Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av en riksdagens informationst jänst.

1969-02-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:7, Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av en riksdagens informationst jänst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 7—8

Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1969

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av en riksdagens

informationst jänst.

I de likalydande motionerna 1:278 av herr Brundin och 11: 379 av herr

Clarkson m. fl. hemställes, att riksdagen skall besluta att inrätta en riksdagens

informationstjänst samt uppdraga åt riksdagens förvaltningskontor

att utarbeta de närmare bestämmelserna för dess verksamhet i enlighet

med de riktlinjer som anförts i motionerna.

Motionerna

Behovet av förbättrad kontakt mellan riksdagen och allmänheten moti\eras

kritik av det etablerade samhällets demokratiska uppbyggnad och förekomsten

av osaklig kritik mot riksdagen och dess ledamöter, t. ex. i samband

med införandet av ny pensionsordning för riksdagsmän. Efter att

ha erinrat om tidigare förslag till utvidgning av riksdagens informationsverksamhet

uttalar motionärerna att det gäller att aktivt söka utplåna

vanföreställningar och ge riksdagen en ny ställning i människors medvetande.

Den förestående enkammarreformen erbjuder, framhåller de, ett

naturligt tillfälle härtill. Reformen förutsätts komma att av massmedia

följas med ett intresse som kan utnyttjas för en ny inriktning av riksdagens

utåtriktade verksamhet. För planering av denna föreslås inrättande av ett

kontaktorgan som bl. a. skall genomföra en populärt upplagd informationskampanj

som kan ge massmedia en impuls att på ett tilldragande

sätt lansera den nya riksdagen.

Tidigare behandling av likartade motioner

Riksdagen har 1967 och 1968 avslagit motioner om inrättande av en

tjänst som riksdagens pressombudsman. Bankoutskottet har i sammanhang

härmed (uti. 1967:22, 1968: 13) redogjort för massmedias bevakning av

riksdagsarbetet och för åtgärder som riksdagen vidtagit för att informera

om detta.

Beträffande massmedias bevakning av riksdagsarbetet

har lämnats följande uppgifter. Tidningarnas telegrambyrå AB (TT) får

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 7—8

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1969

2

till sin riksdagsredaktion överlämnat allt löpande arbetsmaterial och sammanställer

på grundval därav kontinuerligt rapporter om nya ärenden.

Före kamrarnas arbetsplena sänder riksdagsredaktionen ut förteckningar

över ärendena med redogörelser för utskottsbetänkandenas huvudinnehåll.

Utförliga referat av kammardebatterna distribueras fortlöpande till tidningarnas

referenter, partiernas nyhetsbyråer etc. samt till specialabonnenter

i Stockholm och landsorten. På grundval av debattreferaten sammanställs

översikter som jämte referat av nya propositioner, motioner etc.

sänds till alla teleprinteranslutna abonnenter. Därutöver upprättas journalistiskt

upplagda sammanfattningar. Stockholmstidningarna och ett par

landsortstidningar har egna medarbetare med ganska fast stationering i

riksdagshuset. En omfattande informationsförmedling sker genom partiernas

nyhetsbyråer och genom Förenade landsortstidningar AB. TT:s material

används även av radion och televisionen, vilka dessutom har egna

reportrar och referenter och egna direktreportage.

Sedan början av år 19(57 förekommer i större utsträckning än tidigare

viss informationsverksamhet inom riksdagen. Pressöversikter

rörande frågor med anknytning till riksdagsarbetet sammanställs

kontinuerligt och distribueras bl. a. till riksdagens ledamöter. Systematiska

granskningar av hur riksdagens arbete bevakas i radio och television har

genomförts. För pressbevakningen utnyttjas ett par av kamrarnas heltidsanställda

stenografer vilka är erfarna journalister. Även vissa utåtriktade

pressombudsmannauppgifter har fullgjorts.

över de år 1967 väckta motionerna med förslag om en pressombudsmannatjänst

inom riksdagen avgav Publicistklubben och TT remissyttranden,

vari en kritisk hållning till förslaget kom till uttryck.

Publicistkhibben fann det uppenbart att pressombudsmannainstitutionens

möjligheter att förbättra informationen i massmedia övervärderats

av motionärerna och framhöll massmedias strävan att gå direkt till källan

samt deras ambition att sovra informationsmaterialet och bedöma det utifrån

ett allmänt nyhetsintresse. Direktkontakter med riksdagsledamöter och

utskottskanslier betecknades som den smidigaste informationsvägen, vilken

skulle komma att utnyttjas även om en pressombudsman tillsattes.

Den föreslagna åtgärden sades kunna få ett resultat rent motsatt det avsedda.

TT påpekade att riksdagsmaterialet ganska sällan bjuder på verkliga

nyheter, eftersom ärendenas vandring genom olika instanser måste innefatta

upprepningar, och att materialets omfång tvingar nyhetsorganen

till koncentration. De stora kontroversiella frågorna bevakas noggrant,

anförde TT, som också framhöll att intresset hos dess abonnenter blir bestämmande

för i vilken utsträckning TT:s betungande bevakning av kammardebatterna

ger upphov till publicitet. TT ansåg att pressen, radion

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1969

3

och televisionen redan tillvaratog varje möjlighet att avvinna materialet

intresseväckande detaljer. Tillsättandet av en pressombudsman skulle sannolikt

inte kunna åstadkomma någon ökning av informationsvolymen och

skulle inte underlätta nyhetsorganens verksamhet i riksdagen. Beträffande

utskottsarbetet betonades att tidningarna föredrar nyheter om vilka de tror

sig vara ensamma och att ökad publicitet kan påräknas som en följd av

större öppenhet eller om utskottsarbetet organiseras på ett mera intresseväckande

sätt.

Bankoutskottet framhöll vid båda tillfällena att enighet torde råda om

att det är önskvärt med en kontinuerlig, mångsidig och initierad information

om riksdagens insats i den politiska beslutsprocessen. De invändningar

som framförts mot förslaget att inrätta en pressombudsmannatjänst

fann utskottet dock beaktansvärda. Bl. a. bedömde utskottet det som osannolikt

att, såsom ibland hävdats, en icke önskad information om ännu ej

offentliggjorda ställningstaganden skulle kunna förhindras genom en pressombudsmans

insatser. Utskottet ansåg det dock önskvärt att riksdagen

strävade efter att göra en mera aktiv insats på informationsområdet. Utskottet

räknade med att den verksamhet på detta område som igångsatts

under talmanskonferensens överinseende skulle fortsätta och att talmanskonferensen

fortlöpande skulle ägna uppmärksamhet åt dess närmare utformning.

Bankoutskottets avstyrkande yttranden åtföljdes såväl 1967 som 1968

av reservationer, vari tre respektive fem ledamöter uttalade sig för en utredning

rörande riksdagens utåtriktade informationsverksamhet.

Vissa andra motioner vid årets riksdag

I motionen II: 994 har hemställts om åtgärder i syfte att vidga informationen

till allmänheten i ärenden som behandlas av regering och riksdag.

Allmänna beredningsutskottet har i sitt utlåtande över motionen (nr 5)

erinrat om att den år 1967 tillkallade informationsutredningen enligt sina

direktiv skall pröva behovet av en vidgad information om samhällets

verksamhet och ange målsättning för samhällsinformationen. I avvaktan

på utredningens förslag har utskottet ansett motionen II: 994 böra lämnas

utan åtgärd, vilket också blivit riksdagens beslut.

I motionerna 1:251 och 11: 287, vilka hänvisats till konstitutionsutskottet

och ännu inte behandlats av detta, föreslås att riksdagen i anslutning

till det slutliga beslutet om den partiella författningsreformen och efter

närmare utredning inom vederbörande utskott skall ta initiativ till en bred

informationsverksamhet eller andra åtgärder i syfte att fördjupa författningens

medborgerliga förankring. Som förebild för den önskade upplys
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 1 år 1969

ningsverksamheten nämner motionärerna det arbete som föregick högertrafikreformen

och som omfattade bl. a. information via massmedia, inom

organisationerna och till skolor och andra läroanstalter.

Utskottet

Tre år i följd har nu väckts motioner om inrättande inom riksdagen av

en särskild informationsfunktion, vars syfte framför allt skulle vara att

söka få till stånd fylligare och korrektare upplysningar om riksdagen och

dess arbete bl. a. i olika massmedia. Förslagen har 1967 och 1968 avsett en

befattning som pressombudsman, medan i år en »riksdagens informationstjänst»

föreslås. Liksom sina föregångare reagerar årets motionärer mot

att riksdagen och dess ledamöter i olika sammanhang utsätts för osaklig

kritik. Den förestående enkammarreformen erbjuder enligt motionärernas

mening en naturlig anledning att bredda och fördjupa riksdagens kontaktoch

informationsverksamhet.

Utskottet har i sina tidigare utlåtanden i ämnet understrukit önskvärdheten

av en kontinuerlig, mångsidig och initierad information om riksdagens

insats i den politiska beslutsprocessen. Det finns anledning att upprepa

detta uttalande men också aLt slå fast att den nuvarande informationen

om riksdagsarbetet på det hela taget fyller högt ställda krav. Bl. a.

kan pekas på den mycket ingående och objektiva bevakning som TT

ägnar riksdagens verksamhet och vars resultat får vid spridning. Att massmedia

av utrymmesskäl eller på grund av egna värderingar av materialets

nyhetsintresse publicerar endast en begränsad del av den information som

tillställs dem är ett förhållande som riksdagen torde ha svårt att påverka.

Den publicitet som gäller omständigheter vilka riksdagens ledamöter,

grupper bland dem eller organ inom riksdagen betraktar som i förtid offentliggjorda

är ofta ett resultat av en mera aktiv politisk nyhetsjournalistik

som under de senaste åren vunnit ökad utbredning. Även om reaktionen

däremot i vissa fall kan vara lättförståelig, torde få konstateras att det här

rör sig om en naturlig nyhetsbevakning.

Det nu föreliggande förslaget till mera aktiva informationsinsatser från

riksdagens sida synes i väsentlig mån bygga på intryck av företags och

organisationers public-relalions-verksamhet. Även om motionerna helt visst

innehåller beaktansvärda påpekanden ifrågasätter utskottet om det skisserade

programmet är fullt tillämpligt på ett organ av riksdagens typ, vilket

ständigt är föremål för massmedias spontana uppmärksamhet och vars

ledamöter och tjänstemän har ett omfattande och rikt utnyttjat kontaktnät.

Vad särskilt gäller motionärernas betonande av enkaminarreformens

betydelse i publicitetsavseende vill utskottet framhålla att övergången till

enkammarsystem, samtidigt som den utan tvivel kan stimulera intresset

för riksdagen, också medför praktiska problem som måste lösas om man

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7 år 1969 5

vill skapa förutsättningar för en i allo positiv framställning i massmedia

av riksdagens verksamhet. Utskottet vill erinra om att hithörande frågor

— som behandlats av konstitutionsutskottet i dess utlåtande 1968 nr 20

om författningsreformen — är föremål för övervägande inom grundlagberedningen.

Med vad hittills anförts har utskottet ingalunda velat vända sig mot motionärernas

grundläggande tes att riksdagen bör eftersträva en väsentligt

förbättrad kontakt med och information till allmänheten. Motionärernas

yrkande att riksdagen nu skall besluta inrätta en riksdagens informationstjänst

kan utskottet inte tillstyrka, dels emedan utskottet av ovan antydda

skäl ställer sig tveksamt till effekten av en sådan åtgärd, dels emedan inrättande

av ett nytt organ som kräver medelsanvisning inte bör beslutas

utan föregående utredning. Utskottet förutsätter emellertid att den redan

existerande informationsverksamhet som bedrivs under talmanskonferensens

överinseende vidmakthålles och vidareutvecklas. Genom nya initiativ

inom ramen för denna verksamhet bör syftet med de föreliggande motionerna

i det väsentliga kunna tillgodoses. Utskottet vill framhålla möjligheten

att talmanskonferensen överväger åtgärder vid fall av uppenbart missvisande

och för riksdagens ledamöter kränkande publicitet.

Utskottet vill slutligen erinra om att riksdagen på konstitutionsutskottets

förslag (uti. 1968:20) beslutat att en utredning om riksdagens personal-

och förvaltningsorganisation skall tillsättas under innevarande

vårsession. Denna utredning torde få anledning att också ägna uppmärksamhet

åt riksdagens informationsverksamhet.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 278 och II: 379.

Stockholm den 27 februari 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s), Strandberg (m) och

Österdahl (fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (nr), Hagnell (s)*, Franzén

i Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep),

Rask (s), Fälldin (ep)* och Löfgren (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Åkerlund (m) och Strandberg (m).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.