Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utbyggd statlig prognosverksamhet och ekonomisk planering.

1969-11-04 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:45, Utlåtande i anledning av motioner om utbyggd statlig prognosverksamhet och ekonomisk planering.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1969

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av motioner om utbyggd statlig prognosverksamhet

och ekonomisk planering.

I de likalydande motionerna I: 722 av herr Dahlénm.fl. och 11: 851 av

herr Wedén m. fl. yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj :t skall hemställa om

en parlamentarisk utredning med uppgift att lägga fram förslag till en förbättrad

och utbyggd statlig prognosverksamhet och ekonomisk planering i

enlighet med vad som anförs i motionerna.

Motionerna

I motionerna behandlas en rad problem förknippade med statlig ekonomisk

prognosverksamhet och planering. Det konstateras inledningsvis att eh

högt utvecklad ekonomi som den svenska kräver ett betydande mått av koordination

av olika verksamheter inom den offentliga sektorn och ett utvecklat

samarbete mellan denna samt företag, organisationer och enskilda. Denna

samverkan måste baseras på ett konkret ekonomisk-politiskt program, som

skall vara ett uttryck för statsmakternas intentioner för den långsiktiga ekönomiska

utvecklingen.

Beträffande den ekonomiska planeringens syften anförs allmänt, att denna

skall innefatta goda prognoser, klarlägga olika handlingsalternativ och

deras konsekvenser samt befrämja en samordning av olika offentliga åtgärder

och av den statliga sektorns och övriga sektorers handlande. En planering

med denna inriktning vill motionärerna benämna ramplanering. Denna

säges stå i en klar motsatsställning till en socialistisk planering. Motionärerna

redovisar och kritiserar de enligt deras mening karakteristiska dragen

i och konsekvenserna av en dylik planering.

En första förutsättning för att den ekonomiska planeringen skall kunna

vara till verklig nytta för politiken och för den offentliga debatten kring

denna är, anser motionärerna, att de praktiskt intressanta handlingsalternativen

är redovisade. Man kräver därför att de ekonomiska långtidsutredningarna

byggs ut så att utvecklingen i stora drag enligt några alternativa

antaganden blir belyst, och noterar med tillfredsställelse att modeller för

alternativa antaganden är under utarbetande inom sekretariatet för ekonomisk

planering i finansdepartementet.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 sand. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1969

Ett annat krav som motionärerna ställer på långtidsplaneringen är att

denna görs rullande. De pekar därvid på två möjligheter att åstadkomma

detta. Den ena innebär att planen årligen tas upp till prövning, modifieras

och kompletteras samt förskjutes ett år framåt i tiden. Den andra möjligheten

är att med en femårig planperiod nya planer utarbetas vart tredje år så

att planerna kommer att tidsmässigt delvis täcka varandra. Även andra former

för rullande planering bör emellertid enligt motionärerna undersökas.

De hittillsvarande långtidsutredningarna har enligt motionärernas uppfattning

ett begränsat informationsvärde framför allt därför att de inte

kompletteras med viktigare politiska slutsatser från regeringens sida. De

kommentarer som återfinnes i kompletteringspropo-sitionerna anses inte ge

någon verklig upplysning om den statliga politikens inriktning under de

närmaste åren. Motionärerna önskar ett dokument där regeringen redovisar

vilket av de möjliga alternativen för den ekonomiska utvecklingen den anser

mest realistiskt och vilken politik den således avser att söka förverkliga.

Dokumentet avses inte vara bindande i detalj utan skall ange huvudlinjerna

för politiken.

Motionärerna anser att de statliga långtidsbudgeterna för närvarande utarbetas

utifrån alltför begränsade förutsättningar. De förordar att långtidsbudgeten

utvecklas i riktning mot en flerårig »rambudget», i vilken redovisas

en på politiska värderingar grundad angelägenhetsgradering av större

reformer samt regeringens bedömning av de stora finansiella avvägningarna

under de närmaste åren. Rambudgeten skulle framläggas årligen i anslutning

till statsverkspropositionen.

En sektor som den ekonomiska planeringen särskilt måste uppmärksamma

är, understryks i motionerna, arbetsmarknaden. På detta område krävs

såväl kortsiktig som långsiktig planering. I det förra fallet gäller det att

avstämma den beräknade efterfrågan på arbetskraft mot tillgången och upprätta

vad som kunde kallas en nationalbudget i arbetskraftstermer. I den

långsiktiga planeringen bör strävan vara att behandla arbetskraften inte

som en homogen grupp utan uppdelad på yrkesmässiga huvudkategorier.

En sådan metod bedömes vara av intresse inte minst för utbildningsplaneringen,

vilken motionärerna särskilt berör.

I motionerna tas vidare upp till diskussion den ekonomiska planeringens

anknytning till stabiliseringspolitiken. Det konstateras att en viss konflikt

kan råda mellan dessa två aktiviteter, varför det bedöms som angeläget att

planeringen utformas så att de stabiliseringspolitiska medlens mera långsiktiga

verkningar blir belysta. En konsekvens härav är att planeringen bör

behandla inte bara läget vid planperiodens utgång utan även utvecklingen

under loppet av perioden. Vidare bör pris- och inkomstutvecklingen beaktas

och alternativ även för utvecklingen i löpande priser utarbetas. Samordningen

mellan stabiliseringspolitiken och den ekonomiska planeringen innefattar,

anser motionärerna, problem som måste genomarbetas vetenskapligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1969 $

En betydelsefull uppgift för den ekonomiska planeringen är enligt motionärerna

att väsentligt mera ingående än för närvarande beakta de regional^

utvecklingstendenserna. Härigenom kan ett mera hållbart underlag skapas

för en rationell regionalpolitik. De prognoser som redovisats i den s. k. länsplanering

1.967 anges.kunna bilda en första utgångspunkt för eu förbättrad

regionalpolitisk planering. Motionärerna understryker i detta sammanhang

behovet av en statlig översiktlig plan för markdisposition. • J

Avslutningsvis anför motionärerna att planeringsarbetet för närvarande

är mycket uppsplittrat på en rad olika departement och myndigheter och

att en bättre samordning av den ekonomiska översiktsplaneringen bör efterA

strävas. De uppställer vidare kravet på en god insyn i planeringsarbetet.

Underlag för planeringsbeslut måste redovisas offentligt och i god tid före

det att regeringen avser att fatta de principiella besluten. Flera skäl talar för

att den relevanta faktainsamlingen förläggs till en institution utanför Kungl.

Maj:ts kansli. Enligt motionärerna försämras riksdagens insynsmöjligheter

av att planeringsfrågorna handläggs av olika utskott. Årets riksdag borde

därför tillsätta ett särskilt utskott för att från Kungl. Maj :t infordra alla

relevanta uppgifter om pågående planeringsarbete, sammanställa och bedöma

dessa.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Vid sin behandling förra året av motsvarande motioner lämnade utskottet

(uti. nr 29) vissa uppgifter rörande i motionerna aktualiserade frågor. Härvid

redogjordes för de ekonomiska långtidsutredningarna i Sverige, för långtidsbudgeterna

och för prognosverksamhet på arbetsmarknadsområdet. Vidare

gavs viss information om långtidsplanering i andra länder. Till dessa

redogörelser, som i allt väsentligt fortfarande torde vara aktuella, får utskottet

här hänvisa. Härutöver kan följande kompletteringar göras.

Fysisk riksplanering

Inom kommunikationsdepartementet har sedan 1965 bedrivits ett arbete

på att utveckla metoder för en översiktlig fysisk riksplanering. I juni 1969

publicerade departementet förarbeten och material som framtagits (stencil

K 1969: 13—15). Redovisningen innefattar försök att systematisera begrepp

och termer inom det aktuella området, inledande studier av metoder som

kan användas för att inventera och prognosticera markanspråk samt en

första belysning av rådande utvecklingstendenser och av i olika tidsperspektiv

aktuella typer av konflikter i fråga om markanvändningen.

Beträffande syftena med den fysiska riksplaneringen anges att denna

skall vara ett instrument för att förverkliga uppställda välfärdspolitiskä

mål. Mera konkret skall genom planeringen kartläggas följderna på längre

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 45

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr ''i5 år 1969

sikt för mark- och vattenanvändningen av nuvarande utvecklingstendenser

och av lokala, regionala och sektoriella planer. Planeringen skall ange omfattning

och läge för efterfrågade fysiska resurser och mot denna bakgrund

kartlägga konkurrerande anspråk och belysa dessas inbördes förenlighet.

Härigenom skall skapas underlag dels för lösning av akuta konflikter, dels

för förhandsprioritering i vissa fall. Konkreta förslag som avviker från den

fysiska riksplanen måste kräva särskild motivering. Vad gäller planens utformning

i övrigt anges att det endast i ringa omfattning torde bli fråga om

att avgränsa speciella markområden för ett bestämt syfte. Däremot bör anges

restriktioner inom olika områden för visst nyttjande.

En första skiss till en översiktlig fysisk riksplan avses bli redovisad senast

1971. Delmaterial kommer att publiceras efter hand som det färdigställs.

Utredning om det statliga budgetsystemet

Chefen för finansdepartementet har nyligen tillsatt en utredning med

uppdrag att göra en översyn av det statliga budgetsystemet (ordförande:

statssekreterare Kjell-Olof Feldt).

Utredningens huvuduppgift är att pröva vilka förändringar som bör vidtas

i det statliga budgetsystemet för att detta skall bli ett så effektivt instrument

som möjligt för att styra användningen av de ekonomiska resurserna

och för stabiliseringspolitiken. I direktiven behandlas även frågan om budgetens

långsiktiga verkningar. Det konstateras att flertalet budgetbeslut har

verkningar på lång sikt samtidigt som möjligheterna till förändringar i olika

verksamheter är relativt begränsade på kort sikt. Utvecklingen härvidlag

anges ha medfört krav på ökad långsiktighet i den statliga planeringen, såväl

beträffande den övergripande planeringen för hela verksamhetsområden

som i fråga om de enskilda myndigheternas planering. Utredningen åläggs

att beakta de krav på budgetsystemet som följer av en ökad långsiktighet

i beslutsprocessen. Vidare skall utredningen bl. a. mot bakgrund av erfarenheterna

av den långtidsbudget som årligen upprättas överväga metoder för

en förbättrad finansiell planering.

Tidigare behandling av likartade motioner

Vid 1968 års riksdag väcktes av folkpartiet motioner med i allt väsentligt

samma synpunkter som de nu behandlade motionerna och i långa stycken

likalydande med dessa. Utskottet tillstyrkte motionerna (uti. nr 29). Riksdagen

beslöt dock i enlighet med hemställan i en reservation av utskottets

socialdemokratiska ledamöter, i vilken motionerna avstyrktes.

Utskottsmajoriteten anslöt sig genomgående till de synpunkter och önskemål

som framfördes i motionerna.

I reservationen anfördes inledningsvis vissa allmänna reflexioner om den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr i5 år 1969

5

ekonomiska planeringens inriktning. Härvid framhölls att avsikten med den

långsiktiga ekonomiska planeringen i Sverige är att skapa en gynnsam miljö

för en snabb utveckling mot höjd produktivitet och ökad trygghet. Syftet är

däremot inte att låsa utvecklingen vid eu detaljerad och fixerad plan för

ekonomin. Grundläggande villkor för den ekonomiska planeringen är med

vissa modifikationer bl. a. fritt konsumtions- och yrkesval samt fri konkurrens

och etableringsrätt. Den centrala planeringens främsta uppgift är, framhöll

reservanterna, att samordna planeringen på olika delområden och nivåer

och att göra erforderliga avvägningar. Den baseras på de bedömningar

som görs i långtidsbudgeten, i särskilda samarbetsgrupper för olika delar

av näringslivet och i de regionala planeringsorganen, vilka i sin tur bygger

på den planering som utförs inom myndigheter, kommuner och företag.

Någon detaljreglering av ekonomin eftersträvas sålunda inte, utan tyngdpunkten

har lagts på samordning och samarbete. Det beskrivna förloppet

har i olika sammanhang karakteriserats som en planerad marknadshushållning.

Reservanterna tog mot denna bakgrund upp till diskussion de i motionerna

framförda resonemangen om olikheterna mellan vad som där betecknades

som en socialistisk planering och vad som kallades liberal planering.

Reservanterna framhöll att motionärernas karakteristik av den socialistiska

planeringen i den mån den avsågs beskriva nuvarande planeringsmetoder

var klart vilseledande. De fann vidare den av motionärerna förordade planeringsmetodiken

svår att förena med motionärernas samtidiga krav på politiska

ställningstaganden i fråga om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen

och på ledning av de olika sektorerna inom ekonomin.

Önskemålet om olika alternativ i långtidsutredningarna kunde reservanterna

i och för sig ansluta sig till. Svårigheterna med en sådan arbetsmetod

betonades men dessa bedömdes på längre sikt vara möjliga att bemästra

med hjälp av en ekonometrisk modell som börjat utarbetas. En parlamentarisk

utredning ansågs inte kunna föra problemen närmare en lösning.

Motionärernas uppfattning om önskvärdheten av att långtidsplaneringen

gjordes rullande ansåg sig reservanterna också kunna ansluta sig till. De

erinrade om den avstämning av den senaste långtidsutredningen gentemot

den faktiska utvecklingen som utförts och fann mot den bakgrunden inte

skäl att tillstyrka en parlamentarisk utredning av dithörande problem.

I reservationen togs vidare upp motionärernas krav på en komplettering

av den ekonomiska planeringen med viktigare politiska slutsatser. Reservanterna

ville inte underskatta värdet av politiska ställningstaganden till

olika utvecklingsalternativ men ansåg att motionärerna inte tillräckligt belyst

innebörden i och jiroblemen med sitt förslag. En parlamentarisk utredning

bedömdes inte vara en lämplig form för att lösa dessa problem.

Gentemot de i motionerna framförda önskemålen om en utveckling av

långtidsbudgeten mot en flerårig rambudget, innehållande en angelägen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1969

Jietsgradering av större politiska reformer, framhöll reservanterna att en

Sådan prioritering inte skulle leda till någon större klarhet om denframtida

reformverksamheten. Den allmänna upplysning om de politiska partiernas

prioriteringar som kan utläsas av partiprogram och framgår av partiernas

handlande i riksdagen och annorstädes var enligt reservanterna till fyllest.

De metodproblem i samband med en förbättrad långsiktig arbetskraftsplanering

som aktualiserats i motionerna vär, framhöll reservanterna, sedan

lång tid föremål för utredning, främst inom statistiska centralbyråns prognosinstitut.

Till en del var motionärernas utredningskrav därigenom tillgodosett,

och någon utvidgning av utredningsarbetet i de av dem föreslagna

formerna ansågs inte lämplig. ...

■ Med anledning av motionärernas synpunkter på anknytning mellan den

långsiktiga planeringen och stabiliseringspolitiken och deras önskemål om

en vetenskaplig analys av hur pris- och inkomstutvecklingen skulle kunna

inarbetas i långtidsutredningarna erinrade reservanterna om att de finansiella

aspekterna på den senaste långtidsutredningens reala kalkyler belysts

i~e& särskild utredning, varvid även diskuterats utvecklingen vid alternativa

antaganden om priser och löner. Dessa frågor övervägdes även inom

finansdepartementet, varför något initiativ från riksdagens sida inte bedömdes

vara påkallat.

■ Reservanterna instämde i stort sett i vad motionärerna anfört om angelägenheten

av att en regional aspekt anlades på långsiktsplaneringen. De

underströk att ett omfattande arbete pågick inom detta område och hänvisade

även till den igångsatta regionala planeringen i länen.. : i :! ■

Avslutningsvis framhöll reservanterna att de inte fann det lämpligt att

sammanföra de olika problemkomplex motionärerna tagit upp i en enda parlamentarisk

utredning och därför avstyrkte förslaget härom. Ett vidare utvecklingsarbete

pa den ekonomiska planeringens område fann .reservanterna

däremot motiverat.

Utskottet

De synpunkter och förslag beträffande den centrala ekonomiska planerings-

och prognosverksamheten som framförs i de här behandlade motionerna

överensstämmer i flertalet fall med dem som togs upp i motioner i

Samma ämne vid förra årets riksdag. De konkreta krav som nu åter aktualiseras

gäller bl. a. en redovisning av olika alternativ i långtidsutredningarna, en

rullande planering, en komplettering av långtidsutredningarna med politiska

slutsatser, en utveckling av långtidsbudgeten till en s. k, rambudget, ändrade

metoder för arbetskraftsplaneringen, en bättre samordning mellan planeringen

och stabiliseringspolitiken samt införande av en regional aspekt i

långtidsutredningarna.

Motionärernas krav diskuterades utförligt i den i ett tidigare avsnitt refe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr A5 år 1969

7

rerade, av riksdagen bifallna reservationen till utskottets utlåtande över

förra årets motioner. På vissa punkter anslöt sig reservanterna till motionärernas

synpunkter, medan tveksamhet eller avståndstagande markerades i

andra fall. Förslaget om en parlamentarisk utredning för att behandla de

olika uppslagen avstyrktes. De motiv och slutsatser som härvid redovisades

i reservationen är enligt utskottets mening fortfarande bärande, och utskottet

kan i detta sammanhang hänvisa till dem. Detsamma gäller beträffande

de allmänna reflexioner om den ekonomiska planeringens inriktning som

framfördes i reservationen och den kritik som i anslutning därtill riktades

mot motionärernas resonemang kring vad de kallade »socialistisk» respektive

»liberal» planering. Utskottet finner det emellertid motiverat att på ett

par punkter komplettera diskussionen av motionärernas förslag.

I motionerna understryks bl. a. behovet av en statlig översiktlig plan för

markdisposition. Kritik framförs därvid mot den enligt motionärernas mening

bristande informationen om metoder och målsättningar för den planering

av ifrågavarande slag som bedrivs inom Kungl. Maj ds kansli. Efter

det att motionerna avlämnades har ett fylligt material från det hittillsvarande

arbetet med den fysiska riksplaneringen offentliggjorts. Det har i det

sammanhanget också klargjorts, att en första skiss till en fysisk riksplan

avses bli redovisad senast år 1971. Motionärernas önskemål i vad avser

denna planering synes därmed vara tillgodosedda.

I anslutning till motionärernas synpunkter och krav beträffande den

statliga långtidsbudgeterirtgen vill utskottet notera, att den nyligen tillsatta

budgetutredningen fått i uppdrag att beakta de krav på budgetarbetet som

följer av en ökad langsiktighet i budgetprocessen och att överväga metoder

för en förbättrad finansiell planering.

Motionärerna framför avslutningsvis vissa synpunkter på planeringsverksamheten

som går utöver vad som diskuterades i förra årets motioner.

De anser bl. a. att planeringsarbetet för närvarande är mycket uppsplittrat

på olika departement och myndigheter, och de ställer krav på en bättre

samordning av den ekonomiska översiktsplaneringen. Enligt utskottets mening

är de främsta uppgifterna för den centrala planeringen att samordna

planeringsinsatser på olika delområden och nivåer och att göra erforderliga

avvägningar. Det är naturligt att i den löpande verksamheten ansträngningar

görs för att på bästa säl t tillgodose detta krav. En parlamentarisk utredning

av de härmed förknippade problemen kan utskottet inte finna erforderlig.

Det krav på en god insyn i planeringsarbetet, som ställs i motionerna, kan

utskottet i och för sig instämma i. Utskottet anser dock inte att den praxis

härvidlag som tillämpas ger anledning till någon erinran.

I motionerna framförs till sist förslaget att årets riksdag borde tillsätta

ett särskilt utskott för att från Kungl. Maj :t infordra alla relevanta uppgifter

om det pågående planeringsarbetet samt sammanställa och bedöma

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1969

dessa. Detta förslag saknar aktualitet såvitt avser innevarande års riksdag.

Sammanfattningsvis vill utskottet understryka, att en vidare utveckling

av former och metoder för den ekonomiska prognos- och planeringsverksamheten

självfallet är motiverad. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete bedrivs

också i olika sammanhang. Utskottet finner det däremot inte ändamålsenligt

att sammanföra de olika problemkomplex som motionärerna tagit

upp i en enda parlamentarisk utredning.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 722 och II: 851.

Stockholm den 4 november 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åke Larsson (s), Åkerlund

(m), Lundin (s), Larfors (s), Thorsten Larsson (ep)*, Wirtén (fp)

och Vilhelm Erik Carlsson (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona

(s), Börjesson i Glömminge (ep)*, Larsson i Umeå (fp), Rask (s), Haglund

(s), Fridolfsson i Rödeby (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Åkerlund (m), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Vilhelm

Erik Carlsson (m), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i

Umeå (fp) och Stridsman (ep), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»De synpunkter och---(= utskottet, första stycket.) —--aspekt

i långtidsutredningarna.

Motionärernas krav diskuterades utförligt av utskottet i dess utlåtande

över förra årets motioner. Utskottet anslöt sig genomgående till de synpunkter

och förslag som motionärerna framfört och förordade att en parlamentarisk

utredning skulle tillsättas med uppgift att göra en grundlig och

förutsättningslös översyn av de uppslag och problem i anslutning till den

statliga prognosverksamheten och ekonomiska planeringen som aktualiserats.

De bedömningar som utskottet därvid redovisade synes alltjämt vara

bärande, och utskottet kan i detta sammanhang hänvisa till dem.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1969

9

Sedan motionerna avlämnades har statsmakterna på planeringsområdet

vidtagit vissa åtgärder med anknytning till frågor som motionärerna tagit

upp till diskussion. Behovet av en statlig översiktlig plan för markdisposition

understryks av motionärerna, som även framför kritik mot den bristande

informationen om metoder och målsättningar för den planering av

ifrågavarande slag som bedrivs inom Kungl. Maj :ts kansli. Motionärerna

betonar också att den fysiska planeringen måste samordnas med andra former

av planering. Material från det hittillsvarande arbetet med den fysiska

riksplaneringen har nu offentliggjorts, varvid klargjorts att en första skiss

till en fysisk riksplan avses bli redovisad senast år 1971. Regeringen har

därmed i någon mån tillgodosett framförda krav så till vida som insynen i

planeringsarbetet förbättrats. Kvar står dock enligt utskottets mening bl. a.

frågan om den fysiska planeringens samordning med annan planering såväl

på det centrala som på det regionala planet. De därmed sammanhängande

problemen synes bäst kunna behandlas inom ramen för en parlamentarisk

utredning.

I anslutning till motionärernas synpunkter på den statliga långtidsbudgeteringen

vill utskottet notera, att den nyligen tillsatta budgetutredningen

fått i uppdrag att beakta de krav på budgetarbetet som följer av en ökad

långsiktighet i budgetprocessen samt att överväga metoder för en förbättrad

finansiell planering. Utskottet anser i likhet med motionärerna att långtidsbudgeten

är ett värdefullt hjälpmedel för den ekonomiska politiken.

Åtgärder för att förbättra metoderna i detta planeringsarbete är därför givetvis

att hälsa med tillfredsställelse. Liksom motionärerna anser emellertid

utskottet alt långtidsbudgeten bör kunna utvecklas i riktning mot en

flerårig rambudget, innehållande en angelägenhetsgradering av planerade

större reformer. En förändring av budgetplaneringen i denna riktning antyds

inte i direktiven till budgetutredningen. Kravet på en utredning av frågan

i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer kvarstår sålunda fortfarande

och bör enligt utskottets mening tillgodoses.

Motionärerna anlägger avslutningsvis vissa synpunkter på planeringsverksamheten

som kompletterar och utvidgar diskussionen i förra årets

motsvarande motioner. De anför bl. a. att planeringsarbetet för närvarande

är mycket uppsplittrat på olika departement och myndigheter, och de kräver

en bättre samordning av den ekonomiska översiktsplaneringen. Formerna

för denna samordning bör enligt motionärerna närmare utredas. Utskottet

anser i likhet med motionärerna att samordningsproblemen inom

planeringsverksamheten inte har lösts på ett tillfredsställande sätt och förordar

en utredning av detta problemkomplex.

Utskottet kan vidare ansluta sig till motionärernas krav på en god insyn

i planeringsarbetet och på att berörda organ skall få möjlighet att ge sin mening

till känna på ett tidigt stadium i planeringsprocessen. Motionärernas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 45 år 1969

förslag att förlägga faktainsamlingen till en institution utanför Kungl.

Maj :ts kansli är enligt utskottets mening väl värt att närmare övervägas.

För att en mera tillfredsställande prognosverksamhet och ekonomisk

planering skall komma till stånd är det enligt utskottets mening inte tillräckligt

med enbart ett successivt utvecklingsarbete, även om ett sådant givetvis

i och för sig är angeläget. Vad som krävs är en grundlig och förutsättningslös

översyn av hela problemkomplexet, berörande planeringens

målsättning, former och funktioner. I likhet med motionärerna anser utskottet

att en sådan översyn, vid vilken åtskilliga principiella frågor av stor

politisk betydelse kommer att aktualiseras, bör genomföras av en parlamentariskt

sammansatt kommitté.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen med bifall till motionerna I: 722 och II: 851

hos Kungl. Maj :t hemställer om en parlamentarisk utredning

rörande förbättrad och utbyggd statlig prognosverksamhet

och ekonomisk planering i enlighet med vad utskottet

ovan anfört.»

ESSELTE AB. STHLM 69

914535

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.