Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående arkitekttävling om riksdagens hus.
1969-11-25 · 43 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 40 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1969:51, Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående arkitekttävling om riksdagens hus.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoatskottets utlåtande nr Öl år 1969
l
Nr 51
Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor angående arkitekttävling om
riksdagens hus.
I skrivelse till riksdagen den 4 november 1969 hemställer styrelsen för
riksdagens förvaltningskontor att riksdagen skall
1. godkänna ett vid skrivelsen fogat program för allmän nordisk arkitekttävling
om riksdagshus i Stockholm samt
2. uppdraga åt styrelsen att genomföra en nordisk arkitekttävling i huvudsaklig
överensstämmelse med det framlagda programmet.
Skrivelsen jämte bilaga har med särskild paginering fogats till detta utlåtande.
Utskottet
Med bifall till vad bankoutskottet hemställt i sitt utlåtande 1969: 26 fattade
riksdagen i maj 1969 beslut om fortsatta förberedelser för en arkitekttävling
avseende förslag till riksdagshus på Helgeandsholmen. Genom bifogade
skrivelse redovisar styrelsen för riksdagens förvaltningskontor de
åtgärder som därefter vidtagits och underställer riksdagen för prövning
det program som upprättats för den planerade tävlingen. Styrelsen hemställer
om uppdrag att genomföra tävlingen i huvudsaklig överensstämmelse
med programmet.
Programmet för tävlingen har upprättats under medverkan av den prisnämnd
som förvaltningskontorets styrelse utsett på grundval av riksdagens
bemyndigande i maj 1969 (BaU:s uti. nr 26). Prisnämndens ledamöter anges
i det bifogade preliminära tävlingsprogrammet (s. 6). Vid sammansättningen
av prisnämnden har de tävlingsregler jämte kommentarer följts som de
nordiska ländernas arkitektförbund antagit som gällande för nordiska arkitektur-
och stadsplanetävlingar. Enligt dessa regler bör prisdomarnas antal
vara udda och skall majoriteten utgöras av fackmän. Enligt kommentaren
härtill skall minst en av fackmännen utses gemensamt av de inbjudna nordiska
ländernas arkitektförbund och de övriga godkännas av arrangörslandets
arkitektförbunds tävlingsnämnd. I den nu aktuella prisnämnden
ingår en arkitekt från Finland och en från Norge. Länderurvalet har bestämts
av en informell turordning mellan länderna vilken avser representationen i
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 51
2 Bankoutskottets utlåtande nr 51 år 1969
prisnämnderna för olika nordiska arkitekttävlingar. Om behov uppkommer
av eisättare för den finländske eller den norske arkitekten skall en av det
danska arkitektförbundet rekommenderad arkitekt inträda i prisnämnden.
Tävlingen skall enligt riksdagens tidigare beslut omfatta två alternativ,
nämligen dels om- och tillbyggnad av det nuvarande riksdagshuset, dels
nybyggnad. För att om- och tillbyggnadsalternativet med säkerhet skall bli
tillfredsställande behandlat avses ett begränsat antal arkitekter eller arkitektgrupper
inbjudas att inom tävlingens ram mot arvode inkomma med
förslag enligt detta alternativ. Tävlingen enligt båda alternativen skall genomföras
i två steg. Det första av dessa avslutas för de tävlandes del den 25
september 1970. Sedan prisnämnden bedömt de inkomna förslagen inbjuds,
om inte detta visar sig onödigt, vissa förslagsställare att i ett andra
steg vidareutveckla sina förslag. De sålunda uttagna tävlande disponerar
tiden fram till juni 1971 och erhåller särskilt arvode för sin medverkan i
det andra steget. Det slutliga resultatet av tävlingen skall föreligga i november
1971.
I tävlingsprogrammet (punkt 5.14) sägs efter uppgiften om tiden när bedömningen
av första steget beräknas vara avslutad: »Resultatet hålles hemligt
intill dess andra steget är avgjort.» Att de tävlande är anonyma är givetvis
en grundläggande förutsättning för en tävling av detta slag. Genom
den i tävlingsprogrammet angivna ordningen är de tävlandes anonymitet
skyddad intill dess tävlingen är slutligt avgjord. För obelönad deltagare
blir anonymiteten om så begärs definitiv. Såvitt utskottet kan finna kan
det däremot ifrågasättas huruvida det i övrigt finns laglig grund för det
mått av sekretess som den nyss citerade formuleringen synes ställa i utsikt.
Vid utformningen av det slutliga tävlingsprogrammet torde därför utfästelsen
om sekretess böra ändras. Utskottet vill för sin del framhålla att
det enligt dess mening är värdefullt om resultatet av tävlingens första steg
kan bli föremål för allmän diskussion.
I övrigt har utskottet ingenting att erinra mot det preliminära tävlingsprogrammet
eller mot vad förvaltningskontorets styrelse anför i skrivelsen.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av förevarande framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
1. beslutar om program för en allmän nordisk arkitekttävling
om riksdagshus i Stockholm i enlighet med vad utskottet
ovan anfört,
2. uppdrar åt styrelsen att genomföra en arkitekttävling
i huvudsaklig överensstämmelse med det sålunda angivna
programmet.
Stockholm den 25 november 1969
C. G. REGNÉLL
Bankoutskottels utlåtande nr 51 år 1969
3
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Ake Larsson (s), Palm (s),
Stefanson (fp), Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s),
och Brundin (m);
från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s), Fridolfsson
i Rödeby (s), fru Dahl (s) och herr Stridsman (ep).
Särskilt yttrande
av herrar Åkerlund (m) och Brundin (m), vilka anfört:
Förutom av svenska ledamöter består den för arkitekttävlingen tillsatta
prisnämnden av representanter för Finland och Norge. Enligt vår mening
hade det varit önskvärt att även Danmark hade erhållit representation i prisnämnden.
RIKSDAGENS
FÖRVALTNINGSKONTOR 4.11.1969
1
Dnr 358/69
Till Riksdagen
Arkitekttävling om riksdagens hus
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anmälde i skrivelse till riksdagen
25.2.1969 frågan om tävlingsområdets omfattning för en förutskickad
arkitekttävling om riksdagens hus, om tävlingsform, om utseende
av prisnämnd, begränsning av lokalprogrammet och tävlingen såvitt gällde
riksdagsbiblioteket samt anslagsfrågan.
Styrelsen anmäler nu i denna framställning frågan om programmet för
arkitekttävlingen och dess genomförande.
Bakgrund
Årets riksdag beslutade (BaU 1969: 26) att fortsatt utredning av riksdagens
lokalfrågor på längre sikt skulle bedrivas enligt av bankoutskottet
närmare angivna riktlinjer och att program för en arkitekttävling skulle
avse förslag till riksdagshus enligt i princip något av alternativen 1 och 2
i byggnadsstyrelsens utredning »Riksdagens hus», d. v. s. ombyggnad respektive
nybyggnad på Helgeandsholmen. Lokalprogrammet för ett permanent
riksdagshus och programmet för arkitekttävlingen skulle innefatta
riksdagsbiblioteket i den utsträckning som utskottet angivit. Förberedelserna
för arkitekttävlingen skulle slutligen avse en nordisk arkitekttävling.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har enligt vad som förutskickats
härutinnan utsett en prisnämnd, bestående av fyra riksdagsledamöter,
en representant för Stockholms stad samt sex fackmänA
Tävlingsprogrammet m. in.
Prisnämnden har inledningsvis bedrivit sitt arbete med inriktning på
att fastställa preliminärt tävlingsprogram i överensstämmelse med de rikt
-
1 Riksdagsledamöterna Sigurd Lindholm, Thorsten Larsson, Astrid Kristensson och Eskil Tistad
borgarrådet Nils Hallerby, arkitekterna Hans Borgström, Olof Eriksson, Gunnar Henriksson
och Göran Sidenbladh, samtliga Stockholm, arkitekten Aarno Ruusuvuori, Helsingfors och
arkitekten Kjell Lund, Oslo. s ’
1—914517
2
linjer härför, varom riksdagen beslutat. Programmet är fogat såsom bilaga
till denna skrivelse. Ur programförslaget kan i huvudsak följande mhamtciS*
Tävlingen
avses anordnas som en enda sammanhållen nordisk arkitekttävling
i två steg, av vilka det första är en allmän tävling. Tävlingen ar avsedd
att belysa såväl nybyggnadsalternativet som alternativet med om- och
tillbyggnad av Riksdagshuset. Givetvis kan kombinationer av dessa alternativ
ifrågakomma. För att säkerställa att ett rent om- och tillbyggnadsalternativ
blir tillfredsställande behandlat avses högst sju arkitekter eller
arkitektgrupper inbjudas att inom tävlingens ram inkomma med fors »g
till om- och tillbyggnad av Riksdagshuset. För de inbjudna galler villkore
att det nuvarande riksdagshuset skall bibehållas på ett sådant satt att den
ursprungliga arkitekturen i väsentliga avseenden hévaras. Det andra steget
avses utgöra en omedelbart på det första steget följande inbjuden tävling
med eventuellt reviderat program. Ett mindre antal av förslagsstallarna i
det första steget kommer att inbjudas deltaga i det andra steget. Härigenom
skapas förutsättningar för att ur förslagen inom första steget valja ut de
bästa för vidare bearbetning. De utvalda förslagen till andra steget avses
representera såväl ombyggnads- som nybyggnadsalternativ. Ger bedömningen
av det första steget en fullt entydig anvisning om efter vilka principer
riksdagens byggnadsproblem bör lösas, kan prisnämnden besluta att andra
steget slopas.
Vad gäller tävlingsområdets omfattning anges detta omfatta hela He geandsholmén
jämte närmast omgivande vattenområden. Stockholms stad
äger Norrbro och holmens östra del, Strömparterren, medan riksdagen äger
Helgeandsholmen i övrigt. Frågan om ev. ombyggnad av Norrbro är föremål
för övervägande inom närmast berörda förvaltningsorgan hos staden.
Styrelsen får framhålla, att tävlingsprogrammets tekniska förutsättningar
på denna punkt blir beroende av det ställningstagande som staden kan
komma till. Detta väntas föreligga före instundande årsskifte.
Programytan utgör ca 23 000 m* bortsett från parkerings- och inlastningsutrymmen.
Som jämförelse kan nämnas att programytan för de provisoriska
riksdagslokalerna vid Sergels torg utgör ca 19 000 m= för motsvarande
ändamål.
Tävlingen kommer att vara anonym helt igenom. Resultatet kommer inte
att redovisas förrän bedömningen av det avslutande steget är klar, vilket
beräknas ske i november 1971. Under förutsättning att riksdagen på grundval
av tävlingsresultatet kan fatta beslut under våren 1972 om projektering
av nytt riksdagshus, kan detta beräknas vara färdigt omkring år 1980.^
Till de med tävlingen förbundna kostnaderna avser styrelsen att återkomma
vid anmälan av anslagsbehoven för nästkommande budgetår.
3
Hemställan
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor att riksdagen måtte
1. godkänna härvid fogat program för allmän nordisk arkitekttävling
om riksdagshus i Stockholm samt
2. uppdraga åt styrelsen att genomföra en nordisk arkitekttävling i huvudsaklig
överensstämmelse med det framlagda programmet.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, herrar Wärnberg, Augustsson och Tistad, fru Kristensson samt
herrar Martinsson och John Eriksson i Bäckmora.
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:
SIGURD LINDHOLM
/ Magnus Huss
1*—914511
opaginerad Kontrollera mot PDF
tf*» \
STYRPINNEN
ri
SPEKTERN
TERRASSEN
:UN6L.OPERAN
NORRSTRÖM
JOi^ÄNNfeS ST
STRÖMMEN
>°v
AURORA
'' <
RIDDAR FJÄRDEN
gräns för tävlingsområde
planerat område för statlig förvaltning
på Nedre Norrmalm
o o o o o o
Orienteringskarta
Skala 1: 5 000
För spridning godkänd i Rikets allmänna
5
Bilaga
Preliminärt
PROGRAM FÖR ALLMÄN NORDISK ARKITEKTTÄVLING OM
RIKSDAGSHUS I STOCKHOLM
Programbilagor
1. Enkammarriksdagens organisation och arbetsformer.
2. Lokalprogram.
3. Ritning över ledamotsrum.
4. Blockschema.
5. Litteraturförteckning.
1. Inbjudan
Sveriges riksdag inbjuder till nordisk arkitekttävling i två steg om riksdagshus
på Helgeandsholmen i Stockholm.
Tävlingen är avsedd att belysa såväl nybyggnadsalternativ som alternativ
med om- och tillbyggnad av Riksdagshuset. För att säkerställa att om- och
tillbyggnadsalternativet blir tillfredsställande behandlat kommer ... [högst
sju] arkitekter eller arkitektgrupper att inbjudas att inom tävlingens ram
inkomma med förslag till om- och tillbyggnad av Riksdagshuset.
Tävlingsområdet består av hela Helgeandsholmen belägen i Norrström mellan
Gamla Stan och stadsdelen Nedre Norrmalm, stadens kommersiella
centrum.
Riksdagshuset skall inrymma plenisal, utskottslokaler och ledamotsrum
för 350 riksdagsledamöter, restaurang, administrations- och servicelokaler.
Den sammanlagda programytan är ca 27 000 m2.
Vid bedömningen kommer stor vikt att läggas vid att förslagen är utvecklingsbara,
att riksdagens lokalmässiga och funktionella behov kan tillgodoses,
att de av verksamheten och läget betingade arkitektoniska och stadsbildsmässiga
kraven är väl beaktade samt att förslagen är ur teknisk och
ekonomisk synpunkt genomförbara.
Innehåll
sid.
1. Inbjudan...................
2. Tävlingsuppgiften ...........
3. Yttre förutsättningar.........
4. Lokalkrav..................
5. Tävling stekniska bestämmelser
6. Programmets godkännande
5
6
7
11
13
20
2 *—914517
6
Prisnämnden har att på grundval av tävlingsresultatet avge förslag till
riksdagen beträffande lösning av riksdagens byggnadsfråga.
2. Tävlingsuppgiften
2.1 Bakgrund
Det nuvarande riksdagshuset på Helgeandsholmen togs i bruk år 1905
och riksbanksbyggnaden året därpå. Såväl riksdagen som riksbanken har
numera otillfredsställande lokalförhållanden. Den 1 januari 1971 träder
en författningsreform i kraft som innebär att det nuvarande tvåkammarsystemet
ersätts med en enda kammare med 350 ledamöter. På uppdrag av
riksdagens förvaltningskontor har byggnadsstyrelsen gjort en utredning
kallad »Riksdagens hus» (bil. G) angående riksdagens lokal- och byggnadsproblem.
På grundval av utredningen beslöt riksdagen att en arkitekttävling
skulle förberedas omfattande alla de av utredningen berörda alternativen,
nämligen ombyggnad av nuvarande riksdagshus, nybyggnad på Helgeandsholmen
och nybyggnad på Nedre Norrmalm. Sedan Stockholms stad med
hänsyn till den pågående cityregleringen motsatt sig att tävlingsområdet på
Nedre Norrmalm skulle få den omfattning som riksdagen förutsatt har riksdagen
beslutat att tävlingen endast skall omfatta en förläggning till Helgeandsholmen.
I avvaktan på att riksdagen skall få permanenta lokaler på Helgeandsholmen
kommer den att från den 1 januari 1971 vara inrymd i provisoriska
lokaler i det kulturhus jämte teater och hotell som är under uppförande vid
Sergels torg. För riksbanken planeras en nybyggnad i kv. Fyrmörsaren vid
Brunkebergstorg.
2.2 Allmänna uppgifter
Före ett slutligt ställningstagande beträffande sin permanenta byggnad
önskar riksdagen få såväl nybyggnads- som om- och tillbyggnadsalternativen
ytterligare belysta genom en arkitekttävling. För att säkerställa att
även ombyggnadsförslag erhålles kommer ... [högst sju] arkitekter eller
arkitektgrupper att särskilt inbjudas att inkomma med förslag.
För samtliga tävlande gäller samma programförutsättningar med undantag
av att för de inbjudna gäller villkoret att det nuvarande riksdagshuset
skall bibehållas på ett sådant sätt att den ursprungliga arkitekturen i väsentliga
avseenden bevaras. Däremot har de inbjudna frihet att föreslå rivning
av det nuvarande riksbankshuset. Övriga tävlingsdeltagare må efter
eget övervägande föreslå hel nybyggnad eller behålla nuvarande bebyggelse
i större eller mindre utsträckning.
7
2.3 Tävlingsområdet
Tävlingsområdet omfattar hela Helgeandsholmen jämte närmast omgivande
vattenområden. Se orienteringskarta sid. 4.
Riksdagen äger Helgeandsholmen västerifrån fram till Norrbro, Stockholms
stad äger Norrbro och holmens östra del, Strömparterren.
På Strömparterren finns en sommarservering. På grund av dess svåråtkomliga
läge och avskuggningen från Norrbro är serveringen dåligt besökt.
I den mån holmens östra del inte tas i anspråk för riksdagens behov må de
tävlande föreslå anordningar som förbättrar möjligheten att utnyttja Strömparterren
för allmänheten.
3. Yttre förutsättningar
3.1 Bebyggelse inom tävlingsområdet
De nuvarande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, Riksdagshus och
Riksbank, uppfördes åren 1900—1906 efter ritningar av Aron Johansson.
BySSnaderna är grundlagda på träpålar som enligt gjorda undersökningar
angripits av bakterier varför en grundförstärkning torde bli erforderlig för
sådana delar som föreslås kvarstå.
3.2 Omgivande bebyggelse
Intill tävlingsområdet gränsar Kanslihuset i kv. Mars och Vulcanus. I
detta och angränsande kvarter i Gamla Stan finns huvuddelen av statsdepartementen.
Övriga departement är förlagda på Nedre Norrmalm i kvarteren
Vinstocken, Lejonet och Rosenbad. En planering pågår som syftar till
successiv överflyttning av samtliga statsdepartement till Nedre Norrmalm.
Det är ännu ej klarlagt om detta blir möjligt. För tävlingen gäller dock antagandet
att riksdagens framtida expansion kan ske söderut och i första
hand i kv. Mars och Vulcanus.
Kanslihuset uppfördes åren 1930—1935. Kolonnfasaden mot Mynttorget
är en återstod av Mynthuset från slutet av 1700-talet. Bebyggelsen i kvarteret
är i gott skick och förutsättes bevarad.
För angränsande delar av Staden mellan broarna (Gamla Stan), dvs.
slottsområdet och kanslihuskvarteren, förutsättes ingen förändring av nuvarande
bebyggelse. För övriga delar av Gamla Stan har påbörjats ett saneringsarbete
som syftar till en upprustning av bebyggelsen med bevarande
av stadsdelens karaktär och miljövärden.
På Nedre Norrmalm pågår genomförandet av saneringsplanen för cityområdet,
City 67. Planens innehåll framgår av den informationsbroschyr som
8
staden utgivit (bilaga I). På kartbilaga B har planeringen enligt City 67
med vissa senare vidtagna förändringar inlagts. På kartan har även angivits
det område för statlig förvaltning som planeras inom södra delen av Nedre
Norrmalm.
Huvuddelen av den nuvarande bebyggelsen utefter Strömgatan och kring
Gustav Adolfs torg äger stort kulturhistoriskt värde och förutsättes oförändrad
under överskådlig lid.
Bl. a. på grund av svårigheten att ordna trafikförsörjningen till Strömsborg
väster om Vasabron är det osäkert om byggnaden kommer att bevaras.
3.3 Broar
Norrbros norra del uppfördes åren 1787—1797 och dess södra del åren
1802—1807 enligt ritningar av C. F. Adelcrantz och E. Palmstedt. Bron är
grundlagd på träpålar. Av olika orsaker byggdes bron 0,5—1 m högre än
som ursprungligen avsetts. Genom landhöjningen har höjden över vattnet
ökat med ytterligare ca 0,6 in.
Norrbro har varit utsatt för vissa sjunkningar under årens lopp men genom
att en del förstärkningsåtgärder vidtagits synes sjunkningarna numera
vara obetydliga. Nyligen gjorda undersökningar har emellertid visat att träpålarnas
bärförmåga är starkt nedsatt varför omfattande förstärkningsåtgärder
snart torde bli erforderliga. De tävlande äger rätt föreslå förändring
av Norrbros höjdläge varvid förutsättes att brons nuvarande utseende över
Norrström resp. Stallkanalen i princip bibehålies.
Riksbron över norra strömfåran vid Drottninggatan uppfördes åren 1930
—1931 efter ritningar av R. Östberg. Den är utförd som en betongkonstruktion
och vilar på tjocka betongplattor inom järnspont. Riksbron förutsättes
bevarad i oförändrat skick.
Bron över Stallkanalen ''säd Mynttorget är en järnbro som tillkom åren
1902—1903 i samband med riksdagshusbygget.
3.4 Vattenområden
Utbyggnader som innebär minskning av nuvarande vattenområden bör
särskilt motiveras.
Under Riksbron liksom i Stallkanalens västra del finns dammluckor för
att reglera Mälarens vattenstånd och hindra inströmning av vatten från
Saltsjön. De tävlande får föreslå annat läge för dammanordningen i Stallkanalen
om starka skäl härtill föreligger. Genomströmningsarean i Stallkanalen
får inte minskas.
Båttrafik förekommer ej i någon av strömfårorna.
9
3.5 Trafikförhållanden
Den öst-västliga trafiken på Nedre Norrmalm kommer att gå i Fredsgatan
och den breddade Jakobsgatan. Strömgatan kommer att reserveras för
gående. Drottninggatan förutsattes bli gånggata i varje fall norr om Fredsgatan.
Tillsammans med Västerlånggatan utgör Drottninggatan ett betydelsefullt
gångstråk i nord-sydlig riktning. Någon genomgående biltrafik över
Riksbron och Stallbron erfordras inte.
Trafiken från östra delen av City och Östermalm till Skeppsbron kommer
att förläggas i tunnel under Strömmen. I samband härmed kommer den nuvarande,
provisoriska Strömbron att rivas. Den nord-sydliga trafiken mellan
City och Skeppsbron avses gå över Norrbro och liksom nu kräva två körfiler
i vardera riktningen. När Strömbron försvinner måste gångtrafiken mellan
Skeppsbron och Nedre Norrmalm hänvisas till Norrbro.
För den kollektiva trafikförsörjningen svarar i första hand tunnelbanan
som har en station vid Mälartorget i Gamla Stan och från år 1975 en station
under Kungsträdgården med uppgångar i korsningen av Jakobsgatan och
Regeringsgatan. Busslinjer kommer att finnas i Jakobsgatan respektive
Fredsgatan samt på Norrbro och Vasabron med hållplatser vid Riddarhustorget.
3.6 Parkering och tillfarter
Riksdagshusets parkeringsbehov har beräknats till ca 300 platser. Om de
tävlande finner att bilplatsanlalet utan olägenhet kan ökas kan härigenom
även en del av kanslihuskvarterens behov tillgodoses. Framkörningsmöjlighet
och uppställningsplatser erfordras för taxibilar och turistbussar. Tillfart
till parkering och inlastning får ske från Norrbro och från Riksgatan
eller, om denna föreslås helt reserverad för gångtrafik, från Mynttorget.
3.7 Yttre sambandskrav
Mellan riksdagshuset och statsdepartementen finns frekventa och betydelsefulla
samband, bestående bl. a. i att statsråden deltager i riksdagsår - betet — framför allt plenidagar — och att riksdagsledamöter ofta har anledning
besöka departementen. Vidare förekommer en stor mängd budsändningar
till och från departementen. Vid en framtida samlad förläggning av
statsdepartementen till Nedre Norrmalm förutsättes att deras tyngdpunkt
ligger i Drottninggatan. För tillgodoseende av dessa sambandskrav erfordras
inga andra anordningar än en lämplig placering av entréer i riksdagshuset.
De lokalgrupper som vid expansion måste förläggas utanför Helgeandsholmen
blir i första hand sådana med lägsta sambandskrav med övriga. Det
10
är önskvärt men ej något krav att klimatskyddade förbindelser kan erhållas
med Kanslihuset i kv. Mars och Vulcanus. En tunnel under Stallkanalen
kommer på sådant djup att den oaktat mycket höga kostnader inte ger
tillfredsställande förbindelser. De tävlande bör studera och redovisa eventuella
andra förbindelsemöjligheter. Fri höjd över vattenytan behöver blott
vara 2,4 m. Det finns således möjlighet att under gatuplanet, eventuellt
mellan järnbågarna i den nuvarande bron över Stallkanalen, lägga in en
gångförbindelse.
3.8 Geotekniska förutsättningar
Grundförhållanden
En preliminär grundundersökning har utförts. Översiktlig redovisning
för denna lämnas på bil. E. Se även bil. G.
Riksdagshuset och Riksbanken ligger på en grusås (Brunkebergsåsen)
med stort djup till berg. Helgeandsholmen har tidigare bestått av två mindre
holmar och omfattande utfyllnader har utförts, senast vid byggandet av
Riksdagshus och Riksbank. Fyllningen består till största delen av sand och
grus med inslag av sten och block.
Ett lerlager med ca 6 m mäktighet har påträffats under Riksdagshusets
sydvästra hörn. Av sonderingarna att döma förekommer lera under större
delen av Riksbanken.
Byggnadernas grundläggning
Riksdagshuset och Riksbanken är grundlagda på träpålar. På pålskallarna
har lagts en rustbädd av två lager plank.
Riksdagshuset har sedan byggnaden färdigställts undergått sättningar på
upp till 19 cm med största sättning i sydvästra hörnet. Sättningarna är
ojämna.
Riksbanken har även varit utsatt för sättningar, dock av mindre mått.
Principer för grundläggning
Vid den besiktning och provtagning av träpålarna som utförts har det
visat sig att träpålar och rustbädd är angripna av bakterier och har avsevärt
nedsatt hållfasthet.
Vid ombyggnad av Riksdagshus och Riksbank torde grundförstärkning
bli erforderlig.
Vid nybyggnad kan tillämpas konventionella grundläggningsmetoder,
pålning och eventuellt även grundplattor på naturligt lagrat grus.
Grundvattennivån ligger på högst +0,5 m. Se bil. E.
11
3.9 Värmeförsörjning, ledningar
Avsikten är att ansluta riksdagshuset till stadens fjärrvärmenät, som är
under utbyggnad. Ledningskulvert förutsättes bli förlagd i Norrbro med
eventuell förlängning söderut för försörjning av Kungl. slottet och kanslihuskvarteren.
4. Lokalkrav
4.1 Allmänt
Som orientering har utarbetats en kortfattad beskrivning över enkammarriksdagens
organisation och arbetsformer. Bilaga 1, sid. 21.
4.2 Lokalbehovets förändring. Generalitet och flexibilitet.
Riksdagens organisation och arbetsformer är delvis bundna i grundlag
och författningar. Lokalbehovet förändras därför, åtminstone i vissa delar,
mindre än för andra verksamheter. Å andra sidan måste byggnaden kunna
fungera väl för sitt ändamål under lång tid. Redan under planerings- och
projekteringstiden kommer säkerligen vissa ändringar att göras i lokalprogrammet
på grund av pågående organisationsutredningar och erfarenheter
från riksdagsprovisoriet vid Sergels torg. På längre sikt måste man räkna
med att en tillväxt av lokalbehovet medför att vissa lokalgrupper med svagt
behov av samband med övriga måste flytta ut för att ge utrymme för expanderande
lokalgrupper. Förutom behov av goda sambandsförhållanden till
riksdagens framtida expansionsutrymme i Kanslihuset ställer detta krav
på en lämpligt avvägd generalitet och flexibilitet i utformningen av riksdagshuset.
4.3 Lokalprogram
Riksdagens lokalbehov bedöms vid mitten av 1980-talet uppgå till ca
27 000 in2 rumsyta. Följande uppställning anger den beräknade fördelningen
på rumsgrupper:
1.
Entréer ...................
....... 130 in-''
2.
Riksdagens plenisal.........
....... 1 230 »
3.
Talmansrum in. in. .........
....... 230 »
4.
Kammarkansli
....... 330 »
5.
Stenografer m. fl............
....... 270 »
6.
Stat sråd srum
....... 810 »
7.
Klubbrum m. m............
....... 690 »
8.
Ledamotsrum .............
....... 5 040 »
opaginerad Kontrollera mot PDF
9.
Utskotten ......................
. . 4 600
in2
10.
Vissa riksdagens organ ..........
100
»
11.
Partigrupperna..................
. . 1410
»
12.
Sammanträdesrnm m. m. ........
. . 1 010
»
13.
Massmedia ....................
550
»
14.
Riksdagsförvaltningen ..........
. . 1 270
»
15.
Riksdagsbiblioteket ..............
860
»
16.
Restauranglokaler, serveringar ...
1 760
»
17.
Motionslokaler in. m. ............
450
»
18.
Gemensamma servicefunktioner
650
»
19.
Verkstäder, förråd, arkiv ........
. . 1 160
»
20.
Städrum, omklädningsrum m. m. . .
450
»
21.
Parkering, inlastning ............
. . 4 000
»
Summa programyta
. 27 000
m2
Utrymmen för teknisk service......
4 420
in2
Det detaljerade lokalprogram som skall illustreras i tävlingshandlingarna
framgår av bilaga 2, sid. 27.
4.4 Kommentarer till lokalprogrammet
I förhållande till det preliminära lokalprogram som förelåg som underlag
för byggnadsstyrelsens utredning Riksdagens hus har skett vissa programändringar.
Genom att huvuddelen av bibliotekets bokmagasin numera
inte anses behöva ligga på Helgeandsholmen har den sammanlagda programytan
minskat.
Lokalgrupp 1. Entréer
I programmet har antagits att huvudentrén även används av allmänhet till
plenisalens läktare. Härvid förutsätts att separat förbindelse (hissar, trappor)
finns mellan entréhallen och läktaren. Alternativt ordnas särskild sidoentré
för allmänheten. Ur bevakningssynpunkt bör så få entréer som möjligt
anordnas.
Lokalgrupp 2. Riksdagens plenisal
Inga särskilda regler binder plenisalens utformning. Den nuvarande
möbleringen med parvis kopplade ledamotsbänkar har visat sig ändamålsenlig
men annan bänkplacering kan föreslås.
Lokalgrupp 8. Ledamotsrum
För enskilda ledamöter krävs 280 rum å 15 in2. Rummen skall användas
för arbete, vila, sammanträden samt förvaring. Lämplig möblering och tänkbara
rumsmått exemplifieras i bilaga 3, sid. 38.
13
Lokalgrupp 21. Parkering, inlastning
Parkeringen förutsättes i huvudsak förlagd under mark eller byggnad.
I detta program har som programyta, 12 m2/bilplats, endast räknats själva
uppställningsplatsen. Parkeringsplatserna antages fördelade på följande
sätt:
ledamöter 140 bilplatser
tjänstemän 75 »
övriga 85 »
4.5 Dagsljuskrav
I programmet har med x markerats när direkt dagsljusbelysning krävs,
med (x) när dagsljus är önskvärt men ej krävs.
4.6 Rumshöjd
För utrymmen där av estetiska eller andra skäl en särskild rumshöjd kan
bli erforderlig har inga krav angivits. I utskotts- och sammanträdesrum, där
bildvisning skall vara möjlig, avser angiven rumshöjd härför erforderligt
minimimått. Rumshöjden i arbetsrum skall vara minst 2,5 m.
4.7 Inre samband
Behovet av samband mellan lokalgrupper framgår av blockschema, bilaga
4, sid. 39. Speciella sambandskrav har noterats i lokalprogrammet.
Beträffande samband mellan ledamotsrum resp. restaurang och plenisal
gäller att ledamot bör kunna nå plenisalen inom en minut. (Jfr bil. 1.)
För befordran inom byggnaden av tryck och handlingar skall kunna installeras
mekanisk transportanordning av typ kassettransportör. Denna skall
från en rangeringscentral i budcentralen via horisontaltransportör i någon
av de nedre våningarna och vertikaltransportörer på ca 50 m avstånd nå terminaler
vid vaktmästerier på resp. våningsplan. Horisontaltransportören
kräver ca 0,5 m höjd; schakt för vertikaltransportör skall vara ca lxl m. 5
5. Tävlingstekniska bestämmelser
5.1 Tävlingsform
Tävlingen är en nordisk tävling i två steg, av vilka det första är en allmän
tävling. Inom tävlingens ram inbjudes ... [högst sju] arkitekter eller arki
-
3*—914517
14
tektgrupper att inkomma med förslag till om- och tillbyggnad av nuvarande
Riksdagshus.
Det andra steget är en omedelbart följande inbjuden tävling med eventuellt
reviderat program. Minst sex av förslagsställarna i det första steget kommer
att inbjudas att deltaga i det andra steget.
Tävlingen är anonym även i andra steget.
Om prisnämnden finner att tävlingen redan i första steget gett en god och
allsidig belysning av byggnadsfrågan och därmed kan rekommendera att ett
av förslagen lägges till grund för utförande, har prisnämnden, om den är enhällig,
rätt att avbryta tävlingen efter första steget.
5.2 Deltagarrätt
Berättigade alt deltaga i tävlingen är medborgare i de fem nordiska länderna
samt icke-nordiska medborgare med aktivt medlemskap i något av de
nordiska arkitektförbunden.
5.3 Programhandlingar
Programhandlingarna utgöres av detta program samt följande bilagori:
Bil. A Orienteringskarta i skala 1: 10 000
Bil. B Dispositionsplan i skala 1: 1 000 över Helgeandsholmen och dess
omgivning med angivande av tävlingsområdet och området för
statlig förvaltning (framtida regeringskvarter) på Nedre Norrmalm.
Bil. C Grundkarta över tävlingsområdet i skala 1: 500 där befintliga förutsättningar
redovisas. Kartan är avsedd att bilda underlag för
begärd situationsplan och utlämnas i två exemplar varav ett
transparent.
Bil. D Fasaduppställningar i skala 1: 500 över bebyggelsen vid Norrström
och Stallkanalen samt över Norrbro, Riksbron och bron
över Stallkanalen.
Bil. E Redovisning av grundförhållanden.
Bil. F Relationsritningar i skala 1:500 över kvarteret Norrbro (Riksdagshus
och Riksbank) samt kvarteret Mars och Vulcanus
(Kanslihuset).
Anm. De tävlande som så önskar, kan efter särskild rekvisition
erhålla relationsritningarna i skala 1: 200.
Bil. G »Riksdagens hus», Byggnadsstyrelsens utredning 1968.
Bil. H »Riksdagen», informationsbroschyr om Sveriges Riksdag.
Bil. I »City», informationsbroschyr om 1967 års cityplan. 1
1 Bilagorna här uteslutna.
15
Bil. K Informationsmaterial om riksdagens provisoriska lokaler vid Sergels
torg.
Bil. L Modellplatta i skala 1: 500 (format 106x122 cm).
5.4 Utlämnande av programhandlingar
Detta program utan bilagor utlämnas kostnadsfritt av tävlingsfunktionären,
förvaltare Rune Elfner, Riksdagshuset, 100 12 Stockholm 46, telefon
08/22 95 60 ank. 326, samt av de nordiska arkitektförbundens kanslier.
Övriga programhandlingar erhålles efter rekvisition från tävlingsfunktionären
mot deposition av 100 kr1 för bilagor A—K och 200 kr för modellplatta
(bil. L) mot depositionskvitto. Beloppet insätts på postgiro nr____
adress: Riksdagshustävlingen, RFK, 100 12 Stockholm 46. På talon gen skall
anges »Riksdagshustävlingen» samt vad rekvisitionen avser.
Vid programhandlingarnas uttagande skall lämnas adress under vilken
skriftligt meddelande kan nå den tävlande.
Rekvisition av modellmaterialet skall ske senast tisdagen den 25 augusti
1970. Senare gjord rekvisition kan inte med säkerhet effektueras.
Depositionsbelopp återbetalas mot företeende av depositionskvitto med
angivande av tävlingsmotto senast en månad efter det att tävlingen avgjorts
eller, vid återlämnande av samtliga handlingar i oskadat skick jämte depositionskvitto,
senast en månad före tävlingstidens utgång.
5.5 Tävlingshandlingar
Tävlingsförslag skall omfatta följande handlingar:
a. Situationsplan samt längd- och tvärsektioner i skala 1:500 av Helgeandsholmen
och närmast omgivande bebyggelse.
Ritningar skall vara så detaljerade att omfattning av erforderliga arbeten
för broar, kajer, tillfarter, markplanering in. in. klart framgår.
b. Planer, samt de sektioner och fasader som erfordras, för att förslaget
skall kunna bedömas. Skala 1: 200.
c. Redovisning i valfri form av den arkitektoniska och konstruktiva uppbyggnaden
bl. a. med hänsyn till programmets krav på flexibilitet.
d. Minst två korrekt konstruerade perspektiv av byggnadens exteriör och
ett av plenisalens interiör. Ögonpunkterna skall anges på lämpliga
planritningar.
e. Beskrivning som, förutom författarens motiveringar till sitt förslag,
skall innehålla en kortfattad redogörelse för byggnadsteknik och materialval
samt de uppgifter som författaren anser erforderliga som 1
1 Samtliga i detta program angivna belopp avser svenska kronor.
16
komplement till ritningarna bl. a. med hänsyn till en kostnadsbedömning.
f. Modell i skala 1: 500.
Handlingar utöver de ovan begärda och handlingar som ej utförts enligt
anvisningarna ovan upptas inte till bedömning annat än om prisnämnden
finner skäl därtill.
5.6 Tävlingshandlingars utförande
Tävlingsförslag skall vara anonymt.
Samtliga inlämnade handlingar skall i nedre högra hörnet vara försedda
med motto. Märke är ej tillåtet.
Ritningarna skall vara utförda i format 70x100 cm. Större ritningar kan
utföras vikbara eller i två delar. Handlingarna får ej vara rullade.
Beskrivningen skall vara maskinskriven i två exemplar, varav det ena
uppklistras på pannå 70x100 cm.
Varje utrymme eller grupp av utrymmen skall förses med kodnummer
och benämning enligt lokalprogram. Förteckning i tabellform med sifferhän
visning är ej tillåten.
Förslaget bör presenteras på ett åskådligt och lättillgängligt sätt och så
att det kan reproduceras i tidskriftstryck.
All text skall vara avfattad på danska, norska eller svenska.
5.7 Informationsmöte
Svenska Arkitekters Riksförbund kommer i samarbete med Riksdagens
förvaltningskontor att arrangera två informationsmöten i Riksdagshuset,
dels . dagen den kl. dels dagen den
kl......
Programmet kommer bl. a. att omfatta
— rundvandring i det nuvarande riksdagshuset under sakkunnig ledning.
— redogörelse för riksdagens nuvarande och kommande arbetsformer.
— presentation av riksdagens provisoriska lokaler vid Sergels torg.
Biljetter kan hämtas eller rekvireras från tävlingsfunktionären förvaltare
Rune Elfner, Riksdagshuset, 100 12 Stockholm 46, telefon 08/22 95 60
anlc. 326 med angivande av önskad dag.
Efter särskild överenskommelse med tävlingsfunktionären kan Riksdagshuset
beses även vid annan tidpunkt.
5.8 Tävlingsfrågor
Tävlande, som önskar klarläggande eller kompletterande upplysningar
om tävlingsuppgiften eller programhandlingarna, kan anhålla om detta
17
genom anonym skrivelse märkt »Tävlingsfråga». Sådan fråga skall vara
ställd till tävlingsfunktionären. Frågorna kommer att besvaras vid två tillfällen
under tävlingstiden. Frågor som inkommit före den 6 mars 1970 besvaras
senast den 20 mars 1970, frågor som inkommit före den 29 maj 1970
besvaras före den 12 juni 1970.
Tävlingsfrågorna och prisnämndens svar på dessa kommer att utsändas
till samtliga tävlande under den adress som uppgivits vid programhandlingarnas
uttagande.
5.9 Inlämning
Tävlingsförslag skall vara avlämnat till allmän befordran senast fredagen
den 25 september 1970 och vara adresserat till tävlingsfunktionären,
förvaltare Rune Elfner, Riksdagshuset, 100 12 Stockholm 46.
Inlämningsbevis utvisande inlämningsdag jämte uppgift om förslagets
motto skall samtidigt separat översändas till tävlingsfunktionären. Om förslag
avsändes från ort utanför Norden skall inlämningsbeviset översändas
som rekommenderat express- eller flygpostbrev.
Om förslag inlämnas direkt till tävlingsfunktionären skall detta ske i
Riksdagshusets ingång mot Riksgatan senast kl. 18.00 fredagen den 25
september 1970.
Förteckning över inlämnade förslag kommer efter två veckor att upprättas
och översändas till samtliga tävlande under den vid programhandlingarnas
uttagande uppgivna adressen.
Eventuellt kommer ovan angivna inlämningsadress att ändras. Meddelande
om ny inlämningsadress kommer i så fall att utsändas till de tävlande.
5.10 Namnsedel och adressedel
Tävlingsförslag skall åtföljas av ett förseglat ogenomskinligt kuvert på
vilket anges »Namnsedel» och förslagets motto. Kuvertet skall innehålla
uppgifter om förslagsställares och eventuella medarbetares namn.
Önskar tävlande behålla sin anonymitet efter tävlingen om förslaget
blir obelönat, skall detta anges på namnsedelkuvertet.
Dessutom skall tävlingsförslag åtföljas av ytterligare ett förseglat ogenomskinligt
kuvert på vilket anges »Adressedel» och förslagets motto. Kuvertet
skall innehålla uppgift om adress under vilken de tävlande kan nås,
utan att anonymiteten brytes, samt adress till vilken förslag skall återsändas
om det ej blir belönat.
18
5.11 Prisnämnd
De inlämnade förslagen kommer att bedömas av en prisnämnd med följande
sammansättning:
— Riksdagsledamoten Sigurd Lindholm, Sandviken (ordf.)
— Arkitekt SAR Hans Borgström, Stockholm (föreslagen av Svenska Arkitekters
Riksförbund)
— Tekniske direktören, arkitekt SAR Olof Eriksson, Stockholm
— Borgarrådet Nils Hallerby, Stockholm (föreslagen av Stockholms stad)
— Professorn, arkitekt SAR Gunnar Henriksson, Stockholm
— Riksdagsledamoten fru Astrid Kristensson, Stockholm
— Riksdagsledamoten Thorsten Larsson, Staffanstorp
— Arkitekt MNAL Kjell Lund, Oslo (föreslagen av de nordiska arkitektförbunden)
—
Professorn, arkitekt SAFA Aarno Ruusuvuori, Helsingfors (föreslagen
av de nordiska arkitektförbunden)
— Stadsbyggnadsdirektören, arkitekt SAR Göran Sidenbladh, Stockholm
— Riksdagsledamoten Eskil Tistad, Kungälv
Prisnämndens sekreterare är arkitekt SAR Björn Linn.
Prisnämnden kommer vid behov att som sakkunnig kalla chefen för riksdagens
förvaltningskontor.
Prisnämnden äger rätt att även kalla andra sakkunniga.
Kostnadsbedömningar kommer att utföras av byggnadsstyrelsen.
5.12 Priser, inköp och arvoden
Till prisnämndens förfogande står en summa av 400 000 kr för pris och
inköp, vilken skall fördelas bland både ombyggnads- och nybyggnadsförslag.
Även förslag som ej deltar i andra steget kan komma i fråga för inköp.
Första pris skall uppgå till minst 100 000 kr. Lägsta inköpssumma kommer
ej att understiga 10 000 kr.
Den som inbjudes att i första steget tävla om ombyggnadsalternativet
erhåller ett arvode av 30 000 kr.
Tävlande, som uttages till det andra tävlingssteget, erhåller ett arvode
av 25 000 kr.
Om tävlingen avbrytes efter första steget, står ytterligare 100 000 kr till
prisnämndens förfogande som prissumma.
Av utdelade pris-, inköps- och arvodessummor kommer 10 % att avdragas
för täckande av kostnaderna för SAR:s tävlingssekretariats verksamhet.
5.13 Försäkring
Arrangören ikläder sig ej större ersättningsskyldighet än 50 000 kr för
inlämnat förslag som skadats eller förstörts.
19
Efter bedömningen är motsvarande summa för obelönat förslag 10 000
kr.
5.14 Bedömning av första steget
Vid sin bedömning kommer prisnämnden inte endast att värdera förslagen
från funktionell, ekonomisk och arkitektonisk synpunkt utan även bedöma
hur uppgiften lösts med hänsyn till de skilda förutsättningar som
föreligger för ombyggnads- respektive nybyggnadsalternativen.
Bedömningen av första steget beräknas vara avslutad i januari 1971.
Resultatet hålles hemligt intill dess andra steget är avgjort.
5.15 Tävlingens andra steg
Till det andra stegel kommer att utväljas förslag representerande såväl
ombyggnads- som nybyggnad salternativ, såvida inte bedömningen av det
första steget ger en fullt entydig anvisning om efter vilka principer riksdagens
byggnadsproblem bör lösas.
Tävlingsfunktionären underrättar de till andra steget utvalda förslagsställarna.
Dessa erhåller prisnämndens allmänna kritik, sitt eget förslag
med prisnämndens individuella kritik samt program för andra steget.
Inlämning av andra steget beräknas ske i juni 1971.
5.10 Bedömningens avslutande och offentliggörande
Bedömningen beräknas vara avslutad i november 1971.
Tävlingsresultatet kommer att meddelas de nordiska nyhetsbyråerna
samt de nordiska arkitektförbunden.
De belönade förslagsställarna kommer att underrättas personligen.
Prisnämndens utlåtande och eventuella bilagor kommer att översändas
till samtliga tävlande senast en vecka efter det tävlingsresultatet offentliggjorts.
5.17 Utställning och publicering
Samtliga tävlingsförslag kommer genom arrangörens försorg att offentligen
utställas i Stockholm under minst tre veckor.
Meddelande om tid och plats för utställningen kommer att översändas
till de tävlande före utställningstiden.
Arrangören och de nordiska ländernas tävlingsnämnder förbehåller sig
rätt att också på annan ort låta utställa förslagen om så befinnes önskvärt.
Före utställningen kommer samtliga namnsedlar att brytas, såvida tävlande
ej genom särskild notering på namnsedel meddelat hinder häremot.
Arrangören liksom de nordiska arkitektförbunden äger rätt att publice
-
20
ra förslagen i önskad omfattning. All publicering kommer att ske med uppgivande
av förslagsställarens namn, om detta är känt.
5.18 Återsändande
Efter utställningstidens slut kommer de obelönade förslagen att, i den
omfattning tävlande anmält på adressedeln, fritt återsändas till respektive
förslagsställare.
5.19 Äganderätt och upphovsrätt
De belönade, inköpta och arvoderade förslagen blir arrangörens egendom.
Upphovsrätten behålles av respektive förslagsställare.
5.20 Prisnämndens rekommendation
Det åligger prisnämnden att på grundval av tävlingsresultatet avge förslag
till Sveriges Riksdag i riksdagens byggnadsfråga.
6. Programmets godkännande
Detta program är utarbetat i anslutning till »Tävlingsregler jämte kommentarer
gällande för nordiska arkitektur- och stadsplanetävlingar». Dessa
gäller i de fall programmet ej lämnar särskilda uppgifter. I de fall då
varken programmet eller de nordiska reglerna lämnar anvisningar, gäller
Svenska Arkitekters Riksförbunds tävlingsregler för svenska arkitekturoch
stadsplanetävlingar.
Program och bilagor är godkända av prisnämnden, som ansvarar för tävlingens
genomförande. Från tävlingsteknisk synpunkt är programmet
granskat av tävlingsnämnderna vid Arkitektafélag Islands, Danske Arkitekters
Landsforbund, Norske Arkitekters Landsforbund och Finlands Arkitektförbund
och slutgiltigt godkänt av tävlingsnämnden vid Svenska Arkitekters
Riksförbund.
Stockholm i oktober 1969
SIGURD LINDHOLM
HANS BORGSTRÖM
OLOF ERIKSSON
NILS HALLERBY
THORSTEN LARSSON
KJELL LUND
AARNO RUUSUVUORI
GÖRAN SIDENBLADH
ESKIL TISTAD
GUNNAR HENRIKSSON
ASTRID KRISTENSSON
För Svenska Arkitekters Riksförbunds tävlingsnämnd
HARALD MJÖBERG
21
RIKSDAGSHUSTÄVLINGEN
Programbilaga 1
Enkammarriksdagens organisation och arbetsformer
Enkammarriksdagens organisation i huvuddrag
En enkammarriksdag ersätter den 1.1.1971 den nuvarande tvåkammarriksdagen
på grund av en partiell författningsreform, beslutad av 1968 och
1969 års riksdagar. Samtidigt ökas antalet fasta (»ständiga») utskott med
ett till elva. Utskottsorganisationen är emellertid föremål för fortsatta överväganden
inom grundlagberedningen. Detta tävlingsprogram innefattar därför
en beredskapsprogrammering av lokaler för ett större antal utskott än
elva, nämligen för högst 17 fasta utskott och ett särskilt utskott.
Riksdagens administrativa organisation, bestående av kammar- och utskottskanslierna
samt det centrala förvaltningsorganet riksdagens förvaltningskontor
(RFK), är f. n. under utredning. Resultatet härav kan väntas
föranleda beslut under 1970 års vårsession. Tävlingsprogrammet bygger på
antagandet om en sådan uppdelning av arbetsuppgifterna mellan enkammarriksdagens
kammarkansli och det centrala förvaltningsorganet, att det förra
sysslar med arbetsuppgifter som företrädesvis hänför sig till riksdagens
ärenden och arbetsplan, medan service åt riksdagens ledamöter och organ
samt övriga förvaltningsärenden, inklusive personaladministration avseende
alla riksdagens anställda, koncentreras till det centrala förvaltningsorganet,
riksdagsförvaltningen.
Ledamöter. Riksdagen får 350 ledamöter. Inga suppleanter kommer att
finnas för ledamöterna. I vad mån suppleanter skall införas, prövas av grundlagberedningen.
Presidium. Riksdagen skall välja en talman och tre vice talmän.
Utskotten. Antalet fasta (»ständiga») utskott blir enligt nu gällande beslut
elva, då enkammarreformen genomförs den 1.1.1971, nämligen
utrikesutskottet (17 ledamöter)
konstitutionsutskottet (27 ledamöter), arbetande på tre avdelningar
statsutskottet (45 ledamöter), arbetande på fem avdelningar
bevillningsutskottet (27 ledamöter), arbetande på tre avdelningar
bankoutskottet (17 ledamöter)
fyra lagutskott (vartdera 17 ledamöter)
jordbruksutskottet (17 ledamöter)
allmänna beredningsutskottet (17 ledamöter).
Riksdagen skall liksom hittills ikunna tillsätta särskilda (»icke ständiga»)
utskott för att behandla särskilda frågor. Särskilt utskott tillsättes
normalt inte varje år.
22
Utskottsorganisationen torde dock komma att ändras. I lokalprogrammet
bär konstitutions- och bevillningsutskotten förutsatts arbeta på tre
resp. två avdelningar. I övrigt bär lokaler programmerats för ytterligare 15
fasta utskott och för ett särskilt utskott.
I programmet har antalet suppleanter förutsatts uppgå till lika många
som antalet ledamöter i ett utskott. Suppleanterna sitter normalt vid sammanträdesbordet
endast då de tjänstgör för ordinarie ledamöter.
Två eller flera utskott kan överenskomma om att bilda ett sammansatt
utskott för behandlingen av viss fråga. Varje deltagande utskott utser sina
ledamöter och suppleanter. Det sammansatta utskottet avger utlåtande direkt
till riksdagen, alltså inte via de »ordinarie» utskotten. Sammansatta
utskott är rätt vanliga men man försöker undvika dem.
Varje utskott väljer ordförande och vice ordförande. Om utskott uppdelar
sig på avdelningar, väljer varje avdelning sin ordförande och vice ordförande.
Övriga »konstitutionella» riksdagsorgan
Talmanskonferensen har till huvuduppgift att verka för god
planering och samordning av riksdagens arbete. Den skall bestå av de fyra
talmännen, de ständiga utskottens ordförande samt minst fyra ytterligare
ledamöter. De sistnämnda kommer liksom hittills att bli partiledarna. Konferensen
skall sammanträda minst en gång i månaden.
De budgetberedande utskotten skall utse särskilda budgetdeputer
a d e, som skall verka för samordning av budgetarbetet. Antalet deputerade
torde utgöra minst tio.
En valberedning med 17 ledamöter skall förbereda alla val som
skall förrättas utom bl. a. val av talmän. Den bär sin huvuduppgift omedelbart
i riksdagens början men kan träda i funktion även senare, t.ex. för val
av JO och fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.
Lönedelegationen har till uppgift att samråda med vederbörande
statsråd i löneförhandlingar för statens tjänstemän samt att ta ställning
på riksdagens vägnar till slutna avtal. Den skall bestå av 17 ledamöter med
lika många suppleanter.
Krigsdelegationen träder i riksdagens ställe om riket kommer i
krig och krigsförhållandena så påkallar. Delegationen består av 50 ledamöter.
Partigrupperna
Partigrupperna är inte omnämnda i författningen men har stor betydelse
i riksdagsarbetet. Förtroenderådet är gruppens styrelse. Gruppkanslier,
till vilka statsbidrag utgår, står till ledamöternas förfogande.
Partigruppernas storlek kan naturligtvis inte förutsägas, men om man
räknar med dagens partistruktur och omräknar valutslagen åren 1966 och
23
1968 i enlighet med det valsystem som kommer alt tillämpas vid 1970 års
val får man följande värden, som ger någon föreställning om sväng
-
ningarna:
Socialdemokraterna 153—184
Centerpartiet 52— 60
Folkpartiet 65— 55
Moderata samlingspartiet .......... 57— 51
Vänsterpartiet kommunisterna 23— 0
Det sista sifferparet visar effekten av det nya valsystemets allmänna
spärregel. Ett parti måste få 4 % av rösterna i hela landet för att få mandat.
Vid precis 4 % erhålls 14 mandat. I princip gäller alltså antingen inget
mandat eller minst 14. Enligt en specialregel kan ett parti dock få ett enstaka
mandat i en valkrets om det där samlat 12 % av rösterna trots att
det inte fått 4 % i hela riket.
Enkammarriksdagens arbetsformer
Sessionstider och arbetsvecka. Riksdagen kommer som hittills att ha
en vårsession och en höstsession. Vårsessionen skall börja den 10 januari
och avslutas senast den 31 maj, dock att avslutningen kan uppskjutas till
den 15 juni om synnerliga skäl föreligger. Höstsessionen skall börja någon
vecka in i oktober, på dag som riksdagen bestämmer på våren, och skall
normalt vara slut före jul, med rätt dock att fortsätta till årsslutet. Under
tiden mellan dessa sessioner skall som hittills kunna inkallas extra sessioner,
men man kan utgå från att det endast sker i rena undantagsfall.
Riksdagens normala arbetsvecka skall oförändrat vara tisdag—fredag.
Måndagar och lördagar skall i princip inga sammanträden förekomma vare
sig i riksdagen eller i utskotten.
Riksdagen håller dels »bordläggningsplena» för bordläggning av ärenden
och andra formalia samt för besvarande av interpellationer och enkla frågor,
dels »arbetsplena» för debatter och beslut i ärendena.
På tisdagar och torsdagar skall utskotten arbeta och riksdagen endast ha
bordläggningsplena. På onsdagar och vid behov fredagar skall riksdagen ha
arbetsplena. Förskjutningar sker från tid till annan. Mot slutet av sessionerna
har t. ex. utskotten gjort undan det mesta arbetet, medan riksdagen
i plenum har stor arbetsbelastning med framlagda utskottsutlåtanden, vilket
medför att arbetsplena hålls på andra dagar än onsdagar och fredagar.
På tisdagarna efter kl. 16.30 brukar partigrupperna ha sammanträden i
riksdagshuset.
Riksdagsårenden. Riksdagens väsentliga arbetsmaterial blir som hittills
regeringens propositioner och riksdagsledamöternas motioner. Härtill kom
-
24
mer framställningar från riksdagens centrala förvaltningsmyndighet och
riksdagens verk, vari påkallas beslut av riksdagen.
Statsverkspropositionen skall avlämnas vid riksdagens öppnande, andra
budgetpropositioner i princip inom 70 dagar och andra propositioner, som
regeringen vill ha behandlade på våren, i princip inom 90 dagar.
Riksdagsledamöterna har fri motionsrätt under de första 15 dagarna i
januari. Därefter kan de bara väcka motioner i anledning av propositioner
(»följdmotioner») inom viss kortare tid (10—15 dagar i princip) från avlämnandet
av resp. proposition.
Riksdagsledamöterna kan ställa interpellationer och enkla frågor till statsråden
närsomhelst under session. En interpellation skall vara försedd med
motivering och kan leda till en större debatt, medan en enkel fråga — alltså
utan motivering — i princip endast får leda till en debatt mellan statsrådet
och frågaren med varje anförande begränsat till tre minuter.
Ärendenas behandling. Då en proposition eller motion väcks eller från
riksdagsförvaltningen (riksdagens centrala förvaltningsmyndighet resp.
riksdagens verk) inkommer framställning, vari påkallas beslut av riksdagen,
skall den först bordläggas en gång. Vid nästa sammanträde beslutar riksdagen
remiss till utskott, som sakbehandlar ärendet och avger utlåtande.
Rätten att väcka följ dmotioner i anledning av proposition har redan nämnts.
Alla propositioner, motioner och framställningar måste behandlas av utskott,
innan riksdagen avgör ärendet.
Utskottens utlåtande skall i princip bordläggas vid två sammanträden.
Beslut fattas vid det tredje sammanträdet, eventuellt efter debatt. Beslut
fattas med acklamation om inte votering begärs. Begär någon ledamot votering,
skall sådan ske. först genom uppresning och därefter, på ny begäran,
genom den elektriska voteringsanläggningen. Då votering skall ske, kallar
talmannen ledamöterna genom signalanordning placerad överallt där ledamöter
kan befinna sig inom riksdagshuset. Det är angeläget att man inte
behöver vänta mer än en helt kort stund på att ledamöterna skall samlas.
Om minst en tredjedel av ledamöterna begär det, skall ett utskottsutlåtande
återremitteras för ny behandling av utskottet. Återremiss får bara ske
en gång i samma ärende.
Uppskovsförfarande. Riksdagen kan uppskjuta behandling av såväl propositioner
som motioner och framställningar från våren till hösten genom
särskilda beslut. Dock måste riksstaten, d. v. s. budgeten, vara fastställd på
våren, varför budgetfrågor inte kan uppskjutas. Statens budgetår löper f. n.
1.7—30.6. Man strävar efter att åstadkomma en jämn arbetsfördelning mellan
vår- och höstsessionerna genom uppskovsförfarande. Skjuts en proposition
till hösten, kan följ dmotioner väckas höstsessionens första dag.
Debatterna. Talmannen (eller någon av de tre vice talmännen) leder förhandlingarna
i kammaren.
Yttranderätten är i princip fri. Då man förutsett att plenitiden kommer
25
att bli ansträngd med 350 ledamöter, har emellertid möjlighet införts att
besluta om tidsbegränsning av anföranden i visst ärende. Härutöver räknar
man med att tidsbegränsning skall åstadkommas genom frivilliga överenskommelser.
Man måste emellertid ändock räkna med långa plena. De s. k.
nattplena, då förhandlingarna fortgår in på natten, kommer sannolikt att
öka i antal.
Ledamöterna kan anmäla sig i förväg till en debatt. Talmannen fastställer
turordning mellan förhandsanmälda talare. De som anmäler sig under debatten
ropas upp i den ordning vari de anmält sig. Oberoende av talarordningen
mellan ledamöterna kan ledamot, om talmannen medger det, få ordet
för genmäle om tre minuter eller, om talmannen medger det, högst sex minuter.
Statsrådsledamot som begär ordet, får detta i princip oberoende av talarordningen
mellan riksdagens ledamöter.
Den som yttrar sig i kammaren skall tala från talarstolen eller från sin
plats i plenisalen. I båda fallen står mikrofon till ledamotens förfogande.
Offentlighet. Riksdagens sammanträden i plenum är i princip offentliga.
Tillstånd har lämnats för utsändningar i radio och TV. Fortlöpande pressbevakning
sker. Riksdagsorganens, bl. a. utskottens, sammanträden är däremot
inte offentliga.
26
KAMMAREN
UTSKOTTEN
ANDRA RIKSDAGENS
ORGAN
Enkammarriksdagens organisation i huvuddrag
350 ledamöter direkt
valda för tre år
Talman
Tre vice talmän
Kammarkansli
Högst 17 ständiga utskott och eventuellt särskilt utskott
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
SäU
Föredragande sekreterare i varje utskott
Planerande
Talmanskonferensen
Talmannen, vice talmännen, ordförandena
i de ständiga utskotten och ytterligare
minst fyra ledamöter
Samordnande
Budgetdeputerade
Minst tio ledamöter
Beslutande
»på riksdagens
vägnar»
Riksdagens lönedelegation
17 ledamöter
Riksdagens krigsdelegation
50 ledamöter
Administration
och service Riksdagens centrala förvaltningsorgan
Styrelse, direktör och handläggande
tjänstemän.
Serviceorganisation
Riksdagens internationella sekretariat
Riksdagsbiblioteket
27
Programbilaga 2
Lokalprogram
Antal Dags
-
Rumsgrupp, funktion
pers
Yta m2
ljus Anmärkning
ENTRÉER
Huvudentré med vindfång
□
Entréhall
□
I hallen placeras anslagstavlor och
— utgör vänt- och samlings-
4—6 montrar för modeller och ak-
plats för besökande, studie-
tuellt material samt 4 st telefon-
grupper etc
hytter
Reception och vaktmästeri
3
25
I eller i direkt anslutning till entré-
— upplysningar, försälining
hall. Ytan inkluderar förråd om ca
av tobak och tidningar,
bevakning etc
8 m2
Kapprum
— för ca 500 personer (be-
75
Med utlämningsdisk
sökare, åskådare, kongress- deltagare)
Toaletter
— damer
10
2 wc
— herrar
15
4 »
Sidoentréer
□
Skall som regel förses med bevak- ningsplats
Summa
125
Avrundat
130
RIKSDAGENS PLENISAL
Foyer
□
Endast tillgänglig för ledamöter
-—• fack för riksdagstryck
350 st öppna fack 25 x 15 x 30
(bxhxd)
— vilrum
— toaletter
10
2 rum
— damer
12
damrum, 2 wc
•— herrar
18
4 wc
•— telefonhytter, ca 15 st
15
Vaktmästeri
6—8
Vaktmästeriet svarar dels för all-
— öppet utrymme i foyer
10
män service åt ledamöter, dels för
med ca 6 m disk
distribution av riksdagstrycket.
•— sorteringsrum
20
Sorteringsrummet bör ligga i god
anslutning till vertikaltransportör
eller transporthiss till tryckeriex- peditionen
Plenisal
ca 375
700
Varje plats skall ha en bordsskiva
— salen skall ha 350 platser
ca 50 X 75 cm. Möbleringen anord-
för ledamöter samt 20
nas så att ledamöter snabbt kan nå
28
Antal Dags
Rumsgrupp,
funktion pers Yta m2 ljus Anmärkning
platser för statsråd sina platser vid votering och lätt
närmast podiet kommer fram till talmanspodiet
och talarstolen.
Ev. dagsljus skall kunna avskärmas
-
— salen förses med podium
med plats för:
a) Riksdagens talman
2
Talmansbord med plats för 5 per-
och sekreterare
soner
b) Tre vice talmän
3
Vid särskilt bord
c) Tjänstemän
2
Med egna arbetsplatser
d) Vaktmästare
2
Vid bord bakom talmännen
e) Talarstol
På podiets ena sida
— plats för stenografer/
6
6 skrivplatser vid gemensamt bord.
redigerare
Stenografema skall snabbt och så
litet störande som möjligt nå sina
arbetsrum
— ca 20 åhörarplatser för
20
Anordnas utefter salens sidoväggar
stats- och utskottssekre- terare m fl
— salen förses med duk för
bildvisning
Regirum
1
15
God uppsikt över salen genom ljud-
— för tekniker som bl a
isolerat fönster.
sköter inkoppling av
bänkmikrofoner
Projektorrum
— för bild- och filmvisning
10
TV-kameraplatser
20
4—5 platser å 4—5 m2 med olika
— för upptagning av riks-
bildvinklar över salen.
dagsdebatterna
Läktare för
Särskild förbindelseväg för åskåda-
— allmänhet
350
250
re skall finnas mellan entréhall och
—• diplomater m fl
50
45
läktare
— studiegrupper
70
50
— massmedia
60
55
I god förbindelse med lokaler för
massmedia. Platserna förses med
skri vskiva
Foyer för åhörare på läktaren
□
Utgör rök- och väntrum
Summa
1 230
TALMANSRUM M M
Talman
1
40
X
— vilrum
8
med toalett
Chefssekreterare
1
15
X
Vice talmän
3
90
X
3 rum å 30 m2
-— vilrum
18
3 rum å 6 m2 med toalett
Väntplatser
25
Riksdagens krigsdelegation,
kansli
1
15
X
Internationell sekreterare
1
20
X
Summa
231
Avrundat
230
29
Rumsgrupp, funktion
Antal
pers
Yta m2
Dags-
ljus
Anmärkning
KAMMARKANSLI
Kammarsekreterare
i
30
X
Vilrum med toalett
6
Chefssekreterare
i
20
X
tillika väntrum
Bitr kammarsekreterare
i
25
X
Kanslichef
i
25
X
Stomnotarie
i
15
X
Byråsekr
4
50
X
2 rum ä 15 in2, 2 rum å 10 m2
Bitr jurister
2
30
X
2 rum å 15 m2
Kanslister m fl
5
60
X
3 rum ä 20 m2
Expedition
3
30
X
Övervaktmästare
1
10
X
Vaktrum
3
20
Kafferum
10
Summa
331
Avrundat
330
STENOGRAFER M FL
Stenografer, maskinskrivare
20
200
X 20 rum å 10 m2
stenograferna skall snabbt nå sina
platser i plenisalen
Kollationeringsrum
— för ledamöternas kolla-
15
tionering av snabbproto- kollet
Föreståndare för »riksdags-
1
15
X
debatterna»
Bandinspelningsrum
1
20
inkl förråd om ca 10 m2
Vaktrum
2
10
Kafferum
10
Summa
270
STATSRÅDSRUM
Sessionssal
Statsministern
40
80
X
sammanträdesbord för 25 pers
samt ytterligare platser för 15 pers
— rumshöjd >3,0 m
1
40
X
sammanträdesbord för 10 pers
— vilrum med toalett
8
Arbets- och väntrum
Väntplats för besökande till
2
15
X
för tjänstemän från statsrådsbe- redningen
8
20
med skrivplats och telefonhytt
statsministern
Statsråd
19
475
X
19 rum å 25 m2 med sammanträ- desbord för 6 pers
Statssekreterare
3
45
X
3 rum å 15 m2
Väntplatser för besökande
till statsråden
50
med 4 telefonhytter
Sammanträdesrum
2x14
70
2 rum å 35 in2
Vaktrum
1
10
Summa 813
Avrundat 810
30
Rumsgrupp, funktion
Antal
pers
Yta m2
Dags-
ljus
Anmärkning
KLUBBRUM M M
Justeringsrum
Maskinskrivningsrum
20
40
För justering av protokoll
1—2 rum nära plenisalen med ca
20 skrivplatser för utskrift av korta
anföranden
Klubbrum
— skrivrum
— TV-rum
•— radiorum
— tidningsrum
— musikrum
500
(X)
Uppdelas på ca 8 rum, varierande
dagsljuskrav
Handbibliotek
100
(x)
ca 20 läsplatser samt hyllor för
böcker och tidskrifter
Upplysningstj änstens mot- tagning
2
30
X
Summa
690
LEDAMOTSRUM
Ordf i vissa styrelser
2
40
X
(RFK och lönedelegationen)
Gruppledare
6
150
X
6 rum å 25 m2
Ledamöter
280
4 200
X
280 rum å 15 m2 i princip möble- rade enligt ritning (sid 38)
Sekreterare/skrivhj älp
56
420
X
28 rum å 15 m2 fördelade bland
ledamotsrummen
Sammanträdesrum
8x10
160
8 rum å 20 m2 med sammanträdes-
— utgör komplement till
bord för 8—10 pers
ledamotsrummen
Kafferum
20
För sekreterarpersonal
Bostadslägenhet
50
Dubblett med badrum och kokvrå
för talmannen
Summa
5 040
UTSKOTTEN
1 KU (Konstitutionsut-
skottet)
Plenisal
46
120
X
21 ledamöter, 21 suppleanter, 4
sekreterare och extra föredragande
— rumshöjd >3,6 m
Sessionssalar för tre
3x16
120
X
3 rum å 40 m2
avdelningar
7 ledamöter, 7 suppleanter, 2 sek- reterare och extra föredragande
Ordförande
1
25
X
Vice ordförande
1
20
X
Avdelningsordf
3
60
X
3 rum å 20 m2
Sekreterare
1
25
X
Föredragande
3
60
X
3 rum å 20 m2
Bitr sekreterare
3
45
X
3 rum å 15 m2
Bibliotek
15
Väntplats
15
Summa
505
2 BeU (Bevillningsutskottet)
Plenisal
54
130
X
25 ledamöter, 25 suppleanter, 4
sekreterare och extra föredragande
—- rumshöjd >3,6 m
Sessionssalar för två
2x27
130
X
2 rum å 65 m2
avdelningar
12 ledamöter, 12 suppleanter, 3
sekreterare och extra föredragande
31
Antal
Dags-
Rumsgrupp, funktion
pers
Yta m2
ljus
Anmärkning
Ordförande
i
25
X
Vice ordförande
i
20
X
Avdelningsordförande
2
40
X
2 rum å 20 ma
Sekreterare
1
25
X
Avdelningssekreterare
2
30
X
2 rum å 15 m2
Bitr sekreterare
3
45
X
3 rum å 15 m!
Väntplats
15
Summa
460
3 U 3 (Utskott nr 3)
Plenisal
Ordförande
36
80
X
17 ledamöter, 17 suppleanter,
2 sekreterare
— rumshöjd >3,0 m
1
25
X
Vice ordförande
1
20
X
Sekreterare
1
25
X
Bitr sekreterare
1
15
X
Väntplats
10
Summa
175
4—17 U 4—U 17
14x175
14 utskott lika U 3
Summa
2 450
18 SäU (Särskilt utskott)
Plenisal
Sekreterare
100
200
(X)
antal ledamöter varierar
— rumshöjd >4,5 m
Rummet används även som konfe- rensrum, kan förläggas på annan
plats än övriga utskott
1
20
X
Bitr sekreterare
1
15
X
Väntplats
15
Summa
250
19 Gemensamt för alskotten
Specialföredragande
8
120
X
8 rum å 15 m2
Utskottstj änstemän
18
180
X
9 rum å 20 m2
Konferensrum
30
60
sammanträdesbord för ca 20 per-
soner
Bibliotek
150
— rumshöjd >3,0 m
2—3 rum fördelade bland utskott
2—17
Övervaktmästare
1
10
X
Vaktrum
21
200
ca 10 rum å 20 in2 fördelade bland
utskotten
Kafferum
40
4 rum å 10 in2
Summa
760
Summa utskotten
4 600
. VISSA RIKSDAGENS
ORGAN
Riksdagens lönedelegation,
1
20
X
sekreterare
Internationella sekretariatet
35
2 rum å 20 resp 15 m2
Interparlamentariska gruppen,
kansli
1
15
X
32
Rumsgrupp, funktion
Antal
pers
Yta in2
Dags-
ljus
Anmärkning
Sällskapet riksdagsmän och
i
15
X
forskare, kansli
Nordiska rådets svenska
i
15
X
delegation, kansli
Summa
100
11. PARTIGRUPPERNA
Sammanträdesrum för
300
6 rum å 40—60 m2
förtroenderåd
Partiordförande
G
150
X
25 m2/rum
Gruppkanslichefer
6
150
X
25 m2/rum
Gruppkanslier
60
630
X
ca 42 rum
Reservrum
6
60
X
ca 6 rum
Vaktrum
6
60
ca 6 rum
Kafferum
60
10 m2/rum
Summa
1 410
12. SAMMANTRÄDESRUM M M
Stora partilokalen
200
220
Rumshöjd >4,5 m
— projektorrum
5
— materialrum
5
Lilla partilokalen
125
140
Rumshöjd >3,5 m
— projektorrum
5
— materialrum
5
Konferensrum I
30
70
X
Nära talmansrummen (bl a för tal-
manskonferenser)
rumshöjd >3,0 m
Konferensrum II
20
45
(x)
Nära plenisalen
Konferensrum III
15
35
(X)
Nära plenisalen
Konferensrum IV
25
55
(X)
Rumshöjd >3,0 m
Konferensrum V
20
45
(X)
Konferensrum VI—IN
4x15
140
(X)
4 rum å 35 m2
Rum för gemensam andakt
50
60
Även sammanträdesrum,
rumshöjd >3,0 m
Enskild andakt
1
20
Lektionssal
50
90
(X)
För skolklasser, intern utbildning
— projektorrum
5
m m, invid entréhall,
— materialrum
5
rumshöjd >3,0 m
Språkundervisning
30
60
(X)
2 rum å 20 resp 40 m2
Summa
1 010
13. MASSMEDIA
Pressreferent- och tolkrum
14
84
14 rum å 6 in2, rummen skall ha ut-
sikt över plenisalen genom fönster
Redaktion för Tidningarnas
10
100
X
5 rum
Telegrambyrå (TT)
Tidningsredaktioner
22
120
X
4 rum å 30 m2
Radio — TV
10
— regirum
35
Insyn i studio
— inspelningsstudio
50
Rumshöjd >5 m.
— apparatrum
35
— ljudrum
30
— redaktioner
60
3 rum å 20 m2 . ,
Klubbrum
30
Vaktrum
1
10
Summa
554
Avrundat
550
33
Antal Dags
Rumsgrupp,
funktion pers Yta m2 ljus
Anmärkning
14. RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN
Ledning
Styrelserum
22
50
X
10 ledamöter, 10 suppleanter, sam- manträdesbord för 12 pers,
rumshöjd >3,0 m
Direktör
1
40
X
Sammanträdesbord för 10 pers
Vilrum med toalett
6
Sekreterare/registrator
1
20
X
Väntplats
15
Vaktrum
10
l:a arbetsenheten
Byråchef
1
25
X
Intendentsärenden
Assistenter
2
20
X
Förvaltare
1
15
X
Övervaktmästare
1
10
X
2:a arbetsenheten
Personalärenden
Byråchef
1
25
X
Sammanträdesbord för 6 pers
Assistenter
2
25
X
2 rum å 15 resp 10 m2
Personalkontor
1
15
X
3:e arbetsenheten
Byrådirektör
1
15
X
Ekonomiärenden
Revisor
1
15
X
Assistent
1
10
X
Kansliskrivarc
1
10
X
Kontorister
2
20
X
4:e arbetsenheten
Riksdagstrycket m m förläggs i
gott samband (vertikaltransportör)
med tryckeriexpeditionen
Byrådirektör
1
25
X
Assistenter
3
25
X
2 rum
Kontorister
2
25
X
2 rum
Korrekturläsare
8
60
X
4 rum
Avlastningsrum
20
Gemensamt för l:a—4:e enheten
Vaktrum
1
10
Väntplatser
10
Kafferum
15
Reservrum
ca 8
80
X
Kontorsrum
Summa
626
5:e arbetsenheten
Utredningsärenden (Upplysnings- tjänsten)
Byråchef
1
20
X
Byrådirektörer, byrå- sekreterare och amanuenser
14
210
X
14 rum
Registrator
1
15
X
Kontorsskrivare
1
15
X
Kontorister
4
30
X
2 rum
Bibliotek
50
200 hyllmeter
Datahall (terminal)
2
150
Rumshöjd >3,0 m, installations- golv
Preparation, maskinservice
2
50
I anslutning till datahall
m m
Programmerare, operatörer
6
50
X
4 rum
34
Antal
Dags-
Rumsgrupp, funktion
pers
Yta in2
ljus
Anmärkning
Vaktrum
2
20
Väntplats
20
Kafferum
15
Summa
645
Summa riksdagsförvaltningen
1 271
Avrundat
1270
. RIKSDAGSBIBLIOTEKET
Vaktrum
6
30
(x)
Reception, budcentral, expedie- ring, sortering m m
Kopiering m in
1
20
Låneexpedition
3
50
X
Med utlåningsdisk
Läsesal
ISO
30 läsplatser
Forskarrum
6
36
(X)
6 m2/rum
Bokmagasin
375
Kan ligga i källare
God förbindelse till vaktrummet
5 000 hm kompakt
Katalogisering, inre tjänst,
bindning
5
130
X
Överbibliotekarie
1
30
X
Sammanträdesbord
l:e bibliotekarie
1
30
X
Sammanträdesbord
Kafferum
10
Summa
861
Avrundat
860
RESTAURANGLOKALER,
SERVERINGAR
Entré
□
Om restaurangen kan förläggas i
— med reception och vänt-
direkt anslutning till annat entré-
rum
utrymme erfordras ingen särskild
restaurangentré
Kapprum
— för ca 100 personer
10
Toaletter
— damer
20
3 wc
— herrar
25
6 wc
Representationslokaler
— sällskapsrum
250
(X)
Mottagning av delegationer m m
— pentry
20
Serveringslokaler
— matsal
350
X
För riksdagsledamöter och deras
gäster, ca 225 platser
— hovmästarrum
2
10
— självservering med ut-
3
150
X
För riksdagsledamöter och deras
lämningsrum
gäster samt för riksdagens perso- nal, pressen m fl, ca 75 platser
— kafé med självserve-
250
X
För riksdagsledamöter och deras
ringsdisk
gäster, ca 125 platser å 1,5 m2, kö- utrymmen m m 60 m2
— enskild matsal
50
X
ca 25 platser
Produktionslokaler
— kök med kallskänk, ren-
20
200
(X)
Rumshöjd >3,0 m
seri, beredning, kaffekök,
personalkök och
dagförråd
Antal
pers Yta m2
Dags
ljus
-
35
Rumsgrupp, funktion
Anmärkning
— kafékök
1
25
(X)
— rangering
25
45
Disk- och renhållnings- lokaler
— diskrum
4
60
X
— diskinlämning 1
2
15
Utgår om direkt inlämning till
» 2
1
10
diskrummet kan anordnas
— städrum
5
Förrådslokaler
— torra varor, rotfrukter
1
115
m m, drycker, kylut- rymmen, omsättnings- artiklar, möbler, silver- putsrum, rent och smut- sigt linne.
-— linnerum och rum för
1
10
X
husfru
— sopor och köksavfall
10
— varumottagning
10
Personalrum
— omklädningsrum med
60
90
dusch och wc för man- lig och kvinnlig perso- nal, personalmatsal, vil- rum, toaletter
Administration
— köksexpedition
1
10
— kontor
2
20
X
Summa
1 760
17. MOTIONSLOKALER M M
Gymnastik- och motionshall
20
160
Delbart i två rum med vikvägg,
rumshöjd >4 m
Redskapsrum
10
Simhall
Omklädningsrum
135
Simbassäng 12,5 x 5 m, 1,4 m djup
— herrar
20
30
Förvaringsfack, torkskåp
— damer
10
15
Tvagningsrum
— herrar
20
4 duschar
— damer
Bastu
10
2 »
— herrar
10
— damer
5
Förråd
5
Rum för personalföreningar
50
2 rum
in m
Summa
450
18. GEMENSAMMA SERVICE-
FUNKTIONER
Postanstalt
— kassa
2
15
Intill entréhallen
— sortering
2
30
— postfacksrum
30
Resebyrå
25
Intill entréhallen
Sjukrum med omkl och
toalett
30
Intill entréhallen
36
Rumsgrupp, funktion
Antal
pers
Yta m2
Dags-
ljus
Anmärkning
Skrivbyrå
10
100
X
10 rum, betjänar i första hand ut-
skotten och förvaltningskontoret
Tryckeriexpeditionen
7
180
I god förbindelse med inlastning,
— expeditionsförman
1
20
X
distributionscentral och samlings-
salens vaktmästeri
Övervaktmästare
1
10
X
Reproduktionscentral
6
100
Nära distributionscentral
Distributions- och budcentral
5
60
Centrum för mekaniskt transport-
system, nära inlastning
Telefonväxel
Kapacitet 1 000 anknytningar
— telefonistrum
9
35
X
— telexrum
5
— pentry
5
— vilrum
5
Summa
650
19. VERKSTÄDER, FÖRRÅD,
ARKIV
Driftcentral
20
Maskinchef
1
10
Metallverkstad
2
50
Snickeriverkstad
2
50
Målning
1
25
Tapetserare
2
50
Förråd för byggnadsmaterial
100
Förråd för möbler, mattor,
100
tyger
Förråd för kontorsmaterial
100
Förråd för riksdagstrycket
500
Kompaktförvaring
Ritningsarkiv
40
Modellarkiv
40
Handlingsarkiv
60
Kompaktförvaring
Sekret arkiv
15
Valv
Summa
1 160
20. STÄDRUM, OMKLÄD-
NINGSRUM M M
Städrum
50
Fördelade på resp våningsplan
— ett städrum om 2 m2 per
1 000—1 500 in2 städyta
Städvagnsförråd
35
Rengöring
10
Städförråd
30
Städledare
10
Soprum
25
Invid inlastning
Omklädnings- och tvättrum
30
35
för städare
Omklädnings-, tvätt- och 20 30
matrum för maskinpersonal
och hantverkare
Omklädnings-, tvätt- och 50 60
matrum för vaktmästare m fl
Toaletter ca 150
— beräknas efter 1 wc per
15 personer för ledamöter
och anställda samt 1 wc
per 75 personer till pleni
-
Normalt utformas toaletter som
separata wc-rum utan förrum och
utan bestämd könsfördelning.
Där sammanförande till toalettgrupper
bedöms lämpligt antages
37
Antal
Dags-
Rumsgrupp, funktion
pers
Yta m2
ljus
Anmärkning
sal, utskottsrum etc.
att förhållandet damer/herrar kan
variera från 1/4 till 1/2.
Vilrum med toalett
15
2—3 rum på lämpligt sätt fördela- de
Summa
550
21. PARKERING, INLASTNING
Parkering för ca 300 bilar
3 750
Fri höjd >2,2 m
Lastplatser, 2—3 st med
lastkaj
50
Fri höjd >3,6 m
Uppställningsplats för
200
Största fordonsmått 2,5 x 15 m,
TY-bussar
fri höjd >3,6 m
Summa
<4 000
SUMMA PROGRAMYTA
27 000
UTRYMMEN FÖR
Dessa ytor räknas ej som program-
TEKNISK SERVICE
yta enligt byggnadsstyrelsens no- menklatur
Elektriskt
Ställverk
175
Reservkraft
25
Centraler för stark- och
svagström samt schakt
90
Fördelade i byggnaden
Hissmaskiner
ca 200
Beräknade för 12 hissar
Stativrum m m för telefon
130
Värme, vatten, sanitet
Fläktrum, kylrum m m
2 600
Undercentraler
200
För fjärrvärmeanslutning
Schakt
1 000
Summa
4 420
38
Programbilaga 3
l
4
9
9 3,5 m
13
4
9
9 3,2 m
10
2 9 m
5,2 m
RIKSDAGSHUSTAVLINGEN
LEDAMOTSRUM ä 15m2
MÖBLERING OCH TÄNKBARA
RUMSMÅTT
39
Programbikujci 4
Partigrupperna
1410 m2
Partilokaler
Konferensrum
ff-K
Andaktsrum
Konferensrum
I-m 150 m2
Talmansrum
760 m^
Starkt behov av samband
Behov av samband
HUVUDENTRÉ
Skriv
-
Utskotten
4600 m2
Tryckeri
expedi
-
Repro
-
duktion
Distribution
\520 m2
RIKSDAGSHUSTÄVLINGEN
BLOCKSCHEMA ÖVER LOKALGRUPPERS
STORLEK OCH
SAMBANDSBEHOV
PROGRAMYTOR
Vissa
organ
100m
-
Stenografer
270 m2
Riksdagens
kansli
Entréer
Lektionssal
Post, resebyrå
360 ni2
Motionslokale,
450 it?
Städrum
Omklädningsrum
450 m2 _
Massmedia
550 n?
Klubbrum
690 m2
Statsrådsrum
Riksdagsbiblioteket
Verkstäder
Förråd
1160 rr?
Riksdagens
''plenisal
1230 m2/
Riksdagsförvaltningei
1270 m2
Representation''
Restaurang
1760 mz
Parkering
In last ni ni
4000 m‘
Ledamotsrum
5040 m2
0 5 10 20 30 40 50 60 10 BO 90 100 METER
1 -,-1-,-1-,-1-,-1-1-1-1-1-1-1-1
40
L. M. Bååth
Ragnar Josephson
Åke Settcrwall
Stig Fogelmarck
Hakon Ahlberg
Ragnar Östberg
Ragnar Hjorth
Eskil Sundahl
Tage William-Olsson
Peter Celsing
Programbilaga 5
Litteraturförteckning
Helgeandsholmen och Norrström, del I och II.
Uppsala 1916 resp. 1918.
Tessins slottsomgivning.
Stockholm 1925.
Erik Palmstedt.
Stockholm 1945.
Cad Fredrik Adelcrantz.
Uppsala 1957.
Tävlingen om Helgeandsholmens slutgiltiga ordnande.
Artikel i Teknisk tidskrift 1921,
Arkitektur nr 5, s. 61.
Helgeandsholmen och stadsplanekraven.
Artikel i Svenska Stadsförbundets Tidskrift 1921 nr
4, s. 184.
Helgeandsliolmsfrågan.
Artikel i tidskriften Byggmästaren 1929 nr 8, s. 51.
Helgeandsholmens framtid.
Artikel i tidskriften Byggmästaren 1940 nr 22, s. 301.
Stockholms slott och dess omgivningar.
Gamla tankar och nya.
Artikel i tidskriften Byggmästaren 1959 nr 10, s. 209.
Om Helgeandsholmen.
Artikel i tidskriften Arkitektur 1964 nr 3, s. 42.
ESSELTE AB. STHLM 69
V14617
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:370 Skrivelse till styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående arkitekttävling om riksdagens hus. a1 i texten