonomiska samarbetet spela en betydelsefull roll. En utvecklad och sedan länge

prövad institutionell ram för detta samarbete står härvidlag till buds. Särskilt kan

nämnas den ekonomisk-politiska kommittén inom OECD och en under kommittén

verkande arbetsgrupp, i vilka regelbundna överläggningar äger rum om det internationella

ekonomiska läget och om uppläggningen av den ekonomiska politiken

i medlemsländerna. De nu behandlade problemen är sålunda föremål för ett kontinuerligt

samråd på det internationella planet. Något initiativ från svensk sida för

att få till stånd överläggningar härom är därför enligt utskottets uppfattning inte påkallat.

Utskottet avstyrker motionärernas hemställan i förevarande hänseende.

Utskottet hemställer sålunda

A) att riksdagen avslår motionerna I: 1058 och II: 1219 såvitt

de avser en parlamentarisk utredning rörande storstädernas

expansion,

B) att riksdagen avslår motionerna I: 1058 och II: 1219 såvitt

de avser tillskapande av ett organ för kontakt mellan staten och

de mindre och medelstora företagen för inventering av lokaliseringsprojekt,

C) att riksdagen avslår motionerna I: 1059 och II: 1221 såvitt

de avser ianspråktagande av investeringsfonder,

D) att riksdagen avslår motionerna I: 1058 och II: 1219 samt

I: 1059 och II: 1221 såvitt de avser internationella överläggningar

om ränteutvecklingen och valutaproblemen.

Stockholm den 22 maj 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s), Stefanson

(fp), Åkerlund (m), Larfors (s), Thorsten Larsson (ep) och Vilhelm Erik Carlsson

(m);

från a n d ra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s), Börjesson

i Glömminge (ep), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s), Löfgren (fp), Brännström

(s)* och Stridsman (ep).

:) Ej närvarande vid justeringen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1969

7

Reservationer

vid utskottets hemställan under A

1) av herrar Stefanson (fp), Åkerlund (m), Thorsten Larsson (ep), Vilhelm Erik

Carlsson (m), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (ep), Löfgren (fp) och Stridsman

(ep), vilka ansett

dels att det stycke på s. 4 i utskottets yttrande som börjar med orden »I motionerna

I: 1058» och slutar med orden »regionalpolitiken bör bedrivas» bort utbytas

mot ett stycke av följande lydelse:

»I motionerna I: 1058 och II: 1219 hemställes att en parlamentarisk utredning

skall tillsättas med uppgift att föreslå åtgärder för att dämpa expansionen i storstadsområdena.

Riksdagen har nyligen anslutit sig till ett av chefen för inrikesdepartementet

i statsverkspropositionen gjort uttalande till förmån för vissa åtgärder i

decentraliserande syfte, avsedda att dämpa storstadstillväxten (SU 57). Enighet torde

råda om det angelägna i det syfte som motionärerna vill befrämja. Att söka

finna metoder att motverka en alltför långtgående koncentration till storstäderna

framstår därför som en viktig utredningsuppgift. Innan den av motionärerna anvisade

utvägen väljs kan det enligt utskottets mening vara värt att pröva om inte

ämnet kan behandlas inom ramen för den utredningsverksamhet som redan pågår.

Utskottet vill därför föreslå att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att motionerna

i här berörd del överlämnas till 1968 års lokaliseringsutredning för att beaktas

vid dess arbete.»;

dels att utskottet under A bort hemställa

»A. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att motionerna

I: 1058 och II: 1219, såvitt de avser frågan om storstädernas

expansion, överlämnas till 1968 års lokaliseringsutredning för

att beaktas vid dess arbete;»

vid utskottets hemställan under B

2) av herrar Thorsten Larsson, Börjesson i Glömminge och Stridsman (alla ep),

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden »Utskottet

är ense» och slutar på s. 5 med orden »i detta ämne» bort utbytas mot ett

stycke av följande lydelse:

»Om möjligheterna till industrilokalisering i sysselsättningssvaga regioner skall

tillvaratas fullt ut, måste strävandena att finna lämpliga lokaliseringsobjekt utsträckas

till ett brett skikt inom näringslivet. Angeläget är härvid att de mindre och

medelstora företagen kommer i åtanke. Etablering av sådana företag har på många

orter medfört ett avsevärt sysselsättningstillskott. Samverkan i lokaliseringsfrågor

mellan staten och näringslivet får alltså inte begränsas till att avse de större företagen.

Den inbjudan som från statens sida riktats till Sveriges industriförbund borde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1969

snarast åtföljas av en liknande inbjudan till de mindre och medelstora företagens

organisationer. Utskottet föreslår att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t att

detta sker, så att ett särskilt organ kan komma till stånd för kontakt mellan staten

och sistnämnda organisationer i syfte att inventera lämpliga lokaliseringsobjekt

bland mindre och medelstora företag på samma sätt som nu sker för de större

företagens del.»;

dels att utskottet under B bort hemställa

»B. att riksdagen med bifall till motionerna 1:1058 och 11:1219

i ifrågavarande del hos Kungl. Maj:t hemställer om åtgärder för

att tillskapa ett organ för kontakt mellan staten och de mindre

och medelstora företagens organisationer i enlighet med vad utskottet

ovan anfört;»

3) av herrar Stefanson och Löfgren (båda fp);

vid utskottets hemställan under C

4) av herrar Stefanson (fp), Thorsten Larsson (ep), Börjesson i Glömminge

(ep), Löfgren (fp) och Stridsman (ep), vilka ansett

dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med orden »Motionärernas

hemställan går» och slutar med orden »synes inte erforderligt» bort utbytas

mot ett stycke av följande lydelse:

»Tillstånd att använda investeringsfondsmedel i lokaliseringspolitiskt syfte har

hittills lämnats i tämligen begränsad utsträckning. Det bör också erinras om att

tillstånden i dessa fall ofta inneburit att fondmedel samtidigt kunnat tas i anspråk

för investeringar på orter där den ekonomiska aktiviteten redan är livlig. Dessa

senare investeringar har då vanligen haft långt större omfattning än de som gjorts

på sysselsättningssvaga orter. Inte sällan har tillstånd givits för investeringar i regioner

med överefterfrågan på arbetskraft, med påföljd att befintliga tendenser till

överhettning i ekonomin blivit förstärkta. Det finns mot denna bakgrund skäl för

riksdagen att understryka, att ianspråktagandet av investeringsfonderna i fortsättningen,

så länge överhettningstendenserna i de stora tätortsregionerna består, bör

i ökad grad inriktas på att skapa arbetstillfällen i regioner där sysselsättningssvårigheter

råder. Utskottet föreslår att riksdagen till Kungl. Maj:t riktar ett tillkännagivande

av denna innebörd.»;

dels att utskottet under C bort hemställa

»C. att riksdagen med bifall till motionerna 1:1059 och II: 1221

i ifrågavarande del som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna

vad utskottet ovan anfört om ianspråktagande av investeringsfondsmedel

i lokaliseringspolitiskt syfte;»

5) av herr Vilhelm Erik Carlsson (m);

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1969

9

vid utskottets hemställan under D

6) av herrar Stefanson (fp), Thorsten Larsson (ep), Börjesson i Glömminge (ep),

Löfgren (fp) och Stridsman (ep), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med orden »Den

sedan en tid» och slutar på s. 6 med orden »i förevarande hänseende» bort utbytas

mot ett stycke av följande lydelse:

»Den sedan en tid tillbaka i flera länder påtagliga tendensen till en uppdrivning

av räntenivåerna kan uppenbarligen få vissa icke önskvärda konsekvenser. För

att en återgång till mera normala ränteförhållanden skall kunna åstadkommas krävs

en samordning av den ekonomiska politiken i olika länder. Hittillsvarande samråd

mellan regeringar och centralbanker har inte varit tillräckligt för att nå de önskvärda

resultaten. Det är därför enligt utskottets mening önskvärt att, som motionärerna

föreslår, den svenska regeringen ensam eller i samverkan med övriga nordiska

länders regeringar verkar för att få till stånd särskilda internationella överläggningar

om de här berörda problemen.»;

dels att utskottet under D. bort hemställa

»D. att riksdagen med bifall i ifrågavarande hänseende till

motionerna I: 1058 och II: 1219 samt I: 1059 och II: 1221 hos

Kungl. Maj:t anhåller att initiativ tages till överläggningar rörande

ränteutveckling och valutaproblem i enlighet med vad utskottet

ovan anfört.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.