Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1969/70 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner. DRIFTBUDGETEN Nionde huvudtiteln Jordbruksdepartementet m. m. 1. Jordbruksdepartementet.

1969-03-11 · 56 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 53 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1969:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1969/70 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner. DRIFTBUDGETEN Nionde huvudtiteln Jordbruksdepartementet m. m. 1. Jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten

för budgetåret 1969/70 inom jordbruksdepartementets

verksamhetsområde jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 1, bilaga 11, framlagda förslag (punkten A 1, s. 9—10 i utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 3 januari 1969) och

hemställer

att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 5 134 000 kr.

2. Lantbruksrepresentanter. Kungl. Maj :t har (punkten A 2, s. 10—11)

föreslagit riksdagen att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 452 000 kr.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt

377 000 kr.

I motionen II: 973 av herrar Lothigius och Hedin har hemställts att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta skoglig representation i

Nordamerika och Sovjetunionen samt att riksdagen med anledning härav

anvisar ett förslagsanslag på 220 000 kr. för bestridande av avlöningar under

budgetåret 1969/70 samt till omkostnader ett förslagsanslag på 50 000 kr.

Utskottet. I motionen II: 973 har väckts förslag om att förstärka den

svenska utlandsrepresentationen i Nordamerika och Sovjetunionen med

skoglig expertis. Motsvarande yrkande framlades även i motioner till föregående

års riksdag. Vid behandlingen av dessa motioner framhöll jordbruksutskottet

att förhållandena inom skogsnäringen talade för att man

från svenskt håll noga följde den internationella utvecklingen på området.

Utskottet utgick dock ifrån att frågan noggrant följdes av Kungl. Maj :t och

fann därför inte erforderligt att föreslå någon särskild åtgärd från riksda
1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 samt Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

gens sida i anledning av motionerna. Riksdagen delade utskottets uppfattning.

Enligt vad utskottet erfarit har Kungl. Maj :t för att tillmötesgå skogsbrukets

och skogsindustrins önskemål om en ökad skoglig representation

i Nordamerika nyligen utsett en skogligt utbildad person till lantbrulcsrepresentant

vid beskickningen i Washington från och med den 1 juli 1969.

Vederbörandes uppgifter skall vara att i Förenta staterna och Kanada följa

— förutom utvecklingen inom jordbruket —- utvecklingen inom skogsbruket

och skogsindustrin samt genom kontakter med myndigheter och företag

ge den svenska skogsnäringen en samlad överblick över aktuella problem

på hithörande område. Under angivna förhållande och med hänvisning jämväl

till vad jordbruksutskottet föregående år anförde i sammanhanget (JoU

1968: 1, p. 2) föreslår utskottet att motionen II: 973 lämnas utan åtgärd.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

under förevarande punkt, hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionen II: 973 till Lantbruksrepresentanter

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

452 000 kr.

3. Kommittéer m. m. och Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna A 3 och A 4, s. 11) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av

2 000 000 kr.,

2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 283 000 kr.

Lantbruksstyrelsen

4. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkten

B 1, s. 12—15) och hemställer

att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1969/

70 anvisar ett förslagsanslag av 10 545 000 kr.

Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, in. in.

5. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. m. fl. anslag. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 2—C 7, s. 18—31) och

hemställer

att riksdagen

1. a. medger att de medel som avsatts till främjande av

lantbruksmötesverksamheten får användas i överensstäm
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

3

melse med de grunder som förordats i statsrådsprotokollet,

b. till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

m.m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

3 215 000 kr.,

2. a. medger, att under budgetåret 1969/70 statsbidrag

beviljas till yttre rationalisering intill ett belopp av 10 000 000

kr. och till inre rationalisering intill ett belopp av 5 000 000

kr., med rätt för Kungl. Maj:t att jämka fördelningen mellan

ändamålen,

b. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. in. för

budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000

kr.,

3. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering in. m.

för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av

100 000 kr.,

4. a. medger att den årliga räntan på den stående delen

av lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter år

1919 men före den 1 juli 1940 fr. o. m. år 1969 får utgå

efter 3,6 %,

b. medger att ränta på köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet

eller byggnad på åbolägenhet som år 1920 eller senare

sålts från kronoegendom får, i den mån köpeskillingen

förräntas efter enahanda grunder som gällt eller gäller för

den stående delen av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån

för jordbrukslägenhet, fr. o. m. år 1969 utgå efter

3,6 %,

c. medger att för budgetåret 1969/70 statlig kreditgaranti

får lämnas för lån till yttre rationalisering med 90 000 000

kr., för lån till inre rationalisering med 90 000 000 kr., för

jordförvärvslån med 55 000 000 kr., för driftslån med

45 000 000 kr., för maskinlån med 7 000 000 kr., för lån för

uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. m. med

4 000 000 kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering

in. m. med 9 000 000 kr. samt för lån till inköp av avelshästar

och ridhästar med 500 000 kr., med rätt för Kungl. Maj :t

att jämka fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen,

d. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av

500 000 kr.,

5. a. medger att under budgetåret 1969/70 statsbidrag beviljas

till särskild rationalisering intill ett belopp av

17 000 000 kr.,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

b. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i

Norrland, m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 15 000 000 kr.,

6. till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa

kronolägenheter m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett

förslagsanslag av 1 600 000 kr.

6. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Kungl. Maj :t har (punkten C 8, s.

31—33) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln m. m.

dels godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats i fråga om användningen

av vissa hästexportmedel, dels till Befrämjande av husdjursaveln in. in. för

budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 418 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:864 av herr Åkesson och herr Larsson,

Thorsten, och II: 939 av herr Dahlgren m. fl. har hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av Bilaga 11 till statsverkspropositionen, punkt C 8, Befrämjande

av husdjursaveln in. in., måtte besluta uttala att lantbruksstyr

el sen bör ges befogenheter att inom anvisad kostnadsram för stöd åt hästaveln

göra de omfördelningar mellan olika anslagsposter som begärts i dess

petita, samt att körprov försöksvis får anordnas med anlitande av medel

under anslagsposten Premiering m. m.

Utskottet. Från förevarande anslag bestrids bl. a. kostnader för statens

stöd åt hästaveln. Enligt beslut av 1966 års riksdag koncentreras nämnda

stöd i huvudsak till hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till

vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder (JoU 1966: 1, p. 21). De av riksdagen

godkända riktlinjerna för ifrågavarande stödverksamhet innebär att

statens stöd skall syfta till en kvalitativt sett högtstående hästavel. Verksamheten

bör inte bedrivas så att man stimulerar till större häststam än som

ur ekonomisk synpunkt är motiverad. Bidrag till direkta uppfödnings- och

utbildningskostnader bör inte utgå, då dessa kostnader bör tas med i beräkningen

vid prissättningen av hästar. Inom ramen för de av riksdagen antagna

riktlinjerna äger Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer,

besluta om den närmare utformningen av i det föregående angivna

stödåtgärder. Med hänsyn till vad nu anförts finner utskottet ej anledning

föreligga för riksdagen att närmare ingå på den i motionerna 1:864 och

II: 939 väckta frågan om viss omfördelning av resurserna för ifrågavarande

stödgivning m. m. Utskottet föreslår därför att nämnda motioner lämnas

utan åtgärd.

De av Kungl. Maj:t under förevarande punkt framlagda förslagen tillstyrks

av utskottet, som alltså hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionerna I: 864 och II: 939 utan åtgärd,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1969

o

2. godkänner vad Kungl. Maj :t förordat i fråga om användningen

av vissa hästexportmedel,

3. till Befrämjande av husdjursaveln in. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.

7. Statens hingstdepå och stuteri m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna C 9—C 12, s. 33—36) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens hingstdepå och stuteri ett förslagsanslag av

1 382 000 kr.,

2. till Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen ett reservationsanslag

av 96 000 kr.,

3. till Bidrag till Svensk mat potatiskontroll ett reservationsanslag

av 110 000 kr.,

4. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen

ett anslag av 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

8. Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. Kungl. Maj :t har (punkten D 4,

s. 37—38) föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 49 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 76 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 89 av herr Sundin m. fl. och II: 107 av

herr Larsson i Norderön m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte dels medge

generell höjning av det extra mjölkpristillägget i norra Sverige med 25

procent för återställande av pristilläggets realvärde, och dels för budgetåret

1969/70 för angivna ändamål utöver Kungl. Maj :ts förslag anvisa ett

belopp av 8 000 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 240 av herr Strandberg m. fl. och II:

272 av herrar Petersson i Gäddvik och Nilsson i Agnäs, vari hemställts att

riksdagen måtte anvisa till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret

1969/70 ett förslagsanslag av 58 500 000 kr., varav 9 000 000 kr.

må disponeras för i motionerna angivet syfte,

dels de likalydande motionerna 1:817 av herr Andersson, Axel, och II:

970 av herr Larsson i Umeå in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte medge

generell uppräkning av det extra mjölkpristillägget i norra Sverige med

25 %, samt till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret 1969/

70 anvisa ett förslagsanslag av 57 500 000 kr., varav 8 000 000 kr. må disponeras

enligt i motionerna angivet syfte.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

Utskottet. Från förevarande anslag bestrids bl. a. kostnaderna för det

extra mjölkpristillägget i Norrland. Grunderna för utbetalning av sagda

pristillägg, vilket har karaktären av regionalt stöd åt det norrländska jordbruket,

fastställdes senast av 1967 års riksdag i samband med antagandet

av allmänna riktlinjer för den fortsatta jordbrukspolitiken (prop. 1967: 95;

JoU 25 och 31; rskr 280). Medelsbehovet för det extra mjölkpristillägget har

för innevarande budgetår beräknats till 36 milj. kr. Departementschefen

har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till samma belopp.

I de i anslutning till förevarande punkt väckta motionerna har föreslagits

en uppräkning av mjölkpristillägget med 25 procent som kompensation

för minskningen i penningvärdet sedan år 1962 då nuvarande belopp första

gången fastställdes. Samma yrkande framställdes i motioner till 1967 och

1968 års riksdagar utan att vinna bifall. Utskottet vill i förevarande sammanhang

erinra om att syftet med ifrågavarande bidrag är att kompensera

mjölkproducenter i norra och vissa delar av mellersta Sverige för sämre

produktionsförutsättningar betingade av klimat, jordmån m. m. Bidraget

är ej begränsat till någon viss storleksgrupp utan utgår till alla mjölkproducenter

oavsett leveransernas storlek. Då de mindre jordbruken dominerar

inom ifrågavarande landsdelar har bidraget dock kommit att i första hand

framstå som ett småbrukar stöd. Det extra mjölkpristillägget utgår per kg

mjölkfett med belopp som är differentierade på sju olika områden. Enligt

den bidragsskala som gällt sedan 1962 sjunker beloppen i en avtrappad

skala från Norrbotten (ca 10 öre per kg mjölk med 4 % fetthalt) till vissa

delar av Mellansverige (ca 1—2 öre per kg). Enligt vad utskottet erfarit

har undersökningar rörande det extra mjölkpristilläggets verkningar på

jordbrukarnas inkomster m. in., som verkställts vid lantbrukshögskolan,

visat att produktionskostnaderna för mjölk i norra Sverige är 2—5 öre/kg

högre än i södra Sverige. Nu utgående tillägg torde således vara tillräckligt

för att utjämna skillnaderna i produktionskostnader mellan de olika delarna

av landet.

Utskottet finner under angivna omständigheter ej skäl föreligga för ändrat

ståndpunktstagande från riksdagens sida i fråga om storleken på det

extra mjölkpristillägget och avstyrker bifall till motionerna.

Utskottet har ej heller i övrigt funnit skäl frångå Ivungl. Maj:ts under

punkten framlagda förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag på motionerna I: 89 och II: 107, I: 240 och

II: 272 samt I: 817 och II: 970 till Särskilt stöd åt det

mindre jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 49 500 000 kr.

9. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkten D 5, s. 39) och hemställer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

att riksdagen till Bidrag till bokföringsverksamheten

inom jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisar ett resertionsanslag

av 1 218 000 kr.

Yissa kontrollanstalter på jordbrukets område in. m.

10. Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader och Utrustning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 1—E 2, s. 40

—42) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 7 674 000 kr.,

2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett

reservationsanslag av 150 000 kr.

11. Statens växtskyddsanstalt. Kungl. Maj :t har (punkten E 3, s. 42—44)

föreslagit riksdagen att till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1969/

70 anvisa ett förslagsanslag av 5 613 000 kr.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt

4 400 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:236 av herr Larsson, Thorsten, och

herr Olsson, Ernst, och II: 270 av herr Josef son i Arrie m. fl., vari hemställts

att riksdagen måtte vid sin behandling av E 3 Statens växtskyddsanstalt

under nionde huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag

av 5 743 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 839 av herr Nilsson, Yngve, och fru

Hultell samt II: 941 av herrar Eliasson i Moholm och Hedin, vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att 1) 50 000 kr. av de medel som ställs till

växtskyddsanstaltens förfogande får utnyttjas för ekologiska undersökningar,

2) till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1969/70 anvisa ett

förslagsanslag av 5 663 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :t har för nästa budgetår beräknat förevarande anslag

till 5 613 000 kr. Därvid har bl. a. räknats medel för ytterligare en försökstekniker

vid anstaltens inspektionsavdelning för att effektivisera främst

den inrikes bekämpningen av vissa växtsjukdomar. Kungl. Maj :ts förslag

föranleder ingen erinran från utskottets sida. Detta innebär bl a. att utskottet

ej funnit skäl biträda de i motionerna I: 236 och II: 270 samt I: 839 och

11:941 framförda yrkandena om ytterligare medelsanvisning under anslaget

för vissa ekologiska undersökningar. Utskottet vill i sammanhanget nämna

att Kungl. Maj :t under anslaget beräknat sammanlagt 592 000 kr. för

anstaltens särskilda undersökningar. Om anstalten finner vissa undersök
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

ningar av nu ifrågavarande slag särskilt angelägna torde inom ramen för

nyssnämnda belopp möjlighet finnas att bestrida kostnaderna härför. Vidare

synes flera av de i motionerna berörda forskningsuppgifterna ha den

karaktären, att de närmast bör finansieras av statens råd för skogs- och

jordbruksforskning eller naturvårdsverkets forskningsnämnd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionerna I: 236 och II: 270 samt I: 839 och

11:941 till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1969/

70 anvisar ett förslagsanslag av 5 613 000 kr.

12. Bekämpande av växtsjukdomar m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 4—E 6, s. 44—48) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag

av 150 000 kr.,

2. till Statens lantbrukskemiska laboratorium ett förslagsanslag

av 2 275 000 kr.,

3. till Statens maskinprovningar ett förslagsanslag av

2 023 000 kr.

Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden

13. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkten

F 1, s. 49—52) föreslagit riksdagen att till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av

33 855 000 kr.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt

22 918 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 355 av herrar Skärman och Axelson

samt II: 405 av herr Nilsson i Lönsboda m. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att vid lantbrukshögskolan inrätta en tjänst

som statsagronom i vattenvård samt att riksdagen till Lantbrukshögskolan:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 33 937 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 834 av herr Larsson, Thorsten, och herr

Hiibinette samt 11:951 av herr Grebäck m. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att vid lantbrukshögskolans avdelning för

lantbrukets radiobiologi i stället för en tjänst som laborator i U 22 inrätta

en tjänst som professor i U 27.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

9

dels de likalydande motionerna 1: 835 av herr Larsson, Thor sten, och

herr Larsson, Nils Theodor, samt II: 950 av herrar Grebäck och Jönsson i

Ingemarsgården vari hemställts att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.

Maj :t att vid lantbrukshögskolans konsulentavdelning inrätta en tjänst som

statskonsulent, Ae 28, för sektionen teknik med uppgift att bevaka ämnet

lantbrukets byggnadsteknik,

dels motionen II: 952 av herr Grebäck in. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att vid lantbrukshögskolan inrätta en

tjänst som statsagronom i vattenvård.

Utskottet. Kungl. Maj :t har under förevarande punkt bl. a. beräknat medel

för viss personalförstärkning vid lantbrukshögskolan. Utskottet har intet

att invända häremot.

Förslag om ytterligare personalförstärkningar vid högskolan har framförts

i ett antal motioner till årets riksdag. Sålunda föreslås i motionerna

I: 355 och II: 405 samt II: 952 att Kungl. Maj :t bemyndigas inrätta en tjänst

som statsagronom i vattenvård vid högskolan. Vidare förordas i motionerna

I: 835 och II: 950 att Kungl. Maj :t bemyndigas att vid högskolans konsulentavdelning

inrätta en tjänst som statskonsulent i frågor berörande lantbrukets

byggnadsteknik, medan i motionerna 1:834 och 11:951 slutligen

framförs förslag om utbyte av en laboratur vid avdelningen för radiobiologi

mot en professur i ämnet. Samtliga motionsyrkanden överensstämmer med

förslag som framlagts av lantbrukshögskolan i dess anslagsäskanden för

nästa budgetår.

Vad först gäller förslagen beträffande ämnesområdena vattenvård och

radiobiologi vill utskottet erinra om att motionsyrkanden om personalförstärkningar

på ifrågavarande områden framfördes till riksdagen även föregående

år. Utskottet framhöll i anledning härav, att såväl radiobiologin som

vattenvården utgör viktiga forskningsfält och att inte minst de problem som

sammanhänger med jordbrukets verkningar som föroreningskälla i olika

avseenden kräver en allsidig och alltmer skärpt uppmärksamhet från lantbrukshögskolans

sida. Med hänsyn till att forskningen på vattenvårdsområdet

utgjorde en väsentlig del av den samordnade och utbyggda naturvårdsforskning,

varom förslag samtidigt framlades och sedermera också

antogs av 1968 års riksdag, ansåg sig utskottet dock ej böra biträda motionsyrkandet

om inrättandet av en tjänst i vattenvård vid lantbrukshögskolan.

Med framhållande av den omfattande forskning som pågår inom radiobiologin

vid olika forskningsorgan fann utskottet ej heller tillräckligt underlag

för ett beslut om och i så fall var en eventuellt erforderlig ytterligare

förstärkning på sistnämnda område borde sättas in i konkurrens med andra

angelägna forskningsuppgifter. Riksdagen fann för sin del ingen anledning

till erinran mot vad utskottet i nu berörda avseenden anfört.

Enligt utskottets mening kan de förra året anförda synpunkterna i tilllämpliga

delar tjäna som vägledning även vid bedömningen av de vid årets

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

riksdag väckta motionerna om personalförstärkningar på nu ifrågavarande

båda forskningsområden. Utskottet vill i sammanhanget nämna, att utskottet

i det följande tillstyrker ett förslag av Kungl. Maj :t att för nästa

budgetår öka anslaget till naturvårdsf or simning med 2,5 milj. kr. till 9,5

milj. kr. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna

I: 355 och II: 405, II: 952 samt I: 834 och II: 951 lämnas utan åtgärd.

Yad härefter gäller motionsyrkande t om inrättande av en statskonsulenttjänst

i lantbrukets byggnadsfrågor vill utskottet inte förneka att en

intensifierad upplysning och rådgivning på förevarande område är av stort

värde som ett led i strävandena att hålla produktionskostnaderna i lantbruket

nere. Lantbrukshögskolan har dock i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår vid prioriteringen av sina yrkanden givit önskemålet om en förstärkning

av konsulentavdelningen på hithörande område en förhållandevis

låg placering. Med hänsyn härtill finner utskottet ej heller beträffande

detta motionsyrkande anledning att föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens

sida.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under förevarande punkt har ej föranlett

utskottet till någon erinran, varför utskottet hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionerna 1:355 och 11:405, såvitt avser bemyndigande

att inrätta en tjänst som statsagronom i vattenvård,

samt motionen II: 952 utan åtgärd,

2. lämnar motionerna I: 834 och II: 951 utan åtgärd,

3. lämnar motionerna I: 835 och II: 950 utan åtgärd,

4. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna I: 355 och II: 405, såvitt i övrigt är i fråga,

till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 33 855 000 kr.

14. Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 2—F 5, s. 52—55) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Lantbrukshögskolan: Materiel m.m. ett reservationsanslag

av 4 112 000 kr.,

2. till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag

av 577 000 kr.,

3. till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten ett reservationsanslag

av 10 480 000 kr.,

4. till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna

m. m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.

15. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten F 6, s. 55—59) och hemställer
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

11

att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid

jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar

ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

16. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkten F 7, s. 59—60) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna avtal angående

stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med

vad som anförts i statsrådsprotokollet,

2. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för

budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 935 000

kr.

17. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Kungl. Maj :t bär (punkten F 8,

s. 61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges utsädesförening för

budgetåret 1989/70 anvisa ett förslagsanslag av 4 225 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 827 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 819 av herr Andersson, Ingvar, m. fl. och

II: 979 av fru Sundberg har hemställts att riksdagen måtte besluta att till

Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag

av 4 725 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :t föreslår att bidraget till Sveriges utsädesförening

för nästa budgetår höjs med 398 000 kr. till 4 225 000 kr. Därvid har beräknats

medel för bl. a. en utökning av verksamheten vid föreningens ärftlighetsinstitution.

I anslutning till föreliggande punkt har i motionerna I: 819

och II: 979 framhållits angelägenheten av att svensk jordbruksforskning får

en förstärkning av sina resurser för att kunna föra fram proteinforskningen

till framgångsrika resultat så snart som möjligt. Motionärerna pekar bl. a.

på den obalans som råder i den svenska råvaruproduktionen till livsmedelsindustrin

främst inom växtodlingen, där det för närvarande produceras för

stora mängder kolhydrat främst i spannmål och för litet protein av hög kvalitet

för att ett väl balanserat foder i animalieproduktionen skall kunna erhållas.

Detta leder till att betydande mängder proteinrikt kraftfoder måste

importeras, bl. a. från utvecklingsländer med betydande proteinunderskott.

Motionärerna erinrar om att ifrågavarande import årligen uppgår till ca

400 000 ton med ett ungefärligt värde av 250 milj. kr., samtidigt som vårt

land de senaste åren haft ett betydande spannmålsöverskott, som måste exporteras

till förlustbringande priser. Denna export skulle enligt motionärernas

mening bli överflödig vid ökad produktion av proteinrika fodermedel

inom landet. Motionärerna framhåller att en framgångsrik proteinforskning

bedrivs vid Sveriges utsädesförening. De finner en anslagsuppräkning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

som syftar till att konsolidera denna forskning väl befogad och förordar att

anslaget för ändamålet höjs med 500 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.

Utskottet finner i likhet med motionärerna det uppenbart att proteinproblemet

måste tillmätas stor betydelse inom forskningen och utvecklingsarbetet

för jordbruksproduktionen såväl ur svensk som internationell synpunkt.

Som i det föregående framhållits bedrivs ett framgångsrikt arbete

på förevarande område vid utsädesföreningen. Vad gäller frågan om ökad

medelsanvisning till ifrågavarande växtförädlingsverksamhet vill utskottet

emellertid erinra om att bidrag till speciella forskningsprojekt inom förevarande

område kan beviljas ur det särskilda anslag till jordbruksforskning,

som disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning, vilket

anslag i det följande föreslås höjt med drygt 1 milj. kr. till 5 575 000 kr.

Vidare bör erinras om de möjligheter som föreligger för växtförädlare att

erhålla bidrag av växtförädlingsavgifter för sin verksamhet. Vid beaktande

härav finner sig utskottet sakna tillräckligt underlag för att förorda bifall

till motionerna I: 819 och II: 979. Med hänsyn till frågans vikt förutsätter

dock utskottet, att såväl Kungl. Maj :t som berörda myndigheter och forskningsorgan

ägnar problemet om en förbättrad proteinförsörjning genom

växtodling stor uppmärksamhet och tillser att tillgängliga medel i största

möjliga utsträckning ställs till växtförädlarnas förfogande för ifrågavarande

verksamhet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt och hemställer
att

riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionerna I: 819 och II: 979 till Bidrag till

Sveriges utsädesförening för budgetåret 1969/70 anvisar ett

förslagsanslag av 4 225 000 kr.

18. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj :t hai

(punkten F 9, s. 61—63) föreslagit riksdagen att till Bidrag till viss praktiskt

vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag

av 718 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 661 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 824 av herr Eskilsson m. fl. och 11: 964

av herr Josef son i Arrie in. fl. vari hemställts att riksdagen vid sin behandling

av statsverkspropositionen måtte till den praktiskt vetenskapliga verksamheten

vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 860 av herr Svanström m. fl. och II: 985

av fröken Wetterström in. fl. vari hemställts att riksdagen såsom bidrag till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

13

växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg och Söner AB anvisar ett anslag

av 120 000 kr. och att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling

för budgetåret 1969/70 anvisas ett förslagsanslag av 808 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär bl. a.

att bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm

ökas med 5 000 kr. till 225 000 kr. för att täcka ökade kostnader för bevarandet

av det genetiskt intressanta ärtmaterialet vid växtförädlingsanstalten

samt att till växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg & Söner AB skall

utgå oförändrat bidrag med 30 000 kr. Vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit

föranleder ingen erinran från utskottets sida. De i motionerna I: 824 och

II: 964 samt I: 860 och II: 985 framförda yrkandena om ytterligare medelsanvisningar

under anslaget för nyssnämnda ändamål avstyrks således. Vid

utskottets ställningstagande till dessa motionsyrkanden har i tillämpliga

delar de synpunkter varit vägledande som utskottet vid behandlingen av

nästföregående anslagspunkt anlagt på frågan om ytterligare medel till växtförädlingsarbetet.

Då utskottet även tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under denna

punkt, hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag på motionerna I: 824 och II: 964 samt

1: 860 och II: 985 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig

växtförädling för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 718 000 kr.

19. Jordbruksforskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna F 10—F 15, s. 63—69) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Jordbruksforskning ett reservationsanslag av

5 575 000 kr.,

2. till Åtgärder för att förebygga skördeskador ett reservationsanslag

av 570 000 kr.,

3. till Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag

av 2 529 000 kr.,

4. till Alnarpsinstitutet: Materiel m.m. ett reservationsanslag

av 301 000 kr.,

5. till Trädgårdsskolan i Norrköping ett förslagsanslag

av 817 000 kr.,

6. till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.

ett förslagsanslag av 29 000 000 kr.

20. Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Kungl. Maj :t

har (punkten F 16, s. 69—70) föreslagit riksdagen att till Bidrag till bygg
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

nadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor för budgetåret 1969/70 anvisa ett

reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 000 000 kr.

I motionen I: 856 av herr Svanström har hemställts att riksdagen till Bidrag

till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor för budgetåret 1969/

70 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

Utskottet. Under förevarande reservationsanslag föreslår Kungl. Maj :t att

ett gemensamt belopp av 3 milj. kr. anvisas för bidrag enligt bestämmelserna

i 1939 års kungörelse angående statsbidrag till nybyggnader m. m. vid

vissa anstalter för lantbruksundervisning och 1961 års kungörelse om statsbidrag

till byggnadsarbeten vid lantbruksundervisningsanstalter. Utskottet

har inte något att invända mot Kungl. Maj :ts förslag och föreslår att det bifalles.

Det i motionen I: 856 framförda yrkandet om uppräkning av anslaget

med 1 milj. kr. samt omvandling av detsamma till förslagsanslag avstyrks

följaktligen.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad Kungl.

Maj :t i sammanhanget anfört, hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionen I: 856 till Bidrag till byggnadsarbeten

vid lantbrukets yrkesskolor för budgetåret 1969/70 anvisar

ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Yeterinärväsendet m. m.

21. Veterinär staten in. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna G 2—G 13, s. 73—84) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Veterinärstaten ett förslagsanslag av 18 335 000 kr.,

2. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid

kontrollslakterier ett förslagsanslag av 7 251 000 kr.,

3. till Statens veterinärmedicinska anstalt ett förslagsanslag

av 10 346 000 kr.,

4. till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.

ett reservationsanslag av 125 000 kr.,

5. till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,

m. m. ett förslagsanslag av 1 400 000 kr.,

6. till Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård

ett förslagsanslag av 300 000 kr.,

7. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag

av 14 973 000 kr.,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

15

8. till Veterinärhögskolan: Materiel m. in. ett reservationsanslag

av 1 488 000 kr.,

9. till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag

av 120 000 kr.,

10. till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsanslag

av 100 000 kr.,

11. till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården

ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

12. till Veterinärinrättningen i Skara ett förslagsanslag

av 401 000 kr.

Skogsväsendet

22. Skogsstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkten

H 1, s. 85—88) och hemställer

att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1969/70

anvisar ett förslagsanslag av 5 590 000 kr.

23. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts

förslag (punkten H 2, s. 88—91) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1969/70

beviljas statlig kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet

intill ett belopp av 1 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för

budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 38 407 000

kr.

24. Bidrag till skogsförbättringar och Vägbyggnader på skogar i enskild

ägo. Kungl. Maj :t har (punkterna H 3—H 4, s. 92—95) föreslagit riksdagen att

1. dels medge att under budgetåret 1969/70 statsbidrag beviljas med högst

6 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark samt med

högst 2 500 000 kr. till med anslaget i övrigt avsedda ändamål, med rätt för

Kungl. Maj:t att jämka fördelningen,

dels till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1969/70 anvisa ett

förslagsanslag av 8 000 000 kr. Detta innebär oförändrade belopp jämfört

med innevarande budgetår,

2. dels medge att under budgetåret 1969/70 beviljas statsbidrag med högst

14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo samt förhöjt statsbidrag

med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur

fritidssynpunkt,

dels till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1969/70

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

anvisa ett förslagsanslag av 13 300 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Detta innebär jämfört med innevarande budgetår att anslaget uppräknas

med 300 000 kr. och att ramen för statsbidrag till vägbyggnader på

skogar i enskild ägo höjs med 1 500 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 844 av herr Olsson, Erik, och herr Pettersson,

Karl, samt II: 459 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. har hemställts,

att riksdagen måtte beträffande anslagen Bidrag till skogsförbättringar

resp. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo besluta dels att under

budgetåret 1969/70 må beviljas statsbidrag med högst 3 500 000 kr. till

skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark, dels att under budgetåret

1969/70 må beviljas statsbidrag med högst 17 000 000 kr. till vägbyggnader

på skogar i enskild ägo.

Utskottet. Enligt vad som upplysts i statsverkspropositionen visade en avskogsstyrelsen

och lantbruksstyrelsen år 1967 gjord utredning angående

användningen av den under åren 1956—1966 nedlagda jordbruksmarken, att

ca 160 000 ha för skogsodling lämpad jordbruksmark låg outnyttjad. Den

årliga minskningen av jordbruksarealen uppgår f. n. till 60 000 å 70 000 ha.

Under det senaste året har oförändrat ca 12 000 ha nedlagd jordbruksmark

skogsodlats med stöd av medel ur förevarande anslag. I likhet med departementschefen

finner utskottet, att verksamheten med skogsplantering på

sämre jordbruksmark är angelägen och bör fortgå i oförminskad takt. Utskottet

biträder därvid Kungl. Maj :ts förslag att bidragsramen för ändamålet

för nästa budgetår tas upp med oförändrat 6 milj. kr.

Vad gäller vägbyggnader på skogar i enskild ägo har skogsstyrelsen i sin

anslagsframställning betonat behovet att bygga ut och förbättra skogsbilvägnätet

med hänsyn både till den tekniska utvecklingen och till försvagningen

av skogsbrukets lönsamhet. I likhet med departementschefen finner

utskottet att verksamheten med att bygga skogsvägar är angelägen och bör

ökas ytterligare. Den av Kungl. Maj :t föreslagna ramen för statsbidrag till

skogsvägar för nästa budgetår av 14,5 milj. kr., dvs. 1,5 milj. kr. mer än för

innevarande budgetår, finner utskottet vara väl avvägd. Utskottet ansluter

sig sålunda till Kungl. Maj :ts förslag härutinnan.

Vad i det föregående anförts innebär att utskottet ej biträder det i motionerna

1: 844 och II: 459 framförda förslaget om en temporär minskning av

bidragsramen för skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark med 2,5

milj. kr. och samtidig uppräkning av ramen för skogsvägbyggnader med

motsvarande belopp.

Som utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t

under förevarande anslagspunkter föreslagit och anfört, hemställer utskottet
att

riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

17

på motionerna 1: 844 och II: 459, såvitt nu är i fråga, medger

att under budgetåret 1969/70 beviljas statsbidrag med

högst 6 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark

samt med högst 2 500 000 kr. till med anslaget

Bidrag till skogsförbättringar i övrigt avsedda ändamål, med

rätt för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen,

2. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1969/

70 anvisar ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.,

3. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna I: 844 och II: 459, såvitt i övrigt är i fråga,

medger att under budgetåret 1969/70 beviljas dels statsbidrag

med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i

enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr.

till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt,

4. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 13 300 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen.

25. Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkten H 5, s. 95—96) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1969/70

statsbidrag utfästs på högst 9 500 000 kr. till skogliga åtgärder

inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen

samt på högst 1 100 000 kr. för att fullfölja skogsvårdsföretag

i lappmarken, med rätt för Kungl. Maj:t att jämka

fördelningen,

2. att riksdagen till Åtgärder för ökad skogsproduktion i

Norrland m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 7 000 000 kr.

26. Skogshögskolan. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

H 6—H 8, s. 96—101) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag

av 16 365 000 kr.,

2. till Skogshögskolan: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 4 262 000 kr.,

3. till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag

av 131 000 kr.

27. Skoglig forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna H 9—H 11, s. 101—103) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 samt. Nr l

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1969

1. till Skoglig forskning ett reservationsanslag av

2 250 000 kr.,

2. till Bidrag till Institutet för skogsförbättring ett förslagsanslag

av 740 000 kr.,

3. till Statens skogsmästarskola ett förslagsanslag av

1 016 000 kr.

28. Statens skogsskolor m. m. Kungl. Maj :t har (punkten H 12, s. 103—

116) föreslagit riksdagen dels att godkänna vad som förordats rörande organisationen

m. in. av skogsmästarutbildningen och skogsteknikerutbildningen,

dels att till Statens skogsskolor m. in. för budgetåret 1969/70 anvisa

etl förslagsanslag av 2 050 000 kr.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt

1 861 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 152 av herr Jacobsson, Per, in. fl. och

II: 171 av herr Lundmark m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandling

av bil. 11, punkten H 12: Statens skogsskolor in. in., måtte besluta atl ett

skogsinstitut för norra Sverige förläggs till Lycksele,

dels de likalydande motionerna 1: 827 av herr Hedström m. fl. och II: 954

av herr Hammarsten m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att

skogsinstitutet för norra landsdelen förläggs till Älvsbyn i Norrbotten,

dels de likalydande motionerna 1: 833 av herr Larsson, Lars, och herr

Högström samt II: 986 av herr Wiklund i Härnösand m. fl. vari hemställts

att riksdagen måtte uttala sig för att den skogliga grundutbildningen blir

jämställd med övrig yrkesutbildning och inlegreras i de centrala yrkesskolorna

på de platser i landet där skoglig grundutbildning skall bedrivas,

dels I: 838 av herr Nilsson, Nils, och herr Skärman samt II: 963 av herr

Jonasson in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte uttala att undervisningstiden vid de planerade skogsinstituten görs

tvåårig,

dels I: 841 av herr Nyquist in. fl. och II: 944 av herr Eliasson i Sundborn

in. fl. vari hemställts att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i

statsverkspropositionen måtte besluta, att ett skogsinstitut förläggs till

Kopparbergs län, samt att bemyndiga Kungl. Maj :t att efter ytterligare

prövning besluta om skogsinstitutets förläggningsort inom nämnda län,

dels 1:842 av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl. och 11: 947 av herr Fagerlund

in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala

att det södra skogsinstitutet må förläggas till Växjö,

dels I: 846 av herr Olsson, Erik, och herr Pettersson, Karl, samt 11:969

av herr Larsson i Norderön in. fl. vari hemställts att riksdagen med godkännande

av vad i statsverkspropositionen i övrigt förordats rörande organisationen

m. m. av skogsmästarutbildningen och skogsteknikerutbild
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

19

ningen uttalar att frågan om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet görs

till föremål för ytterligare överväganden, samt bemyndigar Kungl. Maj:t att

därefter besluta i berörda lokaliseringsfråga.

Utskottet. Den skogliga yrkesutbildningen vid skogsbruksskolorna, statens

skogsskolor och statens skogsmästarskola har varit föremål för utredning

genom skogsbrukets yrkesutbildningskommitté (SOU 1965:67, 1967:

38). Kommitténs förslag om utbildningen vid skogsbruksskolorna behandlas

i propositionen 1968: 140 angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet

(SU 195, rskr. 404). På grundval av kommitténs betänkanden har under

förevarande anslagspunkt lagts fram förslag angående utbildningen vid

skogsskolorna och skogsmästarskolan.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att den skogliga yrkesutbildningen under

högskolenivå alltjämt skall omfatta tre led med skogsbruksskola som första

och skogsmästarskolan som sista led. Det nuvarande mellanledet, skogsskoleuIbildningen,

ersätts enligt förslaget med eu skogsteknikerutbildning

som förläggs till nya skolenheter kallade skogsinstitut. Målet för denna utbildning

blir i stort sett detsamma som för skogsskoleutbildningen. Även

målet för skogsmästarutbildningen föreslås bli i stort sett oförändrat. I avvaktan

på förslag från utredningen rörande huvudmannaskapet för de gymnasiala

skolformerna in. m. bör huvudmannaskapet för skogsinstituten tills

vidare vara statligt. Mot vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit har utskottet

intet att erinra. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till yrkandet i motionerna

1: 833 och II: 986 om överförande av den skogliga yrkesutbildningen

till vissa centrala yrkesskolor.

Vad gäller den närmare utformningen av skogsteknikerutbildningen föreslår

Kungl. Maj :t att de nuvarande huvudkurserna och kompletteringskurserna

vid skogsskolorna ersätts av en teknikerkurs som omfattar tre terminer.

Enligt utskottets mening bör en kurs av denna längd i allmänhet vara

tillräcklig för att tillgodose skogsbrukets krav på kunskaper hos arbetsledare

på ifrågavarande nivå. Dessutom förutsätter Kungl. Maj:ts förslag att

visst utrymme skall finnas för vidareutbildning, varigenom de yrkesverksamma

skogsteknikerna bör kunna följa med utvecklingen inom skogsbruket.

På grund av anförda förhållanden finner utskottet ej skäl biträda förslaget

i motionerna I: 838 och II: 963 om utökning av tiden för .skogsteknikerutbildningen

till två år.

Yrkesutbildningskommittén, som bedömt att utbildningskapaciteten vid

skogsteknikerutbildningen bör vara 96 elever per år, har föreslagit att utbildningen

förläggs till tre skogsinstitut med en årlig intagning av 32 elever

vid varje institut. Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har arbetsmarknadsstyrelsen

liksom flera remissinstanser med anknytning till

skogsindustrin och skogsbruket samt arbetstagarorganisationerna funnit

att en intagning av denna omfattning leder till överskott på skogstekniker.

Kurserna vid skogsskolorna omfattar fr. o. in. första halvåret 1969 endast

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

60 elever. Mot denna bakgrund föreslår Kungl. Maj :t att skogsteknikerutbildningen

förläggs till två skogsinstitut med en intagning av tills vidare ca

30 elever per år men med utrymme för vidareutbildning samt för viss expansion

om efterfrågan på skogstekniker ökar. Utskottet ansluter sig till

Kungl. Maj :ts förslag. Av skogsinstituten bör såsom Kungl. Maj :t föreslagit

ett förläggas till norra och ett till södra Sverige.

Beträffande förläggningen av det norra skogsinstitutet har kommittén

diskuterat flera alternativ, bl. a. Lycksele och Älvsbyn samt Sollefteå. Kommittén

har stannat för Sollefteå som förläggningsort med hänsyn bl. a. till

att där finns möjlighet till samförläggning med en befintlig skogsbruksskola

samt till att staden ligger centralt inom rekryteringsområdet och nära övningsslcogar.

I likhet med Kungl. Maj :t finner utskottet att kommitténs förslag

om förläggning av institutet till Sollefteå bör godtas. Utskottet biträder

således ej yrkandena i motionsparen 1:152 och 11:171 samt 1:827 och

II: 954 om förläggning till Lycksele resp. Älvsbyn. Härav följer även att utskottet

ej anser ytterligare överväganden om förläggningsort för det norra

skogsinstitutet vara erforderliga. Utskottet finner därför att i motionerna

1:846 och 11:969 framlagt förslag härom ej bör föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Som förläggningsort för det södra skogsinstitutet har yrkesutbildningskommittén

diskuterat såväl Växjö som Värnamo. Kommittén har funnit sig

böra förorda Värnamo bl. a. därför att lokaler kan ställas till förfogande

för institutet i landstingets centrala yrkesskola därstädes. Vidare har Värnamo

ansetts ha något bättre skogliga förutsättningar än Växjö. Kungl. Maj :t

anser att kommitténs förslag bör godtas. Även utskottet finner bärande skäl

för att ifrågavarande skogsinstitut förläggs till Värnamo. Följaktligen avstyrker

utskottet yrkandet i motionerna 1:842 och 11:947 om förläggning

av institutet till Växjö.

Av vad utskottet i det föregående förordat i fråga om antalet skogsinstitut

och förläggningen av dessa följer att utskottet funnit i motionerna 1:841

och II: 944 framfört förslag om förläggning av ett skogsinstitut till Kopparbergs

län ej böra föranleda bifall. I sammanhanget bör nämnas, att utskottet

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag att skogsmästarskolan skall ligga kvar i

Skinnskatteberg.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och föreslagit under förevarande punkt

har ej föranlett någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer

att riksdagen

1. a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna 1: 833 och II: 986 godkänner vad utskottet

förordat angående huvudmannaskapet för den skogliga

yrkesutbildningen m. m.,

b. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna 1:838 och 11:963 godkänner vad utskottet

förordat angående skogsteknikerutbildningens längd,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1969

21

2. a. godkänner vad utskottet i det föregående anfört beträffande

antalet skogsinstitut,

b. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

på motionerna I: 152 och II: 171, I: 827 och II: 954 samt

1: 846 och II: 969 godkänner vad utskottet föreslagit rörande

förläggningsorten för det norra skogsinstitutet,

c. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna 1:842 och 11:947 godkänner vad utskottet

förordat rörande förläggningsorten för det södra skogsinstitutet,

d. lämnar motionerna 1: 841 och II: 944 utan åtgärd,

3. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänner vad

utskottet i övrigt förordat rörande organisationen m. in. av

skogsmästarutbildningen och skogsteknikerutbildningen,

4. till Statens skogsskolor m. in. för budgetåret 1969/70

anvisar ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.

29. Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. och Bidrag till byggnadsarbeten

vid skogsbrukets yrkesskolor. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna H 13—H 14, s. 116—118) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, in. in. ett förslagsanslag

av 5 450 000 kr.,

2. till Bidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor

ett reservationsanslag av 900 000 kr.

30. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Kungl. Maj :t har (punkten H 15, s. 118—122) föreslagit riksdagen att dels

till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för

budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 193 000 kr., dels besluta

att kyrkofonden skall för år 1968 ersätta domänverkets fond för övertalig

personal vid domänverket med 258 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 232 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:853 av herr Schött och 11:938 av herr

Börjesson i Glömminge in. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t ger till känna, att frågan om rätten till kronoparken Böda och

den nuvarande utsyningsförmånens rättsliga karaktär hänskjuts till avgörande

i domstol och att utsyningsförmånen tills så skett bör bestå i nuvarande

form.

Utskottet. Sedan gammalt har vissa hemman och lägenheter på norra

Öland medgivits rätt att mot reducerade priser erhålla utsyning av ved och

virke från kronoparken Böda. Denna utsyningsförmån, som ursprungligen

motiverades av bristen på skog i dessa trakter, är knuten till innehav av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

skoglöst jordbruk och skall tillgodose husbehovet. Riksdagens revisorer

framställde i sin berättelse till 1952 års riksdag (§ 28) vissa anmärkningar

i fråga om utsyningsförmånen. Sålunda pekade revisorerna på att förutsättningarna

för en skogfat lig bygd att tillgodose behovet av husbehovsvirke i

hög grad hade förändrats. Vidare fann revisorerna det vara uppenbart, att

det värde som prisreduceringen representerade utvecklats på ett sätt som

inte varit avsett. På grund härav ansåg de att den ordning i vilken ersättningen

för utsynat virke bestämdes borde ses över. Slutligen anförde revisorerna

att, enär ett privilegium av ifrågavarande natur inte rimligtvis borde

få gälla för all framtid, de ville ifrågasätta om inte eu avveckling av utsyningsförmånen

samtidigt borde tas under övervägande. Även statsutskottet

(1952: 145, p. 23) fann behov föreligga av en översyn av förhållandena på

ifrågavarande område. Utskottet förordade, afl kammarkollegiet skulle

lämnas uppdrag att utreda utsyningsförmånens rättsliga karaktär och möjligheterna

att avveckla densamma. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen

(rskr. 1952:293).

I årets statsverksproposition har under förevarande punkt anmälts en av

kammarkollegiet i samråd med domänstyrelsen utförd utredning rörande

nämnda utsyningsförmån jämte däröver avgivna remissyttranden. Kollegiet

konstaterar alt den nuvarande utsyningsförmånen på Böda kronopark inte

synes grunda sig på någon laglig rätt utan är en förmån som riksdagen bemyndigat

Kungl. Maj :t att bevilja en viss kategori av fastigheter. I princip

torde dylika förmåner kunna ensidigt återkallas. På grund av den ekonomiska

utvecklingen torde utsyningsförmånen ha förlorat sin ursprungliga

betydelse. Dessutom medför utsyningsförmånen en fördyrad administration

för domänverket och hindrar rationell vård av kronoparken. Förmånen bör

därför enligt kollegiet upphöra. Avvecklingen bör förenas med skälig kompensation.

Enligt domänstyrelsen kan ett på visst sätt beräknat belopp av

220 000 kr. accepteras som en skälig gottgörelse till de utsyningsberättigade.

Kammarkollegiet har föreslagit att Kungl. Maj :t uppdrar åt domänstyrelsen

att efter överläggning med de utsyningsberättigade besluta om ersättning

till dessa efter i huvudsak de grunder som angetts i domänstyrelsens

förslag.

Departementschefen anser i likhet med skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län

att de utsyningsberättigade fastigheterna numera utan svårighet kan skaffa

ved och virke till husbehov till gällande marknadspriser. I likhet med bl. a.

justitiekansler!! och skogsstyrelsen biträder departementschefen kammarkollegiets

förslag att utsyningsförmånen skall upphöra. Departementschefen

anför att detta bör ske tr. o. in. den 1 januari 1970 och att det ankommer på

Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter i ämnet. I motionerna 1:853

och II: 938 har däremot framhållits att länsstyrelsen i Kalmar län och kommunerna

i orten inte ansett tillräcklig anledning föreligga att avveckla utsyningsförmånen

med hänsyn bl. a. till dess betydelse för underhållet av det

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

23

äldre byggnadsbeståndet. Motionärerna, som ansluter sig till länsstyrelsens

och kommunernas uppfattning, pekar också på att förmånen torde ha ett

inte ringa värde för näringslivet i bygden. Vidare hävdar de att kronans

rätt till kronoparken Böda inte är klarlagd. På grund härav föreslår motionärerna

att frågan om rätten till kronoparken och utsyningsförmånens rättsliga

karaktär skall hänskjutas till domstol för avgörande. Till dess så skett

bör enligt motionärernas mening utsyningsförmånen bestå i nuvarande

form.

Mot bakgrunden av riksdagens revisorers och statsutskottets i det föregående

redovisade uttalanden i ämnet samt med hänsyn till vad som framkommit

vid kammarkollegiets utredning rörande ifrågavarande utsyningsförmån

finner utskottet ingen anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t

anfört i nu berörda spörsmål. 1 enlighet härmed finner utskottet det ej påkallat

med någon särskild åtgärd från riksdagens sida i sammanhanget.

Följaktligen avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 853 och II: 938.

Utskottet, som ej heller i övrigt har något att invända mot vad Kungl.

Maj :t anfört och föreslagit under denna punkt, hemställer

att riksdagen

1. a. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter

för övertalig personal för budgetåret 1969/70 anvisar ett

förslagsanslag av 193 000 kr.,

b. beslutar att kyrkofonden skall för år 1968 ersätta domänverkets

fond för övertalig personal vid domänverket

med 258 000 kr.,

2. lämnar motionerna I: 853 och II: 938 utan åtgärd.

Lantmäteri- och kartväsendet

31. Lantmäteristyrelsen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna I 1—I 4, s. 123—129) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Lantmäteristyrelsen ett förslagsanslag av 5 966 000

kr.,

2. till Lantmäteristaten: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag

av 85 162 000 kr.,

3. till Lantmäteristaten: Utrustning ett reservationsanslag

av 1 150 000 kr.,

4. till Bidrag till kostnader i samband med lantmäterioch

vägförrättningar in. m. ett förslagsanslag av 1 100 000

kr.

32. Rikets allmänna kartverk. Kungl. Maj :t har (punkterna I 5—I 9, s.

129—149) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Rikets

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

allmänna kartverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 17 700 000

kr., Kartarbeten m. m. ett reservationsanslag av 6 223 000 kr., Fotogrammetrisk

uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 5 243 000 kr., Utrustning

m. in. ett reservationsanslag av 1 700 000 kr. och Tryckning av kartor in. in.

ett förslagsanslag av 3 003 000 kr.

Anslagen är i gällande riksstat uppförda med respektive 12 672 000 kr.,

5 100 000 kr., 4 063 000 kr., 1 600 000 kr. och 3 120 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:852 av herr Pettersson, Karl, och 11:968

av herr Larsson i Norderön in. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna vad i motionerna anförts beträffande

behovet av intensifierade kartläggningsinsatser samt medelstilldelning

för ändamålet.

Utskottet. Såsom framhålls i statsverkspropositionen bedrivs vid kartverket

en allmän planeringsverksamhet som syftar till att åstadkomma en

till landets behov anpassad allmän kartläggning. I långtidsplaner anges målen

för verksamheten för en längre tidsperiod. F. n. sker sålunda framställningen

av den ekonomiska och den topografiska kartan in. in. efter en föregående

år reviderad tioårsplan, som avser tiden t. o. m. år 1970. Långtidsplanerna

grundas bl. a. på tidigare principbeslut rörande den allmänna kartläggningen,

rådande kartläggningssituation, samhällets och näringslivets behov

av kartor samt bedömningar av behovens sannolika utveckling. Långtidsplanerna

ligger till grund för den kortsiktigare planeringen. Denna sammanfattas

i årsvis utarbetade rullande femårsplaner, i årsvisa arbetsplaner

samt i de årliga anslagsäskandena.

Under anslagspunkten till kartarbeten in. in. har anmälts en av kartverket

framlagd långtidsplan med förslag till allmän kartläggning under 1970- talet. Förslaget har varit föremål för en omfattande remissbehandling och

därvid i sina huvuddrag mottagits positivt av remissinstanserna. I likhet

med departementschefen finner utskottet att det tills vidare bör kunna ligga

till grund för den huvudsakliga inriktningen av och turordningen för den

allmänna kartläggningen under 1970-talet. Såsom anförts i långtidsplanen

förändras kartbehoven allt snabbare till följd av samhällsutvecklingen. Vidare

ändras de tekniska förutsättningarna för kartproduktionen i ökad takt.

Nämnda förhållanden gör det angeläget att kartarbetet på ett smidigt sätt

fortlöpande kan anpassas efter utvecklingen. Detta bör underlättas om kartverket,

i enlighet med vad departementschefen har anfört, i samband med

de årliga anslagsäskandena lägger fram förslag till rullande femårsplan för

kartläggningen.

Vad gäller medelsbehovet under kartarbetsanslaget för nästa budgetår har

utskottet ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag. Detta

inrymmer bl. a. ett belopp av 372 000 kr. för ytterligare en fältarbetsgrupp

för rikstrianguleringen samt 100 000 kr. för att intensifiera kartläggningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

25

särskilt i de tre sydligaste länen. I motionerna 1:852 och 11:968 har hemställts

om ett kraftigt uttalande från riksdagens sida till förmån för en

ytterligare intensifiering av den allmänna kartläggningen och påyrkats att

förslag till ökade resurser för ändamålet skall läggas fram till nästa års

riksdag. Utskottet vill med anledning därav framhålla att riksdagen vid

flera tillfällen under 1960-talet har anvisat anslagstillskott för att påskynda

kartläggningen. Nämnda anslagstillskott och den ytterligare medelsökning

för ändamålet som utskottet har tillstyrkt i det föregående betyder ej oväsentliga

tidsvinster i fråga om kartläggningen i flera län jämfört med den

år 1961 redovisade långtidsplanen. Utskottet kan för sin del inte finna att

den hittillsvarande utvecklingen nu påkallar något särskilt uttalande från

riksdagens sida i fråga om kommande beräkningar av medelsbehovet för

ifrågavarande verksamhet.

Då utskottet i övrigt ansluter sig till vad Kungl. Maj :t anfört och föreslagit

under förevarande anslagspunkter hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1969/70

1. till Rikets allmänna kartverk: Förvaltningskostnader

anvisar ett förslagsanslag av 17 700 000 kr.,

2. a. till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m.

anvisar ett reservationsanslag av 6 223 000 kr.,

b. lämnar motionerna I: 852 och II: 968 utan åtgärd,

3. till Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet

anvisar ett förslagsanslag av 5 243 000 kr.,

4. till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. anvisar

ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.,

5. till Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor

in. in. anvisar ett förslagsanslag av 3 003 000 kr.

Fiskeriväsendet

33. Fiskeristyrelsen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna J 1—J 6, s. 150—156) och hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Fiskeristyrelsen ett förslagsanslag av 4 740 000 kr.,

b. till Undersökningar inom fiskeriorganisationen ett förslagsanslag

av 1 000 kr.,

c. till Fiskeriintendenter in. in. ett förslagsanslag av

826 000 kr.,

d. till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen ett reservationsanslag

av 355 000 kr.,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1969/70

statlig garanti för befrämjande av försöksfiske beviljas intill

ett belopp av 200 000 kr.,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

3. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske ett

förslagsanslag av 20 000 kr.,

b. till Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelefon

m. in. ett reservationsanslag av 65 000 kr.

34. Stödfartyg för sillfisket. Kungl. Maj:t har (punkten J 7, s. 156—157)

föreslagit riksdagen att till Stödfartyg för sillfisket för budgetåret 1969/70

anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 38 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:49 av herrar Svenungsson och Brundin

samt II: 55 av herr Carlshamre har hemställts att riksdagen måtte till Stödfartyg

för sillfisket för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av

85 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om en medelsanvisning av

40 000 kr., som innebär att den år 1967 från två till omkring tre månader

utökade expeditionstiden för stödfartyget åt nordsjösillfisket kan behållas

nästa fiskesäsong.

Vad gäller yrkandet i motionerna I: 49 och II: 55 om en medelsanvisning

av 85 000 kr. för att möjliggöra ytterligare tre månaders expeditionstid i

samband med vinterfisket efter sill utanför norska kusten vill utskottet

erinra om att motioner av liknande innebörd lämnades utan bifall av 1968

års riksdag. Av den vid jordbruksutskottets utlåtande nr 9 fogade utredningen

i frågan framgick bl. a. att antalet båtar som deltar i detta fiske är

betydligt lägre än vid nordsjösillfisket och att ett till sex månader utökat

åtagande i stödfartygsverksamheten skulle komma att medföra kostnader

på över en halv miljon kr. för marinen. Utskottet fann fördelarna av att utvidga

stödfartygsverksamheten i nämnt syfte ej vara sådana att de motiverade

ett genomförande av motionsförslaget och var därför inte berett att

biträda detsamma. Några omständigheter som ger riksdagen anledning att

ändra ståndpunkt i denna fråga har ej anförts i nu föreliggande motioner

varför de bör lämnas utan åtgärd.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionerna 1: 49 och II: 55 till Stödfartyg

för sillfisket för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 40 000 kr.

35. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna J 8—J 10, s. 157—158) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969 27

1. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag

av 20 000 kr.,

2. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett

reservationsanslag av 1 010 000 kr. att avräknas mot automobilskattem

edlen,

3. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt

in. in. ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

N aturvår ds verksamhet

36. Bidrag till naturvårdsuppiysning, m. m. Kungl. Maj :t har (punkten

K 3, s. 160—161) föreslagit riksdagen att till Bidrag till naturvårdsuppiysning,

in. in. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 650 000

kr.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:843 av fru Olsson, Elvy, m. fl. och

II: 967 av herr Larsson i Borrby vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

för att möjliggöra upplysningsverksamhet om nedskräpning och förorening

särskilt till sjöss måtte under nionde huvudtiteln till Bidrag till naturvårdsuppiysning

m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 750 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 858 av herr Svanström in. fl. och II: 949

av herrar Glimnér och Polstam vari hemställts att riksdagen till Bidrag till

naturvårdsuppiysning m. m. anvisar ett reservationsanslag av 850 000 kr. för

budgetåret 1969/70,

dels motionen II: 984 av herrar Wachtmeister och Tobé vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté

anvisa ett reservationsanslag om 15 000 kr., samt att till följd

därav till Bidrag till naturvårdsuppiysning m. m. för budgetåret 1969/70

anvisa ett reservationsanslag av 665 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag att förevarande anslag för nästa

budgetår höjs med 100 000 kr. till 650 000 kr. Utskottet har inte något att

erinra mot förslaget och biträder således ej de förslag om ytterligare medelsanvisning

som lagts fram i motionerna 1:843 och 11:967, 1:858 och

11:949 samt 11:984. Det bör liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t

att besluta om fördelningen av anslaget på olika därmed avsedda ändamål.

I enlighet härmed anser utskottet ej något särskilt uttalande från riksdagens

sida påkallat i anledning av vad i nämnda motioner anförts rörande

den närmare dispositionen av anslaget för nästa budgetår.

Utskottet hemställer

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionerna 1: 843 och II: 967, såvitt nu är i

fråga, ävensom motionerna I: 858 och II: 949 samt II: 984,

till Bidrag till naturvårdsiipplysning, m. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 650 000 kr.

37. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. Kungl. Maj :t har

(punkten K 4, s. 161—162) föreslagit riksdagen att till Ersättningar vid bildande

av naturreservat in. in. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 153 av herr Kristiansson, Axel, in. fl.

och II: 275 av herr Sundkvist in. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen

av statsverkspropositionen, bil. 11: Jordbruksdepartementet, punkten

K 4, måtte till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. in. för budgetåret

1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.,

dels motionen II: 989 av herr åkerlind in. fl., vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att till Ersättningar vid bildande av naturreservat in. in. anvisa

ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :t har under förevarande anslagsrubrik föreslagit

en medelsanvisning av 5 milj. kr. till sådana ersättningar och bidrag, som

för närvarande bestrids från reservationsanslaget Naturvård: Ersättningar

till markägare in. in. Mot förslaget, som innebär en anslagsökning av 2

milj. kr. för angivna ändamål, finner utskottet inte något att erinra. Följaktligen

avstyrker utskottet yrkandena i motionerna I: 153 och II: 275 samt

II: 989 om en ytterligare medelsanvisning av 1 milj. kr. under anslaget. Det

i förstnämnda motioner framförda förslaget att ombilda ifrågavarande reservationsanslag

till förslagsanslag finner sig utskottet ävenledes böra avstyrka.

Utskottet som ej heller har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t i

övrigt anfört i anslutning till förevarande punkt hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionerna I: 153 och 11:275 samt 11:989

till Ersättningar vid bildande av naturreservat in. m. för

budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av

5 000 000 kr.

38. Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkten K 5, s. 163—164) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för vård och förvaltning av

naturvårdsobjekt för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 3 700 000 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år i969 29

39. Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har

(punkten K 6, s. 164—166) föreslagit riksdagen att till Avsättning till fonden

för friluftslivets främjande för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av

5 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 000 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 271 av herr Tistad m. fl. och II: 402 av

herr Andersson i Örebro in. fl. har hemställts att riksdagen måtte till Avsättning

till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret 1969/70 anvisa

ett anslag av 8 000 000 kr. eller en ökning av 2 500 000 kr. jämfört med

departementschefens förslag.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att förevarande anslag för nästa budgetår

höjs med 0,5 milj. kr. till 5,5 milj. kr. finner utskottet vara väl avvägt.

Utskottet biträder förslaget och avstyrker således yrkandet i motionerna

I: 271 och II: 402 om ytterligare höjning av anslaget med 2,5 milj. kr. Vad

Kungl. Maj :t i övrigt anfört under punkten har ej heller gett anledning till

erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer sålunda

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionerna 1:271 och 11:402, till Avsättning

till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret

1969/70 anvisar ett anslag av 5 500 000 kr.

40. Naturvårdsforskning. Kungl. Maj:t har (punkten K 7, s. 166—167)

föreslagit riksdagen att till Naturvårdsforskning för budgetåret 1969/70 anvisa

ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 000 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 308 av herrar Lindblad och Skärman samt

II: 339 av herrar Ahlmark och Wiklund i Stockholm har hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer dels att den svenska, självständiga

forskningen om vissa problem kring det civila överljudsflyget återupptas

på flygtekniska försöksanstalten eller i samverkan med denna anstalt

eller på annat sätt, samt dels att medel anslås för att möjliggöra sådan

forskning.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från statens naturvårdsverk och flygtekniska försöksanstalten.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Från förevarande anslag bestrids utgifter för företrädesvis

målinriktad naturvårdsforskning. Till denna forskning hör bl. a. vatten-,

luft- och övrig naturvårdsforskning, bullerforskning, viltforskning samt

forskning om kemiska bekämpningsmedel (biocider) och gifter som kan

skada omgivningen. Forskningen leds av naturvårdsverket som har en särskild

forskningsnämnd för denna uppgift. Anslaget, som för innevarande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

budgetår uppgår till 7 milj. kr., föreslås för nästa budgetår höjt med 2,5

milj. kr. till 9,5 milj. kr. 1 ökningen ingår lönekostnadspålägg med ett beräknat

belopp av 1 150 000 kr. Utskottet vill för sin del tillstyrka den begärda

anslagsuppräkningen.

Utskottet har i förevarande sammanhang ansett sig böra uppta till prövning

de vid årets riksdag väckta motionerna 1:308 och 11:339 angående

forskningen rörande det civila överljudsflyget. I dessa motioner hemställs

att den svenska, självständiga forskningen om vissa problem på förevarande

område återupptas på flygtekniska försöksanstalten eller i samverkan

med denna eller på annat sätt samt att medel anslås för att möjliggöra sådan

forskning. I motionerna framhålls särskilt de avsevärda bullerrisker

som är förknippade med ifrågavarande flygtrafik, men även andra problem

är enligt motionärerna i behov av närmare belysning i sammanhanget. Det

erinras i motionerna om att flygtekniska försöksanstalten tidigare bedrivit

mycket avancerade studier om överljudsflyget och dess verkningar. Enligt

motionärerna har dock detta arbete under senare år i huvudsak avstannat,

vilket motionärerna finner allvarligt mot bakgrund av att problemen med

överljudsflyg alltmer ökar i aktualitet.

Flygtekniska försöksanstalten framhåller i yttrande över förenämnda

motioner att anstalten har en betydande kompetens inom förevarande tekniskt-vetenskapliga

område. Anstalten bedömer i likhet med motionärerna

det vara av stort intresse att frågan om överljudsplanens bullerstörningar

objektivt belyses och att Sverige medverkar i sådan forskning och bearbetning

av tillgängligt material som kan bidra härtill. Vid försöksanstalten bedrivs

en viss begränsad verksamhet på uppdragsbasis inom det aktuella området.

Försöksanstalten är beredd att fortsättningsvis i ökad omfattning bedriva

sådant arbete under förutsättning att medel kan ställas till förfogande

för ändamålet. Även statens naturvårdsverk betraktar forskningen på

hithörande område som angelägen. Verket erinrar dock om att denna forskning

till sin natur är internationell. Hur stora bidrag Sverige i detta sammanhang

måste prestera och huruvida en forskning anpassad till specifikt

svenska förhållanden är nödvändig fordrar enligt verkets mening närmare

överväganden.

Utskottet vill för sin del erinra om att förevarande spörsmål tidigare varit

uppe till behandling i riksdagen, senast i samband med att statsrådet och

chefen för kommunikationsdepartementet den 28 maj 1968 i första kammaren

lämnade svar på en interpellation i ämnet. Därvid framhölls bl. a.

att forskningen inom landet bör samordnas med de internationella insatser

i förevarande avseende, som man från svenskt håll önskar stimulera. Chefen

för kommunikationsdepartementet, som framhöll att flygtekniska försöksanstalten

utnyttjades i det internationella forskningsarbetet, betonade

att frågan hur det svenska forskningsprogrammet på förevarande område

skall bedrivas för att uppnå bästa resultat borde bedömas i de enskilda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1969

O 1

Öl

fallen med hänsyn till bl. a. de forsknings- och undersökningsprogram som

övervägs i internationella sammanhang. I samband härmed underströks att

den svenska regeringen inte kommer att tillåta trafik med civila överljudsplan

över Sverige om den medför hälsovådliga förhållanden t. ex. i form av

regelmässiga sömnstörningar eller om det orsakar skador på byggnader.

I förevarande sammanhang må vidare nämnas att Internationella civila

luftfartsorganisationen (ICAO) under hösten 1968 på svenskt initiativ beslutat

om vissa åtgärder för att få till stånd en internationell reglering av

de problem som sammanhänger med det civila överljudsflyget.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om överljudsflyget

och dess verkningar måste noga bevakas från svenskt håll. Bl. a. synes viktigt

att den vid flygtekniska försöksanstalten befintliga expertisen på förevarande

område därvid blir effektivt utnyttjad. Av vad utskottet i det föregående

anfört torde framgå, alt såväl Kungl. Maj :t som berörda myndigheter

följer utvecklingen inom förevarande område med stor uppmärksamhet

och även tagit betydelsefulla initiativ i syfte att komma till rätta med

de problem som sammanhänger härmed. Utskottet finner sig därför kunna

förutsätta att syftet med de nu väckta motionerna kommer att tillgodoses

utan att riksdagen vidtar någon särskild åtgärd i anledning av desamma.

Vad gäller frågan om anslag till forskning rörande bullerproblemen i

samband med civilt överljudsflyg vill utskottet erinra om att nu förevarande

anslag som inledningsvis nämnts är avsett att användas för bl. a. bullerforskning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. anser motionerna I: 308 och II: 339 besvarade med vad

utskottet i det föregående anfört,

2. till Naturvårdsforskning för budgetåret 1969/70 anvisar

ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.

41. Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Utskottet tillstyrker

Kungl. Majrts förslag (punkten Iv 8, s. 167) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Institutet för vatten- och

luftvårdsforskning för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 624 000 kr.

42. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Kungl. Maj :t hållpunkten

K 9, s. 167—168) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala

avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 84 000 000 kr., vilket är lika med det för innevarande budgetår anvisade

beloppet.

I de likalydande motionerna I: 354 av herr Nilsson, Ferdinand, in. fl. och

II: 406 av herrar Persson i Heden och Mattsson har hemställts att till Bidrag

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

till kommunala avloppsreningsverk m. in. för budgetåret 1969/70 i enlighet

med statens naturvårdsverks förslag anvisas ett reservationsanslag av 100

milj. kr., samt att den anslagsökning detta innebär måtte i sin helhet disponeras

för utbetalande av mångårigt eftersläpande statsbidrag till äldre vatten-

och avloppsarbeten.

Utskottet. Från anslaget utgår statsbidrag främst för ny-, till- eller ombyggnad

av avloppsreningsverk. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen

den 26 april 1968 (nr 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk.

Enligt övergångsbestämmelserna i kungörelsen får statsbidrag enligt kungörelsen

den 5 juni 1959 (nr 251) om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar

beviljas sådana vatten- och avloppsföretag som efter särskilt

tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968. Enligt propositionen kan de vid

ingången av nästa budgetår återstående anspråken på bidrag till sistnämnda

anläggningar uppskattas till totalt ca 150 milj. kr.

I enlighet med förslag av statens naturvårdsverk förordar Kungl. Maj :t

att bidragsramen för avloppsreningsverk höjs från 40 milj. kr. till 50 milj.

kr. för nästa budgetår. Vad gäller anslagets storlek föreslår Kungl. Maj :t

att detsamma förs upp med ett oförändrat belopp av 84 milj. kr.

Med hänsyn till angelägenheten av att stimulera en snabb utbyggnad av

avloppsreningsverken har utskottet inte något att erinra mot en utökad bidragsgivning

för nämnda ändamål. Vad gäller statsbidragen till vatten- och

avloppsanläggningar enligt de äldre bestämmelserna synes viktigt att anslaget

dimensioneras så att kvarstående bidragsanspråk utan oskälig tidsutdräkt

kan regleras. Kungl. Maj :ts förslag under nu förevarande punkt

synes i förevarande avseenden väl avvägda, och utskottet föreslår därför att

de godtas av riksdagen. Följaktligen avstyrker utskottet yrkandet i motionerna

I: 354 och II: 406 om en anslagshöjning med 16 milj. kr.

Då utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t

anfört under punkten hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag på motionerna 1: 354 och II: 406 till Bidrag till

kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1969/

70 anvisar ett reservationsanslag av 84 000 000 kr.

43. Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Kungl.

Maj:t har (punkten K 10, s. 169—172) föreslagit riksdagen att dels besluta

att statsbidrag får utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin

enligt de i statsrådsprotokollet angivna grunderna, dels till Bidrag till vatten-

och luftvårdande åtgärder inom industrin för budgetåret 1969/70 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 820 av herr Andreasson och It: 966 av

herr Larsson i Borrby vari hemställts att riksdagen under punkten K 10 i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

33

statsverkspropositionen, bil. 11: jordbruksdepartementet, måtte besluta att

ur Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder anslag får utgå jämväl till

recipientundersökningar i enlighet med vad som anförts i motionerna,

dels de likalydande motionerna I: 826 av herr Hansson m. fl. och II: 980

av herr Svenning in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta dels att

i skrivelse till Kungl. Maj :t uttrycka som sin mening att villkor av i motionerna

angivet slag bör intagas i Kungl. Maj:ts kungörelse, dels att hos

Kungl. Maj :t begära kompletterande utredning om alternativ utformning av

framtida stödåtgärder,

dels de likalydande motionerna I: 829 av fru Hultell m. fl. och II: 957 av

herr Hedin m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att statsbidrag

enligt de grunder som föreslagits för vatten- och luftvårdande åtgärder inom

industrin jämväl skall kunna utgå till jordbruksföretag,

dels de likalydande motionerna 1:836 av herr Larsson, Thorsten, m. fl.

och II: 948 av herr Fälldin m. fl. vari hemställts att riksdagen under punkten

K 10 i statsverkspropositionen, bil. 11: jordbruksdepartementet, måtte besluta,

a) att statsbidrag får utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom

industrin och jordbruket i enlighet med de av departementschefen angivna

allmänna grunderna, samt b) att till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder

inom industrin och jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 000 kr.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna 1:820 och 11:966 från statens naturvårdsverk.

Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Som ett led i strävandena att komma till rätta med de industriella

vatten- och luftföroreningarna föreslår Kungl. Maj :t under förevarande

punkt att ett statligt stöd till vatten- och luftvårdande åtgärder

inom industrin införs nästa budgetår. Förslaget innebär att statsbidrag skall

kunna utgå med upp till 25 % av kostnaderna för sådana åtgärder inom i

första hand äldre industrier. Stödet beräknas också få sysselsättningspolitiska

effekter. För budgetåret 1969/70 föreslås en anslagsanvisning av 50

milj. kr., vilket således innebär att bidrag kan utgå till investeringar på lägst

200 milj. kr. Stödet avses behållas under en femårsperiod, under vilken

statsbidraget beräknas uppgå till sammanlagt 250 milj. kr. och de statsbidragsberättigade

investeringarna i miljövårdande åtgärder till storleksordningen

1 miljard kr.

Med hänsyn till att, såsom departementschefen anfört, vatten- och luftföroreningarna

från industrin fortfarande är mycket besvärande, hälsar utskottet

det framlagda förslaget med tillfredsställelse. Vad departementschefen

anfört i fråga om utformningen av ifrågavarande stöd har ej gett anledning

till erinran från utskottets sida.

Med anledning av yrkandena i motionerna I: 829 och II: 957 samt I: 836

och II: 948 att bidragsgivningen från anslaget skall utvidgas till att omfatta

3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 saml. Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

även jordbruksföretag enligt samma grunder som föreslagits för industrin

vill utskottet erinra om att statligt stöd till reningsanordningar inom jordbruket

redan nu lämnas i form av kreditgaranti, såväl för anläggningskostnad

som för utrustning. Med beaktande härav och då utskottet finner skälen

för den föreslagna bidragsgivningen till industrin ha en sådan tyngd att

den bör genomföras utan inskränkningar har utskottet ej ansett sig böra

biträda motionerna. Såsom framgår av vad statens naturvårdsverk anfört i

sitt yttrande över motionerna I: 820 och II: 966 saknas även motiv för att

ta i anspråk medel från anslaget för recipientundersökningar. Utskottet

finner till följd härav inte skäl tillstyrka det i sistnämnda motioner framförda

yrkandet härom.

Utskottets ställningstagande till Ivungl. Maj :ts nu föreliggande förslag

innebär bl. a. att utskottet ej finner erforderligt med sådan kompletterande

utredning rörande en alternativ utformning av framtida stödåtgärder som

föreslås i motionerna I: 826 och II: 980. Yrkandet i samma motioner om att

särskilda villkor skall intas i bidragskungörelse i syfte att möjliggöra insyn

i företagens drift finner utskottet ej påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens

sida. Som framhålls i propositionen kan det självfallet bli fråga om

att lämna stöd endast till sådana industrier, som kan beräknas bestå under

en överskådlig framtid. Vidare innebär Kungl. Maj :ts förslag att bidragsprocenten

reduceras om en reningsåtgärd även är företagsekonomiskt motiverad.

Det torde med hänsyn härtill få förutsättas att företagen för att komma

i åtnjutande av ifrågavarande statliga stöd bereder den bidragsbeviljande

myndigheten den möjlighet till insyn i driften som fordras för att bidragsfrågan

skall kunna bedömas.

Då utskottet i övrigt ansluter sig till vad Kungl. Maj :t anfört och föreslagit

under denna punkt hemställer utskottet

att riksdagen

1. a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna 1: 826 och II: 980, såvitt avser vissa

villkor för bidragsgivningen, beslutar att statsbidrag får

utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin

enligt de i statsrådsprotokollet angivna grunderna,

b. lämnar utan åtgärd motionerna I: 826 och 11:980, såvitt

avser utredning om alternativ utformning av framtida

stödåtgärder,

c. lämnar motionerna I: 820 och II: 966 utan åtgärd,

d. lämnar utan åtgärd motionerna 1:829 och 11:957

samt I: 836 och II: 948, sistnämnda motioner såvitt nu är i

fråga, angående utvidgning av området för ifrågavarande

statliga stöd till att även omfatta jordbruksföretag,

2. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna 1: 836 och II: 948, såvitt i övrigt är i fråga,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

35

till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin

för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag

av 50 000 000 kr. .

Lappväsendet in. in.

44. Lappväsendet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna L 1—L 4, s. 173—175) och hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Lappväsendet ett förslagsanslag av 1 592 000 kr.,

b. till Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande

ett reservationsanslag av 75 000 kr.,

c. till Kompensation för bensinskatt till rennäringen ett

anslag av 100 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen medger att det för budgetåret 1963/64

anvisade reservationsanslaget Åtgärder i samband med

ändrade renbetesförhållanden får under budgetåret 1969/70

användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Diverse

45. Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. m. fl. anslag. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna M 1—M 7, s. 176—180) och

hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. ett

förslagsanslag av 30 000 kr.,

2. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag

av 228 000 kr.,

3. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.

ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

4. till Bidrag till viss ungdomsverksamhet ett anslag av

500 000 kr.,

5. till Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m. ett förslagsanslag av 3 007 000 kr.,

6. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder

ett förslagsanslag av 45 000 kr.,

7. till Ersättningar för vissa besiktningar och sgneforrättningar

ett förslagsanslag av 5 000 kr.

46. Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m. Kungl. Maj :t har

(punkten M 8, s. 180—186) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

statsrådsprotokollet föreslagits rörande bidrag vid trafikskada som orsakats

av älg, dels till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, in. m. för

budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de ljkalydande motionerna I: 155 av herr Sundin och herr Gustafsson,

Nils-Eric, samt II: 274 av herr Stridsman m. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att den som fått sin bil skadad i mera betydande omfattning

Aid sammanstötning med älg och som icke ersätts genom vagnskadegaranti

eller försäkring även i fortsättningen bör kunna få bidrag från älgskadefond,

dels de likalydande motionerna I: 825 av herr Gustafsson, Nils-Eric, och

II: 976 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. vari hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att åt statens trafiksäkerhetsverk

må uppdragas att utreda former för ett trafikskadeskydd, som i stort

sett kan hålla trafikanter ekonomiskt skadeslösa vid viltolyckor i trafiken,

i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer.

Utskottet. Statliga bidrag med anledning av skador som uppkommit på

motorfordon vid sammanstötning med älg har lämnats sedan slutet av 1940- talet. Bidragen infördes närmast av billighetsskäl mot bakgrunden av den

ökande bilismen och älgstammens tillväxt. Tidigare anlitades jaktvårdsfonden

härför. Enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 19, JoU 4, rskr. 144)

utgår bidragen numera från älgskadefonderna i de län där sammanstötningarna

inträffat. Bl. a. på grund av att ifrågavarande skador hade visat en

tendens att öka under senare år förordade jordbruksutskottet år 1965 att

en översyn av hithörande problem skulle komma till stånd.

Under förevarande anslagspunkt har redovisats en av domänverket och

statens naturvårdsverk utförd utredning rörande ersättning av trafikskador

vållade av älg och rådjur jämte däröver avgivna remissyttranden. Med hänsyn

bl. a. till de på senare år alltmer förbättrade möjligheterna att få ersättning

för fordonsskador genom försäkring eller garantier samt till de

förhållandevis stora kostnaderna för handläggningen av bidragsärendena

har ämbetsverken funnit att bidragen bör avskaffas. Samtidigt har de emellertid

förordat att ökade insatser görs med anlitande av bl. a. viltvårdsmedel

för att förebygga viltolyckor i trafiken. I likhet med flertalet av de myndigheter

och organisationer som yttrat sig i frågan anser även departementschefen

att bidragen bör avskaffas. För att ge möjlighet att ytterligare förbättra

försäkringsskyddet samt bygga ut den olycksförebyggande verksamheten

föreslår departementschefen dock att bidragsgivningen behålls under

en övergångstid av högst tre år räknat från den 1 juli 1969 samt att Kungl.

Maj :t skall få besluta om tidpunkten för avskaffandet av bidragen. Vad gäl
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

37

ler frågan om ökad användning av viltvårdsmedel för att förebygga trafikolyckor

bör enligt förslaget Kungl. Maj :t ta närmare ställning härtill i

samband med beslut om den årliga dispositionen av dessa medel.

Med hänsyn bl. a. till de förbättrade möjligheterna att genom försäkring

bereda ekonomiskt skydd mot fordonsskador anser även utskottet att bärande

motiv numera saknas för att bibehålla bidragsgivningen ur älgskadefonderna.

Utskottet delar sålunda Kungl. Maj :ts uppfattning att bidragen

bör avskaffas. Med beaktande av de synpunkter som departementschefen

angett i sammanhanget biträder utskottet att detta sker genom beslut av

Kungl. Maj :t efter en lämplig övergångstid, dock ej senare än den 30 juni

1972. Under övergångstiden bör bidragsärendena i enlighet med vad departementschefen

förordat handläggas av naturvårdsverket i huvudsak enligt

nuvarande principer. Av det anförda följer att utskottet ej ansett sig böra

biträda yrkandet i motionerna I: 155 och 11:274 att ifrågavarande bidrag

även därefter i vissa fall skall kunna lämnas från älgskadefond.

Som framhållits i propositionen ankommer det främst på statens vägverk

och statens trafiksäkerhetsverk att vidta olika åtgärder för att förebygga

viltolyckor i trafiken. Nämnda myndigheter bedriver i detta avseende sitt

arbete i nära samarbete med statens naturvårdsverk. Bl. a. pågår i förevarande

sammanhang försök med användande av viltspeglar, elektriska stängsel

in. fl. anordningar i olycksförebyggande syfte. Under angivna förhållanden

och i avvaktan på de erfarenheter som kan vinnas under avvecklingsperioden

finner utskottet ej heller skäl föreligga att nu föreslå någon

åtgärd i anledning av det i motionerna I: 825 och II: 976 framförda önskemålet

om ytterligare utredning rörande trafikskadeskyddets utformning.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och föreslagit under förevarande anslagspunkt

har ej föranlett någon erinran från utskottets sida, varför utskottet

hemställer

att riksdagen

1. a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

på motionerna I: 155 och II: 274 godkänner vad i propositionen

föreslagits rörande bidrag vid trafikskada som

orsakats av älg,

b. lämnar motionerna I: 825 och II: 976 utan åtgärd,

2. till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 700 000

kr.

47. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. och Reseunderstöd

för studier m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

M 9—M 10, s. 186—187) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

1. till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,

m. in. ett förslagsanslag av 130 000 kr.,

2. till Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag

av 39 000 kr.

Uppskjutna frågor

48. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra

sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag,

nämligen

C 1 Lantbruksnämnderna

D 1 Statens jordbruksnämnd

D 2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

D 3 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel in. in.

D 6 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd

G 1 Veterinärstyrelsen

K 1 Statens naturvårdsverk

K 2 Statens koncessionsnämnd för miljövård,

vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 11 mars 1969

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Hedström (s), Skärman

(fp), Carl Eskilsson (m), Hermansson (ep), Magnusson (s), Augustsson

(s)*, fru Hultell (m), herrar Slcagerlund (fp) och Manne Olsson (s);

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s),

Johanson i Västervik (s), Persson i Skänninge (s), Eliasson i Moholm (m),

Lundmark (s), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep), fru Lindberg (s),

och herr Berndtsson (fp);

* Ej närvarande vid justeringen.

dock att vid behandlingen av punkterna

2 fru Margit Lundblad (s), herrar Nils Nilsson (ep), Lokander (s),

Persson i Heden (ep), Brännström (s), Ingvar Andersson (m), fru Sundström

(s), herrar Wikner (s), Sundkvist (ep) och Nilsson i Lönsboda (fp)

deltagit i stället för herrar Hedström (s), Hermansson (ep), Manne Olsson

(s), Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s), fru Hultell (m), herrar Lundmark

(s), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep) och Berndtsson (fp);

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

39

6 herrar Nils Nilsson (ep), Sundkvist (ep) och Krönmark (m) deltagit i

stället för herrar Hermansson (ep), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson i

Moholm (m);

8 herrar Lokander (s), Stridsman (ep), Brännström (s), fru Sundström

(s) och herr Wikner (s) deltagit i stället för herrar Hedström (s), Hansson

i Skegrie (ep), Arweson (s), Lundmark (s) och Eskilsson i Likenäs (s);

11 herrar Nils Nilsson (ep), Sundkvist (ep) och Krönmark (m) deltagit

i stället för herrar Hermansson (ep), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson

i Moholm (m);

13 fru Margit Lundblad (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Hedin (m)

och Brännström (s), deltagit i stället för herrar Augustsson (s), Persson i

Skänninge (s), Eliasson i Moholm (m) och fru Lindberg (s);

17 fru Margit Lundblad (s), herrar Nils Nilsson (ep), Ingvar Andersson

(m), Lokander (s), Persson i Heden (ep), Brännström (s), fru Sundström

(s), herrar Wikner (s), Sundkvist (ep) och Nils Nilsson i Lönsboda (fp)

deltagit i stället för herrar Hedström (s), Hermansson (ep), fru Hultell

(m), herrar Manne Olsson (s), Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s),

Lundmark (s), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep) och herr Berndtsson

(fp);

18 fru Margit Lundblad (s), herrar Nils Nilsson (ep), Ingvar Andersson

(m), Lokander (s), Persson i Heden (ep), Brännström (s), fru Sundström

(s), herrar Wikner (s), Sundkvist (ep) och Nilsson i Lönsboda (fp) deltagit

i stället för herrar Hedström (s), Hermansson (ep), fru Hultell (m),

herrar Manne Olsson (s), Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s), Lundmark

(s), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep) och Berndtsson (fp);

20 herrar Nils Nilsson (ep), Sundkvist (ep) och Krönmark (in) deltagit

i stället för herrar Hermansson (ep), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson

i Moholm (m);

24 fru Margit Lundblad (s), herrar Persson i Heden (ep) och Krönmark

(in) deltagit i stället för herrar Augustsson (s), Hansson i Skegrie (ep) och

Eliasson i Moholm (m);

28 herrar Wanhainen (s), Stridsman (ep), Nygren (s) och Krönmark

(m) deltagit i stället för herrar Augustsson (s), Hansson i Skegrie (ep),

Arweson (s) och Eliasson i Moholm (m);

30 herr Wanhainen (s), fru Margit Lundblad (s), herrar Persson i Heden

(ep) och Krönmark (m) deltagit i stället för herrar Hedström (s), Augustsson

(s), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson i Moholm (m);

32 och 34 herr Wanhainen (s), fru Margit Lundblad (s), herrar Stridsman

(ep) och Krönmark (m) deltagit i stället för herrar Hedström (s),

Augustsson (s), Hansson i Skegrie (ep) och Eliasson i Moholm (m);

36 fru Margit Lundblad (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Hedin (m)

och Brännström (s) deltagit i stället för herrar Augustsson (s), Persson i

Skänninge (s), Eliasson i Moholm (m) och fru Lindberg (s);

37 och 39 herrar Sveningsson (m), Nils Nilsson (ep), fru Margit Lundblad

(s), herrar Wikner (s), Hedin (m), Brännström (s) och Fridolfsson i

Rödeby (s) deltagit i stället för herrar Carl Eskilsson (m), Hermansson

(ep), Augustsson (s), Arweson (s), Eliasson i Moholm (m), Eskilsson i

Likenäs (s) och fru Lindberg (s);

40 herrar Sveningsson (m), Nils Nilsson (ep), fru Margit Lundblad (s),

herrar Hedin (m), Brännström (s) och Fridolfsson i Rödeby (s) deltagit i

stället för herrar Carl Eskilsson (m), Hermansson (ep), Augustsson (s),

Eliasson i Moholm (m), Eskilsson i Likenäs (s) och fru Lindberg (s);

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

42 och 43 herrar Sveningsson (m), Nils Nilsson (ep), Hedin (in), Fridolfsson

i Rödeby (s), Persson i Heden (ep) och Brännström (s) deltagit i stället

för herrar Carl Eskilsson (m), Hermansson (ep), Eliasson i Moholm

(m), Eskilsson i Likenäs (s), Jonasson (ep) och fru Lindberg (s);

46 fru Margit Lundblad (s), herrar Nils Nilsson (ep), Lokander (s),

Stridsman (ep), Brännström (s), fru Sundström (s), herrar Wikner (s) och

Nilsson i Lönsboda (fp), deltagit i stället för herrar Hedström (s), Hermansson

(ep), Manne Olsson (s), Hansson i Skegrie (ep), Arweson (s), Lundmark

(s), Eskilsson i Likenäs (s) och Berndtsson (fp);

vid samtliga övriga punkter herr Ingvar Andersson (m) och fru Sundberg

(m) deltagit i stället för herrar Carl Eskilsson (m) och Eliasson i

Moholm (m).

Reservationer

1. vid punkten 8 (Särskilt stöd åt det mindre jordbruket) av herrar Skärman

(fp), Cad Eskilsson (m), Hermansson (ep), fru Hultell (m), herrar

Skagerlund (fp), Eliasson i Moholm (m), Jonasson (ep), Berndtsson (fp)

och Stridsman (ep) som anser att andra, tredje och fjärde styckena i utskottets

yttrande på s. 6 samt utskottets hemställan hort ha följande lydelse:
»I

de---(lika med utskottet) —--gången fastställdes. Utskottet

vill i anslutning härtill framhålla, att en förutsättning för att det extra

mjölkpristillägget skall bli det åsyftade medlet i strävandena att bibehålla

en norrländsk jordbruksproduktion givetvis är att dess storlek fortlöpande

anpassas till penningvärdeutvecklingen. Utskottet finner med hänsyn till

den tid som förflutit sedan bidragsbeloppen senast fastställdes skäligt att

en anpassning i angivet syfte sker. Det bör i sammanhanget erinras om att

mjölkproduktionen utgör den huvudsakliga inkomstkällan för det övervägande

antalet aktiva jordbrukare inom nu berörda del av landet. För huvudparten

av dessa jordbrukare gäller också att alternativa sysselsättningsmöjligheter

så gott som helt saknas inom området.

Att utan en anpassning av mjölkpristilläggets storlek till det aktuella

pris- och kostnadsläget upprätthålla jordbruksproduktionen i norra Sverige

i den omfattning som åsyftades då 1967 års riksdag fastställde riktlinjerna

för den fortsatta jordbrukspolitiken synes under angivna omständigheter

icke möjligt. Vad gäller den erforderliga höjningen av mjölkpristillägget har

utskottet inte något att erinra mot den i motionerna gjorda bedömningen

och förordar således att det extra mjölkpristillägget uppräknas med 25 %.

Den erforderliga medelsförstärkningen kan uppskattas till ca 8 milj. kr.,

varför nu ifrågavarande anslag bör uppräknas med nämnda belopp.

Då utskottet i övrigt ej funnit skäl frångå Kungl. Maj :ts under förevarande

punkt framlagda förslag, hemställer utskottet

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år i969

41

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 240 och II: 272 ävensom med bifall till motionerna

1:89 och II: 107 samt I: 817 och II: 970 till Särskilt

stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisar

ett förslagsanslag av 57 500 000 kr.»

2. vid punkten 13 (Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader) av herrar

Skärman (fp), Carl Eskilsson (m), Hermansson (ep), fru Hultell (m),

herrar Skagerlund (fp), Hansson i Skegrie (ep), Jonasson (ep), Berndtsson

(fp) och Hedin (m) som anser att

dels tredje, fjärde och femte styckena i utskottets yttrande på s. 9 och 10

hort ha följande lydelse:

»Vad först gäller motionsyrkandena om inrättande av tjänsten som

statskonsulent i vattenvård vill utskottet i likhet med motionärerna understryka,

att den forskningsverksamhet på vattenvårdens område som bedrivs

vid lantbrukshögskolan är av synnerlig betydelse för lösandet av de

problem som föreligger inom jordbruket framför allt i samband med utbyggandet

av större djurbesättningar, övergång till svämutgödsling m. m.

Det är som motionärerna påpekat utomordentligt viktigt att lantbrukshogskolan

ges möjlighet att fortsätta med ifrågavarande verksamhet. Enligt

utskottets mening finns emellertid anledning att befara att verksamheten

måste upphöra om den av såväl högskolan som ifrågavarande motionärer

föreslagna befattningen som statsagronom i vattenvård ej tillförs högskolan.

Utskottet tillstyrker visserligen i det följande en uppräkning av det

särskilda anslaget till naturvårdsforskning med 2,5 milj. kr. till 9,5 milj.

kr. Vid beaktande av alla de angelägna önskemål som föreligger i fråga om

angivna medel synes dock den sålunda föreslagna medelsanvisningen ej ge

lillräcklig garanti för att nu ifrågavarande verksamhet vid lantbrukshögskolan

skall kunna bibehållas med stöd av sagda medel. Utskottet vill därför

förorda bifall till det i motionerna I: 355 och II: 405 samt II: 952 framlagda

förslaget om inrättande av en statsagronombefattning för ändamålet. Det

bör i sammanhanget nämnas att statens naturvårdsverk i yttrande över lantbrukshögskolans

anslagsäskanden också tillstyrkt högskolans förslag rörande

denna personalförstärkning.

Det i motionerna I: 834 och II: 951 framförda önskemålet om ändring av

föreståndarbefattningen vid högskolans avdelning för radiobiologi från laboratur

till professur synes enligt utskottets mening ävenledes välgrundat.

Den forskning som bedrivs vid ifrågavarande avdelning utgör en viktig del

av högskolans verksamhet och karaktären av de uppgifter som åvilar föreståndaren

för avdelningen synes helt jämförbara med den som åligger Övriga

institutionsföreståndare vid högskolan. Utskottet vill därför tillstyrka

motionsyrkande t om inrättande av en professur i ämnet radiobiologi vid

lantbrukshögskolan. Vid bifall härtill kan en laboratur i ämnet indras.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 samt. Nr 1

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

Vad härefter---(lika med utskottet)----tåg placering. Med hän
syn

härtill finner utskottet ej skäl föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens

sida i anledning av förevarande motionsyrkande.»

dels utskottets hemställan under 1., 2. och 4. bort ha följande lydelse:

»1. med bifall till motionerna 1:355 och 11:405, såvitt

nu är i fråga, samt motionen 11:952 uttalar att vid lantbrukshögskolan

bör inrättas en tjänst som statsagronom i

vattenvård,

2. med bifall till motionerna I: 834 och II: 951 bemyndigar

Kungl. Maj :t att inrätta en professur i ämnet radiobiologi

vid lantbrukshögskolan i enlighet med vad utskottet i

det föregående anfört,

4. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1: 355 och II: 405, såvitt i övrigt är i fråga,

till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret

1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 33 937 000 kr.»

3. vid punkten 18 (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling)

av herrar Slcårman (fp), Carl Eskilsson (m), Skagerlund (fp), Ingvar Andersson

(in), Nils Nilsson (ep), Eliasson i Moholm (m), Persson i Heden (ep),

Nilsson i Lönsboda (fp) och Sundkvist (ep) som anser att utskottets yttrande

på s. 13 samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj :ts förslag---(lika med utskottet) ----med 30 000

kr. Som framgår av statsverkspropositionen har ifrågavarande bidragsmottagare

i sina anslagsäskanden hemställt om ytterligare medelsanvisning av

205 000 kr. respektive 90 000 kr. I de i anslutning till denna punkt väckta

motionerna 1:824 och 11:964 föreslås att till den vetenskapliga verksamheten

vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt bör anvisas medel i enlighet

med anstaltens förslag. I motionerna I: 860 och II: 98o framförs motsvarande

yrkande beträffande verksamheten vid Algot Holmberg & Söner AB.

Som framhålls i motionerna bedrivs vid förevarande institutioner ett växtförädlingsarbete

av synnerligen stor betydelse såväl ur den svenska jordbruksnäringens

synpunkt som ur internationella aspekter. Det är enligt

utskottets mening angeläget att bidragsgivningen för nämnda ändamål blir

så avpassad att verksamheten alltfort kan bedrivas effektivt och på samma

kvalificerade nivå som hittills. Det synes finnas anledning befara att den av

Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen skall visa sig otillräcklig härför.

Utskottet finner därför i likhet med nu förevarande motionärer att en

uppräkning av anslaget bör ske för nästa budgetår. Da utskottet därvid

finner de i motionerna för respektive ändamål beräknade beloppen väl avvägda

vill utskottet förorda att anslaget räknas upp med sammanlagt 295 000

kr. utöver vad som föreslagits i propositionen. Av ökningsbeloppet bör

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

43

205 000 kr. hänföras till verksamheten vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt

och 90 000 kr. till verksamheten vid Algot Holmberg & Söner AB.

Då utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag i övrigt under denna punkt,

hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj ds förslag ävensom

med bifall till motionerna I: 824 och II: 964 samt I: 860

och II: 985 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling

för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag

av 1 013 000 kr.»

4. vid punkten 24 (Bidrag till skogsförbättringar och Vägbyggnader på

skogar i enskild ägo) av herrar Hermansson (ep), Jonasson (ep) och Persson

i Heden (ep) som anser

dels att utskottets yttrande på s. 16 och hemställan under 1. och 3. bort

ha följande lydelse:

»Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning beträffande vägbyggnader

på skogar i enskild ägo betonat behovet av att bygga ut och förbättra

skogsbilvägnätet med hänsyn till både den tekniska utvecklingen och försvagningen

av skogsbrukets lönsamhet. Kungl. Maj d har mot bakgrund härav

föreslagit att ramen för statsbidrag till skogsvägar för nästa budgetår höjs

med 1,5 milj. kr. till 14,5 milj. kr.

I motionerna 1: 844 och II: 459 föreslås i överensstämmelse med skogsstyrelsens

äskande en höjning av ramen med ytterligare 2,5 milj. kr. Samtidigt

förordas med hänsyn till budgetläget en motsvarande begränsning av

den under anslaget Bidrag till skogsförbättringar upptagna ramen för statsbidrag

till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark. Kungl. Maj d föreslår

under nämnda ram ett oförändrat belopp av 6 milj. kr.

Enligt utskottets mening bör rådande lönsamhetskris inom skogsnäringen

mötas med kraftfulla rationaliseringsåtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna

i skogsbruket. Ett väl utbyggt skogsvägnät är en grundförutsättning

för virkets tillvaratagande på ett rationellt sätt. Behovet av en snabbare

utbyggnad av skogsvägar förstärks av den pågående nedläggningen av flottleder.

Det är således enligt utskottets mening angeläget att höja det belopp

som Kungl. Maj d föreslagit för skogsvägbyggnad.

Utskottet finner i likhet med departementschefen att verksamheten med

skogsodling av sämre jordbruksmark är angelägen. I rådande konjunkturläge

torde emellertid investering i skogsplantering inte vara så lockande.

Sålunda har en del av den för budgetåret 1967/68 för ändamålet anvisade

ramen inte utnyttjats. Då behoven av medel för skogsvägbyggnad och skogsodling

av sämre jordbruksmark nu ställs mot varandra, finner utskottet

övervägande skäl tala för att på sätt i motionerna föreslagits 2,5 milj. kr.

överförs från det senare till det förra ändamålet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit och anfört har utskottet ej något att

erinra mot. Utskottet hemställer alltså

att riksdagen

1. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 844 och II: 459, såvitt nu är i fråga, medger

att under budgetåret 1969/70 beviljas statsbidrag med högst

3 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark

samt med högst 2 500 000 kr. till med anslaget Bidrag

till skogsförbättringar i övrigt avsedda ändamål, med rätt

för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen,

3. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 844 och II: 459, såvitt nu är i fråga, medger

att under budgetåret 1969/70 beviljas dels statsbidrag

med högst 17 000 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild

ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr.

till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt,

»

5. vid punkten 28 (Statens skogsskolor m. m.)

1. beträffande skogsteknikerutbildningens längd av herrar Skärman (fp),

Jonasson (ep) och Stridsman (ep) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Vad gäller»

och slutar med orden »två år» bort ha följande lydelse:

»Vad gäller —--- (lika med utskottet)--— tre terminer. I motio
nerna

I: 838 och II: 963 förordas en utökning av tiden för skogsteknikerutbildningen

till två år. En studietid av tre terminer skulle innebära en minskning

i förhållande till nuvarande förhållanden med 285 undervisningstimmar.

Till de ämnen där undervisningen enligt yrkesutbildningskommittén

avses bli begränsad hör naturvård. Enligt motionerna har utbildningen vid

skogsskolorna sedan länge ansetts vara underdimensionerad, varför starka

krav på en tvåårig skola framförts. Dessa krav återspeglas också i flera

remissyttranden över yrkesutbildningskommitténs betänkande, bl. a. i skogsstyrelsens

yttrande. Utskottet finner det mot bakgrund av det anförda angeläget

att stärka skogsteknikernas utbildning i stället för att försvaga den.

Den tekniska utvecklingen i skogsbruket gör att ökade krav ställs på arbetsledarnas

kvalifikationer. Ett ökat anlitande av skogsteknikerna inom naturvårdsområdet

kan tänkas. Deras utbildning inom detta fält bör därför snarare

ökas än minskas. Utskottet finner alltså skogsteknikernas utbildning

böra vara tvåårig. Detta får inte inskränka möjligheterna för instituten att

ge den vidareutbildning som förutsatts. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att vidtaga de åtgärder som erfordras för att genomföra den föreslagna

omläggningen.»

dels utskottets hemställan under l.b. bort ha följande lydelse:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

45

*1. b. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall

till motionerna I: 838 och II: 963 i skrivelse till Kungl. Maj :t

ger till känna vad utskottet förordat angående skogsteknikerutbildningens

längd,»

2. beträffande skogsinstitutens organisation

a. av herrar Hedström (s), Skagerlund (fp), Wanhainen (s) och Stridsman

(ep),

b. av herrar Lundmark (s) och Nygren (s),

c. av herr Jonasson (ep) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 19 börjar med »Yrkesutbildningskommittén,

som» och som på s. 20 slutar med orden »i Skinnskatteberg»

bort ha följande lydelse:

»Yrkesutbildningskommittén, som —--(lika med utskottet) —- ---

skogstekniker ökar. Kungl. Maj :t föreslår att det ena institutet förläggs till

norra och det andra till södra Sverige.

Beträffande förläggningen av skogsinstituten har kommittén övervägt

flera alternativ. För det norra institutet har diskuterats förläggning till

Bispgården, Lycksele, Älvsbyn och Sollefteå. Kommittén har för sin del stannat

för Sollefteå med hänsyn bl. a. till att där finns möjlighet till samförläggning

med en befintlig skogsbruksskola samt till att staden ligger centralt

inom rekryteringsområdet och nära övningsskogar. Kungl. Maj :t har

biträtt kommitténs förslag. I motionsparen I: 152 och II: 171 samt I: 827 och

II: 954 föreslås en lokalisering till Lycksele resp. Älvsbyn medan i motionerna

1: 846 och II: 969 argument framläggs för en förläggning till Östersund.

I sistnämnda motionspar görs emellertid inget yrkande härom. I stället

föreslår motionärerna att frågan om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet

görs till föremål för nya överväganden och att Kungl. Maj :t bemyndigas

att därefter besluta i frågan.

Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, som av kommittén föreslagits omvandlad

till skogsinstitut, bör enligt Kungl. Maj :t i huvudsak behållas i sin

nuvarande form.

Som förläggningsort för det södra skogsinstitutet har yrkesutbildningskommittén

diskuterat såväl Yäxjö som Värnamo. Kommittén har funnit

sig böra förorda Värnamo bl. a. därför att lokaler kan ställas till förfogande

för institutet i landstingets centrala yrkesskola därstädes. Vidare har Värnamo

ansetts ha något bättre skogliga förutsättningar än Växjö. Kungl.

Maj :t anser att kommitténs förslag bör godtas, medan enligt motionerna

I: 842 och II: 947 institutet bör förläggas till Växjö.

Slutligen har i motionerna I 841 och II: 944 föreslagits att ett skogsinstitut

bör förläggas till Kopparbergs län och att Kungl. Maj :t bemyndigas att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1969

efter ytterligare prövning besluta om institutets lokalisering inom länet. I

detta motionspar har definitiv ställning inte tagits till antalet institut.

Utskottet konstaterar att i yrkesutbildningskommitténs betänkande, i

propositionen och i motionerna redovisats olika förslag beträffande antalet

institut och lokaliseringen av dessa. Enligt utskottets mening har tillräckligt

övertygande skäl inte redovisats för en begränsning av antalet institut

till två. Bl. a. med tanke på att behovet av skogstekniskt utbildad personal

för uppgifter på miljövårdens område kan väntas öka bör frågan om antalet

institut ytterligare övervägas. I motionerna har vidare anförts väsentliga

synpunkter på förläggningen av skogsinstituten, som inte tillräckligt synes

ha beaktats vid utarbetandet av Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet finner därför

starka skäl tala för en omprövning både i fråga om antalet institut och

förläggningen av dessa. Kungl. Maj :t bör bemyndigas att efter omprövningen

besluta i nu berörda frågor.»

dels utskottets hemställan under 2. a.—d. bort ha följande lydelse:

»2. a. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

1:152 och 11:171, 1:827 och 11:954, 1:841 och

II: 944, I: 842 och II: 947 samt I: 846 och II: 969 i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställer att frågorna om antalet skogsinstitut

och deras lokalisering tas upp till ny prövning av

Kungl. Maj:t,

b. bemyndigar Kungl. Maj:t att efter nämnda prövning

besluta om antalet skogsinstitut och deras lokalisering.»

6. vid punkten 30 (Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig

personal) av herrar Skårman (fp), Carl Eskilsson (in), Hermansson

(ep), fru Hultell (m), herrar Skagerlund (fp), Jonasson (ep), Persson i Heden

(ep), Berndtsson (fp) och Krönmark (in) som anser att

dels utskottets yttrande på s. 23 fr. o. m. orden »Mot bakgrunden» bort

ha följande lydelse:

»Av det anförda framgår att kammarkollegiet anser att nu ifrågavarande

utsyningsförmån inte grundar sig på någon laglig rätt, medan motionärerna

hävdar att inte heller kronans rätt till kronoparken Böda är klarlagd. Vid

utskottsbehandlingen har framkommit att förmånstagarna anser sin utsyningsförmån

vara av servitutskaraktär. Om så är fallet torde förmånen inte

av kronan ensidigt kunna uppsägas. Då utskottet finner upplåtelsens rättsliga

karaktär inte vara säkert klarlagd och då de båda parterna, kronan resp.

förmånstagarna, har olika uppfattning i frågan, föreligger enligt utskottets

mening starka skäl att ärendet bringas under domstols prövning. I avvaktan

på den rättsliga prövningen bör utsyningsförmånen bestå i nuvarande form.

Utskottet, som i övrigt inte har något att invända mot vad Kungl. Maj :t

anfört och föreslagit under denna punkt, hemställer»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1969

47

»2. i anledning av motionerna I: 853 och II: 938 i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer att frågan om den av utskottet

behandlade utsyningsförmånens rättsliga karaktär

hänskjuts till avgörande i domstol.»

7. vid punkten 32 (Rikets allmänna kartverk) av herrar Skårman (fp),

Hermansson (ep), Skagerlund (fp), Jonasson (ep), Berndtsson (fp) och

Stridsman (ep) som anser att

dels tredje stycket i utskottets yttrande på s. 24 och 25 bort ha följande

lydelse:

»Vad gäller---- (lika med utskottet)---— sydligaste länen. Av

den i propositionen lämnade redogörelsen för remissyttrandena över kartverkets

förslag till långtidsplan framgår att önskemål framförts om en snabbare

utgivning av den ekonomiska kartan beträffande flertalet övriga kvarvarande

län samt att allmänna uttalanden gjorts om behovet av att påskynda

förstagångsutgivningen. I motionerna 1: 852 och II: 968 framhålls

att användningen av den ekonomiska kartan och den moderna topografiska

kartan för olika planeringsändamål möjliggör en sådan besparing i tid, kostnader

och personal, att enbart på denna grund det är väl motiverat att de

upprättas snabbt. Med hänsyn till det angelägna behovet av ifrågavarande

kartor måste den i propositionen redovisade utgivningstakten enligt motionärernas

mening bedömas alltför långsam. Utskottet delar för sin del motionärernas

uppfattning att det föreslagna anslagstillskottet av 100 000 kr. är

alltför litet för att i märkbar grad medverka till den nödvändiga intensifieringen

av kartläggningsarbetet. Med hänsyn till den samtidigt föreslagna anslagsförstärkningen

till rikstrianguleringen anser sig utskottet inte böra föreslå

någon ändring av Kungl. Maj :ts förslag beträffande kartarbetsanslaget

för nästa budgetår. Utskottet vill dock starkt understryka vikten av att

Kungl. Maj :t inom ramen för tillgängliga resurser vidtar alla de åtgärder

som kan främja en ytterligare intensifiering av kartläggningsarbetet. Med

hänsyn till frågans vikt förutsättter utskottet att Kungl. Maj :t redan vid nästa

års riksdag kommer att presentera förslag om väsentligt ökade resurser för

nu ifrågavarande ändamål.»

dels utskottets hemställan under 2.b. bort ha följande lydelse:

»2. b. i anledning av motionerna I: 852 och II: 968 i skrivelse

till Kungl. Maj :t som sin mening ger till känna vad utskottet

i det föregående anfört rörande behovet av en ytterligare

intensifiering av kartläggningsarbetet,»

8. vid punkten 36 (Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m.)

a. av herrar Hermansson (ep), Hansson i Skegrie (ep) och Jonasson

(ep) som anser att utskottets yttrande på s. 27 och utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

»Från förevarande anslag som f. n. uppgår till 550 000 kr., bestrids kostnader

för upplysning inom statens naturvårdsverks arbetsområde. Av anslaget

utgår även bidrag till vissa organisationer, f. n. Svenska naturskyddsföreningen,

Samfundet för hembygdsvård och Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté.

Naturvårdsverket har i sina anslagsäskanden framhållit

att det belopp verket disponerar under anslaget måste kraftigt höjas om

kraven på information och propaganda skall kunna uppfyllas. Verket har

för sin del beräknat en anslagsuppräkning med 257 000 kr. nödvändig enbart

för detta ändamål. Vidare föreslår naturvårdsverket att bidragen till

Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård uppräknas

med sammanlagt 58 000 kr. för att möjliggöra för ifrågavarande organisationer

att fortsätta och utveckla sin viktiga upplysningsverksamhet på

förevarande område. Däremot anser verket att det bidrag som f. n. utgår

med 15 000 kr. till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté ej längre

bör bestridas från förevarande anslag. Naturvårdsverket har i enlighet med

det anförda beräknat det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till

850 000 kr. för nästa budgetår. Kungl. Maj :t har dock begränsat sig till att

föreslå en medelsanvisning av 650 000 kr. för ändamålet.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att upplysningsverksamheten

på miljövårdens område ges sådana resurser att den blir ett effektivt

led i strävandena att komma till rätta med den tilltagande nedskräpningen

och föroreningen av vår miljö. Som framhålls i motionerna I: 843 och II:

967 påkallar de problem som sammanhänger med framför allt oljeföroreningarna

härvidlag särskild uppmärksamhet. Mot bakgrund av de angelägna

behov som sålunda föreligger finner utskottet starka skäl tala för att

förevarande anslag för nästa budgetår erhåller en betydligt kraftigare förstärkning

än vad som föreslagits i statsverkspropositionen. Utskottet vill

för sin del föreslå att anslaget uppräknas med 100 000 kr. för att bl. a.

medge stöd till en i nyssnämnda motioner omnämnd upplysningskampanj

angående framför allt olj ef öroreningarna till lands, i vattendragen och längs

kusterna.

Vad gäller den av naturvårdsverket föreslagna indragningen av bidraget

till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté ifrågasätts i motionen

II: 984 om inte denna fråga är för tidigt väckt med hänsyn till att den vetenskapliga

expertis som tillförts naturvårdsverket genom den nya forskningsnämnden

och de till verket knutna råden ännu inte torde ha den allsidighet

som präglar ifrågavarande naturskyddskommitté. Bl. a. inrymmer

ifrågavarande expertis ej fältbotanist, geolog eller kulturgeograf. Utskottet,

som delar de i motionen anförda betänkligheterna mot att nu indra förevarande

bidrag, hemställer att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t som

sin mening ger till känna att bidrag till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté

bör utgå från förevarande anslag även för budgetåret 1969/70.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

49

Utskottet förordar att anslaget för nämnda ändamål uppräknas med 15 000

kr.

De i anslutning till förevarande punkt väckta motionerna synes i övrigt

ej påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.

Då utskottet i övrigt ej har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t i förevarande

sammanhang föreslagit, hemställer utskottet

att riksdagen

1. i anledning av motionen II: 984, såvitt nu är i fråga, i

skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ger till känna

vad utskottet anfört angående bidrag till verksamheten inom

Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté,

2. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna

I: 843 och II: 967 samt II: 984, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, samt motionerna I: 858 och II: 949 till

Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 765 000 kr.»

b. av herrar Skärman (fp), Carl Eskilsson (m), fru Hultell (m), herrar

Skagerlund (fp), Berndtsson (fp) och Hedin (m) som anser att utskottets

yttrande på s. 27 och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»Från förevarande anslag, som i innevarande års riksstat är uppfört

med 550 000 kr., bestrids bl. a. kostnader för upplysningsverksamhet inom

statens naturvårdsverks arbetsområde. Av anslaget utgår f. n. även bidrag

till motsvarande verksamhet inom Svenska naturskyddsföreningen, Samfundet

för hembygdsvård och Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté.

Naturvårdsverket har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit

en uppräkning av förevarande anslag med sammanlagt 300 000 kr. Därvid

har verket räknat med en ökning av bidragen till de båda förstnämnda organisationerna

med resp. 45 000 kr. och 13 000 kr. samt till övrig upplysningsverksamhet

med en ökning av 257 000 kr. Med hänsyn till den naturvetenskapliga

expertis som numera står till förfogande i den till ämbetsverket

knutna forskningsnämnden och i verkets tre råd anser naturvårdsverket

att bidrag till verksamheten inom Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté

inte längre bör utgå från anslaget.

Kungl. Maj :ts förslag innebär att anslaget höjs med 100 000 kr. till 650 000

kr. Enligt propositionen bör det liksom hittills ankomma på Kungl. Maj :t att

besluta om fördelningen av anslaget på olika ändamål.

I motionen II: 984 anförs erinringar mot den av naturvårdsverket ifrågasatta

avvecklingen av stödet till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté.

Motionärerna vill inte bestrida att naturvårdsverket till sig knutit

mycket framstående sakkunskap inom flera områden, men finner den ännu

sakna den allsidighet som präglar förenämnda naturskyddskommitté. I

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

motionen pekas bl. a. på avsaknaden av fältbotanist, geolog och kulturgeograf.

Då motionärerna under nu angivna förhållanden hyser starka betänkligheter

mot att verksamheten vid Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté

bringas att upphöra, föreslår de att bidrag alltjämt anvisas till nämnda

verksamhet och att förevarande anslag för ändamålet uppräknas med

15 000 kr. till 665 000 kr.

Utskottet anser i likhet med motionärerna frågan om ett upphörande med

bidragsgivningen från förevarande anslag till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté

vara för tidigt väckt. Utskottet vill understryka det värde

som legat i att uppkommande frågor hittills kunnat få en allsidig tvärvetenskaplig

belysning inom förevarande kommitté. Utskottet vill därför förorda

att, intill dess betryggande säkerhet givits för att motsvarande sakkunskap

kan vinnas på annat sätt, bidrag alltjämt får utgå till kommitténs verksamhet.

Utskottet tillstyrker i enlighet härmed yrkandet i motionen II: 984 om

en uppräkning av anslaget med 15 000 kr. för ändamålet.

De i anslutning till förevarande punkt väckta motionerna synes i övrigt

ej påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.

Då utskottet i övrigt ej har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t i förevarande

sammanhang föreslagit, hemställer utskottet

att riksdagen

1. i anledning av motionen II: 984, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ger till känna

vad utskottet anfört angående bidrag till verksamheten inom

Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté,

2. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna

I: 843 och II: 967 samt II: 984, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, samt motionerna I: 858 och II: 949 till

Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m. för budgetåret

1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 665 000 kr.»

9. vid punkten AO ( N a t u r vå r d s f o r s k n ing) av herr Slcårman (fp) som anser

att

dels den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med »Utskottet

delar» och slutar med »av desamma» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar —- ■—- — (lika med utskottet) — -—- — svenskt håll. Bl. a.

synes viktigt att den vid flygtekniska försöksanstalten befintliga expertisen

på detta område blir effektivt utnyttjad och de tidigare bedrivna, mycket

avancerade studierna om överljudsflyget och dess verkningar uppföljes. Då

dessa forskningar i brist på medel synes vara i huvudsak nedlagda samtidigt

som två av de i Europa projekterade SST-planen, nämligen det ryska och

den franska versionen av Concorde-planet, färdigställts och håller på att

provflygas, är angelägenheten av att sagda forskningar fullföljes desto större.

Givetvis är utskottet medvetet om att allt internatonellt samarbete på

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

51

detta område bör utnyttjas, men utskottet vill i samband därmed understryka

att vi inom landet redan har en avancerad forskning på väg och att

Sverige som ett litet land kan ha från de stora SST-planproducerande länderna

avvikande intressen av både ekonomisk och miljöbevarande art. Utskottet

finner därför starka skäl föreligga för att den självständiga forskningen

om vissa problem kring det civila överljudsflyget återupptas på

flygtekniska försöksanstalten.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. i anledning av motionerna I: 308 och II: 339 i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer att flygtekniska försöksanstalten

får i uppdrag att verksamt fullfölja den svenska

självständiga forskningen om vissa problem kring det civila

överljudsflyget,»

10. vid punkten 42 (Bidrag till kommunala avloppsreningsverk in. m.)

av herr Persson i Heden (ep).

11. vid punkten 43 (Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom

industrin) av herr Skårman (fp), fru Hultell (m), herrar Skagertund (fp),

Sveningsson (m), Nils Nilsson (ep), Hansson i Skegrie (ep), Persson i Heden

(ep), Berndtsson (fp) och Hedin (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med orden »Med

hänsyn» och på s. 34 slutar med orden »yrkandet härom» bort ha följande

lydelse:

»I motionerna 1:829 och 11:957 samt 1:836 och 11:948 har föreslagits

att bidragsgivningen från anslaget skall utvidgas till att omfatta även jordbruksföretag

enligt samma grunder som föreslagits för industrin.

Det av Kungl. Maj :t föreslagna stödet bör enligt utskottets bedömning

bli till god hjälp när det gäller att komma till rätta med vatten- och luftföroreningarna

från industrin. Utskottet hälsar därför det framlagda förslaget

med tillfredsställelse. Samtidigt får utskottet framhålla att luft- och

vattenföroreningsproblem av i princip samma karaktär som i industrin

förekommer även inom jordbruket. Det kreditstöd, som nu kan utgå till

reningsanläggningar inom jordbruket, torde inte utgöra tillräcklig stimulans

utan bör vid behov kunna kompletteras med statsbidrag enligt samma

regler som föreslagits för industrin. Utskottet tillstyrker därför bifall till

förenämnda båda motionspar. Det innebär även att anslagsrubriken bör ändras

till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin och

jordbruket.

Vad departementschefen i övrigt anfört i fråga om utformningen av ifrågavarande

stöd har ej gett anledning till erinran från utskottets sida. Såsom

framgår av vad statens naturvårdsverk anfört i sitt yttrande över motionerna

I: 820 och II: 966 saknas motiv för att ta i anspråk medel från

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

anslaget för recipientundersökningar. Utskottet finner till följd härav inte

skäl tillstyrka det i sistnämnda motioner framförda yrkandet härom.»

dels utskottets hemställan under l.d. och 2. bort ha följande lydelse:

»1. d. i anledning av Kungl. Maj ds förslag och med bifall

till motionerna 1:829 och 11:957 samt 1:836 och II:

948, sistnämnda motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t ger till känna att statsbidrag får utgå till

vatten- och luftvårdande åtgärder inom jordbruket enligt i

det föregående angivna grunder,

2. i anledning av Kungl. Maj ds förslag och med bifall

till motionerna I: 836 och II: 948, såvitt i övrigt är i fråga,

till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin

och jordbruket för budgetåret 1969/70 anvisar ett

reservationsanslag av 50 000 000 kr.»

12. vid punkten 46 (Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.)

av herrar Nils Nilsson (ep), Jonasson (ep) och Stridsman (ep) som anser

att

dels tredje stycket i utskottets yttrande på s. 37 bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 155 och II: 274 anförs viss tveksamhet till Kungl. Maj ds

nu redovisade förslag. Motionärerna erinrar om att många bilägare har

vagnar som inköpts begagnade och för vilka vagnskadegaranti ej gäller. I

denna grupp återfinns de ekonomiskt sämst ställda bilägarna för vilka en

vagnskadeförsäkring utgör en väsentlig kostnad. Som exempel nämner motionärerna

skogsarbetare och småbrukare som har att färdas på vägar där

risken för sammanstötning med älg är betydande och som behöver bil då

arbetsplatserna ofta får sökas allt längre från vederbörandes bostad. Då nu

ifrågavarande bilägarkategori skulle drabbas hårt vid ett genomförande

av den föreslagna avvecklingen av statsstödet ur älgskadefonderna föreslår

motionärerna den undantagsregeln, att den som fått sin bil skadad i mera

betydande omfattning vid sammanstötning med älg och som inte genom

vagnskadegaranti eller försäkring får väsentlig hjälp även i fortsättningen

bör kunna erhålla bidrag från älgskadefond. Utskottet delar för sin del motionärernas

uppfattning i denna fråga och vill därför förorda, att rätten till

bidrag från älgskadefonderna bibehålls för de fall för vilka nyss redogjorts.

Med denna modifiering bör Kungl. Maj :ts förslag i nu förevarande avseende

enligt utskottets mening kunna godtas av riksdagen.»

dels utskottets hemställan under l.a. bort ha följande lydelse:

»1. a. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:155 och 11:274 godkänner vad utskottet

förordat rörande bidrag vid trafikskada som orsakats

av älg,»

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

53

Bilaga

Yttranden över motionerna I: 308 och II: 339 (p. 40)

Statens naturvårdsverk (24.2.1969)

Naturvårdsverket framhåller att civilt överljudsflyg beräknas vara i

kommersiell användning om två å tre år. De miljövådor som kan uppkomma

därigenom måste tidigt beaktas vid planering av markanvändning

in. m. Enligt naturvårdsverkets mening bör i nuvarande läge förbud gälla

mot användning av överljudsflyg över svenskt territorium.

Forskning inom hithörande område måste emellertid betraktas som angelägen.

Denna forskning är till sin natur internationell. Hur stora bidrag

i detta sammanhang Sverige måste prestera och huruvida en forskning

anpassad till specifikt svenska förhållanden är nödvändig fordrar närmare

överväganden. Redan nu utföres en icke obetydlig forskning inom området

vid flygtekniska försöksanstalten. Det torde ankomma på anstalten

att ta initiativ till den ytterligare forskning som kan visa sig erforderlig.

Flygtekniska försöksanstalten (19.2.1969)

Flygtekniska försöksanstalten uttalar sin förhoppning om en samordning

inom landet av tillgängliga resurser och en förstärkning av dessa

i syfte att behandla och föreslå åtgärder att lösa internationella och nationella

problem uppkommande i samband med civilt konventionellt flyg

och överljudsflyg. Försöksanstalten anför vidare.

Det är ett välkänt förhållande, att en forskningsgrupps verksamhet i

hög grad beror på forskningsledarens egna insatser och initiativ. Det förtjänar

nämnas, att en från FFA i mars 1967 till Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfond ställd ansökan om anslag med ca 2 milj. kr. till »ljudknallforskning»

avslogs av Stiftelsen efter yttrande i ärendet av Statens Tekniska

Forskningsråd. FFA forskningsprogram avsåg ett flertal områden

inom det omfattande problemkomplex som ifrågavarande bullerproblem utgör.

Programmet var planerat att genomföras under tiden 1967—1970. Redan

ett bifall till vissa delar av programmet hade inneburit betydligt

ökade möjligheter för FFA att ägna sig åt problemen, särskilt som FFA

under senare år fått vidkännas en kraftig reducering av personella och ekonomiska

resurser. Med anlitande av FFA egna forskningsmedel fullföljde

Dr. Robert Dressler, såsom forskningsledare sedan Lundberg lämnat FFA,

med hjälp av assistenter bearbetandet av ett delområde inom förevarande

problemkomplex (statistisk analys av provdata beträffande effekten av

atmosfäriska och andra möjliga förstärkningsfaktorers inverkan på bullernivån).

Detta arbete avslutades innan Dressler hösten 1968 lämnade

FFA för att tillträda en professur i USA.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

Det bör framhållas, att även för närvarande bedrivs vid FFA i viss

omfattning forskning och bearbetning av problem inom förevarande område.

Från Försvarets Materielverk har försöksanstalten sålunda erhållit

forskningsuppdrag, som främst avser studier av skadeverkningar på byggnader

till följd av ljudeffekter. Bearbetningen av dessa problem pågår.

Vidare har förbättrade metoder för beräkning av bullermattor utvecklats

under senaste året, vilka nu utnyttjas i aktuella miljöfrågor rörande flygplatsbuller.

FFA har också från USA erhållit bidrag till i första hand teoretiska

studier rörande strukturen och egenskaperna hos tryckfältet i nära omgivning

av flygplanet, ett problem av stor betydelse för bedömning av

ljudeffekten. Sistnämnda vid FFA pågående arbete har uppmärksammats

och omnämnts i senast utgivna OECD-rapport (31.1.1969 on Sonic Boom,

s. 14).

Försöksanstalten har en betydande kompetens inom det tekniskt-vetenskapliga

bakgrundsområde — strömning kring vingar och kroppar vid

överljudsfart — som bl. a. erfordras vid studium av »ljudknallen» och

dess effekter. Denna kompetens har i huvudsak erhållits i samband med

den forskning och utveckling som de 20 senaste åren pågått för försvarets

räkning i samband med den inhemska utvecklingen av flygplan och robotar.

Försöksanstalten bedömer — liksom motionärerna — det vara av stort

intresse, att frågorna kring överljudsplanens bullerstörningar objektivt belyses

och att Sverige medverkar i sådan forskning och bearbetning av tillgängligt

material som kan bidraga härtill.

Då, som ovan nämnts, en viss begränsad verksamhet bedrivs på uppdragsbasis

inom det aktuella området och problemkomplexet ligger inom

FFA kompetensområde är försöksanstalten beredd att fortsättningsvis i

ökad omfattning bedriva sådant arbete under förutsättning att medel kunna

ställas till förfogande för ändamålet.

Beträffande administreringen av detta och ev likartade samtidigt pågående

arbeten önskar FFA slutligen anföra följande.

För problem av ifrågavarande natur finns ett starkt behov av en målsman

och en samordning av de nationella insatserna på området. De aktuella

problemen berör områden och frågeställningar av politisk art (internationella

överenskommelser och samarbete), av miljöfrågor (störningarnas

art, lokalisering och följder), av flygteknisk natur (störningarnas uppkomst,

predikterbarhet och möjlighet att reducera dem). Följaktligen berörs

flera myndigheter för medverkan och ställningstaganden när det gäller

att analysera och utreda möjligheterna att motverka skadliga bullereffekter.

För programläggning av åtgärder, för medelstilldelning och prioritering

av önskade arbetsinsatser, för samordning av de av olika instanser

utförda arbetena och för omhändertagande och nyttiggörande av forskningsresultaten

finns f. n. i Sverige icke någon sammanhållande myndighet.

Inom andra länder synes motsvarande ansvar ligga hos flygministerier

eller liknande eller hos dessa direkt underställda organ. Sedan flygtekniska

rådet avvecklades 1968 finns inte ens ett nationellt forum för diskussion

av hithörande samordnings- och planeringsfrågor. FFA har under

band erfarit, att inom styrelsen för teknisk utveckling ett organ för planering

och bedömning av vissa flygtekniska frågor avses inrättas. Några

närmare uppgifter härom har dock ännu inte erhållits.

FFA vill avslutningsvis citera några avsnitt ur sitt yttrande 8.11.1968

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

55

över transportforskningsutredningens betänkande: »Den inventering av

resursbehov och aktiviteter inom transportforskningen som utredningen

gjort synes uttömmande. FFA anser likväl, att avskrivandet av forskningsproblemen

inom luftfartsområdet med en mening (s. 50 råd 2—6) förefaller

väl lättvindigt.» — -— — »Ett sätt att underlätta samordning av

alla dessa säkerhets- och trafikfrågor, som kan förordas av FFA, är att en

särskild delegation utses, omfattande ca 5 personer, flygforskningsrådet,

som rekryteras med en ledamot ur t. ex. vardera luftfartsverket, SAS, KTH,

STU och FFA. En representant ur rådet bör i så fall ingå i transportforskningsdelegationen.

»

Yttrande över motionerna 1:820 och II: 966 (p. 43)

Statens naturvårdsverk (19.2.1969)

Naturvårdsverket avstyrker bifall till motionerna och anför.

I motionerna hävdas att som förorening skall betecknas endast den till

en recipient tillförda organiska substans som överskrider recipientens

syrekapacitet. Det utsläpp som inte medför att denna kapacitetsgräns uppnås

skall sålunda anses som acceptabel. Bestämmandet av denna kritiska

gräns bör därför ske genom undersökningar av recipientens storlek och

tillstånd. Vidare betonar motionärerna vikten av att vissa ämnens skadliga

verkningar utrönes genom biologisk och genetisk test. Kostnaderna för

utredning och kontroll av en industris recipientmiljö föreslås kunna utgöra

underlag för bidrag i likhet med vad som föreslagits beträffande direkta

miljövårdande åtgärder.

För att kunna uppnå eftersträvade förbättringar på miljövårdens område

är enligt naturvårdsverkets mening den i motionerna givna definitionen

av begreppet förorening uppenbarligen alltför snäv, då den endast

synes ta sikte på att förhindra syrebrist i en recipient. Olägenheterna av

ett utsläpp av syretärande substans är vanligen betydande långt innan

detta allvarliga föroreningsstadium uppnås. Utöver vad som sammanhänger

med syrekapaciteten föreligger också ett stort antal andra föroreningsaspekter.

Beträffande luftföroreningar är motionärernas definition

för övrigt ej ens tillämpbar. Föroreningsbegreppet måste därför ges

en betydligt vidsträcktare innebörd och i vart fall måste varje utsläpp i

vatten eller i luft, varav olägenhet kan tänkas uppkomma, betecknas som

förorening. Huruvida sedan en av utsläppet betingad olägenhet är sådan att

den bör accepteras får bedömas i varje särskilt fall.

I det i statsverkspropositionen upptagna förslaget om bidrag till vattenoch

luftvårdande åtgärder inom industrin sägs att stöd i princip bör kunna

utgå till alla typer av industri som förorsakar vatten- och luftföroreningar

av någon betydelse samt att ledning härutinnan kan hämtas från

kungörelsen den 30 november 1956 (nr 583) om förprövning rörande åtgärder

till motverkande av vattenförorening m. m. Då det i allmänhet är

de i denna kungörelse nämnda industrityperna som är de från föroreningssynpunkt

allvarligaste, torde bidrag i första hand komma dessa tillgodo.

De föroreningar som utsläpps från dessa industrier är i de flesta fall

kända såväl till sammansättning som miljöpåverkan. I sådana fall erfordras

därför icke några särskilda undersökningar av vattenområden

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1969

och luftrum för att ta ställning till vilka reningsåtgärder som bör vidtas.

I princip bör dessutom rutinmässiga undersökningar av recipientförhållandena

bekostas av dem som utnyttjar recipienten. Skulle därutöver erfordras

särskilda undersökningar av principiellt värde kommer dessa

att utföras av naturvårdsverkets laboratorium eller — om undersökningarna

är av forskningskaraktär — av annan lämplig institution och då bekostas

av forskningsmedel. Den fortlöpande kontrollen av recipienten bör

självfallet helt bekostas av det emitterande företaget. Däremot kan det i

vissa undantagsfall erfordras andra typer av undersökningar — som inte

berörts i förevarande motioner — och där bidrag kan vara motiverade.

En närmare prövning av denna fråga torde kunna ske vid tillämpningen

av det nya bidragssystemet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:9 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1969170 inom utbildnings a1 i texten