Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om postbanken, m. m., jämte motioner.

1969-12-02 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om postbanken, m. m., jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om postbanken, m. m., jämte motioner.

I en den 30 oktober 1969 dagtecknad proposition, nr 158, har Kungl. Maj :t

under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen bl. a. att

1) antaga förslag till lag om postbanken,

2) godkänna av chefen för finansdepartementet förordade riktlinjer för

samarbete mellan postbanken och Sveriges Kreditbank,

3) medge att postverket omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer

som chefen för finansdepartementet förordat och att postbanken får av

honom förordade befogenheter i fråga om sin organisation,

4) godkänna av chefen för finansdepartementet förordade riktlinjer för

kapitalbildning i postbanken och för postbankens skyldigheter i fråga om

avkastning och utgivande av skattemotsvarighet.

Såvitt gäller en återstående punkt i hemställan, rörande visst investeringsanslag,

har propositionen hänvisats till statsutskottet, som i denna del

behandlar den i sitt utlåtande nr 190.

i här aktuella delar är propositionens huvudsakliga innehåll följande:

Riktlinjer föreslås för ett närmare samarbete mellan de två statsägda

bankerna postbanken och Sveriges Kreditbank. Huvudsyftet med samarbetet

är att de båda bankerna genom att samordna sina resurser på ett flertal områden

skall påverka utvecklingen mot en mera effektivt fungerande kreditmarknad

med större valmöjligheter för kunderna.

Förslaget medför vissa organisatoriska förändringar. Den nuvarande postbanksdelegationen

ersätts med en styrelse för postbanken i vilken skall ingå

bl. a. tre styrelseledamöter från Kreditbanken. I Kreditbankens styrelse skall

ingå tre ledamöter från postbanken.

Vidare föreslås i en lag om postbanken att det system av enhetliga rörelseregler

som sedan årsskiftet gäller för affärsbanker, sparbanker och jordbrukets

kreditkassor skall gälla även för postbanken. Lagen avses träda i

kraft den 1 januari 1970.

För att i möjligaste mån åstadkomma konkurrensneutralitet mellan postbanken

och övriga bankinstitut föreslås vidare, med visst undantag för eu

övergångstid, att samma balansvärderingsregler som gäller för affärsbankerna

skall tillämpas av postbanken. Vidare föreslås riktlinjer för kapitalbildning

i postbanken, avkastningskrav och motsvarighet till statlig inkomstskatt.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

Förslag

till

Lag

om postbanken

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 §

Postbanken har till ändamål att driva in- och utlåningsrörelse, att förmedla

betalningar samt att driva annan verksamhet som står i samband

därmed.

2 §

Postbankens statskapital utgöres av stamkapital och statsverkslån.

Stamkapitalet får minskas endast om detta behövs för att täcka förlust,

som uppstått på postbankens rörelse, eller om Konungen av annan orsak

medgivit minskning.

3 §

Postbanken står under tillsyn av bankinspektionen. Bankens förvaltning

och räkenskaper granskas av riksrevisionsverket.

Rörelsen

4 §

Postbanken får ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag

som anges i 5 och 6 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar,

anvisningar, obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

utom sådana som medför rätt till betalning först efter utfärdarens

övriga fordringsägare (förlagsbevis).

5 §

Postbanken får förvärva

1. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom

eller tomträtt, som förvärvats för att bereda banken lokaler för dess inrymmande

eller tillgodose därmed sammanhängande behov, och förlagsbevis,

som utfärdats av sådant bolag,

2. bostadsrätt till lägenhet, om lägenheten skall nyttjas för ändamål, som

anges under 1, eller användes för att bereda bostad åt någon som är anställd

i banken,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, över vilken

banken förfogar, eller till lokaler, som banken i övrigt innehar,

4. efter tillstånd av Konungen, aktie i bankaktiebolag, i utländskt bank
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1069

3

företag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars ändamål kan

anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis

eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller företag som nu nämnts,

Medverkar postbanken vid emission av aktier eller förlagsbevis på den

allmänna marknaden, får banken förvärva aktie eller förlagsbevis som ingår

i emissionen. Sådan aktie eller sådant förlagsbevis skall banken dock

avyttra så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet.

Om synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen förlänga denna frist.

6 §

För att skydda fordran får postbanken dels på offentlig auktion eller

fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller

pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart att postbanken annars

skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för fordran övertaga för fordringen

pantsatt eller annan egendom. Utgöres köpt eller övertagen egendom

av fastighet, gruva, fabrik eller annan liknande anläggning eller fartyg, får

postbanken i utbyte mot sådan egendom med tillhörande lös egendom förvärva

aktie i bolag, som bildats för att förvalta egendomen eller för att fortsätta^

en med denna driven verksamhet, eller förlagsbevis, som utfärdats

av sådant bolag. Postbanken får därjämte förvärva aktie i bolag, i vilket

postbanken enligt detta stycke förut förvärvat aktie, om uppenbar fara är

att postbanken annars skulle lida förlust.

Har postbanken enligt första stycket förvärvat aktie i bolag eller av aktiebolag

utfärdat förlagsbevis, får postbanken, om aktiebolaget överlåter sina

tillgångar på annat aktiebolag, byta ut aktien eller förlagsbeviset mot aktie

i det andra aktiebolaget eller förlagsbevis som utfärdats av detta bolag.

Egendom som postbanken förvärvat enligt denna paragraf skall avyttras

så snart det lämpligen kan ske och senast när avyttring kan äga rum

utan förlust för postbanken.

Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos bankinspektionen.

7 §

Postbanken skall till täckning av de risker som är förenade med bankrörelsen

ha kapital till visst lägsta belopp. Detta bestämmes i förhållande till

postbankens tillgångar och till garantiförbindelser som banken ingått (placeringar).

Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande

fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos

riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun

eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning,

vars reglemente fastställts av Konungen, eller kreditaktiebolag,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig

samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under

A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag eller

försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran,

som anges under A 1—3, och

5. garantiförbindelser för vilka postbanken fått säkerhet i värdehandling

eller fordran, som anges under A 1—4,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som anges under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag

än som avses under A 3 svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som anges under B 1 eller 2,

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt

till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet

av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad

som hör till tomträtten, eller

fordran med förmånsrätt på grund av lagen (1966: 701) om förmånsrätt

för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,

om förmånsrätten får göras gällande på postbankens föranstaltande,

4. garantiförbindelser för vilka postbanken fått säkerhet i värdehandling

eller fordran, som anges under B 1—3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller

tvåfainiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån

utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten

är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem

och etthundra procent av det uppskattade värdet av den

fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till

tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell

verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio

procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i

fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till

tomträtten,

förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller

borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugofemtusen

kronor,

2. garantiförbindelser för vilka postbanken fått säkerhet i form av Arärdehandling,

fordran eller borgensförbindelse som anges under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt

femte och sjätte styckena skall avräknas från postbankens risktäckande

kapital.

För placeringar, som anges under A, fordras ej risktäckande kapital. 1

övrigt skall postbanken vid varje tidpunkt ha risktäckande kapital till lägst

ett belopp, som motsvarar sammanlagt

en procent av summan av placeringar, som anges under B,

fyra procent av summan av placeringar, som anges under C, och

åtta procent av summan av placeringar, som anges under D.

Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt

nominella belopp.

Med postbankens risktäckande kapital avses stamkapital, statsverkslån,

dispositionsfond och balanserade vinstmedel.

Från postbankens risktäckande kapital skall avräknas det bokförda värdet

av vad banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till annat

in- eller utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan

avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare.

Har postbanken väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslu
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969 5

lande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvals för att

bereda banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande

behov, skall från postbankens risktäckande kapital avräknas

åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget

och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot

bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som postbanken bestämt på grundval

av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel

till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande

av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet

läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet

för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl

föranleder annat.

8 §

Postbanken skall hålla eu med hänsyn till rörelsens art och omfattningtillräcklig

kassareserv.

Kassareserven skall bestå av tillgångar som med lätthet kan förvandlas

i pengar och skall tillsammans med inneliggande kassa uppgå till lägst ett

belopp som svarar mot tio procent av postbankens samtliga förbindelser

med undantag av lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband

med återlån enligt fondens reglemente och garantiförbindelser. Nedgår

kassareserven tillfälligt under föreskrivet belopp, skall den snarast ökas

till detta.

Är tillgång som anges i andra stycket pantsatt, får den ej räknas in i

kassareserven. Utgör tillgången säkerhet för avtalad kredit som postbanken

ej begagnat till fullo, får den ändå beräknas till det belopp, som banken enligt

avtalet har rätt att ytterligare erhålla vid anfordran.

9 §

Kredit får beviljas endast mot betryggande säkerhet i fast eller lös egendom

eller i form av borgen. Utan säkerhet får dock kredit lämnas till ett

sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst tre procent av

summan av postbankens risktäckande kapital och dess inlåning. Därutöver

får kredit utan säkerhet beviljas

1. sådan låntagare, som avses i 7 § första stycket A 2 eller 3, samt utländskt

bankföretag,

2. samfällighet som avses i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,

såvida krediten ej överstiger belopp för vilket förmånsrätt åtnjutes

på grund av lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt

nämnda lag och förmånsrätten får göras gällande på postbankens föranstaltande,

3. näringsidkare i och för hans rörelse, om krediten är kortvarig.

Aktie i bolag, som huvudsakligen förvaltar eller driver handel med aktier

eller som idkar emissionsrörelse, får mottagas som pant endast om aktien

noteras vid fondbörs här i landet. Vad nu sagts gäller även förlagsbevis, som

utfärdats av sådant bolag.

10 §

Postbanken skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kredit i sådan omfattning,

att fara kan uppkomma för bankens säkerhet, icke lämnas till samma

låntagare eller till låntagare, som är förbundna med varandra i väsentlig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

ekonomisk intressegemenskap, eller mot säkerhet av aktier eller förlagsbevis,

som utgivits av samma aktiebolag eller aktiebolag som är förenade i

sådan gemenskap som nu nämnts.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på borgen och annan garantiförbindelse

till postbanken.

11 §

Om jäv i kreditförhållanden i postbanken meddelas bestämmelser av

Konungen.

12 §

Bestämmelserna om kredit i 9—11 §§ äger motsvarande tillämpning på

garantiförbindelse som postbanken ikläder sig.

13 §

Ställes lån icke att betalas inom ett år, skall postbanken förbehålla sig rätt

att säga upp lånet till återbetalning senast inom sagda tid.

Utan förbehåll enligt första stycket får postbanken

1. bevilja återlån enligt reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens

förvaltning med längre löptid än ett år,

2. utlämna andra lån mot skuldebrev med längre löptid än ett år till ett

sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst tjugofem procent

av summan av postbankens risktäckande kapital och dess inlåning efter

avdrag för lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband med

återlån.

Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren

för postbankens förbindelser. Lån som avses i andra stycket 2 får icke

ställas på längre återbetalningstid än tio år. Har för sådant lån icke ställts

säkerhet i fast eller lös egendom, skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning

i förhållande till den tid för vilken lånet beviljas.

Postbanken skall förbehålla sig rätt att säga upp lån som avses i andra

stycket till återbetalning senast inom tre månader, om säkerheten för lånet

försvagas i märklig mån eller, i fråga om lån utan säkerhet, om trygghet

icke längre föreligger för låneförbindelsens fullgörande.

Denna paragraf äger icke tillämpning på lån, för vars fulla gäldande staten,

kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar. Tredje stycket

första punkten gäller dock även sådant lån.

14 §

Postbanken får ej vid avtal om kredit eller annars i sin rörelse förbehålla

sig andel i vinst på affär som banken själv icke har rätt att avsluta.

Ej heller får postbanken, om det ej är fråga om utdelning på aktier eller

vad som annars kan tillkomma banken som ägare av aktier, på annat sätt

beredas andel i vinst på verksamhet som banken själv icke får driva.

15 §

När postbanken beviljar kredit, får banken ej göra förbehåll att kreditbeloppet

eller del av detta skall sättas in hos banken för längre tid än sex månader

eller på längre tids uppsägning än sex månader.

16 §

Postbanken får ej utfärda tryckt eller graverad, till innehavaren eller

till viss man eller order ställd förbindelse eller ikläda sig ansvarighet för

sådan förbindelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969 7

17 §

Motbok eller annat bevis, som postbanken utfärdar om tillgodohavande på

räkning, skall ställas till viss man och innehålla att överlåtelse får ske endast

till viss man och att överlåtelsen bör anmälas hos banken.

Postbanken får ej träffa förbehåll om rätt för banken att åberopa betalning

till annan än rätt innehavare av motbok.

Om efterlysning och dödande av förkommen motbok finns särskilda bestämmelser.

18 §

Innan postbanken inrättar bankkontor som uteslutande är avsett för bankens

rörelse, skall postbanken inhämta yttrande från nämnden för bankkontorsetablering.

Inrättas bankkontor, skall det omedelbart anmälas hos bankinspektionen.

19 §

Omyndig får utan förmyndares tillåtelse förfoga över medel som den

omyndige själv satt in hos postbanken efter det att han fyllt sexton år. Utan

den omyndiges samtycke får postbanken ej betala ut sådana medel till förmyndaren.

Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhändertaga

medlen och företett bevis på detta hos postbanken, får den omyndige

ej längre förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall

antecknas på insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes

hos banken.

Medel som förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken får,

utom såvitt angår ränta som stått inne kortare tid än ett år, tagas ut utan

överförmyndarens tillstånd endast om förbehåll om detta skett enligt 15 kap.

9 § andra stycket balken. överförmyndaren kan när som helst förordna, att

förbehållet ej skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på bevis eller i

motbok, som utfärdats om insättningen, överförmyndare, förmyndare och

god man har på begäran rätt att erhålla bevis om beloppet av de medel, som

sättes in eller står inne, och i förekommande fall intyg att meddelat tillstånd

icke utnyttjats.

Årsredovisning

20 §

Postbanken avger för varje räkenskapsår redovisning för förvaltningen av

bankens angelägenheter genom att upprätta balansräkning avseende bankens

ställning vid räkenskapsårets utgång, vinst- och förlusträkning samt

förvaltningsberättelse med förslag om hur vinst eller förlust skall disponeras.

Räkenskapsåret omfattar kalenderåret.

Balansräkningen, vinst- och förlusträkningen samt förvaltningsberättelsen

fastställes av Konungen.

Den fastställda årsredovisningen skall av postbanken kungöras på lämpligt

sätt och hållas tillgänglig på postanstalterna.

21 §

I fråga om postbankens balansräkning gäller följande.

Tillgångar får icke tagas upp vare sig över verkliga värdet eller till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

högre belopp än det, vartill kostnaderna för deras anskaffning uppgått, om ej

annat följer av denna paragraf.

Andra tillgångar än sådana som är avsedda till stadigvarande bruk för

postbanken får, om upplysning rörande förhållandet lämnas i förvaltningsberättelsen,

tagas upp till högre belopp än som svarar mot kostnaderna för

deras anskaffning, dock ej över verkliga värdet.

Har under räkenskapsåret kostnader lagts ned för att förbättra tillgång,

som är avsedd till stadigvarande bruk för postbanken, eller har sådana

kostnader balanserats från tidigare räkenskapsår, får de inräknas i anskaffningskostnaderna.

Tillgången får annars icke tagas upp till högre belopp än

det vartill den var uppförd i närmast föregående balansräkning. Tillgång som

måste anses äga ett bestående värde väsentligt överstigande nämnda belopp

får dock tagas upp till högst detta värde, om bankinspektionen medgivit det.

I fråga om fast egendom får ej i något fall uppskrivning ske över senast

fastställda taxeringsvärdet.

För fordran, som förfaller eller kan av postbanken sägas upp till betalning

först efter längre tid än ett år, får värdet icke sättas högre än att avkastning

erhålles efter en räntefot som svarar mot det allmänna ränteläget.

Osäkra fordringar tages upp högst till det belopp varmed de beräknas

komma att inflyta. Värdelösa fordringar får icke tagas upp som tillgång.

Förvaltningskostnader får icke tagas upp som tillgång.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna paragraf meddelas av

bankinspektionen.

22 §

I balansräkningen skall tillgångar och skulder fördelas i poster på sätt

som kan anses påkallat med hänsyn till verksamhetens art och god redovisningssed.

Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av postbankens borgens-

och övriga garantiförpliktelser, i den mån de icke tagits upp bland

skulderna. Dessutom skall inom linjen tagas upp det sammanlagda bokförda

värdet av panter som postbanken ställt,

Inom linjen skall också anges de pensionsåtaganden som icke tagits upp

bland skulderna.

23 §

Vinst- och förlusträkning skall ställas upp så, att en tillfredsställande redovisning

erhålles för hur vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit.

Intäkter och kostnader skall fördelas i lämpliga poster.

I vinst- och förlusträkningen skall som kostnad för rörelsen tagas upp det

belopp som efter avräkning enligt företagsekonomiska grunder mellan postverkets

olika rörelsegrenar funnits vara att hänföra till postbanksrörelsen.

24 §

I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det kan ske utan förfång för

banken, upplysning lämnas om sådana förhållanden som är av betydelse för

bedömningen av bankens ställning och resultatet av dess verksamhet samt

styrelsens förvaltning som ej framgår av balansräkningen eller vinst- och

förlusträkningen. Berättelsen skall dessutom redovisa händelser av väsentlig

betydelse för postbanken även när de inträffat efter räkenskapsårets

slut.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

9

Har tillgång som är avsedd till stadigvarande bruk för postbanken skrivits

upp för räkenskapsåret, skall redogörelse lämnas för grunden till uppskrivningen,

för det belopp varmed uppskrivning skett och för användningen av

beloppet. Att upplysning skall lämnas i fråga om andra tillgångar, som upptagits

till högre belopp än kostnaderna för deras anskaffning, föreskrives i

21 § tredje stycket.

Särskilda bestämmelser

25 §

Enskilds förhållande till postbanken får ej obehörigen yppas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

Genom lagen upphäves förordningen (1922:277) angående postsparbanken,

förordningen (1924:378) angående postgirorörelsen och reglementet

(1968: 683) om förvaltningen av postbankens medel.

Vid bokslut som sker för tidigare verksamhetsår än 1975 får svenska, fullgoda,

räntebärande obligationer förvärvade före den 1 januari 1970 och räntebundna

lån beviljade före nyssnämnda dag värderas enligt 48 § första

stycket 1 och 2 lagen (1955: 416) om sparbanker i dess lydelse före den 1 januari

1969.

I fråga om avgivande, fastställande och kungörande av redovisningshandlingar

som avser verksamhetsåret 1969 gäller äldre bestämmelser.

I anledning av propositionen har väckts

dels de likalydande motionerna I: 1124 av herr Tistad m. fl. och II: 1296

av herr Andersson i Örebro m. fl., vari yrkas att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skall hemställa om ett förnyat förslag till samverkan mellan

postbanken och andra banker, främst Sveriges Kreditbank, med beaktande

av vad som anförts i motionerna om att samverkan mellan kreditinstitutioner

endast bör tillåtas och stimuleras när den kan tänkas vara till gagn för

effektiviteten i samhällets kreditförsörjning som helhet;

dels de likalydande motionerna I: 1123 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och

II: 1297 av herr Magnusson i Borås, vari yrkas att riksdagen vid sitt ställningstagande

till punkt 4 i propositionens hemställan skall uttala, att vid

beräknande av postbankens skattemotsvarighet hänsyn bör tagas även till

kommunal utdebitering.

Motionerna

I motionerna I: 1124 och 11: 1296 uttalas att det inte finns anledning att

betvivla de företagsekonomiska fördelarna för postbanken och Sveriges Kreditbank

av ett samgående men att dessa fördelar inte bör ges avgörande betydelse

som argument för samverkan. Hänsyn bör, menar motionärerna,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

också tagas till effektiviteten i samhällets kreditförsörjning. Postbankens

koncentration av utlåningen på långfristigare bostads- och kommunkrediter

bedömes som värdefull och anses böra bibehållas. Ett närmare samarbete

mellan postbanken samt affärsbanker, sparbanker etc. betecknas som lämpligt

exempelvis om det sker i den formen att bankerna utan restriktioner

löser in varandras betalningsmedel. Vissa av förslagen i propositionen är,

säger motionärerna, inte ägnade att öka konkurrensen på kreditmarknaden.

Härvidlag nämns förslagen om gemensamma styrelseledamöter, rörande beräkningen

av kostnaderna för postbankens andel i postverkets kreditnät och

om ökad kreditgivning från postbanken till näringslivet.

I motionerna I: 1123 och II: 1297 anföres att postbankens bibehållna särställning

i fråga om företagsform i flera avseenden medför konkurrensfördelar

i förhållande till andra kreditinstitut. Särskilt vill motionärerna fästa

uppmärksamheten på att postbanken inte avses komma att erlägga kommunalskatt.

För kommunerna innebär detta, påpekas det, att deras skatteunderlag

minskar om postbanken på övriga kreditinstituts bekostnad ökar

sin marknadsandel. Som önskvärt betecknas ett system med fördelning mellan

kommunerna av kommunalskatt som erlagts av postbanken.

Utskottet

Postbanken blir enligt det framlagda förslaget till lag om postbanken inordnad

i det system med enhetliga rörelseregler som sedan detta års början

gäller för affärsbankerna, sparbankerna och jordbrukets kreditkassor. Utskottet

tillstyrker att så sker och har ingenting att erinra mot lagförslaget.

Kapitaltäckningsreglerna i den nya lagen medför att postbankens kapitalbehov

ökar. Kapitalbehovet föreslås bli tillgodosett enligt principer som i allt

väsentligt hämtats från affärsverlcsutredningens förra året framlagda betänkande

(SOU 1968:45). Departementschefen betonar att han ännu inte

tagit ställning till dessa principer.

De riktlinjer för kapitalbildning i postbanken och för postbankens skyldigheter

i fråga om avkastning m. m. som anges i propositionen är enligt utskottets

uppfattning välmotiverade. Endast beträffande en detalj har motionsyrkande

om avvikelse från propositionen framkommit. Detta yrkande,

i motionerna I: 1123 och II: 1297, gäller den motsvarighet till övriga kreditinstituts

inkomstskatt som postbanken föreslås bli skyldig att erlägga till

statsverket. I anslutning till affärsverksutredningen har departementschefen

beräknat denna skattemotsvarighet till 40 procent av den redovisade

vinsten, den procentsats som för affärsbankerna och numera även för sparbankerna

och jordbrukets kreditkassor gäller i fråga om statlig inkomstskatt.

I motionerna I: 1123 och II: 1297 begärs att vid beräknandet av skatte
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

11

motsvarigheten hänsyn skall tagas också till kommunal utdebitering. Någon

precisering av förslaget, uttryckt i alternativ procentsats eller på annat sätt,

gör motionärerna emellertid inte. Departementschefen uttalar att han inte

anser att postbanken skall åläggas att betala kommunal inkomstskatt. Utskottet

ansluter sig till denna bedömning och avstyrker motionerna I: 1123

och 11: 1297.

Vidare föreslås i propositionen riktlinjer för ett närmare samarbete mellan

postbanken och den likaledes statsägda Sveriges Kreditbank. Frågan

därom kan bedömas fristående från frågan om ändrade rörelseregler för

postbanken. Den vidgade rörelsefrihet som postbanken erhåller enligt den

nya lagen utgör emellertid en förutsättning för att relationerna mellan postbanken

och Kreditbanken skall kunna utformas helt efter de förordade riktlinjerna.

Genom ett vidgat samarbete mellan de båda statliga bankerna öppnas

möjlighet för att dessa kan få väsentligt större betydelse som konkurrensfaktor

på kreditmarknaden än för närvarande. Utskottet bedömer denna

möjlighet som värdefull och finner de konkreta uppslag till samarbete på

olika områden som anges i propositionen vara väl värda att pröva. Utskottet

noterar att samarbetet i vissa hänseenden torde resultera i en förbättring

av de båda bankernas service till kunderna.

I motionerna I: 1124 och II: 1296 framförs kritik mot samordningsförslaget.

Motionärerna vänder sig särskilt mot tanken att postbanken i större utsträckning

än nu skulle lämna krediter till näringslivet. Bakom vad som i

propositionen anförs om samarbetet finner de ett outtalat syfte att de båda

berörda bankerna skall få konkurrensfördelar i förhållande till övriga kreditinstitut,

fördelar som från »allmänna synpunkter vore mindre lyckliga».

Utskottet delar inte motionärernas farhågor. Från »allmänna synpunkter»

framstår förslaget fastmer som ytterst välbefogat, eftersom det som ovan

antytts kan leda till en ökad konkurrens på kreditmarknaden. Att postbanken

får möjlighet att utvidga sin kreditgivning till näringslivet bedömer utskottet

därför som en fördel. I övrigt vill utskottet understryka departementschefens

uttalande att någon mera genomgripande förändring i postbankens

traditionella inriktning på bostads- och kommunkrediter inte är

åsyftad.

Organisatoriskt avses samarbetet baseras bl. a. på ett betydande personsamband

mellan de båda bankernas styrelser. Utskottet finner denna anordning

lämplig och tillstyrker propositionens förslag till organisatoriska

förändringar med avseende på postbanken och postverket i dess helhet.

Den i motionerna I: 1124 och II: 1296 framförda kritiken mot propositionen

gäller också det föreslagna antalet gemensamma styrelseledamöter. Av

vad utskottet har anfört framgår att utskottet härvidlag liksom i övrigt avstyrker

motionerna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

A) att riksdagen antager det genom propositionen nr 158

framlagda förslaget till lag om postbanken;

B) att riksdagen med avslag på motionerna I: 1123 och

II: 1297 godkänner de i propositionen nr 158 förordade riktlinjerna

för kapitalbildning i postbanken och för postbankens

skyldigheter i fråga om avkastning och utgivande av

skattemotsvarighet;

C) att riksdagen med avslag på motionerna I: 1124 och

II: 1296 godkänner de i propositionen nr 158 förordade riktlinjerna

för samarbete mellan postbanken och Sveriges Kreditbank

samt medger att postverket omorganiseras efter i

huvudsak de riktlinjer som förordats i propositionen och att

postbanken får de där förordade befogenheterna i fråga om

sin organisation.

Stockholm den 2 december 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Palm (s), Stefanson (fp)*,

Åkerlund (m), Lundin (s), Brundin (in), Mattsson (ep)* och Stadling (s);

från andra kammaren: herrar Regnéll (in), Bengtsson i Landskrona

(s), Börjesson i Glömminge (ep), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s), Hyllander

(fp), fru Dahl (s) och herr Stridsman (ep)*.

* Ej närvarade vid justeringen.

Reservationer

1) vid utskottets hemställan under B

av herrar Stefanson (fp), Åkerlund (m), Brundin (m), Mattsson (ep),

Regnéll (in), Börjesson i Glömminge (ep), Hyllander (fp) och Stridsman

(ep), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med orden

»De riktlinjer för» och slutar på s. 11 med orden »motionerna I: 1123 och

11: 1297» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»De riktlinjer för kapitalbildning i postbanken och för postbankens skyldigheter

i fråga om avkastning in. m. som anges i propositionen kan utskot
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

13

tet i det stora hela godtaga. På en punkt är emellertid eu ändring påkallad.

Såsom framhålles i motionerna I: 1123 och II: 1297 innebär det föreslagna

systemet för beräknande av skattemotsvarighet för postbanken inte att kravet

på konkurrenslikställighet i detta hänseende blir tillgodosett. Utan någon

motivering har departementschefen nämligen underlåtit att vid angivandet

av procentsats för skattemotsvarigheten beakta den kommunala inkomstskatten.

Utskottet föreslår att skattemotsvarigheten i stället bestäms

till 53 procent, så att den kommer att bättre svara mot den totala inkomstskattebelastning

som åvilar övriga kreditinstitut. Det bör också eftersträvas

att snarast låta vederbörande kommuner få del av de ytterligare medel som

skulle tillkomma dem om postbanken vore skattskyldig för sin rörelse. Utskottet

förordar att, samtidigt som riktlinjerna för skattemotsvarigheten

provisoriskt utformas i enlighet med vad ovan sagts, en utredning kommer

till stånd med nu angivna vidare syfte.»;

dels att utskottet under B bort hemställa

»B. att riksdagen i anledning av propositionen nr 158 i

ifrågavarande delar samt motionerna I: 1123 och II: 1297

godkänner de riktlinjer för kapitalbildning i postbanken

och för postbankens skyldigheter i fråga om avkastning och

utgivande av skattemotsvarighet som utskottet ovan angivit.

»;

2) vid utskottets hemställan under C

av herrar Stefanson (fp), Åkerlund (m), Brundin (m), Mattsson (ep),

Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (ep), Hyltander (fp) och Stridsman

(ep), vilka ansett

dels att det avsnitt på s. 11 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Genom ett vidgat» och slutar med orden »i övrigt avstyrker motionerna»

bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»I motionerna I: 1124 och II: 1296 framförs viss kritik mot förslaget. Motionärerna

tar avstånd från det snävt företagsekonomiska betraktelsesätt

som kännetecknar propositionen. De vänder sig mot tanken att postbankens

resurser skall på bekostnad av dess traditionella kreditgivning till bostadsproduktionen

och kommunerna i ökad utsträckning användas för kreditgivning

till näringslivet. Dessutom ställer de en rad betydelsefulla frågor

rörande det ekonomiska och organisatoriska sambandet mellan postbanken

och postverket i övrigt.

Utskottet har i princip ingenting att erinra mot ett vidgat samarbete mellan

postbanken och Sveriges Kreditbank. Vad motionärerna anför är emellertid

värt allvarligt beaktande. Samarbetet mellan de båda instituten får

inte utformas enbart på grundval av vad som är företagsekonomiskt fördelaktigt

för dessa. Postbankens karaktär av huvudsakligen kapitalmark
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

nadsinstitut bör bibehållas. En ändring av dess nuvarande utlåningsinriktning

skulle nämligen menligt påverka bostadsfinansieringen och möjligheterna

att tillgodose kommunernas lånebehov. I detta sammanhang vill utskottet

— i anslutning till vad som anförts av vissa remissinstanser — som

sin mening uttala att det inte förefaller rationellt eller behövligt att postbanken

ägnar sig åt specialbetonade rörelsegrenar såsom arbitrage-, emissions-,

fondhandels- och notariatverksamhet. Angeläget är att kostnadsfördelningen

mellan postbanksrörelsen och den allmänna poströrelsen blir korrekt.

Som departementschefen antytt bör bankinspektionen och riksrevisionsverket

kunna ägna denna fråga uppmärksamhet. För att kravet på konkurrenslikställighet

skall tillgodoses bör postbanken inte i postalt hänseende

åtnjuta fördelar som inte erhålles av andra kreditinstitut.

Utskottet föreslår att riksdagen visserligen godtar tanken på ett ökat samarbete

mellan postbanken och Kreditbanken men därvid understryker att

vid den närmare utformningen av samarbetet hänsyn bör tagas till vad utskottet

här anfört. Yad gäller den organisatoriska sidan av samordningen

finns det enligt utskottets mening skäl att överväga en minskning av antalet

gemensamma ledamöter i de båda bankernas styrelser. Utskottet finner det

önskvärt att största möjliga utrymme bevaras för iekmannamedverkan i

ledningen för postbanken och för postverket i dess helhet.»;

dels att utskottet under C bort hemställa

»C. att riksdagen i anledning av propositionen nr 158 i

ifrågavarande delar samt motionerna 1:1124 och 11:1296

godkänner riktlinjer för samarbete mellan postbanken och

Sveriges Kreditbank, medger omorganisation av postverket

samt medger befogenheter för postbanken i fråga om dess

organisation, allt i enlighet med vad utskottet ovan angivit.

»

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:430 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om postbanken, m. to. a1 i texten