Utlåtande i anledning av motioner angående upphandlingen av hundar för djurförsök.
1969-11-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1969:35, Utlåtande i anledning av motioner angående upphandlingen av hundar för djurförsök.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 35 år 1969
1
Nr 35
Utlåtande i anledning av motioner angående upphandlingen av hundar
för djurförsök.
I de likalydande vid 1969 års riksdag väckta motionerna I: 857 av herr Svanström
och herr Carlsson, Eric, samt 11: 940 av herrar Dockered och Jonasson har
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad i motionerna
anförts för komplettering av gällande bestämmelser för inköp av hundar till djurförsök.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat yttranden
över motionerna från veterinärstyrelsen, rikspolisstyrelsen och medicinska forskningsrådet.
Se bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. Hundar och katter används i alltmer ökad omfattning i vetenskapliga
djurförsök, ^et årliga behovet av nämnda djur för försöksändamål kan för närvarande
beraknas uppgå till mellan 3 000 och 4 000 hundar och ca 8 000 katter.
Försöksdjuren inköps i stor utsträckning från enskilda personer.
I nu föreliggande motioner erinras om att upphandlingen av försöksdjur varit
och alltjämt är föremål för kritik. Motionärerna framhåller att det för närvarande
föreligger stora svårigheter att effektivt kontrollera de vägar på vilka hundar och
katter når institutioner och företag som bedriver djurförsök. Det förekommer att
hundar och katter stjäls för att därefter säljas till nämnda inrättningar. Med nuvarande
kontrollsystem för inköp är det enligt motionärernas mening svårt för ägaren
att återfinna en försvunnen hund eller katt som sålts till försöksinstitution. I syfte
att åstadkomma en förbättring i här förevarande avseenden föreslår motionärerna
att gällande bestämmelser rörande inköp av försöksdjur kompletteras med
bl. a. föreskrift att skattekvitto, registreringsmärke eller skattemärke alltid skall
medfölja hund vid försäljning till djurförsöksanstalt. Vid försäljning från kennel,
i fall då individuell registreringsskyldighet för hund ej föreligger, bör i stället enligt
motionärerna intyg från distriktsveterinär krävas.
Utskottet får erinra om att bestämmelserna rörande inköp av försöksdjur såsom
en följd av statsmakternas beslut år 1965 (prop. 1965: 138, 3LU: 31,rskr.
408) ändrades i sådan riktning att det på ett effektivare sätt kunde hindras att förkomna
djur kom till användning som försöksdjur. Enligt kungörelsen den 16 juni
1966 (nr 451) angående ändring i kungörelsen den 17 november 1944 med vissa
bestämmelser om användning av djur för vetenskapligt ändamål m. m. skall en
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 sand. Nr 35
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 35 år 1969
inköpsjournal föras över bl. a. hundar och katter som inköpts för försöksändamål.
I denna journal skall för hund och katt bl. a. antecknas kön, färg och om möjligt
ras samt säljarens namn och adress. Hund och katt får vidare inte användas för
försöksändamål förrän sju dygn förflutit från inköpet.
De i motionerna föreslagna ytterligare kontrollåtgärderna har av de i ärendet
hörda remissinstanserna ansetts mindre effektiva. En väg till bättre kontroll anger
veterinärstyrelsen och medicinska forskningsrådet vara örontatuering och registrering.
Utskottet vill för sin del starkt understryka angelägenheten av att ett användande
av stulna hundar och katter vid vetenskapliga djurförsök förhindras. Detta
skulle enligt utskottets mening åstadkommas om behovet av försöksdjur tillgodoses
genom särskild uppfödning vid statliga institutioner och hos kontraktsbundna
och kontrollerade uppfödare. Såsom framgår av remissyttrande av statens medicinska
forskningsråd har igångsatts planering av sådan verksamhet. Utskottet utgår
från att de statliga insatserna för att främja uppfödning av försöksdjur kommer
att fullföljas och att härigenom behovet av att köpa upp hundar och katter
på den öppna marknaden kommer att försvinna. Utskottet förutsätter att berörda
myndigheter i avvaktan härpå vidtar de åtgärder som är möjliga i syfte att förbättra
kontrollen i samband med inköpen av försöksdjur. Med hänsyn till det anförda
finner utskottet någon åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionerna
inte vara erforderlig.
Utskottet hemställer därför a
att riksdagen lämnar motionerna I: 857 och II: 940 utan åtgärd.
Stockholm den 11 november 1969
På jordbruksutskottets vägnar:
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit
från första kammaren: herrar Mossberger (s)*, Hedström (s), Skårman (fp),
Hermansson (ep), Magnusson (s), Augustsson (s)*, fru Hultell (m), herrar Skagerlund
(fp), Lokander (s) och Ingvar Andersson (m);
från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep), Johanson i Västervik
(s)*, Persson i Skänninge (s), Lundmark (s), Trana (s)*, Eskilsson i Likenäs (s),
Jonasson (ep), Nilsson i Lönsboda (fp), fru Sundström (s) och herr Krönmark (m)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
av herr Jonasson (ep).
Reservation
Jordbruksutskottets utlåtande nr 35 år 1969
3
Bilaga
Yttranden över motionerna I: 857 och II: 940
Veterinär styr elsen (17.4.1969)
Enligt veterinärstyrelsens mening torde en förbättring av de av motionärerna påtalade
förhållandena kunna väntas när planerad statlig uppfödning av försöksdjur,
bl. a. hund och katt, kommer i gång. Den bästa åtgärden utöver hittills vidtagna
anser veterinärstyrelsen vara genomförande av örontatuering. Detta synes böra ske
i djurskydds- eller kennelorganisationernas egen regi i den utsträckning djurägarna
så önskar. Veterinärstyrelsen är beredd att om så påfordras låta länsveterinärerna
medverka vid uppläggningen av lämpliga nummerserier och vid registreringen av
tatuerade djur. Veterinärstyrelsen anför därutöver i ärendet följande.
Som motionärerna förmodar har förbrukningen av hundar och katter för försöksändamål
ökat. Under 1966 användes vid statliga institutioner 2 568 hundar och
5 230 katter. I ansökningar om nu löpande tillstånd att bedriva djurförsök har
läkemedelsindustrien beräknat den årliga förbrukningen av hundar och katter i sin
verksamhet till drygt 1 000 respektive nära 3 000.
Om försöksdjursjournaler är stadgat i 9 § Kungl kungörelsen med vissa bestämmelser
om användning av djur för vetenskapligt ändamål mm den 17 november
1944 (nr 771) med ändring den 16 juni 1966 (nr 451). I samråd med försöksdjurskonsulenterna
vid universitetskanslersämbetet och vid statens veterinärmedicinska
anstalt har veterinärstyrelsen utarbetat förslag till försöksdjursjournaler. Därvid har
bl a föreslagits utöver vad som enligt ovannämnda kungörelse skall vara obligatoriskt
dels att för inköpt hund och katt skall antecknas även tecken och vikt, dels
att säljaren skall avkrävas legitimation. Det är styrelsens förhoppning att dessa åtgärder
skall förbättra möjligheten att identifiera djuren samt skapa effektivare kontroll
av säljaren.
Vid besvarande tidigare i år av en skrivelse från enskild person rörande möjligheterna
att identifiera stulna djur har styrelsen anfört att hundstölder sannolikt inte
förekom i sådan omfattning att obligatorisk märkning av alla hundar och eventuellt
katter var befogad. Styrelsen har däremot hänvisat till möjligheten för djurskyddsorganisationerna
att i egen regi bereda de djurägare som så önskar tillfälle att genom
örontatuering låta märka sina djur. Metoden är användbar på katt och hund,
vilka dock inte bör märkas förrän vid ca 7 respektive 2 månaders ålder. Serier med
länsbokstav och nummer kan läggas upp. Styrelsen har pekat på möjligheten att
sådan märkning registreras hos länsveterinärerna och orienterat samtliga länsveterinärer
härom. Under hand har emellertid inhämtats att intresset hos djurägarna hittills
inte varit särskilt stort.
Hundskatteförordningen undantar från skatteplikt hund som ej uppnått en ålder
av 3 månader samt hund som enligt 12 § djurskyddslagen används för vetenskapligt
eller därmed jämförligt ändamål. Skatt skall ej erläggas därest förhållande, som
eljest skolat föranleda skatteplikt, inträder efter september månads utgång. Dessa
bestämmelser innebär att hund som fötts den 1 juli eller senare inte är skattepliktig
förrän året därpå.
Flera läkemedelsindustrier torde numera ha ordnat hundrekryteringen genom
inköp från kontrakterade uppfödare. Det undandrar sig styrelsens bedömning huruvida
skatteplikt föreligger för dessa.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 35 år 1969
Ett genomförande av kravet på företeende av skattekvitto m m och på förvaring
av detta på institutionerna synes mot bakgrunden av vad ovan sagts och med hänsyn
till de ytterligare besvär det skulle föranleda knappast kunna medföra fördelar
som uppväger nackdelarna.
Motionärerna talar om skyldighet vid kenneluppfödning att ha hundar individuellt
registrerade. Sådan skyldighet föreligger inte såvitt veterinärstyrelsen har sig bekant.
Förslaget om intyg från distriktsveterinär angående hundarnas ursprung är
helt orealistiskt och avstyrkes bestämt. Distriktsveterinär har endast i mycket sällsynta
undantagsfall kännedom om hundarnas ursprung.
Särskilt tillstånd att bedriva vetenskapliga djurförsök erfordras endast för ett
mindre antal institutioner och laboratorier. Statens, landstingens och hushållningssällskapens
är undantagna. Universitetens och högskolornas institutioner, där djurförsök
bedrivs är registrerade hos universitetskanslersämbetet. Tillräckliga motiv
för att fortlöpande hålla rikspolisstyrelsen underrättad om aktuella adresser saknas
enligt veterinärstyrelsens uppfattning, bl a av den anledningen att polisen erfarenhetsmässigt
inte har tid bedriva sådan systematisk efterforskning av eventuellt försvunna
djur utan måste inskränka undersökningarna till de institutioner m m om
vilka vissa tips kan ha lämnats.
Rikspolisstyrelsen (31.3.1969)
Rikspolisstyrelsen avstyrker motionärernas förslag om att veterinärstyrelsen för
underlättande av eftersökning av förkomna hundar bör åläggas att till rikspolisstyrelsens
efterlysningscentral lämna uppgift på dem som fått tillstånd att företaga
vetenskapliga djurförsök och fortlöpande hålla polisens adressregister över dessa
tillstånd aktuellt. Enligt rikspolisstyrelsens uppfattning är den föreslagna registreringen
inte av sådant art att den bör ske hos styrelsen. Uppgifterna torde utan
omständlig registrering kunna erhållas hos veterinärstyrelsen. Rikspolisstyrelsen
har däremot intet att erinra emot den föreslagna föreskriften om att gällande skattekvitto,
registreringsmärke eller skattemärke skall medfölja hunden vid försäljning
till institution för djurförsök.
Statens medicinska forskningsråd (1.4.1969)
Forskningsrådet avstyrker de åtgärder som motionärerna föreslår emedan rådet
bedömer dem som ineffektiva. Däremot delar forskningsrådet helt motionärernas
grundsyn, att allt skall göras för att förebygga berättigad kritik mot försöksdjurshanteringen.
Forskningsrådet har därför tillsatt sin försöksdjursnämnd och en försöksdjursveterinär,
vilka bl. a. har till uppgift att bevaka djurskyddssynpunkter.
Sådana synpunkter har också spelat en stor roll vid de tre försöksdjurssymposier
bevistade av hundratals forskare från Sverige och utlandet, som försöksdjursnämnden
har organiserat och de kurser för djurhanterare, som har givits under medverkan
av försöksdjursnämnden. Forskningsrådet anför vidare.
Gällande bestämmelser rörande journalföring och karantänhållning under 7 dygn
av hund och katt (Kungl. Maj:ts kungörelse av den 16 juni 1966. SFS nr 451, 1966)
torde erbjuda goda möjligheter att återfå försvunnet djur, som sålts till vetenskaplig
institution för djurförsök. Två viktiga förutsättningar är emellertid, att djuret kan
Jordbruksutskottets utlåtande nr 35 år 1969
5
identifieras med hjälp av karakteristiska tecken eller genom märkning, samt att anmälan
om försvinnande med bifogat signalement kommer de djuruppköpande institutionerna
till handa före karantäntidens utgång. Motionerna uppmärksammar
dessa båda svårigheter. De åtgärder som föreslås är emellertid knappast effektiva.
En stor del av de för djurförsök inköpta hundarna utgöres av valpkullar, som ej
nått skattepliktig ålder. Hundar födda 1/7 eller senare blir skattepliktiga först i
januari påföljande år. Skattekvittot får därför endast ett begränsat värde som identifieringsmedel.
Dessutom skall ju skattemärket fästas på hundens halsband och
kommer således att kunna stjälas tillsammans med hunden.
Ett veterinärutlåtande rörande uppfödning av hund hos bestämd djurägare torde
i princip få återfalla på djurägarens egen försäkran om påståendets riktighet. Såvida
kenneln ej ålägges systematiskt upprepad veterinärkontroll, torde veterinären
endast kunna intyga att hunden vid besökstillfället befann sig på kenneln och att
innehavaren försäkrade att djuret uppfötts där.
Tillstånd att utföra djurförsök medges genom Kungl. Maj:ts kungörelse generellt
åt vissa namngivna institutioner, vars adresser torde vara välkända. Den alldeles
överväldigande huvuddelen av försöksdjursverksamheten försiggår vid dessa institutioner.
Härutöver beviljar veterinärstyrelsen efter särskild ansökan tillstånd för
djurförsök. En samlad adressförteckning över alla förbrukare av försöksdjur kunde
måhända vara av ett visst värde. En sådan finns hos UKÄ:s försöksdjurskonsulent,
vilken tjänst tillkom 1965 och som har till uppift bl. a. att samordna och rationalisera
anskaffandet av försöksdjur. Den stora svårigheten ligger emellertid i problemet
att nå alla dessa institutioner och att där hinna organisera efterforskningar efter det
försvunna djuret före karantäntidens utgång.
En effektivare väg till snabb identifiering av försvunna djur torde vara den som
börjat komma till användning inom vissa kattavelsföreningar. Djuren tatueras i
öronen med länsbokstav och ett ordningsnummer. Föreningen för ett register över
alla märkta djur och distribuerar anmälan om försvinnandet till vetenskapliga institutioner,
som arbetar med kattförsök. Det är lätt att här kontrollera om märkt djur
finns i besättningen och kontakt kan tas med ägaren. Öronmärkning med tatuering
fungerar i regel bra på katt. Svårigheter är att siffrorna kan vara svårlästa på mörkpigmenterade
öron samt att tatueringens beständighet under perioden över 2 års
längd ej prövats. Metodens användbarhet på hund har ej prövats.
Långt viktigare än ovan berörda åtgärder torde det dock vara att systematisk
avel av hundar för vetenskapliga försök upptages på statligt ägda institutioner och
av kontraktsbundna uppfödare. Forskningsrådets försöksdjursnämnd har i samarbete
med universitetskanslersämbetets försöksdjurskonsulent stimulerat initiativ
till sådan uppfödning. Denna verksamhet har även vunnit statsmakternas stöd. Sålunda
har universitetsområdena i Stockholm och Göteborg tilldelats en särskild
befattningshavare med uppgift att ordna kontraktsbunden upphandling av försöksdjur.
Dessutom planerar Försvarets Fabriksverk uppfödning av försöksdjur på
Åkers Krutbruk. Om statsmakternas stöd blir tillräckligt effektivt kommer uppköp
av hundar i den öppna marknaden att försvinna. Därmed torde de problem motionerna
söker råda bot för även vara lösta. Forskningsrådet vill därför rekommendera
att åtgärder i första hand vidtages för en utökad statlig uppfödning av försöksdjur,
kompletterad med en kontraktsbunden och kontrollerad uppfödning i
privatägda kennlar. Härigenom vinnes såväl en förbättring av försöksdjurens kvalité
som en sanering av försöksdjurshandeln.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.