Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om översyn av exportfinansieringen.

1969-10-28 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:40, Utlåtande i anledning av motioner om översyn av exportfinansieringen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 40 ur 1969

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av motioner om översyn av exportfinansieringen.

I de likalydande motionerna I: 333 av herr Virgin in. fl. och II: 442 av herr

Holmberg in. fl. yrkas all riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa

bl. a. att Kungl. Maj :t måtte låta företaga eu översyn beträffande exportkreditfinansieringen

i vad avser såväl institutionell ram och formella

regler som tillämpade arbetsformer.

Den i motionerna föreslagna hemställan till Kungl. Maj :t omfattar ytterligare

tre punkter. En av dessa, om upprättande av en finanspolitisk beredskapsplan,

har behandlats av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 50.

De andra två punkterna, om en breddning och aktivering av aktiemarknaden

och om emissionskontrollens avskaffande, har bankoutskottet behandlat

i sitt utlåtande nr 16.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna, såvitt nu är i fråga,

från fullmäktige i riksbanken, exportkreditnämnden, AB Svensk exportkredit,

Svenska bankföreningen och Sveriges allmänna exportförening.

Motionerna

Motionärerna framhåller alt det svenska näringslivet till följd av den inhemska

marknadens begränsade storlek måste i hög grad vara inriktat på

exportförsäljning. Sveriges ekonomiska framtid beror, anför de, på landets

möjligheter att hävda sig på de internationella marknaderna.

En faktor av betydelse för exportens utveckling är de finansieringsmöjligheter

som står i huds. Under senare år har, framhålles det, kredittiderna

i den internationella handeln förlängts avsevärt, särskilt i fråga om mera

kostnadskrävande kapitalvaror. I samband med export till de underutvecklade

länderna förekommer mycket långa krediter. De problem som sålunda

skapats för många företag utgjorde bakgrunden till att AB Svensk exportkredit

bildades.

Stödet av en jämn och konsekvent exportkreditgivningspolitik är enligt

motionärerna av stor betydelse för exportföretagens försäljning. Möjligheten

till förhandsbesked om att en viss finansiering kan påräknas skulle innebära

en väsentlig förbättring av nuvarande förhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 sand. Nr 40

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande nr M år 1969

Tidigare behandling av frågan

Samma yrkande om översyn av exportfinansieringen som i de nu behandlade

motionerna har framställts av högerpartiet respektive moderata

samlingspartiet i partimotioner vid de två närmast föregående årens riksdagar.

Bankoutskottet uttalade år 1967 (uti. nr 33, s. 20) att motionärerna

inte anfört några faktiska skäl för sitt yrkande och alt utskottet inte heller

i annan ordning blivit övertygat om att den begärda översynen var erforderlig.

Utskottet avstyrkte därför motionsyrkandet, vilket också avslogs av

riksdagen. År 1968 konstaterade utskottet (ull. nr 28), alt motionärerna

inte anfört några nya skäl för sitt förslag, och avstyrkte detta. Riksdagen

följde även denna gång utskottet. Högerpartiets respektive moderata samlingspartiets

representanter i utskottet stödde vid båda tillfällena i reservationer

motionärernas förslag.

Uppgifter i anslutning till motionerna

AB Svensk exportkredit tillkom år 1962. Bakgrunden härtill var eu konstaterad

tendens till förlängning av kredittiderna i den internationella handeln.

Bolaget har ett aktiekapital av 100 milj. kr., varav hälften tillskjutits av

staten och hälften av affärsbankerna. Dess uppgift är att medverka vid

finansieringen av svensk export av varor och tjänster genom utlämnande

av lån och ställande av garantier för sådana lan samt att genom egen upplåning

anskaffa medel för finansieringsverksamheten. Bolagets styrelse består

av nio ledamöter, av vilka staten utser fyra och affärsbankerna fem,

därav en efter förslag av Sveriges kreditbanks styrelse. En av styrelsens

ledamöter förordnas av Kungl. Maj :t att vara dess ordförande.

Lån från bolaget skall enligt bolagsordningen lämnas på bestämd tid. Den

maximala löptiden för lånen är tjugo år. För lånen skall vara ställd betryggande

säkeihet.

Bolagets upplåningsrätt utgörs av ett belopp motsvarande summan av

dels dess kassa och vissa tillgodohavanden, dels nio tiondelar av nominella

värdet av sådana bolagets fordringar som i fråga om politiska och kommersiella

risker är säkerställda av exportkreditnämndens garanti, dels ett belopp

motsvarande sex gånger bolagets eget kapital. Eftersom aktiekapitalet är

100 milj. kr. har bolaget en upplåningsrätt om minst 600 milj. kr. och eu

utlåningskapacitet om minst 700 milj. kr. För närvarande uppgår utlåningskapaciteten

till drygt 860 milj. kr.

Bolagets utestående krediter den 31 augusti 1969 uppgick till ca 650 milj.

kr., varav 420 milj. kr. hänförde sig till varvsindustrin och 230 milj. kr. till

annan industri. Vid samma tidpunkt belöpte sig bolagets upplåning till ca

515 milj. kr. Upplåningen har under bolagets hela verksamhetstid till alldeles

övervägande del skett i form av reverslån hos allmänna pensionsfonden.

Bolagets nyutlåning har under åren 1966—1968 uppgått till resp. ca

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr åt) år 1969

3

165 milj. kr., 190 milj. kr. och 140 milj. kr. Under år 1969 har hittills lånats

ut nära 230 milj. kr.

Statsgaranti mot förlust på grund av exportkredit har meddelats alltsedan

hudgetåret 1933/34. Prövning och avgörande av frågor om sådan garanti

ankommer på exportkreditnämnden, vars ledamöter förordnas av Kungl.

Maj :t. Statsgaranti kan beviljas i Sverige verksam företagare för täckning

av förlust i samband med export eller lagerhållning utomlands och för lån

som lämnas av svensk bank eller annan svensk kreditgivare i anledning av

export eller lagerhållning utomlands. Garanti kan även beviljas bank eller

annan kreditgivare för täckning av förlust på grund av lån som lämnas i

samband med export. Garanti får avse högst 90 procent av förlust eller avtalat

vederlag för export. Den som får garantin skall betala en premie härför,

avvägd med hänsyn till olika inverkande omständigheter.

Maximibeloppet för statens betalningsansvar för statsgarantier har höjts

upprepade gånger och är för närvarande enligt riksdagens bemyndigande

5 miljarder kr., varav 800 milj. kr. bär reserverats för garantigivning på

särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska

utveckling, s. k. u-garantier.

Exportkreditnämnden meddelar beslut om bifall till ansökan om statsgaranti

i regel i form av en garantiutfästelse. Denna är ett erbjudande från

nämnden att utfärda garanti på i utfästelsen angivna villkor. På grundval

av utfästelsen får sökanden, sedan exportkontrakt slutits eller export verkställts,

en garantiförbindelse, genom vilken nämnden på statens vägnar

ikläder sig garantiansvar. Vid utgången av juni 1969 belöpte sig nämndens

garantiutfästelser till 2 165 milj. kr. och dess garantiåtaganden till 1 496

milj. kr. Löptiderna för de krediter nämnden garanterat har på senare år

successivt förlängts.

Remissyttrandena

Fullmäktige i riksbanken erinrar om att bolagsordningen för AB Svensk

exportkredit år 1967 setts över och ändrats, varvid bl. a. den maximala löptiden

för krediterna utsträcktes. Vad gäller formerna för upplåningen anför

fullmäktige att det enligt deras mening inte finns något hinder för bolaget

att vid ökat behov om så anses lämpligt och möjligt uppta obligationslån.

Frågan huruvida bolaget bör lämna förhandsbesked till potentiella låntagare

om en viss finansiering kan påräknas uppfattar fullmäktige som en företagsekonomisk

fråga, som fullmäktige inte anser sig böra ta ställning till.

Med angiven motivering finner fullmäktige den av motionärerna begärda

översynen av exportfinansieringen icke påkallad.

Inom fullmäktige har herr Burenstam Linder reserverat sig till förmån

för motionärernas yrkande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr W år 1969

Exportkreditnämnden lämnar i sitt remissyttrande en redogörelse för den

sedan slutet av 1950-talet tydliga tendensen till allt längre kredittider vid

exporttransaktioner. Som huvudsakliga faktorer bakom denna utveckling

nämns dels u-ländernas ökande behov av långfristiga krediter, dels konkurrensen

mellan industriländerna om nya marknader. Denna konkurrens gäller

även öststatsmarknaderna. Krav har framställts på ökat statligt stöd i

exportländerna för att täcka risker vid export och underlätta finansieringen.

Nämnden återger internationell statistik över utvecklingen under senare

år av sådana exporttransaktioner för vilka statligt stöd lämnats i form av

exportkrediter eller kreditgarantier med en kredittid överstigande fem år

och konstaterar att en mycket kraftig ökning av dessa ägt rum. Vid fördelning

på importländer är uppgången störst för öststaterna och minst för

u-länderna.

Nämnden uppger sig i sin verksamhet under de senaste åren ha registrerat

en relativt sett ökande efterfrågan på garantier och krav på längre kredittider.

Nämnden har i viss mån anpassat sin garantigivning till dessa krav.

Det får dock enligt nämndens uppfattning anses vara ett svenskt intresse

att restriktivitet iakttas beträffande kredittidens längd. Vid nämndens prövning

av enskilda fall i detta avseende har förekomsten av utländsk konkurrens

tillmätts stor betydelse.

AB Svensk exportkredit (SEK) konstaterar att bolaget i regel kunnat bifalla

de låneansökningar som inkommit i den mån de fallit inom ramen för

bolagets verksamhet.

Beträffande upplåningen konstateras atl bolaget liksom övriga kreditinstitut

som arbetar på den s. k. långa marknaden lid efter annan fått räkna

med vissa väntetider, ibland på några månader. Härom anförs vidare:

I nuvarande läge på kapitalmarknaden har SEK liksom andra kreditinstitutioner

stark känning av knapphet på medel. Under förutsättning att

upplåning jämväl i fortsättningen kan erhållas från AP-fonden och att detta

kan ske med tillräckliga belopp och på tider, som någorlunda kan synkroniseras

med löptiderna för SEIv:s utlåning, bör SEK även i fortsättningen

kunna ge exportörerna erforderlig trygghet för refinansiering i rimlig omfattning

av förekommande exportkrediter för tyngre kapitalvaror. Med hänsyn

till AP-fondens kontinuerliga tillväxt borde det icke vara alltför optimistiskt

att antaga att refinansiering på den svenska marknaden av exportkrediter

skall kunna fortgå i sådan utsträckning, att SEK kan bidraga till

att ge exportörerna den finansiering som är nödvändig för att de skall kunna

hävda sig i den internationella konkurrensen om relativt långfristiga exportkrediter.

Vad gäller förhandsbesked om exportkrediter konstaterar bolaget att

önskemål härom flera gånger framförts från exportörernas sida. Behovet

har då motiverats med att man redan under förhandlingarna om en export
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr åO år 1969

5

affär önskade säkerhet för att i anbud till köparen angivna krediter skulle

kunna refinansieras då leveransen fullgjorts och till en i förhandsbeskedet

angiven räntekostnad. Bolaget uttalar i denna fråga:

För alt förhandsbeskedet skall kunna täcka detta behov erfordras att detsamma

är för SEK bindande men att exportören skall ha frihet avböja refinansieringserbjudandet,

därest exportaffären icke kommer till stånd. De

exportaffärer, varvid behovet av förhandsbesked ter sig mest angeläget, torde

vara av betydande storleksordning, varför SEK icke kan förväntas utan motsvarande

upplåning vara i stånd tillhandahålla refinansiering. För den skull

är SEK för avgivande av förhandsbesked nödsakat söka en beskedet motsvarande

utfästelse från institution på kapitalmarknaden.

Som torde framgå av det förut sagda är innebörden av förhandsbesked,

att institutionen binder sig för att efter utgången av exportvarans tillverknings-

och leveranstid, som icke sällan sträcker sig över ett flertal år, tillhandahålla

kredit i angiven omfattning och till en räntekostnad, som fixerats

mer eller mindre skönsmässigt inför ovissheten om det allmänna ränteläget

i en förhållandevis avlägsen framtid. Ett sådant förhandsbesked torde med

nuvarande förhållanden på kapitalmarknaden icke kunna erhållas på ett för

SEK och dess kunder tillfredsställande sätt.

Sammanfattningsvis anser sig AB Svensk exportkredit i avsaknad av mera

konkreta anvisningar om innebörden i motionärernas påstående om behovet

av en översyn av exportfinansieringen ha svårt att bedöma om särskilda

åtgärder från statsmakternas sida är påkallade.

Svenska bankföreningen finner det knappast föreligga något behov av

ytterligare specialinslitutioner för kreditstöd till exporten utöver AB Svensk

exportkredit och exportkreditnämnden, genom vilka staten nu medverkar

vid exportfinansieringen. Någon ändring av de formella reglerna för AB

Svensk exportkredits verksamhet anser föreningen inte vara påkallad, och

önskvärda förändringar av bolagets kreditpolitik säges kunna genomföras

av styrelsen inom den gällande bolagsordningens ram. För exportkreditnämndens

del aktualiseras, säger föreningen, tid efter annan önskemål att

dess möjligheter till garantigivning skall utvidgas i ett eller flera avseenden.

Dessa önskemål brukar då på olika vägar framföras till Kungl. Maj :t. På

detta sätt blir, framhålles det, regelsystemet föremål för fortlöpande uppmärksamhet

och successiv revision. Bankföreningen säger sig ha svårt att

tro att något mera skulle kunna vinnas genom en engångsöversyn verkställd

av ett särskilt utredningsorgan.

Sveriges allmänna exportförening anser att frågan om förutsättningarna

för företagens exportkreditgivning kräver fortlöpande uppmärksamhet med

hänsyn till de strukturella och konjunkturella förändringar som äger rum

på den internationella marknaden för kapitah^aror och tyngre utrustning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 40 år 1969

I Sverige måste detta ske inom ramen för den allmänna kreditpolitiken. Föreningen

anser det också väsentligt att svenska myndigheter söker få till

stånd överenskommelser mellan industriländerna som begränsar utnyttjandet

av kreditgivningen som ett vapen i den internationella konkurrensen.

Enligt Exportföreningens uppfattning föreligger de institutionella och

formella förutsättningarna för en smidig exportkreditgivning från såväl

affärsbankerna som AB Svensk exportkredit. I fråga om arbetsformerna

och mera speciellt möjligheten till förhandsbesked om krediter från AB

Svensk exportkredit säges en vidare utveckling vara påkallad. Denna bör

dock ske genom utformningen av bolagets kreditpolitik, för vilken styrelsen

är ansvarig.

Då det gäller exportkreditnämnden sker enligt föreningens uppfattning

inom nämnden en fortlöpande omprövning av praxis.

Exportföreningen finner på angivna grunder att en särskild utredningknappast

är det ändamålsenliga medlet att komma till rätta med de problem

inom exportfinansieringen som motionerna berör.

Utskottet

Ett väsentligt drag i den internationella ekonomiska utvecklingen är den

växande konkurrensen på exportmarknaderna. Även kreditmöjligheter och

kreditvillkor har kommit att spela en allt större roll som konkurrensmedel

vid export. Detta förhållande får särskild betydelse för en av utrikeshandeln

så beroende ekonomi som den svenska och ställer ökade krav på exportföretagen.

De problem, som därvid kan uppkomma och som till någon

del aktualiseras i de nu behandlade motionerna, har diskuterats i flera sammanhang,

bl. a. vid Svenska bankföreningens årsmöte år 1966.

De här berörda utvecklingstendenserna har av naturliga skäl uppmärksammats

av statsmakterna, och särskilda åtgärder har vidtagits bl. a. på

det institutionella planet. Sålunda har i samverkan med affärsbankerna

ett företag, AB Svensk exportkredit, inrättats för att tillgodose vissa kreditbehov

vid svensk export. Vidare har formerna för den statliga garantigivning

som handhas av exportkreditnämnden översetts och den ekonomiska

ramen härför successivt utökats.

Utskottet har de två senaste åren haft att ta ställning till motionskrav på

en översyn av exportfinansieringen och därvid inte funnit en sådan översyn

erforderlig. Utskottet anser det särskilt värt att understryka att ingen av de

remissinstanser, som nu beretts tillfälle att yttra sig över motionärernas

ånyo framförda yrkande, har ställt sig bakom detta. Remissinstansernas

uppfattning synes vara att de institutionella förutsättningarna för en smidig

exportkreditgivning föreligger och att de problem som kan finnas lämpligen

bör lösas av de berörda parterna själva. Utskottet har inte funnit skäl

för en annan bedömning och hemställer alltså

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr W år 1969

7

att riksdagen avslår motionerna I: 333 och II: 442, såvitt

nu är i fråga.

Stockholm den 28 oktober 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Åkerlund

(m), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s), Larfors (s), Brundin (m)

och Wirtén (fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s)*, Franzén i

Motala (s)*, Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s),

Haglund (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Åkerland (in), Brundin (in) och Regnéll (in), vilka ansett att

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»En tilltagande konkurrens på exportmarknaderna är ett påtagligt och

väsentligt inslag i den internationella ekonomiska utvecklingen. En konsekvens

häiav är att kreditmöjligheter och kreditvillkor vid exportförsäljningen

har blivit allt viktigare som konkurrensmedel. Karakteristiskt är

att kredittiderna i den internationella handeln avsevärt förlängts under

senaie år. Kredittider på mera än tio år är, som framhålles i motionerna,

inte ovanliga. I samband med export till de underutvecklade länderna kan

ännu mycket längre krediter förekomma.

De angivna förhållandena medför problem för de svenska exportföretagen

och ställer ökade krav på krediter. Tendenserna är likartade utomlands.

Många länder har vidtagit särskilda åtgärder, tyvärr ofta med inslag

av subventioner, för alt skapa gynnsamma förutsättningar för företagens

exportfinansiering. Härigenom har möjligheterna för det svenska näringslivet

att konkurrera på lika villkor med utländska företag påverkats negativt.

Utskottet finner det därför angeläget att de svenska företagens möjligheter

till exportfinansiering närmare ses över. En sådan översyn bör lämpligen

inledas med eu kartläggning av de önskemål om reformer på exportfinansieringens

område som kan finnas inom exportföretagen, översynen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 60 år 1969

bör i övrigt avse regelsystemet för exportkreditgivningen, den praxis som

tillämpas inom denna ram och kreditgivningskapaciteten.

Motionärerna anser att en väsentlig förbättring av nuvarande förhållanden

skulle uppnås om det hleve möjligt att erhålla förhandsbesked om huruvida

en viss finansiering kunde påräknas. Av det remissyttrande som

Sveriges allmänna exportförening avgivit framgår att föreningen delar denna

bedömning. AB Svensk exportkredit finner dock att dylika förhandsbesked

skapar vissa problem. Utskottet anser det angeläget att dessa problem

las upp till behandling vid den föreslagna översynen. En tillfredsställande

lösning skulle få stor betydelse inte endast för de i detta sammanhang

oftast nämnda stora exportindustrierna, såsom varvsföretagen, utan

även för mindre och medelstora industriföretag med utvecklingsbara exportmöjligheter.

I övrigt kan det enligt utskottets mening finnas skäl att se över inte bara

den kreditgivning som sker genom AB Svensk exportkredit utan även regler

och praxis på exportkreditnämndens område.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen med bifall till motionerna I: 333 och II: 442,

såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t hemställer om en översyn

beträffande exportfinansieringen i enlighet med vad

utskottet här anfört.»

ESSELTE AB, STHLM 69

014528

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.