Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1969/70 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner. DRIFTBUDGETEN Nionde huvudtiteln Jordbruksdepartementet m. m. 1. Jordbruksdepartementet.
1969-03-11 · 56 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 53 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1969:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1969/70 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner. DRIFTBUDGETEN Nionde huvudtiteln Jordbruksdepartementet m. m. 1. Jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
1
Nr 1
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten
för budgetåret 1969/70 inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
Jordbruksdepartementet m. m.
1. Jordbruksdepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 1, bilaga 11, framlagda förslag (punkten A 1, s. 9—10 i utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 3 januari 1969) och
hemställer
att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 5 134 000 kr.
2. Lantbruksrepresentanter. Kungl. Maj :t har (punkten A 2, s. 10—11)
föreslagit riksdagen att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 452 000 kr.
Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt
377 000 kr.
I motionen II: 973 av herrar Lothigius och Hedin har hemställts att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta skoglig representation i
Nordamerika och Sovjetunionen samt att riksdagen med anledning härav
anvisar ett förslagsanslag på 220 000 kr. för bestridande av avlöningar under
budgetåret 1969/70 samt till omkostnader ett förslagsanslag på 50 000 kr.
Utskottet. I motionen II: 973 har väckts förslag om att förstärka den
svenska utlandsrepresentationen i Nordamerika och Sovjetunionen med
skoglig expertis. Motsvarande yrkande framlades även i motioner till föregående
års riksdag. Vid behandlingen av dessa motioner framhöll jordbruksutskottet
att förhållandena inom skogsnäringen talade för att man
från svenskt håll noga följde den internationella utvecklingen på området.
Utskottet utgick dock ifrån att frågan noggrant följdes av Kungl. Maj :t och
fann därför inte erforderligt att föreslå någon särskild åtgärd från riksda
1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 samt Nr 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
gens sida i anledning av motionerna. Riksdagen delade utskottets uppfattning.
Enligt vad utskottet erfarit har Kungl. Maj :t för att tillmötesgå skogsbrukets
och skogsindustrins önskemål om en ökad skoglig representation
i Nordamerika nyligen utsett en skogligt utbildad person till lantbrulcsrepresentant
vid beskickningen i Washington från och med den 1 juli 1969.
Vederbörandes uppgifter skall vara att i Förenta staterna och Kanada följa
— förutom utvecklingen inom jordbruket —- utvecklingen inom skogsbruket
och skogsindustrin samt genom kontakter med myndigheter och företag
ge den svenska skogsnäringen en samlad överblick över aktuella problem
på hithörande område. Under angivna förhållande och med hänvisning jämväl
till vad jordbruksutskottet föregående år anförde i sammanhanget (JoU
1968: 1, p. 2) föreslår utskottet att motionen II: 973 lämnas utan åtgärd.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
under förevarande punkt, hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionen II: 973 till Lantbruksrepresentanter
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
452 000 kr.
3. Kommittéer m. m. och Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna A 3 och A 4, s. 11) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av
2 000 000 kr.,
2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 283 000 kr.
Lantbruksstyrelsen
4. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkten
B 1, s. 12—15) och hemställer
att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1969/
70 anvisar ett förslagsanslag av 10 545 000 kr.
Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, in. in.
5. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 2—C 7, s. 18—31) och
hemställer
att riksdagen
1. a. medger att de medel som avsatts till främjande av
lantbruksmötesverksamheten får användas i överensstäm
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
3
melse med de grunder som förordats i statsrådsprotokollet,
b. till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m.m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
3 215 000 kr.,
2. a. medger, att under budgetåret 1969/70 statsbidrag
beviljas till yttre rationalisering intill ett belopp av 10 000 000
kr. och till inre rationalisering intill ett belopp av 5 000 000
kr., med rätt för Kungl. Maj:t att jämka fördelningen mellan
ändamålen,
b. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. in. för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000
kr.,
3. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering in. m.
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
100 000 kr.,
4. a. medger att den årliga räntan på den stående delen
av lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter år
1919 men före den 1 juli 1940 fr. o. m. år 1969 får utgå
efter 3,6 %,
b. medger att ränta på köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet
eller byggnad på åbolägenhet som år 1920 eller senare
sålts från kronoegendom får, i den mån köpeskillingen
förräntas efter enahanda grunder som gällt eller gäller för
den stående delen av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån
för jordbrukslägenhet, fr. o. m. år 1969 utgå efter
3,6 %,
c. medger att för budgetåret 1969/70 statlig kreditgaranti
får lämnas för lån till yttre rationalisering med 90 000 000
kr., för lån till inre rationalisering med 90 000 000 kr., för
jordförvärvslån med 55 000 000 kr., för driftslån med
45 000 000 kr., för maskinlån med 7 000 000 kr., för lån för
uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. m. med
4 000 000 kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering
in. m. med 9 000 000 kr. samt för lån till inköp av avelshästar
och ridhästar med 500 000 kr., med rätt för Kungl. Maj :t
att jämka fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen,
d. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
500 000 kr.,
5. a. medger att under budgetåret 1969/70 statsbidrag beviljas
till särskild rationalisering intill ett belopp av
17 000 000 kr.,
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
b. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i
Norrland, m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 15 000 000 kr.,
6. till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett
förslagsanslag av 1 600 000 kr.
6. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Kungl. Maj :t har (punkten C 8, s.
31—33) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln m. m.
dels godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats i fråga om användningen
av vissa hästexportmedel, dels till Befrämjande av husdjursaveln in. in. för
budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 418 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:864 av herr Åkesson och herr Larsson,
Thorsten, och II: 939 av herr Dahlgren m. fl. har hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av Bilaga 11 till statsverkspropositionen, punkt C 8, Befrämjande
av husdjursaveln in. in., måtte besluta uttala att lantbruksstyr
el sen bör ges befogenheter att inom anvisad kostnadsram för stöd åt hästaveln
göra de omfördelningar mellan olika anslagsposter som begärts i dess
petita, samt att körprov försöksvis får anordnas med anlitande av medel
under anslagsposten Premiering m. m.
Utskottet. Från förevarande anslag bestrids bl. a. kostnader för statens
stöd åt hästaveln. Enligt beslut av 1966 års riksdag koncentreras nämnda
stöd i huvudsak till hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till
vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder (JoU 1966: 1, p. 21). De av riksdagen
godkända riktlinjerna för ifrågavarande stödverksamhet innebär att
statens stöd skall syfta till en kvalitativt sett högtstående hästavel. Verksamheten
bör inte bedrivas så att man stimulerar till större häststam än som
ur ekonomisk synpunkt är motiverad. Bidrag till direkta uppfödnings- och
utbildningskostnader bör inte utgå, då dessa kostnader bör tas med i beräkningen
vid prissättningen av hästar. Inom ramen för de av riksdagen antagna
riktlinjerna äger Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer,
besluta om den närmare utformningen av i det föregående angivna
stödåtgärder. Med hänsyn till vad nu anförts finner utskottet ej anledning
föreligga för riksdagen att närmare ingå på den i motionerna 1:864 och
II: 939 väckta frågan om viss omfördelning av resurserna för ifrågavarande
stödgivning m. m. Utskottet föreslår därför att nämnda motioner lämnas
utan åtgärd.
De av Kungl. Maj:t under förevarande punkt framlagda förslagen tillstyrks
av utskottet, som alltså hemställer
att riksdagen
1. lämnar motionerna I: 864 och II: 939 utan åtgärd,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1969
o
2. godkänner vad Kungl. Maj :t förordat i fråga om användningen
av vissa hästexportmedel,
3. till Befrämjande av husdjursaveln in. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.
7. Statens hingstdepå och stuteri m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna C 9—C 12, s. 33—36) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Statens hingstdepå och stuteri ett förslagsanslag av
1 382 000 kr.,
2. till Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen ett reservationsanslag
av 96 000 kr.,
3. till Bidrag till Svensk mat potatiskontroll ett reservationsanslag
av 110 000 kr.,
4. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen
ett anslag av 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
8. Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. Kungl. Maj :t har (punkten D 4,
s. 37—38) föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 49 500 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 76 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 89 av herr Sundin m. fl. och II: 107 av
herr Larsson i Norderön m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte dels medge
generell höjning av det extra mjölkpristillägget i norra Sverige med 25
procent för återställande av pristilläggets realvärde, och dels för budgetåret
1969/70 för angivna ändamål utöver Kungl. Maj :ts förslag anvisa ett
belopp av 8 000 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 240 av herr Strandberg m. fl. och II:
272 av herrar Petersson i Gäddvik och Nilsson i Agnäs, vari hemställts att
riksdagen måtte anvisa till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret
1969/70 ett förslagsanslag av 58 500 000 kr., varav 9 000 000 kr.
må disponeras för i motionerna angivet syfte,
dels de likalydande motionerna 1:817 av herr Andersson, Axel, och II:
970 av herr Larsson i Umeå in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte medge
generell uppräkning av det extra mjölkpristillägget i norra Sverige med
25 %, samt till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret 1969/
70 anvisa ett förslagsanslag av 57 500 000 kr., varav 8 000 000 kr. må disponeras
enligt i motionerna angivet syfte.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
Utskottet. Från förevarande anslag bestrids bl. a. kostnaderna för det
extra mjölkpristillägget i Norrland. Grunderna för utbetalning av sagda
pristillägg, vilket har karaktären av regionalt stöd åt det norrländska jordbruket,
fastställdes senast av 1967 års riksdag i samband med antagandet
av allmänna riktlinjer för den fortsatta jordbrukspolitiken (prop. 1967: 95;
JoU 25 och 31; rskr 280). Medelsbehovet för det extra mjölkpristillägget har
för innevarande budgetår beräknats till 36 milj. kr. Departementschefen
har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till samma belopp.
I de i anslutning till förevarande punkt väckta motionerna har föreslagits
en uppräkning av mjölkpristillägget med 25 procent som kompensation
för minskningen i penningvärdet sedan år 1962 då nuvarande belopp första
gången fastställdes. Samma yrkande framställdes i motioner till 1967 och
1968 års riksdagar utan att vinna bifall. Utskottet vill i förevarande sammanhang
erinra om att syftet med ifrågavarande bidrag är att kompensera
mjölkproducenter i norra och vissa delar av mellersta Sverige för sämre
produktionsförutsättningar betingade av klimat, jordmån m. m. Bidraget
är ej begränsat till någon viss storleksgrupp utan utgår till alla mjölkproducenter
oavsett leveransernas storlek. Då de mindre jordbruken dominerar
inom ifrågavarande landsdelar har bidraget dock kommit att i första hand
framstå som ett småbrukar stöd. Det extra mjölkpristillägget utgår per kg
mjölkfett med belopp som är differentierade på sju olika områden. Enligt
den bidragsskala som gällt sedan 1962 sjunker beloppen i en avtrappad
skala från Norrbotten (ca 10 öre per kg mjölk med 4 % fetthalt) till vissa
delar av Mellansverige (ca 1—2 öre per kg). Enligt vad utskottet erfarit
har undersökningar rörande det extra mjölkpristilläggets verkningar på
jordbrukarnas inkomster m. in., som verkställts vid lantbrukshögskolan,
visat att produktionskostnaderna för mjölk i norra Sverige är 2—5 öre/kg
högre än i södra Sverige. Nu utgående tillägg torde således vara tillräckligt
för att utjämna skillnaderna i produktionskostnader mellan de olika delarna
av landet.
Utskottet finner under angivna omständigheter ej skäl föreligga för ändrat
ståndpunktstagande från riksdagens sida i fråga om storleken på det
extra mjölkpristillägget och avstyrker bifall till motionerna.
Utskottet har ej heller i övrigt funnit skäl frångå Ivungl. Maj:ts under
punkten framlagda förslag och hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag på motionerna I: 89 och II: 107, I: 240 och
II: 272 samt I: 817 och II: 970 till Särskilt stöd åt det
mindre jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 49 500 000 kr.
9. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkten D 5, s. 39) och hemställer
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
att riksdagen till Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisar ett resertionsanslag
av 1 218 000 kr.
Yissa kontrollanstalter på jordbrukets område in. m.
10. Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader och Utrustning.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 1—E 2, s. 40
—42) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 7 674 000 kr.,
2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett
reservationsanslag av 150 000 kr.
11. Statens växtskyddsanstalt. Kungl. Maj :t har (punkten E 3, s. 42—44)
föreslagit riksdagen att till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1969/
70 anvisa ett förslagsanslag av 5 613 000 kr.
Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt
4 400 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:236 av herr Larsson, Thorsten, och
herr Olsson, Ernst, och II: 270 av herr Josef son i Arrie m. fl., vari hemställts
att riksdagen måtte vid sin behandling av E 3 Statens växtskyddsanstalt
under nionde huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 5 743 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 839 av herr Nilsson, Yngve, och fru
Hultell samt II: 941 av herrar Eliasson i Moholm och Hedin, vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att 1) 50 000 kr. av de medel som ställs till
växtskyddsanstaltens förfogande får utnyttjas för ekologiska undersökningar,
2) till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1969/70 anvisa ett
förslagsanslag av 5 663 000 kr.
Utskottet. Kungl. Maj :t har för nästa budgetår beräknat förevarande anslag
till 5 613 000 kr. Därvid har bl. a. räknats medel för ytterligare en försökstekniker
vid anstaltens inspektionsavdelning för att effektivisera främst
den inrikes bekämpningen av vissa växtsjukdomar. Kungl. Maj :ts förslag
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Detta innebär bl a. att utskottet
ej funnit skäl biträda de i motionerna I: 236 och II: 270 samt I: 839 och
11:941 framförda yrkandena om ytterligare medelsanvisning under anslaget
för vissa ekologiska undersökningar. Utskottet vill i sammanhanget nämna
att Kungl. Maj :t under anslaget beräknat sammanlagt 592 000 kr. för
anstaltens särskilda undersökningar. Om anstalten finner vissa undersök
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
ningar av nu ifrågavarande slag särskilt angelägna torde inom ramen för
nyssnämnda belopp möjlighet finnas att bestrida kostnaderna härför. Vidare
synes flera av de i motionerna berörda forskningsuppgifterna ha den
karaktären, att de närmast bör finansieras av statens råd för skogs- och
jordbruksforskning eller naturvårdsverkets forskningsnämnd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna I: 236 och II: 270 samt I: 839 och
11:941 till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1969/
70 anvisar ett förslagsanslag av 5 613 000 kr.
12. Bekämpande av växtsjukdomar m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 4—E 6, s. 44—48) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag
av 150 000 kr.,
2. till Statens lantbrukskemiska laboratorium ett förslagsanslag
av 2 275 000 kr.,
3. till Statens maskinprovningar ett förslagsanslag av
2 023 000 kr.
Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden
13. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkten
F 1, s. 49—52) föreslagit riksdagen att till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
33 855 000 kr.
Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt
22 918 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1: 355 av herrar Skärman och Axelson
samt II: 405 av herr Nilsson i Lönsboda m. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att vid lantbrukshögskolan inrätta en tjänst
som statsagronom i vattenvård samt att riksdagen till Lantbrukshögskolan:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 33 937 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 834 av herr Larsson, Thorsten, och herr
Hiibinette samt 11:951 av herr Grebäck m. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att vid lantbrukshögskolans avdelning för
lantbrukets radiobiologi i stället för en tjänst som laborator i U 22 inrätta
en tjänst som professor i U 27.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
9
dels de likalydande motionerna 1: 835 av herr Larsson, Thor sten, och
herr Larsson, Nils Theodor, samt II: 950 av herrar Grebäck och Jönsson i
Ingemarsgården vari hemställts att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj :t att vid lantbrukshögskolans konsulentavdelning inrätta en tjänst som
statskonsulent, Ae 28, för sektionen teknik med uppgift att bevaka ämnet
lantbrukets byggnadsteknik,
dels motionen II: 952 av herr Grebäck in. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att vid lantbrukshögskolan inrätta en
tjänst som statsagronom i vattenvård.
Utskottet. Kungl. Maj :t har under förevarande punkt bl. a. beräknat medel
för viss personalförstärkning vid lantbrukshögskolan. Utskottet har intet
att invända häremot.
Förslag om ytterligare personalförstärkningar vid högskolan har framförts
i ett antal motioner till årets riksdag. Sålunda föreslås i motionerna
I: 355 och II: 405 samt II: 952 att Kungl. Maj :t bemyndigas inrätta en tjänst
som statsagronom i vattenvård vid högskolan. Vidare förordas i motionerna
I: 835 och II: 950 att Kungl. Maj :t bemyndigas att vid högskolans konsulentavdelning
inrätta en tjänst som statskonsulent i frågor berörande lantbrukets
byggnadsteknik, medan i motionerna 1:834 och 11:951 slutligen
framförs förslag om utbyte av en laboratur vid avdelningen för radiobiologi
mot en professur i ämnet. Samtliga motionsyrkanden överensstämmer med
förslag som framlagts av lantbrukshögskolan i dess anslagsäskanden för
nästa budgetår.
Vad först gäller förslagen beträffande ämnesområdena vattenvård och
radiobiologi vill utskottet erinra om att motionsyrkanden om personalförstärkningar
på ifrågavarande områden framfördes till riksdagen även föregående
år. Utskottet framhöll i anledning härav, att såväl radiobiologin som
vattenvården utgör viktiga forskningsfält och att inte minst de problem som
sammanhänger med jordbrukets verkningar som föroreningskälla i olika
avseenden kräver en allsidig och alltmer skärpt uppmärksamhet från lantbrukshögskolans
sida. Med hänsyn till att forskningen på vattenvårdsområdet
utgjorde en väsentlig del av den samordnade och utbyggda naturvårdsforskning,
varom förslag samtidigt framlades och sedermera också
antogs av 1968 års riksdag, ansåg sig utskottet dock ej böra biträda motionsyrkandet
om inrättandet av en tjänst i vattenvård vid lantbrukshögskolan.
Med framhållande av den omfattande forskning som pågår inom radiobiologin
vid olika forskningsorgan fann utskottet ej heller tillräckligt underlag
för ett beslut om och i så fall var en eventuellt erforderlig ytterligare
förstärkning på sistnämnda område borde sättas in i konkurrens med andra
angelägna forskningsuppgifter. Riksdagen fann för sin del ingen anledning
till erinran mot vad utskottet i nu berörda avseenden anfört.
Enligt utskottets mening kan de förra året anförda synpunkterna i tilllämpliga
delar tjäna som vägledning även vid bedömningen av de vid årets
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
riksdag väckta motionerna om personalförstärkningar på nu ifrågavarande
båda forskningsområden. Utskottet vill i sammanhanget nämna, att utskottet
i det följande tillstyrker ett förslag av Kungl. Maj :t att för nästa
budgetår öka anslaget till naturvårdsf or simning med 2,5 milj. kr. till 9,5
milj. kr. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna
I: 355 och II: 405, II: 952 samt I: 834 och II: 951 lämnas utan åtgärd.
Yad härefter gäller motionsyrkande t om inrättande av en statskonsulenttjänst
i lantbrukets byggnadsfrågor vill utskottet inte förneka att en
intensifierad upplysning och rådgivning på förevarande område är av stort
värde som ett led i strävandena att hålla produktionskostnaderna i lantbruket
nere. Lantbrukshögskolan har dock i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår vid prioriteringen av sina yrkanden givit önskemålet om en förstärkning
av konsulentavdelningen på hithörande område en förhållandevis
låg placering. Med hänsyn härtill finner utskottet ej heller beträffande
detta motionsyrkande anledning att föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under förevarande punkt har ej föranlett
utskottet till någon erinran, varför utskottet hemställer
att riksdagen
1. lämnar motionerna 1:355 och 11:405, såvitt avser bemyndigande
att inrätta en tjänst som statsagronom i vattenvård,
samt motionen II: 952 utan åtgärd,
2. lämnar motionerna I: 834 och II: 951 utan åtgärd,
3. lämnar motionerna I: 835 och II: 950 utan åtgärd,
4. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna I: 355 och II: 405, såvitt i övrigt är i fråga,
till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 33 855 000 kr.
14. Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 2—F 5, s. 52—55) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Lantbrukshögskolan: Materiel m.m. ett reservationsanslag
av 4 112 000 kr.,
2. till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 577 000 kr.,
3. till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten ett reservationsanslag
av 10 480 000 kr.,
4. till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.
15. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten F 6, s. 55—59) och hemställer
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
11
att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid
jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
16. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkten F 7, s. 59—60) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna avtal angående
stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med
vad som anförts i statsrådsprotokollet,
2. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för
budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 935 000
kr.
17. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Kungl. Maj :t bär (punkten F 8,
s. 61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges utsädesförening för
budgetåret 1989/70 anvisa ett förslagsanslag av 4 225 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 827 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 819 av herr Andersson, Ingvar, m. fl. och
II: 979 av fru Sundberg har hemställts att riksdagen måtte besluta att till
Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 4 725 000 kr.
Utskottet. Kungl. Maj :t föreslår att bidraget till Sveriges utsädesförening
för nästa budgetår höjs med 398 000 kr. till 4 225 000 kr. Därvid har beräknats
medel för bl. a. en utökning av verksamheten vid föreningens ärftlighetsinstitution.
I anslutning till föreliggande punkt har i motionerna I: 819
och II: 979 framhållits angelägenheten av att svensk jordbruksforskning får
en förstärkning av sina resurser för att kunna föra fram proteinforskningen
till framgångsrika resultat så snart som möjligt. Motionärerna pekar bl. a.
på den obalans som råder i den svenska råvaruproduktionen till livsmedelsindustrin
främst inom växtodlingen, där det för närvarande produceras för
stora mängder kolhydrat främst i spannmål och för litet protein av hög kvalitet
för att ett väl balanserat foder i animalieproduktionen skall kunna erhållas.
Detta leder till att betydande mängder proteinrikt kraftfoder måste
importeras, bl. a. från utvecklingsländer med betydande proteinunderskott.
Motionärerna erinrar om att ifrågavarande import årligen uppgår till ca
400 000 ton med ett ungefärligt värde av 250 milj. kr., samtidigt som vårt
land de senaste åren haft ett betydande spannmålsöverskott, som måste exporteras
till förlustbringande priser. Denna export skulle enligt motionärernas
mening bli överflödig vid ökad produktion av proteinrika fodermedel
inom landet. Motionärerna framhåller att en framgångsrik proteinforskning
bedrivs vid Sveriges utsädesförening. De finner en anslagsuppräkning
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
som syftar till att konsolidera denna forskning väl befogad och förordar att
anslaget för ändamålet höjs med 500 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.
Utskottet finner i likhet med motionärerna det uppenbart att proteinproblemet
måste tillmätas stor betydelse inom forskningen och utvecklingsarbetet
för jordbruksproduktionen såväl ur svensk som internationell synpunkt.
Som i det föregående framhållits bedrivs ett framgångsrikt arbete
på förevarande område vid utsädesföreningen. Vad gäller frågan om ökad
medelsanvisning till ifrågavarande växtförädlingsverksamhet vill utskottet
emellertid erinra om att bidrag till speciella forskningsprojekt inom förevarande
område kan beviljas ur det särskilda anslag till jordbruksforskning,
som disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning, vilket
anslag i det följande föreslås höjt med drygt 1 milj. kr. till 5 575 000 kr.
Vidare bör erinras om de möjligheter som föreligger för växtförädlare att
erhålla bidrag av växtförädlingsavgifter för sin verksamhet. Vid beaktande
härav finner sig utskottet sakna tillräckligt underlag för att förorda bifall
till motionerna I: 819 och II: 979. Med hänsyn till frågans vikt förutsätter
dock utskottet, att såväl Kungl. Maj :t som berörda myndigheter och forskningsorgan
ägnar problemet om en förbättrad proteinförsörjning genom
växtodling stor uppmärksamhet och tillser att tillgängliga medel i största
möjliga utsträckning ställs till växtförädlarnas förfogande för ifrågavarande
verksamhet.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt och hemställer
att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna I: 819 och II: 979 till Bidrag till
Sveriges utsädesförening för budgetåret 1969/70 anvisar ett
förslagsanslag av 4 225 000 kr.
18. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj :t hai
(punkten F 9, s. 61—63) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss praktiskt
vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 718 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 661 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 824 av herr Eskilsson m. fl. och 11: 964
av herr Josef son i Arrie in. fl. vari hemställts att riksdagen vid sin behandling
av statsverkspropositionen måtte till den praktiskt vetenskapliga verksamheten
vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 860 av herr Svanström m. fl. och II: 985
av fröken Wetterström in. fl. vari hemställts att riksdagen såsom bidrag till
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
13
växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg och Söner AB anvisar ett anslag
av 120 000 kr. och att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1969/70 anvisas ett förslagsanslag av 808 000 kr.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär bl. a.
att bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm
ökas med 5 000 kr. till 225 000 kr. för att täcka ökade kostnader för bevarandet
av det genetiskt intressanta ärtmaterialet vid växtförädlingsanstalten
samt att till växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg & Söner AB skall
utgå oförändrat bidrag med 30 000 kr. Vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit
föranleder ingen erinran från utskottets sida. De i motionerna I: 824 och
II: 964 samt I: 860 och II: 985 framförda yrkandena om ytterligare medelsanvisningar
under anslaget för nyssnämnda ändamål avstyrks således. Vid
utskottets ställningstagande till dessa motionsyrkanden har i tillämpliga
delar de synpunkter varit vägledande som utskottet vid behandlingen av
nästföregående anslagspunkt anlagt på frågan om ytterligare medel till växtförädlingsarbetet.
Då utskottet även tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under denna
punkt, hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom
med avslag på motionerna I: 824 och II: 964 samt
1: 860 och II: 985 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig
växtförädling för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 718 000 kr.
19. Jordbruksforskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna F 10—F 15, s. 63—69) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Jordbruksforskning ett reservationsanslag av
5 575 000 kr.,
2. till Åtgärder för att förebygga skördeskador ett reservationsanslag
av 570 000 kr.,
3. till Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 2 529 000 kr.,
4. till Alnarpsinstitutet: Materiel m.m. ett reservationsanslag
av 301 000 kr.,
5. till Trädgårdsskolan i Norrköping ett förslagsanslag
av 817 000 kr.,
6. till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.
ett förslagsanslag av 29 000 000 kr.
20. Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Kungl. Maj :t
har (punkten F 16, s. 69—70) föreslagit riksdagen att till Bidrag till bygg
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
nadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor för budgetåret 1969/70 anvisa ett
reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 000 000 kr.
I motionen I: 856 av herr Svanström har hemställts att riksdagen till Bidrag
till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor för budgetåret 1969/
70 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
Utskottet. Under förevarande reservationsanslag föreslår Kungl. Maj :t att
ett gemensamt belopp av 3 milj. kr. anvisas för bidrag enligt bestämmelserna
i 1939 års kungörelse angående statsbidrag till nybyggnader m. m. vid
vissa anstalter för lantbruksundervisning och 1961 års kungörelse om statsbidrag
till byggnadsarbeten vid lantbruksundervisningsanstalter. Utskottet
har inte något att invända mot Kungl. Maj :ts förslag och föreslår att det bifalles.
Det i motionen I: 856 framförda yrkandet om uppräkning av anslaget
med 1 milj. kr. samt omvandling av detsamma till förslagsanslag avstyrks
följaktligen.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad Kungl.
Maj :t i sammanhanget anfört, hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionen I: 856 till Bidrag till byggnadsarbeten
vid lantbrukets yrkesskolor för budgetåret 1969/70 anvisar
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Yeterinärväsendet m. m.
21. Veterinär staten in. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna G 2—G 13, s. 73—84) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Veterinärstaten ett förslagsanslag av 18 335 000 kr.,
2. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid
kontrollslakterier ett förslagsanslag av 7 251 000 kr.,
3. till Statens veterinärmedicinska anstalt ett förslagsanslag
av 10 346 000 kr.,
4. till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.
ett reservationsanslag av 125 000 kr.,
5. till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. ett förslagsanslag av 1 400 000 kr.,
6. till Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård
ett förslagsanslag av 300 000 kr.,
7. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 14 973 000 kr.,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
15
8. till Veterinärhögskolan: Materiel m. in. ett reservationsanslag
av 1 488 000 kr.,
9. till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 120 000 kr.,
10. till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsanslag
av 100 000 kr.,
11. till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
12. till Veterinärinrättningen i Skara ett förslagsanslag
av 401 000 kr.
Skogsväsendet
22. Skogsstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkten
H 1, s. 85—88) och hemställer
att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1969/70
anvisar ett förslagsanslag av 5 590 000 kr.
23. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag (punkten H 2, s. 88—91) och hemställer
1. att riksdagen medger att under budgetåret 1969/70
beviljas statlig kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet
intill ett belopp av 1 000 000 kr.,
2. att riksdagen till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 38 407 000
kr.
24. Bidrag till skogsförbättringar och Vägbyggnader på skogar i enskild
ägo. Kungl. Maj :t har (punkterna H 3—H 4, s. 92—95) föreslagit riksdagen att
1. dels medge att under budgetåret 1969/70 statsbidrag beviljas med högst
6 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark samt med
högst 2 500 000 kr. till med anslaget i övrigt avsedda ändamål, med rätt för
Kungl. Maj:t att jämka fördelningen,
dels till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1969/70 anvisa ett
förslagsanslag av 8 000 000 kr. Detta innebär oförändrade belopp jämfört
med innevarande budgetår,
2. dels medge att under budgetåret 1969/70 beviljas statsbidrag med högst
14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo samt förhöjt statsbidrag
med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur
fritidssynpunkt,
dels till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1969/70
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
anvisa ett förslagsanslag av 13 300 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Detta innebär jämfört med innevarande budgetår att anslaget uppräknas
med 300 000 kr. och att ramen för statsbidrag till vägbyggnader på
skogar i enskild ägo höjs med 1 500 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 844 av herr Olsson, Erik, och herr Pettersson,
Karl, samt II: 459 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. har hemställts,
att riksdagen måtte beträffande anslagen Bidrag till skogsförbättringar
resp. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo besluta dels att under
budgetåret 1969/70 må beviljas statsbidrag med högst 3 500 000 kr. till
skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark, dels att under budgetåret
1969/70 må beviljas statsbidrag med högst 17 000 000 kr. till vägbyggnader
på skogar i enskild ägo.
Utskottet. Enligt vad som upplysts i statsverkspropositionen visade en avskogsstyrelsen
och lantbruksstyrelsen år 1967 gjord utredning angående
användningen av den under åren 1956—1966 nedlagda jordbruksmarken, att
ca 160 000 ha för skogsodling lämpad jordbruksmark låg outnyttjad. Den
årliga minskningen av jordbruksarealen uppgår f. n. till 60 000 å 70 000 ha.
Under det senaste året har oförändrat ca 12 000 ha nedlagd jordbruksmark
skogsodlats med stöd av medel ur förevarande anslag. I likhet med departementschefen
finner utskottet, att verksamheten med skogsplantering på
sämre jordbruksmark är angelägen och bör fortgå i oförminskad takt. Utskottet
biträder därvid Kungl. Maj :ts förslag att bidragsramen för ändamålet
för nästa budgetår tas upp med oförändrat 6 milj. kr.
Vad gäller vägbyggnader på skogar i enskild ägo har skogsstyrelsen i sin
anslagsframställning betonat behovet att bygga ut och förbättra skogsbilvägnätet
med hänsyn både till den tekniska utvecklingen och till försvagningen
av skogsbrukets lönsamhet. I likhet med departementschefen finner
utskottet att verksamheten med att bygga skogsvägar är angelägen och bör
ökas ytterligare. Den av Kungl. Maj :t föreslagna ramen för statsbidrag till
skogsvägar för nästa budgetår av 14,5 milj. kr., dvs. 1,5 milj. kr. mer än för
innevarande budgetår, finner utskottet vara väl avvägd. Utskottet ansluter
sig sålunda till Kungl. Maj :ts förslag härutinnan.
Vad i det föregående anförts innebär att utskottet ej biträder det i motionerna
1: 844 och II: 459 framförda förslaget om en temporär minskning av
bidragsramen för skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark med 2,5
milj. kr. och samtidig uppräkning av ramen för skogsvägbyggnader med
motsvarande belopp.
Som utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t
under förevarande anslagspunkter föreslagit och anfört, hemställer utskottet
att
riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
17
på motionerna 1: 844 och II: 459, såvitt nu är i fråga, medger
att under budgetåret 1969/70 beviljas statsbidrag med
högst 6 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark
samt med högst 2 500 000 kr. till med anslaget
Bidrag till skogsförbättringar i övrigt avsedda ändamål, med
rätt för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen,
2. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1969/
70 anvisar ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.,
3. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna I: 844 och II: 459, såvitt i övrigt är i fråga,
medger att under budgetåret 1969/70 beviljas dels statsbidrag
med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i
enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr.
till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt,
4. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 13 300 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.
25. Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten H 5, s. 95—96) och hemställer
1. att riksdagen medger att under budgetåret 1969/70
statsbidrag utfästs på högst 9 500 000 kr. till skogliga åtgärder
inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen
samt på högst 1 100 000 kr. för att fullfölja skogsvårdsföretag
i lappmarken, med rätt för Kungl. Maj:t att jämka
fördelningen,
2. att riksdagen till Åtgärder för ökad skogsproduktion i
Norrland m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 7 000 000 kr.
26. Skogshögskolan. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
H 6—H 8, s. 96—101) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 16 365 000 kr.,
2. till Skogshögskolan: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 4 262 000 kr.,
3. till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 131 000 kr.
27. Skoglig forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna H 9—H 11, s. 101—103) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 samt. Nr l
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1969
1. till Skoglig forskning ett reservationsanslag av
2 250 000 kr.,
2. till Bidrag till Institutet för skogsförbättring ett förslagsanslag
av 740 000 kr.,
3. till Statens skogsmästarskola ett förslagsanslag av
1 016 000 kr.
28. Statens skogsskolor m. m. Kungl. Maj :t har (punkten H 12, s. 103—
116) föreslagit riksdagen dels att godkänna vad som förordats rörande organisationen
m. in. av skogsmästarutbildningen och skogsteknikerutbildningen,
dels att till Statens skogsskolor m. in. för budgetåret 1969/70 anvisa
etl förslagsanslag av 2 050 000 kr.
Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt
1 861 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 152 av herr Jacobsson, Per, in. fl. och
II: 171 av herr Lundmark m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandling
av bil. 11, punkten H 12: Statens skogsskolor in. in., måtte besluta atl ett
skogsinstitut för norra Sverige förläggs till Lycksele,
dels de likalydande motionerna 1: 827 av herr Hedström m. fl. och II: 954
av herr Hammarsten m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att
skogsinstitutet för norra landsdelen förläggs till Älvsbyn i Norrbotten,
dels de likalydande motionerna 1: 833 av herr Larsson, Lars, och herr
Högström samt II: 986 av herr Wiklund i Härnösand m. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte uttala sig för att den skogliga grundutbildningen blir
jämställd med övrig yrkesutbildning och inlegreras i de centrala yrkesskolorna
på de platser i landet där skoglig grundutbildning skall bedrivas,
dels I: 838 av herr Nilsson, Nils, och herr Skärman samt II: 963 av herr
Jonasson in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte uttala att undervisningstiden vid de planerade skogsinstituten görs
tvåårig,
dels I: 841 av herr Nyquist in. fl. och II: 944 av herr Eliasson i Sundborn
in. fl. vari hemställts att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i
statsverkspropositionen måtte besluta, att ett skogsinstitut förläggs till
Kopparbergs län, samt att bemyndiga Kungl. Maj :t att efter ytterligare
prövning besluta om skogsinstitutets förläggningsort inom nämnda län,
dels 1:842 av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl. och 11: 947 av herr Fagerlund
in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala
att det södra skogsinstitutet må förläggas till Växjö,
dels I: 846 av herr Olsson, Erik, och herr Pettersson, Karl, samt 11:969
av herr Larsson i Norderön in. fl. vari hemställts att riksdagen med godkännande
av vad i statsverkspropositionen i övrigt förordats rörande organisationen
m. m. av skogsmästarutbildningen och skogsteknikerutbild
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
19
ningen uttalar att frågan om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet görs
till föremål för ytterligare överväganden, samt bemyndigar Kungl. Maj:t att
därefter besluta i berörda lokaliseringsfråga.
Utskottet. Den skogliga yrkesutbildningen vid skogsbruksskolorna, statens
skogsskolor och statens skogsmästarskola har varit föremål för utredning
genom skogsbrukets yrkesutbildningskommitté (SOU 1965:67, 1967:
38). Kommitténs förslag om utbildningen vid skogsbruksskolorna behandlas
i propositionen 1968: 140 angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet
(SU 195, rskr. 404). På grundval av kommitténs betänkanden har under
förevarande anslagspunkt lagts fram förslag angående utbildningen vid
skogsskolorna och skogsmästarskolan.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att den skogliga yrkesutbildningen under
högskolenivå alltjämt skall omfatta tre led med skogsbruksskola som första
och skogsmästarskolan som sista led. Det nuvarande mellanledet, skogsskoleuIbildningen,
ersätts enligt förslaget med eu skogsteknikerutbildning
som förläggs till nya skolenheter kallade skogsinstitut. Målet för denna utbildning
blir i stort sett detsamma som för skogsskoleutbildningen. Även
målet för skogsmästarutbildningen föreslås bli i stort sett oförändrat. I avvaktan
på förslag från utredningen rörande huvudmannaskapet för de gymnasiala
skolformerna in. m. bör huvudmannaskapet för skogsinstituten tills
vidare vara statligt. Mot vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit har utskottet
intet att erinra. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till yrkandet i motionerna
1: 833 och II: 986 om överförande av den skogliga yrkesutbildningen
till vissa centrala yrkesskolor.
Vad gäller den närmare utformningen av skogsteknikerutbildningen föreslår
Kungl. Maj :t att de nuvarande huvudkurserna och kompletteringskurserna
vid skogsskolorna ersätts av en teknikerkurs som omfattar tre terminer.
Enligt utskottets mening bör en kurs av denna längd i allmänhet vara
tillräcklig för att tillgodose skogsbrukets krav på kunskaper hos arbetsledare
på ifrågavarande nivå. Dessutom förutsätter Kungl. Maj:ts förslag att
visst utrymme skall finnas för vidareutbildning, varigenom de yrkesverksamma
skogsteknikerna bör kunna följa med utvecklingen inom skogsbruket.
På grund av anförda förhållanden finner utskottet ej skäl biträda förslaget
i motionerna I: 838 och II: 963 om utökning av tiden för .skogsteknikerutbildningen
till två år.
Yrkesutbildningskommittén, som bedömt att utbildningskapaciteten vid
skogsteknikerutbildningen bör vara 96 elever per år, har föreslagit att utbildningen
förläggs till tre skogsinstitut med en årlig intagning av 32 elever
vid varje institut. Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har arbetsmarknadsstyrelsen
liksom flera remissinstanser med anknytning till
skogsindustrin och skogsbruket samt arbetstagarorganisationerna funnit
att en intagning av denna omfattning leder till överskott på skogstekniker.
Kurserna vid skogsskolorna omfattar fr. o. in. första halvåret 1969 endast
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
60 elever. Mot denna bakgrund föreslår Kungl. Maj :t att skogsteknikerutbildningen
förläggs till två skogsinstitut med en intagning av tills vidare ca
30 elever per år men med utrymme för vidareutbildning samt för viss expansion
om efterfrågan på skogstekniker ökar. Utskottet ansluter sig till
Kungl. Maj :ts förslag. Av skogsinstituten bör såsom Kungl. Maj :t föreslagit
ett förläggas till norra och ett till södra Sverige.
Beträffande förläggningen av det norra skogsinstitutet har kommittén
diskuterat flera alternativ, bl. a. Lycksele och Älvsbyn samt Sollefteå. Kommittén
har stannat för Sollefteå som förläggningsort med hänsyn bl. a. till
att där finns möjlighet till samförläggning med en befintlig skogsbruksskola
samt till att staden ligger centralt inom rekryteringsområdet och nära övningsslcogar.
I likhet med Kungl. Maj :t finner utskottet att kommitténs förslag
om förläggning av institutet till Sollefteå bör godtas. Utskottet biträder
således ej yrkandena i motionsparen 1:152 och 11:171 samt 1:827 och
II: 954 om förläggning till Lycksele resp. Älvsbyn. Härav följer även att utskottet
ej anser ytterligare överväganden om förläggningsort för det norra
skogsinstitutet vara erforderliga. Utskottet finner därför att i motionerna
1:846 och 11:969 framlagt förslag härom ej bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Som förläggningsort för det södra skogsinstitutet har yrkesutbildningskommittén
diskuterat såväl Växjö som Värnamo. Kommittén har funnit sig
böra förorda Värnamo bl. a. därför att lokaler kan ställas till förfogande
för institutet i landstingets centrala yrkesskola därstädes. Vidare har Värnamo
ansetts ha något bättre skogliga förutsättningar än Växjö. Kungl. Maj :t
anser att kommitténs förslag bör godtas. Även utskottet finner bärande skäl
för att ifrågavarande skogsinstitut förläggs till Värnamo. Följaktligen avstyrker
utskottet yrkandet i motionerna 1:842 och 11:947 om förläggning
av institutet till Växjö.
Av vad utskottet i det föregående förordat i fråga om antalet skogsinstitut
och förläggningen av dessa följer att utskottet funnit i motionerna 1:841
och II: 944 framfört förslag om förläggning av ett skogsinstitut till Kopparbergs
län ej böra föranleda bifall. I sammanhanget bör nämnas, att utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag att skogsmästarskolan skall ligga kvar i
Skinnskatteberg.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och föreslagit under förevarande punkt
har ej föranlett någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer
att riksdagen
1. a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna 1: 833 och II: 986 godkänner vad utskottet
förordat angående huvudmannaskapet för den skogliga
yrkesutbildningen m. m.,
b. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna 1:838 och 11:963 godkänner vad utskottet
förordat angående skogsteknikerutbildningens längd,
Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1969
21
2. a. godkänner vad utskottet i det föregående anfört beträffande
antalet skogsinstitut,
b. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
på motionerna I: 152 och II: 171, I: 827 och II: 954 samt
1: 846 och II: 969 godkänner vad utskottet föreslagit rörande
förläggningsorten för det norra skogsinstitutet,
c. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna 1:842 och 11:947 godkänner vad utskottet
förordat rörande förläggningsorten för det södra skogsinstitutet,
d. lämnar motionerna 1: 841 och II: 944 utan åtgärd,
3. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänner vad
utskottet i övrigt förordat rörande organisationen m. in. av
skogsmästarutbildningen och skogsteknikerutbildningen,
4. till Statens skogsskolor m. in. för budgetåret 1969/70
anvisar ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.
29. Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. och Bidrag till byggnadsarbeten
vid skogsbrukets yrkesskolor. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna H 13—H 14, s. 116—118) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, in. in. ett förslagsanslag
av 5 450 000 kr.,
2. till Bidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor
ett reservationsanslag av 900 000 kr.
30. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.
Kungl. Maj :t har (punkten H 15, s. 118—122) föreslagit riksdagen att dels
till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för
budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 193 000 kr., dels besluta
att kyrkofonden skall för år 1968 ersätta domänverkets fond för övertalig
personal vid domänverket med 258 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 232 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:853 av herr Schött och 11:938 av herr
Börjesson i Glömminge in. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t ger till känna, att frågan om rätten till kronoparken Böda och
den nuvarande utsyningsförmånens rättsliga karaktär hänskjuts till avgörande
i domstol och att utsyningsförmånen tills så skett bör bestå i nuvarande
form.
Utskottet. Sedan gammalt har vissa hemman och lägenheter på norra
Öland medgivits rätt att mot reducerade priser erhålla utsyning av ved och
virke från kronoparken Böda. Denna utsyningsförmån, som ursprungligen
motiverades av bristen på skog i dessa trakter, är knuten till innehav av
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
skoglöst jordbruk och skall tillgodose husbehovet. Riksdagens revisorer
framställde i sin berättelse till 1952 års riksdag (§ 28) vissa anmärkningar
i fråga om utsyningsförmånen. Sålunda pekade revisorerna på att förutsättningarna
för en skogfat lig bygd att tillgodose behovet av husbehovsvirke i
hög grad hade förändrats. Vidare fann revisorerna det vara uppenbart, att
det värde som prisreduceringen representerade utvecklats på ett sätt som
inte varit avsett. På grund härav ansåg de att den ordning i vilken ersättningen
för utsynat virke bestämdes borde ses över. Slutligen anförde revisorerna
att, enär ett privilegium av ifrågavarande natur inte rimligtvis borde
få gälla för all framtid, de ville ifrågasätta om inte eu avveckling av utsyningsförmånen
samtidigt borde tas under övervägande. Även statsutskottet
(1952: 145, p. 23) fann behov föreligga av en översyn av förhållandena på
ifrågavarande område. Utskottet förordade, afl kammarkollegiet skulle
lämnas uppdrag att utreda utsyningsförmånens rättsliga karaktär och möjligheterna
att avveckla densamma. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen
(rskr. 1952:293).
I årets statsverksproposition har under förevarande punkt anmälts en av
kammarkollegiet i samråd med domänstyrelsen utförd utredning rörande
nämnda utsyningsförmån jämte däröver avgivna remissyttranden. Kollegiet
konstaterar alt den nuvarande utsyningsförmånen på Böda kronopark inte
synes grunda sig på någon laglig rätt utan är en förmån som riksdagen bemyndigat
Kungl. Maj :t att bevilja en viss kategori av fastigheter. I princip
torde dylika förmåner kunna ensidigt återkallas. På grund av den ekonomiska
utvecklingen torde utsyningsförmånen ha förlorat sin ursprungliga
betydelse. Dessutom medför utsyningsförmånen en fördyrad administration
för domänverket och hindrar rationell vård av kronoparken. Förmånen bör
därför enligt kollegiet upphöra. Avvecklingen bör förenas med skälig kompensation.
Enligt domänstyrelsen kan ett på visst sätt beräknat belopp av
220 000 kr. accepteras som en skälig gottgörelse till de utsyningsberättigade.
Kammarkollegiet har föreslagit att Kungl. Maj :t uppdrar åt domänstyrelsen
att efter överläggning med de utsyningsberättigade besluta om ersättning
till dessa efter i huvudsak de grunder som angetts i domänstyrelsens
förslag.
Departementschefen anser i likhet med skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län
att de utsyningsberättigade fastigheterna numera utan svårighet kan skaffa
ved och virke till husbehov till gällande marknadspriser. I likhet med bl. a.
justitiekansler!! och skogsstyrelsen biträder departementschefen kammarkollegiets
förslag att utsyningsförmånen skall upphöra. Departementschefen
anför att detta bör ske tr. o. in. den 1 januari 1970 och att det ankommer på
Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter i ämnet. I motionerna 1:853
och II: 938 har däremot framhållits att länsstyrelsen i Kalmar län och kommunerna
i orten inte ansett tillräcklig anledning föreligga att avveckla utsyningsförmånen
med hänsyn bl. a. till dess betydelse för underhållet av det
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
23
äldre byggnadsbeståndet. Motionärerna, som ansluter sig till länsstyrelsens
och kommunernas uppfattning, pekar också på att förmånen torde ha ett
inte ringa värde för näringslivet i bygden. Vidare hävdar de att kronans
rätt till kronoparken Böda inte är klarlagd. På grund härav föreslår motionärerna
att frågan om rätten till kronoparken och utsyningsförmånens rättsliga
karaktär skall hänskjutas till domstol för avgörande. Till dess så skett
bör enligt motionärernas mening utsyningsförmånen bestå i nuvarande
form.
Mot bakgrunden av riksdagens revisorers och statsutskottets i det föregående
redovisade uttalanden i ämnet samt med hänsyn till vad som framkommit
vid kammarkollegiets utredning rörande ifrågavarande utsyningsförmån
finner utskottet ingen anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t
anfört i nu berörda spörsmål. 1 enlighet härmed finner utskottet det ej påkallat
med någon särskild åtgärd från riksdagens sida i sammanhanget.
Följaktligen avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 853 och II: 938.
Utskottet, som ej heller i övrigt har något att invända mot vad Kungl.
Maj :t anfört och föreslagit under denna punkt, hemställer
att riksdagen
1. a. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter
för övertalig personal för budgetåret 1969/70 anvisar ett
förslagsanslag av 193 000 kr.,
b. beslutar att kyrkofonden skall för år 1968 ersätta domänverkets
fond för övertalig personal vid domänverket
med 258 000 kr.,
2. lämnar motionerna I: 853 och II: 938 utan åtgärd.
Lantmäteri- och kartväsendet
31. Lantmäteristyrelsen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna I 1—I 4, s. 123—129) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Lantmäteristyrelsen ett förslagsanslag av 5 966 000
kr.,
2. till Lantmäteristaten: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 85 162 000 kr.,
3. till Lantmäteristaten: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 150 000 kr.,
4. till Bidrag till kostnader i samband med lantmäterioch
vägförrättningar in. m. ett förslagsanslag av 1 100 000
kr.
32. Rikets allmänna kartverk. Kungl. Maj :t har (punkterna I 5—I 9, s.
129—149) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Rikets
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
allmänna kartverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 17 700 000
kr., Kartarbeten m. m. ett reservationsanslag av 6 223 000 kr., Fotogrammetrisk
uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 5 243 000 kr., Utrustning
m. in. ett reservationsanslag av 1 700 000 kr. och Tryckning av kartor in. in.
ett förslagsanslag av 3 003 000 kr.
Anslagen är i gällande riksstat uppförda med respektive 12 672 000 kr.,
5 100 000 kr., 4 063 000 kr., 1 600 000 kr. och 3 120 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:852 av herr Pettersson, Karl, och 11:968
av herr Larsson i Norderön in. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna vad i motionerna anförts beträffande
behovet av intensifierade kartläggningsinsatser samt medelstilldelning
för ändamålet.
Utskottet. Såsom framhålls i statsverkspropositionen bedrivs vid kartverket
en allmän planeringsverksamhet som syftar till att åstadkomma en
till landets behov anpassad allmän kartläggning. I långtidsplaner anges målen
för verksamheten för en längre tidsperiod. F. n. sker sålunda framställningen
av den ekonomiska och den topografiska kartan in. in. efter en föregående
år reviderad tioårsplan, som avser tiden t. o. m. år 1970. Långtidsplanerna
grundas bl. a. på tidigare principbeslut rörande den allmänna kartläggningen,
rådande kartläggningssituation, samhällets och näringslivets behov
av kartor samt bedömningar av behovens sannolika utveckling. Långtidsplanerna
ligger till grund för den kortsiktigare planeringen. Denna sammanfattas
i årsvis utarbetade rullande femårsplaner, i årsvisa arbetsplaner
samt i de årliga anslagsäskandena.
Under anslagspunkten till kartarbeten in. in. har anmälts en av kartverket
framlagd långtidsplan med förslag till allmän kartläggning under 1970- talet. Förslaget har varit föremål för en omfattande remissbehandling och
därvid i sina huvuddrag mottagits positivt av remissinstanserna. I likhet
med departementschefen finner utskottet att det tills vidare bör kunna ligga
till grund för den huvudsakliga inriktningen av och turordningen för den
allmänna kartläggningen under 1970-talet. Såsom anförts i långtidsplanen
förändras kartbehoven allt snabbare till följd av samhällsutvecklingen. Vidare
ändras de tekniska förutsättningarna för kartproduktionen i ökad takt.
Nämnda förhållanden gör det angeläget att kartarbetet på ett smidigt sätt
fortlöpande kan anpassas efter utvecklingen. Detta bör underlättas om kartverket,
i enlighet med vad departementschefen har anfört, i samband med
de årliga anslagsäskandena lägger fram förslag till rullande femårsplan för
kartläggningen.
Vad gäller medelsbehovet under kartarbetsanslaget för nästa budgetår har
utskottet ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag. Detta
inrymmer bl. a. ett belopp av 372 000 kr. för ytterligare en fältarbetsgrupp
för rikstrianguleringen samt 100 000 kr. för att intensifiera kartläggningen
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
25
särskilt i de tre sydligaste länen. I motionerna 1:852 och 11:968 har hemställts
om ett kraftigt uttalande från riksdagens sida till förmån för en
ytterligare intensifiering av den allmänna kartläggningen och påyrkats att
förslag till ökade resurser för ändamålet skall läggas fram till nästa års
riksdag. Utskottet vill med anledning därav framhålla att riksdagen vid
flera tillfällen under 1960-talet har anvisat anslagstillskott för att påskynda
kartläggningen. Nämnda anslagstillskott och den ytterligare medelsökning
för ändamålet som utskottet har tillstyrkt i det föregående betyder ej oväsentliga
tidsvinster i fråga om kartläggningen i flera län jämfört med den
år 1961 redovisade långtidsplanen. Utskottet kan för sin del inte finna att
den hittillsvarande utvecklingen nu påkallar något särskilt uttalande från
riksdagens sida i fråga om kommande beräkningar av medelsbehovet för
ifrågavarande verksamhet.
Då utskottet i övrigt ansluter sig till vad Kungl. Maj :t anfört och föreslagit
under förevarande anslagspunkter hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1969/70
1. till Rikets allmänna kartverk: Förvaltningskostnader
anvisar ett förslagsanslag av 17 700 000 kr.,
2. a. till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m.
anvisar ett reservationsanslag av 6 223 000 kr.,
b. lämnar motionerna I: 852 och II: 968 utan åtgärd,
3. till Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet
anvisar ett förslagsanslag av 5 243 000 kr.,
4. till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. anvisar
ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.,
5. till Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor
in. in. anvisar ett förslagsanslag av 3 003 000 kr.
Fiskeriväsendet
33. Fiskeristyrelsen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna J 1—J 6, s. 150—156) och hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
a. till Fiskeristyrelsen ett förslagsanslag av 4 740 000 kr.,
b. till Undersökningar inom fiskeriorganisationen ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,
c. till Fiskeriintendenter in. in. ett förslagsanslag av
826 000 kr.,
d. till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen ett reservationsanslag
av 355 000 kr.,
2. att riksdagen medger att under budgetåret 1969/70
statlig garanti för befrämjande av försöksfiske beviljas intill
ett belopp av 200 000 kr.,
26
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
3. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
a. till Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske ett
förslagsanslag av 20 000 kr.,
b. till Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelefon
m. in. ett reservationsanslag av 65 000 kr.
34. Stödfartyg för sillfisket. Kungl. Maj:t har (punkten J 7, s. 156—157)
föreslagit riksdagen att till Stödfartyg för sillfisket för budgetåret 1969/70
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 38 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:49 av herrar Svenungsson och Brundin
samt II: 55 av herr Carlshamre har hemställts att riksdagen måtte till Stödfartyg
för sillfisket för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
85 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om en medelsanvisning av
40 000 kr., som innebär att den år 1967 från två till omkring tre månader
utökade expeditionstiden för stödfartyget åt nordsjösillfisket kan behållas
nästa fiskesäsong.
Vad gäller yrkandet i motionerna I: 49 och II: 55 om en medelsanvisning
av 85 000 kr. för att möjliggöra ytterligare tre månaders expeditionstid i
samband med vinterfisket efter sill utanför norska kusten vill utskottet
erinra om att motioner av liknande innebörd lämnades utan bifall av 1968
års riksdag. Av den vid jordbruksutskottets utlåtande nr 9 fogade utredningen
i frågan framgick bl. a. att antalet båtar som deltar i detta fiske är
betydligt lägre än vid nordsjösillfisket och att ett till sex månader utökat
åtagande i stödfartygsverksamheten skulle komma att medföra kostnader
på över en halv miljon kr. för marinen. Utskottet fann fördelarna av att utvidga
stödfartygsverksamheten i nämnt syfte ej vara sådana att de motiverade
ett genomförande av motionsförslaget och var därför inte berett att
biträda detsamma. Några omständigheter som ger riksdagen anledning att
ändra ståndpunkt i denna fråga har ej anförts i nu föreliggande motioner
varför de bör lämnas utan åtgärd.
Med åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna 1: 49 och II: 55 till Stödfartyg
för sillfisket för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 40 000 kr.
35. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna J 8—J 10, s. 157—158) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969 27
1. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag
av 20 000 kr.,
2. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett
reservationsanslag av 1 010 000 kr. att avräknas mot automobilskattem
edlen,
3. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
in. in. ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.
N aturvår ds verksamhet
36. Bidrag till naturvårdsuppiysning, m. m. Kungl. Maj :t har (punkten
K 3, s. 160—161) föreslagit riksdagen att till Bidrag till naturvårdsuppiysning,
in. in. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 650 000
kr.
Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:843 av fru Olsson, Elvy, m. fl. och
II: 967 av herr Larsson i Borrby vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
för att möjliggöra upplysningsverksamhet om nedskräpning och förorening
särskilt till sjöss måtte under nionde huvudtiteln till Bidrag till naturvårdsuppiysning
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag
av 750 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 858 av herr Svanström in. fl. och II: 949
av herrar Glimnér och Polstam vari hemställts att riksdagen till Bidrag till
naturvårdsuppiysning m. m. anvisar ett reservationsanslag av 850 000 kr. för
budgetåret 1969/70,
dels motionen II: 984 av herrar Wachtmeister och Tobé vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté
anvisa ett reservationsanslag om 15 000 kr., samt att till följd
därav till Bidrag till naturvårdsuppiysning m. m. för budgetåret 1969/70
anvisa ett reservationsanslag av 665 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag att förevarande anslag för nästa
budgetår höjs med 100 000 kr. till 650 000 kr. Utskottet har inte något att
erinra mot förslaget och biträder således ej de förslag om ytterligare medelsanvisning
som lagts fram i motionerna 1:843 och 11:967, 1:858 och
11:949 samt 11:984. Det bör liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t
att besluta om fördelningen av anslaget på olika därmed avsedda ändamål.
I enlighet härmed anser utskottet ej något särskilt uttalande från riksdagens
sida påkallat i anledning av vad i nämnda motioner anförts rörande
den närmare dispositionen av anslaget för nästa budgetår.
Utskottet hemställer
28
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna 1: 843 och II: 967, såvitt nu är i
fråga, ävensom motionerna I: 858 och II: 949 samt II: 984,
till Bidrag till naturvårdsiipplysning, m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 650 000 kr.
37. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. Kungl. Maj :t har
(punkten K 4, s. 161—162) föreslagit riksdagen att till Ersättningar vid bildande
av naturreservat in. in. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.
Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 153 av herr Kristiansson, Axel, in. fl.
och II: 275 av herr Sundkvist in. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av statsverkspropositionen, bil. 11: Jordbruksdepartementet, punkten
K 4, måtte till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. in. för budgetåret
1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.,
dels motionen II: 989 av herr åkerlind in. fl., vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att till Ersättningar vid bildande av naturreservat in. in. anvisa
ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Utskottet. Kungl. Maj :t har under förevarande anslagsrubrik föreslagit
en medelsanvisning av 5 milj. kr. till sådana ersättningar och bidrag, som
för närvarande bestrids från reservationsanslaget Naturvård: Ersättningar
till markägare in. in. Mot förslaget, som innebär en anslagsökning av 2
milj. kr. för angivna ändamål, finner utskottet inte något att erinra. Följaktligen
avstyrker utskottet yrkandena i motionerna I: 153 och II: 275 samt
II: 989 om en ytterligare medelsanvisning av 1 milj. kr. under anslaget. Det
i förstnämnda motioner framförda förslaget att ombilda ifrågavarande reservationsanslag
till förslagsanslag finner sig utskottet ävenledes böra avstyrka.
Utskottet som ej heller har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t i
övrigt anfört i anslutning till förevarande punkt hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna I: 153 och 11:275 samt 11:989
till Ersättningar vid bildande av naturreservat in. m. för
budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.
38. Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten K 5, s. 163—164) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för vård och förvaltning av
naturvårdsobjekt för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 3 700 000 kr.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år i969 29
39. Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har
(punkten K 6, s. 164—166) föreslagit riksdagen att till Avsättning till fonden
för friluftslivets främjande för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av
5 500 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 000 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 271 av herr Tistad m. fl. och II: 402 av
herr Andersson i Örebro in. fl. har hemställts att riksdagen måtte till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret 1969/70 anvisa
ett anslag av 8 000 000 kr. eller en ökning av 2 500 000 kr. jämfört med
departementschefens förslag.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att förevarande anslag för nästa budgetår
höjs med 0,5 milj. kr. till 5,5 milj. kr. finner utskottet vara väl avvägt.
Utskottet biträder förslaget och avstyrker således yrkandet i motionerna
I: 271 och II: 402 om ytterligare höjning av anslaget med 2,5 milj. kr. Vad
Kungl. Maj :t i övrigt anfört under punkten har ej heller gett anledning till
erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer sålunda
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna 1:271 och 11:402, till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret
1969/70 anvisar ett anslag av 5 500 000 kr.
40. Naturvårdsforskning. Kungl. Maj:t har (punkten K 7, s. 166—167)
föreslagit riksdagen att till Naturvårdsforskning för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 000 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 308 av herrar Lindblad och Skärman samt
II: 339 av herrar Ahlmark och Wiklund i Stockholm har hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer dels att den svenska, självständiga
forskningen om vissa problem kring det civila överljudsflyget återupptas
på flygtekniska försöksanstalten eller i samverkan med denna anstalt
eller på annat sätt, samt dels att medel anslås för att möjliggöra sådan
forskning.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionerna från statens naturvårdsverk och flygtekniska försöksanstalten.
Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. Från förevarande anslag bestrids utgifter för företrädesvis
målinriktad naturvårdsforskning. Till denna forskning hör bl. a. vatten-,
luft- och övrig naturvårdsforskning, bullerforskning, viltforskning samt
forskning om kemiska bekämpningsmedel (biocider) och gifter som kan
skada omgivningen. Forskningen leds av naturvårdsverket som har en särskild
forskningsnämnd för denna uppgift. Anslaget, som för innevarande
30
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
budgetår uppgår till 7 milj. kr., föreslås för nästa budgetår höjt med 2,5
milj. kr. till 9,5 milj. kr. 1 ökningen ingår lönekostnadspålägg med ett beräknat
belopp av 1 150 000 kr. Utskottet vill för sin del tillstyrka den begärda
anslagsuppräkningen.
Utskottet har i förevarande sammanhang ansett sig böra uppta till prövning
de vid årets riksdag väckta motionerna 1:308 och 11:339 angående
forskningen rörande det civila överljudsflyget. I dessa motioner hemställs
att den svenska, självständiga forskningen om vissa problem på förevarande
område återupptas på flygtekniska försöksanstalten eller i samverkan
med denna eller på annat sätt samt att medel anslås för att möjliggöra sådan
forskning. I motionerna framhålls särskilt de avsevärda bullerrisker
som är förknippade med ifrågavarande flygtrafik, men även andra problem
är enligt motionärerna i behov av närmare belysning i sammanhanget. Det
erinras i motionerna om att flygtekniska försöksanstalten tidigare bedrivit
mycket avancerade studier om överljudsflyget och dess verkningar. Enligt
motionärerna har dock detta arbete under senare år i huvudsak avstannat,
vilket motionärerna finner allvarligt mot bakgrund av att problemen med
överljudsflyg alltmer ökar i aktualitet.
Flygtekniska försöksanstalten framhåller i yttrande över förenämnda
motioner att anstalten har en betydande kompetens inom förevarande tekniskt-vetenskapliga
område. Anstalten bedömer i likhet med motionärerna
det vara av stort intresse att frågan om överljudsplanens bullerstörningar
objektivt belyses och att Sverige medverkar i sådan forskning och bearbetning
av tillgängligt material som kan bidra härtill. Vid försöksanstalten bedrivs
en viss begränsad verksamhet på uppdragsbasis inom det aktuella området.
Försöksanstalten är beredd att fortsättningsvis i ökad omfattning bedriva
sådant arbete under förutsättning att medel kan ställas till förfogande
för ändamålet. Även statens naturvårdsverk betraktar forskningen på
hithörande område som angelägen. Verket erinrar dock om att denna forskning
till sin natur är internationell. Hur stora bidrag Sverige i detta sammanhang
måste prestera och huruvida en forskning anpassad till specifikt
svenska förhållanden är nödvändig fordrar enligt verkets mening närmare
överväganden.
Utskottet vill för sin del erinra om att förevarande spörsmål tidigare varit
uppe till behandling i riksdagen, senast i samband med att statsrådet och
chefen för kommunikationsdepartementet den 28 maj 1968 i första kammaren
lämnade svar på en interpellation i ämnet. Därvid framhölls bl. a.
att forskningen inom landet bör samordnas med de internationella insatser
i förevarande avseende, som man från svenskt håll önskar stimulera. Chefen
för kommunikationsdepartementet, som framhöll att flygtekniska försöksanstalten
utnyttjades i det internationella forskningsarbetet, betonade
att frågan hur det svenska forskningsprogrammet på förevarande område
skall bedrivas för att uppnå bästa resultat borde bedömas i de enskilda
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1969
O 1
Öl
fallen med hänsyn till bl. a. de forsknings- och undersökningsprogram som
övervägs i internationella sammanhang. I samband härmed underströks att
den svenska regeringen inte kommer att tillåta trafik med civila överljudsplan
över Sverige om den medför hälsovådliga förhållanden t. ex. i form av
regelmässiga sömnstörningar eller om det orsakar skador på byggnader.
I förevarande sammanhang må vidare nämnas att Internationella civila
luftfartsorganisationen (ICAO) under hösten 1968 på svenskt initiativ beslutat
om vissa åtgärder för att få till stånd en internationell reglering av
de problem som sammanhänger med det civila överljudsflyget.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om överljudsflyget
och dess verkningar måste noga bevakas från svenskt håll. Bl. a. synes viktigt
att den vid flygtekniska försöksanstalten befintliga expertisen på förevarande
område därvid blir effektivt utnyttjad. Av vad utskottet i det föregående
anfört torde framgå, alt såväl Kungl. Maj :t som berörda myndigheter
följer utvecklingen inom förevarande område med stor uppmärksamhet
och även tagit betydelsefulla initiativ i syfte att komma till rätta med
de problem som sammanhänger härmed. Utskottet finner sig därför kunna
förutsätta att syftet med de nu väckta motionerna kommer att tillgodoses
utan att riksdagen vidtar någon särskild åtgärd i anledning av desamma.
Vad gäller frågan om anslag till forskning rörande bullerproblemen i
samband med civilt överljudsflyg vill utskottet erinra om att nu förevarande
anslag som inledningsvis nämnts är avsett att användas för bl. a. bullerforskning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. anser motionerna I: 308 och II: 339 besvarade med vad
utskottet i det föregående anfört,
2. till Naturvårdsforskning för budgetåret 1969/70 anvisar
ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.
41. Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majrts förslag (punkten Iv 8, s. 167) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 624 000 kr.
42. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Kungl. Maj :t hållpunkten
K 9, s. 167—168) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala
avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag
av 84 000 000 kr., vilket är lika med det för innevarande budgetår anvisade
beloppet.
I de likalydande motionerna I: 354 av herr Nilsson, Ferdinand, in. fl. och
II: 406 av herrar Persson i Heden och Mattsson har hemställts att till Bidrag
32
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
till kommunala avloppsreningsverk m. in. för budgetåret 1969/70 i enlighet
med statens naturvårdsverks förslag anvisas ett reservationsanslag av 100
milj. kr., samt att den anslagsökning detta innebär måtte i sin helhet disponeras
för utbetalande av mångårigt eftersläpande statsbidrag till äldre vatten-
och avloppsarbeten.
Utskottet. Från anslaget utgår statsbidrag främst för ny-, till- eller ombyggnad
av avloppsreningsverk. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen
den 26 april 1968 (nr 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk.
Enligt övergångsbestämmelserna i kungörelsen får statsbidrag enligt kungörelsen
den 5 juni 1959 (nr 251) om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar
beviljas sådana vatten- och avloppsföretag som efter särskilt
tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968. Enligt propositionen kan de vid
ingången av nästa budgetår återstående anspråken på bidrag till sistnämnda
anläggningar uppskattas till totalt ca 150 milj. kr.
I enlighet med förslag av statens naturvårdsverk förordar Kungl. Maj :t
att bidragsramen för avloppsreningsverk höjs från 40 milj. kr. till 50 milj.
kr. för nästa budgetår. Vad gäller anslagets storlek föreslår Kungl. Maj :t
att detsamma förs upp med ett oförändrat belopp av 84 milj. kr.
Med hänsyn till angelägenheten av att stimulera en snabb utbyggnad av
avloppsreningsverken har utskottet inte något att erinra mot en utökad bidragsgivning
för nämnda ändamål. Vad gäller statsbidragen till vatten- och
avloppsanläggningar enligt de äldre bestämmelserna synes viktigt att anslaget
dimensioneras så att kvarstående bidragsanspråk utan oskälig tidsutdräkt
kan regleras. Kungl. Maj :ts förslag under nu förevarande punkt
synes i förevarande avseenden väl avvägda, och utskottet föreslår därför att
de godtas av riksdagen. Följaktligen avstyrker utskottet yrkandet i motionerna
I: 354 och II: 406 om en anslagshöjning med 16 milj. kr.
Då utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t
anfört under punkten hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag på motionerna 1: 354 och II: 406 till Bidrag till
kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1969/
70 anvisar ett reservationsanslag av 84 000 000 kr.
43. Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Kungl.
Maj:t har (punkten K 10, s. 169—172) föreslagit riksdagen att dels besluta
att statsbidrag får utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin
enligt de i statsrådsprotokollet angivna grunderna, dels till Bidrag till vatten-
och luftvårdande åtgärder inom industrin för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 820 av herr Andreasson och It: 966 av
herr Larsson i Borrby vari hemställts att riksdagen under punkten K 10 i
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
33
statsverkspropositionen, bil. 11: jordbruksdepartementet, måtte besluta att
ur Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder anslag får utgå jämväl till
recipientundersökningar i enlighet med vad som anförts i motionerna,
dels de likalydande motionerna I: 826 av herr Hansson m. fl. och II: 980
av herr Svenning in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta dels att
i skrivelse till Kungl. Maj :t uttrycka som sin mening att villkor av i motionerna
angivet slag bör intagas i Kungl. Maj:ts kungörelse, dels att hos
Kungl. Maj :t begära kompletterande utredning om alternativ utformning av
framtida stödåtgärder,
dels de likalydande motionerna I: 829 av fru Hultell m. fl. och II: 957 av
herr Hedin m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att statsbidrag
enligt de grunder som föreslagits för vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin jämväl skall kunna utgå till jordbruksföretag,
dels de likalydande motionerna 1:836 av herr Larsson, Thorsten, m. fl.
och II: 948 av herr Fälldin m. fl. vari hemställts att riksdagen under punkten
K 10 i statsverkspropositionen, bil. 11: jordbruksdepartementet, måtte besluta,
a) att statsbidrag får utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin och jordbruket i enlighet med de av departementschefen angivna
allmänna grunderna, samt b) att till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin och jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna 1:820 och 11:966 från statens naturvårdsverk.
Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. Som ett led i strävandena att komma till rätta med de industriella
vatten- och luftföroreningarna föreslår Kungl. Maj :t under förevarande
punkt att ett statligt stöd till vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin införs nästa budgetår. Förslaget innebär att statsbidrag skall
kunna utgå med upp till 25 % av kostnaderna för sådana åtgärder inom i
första hand äldre industrier. Stödet beräknas också få sysselsättningspolitiska
effekter. För budgetåret 1969/70 föreslås en anslagsanvisning av 50
milj. kr., vilket således innebär att bidrag kan utgå till investeringar på lägst
200 milj. kr. Stödet avses behållas under en femårsperiod, under vilken
statsbidraget beräknas uppgå till sammanlagt 250 milj. kr. och de statsbidragsberättigade
investeringarna i miljövårdande åtgärder till storleksordningen
1 miljard kr.
Med hänsyn till att, såsom departementschefen anfört, vatten- och luftföroreningarna
från industrin fortfarande är mycket besvärande, hälsar utskottet
det framlagda förslaget med tillfredsställelse. Vad departementschefen
anfört i fråga om utformningen av ifrågavarande stöd har ej gett anledning
till erinran från utskottets sida.
Med anledning av yrkandena i motionerna I: 829 och II: 957 samt I: 836
och II: 948 att bidragsgivningen från anslaget skall utvidgas till att omfatta
3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 saml. Nr 1
34
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
även jordbruksföretag enligt samma grunder som föreslagits för industrin
vill utskottet erinra om att statligt stöd till reningsanordningar inom jordbruket
redan nu lämnas i form av kreditgaranti, såväl för anläggningskostnad
som för utrustning. Med beaktande härav och då utskottet finner skälen
för den föreslagna bidragsgivningen till industrin ha en sådan tyngd att
den bör genomföras utan inskränkningar har utskottet ej ansett sig böra
biträda motionerna. Såsom framgår av vad statens naturvårdsverk anfört i
sitt yttrande över motionerna I: 820 och II: 966 saknas även motiv för att
ta i anspråk medel från anslaget för recipientundersökningar. Utskottet
finner till följd härav inte skäl tillstyrka det i sistnämnda motioner framförda
yrkandet härom.
Utskottets ställningstagande till Ivungl. Maj :ts nu föreliggande förslag
innebär bl. a. att utskottet ej finner erforderligt med sådan kompletterande
utredning rörande en alternativ utformning av framtida stödåtgärder som
föreslås i motionerna I: 826 och II: 980. Yrkandet i samma motioner om att
särskilda villkor skall intas i bidragskungörelse i syfte att möjliggöra insyn
i företagens drift finner utskottet ej påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens
sida. Som framhålls i propositionen kan det självfallet bli fråga om
att lämna stöd endast till sådana industrier, som kan beräknas bestå under
en överskådlig framtid. Vidare innebär Kungl. Maj :ts förslag att bidragsprocenten
reduceras om en reningsåtgärd även är företagsekonomiskt motiverad.
Det torde med hänsyn härtill få förutsättas att företagen för att komma
i åtnjutande av ifrågavarande statliga stöd bereder den bidragsbeviljande
myndigheten den möjlighet till insyn i driften som fordras för att bidragsfrågan
skall kunna bedömas.
Då utskottet i övrigt ansluter sig till vad Kungl. Maj :t anfört och föreslagit
under denna punkt hemställer utskottet
att riksdagen
1. a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna 1: 826 och II: 980, såvitt avser vissa
villkor för bidragsgivningen, beslutar att statsbidrag får
utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin
enligt de i statsrådsprotokollet angivna grunderna,
b. lämnar utan åtgärd motionerna I: 826 och 11:980, såvitt
avser utredning om alternativ utformning av framtida
stödåtgärder,
c. lämnar motionerna I: 820 och II: 966 utan åtgärd,
d. lämnar utan åtgärd motionerna 1:829 och 11:957
samt I: 836 och II: 948, sistnämnda motioner såvitt nu är i
fråga, angående utvidgning av området för ifrågavarande
statliga stöd till att även omfatta jordbruksföretag,
2. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna 1: 836 och II: 948, såvitt i övrigt är i fråga,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
35
till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr. .
Lappväsendet in. in.
44. Lappväsendet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna L 1—L 4, s. 173—175) och hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
a. till Lappväsendet ett förslagsanslag av 1 592 000 kr.,
b. till Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande
ett reservationsanslag av 75 000 kr.,
c. till Kompensation för bensinskatt till rennäringen ett
anslag av 100 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
2. att riksdagen medger att det för budgetåret 1963/64
anvisade reservationsanslaget Åtgärder i samband med
ändrade renbetesförhållanden får under budgetåret 1969/70
användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
Diverse
45. Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna M 1—M 7, s. 176—180) och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. ett
förslagsanslag av 30 000 kr.,
2. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag
av 228 000 kr.,
3. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.
ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
4. till Bidrag till viss ungdomsverksamhet ett anslag av
500 000 kr.,
5. till Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m. ett förslagsanslag av 3 007 000 kr.,
6. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder
ett förslagsanslag av 45 000 kr.,
7. till Ersättningar för vissa besiktningar och sgneforrättningar
ett förslagsanslag av 5 000 kr.
46. Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m. Kungl. Maj :t har
(punkten M 8, s. 180—186) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i
36
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
statsrådsprotokollet föreslagits rörande bidrag vid trafikskada som orsakats
av älg, dels till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, in. m. för
budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de ljkalydande motionerna I: 155 av herr Sundin och herr Gustafsson,
Nils-Eric, samt II: 274 av herr Stridsman m. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att den som fått sin bil skadad i mera betydande omfattning
Aid sammanstötning med älg och som icke ersätts genom vagnskadegaranti
eller försäkring även i fortsättningen bör kunna få bidrag från älgskadefond,
dels de likalydande motionerna I: 825 av herr Gustafsson, Nils-Eric, och
II: 976 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att åt statens trafiksäkerhetsverk
må uppdragas att utreda former för ett trafikskadeskydd, som i stort
sett kan hålla trafikanter ekonomiskt skadeslösa vid viltolyckor i trafiken,
i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer.
Utskottet. Statliga bidrag med anledning av skador som uppkommit på
motorfordon vid sammanstötning med älg har lämnats sedan slutet av 1940- talet. Bidragen infördes närmast av billighetsskäl mot bakgrunden av den
ökande bilismen och älgstammens tillväxt. Tidigare anlitades jaktvårdsfonden
härför. Enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 19, JoU 4, rskr. 144)
utgår bidragen numera från älgskadefonderna i de län där sammanstötningarna
inträffat. Bl. a. på grund av att ifrågavarande skador hade visat en
tendens att öka under senare år förordade jordbruksutskottet år 1965 att
en översyn av hithörande problem skulle komma till stånd.
Under förevarande anslagspunkt har redovisats en av domänverket och
statens naturvårdsverk utförd utredning rörande ersättning av trafikskador
vållade av älg och rådjur jämte däröver avgivna remissyttranden. Med hänsyn
bl. a. till de på senare år alltmer förbättrade möjligheterna att få ersättning
för fordonsskador genom försäkring eller garantier samt till de
förhållandevis stora kostnaderna för handläggningen av bidragsärendena
har ämbetsverken funnit att bidragen bör avskaffas. Samtidigt har de emellertid
förordat att ökade insatser görs med anlitande av bl. a. viltvårdsmedel
för att förebygga viltolyckor i trafiken. I likhet med flertalet av de myndigheter
och organisationer som yttrat sig i frågan anser även departementschefen
att bidragen bör avskaffas. För att ge möjlighet att ytterligare förbättra
försäkringsskyddet samt bygga ut den olycksförebyggande verksamheten
föreslår departementschefen dock att bidragsgivningen behålls under
en övergångstid av högst tre år räknat från den 1 juli 1969 samt att Kungl.
Maj :t skall få besluta om tidpunkten för avskaffandet av bidragen. Vad gäl
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
37
ler frågan om ökad användning av viltvårdsmedel för att förebygga trafikolyckor
bör enligt förslaget Kungl. Maj :t ta närmare ställning härtill i
samband med beslut om den årliga dispositionen av dessa medel.
Med hänsyn bl. a. till de förbättrade möjligheterna att genom försäkring
bereda ekonomiskt skydd mot fordonsskador anser även utskottet att bärande
motiv numera saknas för att bibehålla bidragsgivningen ur älgskadefonderna.
Utskottet delar sålunda Kungl. Maj :ts uppfattning att bidragen
bör avskaffas. Med beaktande av de synpunkter som departementschefen
angett i sammanhanget biträder utskottet att detta sker genom beslut av
Kungl. Maj :t efter en lämplig övergångstid, dock ej senare än den 30 juni
1972. Under övergångstiden bör bidragsärendena i enlighet med vad departementschefen
förordat handläggas av naturvårdsverket i huvudsak enligt
nuvarande principer. Av det anförda följer att utskottet ej ansett sig böra
biträda yrkandet i motionerna I: 155 och 11:274 att ifrågavarande bidrag
även därefter i vissa fall skall kunna lämnas från älgskadefond.
Som framhållits i propositionen ankommer det främst på statens vägverk
och statens trafiksäkerhetsverk att vidta olika åtgärder för att förebygga
viltolyckor i trafiken. Nämnda myndigheter bedriver i detta avseende sitt
arbete i nära samarbete med statens naturvårdsverk. Bl. a. pågår i förevarande
sammanhang försök med användande av viltspeglar, elektriska stängsel
in. fl. anordningar i olycksförebyggande syfte. Under angivna förhållanden
och i avvaktan på de erfarenheter som kan vinnas under avvecklingsperioden
finner utskottet ej heller skäl föreligga att nu föreslå någon
åtgärd i anledning av det i motionerna I: 825 och II: 976 framförda önskemålet
om ytterligare utredning rörande trafikskadeskyddets utformning.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och föreslagit under förevarande anslagspunkt
har ej föranlett någon erinran från utskottets sida, varför utskottet
hemställer
att riksdagen
1. a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna I: 155 och II: 274 godkänner vad i propositionen
föreslagits rörande bidrag vid trafikskada som
orsakats av älg,
b. lämnar motionerna I: 825 och II: 976 utan åtgärd,
2. till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 700 000
kr.
47. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. och Reseunderstöd
för studier m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
M 9—M 10, s. 186—187) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
38
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
1. till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. in. ett förslagsanslag av 130 000 kr.,
2. till Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag
av 39 000 kr.
Uppskjutna frågor
48. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra
sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen
C 1 Lantbruksnämnderna
D 1 Statens jordbruksnämnd
D 2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
D 3 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel in. in.
D 6 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd
G 1 Veterinärstyrelsen
K 1 Statens naturvårdsverk
K 2 Statens koncessionsnämnd för miljövård,
vilket utskottet här
anmäler.
Stockholm den 11 mars 1969
På jordbruksutskottets vägnar:
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit
från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Skärman
(fp), Carl Eskilsson (m), Hermansson (ep), Magnusson (s), Augustsson
(s)*, fru Hultell (m), herrar Slcagerlund (fp) och Manne Olsson (s);
från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s),
Johanson i Västervik (s), Persson i Skänninge (s), Eliasson i Moholm (m),
Lundmark (s), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep), fru Lindberg (s),
och herr Berndtsson (fp);
* Ej närvarande vid justeringen.
dock att vid behandlingen av punkterna
2 fru Margit Lundblad (s), herrar Nils Nilsson (ep), Lokander (s),
Persson i Heden (ep), Brännström (s), Ingvar Andersson (m), fru Sundström
(s), herrar Wikner (s), Sundkvist (ep) och Nilsson i Lönsboda (fp)
deltagit i stället för herrar Hedström (s), Hermansson (ep), Manne Olsson
(s), Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s), fru Hultell (m), herrar Lundmark
(s), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep) och Berndtsson (fp);
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
39
6 herrar Nils Nilsson (ep), Sundkvist (ep) och Krönmark (m) deltagit i
stället för herrar Hermansson (ep), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson i
Moholm (m);
8 herrar Lokander (s), Stridsman (ep), Brännström (s), fru Sundström
(s) och herr Wikner (s) deltagit i stället för herrar Hedström (s), Hansson
i Skegrie (ep), Arweson (s), Lundmark (s) och Eskilsson i Likenäs (s);
11 herrar Nils Nilsson (ep), Sundkvist (ep) och Krönmark (m) deltagit
i stället för herrar Hermansson (ep), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson
i Moholm (m);
13 fru Margit Lundblad (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Hedin (m)
och Brännström (s), deltagit i stället för herrar Augustsson (s), Persson i
Skänninge (s), Eliasson i Moholm (m) och fru Lindberg (s);
17 fru Margit Lundblad (s), herrar Nils Nilsson (ep), Ingvar Andersson
(m), Lokander (s), Persson i Heden (ep), Brännström (s), fru Sundström
(s), herrar Wikner (s), Sundkvist (ep) och Nils Nilsson i Lönsboda (fp)
deltagit i stället för herrar Hedström (s), Hermansson (ep), fru Hultell
(m), herrar Manne Olsson (s), Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s),
Lundmark (s), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep) och herr Berndtsson
(fp);
18 fru Margit Lundblad (s), herrar Nils Nilsson (ep), Ingvar Andersson
(m), Lokander (s), Persson i Heden (ep), Brännström (s), fru Sundström
(s), herrar Wikner (s), Sundkvist (ep) och Nilsson i Lönsboda (fp) deltagit
i stället för herrar Hedström (s), Hermansson (ep), fru Hultell (m),
herrar Manne Olsson (s), Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s), Lundmark
(s), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep) och Berndtsson (fp);
20 herrar Nils Nilsson (ep), Sundkvist (ep) och Krönmark (in) deltagit
i stället för herrar Hermansson (ep), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson
i Moholm (m);
24 fru Margit Lundblad (s), herrar Persson i Heden (ep) och Krönmark
(in) deltagit i stället för herrar Augustsson (s), Hansson i Skegrie (ep) och
Eliasson i Moholm (m);
28 herrar Wanhainen (s), Stridsman (ep), Nygren (s) och Krönmark
(m) deltagit i stället för herrar Augustsson (s), Hansson i Skegrie (ep),
Arweson (s) och Eliasson i Moholm (m);
30 herr Wanhainen (s), fru Margit Lundblad (s), herrar Persson i Heden
(ep) och Krönmark (m) deltagit i stället för herrar Hedström (s), Augustsson
(s), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson i Moholm (m);
32 och 34 herr Wanhainen (s), fru Margit Lundblad (s), herrar Stridsman
(ep) och Krönmark (m) deltagit i stället för herrar Hedström (s),
Augustsson (s), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson i Moholm (m);
36 fru Margit Lundblad (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Hedin (m)
och Brännström (s) deltagit i stället för herrar Augustsson (s), Persson i
Skänninge (s), Eliasson i Moholm (m) och fru Lindberg (s);
37 och 39 herrar Sveningsson (m), Nils Nilsson (ep), fru Margit Lundblad
(s), herrar Wikner (s), Hedin (m), Brännström (s) och Fridolfsson i
Rödeby (s) deltagit i stället för herrar Carl Eskilsson (m), Hermansson
(ep), Augustsson (s), Arweson (s), Eliasson i Moholm (m), Eskilsson i
Likenäs (s) och fru Lindberg (s);
40 herrar Sveningsson (m), Nils Nilsson (ep), fru Margit Lundblad (s),
herrar Hedin (m), Brännström (s) och Fridolfsson i Rödeby (s) deltagit i
stället för herrar Carl Eskilsson (m), Hermansson (ep), Augustsson (s),
Eliasson i Moholm (m), Eskilsson i Likenäs (s) och fru Lindberg (s);
40
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
42 och 43 herrar Sveningsson (m), Nils Nilsson (ep), Hedin (in), Fridolfsson
i Rödeby (s), Persson i Heden (ep) och Brännström (s) deltagit i stället
för herrar Carl Eskilsson (m), Hermansson (ep), Eliasson i Moholm
(m), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep) och fru Lindberg (s);
46 fru Margit Lundblad (s), herrar Nils Nilsson (ep), Lokander (s),
Stridsman (ep), Brännström (s), fru Sundström (s), herrar Wikner (s) och
Nilsson i Lönsboda (fp), deltagit i stället för herrar Hedström (s), Hermansson
(ep), Manne Olsson (s), Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s), Lundmark
(s), Eskilsson i Likenäs (s) och Berndtsson (fp);
vid samtliga övriga punkter herr Ingvar Andersson (m) och fru Sundberg
(m) deltagit i stället för herrar Carl Eskilsson (m) och Eliasson i
Moholm (m).
Reservationer
1. vid punkten 8 (Särskilt stöd åt det mindre jordbruket) av herrar Skärman
(fp), Cad Eskilsson (m), Hermansson (ep), fru Hultell (m), herrar
Skagerlund (fp), Eliasson i Moholm (m), Jonasson (ep), Berndtsson (fp)
och Stridsman (ep) som anser att andra, tredje och fjärde styckena i utskottets
yttrande på s. 6 samt utskottets hemställan hort ha följande lydelse:
»I
de---(lika med utskottet) —--gången fastställdes. Utskottet
vill i anslutning härtill framhålla, att en förutsättning för att det extra
mjölkpristillägget skall bli det åsyftade medlet i strävandena att bibehålla
en norrländsk jordbruksproduktion givetvis är att dess storlek fortlöpande
anpassas till penningvärdeutvecklingen. Utskottet finner med hänsyn till
den tid som förflutit sedan bidragsbeloppen senast fastställdes skäligt att
en anpassning i angivet syfte sker. Det bör i sammanhanget erinras om att
mjölkproduktionen utgör den huvudsakliga inkomstkällan för det övervägande
antalet aktiva jordbrukare inom nu berörda del av landet. För huvudparten
av dessa jordbrukare gäller också att alternativa sysselsättningsmöjligheter
så gott som helt saknas inom området.
Att utan en anpassning av mjölkpristilläggets storlek till det aktuella
pris- och kostnadsläget upprätthålla jordbruksproduktionen i norra Sverige
i den omfattning som åsyftades då 1967 års riksdag fastställde riktlinjerna
för den fortsatta jordbrukspolitiken synes under angivna omständigheter
icke möjligt. Vad gäller den erforderliga höjningen av mjölkpristillägget har
utskottet inte något att erinra mot den i motionerna gjorda bedömningen
och förordar således att det extra mjölkpristillägget uppräknas med 25 %.
Den erforderliga medelsförstärkningen kan uppskattas till ca 8 milj. kr.,
varför nu ifrågavarande anslag bör uppräknas med nämnda belopp.
Då utskottet i övrigt ej funnit skäl frångå Kungl. Maj :ts under förevarande
punkt framlagda förslag, hemställer utskottet
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år i969
41
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 240 och II: 272 ävensom med bifall till motionerna
1:89 och II: 107 samt I: 817 och II: 970 till Särskilt
stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 57 500 000 kr.»
2. vid punkten 13 (Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader) av herrar
Skärman (fp), Carl Eskilsson (m), Hermansson (ep), fru Hultell (m),
herrar Skagerlund (fp), Hansson i Skegrie (ep), Jonasson (ep), Berndtsson
(fp) och Hedin (m) som anser att
dels tredje, fjärde och femte styckena i utskottets yttrande på s. 9 och 10
hort ha följande lydelse:
»Vad först gäller motionsyrkandena om inrättande av tjänsten som
statskonsulent i vattenvård vill utskottet i likhet med motionärerna understryka,
att den forskningsverksamhet på vattenvårdens område som bedrivs
vid lantbrukshögskolan är av synnerlig betydelse för lösandet av de
problem som föreligger inom jordbruket framför allt i samband med utbyggandet
av större djurbesättningar, övergång till svämutgödsling m. m.
Det är som motionärerna påpekat utomordentligt viktigt att lantbrukshogskolan
ges möjlighet att fortsätta med ifrågavarande verksamhet. Enligt
utskottets mening finns emellertid anledning att befara att verksamheten
måste upphöra om den av såväl högskolan som ifrågavarande motionärer
föreslagna befattningen som statsagronom i vattenvård ej tillförs högskolan.
Utskottet tillstyrker visserligen i det följande en uppräkning av det
särskilda anslaget till naturvårdsforskning med 2,5 milj. kr. till 9,5 milj.
kr. Vid beaktande av alla de angelägna önskemål som föreligger i fråga om
angivna medel synes dock den sålunda föreslagna medelsanvisningen ej ge
lillräcklig garanti för att nu ifrågavarande verksamhet vid lantbrukshögskolan
skall kunna bibehållas med stöd av sagda medel. Utskottet vill därför
förorda bifall till det i motionerna I: 355 och II: 405 samt II: 952 framlagda
förslaget om inrättande av en statsagronombefattning för ändamålet. Det
bör i sammanhanget nämnas att statens naturvårdsverk i yttrande över lantbrukshögskolans
anslagsäskanden också tillstyrkt högskolans förslag rörande
denna personalförstärkning.
Det i motionerna I: 834 och II: 951 framförda önskemålet om ändring av
föreståndarbefattningen vid högskolans avdelning för radiobiologi från laboratur
till professur synes enligt utskottets mening ävenledes välgrundat.
Den forskning som bedrivs vid ifrågavarande avdelning utgör en viktig del
av högskolans verksamhet och karaktären av de uppgifter som åvilar föreståndaren
för avdelningen synes helt jämförbara med den som åligger Övriga
institutionsföreståndare vid högskolan. Utskottet vill därför tillstyrka
motionsyrkande t om inrättande av en professur i ämnet radiobiologi vid
lantbrukshögskolan. Vid bifall härtill kan en laboratur i ämnet indras.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 samt. Nr 1
42
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
Vad härefter---(lika med utskottet)----tåg placering. Med hän
syn
härtill finner utskottet ej skäl föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i anledning av förevarande motionsyrkande.»
dels utskottets hemställan under 1., 2. och 4. bort ha följande lydelse:
»1. med bifall till motionerna 1:355 och 11:405, såvitt
nu är i fråga, samt motionen 11:952 uttalar att vid lantbrukshögskolan
bör inrättas en tjänst som statsagronom i
vattenvård,
2. med bifall till motionerna I: 834 och II: 951 bemyndigar
Kungl. Maj :t att inrätta en professur i ämnet radiobiologi
vid lantbrukshögskolan i enlighet med vad utskottet i
det föregående anfört,
4. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1: 355 och II: 405, såvitt i övrigt är i fråga,
till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 33 937 000 kr.»
3. vid punkten 18 (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling)
av herrar Slcårman (fp), Carl Eskilsson (m), Skagerlund (fp), Ingvar Andersson
(in), Nils Nilsson (ep), Eliasson i Moholm (m), Persson i Heden (ep),
Nilsson i Lönsboda (fp) och Sundkvist (ep) som anser att utskottets yttrande
på s. 13 samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»Kungl. Maj :ts förslag---(lika med utskottet) ----med 30 000
kr. Som framgår av statsverkspropositionen har ifrågavarande bidragsmottagare
i sina anslagsäskanden hemställt om ytterligare medelsanvisning av
205 000 kr. respektive 90 000 kr. I de i anslutning till denna punkt väckta
motionerna 1:824 och 11:964 föreslås att till den vetenskapliga verksamheten
vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt bör anvisas medel i enlighet
med anstaltens förslag. I motionerna I: 860 och II: 98o framförs motsvarande
yrkande beträffande verksamheten vid Algot Holmberg & Söner AB.
Som framhålls i motionerna bedrivs vid förevarande institutioner ett växtförädlingsarbete
av synnerligen stor betydelse såväl ur den svenska jordbruksnäringens
synpunkt som ur internationella aspekter. Det är enligt
utskottets mening angeläget att bidragsgivningen för nämnda ändamål blir
så avpassad att verksamheten alltfort kan bedrivas effektivt och på samma
kvalificerade nivå som hittills. Det synes finnas anledning befara att den av
Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen skall visa sig otillräcklig härför.
Utskottet finner därför i likhet med nu förevarande motionärer att en
uppräkning av anslaget bör ske för nästa budgetår. Da utskottet därvid
finner de i motionerna för respektive ändamål beräknade beloppen väl avvägda
vill utskottet förorda att anslaget räknas upp med sammanlagt 295 000
kr. utöver vad som föreslagits i propositionen. Av ökningsbeloppet bör
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
43
205 000 kr. hänföras till verksamheten vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt
och 90 000 kr. till verksamheten vid Algot Holmberg & Söner AB.
Då utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag i övrigt under denna punkt,
hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj ds förslag ävensom
med bifall till motionerna I: 824 och II: 964 samt I: 860
och II: 985 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 1 013 000 kr.»
4. vid punkten 24 (Bidrag till skogsförbättringar och Vägbyggnader på
skogar i enskild ägo) av herrar Hermansson (ep), Jonasson (ep) och Persson
i Heden (ep) som anser
dels att utskottets yttrande på s. 16 och hemställan under 1. och 3. bort
ha följande lydelse:
»Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning beträffande vägbyggnader
på skogar i enskild ägo betonat behovet av att bygga ut och förbättra
skogsbilvägnätet med hänsyn till både den tekniska utvecklingen och försvagningen
av skogsbrukets lönsamhet. Kungl. Maj d har mot bakgrund härav
föreslagit att ramen för statsbidrag till skogsvägar för nästa budgetår höjs
med 1,5 milj. kr. till 14,5 milj. kr.
I motionerna 1: 844 och II: 459 föreslås i överensstämmelse med skogsstyrelsens
äskande en höjning av ramen med ytterligare 2,5 milj. kr. Samtidigt
förordas med hänsyn till budgetläget en motsvarande begränsning av
den under anslaget Bidrag till skogsförbättringar upptagna ramen för statsbidrag
till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark. Kungl. Maj d föreslår
under nämnda ram ett oförändrat belopp av 6 milj. kr.
Enligt utskottets mening bör rådande lönsamhetskris inom skogsnäringen
mötas med kraftfulla rationaliseringsåtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna
i skogsbruket. Ett väl utbyggt skogsvägnät är en grundförutsättning
för virkets tillvaratagande på ett rationellt sätt. Behovet av en snabbare
utbyggnad av skogsvägar förstärks av den pågående nedläggningen av flottleder.
Det är således enligt utskottets mening angeläget att höja det belopp
som Kungl. Maj d föreslagit för skogsvägbyggnad.
Utskottet finner i likhet med departementschefen att verksamheten med
skogsodling av sämre jordbruksmark är angelägen. I rådande konjunkturläge
torde emellertid investering i skogsplantering inte vara så lockande.
Sålunda har en del av den för budgetåret 1967/68 för ändamålet anvisade
ramen inte utnyttjats. Då behoven av medel för skogsvägbyggnad och skogsodling
av sämre jordbruksmark nu ställs mot varandra, finner utskottet
övervägande skäl tala för att på sätt i motionerna föreslagits 2,5 milj. kr.
överförs från det senare till det förra ändamålet.
44
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit och anfört har utskottet ej något att
erinra mot. Utskottet hemställer alltså
att riksdagen
1. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 844 och II: 459, såvitt nu är i fråga, medger
att under budgetåret 1969/70 beviljas statsbidrag med högst
3 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark
samt med högst 2 500 000 kr. till med anslaget Bidrag
till skogsförbättringar i övrigt avsedda ändamål, med rätt
för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen,
3. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 844 och II: 459, såvitt nu är i fråga, medger
att under budgetåret 1969/70 beviljas dels statsbidrag
med högst 17 000 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild
ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr.
till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt,
»
5. vid punkten 28 (Statens skogsskolor m. m.)
1. beträffande skogsteknikerutbildningens längd av herrar Skärman (fp),
Jonasson (ep) och Stridsman (ep) som anser att
dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Vad gäller»
och slutar med orden »två år» bort ha följande lydelse:
»Vad gäller —--- (lika med utskottet)--— tre terminer. I motio
nerna
I: 838 och II: 963 förordas en utökning av tiden för skogsteknikerutbildningen
till två år. En studietid av tre terminer skulle innebära en minskning
i förhållande till nuvarande förhållanden med 285 undervisningstimmar.
Till de ämnen där undervisningen enligt yrkesutbildningskommittén
avses bli begränsad hör naturvård. Enligt motionerna har utbildningen vid
skogsskolorna sedan länge ansetts vara underdimensionerad, varför starka
krav på en tvåårig skola framförts. Dessa krav återspeglas också i flera
remissyttranden över yrkesutbildningskommitténs betänkande, bl. a. i skogsstyrelsens
yttrande. Utskottet finner det mot bakgrund av det anförda angeläget
att stärka skogsteknikernas utbildning i stället för att försvaga den.
Den tekniska utvecklingen i skogsbruket gör att ökade krav ställs på arbetsledarnas
kvalifikationer. Ett ökat anlitande av skogsteknikerna inom naturvårdsområdet
kan tänkas. Deras utbildning inom detta fält bör därför snarare
ökas än minskas. Utskottet finner alltså skogsteknikernas utbildning
böra vara tvåårig. Detta får inte inskränka möjligheterna för instituten att
ge den vidareutbildning som förutsatts. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att vidtaga de åtgärder som erfordras för att genomföra den föreslagna
omläggningen.»
dels utskottets hemställan under l.b. bort ha följande lydelse:
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
45
*1. b. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall
till motionerna I: 838 och II: 963 i skrivelse till Kungl. Maj :t
ger till känna vad utskottet förordat angående skogsteknikerutbildningens
längd,»
2. beträffande skogsinstitutens organisation
a. av herrar Hedström (s), Skagerlund (fp), Wanhainen (s) och Stridsman
(ep),
b. av herrar Lundmark (s) och Nygren (s),
c. av herr Jonasson (ep) som anser att
dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 19 börjar med »Yrkesutbildningskommittén,
som» och som på s. 20 slutar med orden »i Skinnskatteberg»
bort ha följande lydelse:
»Yrkesutbildningskommittén, som —--(lika med utskottet) —- ---
skogstekniker ökar. Kungl. Maj :t föreslår att det ena institutet förläggs till
norra och det andra till södra Sverige.
Beträffande förläggningen av skogsinstituten har kommittén övervägt
flera alternativ. För det norra institutet har diskuterats förläggning till
Bispgården, Lycksele, Älvsbyn och Sollefteå. Kommittén har för sin del stannat
för Sollefteå med hänsyn bl. a. till att där finns möjlighet till samförläggning
med en befintlig skogsbruksskola samt till att staden ligger centralt
inom rekryteringsområdet och nära övningsskogar. Kungl. Maj :t har
biträtt kommitténs förslag. I motionsparen I: 152 och II: 171 samt I: 827 och
II: 954 föreslås en lokalisering till Lycksele resp. Älvsbyn medan i motionerna
1: 846 och II: 969 argument framläggs för en förläggning till Östersund.
I sistnämnda motionspar görs emellertid inget yrkande härom. I stället
föreslår motionärerna att frågan om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet
görs till föremål för nya överväganden och att Kungl. Maj :t bemyndigas
att därefter besluta i frågan.
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, som av kommittén föreslagits omvandlad
till skogsinstitut, bör enligt Kungl. Maj :t i huvudsak behållas i sin
nuvarande form.
Som förläggningsort för det södra skogsinstitutet har yrkesutbildningskommittén
diskuterat såväl Yäxjö som Värnamo. Kommittén har funnit
sig böra förorda Värnamo bl. a. därför att lokaler kan ställas till förfogande
för institutet i landstingets centrala yrkesskola därstädes. Vidare har Värnamo
ansetts ha något bättre skogliga förutsättningar än Växjö. Kungl.
Maj :t anser att kommitténs förslag bör godtas, medan enligt motionerna
I: 842 och II: 947 institutet bör förläggas till Växjö.
Slutligen har i motionerna I 841 och II: 944 föreslagits att ett skogsinstitut
bör förläggas till Kopparbergs län och att Kungl. Maj :t bemyndigas att
46
Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1969
efter ytterligare prövning besluta om institutets lokalisering inom länet. I
detta motionspar har definitiv ställning inte tagits till antalet institut.
Utskottet konstaterar att i yrkesutbildningskommitténs betänkande, i
propositionen och i motionerna redovisats olika förslag beträffande antalet
institut och lokaliseringen av dessa. Enligt utskottets mening har tillräckligt
övertygande skäl inte redovisats för en begränsning av antalet institut
till två. Bl. a. med tanke på att behovet av skogstekniskt utbildad personal
för uppgifter på miljövårdens område kan väntas öka bör frågan om antalet
institut ytterligare övervägas. I motionerna har vidare anförts väsentliga
synpunkter på förläggningen av skogsinstituten, som inte tillräckligt synes
ha beaktats vid utarbetandet av Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet finner därför
starka skäl tala för en omprövning både i fråga om antalet institut och
förläggningen av dessa. Kungl. Maj :t bör bemyndigas att efter omprövningen
besluta i nu berörda frågor.»
dels utskottets hemställan under 2. a.—d. bort ha följande lydelse:
»2. a. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
1:152 och 11:171, 1:827 och 11:954, 1:841 och
II: 944, I: 842 och II: 947 samt I: 846 och II: 969 i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer att frågorna om antalet skogsinstitut
och deras lokalisering tas upp till ny prövning av
Kungl. Maj:t,
b. bemyndigar Kungl. Maj:t att efter nämnda prövning
besluta om antalet skogsinstitut och deras lokalisering.»
6. vid punkten 30 (Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal) av herrar Skårman (fp), Carl Eskilsson (in), Hermansson
(ep), fru Hultell (m), herrar Skagerlund (fp), Jonasson (ep), Persson i Heden
(ep), Berndtsson (fp) och Krönmark (in) som anser att
dels utskottets yttrande på s. 23 fr. o. m. orden »Mot bakgrunden» bort
ha följande lydelse:
»Av det anförda framgår att kammarkollegiet anser att nu ifrågavarande
utsyningsförmån inte grundar sig på någon laglig rätt, medan motionärerna
hävdar att inte heller kronans rätt till kronoparken Böda är klarlagd. Vid
utskottsbehandlingen har framkommit att förmånstagarna anser sin utsyningsförmån
vara av servitutskaraktär. Om så är fallet torde förmånen inte
av kronan ensidigt kunna uppsägas. Då utskottet finner upplåtelsens rättsliga
karaktär inte vara säkert klarlagd och då de båda parterna, kronan resp.
förmånstagarna, har olika uppfattning i frågan, föreligger enligt utskottets
mening starka skäl att ärendet bringas under domstols prövning. I avvaktan
på den rättsliga prövningen bör utsyningsförmånen bestå i nuvarande form.
Utskottet, som i övrigt inte har något att invända mot vad Kungl. Maj :t
anfört och föreslagit under denna punkt, hemställer»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1969
47
»2. i anledning av motionerna I: 853 och II: 938 i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer att frågan om den av utskottet
behandlade utsyningsförmånens rättsliga karaktär
hänskjuts till avgörande i domstol.»
7. vid punkten 32 (Rikets allmänna kartverk) av herrar Skårman (fp),
Hermansson (ep), Skagerlund (fp), Jonasson (ep), Berndtsson (fp) och
Stridsman (ep) som anser att
dels tredje stycket i utskottets yttrande på s. 24 och 25 bort ha följande
lydelse:
»Vad gäller---- (lika med utskottet)---— sydligaste länen. Av
den i propositionen lämnade redogörelsen för remissyttrandena över kartverkets
förslag till långtidsplan framgår att önskemål framförts om en snabbare
utgivning av den ekonomiska kartan beträffande flertalet övriga kvarvarande
län samt att allmänna uttalanden gjorts om behovet av att påskynda
förstagångsutgivningen. I motionerna 1: 852 och II: 968 framhålls
att användningen av den ekonomiska kartan och den moderna topografiska
kartan för olika planeringsändamål möjliggör en sådan besparing i tid, kostnader
och personal, att enbart på denna grund det är väl motiverat att de
upprättas snabbt. Med hänsyn till det angelägna behovet av ifrågavarande
kartor måste den i propositionen redovisade utgivningstakten enligt motionärernas
mening bedömas alltför långsam. Utskottet delar för sin del motionärernas
uppfattning att det föreslagna anslagstillskottet av 100 000 kr. är
alltför litet för att i märkbar grad medverka till den nödvändiga intensifieringen
av kartläggningsarbetet. Med hänsyn till den samtidigt föreslagna anslagsförstärkningen
till rikstrianguleringen anser sig utskottet inte böra föreslå
någon ändring av Kungl. Maj :ts förslag beträffande kartarbetsanslaget
för nästa budgetår. Utskottet vill dock starkt understryka vikten av att
Kungl. Maj :t inom ramen för tillgängliga resurser vidtar alla de åtgärder
som kan främja en ytterligare intensifiering av kartläggningsarbetet. Med
hänsyn till frågans vikt förutsättter utskottet att Kungl. Maj :t redan vid nästa
års riksdag kommer att presentera förslag om väsentligt ökade resurser för
nu ifrågavarande ändamål.»
dels utskottets hemställan under 2.b. bort ha följande lydelse:
»2. b. i anledning av motionerna I: 852 och II: 968 i skrivelse
till Kungl. Maj :t som sin mening ger till känna vad utskottet
i det föregående anfört rörande behovet av en ytterligare
intensifiering av kartläggningsarbetet,»
8. vid punkten 36 (Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m.)
a. av herrar Hermansson (ep), Hansson i Skegrie (ep) och Jonasson
(ep) som anser att utskottets yttrande på s. 27 och utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
48 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
»Från förevarande anslag som f. n. uppgår till 550 000 kr., bestrids kostnader
för upplysning inom statens naturvårdsverks arbetsområde. Av anslaget
utgår även bidrag till vissa organisationer, f. n. Svenska naturskyddsföreningen,
Samfundet för hembygdsvård och Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté.
Naturvårdsverket har i sina anslagsäskanden framhållit
att det belopp verket disponerar under anslaget måste kraftigt höjas om
kraven på information och propaganda skall kunna uppfyllas. Verket har
för sin del beräknat en anslagsuppräkning med 257 000 kr. nödvändig enbart
för detta ändamål. Vidare föreslår naturvårdsverket att bidragen till
Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård uppräknas
med sammanlagt 58 000 kr. för att möjliggöra för ifrågavarande organisationer
att fortsätta och utveckla sin viktiga upplysningsverksamhet på
förevarande område. Däremot anser verket att det bidrag som f. n. utgår
med 15 000 kr. till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté ej längre
bör bestridas från förevarande anslag. Naturvårdsverket har i enlighet med
det anförda beräknat det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till
850 000 kr. för nästa budgetår. Kungl. Maj :t har dock begränsat sig till att
föreslå en medelsanvisning av 650 000 kr. för ändamålet.
Utskottet vill för sin del understryka vikten av att upplysningsverksamheten
på miljövårdens område ges sådana resurser att den blir ett effektivt
led i strävandena att komma till rätta med den tilltagande nedskräpningen
och föroreningen av vår miljö. Som framhålls i motionerna I: 843 och II:
967 påkallar de problem som sammanhänger med framför allt oljeföroreningarna
härvidlag särskild uppmärksamhet. Mot bakgrund av de angelägna
behov som sålunda föreligger finner utskottet starka skäl tala för att
förevarande anslag för nästa budgetår erhåller en betydligt kraftigare förstärkning
än vad som föreslagits i statsverkspropositionen. Utskottet vill
för sin del föreslå att anslaget uppräknas med 100 000 kr. för att bl. a.
medge stöd till en i nyssnämnda motioner omnämnd upplysningskampanj
angående framför allt olj ef öroreningarna till lands, i vattendragen och längs
kusterna.
Vad gäller den av naturvårdsverket föreslagna indragningen av bidraget
till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté ifrågasätts i motionen
II: 984 om inte denna fråga är för tidigt väckt med hänsyn till att den vetenskapliga
expertis som tillförts naturvårdsverket genom den nya forskningsnämnden
och de till verket knutna råden ännu inte torde ha den allsidighet
som präglar ifrågavarande naturskyddskommitté. Bl. a. inrymmer
ifrågavarande expertis ej fältbotanist, geolog eller kulturgeograf. Utskottet,
som delar de i motionen anförda betänkligheterna mot att nu indra förevarande
bidrag, hemställer att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t som
sin mening ger till känna att bidrag till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté
bör utgå från förevarande anslag även för budgetåret 1969/70.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
49
Utskottet förordar att anslaget för nämnda ändamål uppräknas med 15 000
kr.
De i anslutning till förevarande punkt väckta motionerna synes i övrigt
ej påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.
Då utskottet i övrigt ej har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t i förevarande
sammanhang föreslagit, hemställer utskottet
att riksdagen
1. i anledning av motionen II: 984, såvitt nu är i fråga, i
skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ger till känna
vad utskottet anfört angående bidrag till verksamheten inom
Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté,
2. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna
I: 843 och II: 967 samt II: 984, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, samt motionerna I: 858 och II: 949 till
Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 765 000 kr.»
b. av herrar Skärman (fp), Carl Eskilsson (m), fru Hultell (m), herrar
Skagerlund (fp), Berndtsson (fp) och Hedin (m) som anser att utskottets
yttrande på s. 27 och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»Från förevarande anslag, som i innevarande års riksstat är uppfört
med 550 000 kr., bestrids bl. a. kostnader för upplysningsverksamhet inom
statens naturvårdsverks arbetsområde. Av anslaget utgår f. n. även bidrag
till motsvarande verksamhet inom Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet
för hembygdsvård och Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté.
Naturvårdsverket har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit
en uppräkning av förevarande anslag med sammanlagt 300 000 kr. Därvid
har verket räknat med en ökning av bidragen till de båda förstnämnda organisationerna
med resp. 45 000 kr. och 13 000 kr. samt till övrig upplysningsverksamhet
med en ökning av 257 000 kr. Med hänsyn till den naturvetenskapliga
expertis som numera står till förfogande i den till ämbetsverket
knutna forskningsnämnden och i verkets tre råd anser naturvårdsverket
att bidrag till verksamheten inom Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté
inte längre bör utgå från anslaget.
Kungl. Maj :ts förslag innebär att anslaget höjs med 100 000 kr. till 650 000
kr. Enligt propositionen bör det liksom hittills ankomma på Kungl. Maj :t att
besluta om fördelningen av anslaget på olika ändamål.
I motionen II: 984 anförs erinringar mot den av naturvårdsverket ifrågasatta
avvecklingen av stödet till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté.
Motionärerna vill inte bestrida att naturvårdsverket till sig knutit
mycket framstående sakkunskap inom flera områden, men finner den ännu
sakna den allsidighet som präglar förenämnda naturskyddskommitté. I
50
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
motionen pekas bl. a. på avsaknaden av fältbotanist, geolog och kulturgeograf.
Då motionärerna under nu angivna förhållanden hyser starka betänkligheter
mot att verksamheten vid Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté
bringas att upphöra, föreslår de att bidrag alltjämt anvisas till nämnda
verksamhet och att förevarande anslag för ändamålet uppräknas med
15 000 kr. till 665 000 kr.
Utskottet anser i likhet med motionärerna frågan om ett upphörande med
bidragsgivningen från förevarande anslag till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté
vara för tidigt väckt. Utskottet vill understryka det värde
som legat i att uppkommande frågor hittills kunnat få en allsidig tvärvetenskaplig
belysning inom förevarande kommitté. Utskottet vill därför förorda
att, intill dess betryggande säkerhet givits för att motsvarande sakkunskap
kan vinnas på annat sätt, bidrag alltjämt får utgå till kommitténs verksamhet.
Utskottet tillstyrker i enlighet härmed yrkandet i motionen II: 984 om
en uppräkning av anslaget med 15 000 kr. för ändamålet.
De i anslutning till förevarande punkt väckta motionerna synes i övrigt
ej påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.
Då utskottet i övrigt ej har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t i förevarande
sammanhang föreslagit, hemställer utskottet
att riksdagen
1. i anledning av motionen II: 984, såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ger till känna
vad utskottet anfört angående bidrag till verksamheten inom
Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté,
2. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna
I: 843 och II: 967 samt II: 984, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, samt motionerna I: 858 och II: 949 till
Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 665 000 kr.»
9. vid punkten AO ( N a t u r vå r d s f o r s k n ing) av herr Slcårman (fp) som anser
att
dels den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med »Utskottet
delar» och slutar med »av desamma» bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar —- ■—- — (lika med utskottet) — -—- — svenskt håll. Bl. a.
synes viktigt att den vid flygtekniska försöksanstalten befintliga expertisen
på detta område blir effektivt utnyttjad och de tidigare bedrivna, mycket
avancerade studierna om överljudsflyget och dess verkningar uppföljes. Då
dessa forskningar i brist på medel synes vara i huvudsak nedlagda samtidigt
som två av de i Europa projekterade SST-planen, nämligen det ryska och
den franska versionen av Concorde-planet, färdigställts och håller på att
provflygas, är angelägenheten av att sagda forskningar fullföljes desto större.
Givetvis är utskottet medvetet om att allt internatonellt samarbete på
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
51
detta område bör utnyttjas, men utskottet vill i samband därmed understryka
att vi inom landet redan har en avancerad forskning på väg och att
Sverige som ett litet land kan ha från de stora SST-planproducerande länderna
avvikande intressen av både ekonomisk och miljöbevarande art. Utskottet
finner därför starka skäl föreligga för att den självständiga forskningen
om vissa problem kring det civila överljudsflyget återupptas på
flygtekniska försöksanstalten.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. i anledning av motionerna I: 308 och II: 339 i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställer att flygtekniska försöksanstalten
får i uppdrag att verksamt fullfölja den svenska
självständiga forskningen om vissa problem kring det civila
överljudsflyget,»
10. vid punkten 42 (Bidrag till kommunala avloppsreningsverk in. m.)
av herr Persson i Heden (ep).
11. vid punkten 43 (Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin) av herr Skårman (fp), fru Hultell (m), herrar Skagertund (fp),
Sveningsson (m), Nils Nilsson (ep), Hansson i Skegrie (ep), Persson i Heden
(ep), Berndtsson (fp) och Hedin (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med orden »Med
hänsyn» och på s. 34 slutar med orden »yrkandet härom» bort ha följande
lydelse:
»I motionerna 1:829 och 11:957 samt 1:836 och 11:948 har föreslagits
att bidragsgivningen från anslaget skall utvidgas till att omfatta även jordbruksföretag
enligt samma grunder som föreslagits för industrin.
Det av Kungl. Maj :t föreslagna stödet bör enligt utskottets bedömning
bli till god hjälp när det gäller att komma till rätta med vatten- och luftföroreningarna
från industrin. Utskottet hälsar därför det framlagda förslaget
med tillfredsställelse. Samtidigt får utskottet framhålla att luft- och
vattenföroreningsproblem av i princip samma karaktär som i industrin
förekommer även inom jordbruket. Det kreditstöd, som nu kan utgå till
reningsanläggningar inom jordbruket, torde inte utgöra tillräcklig stimulans
utan bör vid behov kunna kompletteras med statsbidrag enligt samma
regler som föreslagits för industrin. Utskottet tillstyrker därför bifall till
förenämnda båda motionspar. Det innebär även att anslagsrubriken bör ändras
till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin och
jordbruket.
Vad departementschefen i övrigt anfört i fråga om utformningen av ifrågavarande
stöd har ej gett anledning till erinran från utskottets sida. Såsom
framgår av vad statens naturvårdsverk anfört i sitt yttrande över motionerna
I: 820 och II: 966 saknas motiv för att ta i anspråk medel från
52
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
anslaget för recipientundersökningar. Utskottet finner till följd härav inte
skäl tillstyrka det i sistnämnda motioner framförda yrkandet härom.»
dels utskottets hemställan under l.d. och 2. bort ha följande lydelse:
»1. d. i anledning av Kungl. Maj ds förslag och med bifall
till motionerna 1:829 och 11:957 samt 1:836 och II:
948, sistnämnda motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj :t ger till känna att statsbidrag får utgå till
vatten- och luftvårdande åtgärder inom jordbruket enligt i
det föregående angivna grunder,
2. i anledning av Kungl. Maj ds förslag och med bifall
till motionerna I: 836 och II: 948, såvitt i övrigt är i fråga,
till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin
och jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.»
12. vid punkten 46 (Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.)
av herrar Nils Nilsson (ep), Jonasson (ep) och Stridsman (ep) som anser
att
dels tredje stycket i utskottets yttrande på s. 37 bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 155 och II: 274 anförs viss tveksamhet till Kungl. Maj ds
nu redovisade förslag. Motionärerna erinrar om att många bilägare har
vagnar som inköpts begagnade och för vilka vagnskadegaranti ej gäller. I
denna grupp återfinns de ekonomiskt sämst ställda bilägarna för vilka en
vagnskadeförsäkring utgör en väsentlig kostnad. Som exempel nämner motionärerna
skogsarbetare och småbrukare som har att färdas på vägar där
risken för sammanstötning med älg är betydande och som behöver bil då
arbetsplatserna ofta får sökas allt längre från vederbörandes bostad. Då nu
ifrågavarande bilägarkategori skulle drabbas hårt vid ett genomförande
av den föreslagna avvecklingen av statsstödet ur älgskadefonderna föreslår
motionärerna den undantagsregeln, att den som fått sin bil skadad i mera
betydande omfattning vid sammanstötning med älg och som inte genom
vagnskadegaranti eller försäkring får väsentlig hjälp även i fortsättningen
bör kunna erhålla bidrag från älgskadefond. Utskottet delar för sin del motionärernas
uppfattning i denna fråga och vill därför förorda, att rätten till
bidrag från älgskadefonderna bibehålls för de fall för vilka nyss redogjorts.
Med denna modifiering bör Kungl. Maj :ts förslag i nu förevarande avseende
enligt utskottets mening kunna godtas av riksdagen.»
dels utskottets hemställan under l.a. bort ha följande lydelse:
»1. a. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:155 och 11:274 godkänner vad utskottet
förordat rörande bidrag vid trafikskada som orsakats
av älg,»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
53
Bilaga
Yttranden över motionerna I: 308 och II: 339 (p. 40)
Statens naturvårdsverk (24.2.1969)
Naturvårdsverket framhåller att civilt överljudsflyg beräknas vara i
kommersiell användning om två å tre år. De miljövådor som kan uppkomma
därigenom måste tidigt beaktas vid planering av markanvändning
in. m. Enligt naturvårdsverkets mening bör i nuvarande läge förbud gälla
mot användning av överljudsflyg över svenskt territorium.
Forskning inom hithörande område måste emellertid betraktas som angelägen.
Denna forskning är till sin natur internationell. Hur stora bidrag
i detta sammanhang Sverige måste prestera och huruvida en forskning
anpassad till specifikt svenska förhållanden är nödvändig fordrar närmare
överväganden. Redan nu utföres en icke obetydlig forskning inom området
vid flygtekniska försöksanstalten. Det torde ankomma på anstalten
att ta initiativ till den ytterligare forskning som kan visa sig erforderlig.
Flygtekniska försöksanstalten (19.2.1969)
Flygtekniska försöksanstalten uttalar sin förhoppning om en samordning
inom landet av tillgängliga resurser och en förstärkning av dessa
i syfte att behandla och föreslå åtgärder att lösa internationella och nationella
problem uppkommande i samband med civilt konventionellt flyg
och överljudsflyg. Försöksanstalten anför vidare.
Det är ett välkänt förhållande, att en forskningsgrupps verksamhet i
hög grad beror på forskningsledarens egna insatser och initiativ. Det förtjänar
nämnas, att en från FFA i mars 1967 till Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond ställd ansökan om anslag med ca 2 milj. kr. till »ljudknallforskning»
avslogs av Stiftelsen efter yttrande i ärendet av Statens Tekniska
Forskningsråd. FFA forskningsprogram avsåg ett flertal områden
inom det omfattande problemkomplex som ifrågavarande bullerproblem utgör.
Programmet var planerat att genomföras under tiden 1967—1970. Redan
ett bifall till vissa delar av programmet hade inneburit betydligt
ökade möjligheter för FFA att ägna sig åt problemen, särskilt som FFA
under senare år fått vidkännas en kraftig reducering av personella och ekonomiska
resurser. Med anlitande av FFA egna forskningsmedel fullföljde
Dr. Robert Dressler, såsom forskningsledare sedan Lundberg lämnat FFA,
med hjälp av assistenter bearbetandet av ett delområde inom förevarande
problemkomplex (statistisk analys av provdata beträffande effekten av
atmosfäriska och andra möjliga förstärkningsfaktorers inverkan på bullernivån).
Detta arbete avslutades innan Dressler hösten 1968 lämnade
FFA för att tillträda en professur i USA.
54 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
Det bör framhållas, att även för närvarande bedrivs vid FFA i viss
omfattning forskning och bearbetning av problem inom förevarande område.
Från Försvarets Materielverk har försöksanstalten sålunda erhållit
forskningsuppdrag, som främst avser studier av skadeverkningar på byggnader
till följd av ljudeffekter. Bearbetningen av dessa problem pågår.
Vidare har förbättrade metoder för beräkning av bullermattor utvecklats
under senaste året, vilka nu utnyttjas i aktuella miljöfrågor rörande flygplatsbuller.
FFA har också från USA erhållit bidrag till i första hand teoretiska
studier rörande strukturen och egenskaperna hos tryckfältet i nära omgivning
av flygplanet, ett problem av stor betydelse för bedömning av
ljudeffekten. Sistnämnda vid FFA pågående arbete har uppmärksammats
och omnämnts i senast utgivna OECD-rapport (31.1.1969 on Sonic Boom,
s. 14).
Försöksanstalten har en betydande kompetens inom det tekniskt-vetenskapliga
bakgrundsområde — strömning kring vingar och kroppar vid
överljudsfart — som bl. a. erfordras vid studium av »ljudknallen» och
dess effekter. Denna kompetens har i huvudsak erhållits i samband med
den forskning och utveckling som de 20 senaste åren pågått för försvarets
räkning i samband med den inhemska utvecklingen av flygplan och robotar.
Försöksanstalten bedömer — liksom motionärerna — det vara av stort
intresse, att frågorna kring överljudsplanens bullerstörningar objektivt belyses
och att Sverige medverkar i sådan forskning och bearbetning av tillgängligt
material som kan bidraga härtill.
Då, som ovan nämnts, en viss begränsad verksamhet bedrivs på uppdragsbasis
inom det aktuella området och problemkomplexet ligger inom
FFA kompetensområde är försöksanstalten beredd att fortsättningsvis i
ökad omfattning bedriva sådant arbete under förutsättning att medel kunna
ställas till förfogande för ändamålet.
Beträffande administreringen av detta och ev likartade samtidigt pågående
arbeten önskar FFA slutligen anföra följande.
För problem av ifrågavarande natur finns ett starkt behov av en målsman
och en samordning av de nationella insatserna på området. De aktuella
problemen berör områden och frågeställningar av politisk art (internationella
överenskommelser och samarbete), av miljöfrågor (störningarnas
art, lokalisering och följder), av flygteknisk natur (störningarnas uppkomst,
predikterbarhet och möjlighet att reducera dem). Följaktligen berörs
flera myndigheter för medverkan och ställningstaganden när det gäller
att analysera och utreda möjligheterna att motverka skadliga bullereffekter.
För programläggning av åtgärder, för medelstilldelning och prioritering
av önskade arbetsinsatser, för samordning av de av olika instanser
utförda arbetena och för omhändertagande och nyttiggörande av forskningsresultaten
finns f. n. i Sverige icke någon sammanhållande myndighet.
Inom andra länder synes motsvarande ansvar ligga hos flygministerier
eller liknande eller hos dessa direkt underställda organ. Sedan flygtekniska
rådet avvecklades 1968 finns inte ens ett nationellt forum för diskussion
av hithörande samordnings- och planeringsfrågor. FFA har under
band erfarit, att inom styrelsen för teknisk utveckling ett organ för planering
och bedömning av vissa flygtekniska frågor avses inrättas. Några
närmare uppgifter härom har dock ännu inte erhållits.
FFA vill avslutningsvis citera några avsnitt ur sitt yttrande 8.11.1968
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
55
över transportforskningsutredningens betänkande: »Den inventering av
resursbehov och aktiviteter inom transportforskningen som utredningen
gjort synes uttömmande. FFA anser likväl, att avskrivandet av forskningsproblemen
inom luftfartsområdet med en mening (s. 50 råd 2—6) förefaller
väl lättvindigt.» — -— — »Ett sätt att underlätta samordning av
alla dessa säkerhets- och trafikfrågor, som kan förordas av FFA, är att en
särskild delegation utses, omfattande ca 5 personer, flygforskningsrådet,
som rekryteras med en ledamot ur t. ex. vardera luftfartsverket, SAS, KTH,
STU och FFA. En representant ur rådet bör i så fall ingå i transportforskningsdelegationen.
»
Yttrande över motionerna 1:820 och II: 966 (p. 43)
Statens naturvårdsverk (19.2.1969)
Naturvårdsverket avstyrker bifall till motionerna och anför.
I motionerna hävdas att som förorening skall betecknas endast den till
en recipient tillförda organiska substans som överskrider recipientens
syrekapacitet. Det utsläpp som inte medför att denna kapacitetsgräns uppnås
skall sålunda anses som acceptabel. Bestämmandet av denna kritiska
gräns bör därför ske genom undersökningar av recipientens storlek och
tillstånd. Vidare betonar motionärerna vikten av att vissa ämnens skadliga
verkningar utrönes genom biologisk och genetisk test. Kostnaderna för
utredning och kontroll av en industris recipientmiljö föreslås kunna utgöra
underlag för bidrag i likhet med vad som föreslagits beträffande direkta
miljövårdande åtgärder.
För att kunna uppnå eftersträvade förbättringar på miljövårdens område
är enligt naturvårdsverkets mening den i motionerna givna definitionen
av begreppet förorening uppenbarligen alltför snäv, då den endast
synes ta sikte på att förhindra syrebrist i en recipient. Olägenheterna av
ett utsläpp av syretärande substans är vanligen betydande långt innan
detta allvarliga föroreningsstadium uppnås. Utöver vad som sammanhänger
med syrekapaciteten föreligger också ett stort antal andra föroreningsaspekter.
Beträffande luftföroreningar är motionärernas definition
för övrigt ej ens tillämpbar. Föroreningsbegreppet måste därför ges
en betydligt vidsträcktare innebörd och i vart fall måste varje utsläpp i
vatten eller i luft, varav olägenhet kan tänkas uppkomma, betecknas som
förorening. Huruvida sedan en av utsläppet betingad olägenhet är sådan att
den bör accepteras får bedömas i varje särskilt fall.
I det i statsverkspropositionen upptagna förslaget om bidrag till vattenoch
luftvårdande åtgärder inom industrin sägs att stöd i princip bör kunna
utgå till alla typer av industri som förorsakar vatten- och luftföroreningar
av någon betydelse samt att ledning härutinnan kan hämtas från
kungörelsen den 30 november 1956 (nr 583) om förprövning rörande åtgärder
till motverkande av vattenförorening m. m. Då det i allmänhet är
de i denna kungörelse nämnda industrityperna som är de från föroreningssynpunkt
allvarligaste, torde bidrag i första hand komma dessa tillgodo.
De föroreningar som utsläpps från dessa industrier är i de flesta fall
kända såväl till sammansättning som miljöpåverkan. I sådana fall erfordras
därför icke några särskilda undersökningar av vattenområden
56
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969
och luftrum för att ta ställning till vilka reningsåtgärder som bör vidtas.
I princip bör dessutom rutinmässiga undersökningar av recipientförhållandena
bekostas av dem som utnyttjar recipienten. Skulle därutöver erfordras
särskilda undersökningar av principiellt värde kommer dessa
att utföras av naturvårdsverkets laboratorium eller — om undersökningarna
är av forskningskaraktär — av annan lämplig institution och då bekostas
av forskningsmedel. Den fortlöpande kontrollen av recipienten bör
självfallet helt bekostas av det emitterande företaget. Däremot kan det i
vissa undantagsfall erfordras andra typer av undersökningar — som inte
berörts i förevarande motioner — och där bidrag kan vara motiverade.
En närmare prövning av denna fråga torde kunna ske vid tillämpningen
av det nya bidragssystemet.
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690033
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:9 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1969170 inom utbildnings a1 i texten