Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning angående utökad forskning och andra åtgärder som kan stimulera till en fortsatt utbyggnad av mera demokratiska sainarbetsformer i alla slag av företag i enlighet med vad som anförts i motionerna. Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från Svenska arbetsgivareföreningen

1969-10-28 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:41, Skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om utredning angående utökad forskning och andra åtgärder som kan stimulera till en fortsatt utbyggnad av mera demokratiska sainarbetsformer i alla slag av företag i enlighet med vad som anförts i motionerna. Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från Svenska arbetsgivareföreningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 41—42

Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1969

1

Nr 41

Utlåtande i anledning av motioner angående företagsdemokrati.

Förslag om utredningar rörande åtgärder för att åstadkomma ökad företagsdemokrati

har väckts i ett antal motioner, vilka här behandlas i ett sammanhang.

Dessa är

a) de likalydande motionerna I: 281 av herr Werner och II: 311 av herr

Hermansson m. fl., vari hemställes »att riksdagen i skrivelse till regeringen

begär utredning och förslag till ny aktiebolagslag, varvid de anställdas och

samhällets intressen tillmätes den avgörande betydelsen»;

b) de likalydande motionerna I: 283 av herr Virgin m. fl. och II: 312 av

herr Holmberg m. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall anhålla om utredning under medverkan av företrädare för arbetsmarknadens

organisationer i syfte att redovisa i motionerna närmare

angivet underlag för att skapa ökad gemenskap in. m. mellan företag och

anställda;

c) de likalydande motionerna I: 735 av herr Harald Pettersson m. fl. och

It: 827 av herr Boo m. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall anhålla om utredning angående utökad forskning och andra

åtgärder som kan stimulera till en fortsatt utbyggnad av mera demokratiska

sainarbetsformer i alla slag av företag i enlighet med vad som anförts i

motionerna.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens

centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO).

Motionerna

I motionerna I: 281 och 11:311 pekas på olika ekonomiska och allmänt

samhälleliga förändringar som inträtt sedan den nuvarande aktiebolagslagen

antogs år 1944: ökad koncentration av kapitalet, förstärkt ställning

för aktiebolagen inom näringslivet, ideologiska förändringar. Motionärerna

understryker ett uttalande av lagberedningen år 1941 att aktiebolagets uppgift

inte kan begränsas till att vara ett instrument för ekonomisk vinning

utan att det har att fylla en viktig funktion i hela näringslivets tjänst. Aktiebolagslagen

är enligt motionärernas mening föråldrad. Majoriteten av

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 41—42

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr bl år 1969

aktieägarna saknar reell möjlighet att utnyttja de möjligheter till medbestämmande

som enligt lagen tillkommer dem. En liten grupp aktieägare

har till följd av aktiespridningen den avgörande makten i de stora aktiebolagen.

I fråga om de anställdas och samhällets inflytande har, hävdar

motionärerna, en betydande åsiktsförskjutning ägt rum sedan aktiebolagslagen

antogs. Fackliga och politiska strävanden att öka de anställdas

inflytande har dock hittills inte kunnat ändra de avgörande maktförhållandena

inom företagen. Fullständig företagsdemokrati förutsätter enligt

motionärernas mening att alla som arbetar inom ett företag har rätt att

delta i val av företagsledning och i utformningen av företagets allmänna

politik. Ett första mål bör vara att de anställda genom företagsnämnderna

och de fackliga organisationerna erövrar medbestämmande över driftbudget,

personalpolitik, rationaliseringar, produktionsförändringar, företagshälsovård

och arbetarskydd. Företagsnämnden bör utvecklas till en samordnande

institution. De samhällsägda företagen bör vara mönsterföretag där

en sådan ordning omedelbart genomföres. Den formella bestämmanderätten

över företagen bör samtidigt ändras genom en revision av aktiebolagslagen.

En företagsstämma, sammansatt av representanter för de anställda

och samhällsinstanserna — samt under en övergångstid eventuellt för privata

kapitalägare — bör träda i stället för bolagsstämman. Som en vidare

målsättning anges att organ för de anställda helt övertar företagsledningens

funktioner.

Strävandena till ökad medbestämmanderätt måste, deklareras det inledningsvis

i motionerna 1:283 och 11:312, från såväl mänsklig som demokratisk

synpunkt föras framåt på alla samhällsområden. Den enskilde

medborgaren bör få bättre möjligheter att påverka sin egen situation i arbetsliv

och ekonomi. Motionärerna vänder sig mot uppfattningen att ekonomisk

demokrati är liktydig med socialism. Den grundläggande förutsättningen

för att medborgarna skall kunna påverka den ekonomiska utvecklingen

är enligt motionärernas mening ett ekonomiskt system byggt på

marknadshushållning. Den ekonomiska politiken säges böra inriktas på att

så långt möjligt sprida ägandet i samhället. Motionärerna anger vissa utvecklingstendenser

av bl. a. teknisk natur som de anser medverka till att

de anställda får större inflytande i företagen. Samtidigt pekar de på den

rislc för ökad främlingskänsla hos den enskilde som koncentrationen inom

näringslivet medför. Mycket återstår enligt motionärerna att göra för att

de anställda skall få delaktighet i företagens hela verksamhet. Härvidlag

anses finnas utrymme för överläggningar inom företagen och deras organisationer.

De anställdas deltagande i företagens styrelse skulle tillföra

företagen sakkunskap och allmänmänskliga erfarenheter, om än komplikationer

skulle kunna uppstå genom att en dubbel lojalitet skulle krävas.

Att finna en praktisk lösning säges i första hand vara en uppgift för arbets
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1969

3

marknadens parter. Statsmakterna kan dock vidta åtgärder till hjälp i ansträngningarna

att förbättra arbetsplatsens demokrati, närmast genom att

redovisa olika möjligheter och erfarenheter från andra länder. Ett värdefullt

bidrag kan ges genom försöksverksamhet inom statens egna företag.

Motionärerna påtalar i detta sammanhang vissa brister i informationen till

de anställda i statliga verk och institutioner. Ett verkligt inflytande och en

reell medbestämmanderätt i företagen skapas enligt motionärernas mening

först om den anställde har ägarandel i företaget. Vissa svårigheter med ett

vinstandelssystem påtalas; å andra sidan kan, hävdas det, från USA hämtas

goda erfarenheter av ett sådant system liksom av system med kapitalinsatser

i företag från löntagarnas sida. Motionärerna förordar försök med

vinstandelssystem, bl. a. inom statliga företag, och dessutom åtgärder för att

stimulera fler människor att genom aktieteckning förvärva del i produktionsökningen.

I motionerna I: 735 och II: 827 understryks att kraven på insyn och inflytande

för de anställda i första hand måste komma från arbetstagarna

själva och föras fram vid förhandlingar mellan arbetsgivare och anställda.

Samtliga arbetsmarknadsparter har, framhålles det, visat en påtaglig vilja

att verka för fortsatta reformer som kan ge arbetstagarna större inflytande.

Försöksverksamheten med företagsdemokrati i statliga aktiebolag hälsas

med tillfredsställelse av motionärerna. Ytterligare utrymme finns enligt

deras mening för initiativ från statsmakternas sida till åtgärder som kan

stimulera reformarbetet på området. Motionärerna diskuterar motiven för

ökad företagsdemokrati och betonar därvid bl. a. att en sådan kan leda till

att samhällets produktiva resurser blir bättre utnyttjade. De framhåller att

den tekniska utvecklingen tenderar att försätta den enskilde individen i en

mera isolerad situation än tidigare. Ett ömsesidigt beroende råder, påpekar

de också, mellan behovstillfredsställelsen i arbetet och den allmänna livsanpassningen.

Från denna utgångspunkt anses bl. a. konsekvenserna av den

ökade rörligheten på arbetsmarknaden höra undersökas. En utbyggd företagsdemokrati

säges i princip böra ta sikte på medverkan av de anställda på

alla beslutsnivåer i företaget. Intresse torde bland de anställda finnas inte

bara för vad som direkt återverkar på deras förhållanden på arbetsplatsen

utan också för den allmänna företagspolitiken. Arbetet med att förstärka

det demokratiska inslaget måste försiggå efter flera linjer samtidigt. Verksamheten

i företagsnämnderna anges som den naturliga utgångspunkten.

Därutöver anses böra ifrågakomma ytterligare försök med arbetstagarrepresentation

i företagsstyrelserna, en öppnare redovisning av företagens

ekonomiska förhållanden samt utbyggd forskning rörande den sociala och

psykiska anpassningen på arbetsplatsen. Vad gäller företagsnämnderna erfordras

enligt motionärernas mening inga initiativ från statsmakternas

sida. Däremot förordas en utredning av förutsättningarna för alt något

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 4? år 1969

skärpa kraven på företagens i lag fastställda uppgiftsskyldighet. Vissa skillnader

mellan aktiebolag och andra företagsformer i fråga om krav på offentlig

redovisning anses böra utjämnas. Försöksverksamhet med särskild

tonvikt på att utröna arbetstillfredsställelsen i olika arbetssituationer förordas,

liksom en utredning av möjligheterna att bygga ut verksamheten vid

institutet för arbetsmarknadsfrågor och arbetsmedicinska institutet.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Samarbete mellan SAF, LO och TCO

I sitt utlåtande 1968 nr 32 lämnade utskottet en redogörelse för den nya

samarbetsöverenskommelse mellan SAF, LO och TCO som gäller fr. o. m.

år 1967. Till denna redogörelse vill utskottet nu hänvisa.

Särskilt behandlades här det av parterna år 1966 inrättade Utvecklingsrådet

för samarbetsfrågor, som har till uppgift bl. a. att verka för effektivisering

av samarbetet i företagen, att bistå företag och arbetsmarknadsorganisationer

med utbildning, information och rådgivning m. m. i samarbetsfrågor,

att främja vetenskaplig forskning kring sådana frågor och att främja

företagsnämndernas verksamhet.

Från det senaste året redovisas ett flertal åtgärder och initiativ från Utvecklingsrådets

sida. En år 1967 tillsatt arbetsgrupp, som haft till uppgift

att utarbeta en långsiktig plan för angelägen forskning inom samarbetsområdet,

har framlagt en rapport i februari 1969. Rådet har härefter tillsatt

en permanent arbetsgrupp för forskning (URAF), av vars fyra ledamöter

SAF äger utse två samt LO och TCO vardera en. En beteendevetare har engagerats

som forskningssekreterare på heltid för en period av högst fyra år.

URAF har av Utvecklingsrådet fått i uppdrag bl. a. att under 1969 projektera

forskning om självstyrande grupper. En arbetsgrupp med uppdrag att

utarbeta studiematerial i personaladministration har i en första arbetsetapp

utarbetat en skrift med titeln »Personalfrågor — en introduktion»,

som utgivits i september 1968. Samtidigt har en arbetsgrupp för utbildning

i samarbetsfrågor framlagt ett kursmaterial med titeln »Att arbeta i

företagsnämnden». Hösten 1968 har, särskilt inom verkstadsindustrin, startats

en omfattande studieverksamhet på grundval av detta material. I november

1969 framlägger en annan arbetsgrupp en publikation med exempel

på åtgärder som kan vidtagas för att förbättra vidareinformationen från

företagsnämnden till de anställda. Ytterligare en arbetsgrupp utarbetar ett

kursmaterial i personaladministration, vilket kommer att publiceras i början

av 1970 och användas som underlag för en omfattande studieaktivitet.

LO riktade i juni 1969 en skrivelse till Utvecklingsrådet, vari föreslogs

att det skulle uppdras åt en arbetsgrupp att planera en försöks- och experimentverksamhet

med nya former för en väsentligt fördjupad företagsdemo
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr it år 1969

5

krati. Arbetet borde syfta till att ge praktiska erfarenheter av och insikter

om ändamålsenligheten av olika tänkbara metoder för att dels öka den enskildes

direkta inflytande över sitt dagliga arbete, dels öka de anställdas

möjligheter att genom valda ombud utöva inflytande på alla beslutsnivåer,

i grader växlande mellan samråd och medbestämmanderätt. LO framhöll

att den frihet som det nu gällande företagsnämndsavtalet ger de lokala parterna

att anpassa samarbetsformerna till varje företags individuella förutsättningar

inte utnyttjas i den omfattning man haft anledning alt vänta.

Den föreslagna försöksverksamheten skulle utgöra en parallell till den som

inletts rörande olika metoder för demokratisering i statsägda aktiebolag.

Efter överläggningar på grundval av LO:s framställning har Utvecklingsrådet

den 24 september 1969 fastställt riktlinjer för en försöksverksamhet

på det angivna området. I ett uttalande av rådet framhålles att parterna

uttryckt ett positivt intresse för en sådan försöksverksamhet. Väsentliga

insatser för en fördjupning av företagsdemokratin kan, anföres det, göras

inom företagsnämndsarbetets ram. Rådet finner det angeläget att få praktisk

erfarenhet av sådana utvecklingsmöjligheter. Andra insatser för en utveckling

av företagsdemokratin kan förutsätta åtgärder utanför det existerande

avtalssystemet. Även sådana anses det angeläget att få praktiskt prövade.

Rådet uttalar förhoppningen att ett omfattande utvecklingsarbete

skall komma till stånd inom företagen. Det bedöines dock som nödvändigt

att begränsa antalet försök som rådet kan följa och basera slutsatser på.

Rådet har enats om dels att försöks- och experimentverksamheten bör ske

på olika nivåer i företagets organisation med tonvikten lagd på den enskilde

arbetstagarens möjligheter till ökat inflytande, dels att experiment med

varierande grader av inflytande från de anställdas sida bör komma i fråga.

Som exempel på sådan försöks- och experimentverksamhet anges medverkan

av de anställda (enskilda arbetstagare och/eller de fackliga klubbarna)
a)

i rationaliseringsverksamheten, avseende t. ex. arbetsmetoder, arbetsmiljö

och arbetsorganisation, varvid bl. a. deltagande i olika projekt- och

arbetsgrupper aktualiseras,

b) vid personalpolitikens utformning,

c) med samråd i olika former vid urval av arbetsledare, personalmän,

arbetsstudiemän och andra befattningshavare av väsentlig betydelse för arbetsplatsens

sociala och psykologiska klimat,

d) i olika former vid överläggning med företagsledningen, t. ex. regelbundna

kontakter med VD och/eller hans närmaste medarbetare, genom

styrelserepresentation etc.

Rådet avser att i samarbete med respektive förbund och deltagande företag

utarbeta erforderliga riktlinjer för försöksverksamheten.

En grundläggande förutsättning för att en försöks- och experimentverksamhet

av detta slag skall leda till framgångsrika resultat är, uttalar rådet

It Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 41—42

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1969

vidare, att den omfattas av ett aktivt engagemang hos vederbörande lokala

parter. Det är också nödvändigt att de lokala parterna är eniga om försöksverksamhetens

former och omfattning. Efter överläggning i företagsnämnden

bör därför ett lokalt avtal träffas mellan företaget och de fackliga klubbarna.

Ett sådant avtal bör reglera området för försöksverksamheten och

sammansättningen av och reglerna för den grupp i företaget som får till

uppgift att genomföra försöken.

Samarbete inom andra arbetsmarknadssektorer

Motsvarigheter till Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor har inrättats inom

andra sektorer på arbetsmarknaden än den för SAF, LO och TCO gemensamma.

Statsförvaltningens centrala samarbetsråd för personalfrågor har trätt i

funktion den 1 juli 1969. Dess uppgift är att följa utvecklingen på samarbetsområdet

inom statsförvaltningen och verka för ett effektivare samarbete

mellan myndigheterna och de statsanställda. Principiellt betydelsefulla personalfrågor

skall behandlas i rådet, vilket också skall främja utbildningen

i samarbetsfrågor. Rådet har aderton ledamöter, av vilka hälften utses av

Kungl. Maj :t för att företräda staten som arbetsgivare och den andra hälften

utses av statstjänstemännens fyra huvudorganisationer. För sina uppgifter

disponerar rådet vissa medel som båda parterna skjuter till.

Inom de primärkommunala och landstingskommunala arbetsområdena

finns för motsvarande uppgifter de s. k. centrala råden för samarbetsfrågor.

Kooperativa förbundet och LO har ett samarbetsorgan som enligt en i september

1969 träffad överenskommelse skall bedriva experimenlverksamhet

för att finna vägar till en fördjupad företagsdemokrati.

Utredningar inom LO och TCO

Inom LO har i september 1969 tillsatts en utredning som inför organisationens

kongress 1971 skall studera problem på företagsdemokratins område.

Utredningens arbete skall enligt utfärdade direktiv gälla olika grader av inflytande

för de anställda. En av huvudfrågorna är huruvida detta inflytande

skall säkras via lagstiftning eller alltjämt baseras på samråd mellan parterna.

Utredningen skall ge förslag till åtgärder som kan stärka företagsnämnderna

samt överväga representation för de anställda i företagsstyrelserna.

Metoder för att förbättra individens inflytande över sin egen arbetssituation

och sin arbetsmiljö anges som en annan viktig fråga liksom möjligheterna att

öka de anställdas insyn i företagens ekonomiska förhållanden.

Även inom TCO har tillsatts en utredning på området, främst inriktad på

företagsnämndernas arbete.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1969

7

Försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati inom den statliga

sektorn

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande i november 1968 har statsrådet Wickman

tillkallat en delegation för frågor rörande försöksverksamhet

med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen

(ordförande: sekreterare Olle Gunnarsson). Utgångspunkten

för direktiven (riksdagsberättelsen 1969, s. 269) är att frågan om ett mer demokratiskt

produktionsliv kommit att tillmätas allt större betydelse. Problemet

måste, framhålles det, angripas från flera utgångspunkter. I första hand

bör därvid skiljas mellan ekonomisk demokrati, som innebär att medborgarna

ges möjlighet att styra den ekonomiska utvecklingen — t. ex. näringslivets

inriktning och produktionsresultatets fördelning i stort — i enlighet

med sina intressen såsom de företräds av de politiska partierna och av intresseorganisationerna,

och företagsdemokrati, som avser de anställdas möjlighet

att påverka det egna företagets allmänna politik och de förhållanden

som råder på den egna arbetsplatsen. Det erinras om att frågor rörande ekonomisk

demokrati behandlas av utredningen om formerna för förbättrad information

och vidgat samarbete mellan företag och samhälle (se nedan, s. 8).

I fråga om företagsdemokratin anföres alt erfarenheterna från bl. a. företagsnämndsarbetet

visat att enbart organisatoriska åtgärder oftast är otillräckliga

för att åstadkomma en ökad demokratisering. En fortsatt reformverksamhet

på området betecknas som angelägen. Den osäkerhet som råder

om olika metoders funktionsduglighet säges understryka behovet av försöksverksamhet.

En värdefull sådan bedömes vara möjlig inom de statliga aktiebolagen,

vilka sinsemellan företer betydande skillnader. Delegationen skall

främst ta initiativ till sådana försöks- och utvecklingsprojekt som kan ge

vägledning för en fördjupad företagsdemokrati inom det svenska näringslivet

i dess helhet. Företagsdemokratin bör i princip innebära medverkan

av de anställda på alla beslutsnivåer inom företaget. Olika grader av inflytande

anges dock som tänkbara, från information och samråd till medbestämmande.

Även om inflytande i första hand torde vara av intresse när det

gäller frågor med mera direkta återverkningar på den enskilde individens

förhållanden, t. ex. arbetets organisation, arbetsmiljön och vissa personalfrågor,

skall frågor om den allmänna företagspolitiken, t. ex. marknadsföring

och produktval, inte vara undandragna de anställdas inflytande. Som en primär

uppgift för delegationen anges att klarlägga möjligheterna till och förutsättningarna

för ett till både grad och omfattning vidgat inflytande för de

anställda. Delegationen skall också undersöka vilka förändringar i informella

och formella samarbetsformer som är lämpligast för att möjliggöra detta

vidgade inflytande och göra det värdefullt även från företagets synpunkt.

Kontakt skall i den mån det anses lämpligt etableras med utvecklingsprojekt

och utredningar på annat håll, även inom det privata näringslivet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr ''it år 1969

Statsrådet Löfberg har i september 1969 bemyndigats tillkalla eu utredning

angående försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati

inom statsförvaltningen (ordförande:

statssekreterare Karl-Lennart Uggla). I direktiven erinras inledningsvis om

att företagsnämnderna inom statsförvaltningen tilldelats beslutanderätt i

vissa avgränsade frågor samt att Statstjänarkartellen våren 1969 föreslagit

att för söksåtgärder som påbörjats på de statliga bolagens område skulle genomföras

även inom den del av den statliga verksamheten som ej drivs i bolagsform.

De allmänna utgångspunkterna för en försöksverksamhet rörande

vidgad företagsdemokrati som statsrådet Wickman angivit i de ovan refererade

direktiven anses böra gälla även inom den statliga förvaltningen. Undersökas

bör sålunda om de anställdas inflytande på verksamheten inom den

egna myndigheten och på de förhallanden som råder där kan ökas. Utrymme

bör ges åt sådan medverkan från de anställdas sida att demokratiska arbetsformer

främjas och deras ställning som aktiva medarbetare inom myndighetens

verksamhetsområde stärks. I försöksverksamheten bör prövas förutsättningarna

för och resultaten av bl. a. viss omfördelning av beslutsbefogenheten

från nuvarande organ eller nivåer till andra organ eller nivaei inom

myndigheten, där de anställdas erfarenheter och synpunkter kan få göra sig

gällande i högre grad än nu. Försöken bör avse varierande grader av inflytande

för de anställdas intressen i skilda delar av beslutsprocessen. Sådana

frågor rörande verksamhetens allmänna inriktning, ekonomiska och organisatoriska

förutsättningar in. m. som nu avgörs av myndighetens styrelse

eller motsvarande ledningsorgan bör inte principiellt undandras försöksverksamhet.

Utredningen skall hålla kontakt med bl. a. utvecklingsråden inom

de kommunala och privata sektorerna.

Utredning om förbättrad information och vidgat samarbete mellan företag

och samhälle

Frågor på den ekonomiska demokratins område behandlas, såsom ovan

antytts, av en av statsrådet Wickman hösten 1968 tillkallad utredning om

förbättrad information och vidgat samarbete mellan företag och samhälle

(ordförande: landshövding Per Eckerberg). I direktiven för utredningen

(riksdagsberättelsen 1969, s. 246) berörs inledningsvis den pågående strukturrationaliseringen

inom näringslivet, varvid framhålles att trån de anställdas

sida visats en förstående inställning till denna, grundad på övertygelsen

att förändringar som motiverats av företagsekonomiska skäl oftast

också tillgodosett löntagarnas långsiktiga intresse. Denna inställning kan, uttalas

det, bevaras endast om de anställda kan vara förvissade om att de nödvändiga

omställningarna är ett villkor för fortsatt och utvidgad trygghet i

inkomst och sysselsättning. Förutsättningar härför är att sysselsättningstryggheten

bevaras också under den framtida strukturomvandlingen och att

löntagarna får garantier för att de avgörande besluten om näringslivets ut
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1969

9

veckling fattas i sådana former att deras rättmätiga intressen blir fullt beaktade.

Utredningen skall överväga i vilka former större öppenhet och vidgad

samverkan kan skapas mellan samhälle och näringsliv. Samarbetsformer

skall i första hand övervägas med avseende på de ekonomiskt mest betydelsefulla

företagen. Det framhålles att olika lösningar kan tänkas och att en bedömning

av formerna förutsätter en närmare analys av beslutsprocessen och

andra funktioner hos olika slags företag och institutioner. Som en lösning

anges alt det allmänna blir representerat i företagets styrelse. Syftet med utredningen

säges sammanfattningsvis vara att ge samhällssynpunkter och

löntagarintressen ett ökat inflytande på den ekonomiska utvecklingen, varigenom

också ytterligare steg tas på vägen mot en vidgad ekonomisk demokrati.

Härmed sammanhänger, påpekas vidare, det angelägna reformområde

som avser en ökning av de anställdas direkta inflytande på arbetsplatserna.

I den mån behov av ändrade redovisningsregler prövas föreligga med hänsyn

till de syften utredningen skall söka tillgodose skall den vara oförhindrad att

— såvitt möjligt i samråd med aktiebolagsutredningen och fondbörsutredningen

— ta upp frågan därom.

Vetenskaplig undersökning rörande samverkan på arbetsplatsen

Vad gäller forskning på företagsdemokratins område kan här ytterligare

nämnas att Riksbankens jubileumsfond i september 1969 beslutat ge ett större

anslag till sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet för en undersökning

under ledning av professor Edmund Dahlström rörande samverkan

på arbetsplatsen. Undersökningen, som avses sträcka sig över tre år

och genomföras vid ett eller två företag, skall gälla de anställdas medinflytande

och deltagande i beslutsprocessen i sådana frågor, framför allt personalfrågor,

som direkt berör de anställda. Eu under det första året genomförd

explorativ studie av existerande former för samverkan skall mynna ut i förslag

Lill utvidgad samverkan på områden där sådan ter sig önskvärd. En utvecklingsgrupp

med representanter för företagsledning och anställda skall

därefter föreslå en försöksverksamhet, som under den fortsatta undersökningen

skall följas och evalueras.

Tidigare behandling av liknande förslag

Motioner med yrkanden på företagsdemokratins område har under de

senaste åren förekommit vid varje riksdag.

Den kommunistiska riksdagsgruppen väckte 1965 motioner dels om en

sådan översyn och förändring av aktiebolagslagen att de anställda skulle

kunna få insyn i och inflytande över företagens skötsel, dels om utredning

och praktiska åtgärder för att inom statsföretagen ge bestämmanderätt åt

de anställda. Sistnämnda förslag fördes 1966 i något förändrad form åter

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr bl år 1!)69

fram av gruppen. Samtliga motioner avslogs av riksdagen efter alt ha avstyrkts

av allmänna beredningsutskottet (uti. 1965:23, 1966: 11), som uttalade

att en fortsatt behandling av frågorna genom arbetsmarknadsparternas

försorg vore att föredraga framför lagstiftning eller i annan ordning

av riksdagen fastställda normer för verksamheten. Ett yrkande likartat

med det i år i motionerna 1:281 och 11:311 gjorda yrkandet framställdes

1968 av samma motionärer. Det avslogs då på hemställan av andra lagutskottet,

som i sitt utlåtande (nr 69) hänvisade till den just tillsatta utredningen

om förbättrad information och vidgat samarbete mellan företag och

samhälle och till den då aviserade delegationen för frågor rörande försöksverksamhet

med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen.

Motioner av väsentligen samma innebörd som de nu föreliggande motionerna

1: 735 och 11:827 väcktes av delvis samma motionärer vid 1967 års

riksdag. Allmänna beredningsutskottet (uti. nr 53) uttalade att det vore

angeläget att den fortsatta utvecklingen ledde till ett ökat inflytande för

de anställda men att det i första hand borde ankomma på arbetsmarknadsparterna

att verka för en sådan utveckling. Utskottet avstyrkte motionerna,

som också avslogs av riksdagen. Centerpartiets företrädare i utskottet

reserverade sig till förmån för bifall till motionerna, medan folkpartiets

representanter i ett särskilt yttrande utvecklade vissa kompletterande synpunkter.

Samma motionärer återkom 1968 med ett likartat yrkande. Då förekom

vidare partimotioner av moderata samlingspartiet med samma yrkande som

i år väckts i motionerna I: 283 och It: 312. Bankoutskottet redogjorde (uti.

nr 32) för de överenskommelser om vidgat samarbete mellan arbetsgivare

och arbetstagare som träffats under de senaste åren. Det kunde visserligen,

uttalade utskottet, icke utan grund hävdas att de steg som dittills tagits på

företagsdemokratins område kännetecknats av en viss återhållsamhet. Utskottet

fann emellertid ett stort värde ligga i att reformverksamheten på

detta område drivs fram av parterna själva och i enighet dem emellan. Att

mot arbetsgivarnas och arbetstagarnas samfällda vilj a — vilken kommit till

uttryck i remissyttranden — tillsätta en statlig utredning i syfte att ytterligare

stimulera reformverksamheten på företagsdemokratins område fann

utskottet inte ändamålsenligt. Icke heller ansågs det finnas anledning att

föranstalta om en statlig utredning med syfte att kartlägga regler och praxis

i andra länder samt möjliga reformer i Sverige. Utskottet avstyrkte motionerna

och riksdagen avslog dem. Moderata samlingspartiets företrädare i

utskottet och två av centerpartiets framhöll i ett särskilt yttrande vikten

av att även andra former av samverkan prövades än de om vilka arbetsmarknadsparterna

redan träffat överenskommelse.

Motioner med förslag om utredning rörande vinstandelssystem har — såsom

närmare redovisats i bankoutskottets utlåtande 1968 nr 33 — före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1969

11

kommit vid 1949, 1952 och 1956 års riksdagar. Samtliga har väckts från

folkpartihåll, vid de båda sistnämnda tillfällena i form av partimotioner.

När frågan senast behandlades avstyrkte bankoutskottet (uti. 1956: 22) motionerna

bl. a. under hänvisning till att det borde ankomma på arbetsmarknadsparterna

själva att, i den mån så ansågs påkallat, ta initiativ till att

frågan om vinstandelssystem prövades. En statlig stimulans av olika vinstandelssystem

skulle, sade utskottet vidare, kunna medföra en uppluckring

av det tillämpade kollektivavtalssystemet och sannolikt inle vara förenlig

med den solidariska lönepolitik som dittills bedrivits. Vid detta tillfälle liksom

vid de tidigare förelåg reservationer av folkpartiets företrädare i vederbörande

utskott, vilka yrkade att motionerna skulle bifallas. Beslutet

gick dock i alla tre fallen ut på avslag.

Beträffande förslag om ett vinstandelssystem byggt på principen att intjänt

vinstandel kvarstår i företaget som kapitaltillskott hänvisas till utskottets

följande utlåtande, nr 42.

Remissyttrandena

De fyra tillfrågade arbetsmarknadsorganisationerna — vilkas yttranden

avgavs i slutet av mars eller början av april 1969 — hänvisar alla till sina

yttranden i samma ämne våren 1968 av innebörd att frågor om företagsdemokrati

borde lösas genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens

parter och att någon statlig utredning icke erfordrades för att önskat utvecklingsarbete

skulle komma till stånd.

SAF redogör för det arbete som utförs i regi av Utvecklingsrådet för

samarbetsfrågor och anser att motionärernas nu framförda yrkanden i det

väsentliga redan är väl tillgodosedda.

LO yttrar att det först när resultaten av planerad försöksverksamhet

föreligger finns anledning att pröva om ytterligare statliga utredningar

är nödvändiga. Forskning på samarbetsområdet bör enligt LO:s mening

stödjas av samhället på olika vägar, t. ex. genom Riksbankens jubileumsfond,

och stimuleras av Utvecklingsrådet. Förslaget om en statlig utredning

om sådan forskning avstyrker LO. Likaså avstyrker LO en utredning

om vinstandelssystemet. LO anser att detta system inte är effektivt när det

gäller att öka de anställdas inflytande i företaget och att det dessutom har

ogynnsamma lönepolitiska konsekvenser. Det bör, säger LO, vara de fackliga

organisationernas uppgift att genom förhandlingar med arbetsgivarna

bevaka att de anställda får sin berättigade andel av företagens vinst.

Styrelserepresentation för de anställda och vinstandelssystem kan, anför

TCO, i och för sig vara intressanta uppslag men torde ej nämnvärt bidra

till att förbättra samarbetet på arbetsplatsen. Vad gäller forskning på samarbetsområdet

hänvisar TCO till institutet för arbetsmarknadsfrågor som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 4? år 1969

en lämplig bas. De resurser som institutet nu förfogar över synes vara begränsade,

säger TCO. Det bedömes dock som tveksamt om en statlig utredning

erfordras för att institutet skall få möjligheter att utvidga sin verksamhet.

SACO uttalar bl. a. att verksamheten inom statsförvaltningens centrala

företagsnämnd och försvarets centrala företagsnämnd kan komma att få

en icke oväsentlig betydelse. Vidare erinras om försöksverksamheten med

nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal vid

universitet och högskolor. En utredning som skulle innebära en kartläggning

av förekommande aktiviteter på samarbetsområdet och belysning av

samordnings- och forskningsfrågor skulle, säger SACO, på flera sätt kunna

främja företagsdemokratins utveckling. Några skäl att fördenskull

tillsätta en statlig utredning finns dock énligt SACO:s mening inte. Organisationen

anser att en utredning av ifrågavarande slag lika väl kan utföras

genom arbetsmarknadsparternas försorg.

Utskottet

De motioner rörande företagsdemokrati som utskottet här behandlar har

olika innebörd. Mest vittsyftande kan i vissa hänseenden motionerna I: 281

och II: 311 sägas vara. Där begärs en utredning med sikte på att de anställda

skall genom en ändring i aktiebolagslagen få lagstadgad medbestämmanderätt

inom företagen, och som ett mål anges att organ valda av de anställda

får helt överta företagsledningens funktioner. Även i motionerna

I: 283 och II: 312 anförs skäl för att de anställda skall få medbestämmanderätt

på företagsledningsnivå, nämligen genom representation i företagens

styrelser. Motionärerna påtalar emellertid också vissa komplikationer

som skulle kunna följa härmed. Den utredning under medverkan av arbetsmarknadens

partsorganisationer som de föreslår skulle i första hand

redovisa olika tänkbara former för ökad medbestämmanderätt. Härutöver

förordas bl. a. försök med vinstandelssystem. I motionerna 1: 735 och

II: 827 rekommenderas likaledes att arbetstagarrepresentation i företagsstyrelserna

skall prövas. Företagsnämnderna betecknas dock som den naturliga

utgångspunkten för ett arbete på att skapa ökad företagsdemokrati.

Genom förslag om en obligatorisk öppnare redovisning av företagens ekonomiska

förhållanden berörs även här aktiebolagslagens utformning. Ytterligare

förordas utbyggd forskning rörande arbetstillfredsställelse och anpassning

i arbetslivet.

Vid 1968 års riksdag förekom motioner närbesläktade med samtliga de

nu aktuella. De avstyrktes av vederbörande utskott främst med hänvisning

till att utvecklingen på företagsdemokratins område borde liksom dittills

få bäras upp av arbetsmarknadsparterna. Arbetsmarknadens huvudorga
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankouiskoitets utlåtande nr 41 år 196!)

13

nisationer liade i remissyttranden klart deklarerat att de icke önskade att

staten skulle gripa in med allmän utredningsverksamhet på detta fält.

Bankoutskottet, som framhöll att de steg som tagits mot ökad företagsdemokrati

kännetecknades av en viss återhållsamhet och att det från skilda

utgångspunkter vore tänkbart med radikalare åtgärder, godtog organisationernas

inställning och sade sig utgå trån att erforderligt sakunderlag

för den fortsatta reformdiskussionen skulle vara att emotse även utan en

statlig utredning.

Årets motioner har hos arbetsmarknadsorganisationerna framkallat samma

reaktion som förra årets. Efter det att remissyttrandena avgavs har

reformsträvandena på företagsdemokratins område i hög grad intensifierats.

Den översikt som utskottet ovan lämnat bär tydligt vittnesbörd härom.

Särskilt må nämnas den forsknings- och försöksverksamhet som SAF, LO

och TCO på sitt gemensamma avtalsområde bedriver genom Utvecklingsrådet

för samarbetsfrågor och den försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati

som genom särskilda organ kommer till stånd på den statliga

sektorn. En rad andra insatser som redovisas i översikten bör också

beaktas i sammanhanget.

Vid bedömningen av motionerna måste ihågkommas att de utarbetades

innan -flera av de här antydda initiativen togs och att de sålunda delvis

representerar ett passerat stadium. Detta har dock ingen väsentlig betydelse

för ställningstagandet till dem. Avgörande måste enligt utskottets mening

även denna gång bli principen att ansvaret för reformverksamheten

på företagsdemokratins område bör få ligga hos arbetsmarknad sparterna.

Staten får på detta stadium göra sin insats dels i egenskap av arbetsgivare,

i samarbete med de statsanställdas organisationer, dels genom stöd i reguljära

former till forskningsarbete rörande arbetslivet.

I det läge som nu råder bör enligt utskottets mening förespråkarna för

reformer i fråga om medbestämmanderätt för de anställda avvakta resultaten

av pågående aktiviteter i arbetsmarknadsparternas regi. Att, såsom

förordas i motionerna 1:281 och 11:311, i första hand välja lagstiftningsvägen

för att ändra hittillsvarande förhållanden finner utskottet inte motiverat.

Det i motionerna 1:283 och 11:312 framlagda förslaget om utredning

rörande vinstandelssystem har utskottet med sin här angivna utgångspunkt

inte funnit anledning att närmare diskutera. Det bör kunna förutsättas att

arbetsmarknadsparterna även härvidlag kan på egen hand svara för utrednings-

och försöksverksamhet om de finner sådan påkallad.

Utskottet vill slutligen framhålla att det i detta utlåtande aktuella området

är ett där vetenskaplig forskning kan vid sidan av mera målinriktad

utrednings- och försöksverksamhet få viss betydelse för den framtida

utvecklingen. Anledning saknas att antaga annat än att projekt på detta

område även framgent kommer att omfattas med intresse såväl av arbets
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr M år W69

marknadsparterna som av forskningsinstitutioner och medelsbeviljande instanser.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna I: 281 och II: 311;

2. att riksdagen avslår motionerna I: 283 och II: 312;

3. att riksdagen avslår motionerna I: 735 och II: 827.

Stockholm den 28 oktober 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Lundin

(s), Larfors (s), Brundin (m), Mattsson (ep)*, Wirtén (fp) och Vilhelm

Erik Carlsson (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Franzén i

Motala (s)*, Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s),

Fridolfsson i Rödeby (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Brundin (m), Vilhelm Erik Carlsson (in) och Regnéll (m),

vilka ansett

dels att det stycke på s. 13 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Det i motionerna» och slutar med orden »finner sådan påkallad» bort

ersättas med ett avsnitt av följande lydelse:

»Vad utskottet ovan anfört gäller de yrkanden i förevarande motioner

som syftar till utredning beträffande lämpliga former för ett ökat inflytande

i företagen från de anställdas sida. Frågan om lämpliga former för

tillämpning av vinstandelssystem omfattas emellertid icke av den utrednings-

och försöksverksamhet som bedrivs genom arbetsmarknadsparternas

försorg. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför, såsom föreslås

i motionerna 1:283 och 11:312, hos Kungl. Maj :t hemställa att en sådan

utredning kommer till stånd. Utredningen bör äga rum under medverkan

av arbetsmarknadens organisationer.

Ett verkligt inflytande och en reell bestämmanderätt nås lättare om de

anställda har ägarandel eller vinstintresse i företaget. Ett riktigt utformat

vinstandelssystem skulle också bidra till en bättre fördelning av ägandet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr bl år 1969

15

än den vi nu har. Olika former av vinstandelssystem har tillämpats i skilda

länder, och utskottet finner det angeläget att erfarenheter från dessa inhämtas

och beaktas vid den utredning som utskottet förordar.

Utskottet finner vidare att en översiktlig redovisning av i olika länder

tillämpade system för ett ökat inflytande i företagen från de anställdas

sida bör göras och i lämplig form stå till förfogande för alla parter som är

engagerade respektive bör engageras i verksamhet syftande till ökat inflytande

och medbestämmande i arbetslivet.»;

dels att punkten 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 283 och

och 11:312 hos Kungl. Maj:t hemställer dels om utredning

av lämpliga former för vinstandelssystem, dels om

kartläggning och redovisning av i andra länder tillämpade

former för anställdas inflytande i företagen;»

Särskilt yttrande

av herrar Mattsson (ep), Börjesson i Glömminge (ep) och Stridsman (ep),

vilka anfört:

Som redovisas i utskottsutlåtandet har parterna på arbetsmarknaden,

staten och olika forskningsinstitutioner det senaste året tagit vissa initiativ

för att försöka finna nya former för en utbyggd företagsdemokrati. Vi hälsar

detta med tillfredsställelse. Det är också vår förhoppning att arbetet

kan bedrivas med stor skyndsamhet på olika håll. Statsmakterna bör givetvis

även medan detta utredningsarbete pågår vara oförhindrade att genast

ta nya initiativ i den mån utvecklingen så påfordrar. Inte minst gäller

detta åtgärder för att åstadkomma en öppnare redovisning av företagens

ekonomiska förhållanden samt forsknings- och utredningsarbete rörande

arbetsanpassning och arbetstillfredsställelse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.