Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om förstatligad produktion och distribution av elkraft.

1969-11-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:50, Utlåtande i anledning av motioner om förstatligad produktion och distribution av elkraft.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1969

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av motioner om förstatligad produktion

och distribution av elkraft.

I de likalydande motionerna I: 36 av herr Werner och II: 43 av herr Hermansson

m. fl. yrkas bl. a. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall

hemställa om förslag syftande till att allmänägda företag, i huvudsak statliga,

skall svara för produktion, distribution och försäljning av elkraft.

Motionerna innehåller också ett yrkande som avser utredning om förstatligande

av bensin- och oljehandeln. I denna del har motionerna behandlats

av utskottet i ett tidigare utlåtande, nr 18, och på utskottets hemställan avslagits

av riksdagen.

Motionerna

Landets elkraftproduktion förutses, påpekar motionärerna, under 1970- talet komma att nära nog fördubblas. Nära hälften av tillskottet beräknas

komma från kärnkraften. Motionärerna citerar ett uttalande av generaldirektören

i vattenfallsverket Erik Grafström enligt vilket kärnenergin skapar

»möjligheter att räkna med en relativt snabbt sjunkande kostnadstrend för

elkraften» och alltmer kan »göra sig gällande som konkurrent inom värmesektorn»

med bl. a. bättre miljöförhållanden som följd. För att kärnenergin

skall få sådana positiva konsekvenser för samhället fordras enligt motionärerna

ett fast statligt grepp över utvecklingen vilket utesluter alla profitintressen.

En uppgift från vattenfallsverkets sida att verket skall dela produktionen

av kärnenergi ungefär jämnt med privata och kommunala kraftföretag

betecknas som oroande. Det förhållandet att privata intressenter

tillåtits att exploatera vattenkraft borde, menar motionärerna, inte automatiskt

medföra att de också skall komma in på den nya elproduktionsmarknaden.

Upplysningar i anslutning till motionerna

Centrala driftledningen (CDL) har i studien »Elförsörjningen under

1970-talet», utgiven i december 1967, belyst sannolika alternativ för kraftsystemets

utveckling. Från år 1970 till år 1980 beräknas den tillgängliga

effekten stiga från 15 200 MW till 28 700 MW och energiproduktionen från

67 TWh (terawattimmar; 1 TWh = 1 miljard kilowattimmar) per år till

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1969

127 TWh per år. För energitillskottet beräknas svara till största delen kärnkraft

(uppgång från 1 till 39 TWh per år), därnäst kondens- och mottryckskraft

— som i första hand är oljebaserad — (uppgång från 13 till

28 TWh per år) och i ringare mån vattenkraft (uppgång från 53 till 60

TWh). Nu nämnda siffror bygger i fråga om elenergins andel av den totala

energikonsumtionen på ett maximialternativ. Följes i stället ett minimialternativ

uppnås den för 1980 förutsedda konsumtionsnivån ett par år senare.

Elenergiproduktionen år 1967, uppmätt vid generatorerna, uppgick till

ca 54 TWh. Därav svarade staten genom statens vattenfallsverk för ca 42

procent och genom vissa statsägda aktiebolag för ytterligare ca 1 procent

samt kommuner för ca 4 procent. År 1968 hade vattenfallsverkets andel stigit

till ca 44 procent.

Energikommittén (ordförande: departementsrådet Hans Håkansson) utreder

sedan 1964 vissa energifrågor. 1 direktiven för utredningen (riksdagsberättelsen

1965, s. 349) anföres, att närmare överväganden är motiverade

rörande vilka åtgärder som kan komma att erfordras från statsmakternas

sida för att bidraga till en sådan utbyggnad och avvägning mellan olika

energikällor som kan anses samhällsekonomiskt optimal med hänsyn till

behov, ekonomi, störningsrisker, arbetsmarknad, kapitaltillgång, handelsbalans

m. in. I samband med en kartläggning av nuvarande läge och utvecklingsperspektiv

inom energisektorn bör enligt direktiven även behovet av

organisatoriska åtgärder undersökas. En mera samlad prognosverksamhet

omfattande hela energiområdet anses erforderlig; även i övrigt skall av

kommittén utredas vilka åtgärder som bör vidtas för att underlätta en samordning

mellan olika organs åtgärder inom energisektorn. — Utredningen

framlade 1967 rapporten »Sveriges energiförsörjning 1955—1985» (stencil

Fi 1967:8).

Statens vattenfallsverk handhar ensamt de s. k. stamlinjerna för överföring

av elenergi med en spänning av lägst 220 kV över längre distanser.

Uttaget av kraft från större kraftstationer och stamlinjestationer ombesörjs

i regel av kraftproducenterna. Dessa säljer därefter kraften till stora industrier

eller till återdislributörer — för vidare försäljning till mindre industrier

eller till detalj distributörer — eller svarar själva för nedtransformering

och vidare försäljning. De större kraftföretagen, bland dem statens

vattenfallsverk, har 1965 träffat ett preliminärt avtal om ett fastare samarbete

vid utnyttjandet av sina kraftproduktionstillgångar.

Av detaljdistributionsföretagens årsomsättning av elenergi år 1965, ca 38

TWh, svarade statliga företag för ca 7 TWh, varav ca 5 TWh täcktes med

egen produktion och resten med inköpt elenergi. Kommunala företag omsatte

ca 14 TWh, varav ca 2 TWh var egen produktion. Inom detalj distributionsnätet

innehade statliga företag år 1963 ca 17 procent av högspännings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1969

3

ledningarna (räknat i längd), ca 12 procent av antalet transformatorstationer

och ca 10 procent av lågspänningsledningarna. För kommunala företag var

motsvarande andelar 15, 17 och 22 procent.

För framdragande eller begagnande av elektrisk starkströmsledning fordras

statlig koncession. Med koncession följer distributionsplikt. För att en

skälig prissättning skall åstadkommas är koncessionshavare skyldig att

underkasta sig prisreglering. Eldistributionsutredningen har i betänkandet

»Eldistributionens rationalisering» (SOU 1968:39) redogjort för elenergiförsörjningen

och föreslagit vissa förändringar i fråga om koncessionsväsendet,

bl. a. en utvidgad distributionsplikt för innehavare av områdeskoncession

och ökade möjligheter till prövning av skäligheten av eif öretags leveransvillkor.

Sedan betänkandet remissbehandlats är utredningens förslag

nu föremål för fortsatt beredning inom Kungl. Maj :ts kansli.

Tidigare behandling av likartade motioner

Vid 1966 och 1967 års riksdagar väcktes motioner vari yrkades att riksdagen

hos Kungl. Maj :t skulle hemställa om sådana åtgärder att samhället

finge bestämmanderätten över alla resurser för energiförsörjningen. I sina

utlåtanden över motionerna hänvisade bankoutskottet (1966:6, 1967:11)

båda åren främst till energikommitténs och 1967 därjämte till bl. a. eldistributionsutredningens

arbete. Utskottet ansåg att resultaten av den omfattande

utredningsverksamhet som pågick borde avvaktas innan den av motionärerna

föreslagna åtgärden aktualiserades. I enlighet med utskottets förslag

avslog riksdagen vid båda tillfällena motionärernas yrkande.

Utskottet

Närmare hälften av elenergiproduktionen i Sverige sker genom statens

och olika kommuners försorg. Statliga och kommunala företag tar också

direkt del i detalj distributionen av elenergi, en distributionsverksamhet som

för övrigt i sin helhet är föremål för en ingående statlig reglering. Den fortsatta

utformningen av denna reglering har övervägts av eldistributionsutredningen,

vars förslag nu prövas inom Kungl. Maj :ts kansli. Till spörsmålet

om statens vattenfallsverks fortsatta utbyggnad får riksdagen årligen ta

ställning vid behandlingen av verkets investeringsplaner för kommande

budgetår. Energifrågor på längre sikt utreds av energikommittén.

Med hänsyn till vad bär anförts om de samhälleliga insatserna på energiförsörjningens

område finner utskottet icke skäl föreligga för riksdagen att

rikta den begäran till Kungl. Maj :t som motionärerna föreslagit. Utskottet

hemställer därför

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1969

att riksdagen avslår motionerna I: 36 och II: 43, såvitt nu

är i fråga.

Stockholm den 18 november 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm

(s)*, Åkerlund (m), Lundin (s), Österdahl (fp) och Brundin (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona

(s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s), Fridolfsson

i Rödeby (s), Brännström (s)* och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

\

ESSELTE AB, STHLM 69

914695

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.