Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående näringspolitiken.

1969-03-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1969:9, Utlåtande i anledning av motioner angående näringspolitiken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1969

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av motioner angående näringspolitiken.

I de likalydande motionerna I: 738 av herrar Sundin och Johan Olsson

samt II: 825 av herr Antonsson m. fl. hemställes, att riksdagen skall

1. i princip godkänna de grunder som i motionerna angivits för en aktiv

näringspolitik; samt

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsamt tillsättande av en

parlamentarisk arbetsgrupp för utarbetande av ett preciserat handlingsprogram

för en aktiv näringspolitik i enlighet med vad som anförts i motionerna.

Motionerna

En aktivare näringspolitik anges av motionärerna som ett villkor för ett

effektivt näringsliv som kan ge medborgarna och samhället ökade resurser.

Samhället bör, anser de, användas för en förutsättningsskapande och ramplanerande

politik, vilket innebär att marknadshushållningen korrigeras

eller styrs genom åtgärder på olika samhällsområden. Den av regeringen

förda näringspolitiken karakteriseras som passiv och säges ha föranlett att

produktionsökningen blivit sämre i Sverige än i OECD-länderna genomsnittligt.

Motionärerna erkänner önskvärdheten av en strukturrationalisering

men anser att den förda näringspolitiken har lett till att i åtskilliga fall

även väl utvecklingsbara företag fått läggas ned.

Även regeringen talar numera, framhåller motionärerna, om angelägenheten

av en aktiv näringspolitik, men ett handlingsprogram för en sådan

saknas. Vissa grunder för en dylik politik anges av motionärerna i form av

korta punkter som i tur och ordning behandlar kreditförsörjningen, skattesystemet,

räntepolitiken, konkurrenspolitiken, konsumentpolitiken, det frivilliga

sparandet, ekonomisk stabilitet, den ekonomiska planeringen, utbildningspolitiken,

arbetsmarknadspolitiken, lokaliserings- och regionalpolitiken,

forskning och utvecklingsarbete, företagsrådgivning, de mindre företagens

situation, samarbete mellan företagen, samarbete mellan staten och

näringslivet samt statliga företag. Dessa grunder bör enligt motionärernas

mening i princip godkännas av riksdagen.

Näringspolitiska rådet

Såsom rådgivande organ vid utformningen av vårt lands framtida näringspolitik

inrättades i mars 1968 ett näringspolitiskt råd med statsrådet Krister

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1969

Wickman som ordförande. De övriga tolv ledamöterna är företrädare för

arbetsmarknadsstyrelsen, för arbetsmarknads- och näringslivsorganisationer,

för kreditväsendet och för den ekonomiska forskningen. Rådet biträds

av ett antal experter och har ett kansli förlagt till industridepartementet.

Vid rådets tillkomst angav statsrådet Wickman dess huvudsyfte vara att

åstadkomma en samlad överblick över utvecklingen inom centrala delar av

den svenska ekonomin. Mot bakgrund av ekonomins allmänna utveckling

skall rådet ta till vara och kanalisera de kunskaper och erfarenheter som

erhålls genom utredningsverksamhet på skilda håll. Rådet skall också ta

initiativ till nya branschutredningar som blir påkallade. Rådets bedömningar

på grundval av en sålunda samordnad utredningsverksamhet bör,

enligt statsrådet Wickmans uttalande, »kunna bli ett viktigt underlag för

en målmedveten utformning av en framtidsinriktad näringspolitik från

statsmakternas sida». Beträffande arbetsformerna har bl. a. angivits att

särskilda utredningsgrupper kan tillsättas för olika problemkomplex och

att konkreta utredningsuppdrag kommer att i stor utsLräckning lämnas till

branschorganisationer, utredningsinstitut samt utredningsavdelningarna

inom fackföreningsrörelsen.

Utskottet

Efter en kritisk granskning av vissa huvuddrag i den nu förda näringspolitiken

anger motionärerna i korthet de grunder som enligt deras mening

bör gälla för en aktiv näringspolitik, innebärande »en satsning på förutsättningsskapande

insatser från samhällets sida». Motionärernas näringspolitiska

program är uppdelat i sjutton punkter och spänner över ett brett register

som innefattar bl. a. olika aspekter av den ekonomiska politiken samt

sådana områden som skattesystemet, utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken

och lokaliseringspolitiken. Under varje punkt anförs i några få

satser vad motionärerna betraktar som en önskvärd inriktning av samhällets

åtgärder på området. De mindre företagens särskilda intressen betonas

därvid flerstädes.

Utskottet finner inte anledning att redovisa någon närmare granskning

av motionernas inledande, allmänna avsnitt. Det må vara nog att slå fast att

enighet råder om det angelägna i att samhället för en aktiv näringspolitik

som skapar goda förutsättningar för produktiva insatser av företag inom

skilda näringsgrenar och branscher och utav olika storlek och struktur. Att

i detta sammanhang värdera den nu förda näringspolitiken i allmänna termer

ter sig för utskottet föga meningsfullt. En konstruktiv diskussion om

näringspolitiken förutsätter att olika delspörsmål tas upp till mera ingående

behandling.

När utskottet så riktar uppmärksamheten mot de olika beståndsdelarna i

motionärernas näringspolitiska program kan utskottet inte underlåta att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1969

3

notera att de framförda synpunkterna i de flesta fall har utvecklats alltför

knapphändigt för att kunna betecknas som klara ställningstaganden i kontroversiella

ämnen. Endast beträffande skattesystemet framförs ett par

någorlunda konkreta reformförslag. Under ett par punkter framhåller motionärerna

att några större meningsmotsättningar knappast föreligger i där

berörda avseenden.

Vad motionärerna yrkar är att riksdagen skall dels i princip godkänna de

av dem angivna grunderna för en aktiv näringspolitik, dels anhålla att Kungl.

Maj :t tillsätter en parlamentarisk arbetsgrupp som skall utarbeta ett preciserat

näringspolitiskt handlingsprogram utifrån dessa grunder. Vad gäller

det första yrkandet finner utskottet att det av formella skäl är uteslutet för

riksdagen att göra ett uttalande av det slag som motionärerna tänkt sig.

Endast det andra yrkandet föranleder alltså en prövning i sak. Den föreslagna

åtgärden framstår därvid, av skäl som utskottet närmare skall ange,

såsom klart orealistisk.

På flera av de områden som motionärerna behandlar pågår ett omfattande

utredningsarbete genom särskilda kommittéers eller sakkunnigas försorg.

I anslutning till olika punkter i motionerna kan exempelvis nämnas beträffande

kreditförsörjningen 1968 års kapitalmarknadsutredning, beträffande

konsumentpolitiken konsumentutredningen, beträffande utbildningspolitiken

1968 års utbildningsutredning, beträffande lokaliserings- och regionalpolitiken

1968 års lokaliseringsutredning och beträffande statliga företag

företagsdelegationen. I andra fall har reformer nyligen genomförts eller

föreslagits; härvidlag må erinras om den omgestaltning av företagareföreningarnas

organisation och verksamhet som beslöts 1968 samt om SHIutredningens

förslag i betänkandet »Aktiv företagsutveckling». I detta betänkande

förordas bl. a. en vidgad utredningsverksamhet rörande de mindre

och medelstora företagen. Utskottet föreslår i sitt utlåtande nr 10 omedelbara

åtgärder på detta område. I vissa delar berör motionärerna ämnen som inte

lämpligen kan prövas i ett renodlat näringspolitiskt sammanhang; som

exempel må nämnas räntepolitiken. Erinras bör också om det näringspolitiska

råd som inrättades förra året för att bistå vid utformningen av den

framtida näringspolitiken. Rådet, som består av i första hand företrädare

för arbetsmarknadens och näringslivets organisationer, har bl. a. karaktären

av samlande organ för utredningar rörande olika branscher.

Utskottet finner det uppenbart att det redan av praktiska skäl är ogörligt

att överlåta åt en parlamentarisk arbetsgrupp att behandla hela det i motionerna

angivna ämnesområdet. Verksamheten i en sådan arbetsgrupp skulle

innebära en dubblering av en rad andra organs insatser, och dess arbetsfält

skulle trots inriktningen på näringspolitiska frågor bli alltför omfattande.

Den fortlöpande utformningen av näringspolitiken måste enligt utskottets

övertygelse liksom hittills ske i samverkan mellan regering och riksdag på

grundval av specialiserad utredningsverksamhet rörande större eller mindre,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1969

klart avgränsade problemkomplex. Att formulera mera övergripande näringspolitiska

program synes vara en uppgift för regeringen och för de skilda

politiska partierna. På grundval av sin individuella prioritering av olika

tänkbara åtgärder får de olika meningsriktningarna i sista hand inom riksdagen

aktualisera och ta ställning till konkreta reformprojekt på näringspolitikens

område. Av vad nu sagts framgår att utskottet avstyrker att en

parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts enligt motionärernas förslag.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 738 och II: 825.

Stockholm den 4 mars 1969

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Åkerlund

(m), Lundin (s), Strandberg (m), Larfors (s), Österdahl (fp) och Mattsson

(ep);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m)*, Franzén i Motala (s),

Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep), Rask (s), Haglund

(s), Löfgren (fp) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Mattsson (ep), Börjesson i Glömminge (ep) och Stridsman (ep),

vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Det kan med tillfredsställelse noteras, att från olika håll ett ökat intresse

kommit till synes för en aktiv näringspolitik, som skapar goda förutsättningar

för produktiva insatser av företag inom olika näringsgrenar och

branscher. I praktiken kännetecknas emellertid näringspolitiken, såsom

motionärerna framhåller, av brister, vilka resulterat bl. a. i en relativt svag

produktionsutveckling, i otillräckliga investeringar inom industrin och i

nedläggning av företag, som bort bedömas som väl utvecklingsbara. Det kan

befaras, framhåller motionärerna, att vårt näringslivs konkurrenskraft håller

på att försvagas. De nya insatser som aviserats i form av en utvidgning

av den statliga företagssektorn och ett även i övrigt ökat statligt inflytande

inom näringslivet, bl. a. genom Sveriges investeringsbanlc AB, kan inte eliminera

nämnda brister.

Den främsta drivkraften till framsteg och framåtskridande måste fast
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1969

5

mer, som motionärerna understryker, vara de enskilda människornas egen

vilja till initiativ, verksamhet och ansvar. Denna grundsyn leder till en marknadshushållning,

baserad på konkurrens och fritt konsumtionsval. Marknadshushållningen

måste emellertid korrigeras och styras av samhället, så

att förutsättning skapas för ett näringsliv, som tillgodoser såväl effektivitetskrav

som strävan efter jämlikhet. Det är i denna styrning — innefattande

samlade åtgärder på en rad skilda områden — som den aktiva näringspolitiken

skall komma till uttryck.

Motionärernas slutsats är att ett handlingsprogram för en aktiv näringspolitik

måste fastställas. I motionen anges sammanfattningsvis vissa riktlinjer

som bör vara vägledande vid utformningen av ett sådant handlingsprogram.

Huvudvikten läggs vid åtgärder för tillvaratagande av den nyssnämnda

individuella drivkraften i vår s. k. blandekonomi. Mycket stor vikt

fäster motionärerna vid ett förtroendefullt samarbete mellan samhälle och

näringsliv. Ett ökat statligt engagemang direkt på företagsplanet, som kan

komma att behövas, bör enligt motionärerna i varje särskilt fall preciseras

och motiveras.

För att utforma ett handlingsprogram för aktiv näringspolitik bör enligt

motionärernas uppfattning en särskild parlamentarisk utredning tillsättas.

Utskottet kan i allt väsentligt instämma i de grundsatser som motionärerna

uttalat och finner den föreslagna uppläggningen av ett fortsatt näringspolitiskt

programarbete ändamålsenlig.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen i anledning av motionerna I: 738 och II: 825

hos Kungl. Maj :t anhåller om skyndsamt tillsättande av en

parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta ett preciserat

handlingsprogram för en aktiv näringspolitik i enlighet

med vad utskottet ovan anfört.»

Särskilda yttranden

1) av herrar Åkerlund (m), Strandberg (m) och Regnéll (in), vilka

anfört:

I ett flertal olika motioner har den partigrupp vi representerar lagt fram

förslag till åtgärder inom det område som skulle omfattas av den utredning

som förordas i de nu aktuella motionerna. Såsom framhålles i utskottets

yttrande förutsätter en konstruktiv diskussion om näringspolitiken att olika

delspörsmål tas upp till mera ingående behandling. Vår mening i de sakfrågor

som nu är aktuella har vi därför valt att redovisa när de inledningsvis

nämnda förslagen prövas. Följaktligen har vi här tagit ställning blott till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1969

motionärernas önskemål om en allmän utredning rörande näringspolitiken.

Vad gäller de av motionärerna skisserade riktlinjerna för ett näringspolitiskt

handlingsprogram är vi — såsom kommer att framgå i senare sammanhang

— på många punkter ense med dem. Att punkt för punkt markera

graden av samstämmighet är mot bakgrund av vad vi här sagt inte erforderligt.

2) av herrar Österdahl (fp) och Löfgren (fp), vilka anfört:

I ett flertal olika motioner har den partigrupp vi representerar lagt fram

förslag till åtgärder inom det område som skulle omfattas av den utredning

som förordas i de nu aktuella motionerna. Folkpartiet är i allt väsentligt

ense med centerpartiet om riktlinjerna för en näringspolitik i vårt land.

Vårt partis uppfattning i dessa frågor har klargjorts bl. a. i en för folkpartiets

och centerpartiets företrädare gemensam reservation till bankoutskottets

utlåtande 1968 nr 24. Vidare har näringspolitiska spörsmål vid årets

riksdag tagits upp i en lång rad motioner gemensamma för mittenpartierna

eller väckta enbart från folkpartihåll, såsom motionerna I: 719 och II: 850

angående den ekonomiska politiken, 1:722 och 11:851 om utbyggd statlig

prognosverksamhet och ekonomisk planering, I: 643 och II: 769 om åtgärder

för konsumentupplysning m. m., I: 334 och II: 385 om ett näringspolitiskt

program för Norrland, I: 575 och II: 661 om utredning angående mindre

och medelstora företags förhållanden samt I: 180 och II: 188 om ökad forskning

i marknadsföring och marknadskommunikation.

Vad gäller de riktlinjer som i de nu föreliggande motionerna angetts för

ett näringspolitiskt handlingsprogram är vi på de flesta punkter ense med

motionärerna. Mycket av vad som sägs i dessa motioner har också tagits upp

på annat sätt i motioner från mittenpartierna eller enbart folkpartiet.

Vår mening i de sakfrågor som nu är aktuella har vi valt att redovisa när

de inledningsvis nämnda förslagen prövas. Därför har vi här tagit ställning

blott till motionärernas önskemål om en allmän utredning rörande näringspolitiken.

ESSELTE AB, STHLM 69

914184

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.