Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om ett naturreservat vid Kullaberg.

1969-11-27 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1969:40, Utlåtande i anledning av motioner om ett naturreservat vid Kullaberg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av motioner om ett naturreservat vid Kullaberg.

I de likalydande vid 1969 års riksdag väckta motionerna I: 849 av herr

Pettersson, Arne, in. fl., och 11:958 av herr Henningsson m. fl. har hemställts

att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

utredning dels av möjligheterna för en sammanläggning av det av AB Kullabergs

Natur förvaltade området och angränsande naturreservat till ett gemensamt

naturreservat, dels av frågan om allmänhetens rätt att befara vägarna

inom området.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från statens naturvårdsverk, länsstyrelsen i

Malmöhus län, Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott, AB Kullabergs

Natur och Brunnby kommun. Se bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I föreliggande motioner hemställs om utredning dels rörande

möjligheterna att sammanlägga ett av AB Kullabergs Natur förvaltat område

vid Kullen i nordvästra Skåne med ett i öster angränsande naturreservat

till ett gemensamt naturreservat, dels av frågan om allmänhetens rätt

att befara vägarna inom området. Båda områdena är attraktiva utflyktsmål

för allmänheten, dock är det förstnämnda området med sin utsiktspunkt

vid Kullens fyr det mest frekventerade. Vid passage till eller genom

detta område uttages avgift under den period på sommaren och vid vissa

helger då tillströmningen av besökande är särskilt stor. AB Kullabergs Natur

tillgodoräknar sig ingen vinst på avgifterna utan de används för skötsel och

underhåll av området och anläggningarna där. Till det i öster belägna naturreservatet

äger allmänheten tillträde utan avgift.

Utskottet, som vill erinra om att frågan om allmänhetens rätt att beträda

det av AB Kullabergs Natur förvaltade området inom västra delen av Kullaberg

behandlades av föregående års riksdag (JoU 1968: 35), finner i likhet

med motionärerna vissa skäl tala för att ifrågavarande område i någon form

anknyts till det genom länsstyrelsens resolution år 1965 bildade naturreservatet

öster om sagda område. Såsom framgår av de över motionerna inhämtade

remissyttrandena har förhandlingar i syfte att avsätta även den västra

delen av Kullaberg som naturreservat upptagits mellan länsstyrelsen och

representanter för AB Kullabergs Natur. Enligt vad länsstyrelsen anfört har

man sedan enighet uppnåtts om själva reservatbildningen igångsatt en de1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 samt. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

talj planering som skall ligga till grund för den framtida skötseln och vården

av det avsedda reservatet. Utskottet utgår från att därvid frågan om allmänhetens

rätt att fritt beträda området upptages till behandling och att vid

utfärdandet av reservatföreskrifter även de i motionerna i övrigt aktualiserade

spörsmålen ägnas uppmärksamhet.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet nu föreliggande motioner

ej påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet

hemställer alltså

att riksdagen lämnar motionerna I: 849 och II: 958 utan

åtgärd.

Stockholm den 27 november 1969

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Lage Sedberg (s)*,

Hedström (s), Skärman (fp), Hermansson (ep)*, Magnusson (s), Augustsson

(s), fru Hultell (m), herrar Skagerlund (fp) och Ingvar Andersson

(m);

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep), Persson i Skänninge

(s), Eliasson i Moholm (m), Lundmark (s), Trana (s)*, Eskilsson i

Likenäs (s), Jonasson (ep), Nilsson i Lönsboda (fp), fru Sundström (s) och

herr Nygren (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

3

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:849 och 11:958

Statens naturvårdsverk (16.4.1969)

Naturvårdsverket hänvisar till och åberopar vad som anförts i tidigare

yttranden av dåvarande statens naturvårdsnämnd över motioner väckta i

riksdagen 1965 (ABU 49) och 1966 (JoU 1, p. 136:o) berörande samma

förhållanden. Naturvårdsnämnden avstyrkte därvid ett förslag om att göra

tillträde till Kullaberg avgiftsfritt. Därutöver anför naturvårdsverket följande.

I motionerna anges AB Kullabergs Naturs inkomster genom avgifter

vara 200 000—250 000 kr. per år. Denna summa verifieras i bolagets remissvar

till Riksdagens jordbruksutskott, vilket verket fått taga del av. I

denna skrivelse (bil. V) uppges inkomsterna för år 1967 vara 225 980 kr.

och utgifterna för vakthållning och för områdets skötsel och vård vara

227 415 kr. Den senare siffran avseende skötsel av ett område med en

areal av mindre än 300 ha bör ställas i relation till naturvårdsverkets reservationsanslag:

Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt,

som under budgetåret 1968/69 uppgår till 2,3 milj. kr. Dessa

medel skall förslå till vård och tillsyn av landets nationalparker och samtliga

naturreservat med en sammanlagd yta på ca 660 000 ha (varav ca 45 000

ha naturreservat).

Det område på Kullaberg, som förvaltas på ett så föredömligt sätt av

AB Kullabergs Natur äger mycket stora naturvärden, vilket bl. a. gör området

värdefullt för vetenskaplig forskning. Samtidigt är området ett avlandets

mest attraktiva turistmål och besöks årligen av hundratusentals människor.

Att därvid tillgodose såväl de naturvetenskapliga som de sociala intressena

kräver stora kostnader. Med nuvarande resurser kan inte naturvårdsverket,

ifall området i fråga skulle överföras till statlig förvaltning, utöva

vare sig tillsyn eller vård i samma utsträckning som bolaget, såvida icke

verket får möjlighet att på samma sätt som bolaget finansiera verksamheten

eller att anslaget »Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt»

förstärks.

Verket vill vidare upplysa om att det för närvarande pågår förhandlingar

mellan länsstyrelsen och AB Kullabergs Natur beträffande "möjligheterna att

avsätta området i fråga som naturreservat, bl. a. i avsikt att kunna meddela

föreskrifter gällande allmänheten.

Länsstyrelsen i Malmöhus län (21.4.1969) hänvisar till sina yttranden i samband

med tidigare riksdagsbehandling av frågor rörande Kullaberg. Länsstyrelsen,

som därvid avstyrkt avgiftsfrihet vid tillträde till Kullaberg, anför

nu vidare följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Under åren 1966 och 1967 har en allsidigt npplagd naturvårdsinventering

utförts av den till länsstyrelsen knutna naturvårdsintendenten. Syftet

med inventeringen är att översiktligt söka klarlägga, vilka områden i länet

som har sådana kulturella, vetenskapliga, sociala och landskapsbildmässiga

naturvårdsvärden att de bör undantagas från exploatering eller att exploatering

inom dessa bör kontrolleras och regleras på visst sätt. Resultatet av

inventeringen har redovisats i en naturvårdsplan. Vad som är av intresse i

detta sammanhang är vad planen innehåller beträffande Kullaberg.

I beskrivningen av de områden som befunnits värdefulla ur naturvårdssynpunkt

återfinnes följande uttalande beträffande Kullabergs västra del:

»Denna halvö, som saknar sin motsvarighet i landet, utgör det förnämsta

naturvårdsområdet i länet och har stort riksintresse ur naturvårdssynpunkt.

De vetenskapliga, sociala och landskapsestetiska värdena är var

för sig av sådan omfattning att de i hög grad motiverar att området avsättes

som nationalpark eller naturreservat. Områdets, liksom hela Kullabergs,

vetenskapliga värden är sällsynt väl kända och dokumenterade genom

att det blivit ett av de mera eftertraktade biologiska och geovetenskapliga

forskningsfälten i landet. Även om västra delen av Kullaberg är på

visst sätt säkerställt och på ett utomordentligt sätt vårdat genom AB Kullabergs

natur så finner undertecknad det lämpligt, att området under fortsatt

vård och förvaltning av markägaren avsättes som naturreservat enligt 7 §

naturvårdslagen. Härigenom skulle området under samma institut i naturvårdslagen

knytas samman med det värdefullaste naturreservatet som vi

hittills har i länet dvs. östra delen av Kullaberg.»

Det är länsstyrelsens avsikt att efter hand upptaga till behandling de

olika förslag som framlagts i naturvårdsplanen. Så har också redan skett

beträffande Kullaberg. Ett första sammanträde har nämligen ägt rum i

Lund med representanter för AB Kullabergs Natur och Kungl. Fysiografiska

Sällskapet. Man ansåg det därvid lämpligt att länsstyrelsen i samråd med

Zoologiska institutionen i Lund verkställer en detaljplanering som skall

ligga till grund för den framtida skötseln och vården av det avsedda reservatet.

Om själva reservatsbildningen var man vid sammanträdet alltså helt

överens och länsstyrelsens slutliga beslut i ärendet kan väntas föreligga

senast under förhösten detta år.

Fysiografiska sällskapet i Lund har i yttrande till länsstyrelsen

bl. a. lämnat följande upplysningar.

Kungl. Fysiografiska Sällskapet är den största aktieägaren i AB Kullabergs

Natur. Sällskapet utövar ledningen av bolagets verksamhet dels genom

att ledamöter av Sällskapet ingår i bolagets styrelse, dels genom att

Sällskapet har en kommission benämnd Kommissionen Kullabergs Natur.

I denna ingår vetenskapsmän, som är experter inom olika områden av

naturskydd och naturvård. Härigenom garanteras, att naturvård och naturskydd

kontinuerligt bevakas på ett allsidigt sätt liksom att allmänhetens

berättigade intressen tillgodoses utan något som helst vinstintresse

för bolaget.

Skånes naturskyddsförening har i remissyttrande till länsstyrelsen

bl. a. anfört följande.

Föreningen har som sin uppgift att kämpa för bevarandet av värdefulla

naturmiljöer till fromma för kulturell och social naturvård. Genom AB

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

5

Kullabergs Natur, ägt av det helt ideella Kungl. Fysiografiska Sällskapet i

Lund, har ett av de mest betydelsefulla områdena i västra Skåne kunnat

bevaras. Att besökare avkräves — såsom motionärerna framhåller — 75

öre per person för tillgång till välskötta badplatser, parkeringsplatser, toaletter,

tvättrum m. m. förefaller Föreningen skäligt.

Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott (31.3.1969)

Förvaltningsutskottet tillstyrker bifall till motionärernas krav om utredning

och hänvisar i övrigt till ett år 1966 avgivet yttrande där förvaltningsutskottet

tillstyrkt ett förslag som avsåg att bereda allmänheten avgiftsfritt

tillträde till Kullaberg (JoU 1966: 1, p. 136:o).

AB Kullabergs Natur (24.3.1969) anför.

Till belysande av de rättsliga förhållanden, som förefunnits och nu finnes

mellan Kungl. Maj :t och Kronan samt ägarna av bolagets område, må

följande anföras.

Köpekontraktet av den 31 oktober 1842 gav Kungl. Maj :t och Kronan

äganderätt till ett område, vilket avsöndrades från hemmanet Kullagård

nr 1. Området, som enligt fastighetsboken har en areal å 7 901 kvadratmeter,

betecknas numera Kullagård l4 i Brunnby socken. Å fastigheten är bl. a.

nuvarande fyren belägen. Kontraktet innehöll bestämmelser om »rättighet

derjemte till farbar väg öfver nämnda hemmans egor till och från berörde

Båk» samt om »en tomtlega af 8 Rd samma mynt».

Bolaget hävdar, att rättigheten till farbar väg endast innefattar den personal,

som är nödvändig för fyrens betjäning och de transporter, som föranledes

av driften vid fyren. Motionärerna tycks i detta fallet likställa Kungl.

Maj :t och Kronan med hela svenska folket, vilket är en orimlighet. Även

om kontraktet mycket välvilligt skulle kunna tolkas på sätt motionärerna

förmenar, har utvecklingen efter kontraktets tillblivelse varit sådan, att

nämnda rättighet i dagens läge måste anses ha den restriktiva innebörd,

som bolaget hävdar.

Mångfald av omständigheter styrker denna bolagets tolkning.

I samband med bolagets övertagande av området har tydligen förekommit

diskussioner mellan Kungl. Lotsverket och bolaget angående nyttjanderätt

till ett större område. Detta ledde till en uppmätning och värdering,

varom bifogade protokoll den 10 oktober 1917 och 5 juli 1918 samt karta

vittnar (Bil. 1 och 2)1. Detta föranledde Kungl. Maj :t att i beslut den 11

mars 1921 befullmäktiga Kungl. Lotsverket teckna kontrakt med bolaget

angående ett område å 11,9625 hektar av Kullagård nr 1 för en årlig arrendesumma

å 1 000 kr. Detta innebär knappt ett öre per kvadratmeter. Arrendet

är fortfarande gällande.

Kungl. Maj:t och Kronan betalar årligen 1 012 kr., varav 1 000 kr. enligt

ovannämnda arrendekontrakt den 18 mars 1921 samt 12 kr. i tomtlega.

Detta senare måste hänsyfta på bestämmelsen om 8 Riksdaler Banco enligt

1842 års köpekontrakt. Enligt av bolaget inhämtade uppgifter motsvarar

8 Rd cirka åtta (8) kronor i dagens penningvärde, icke som motionärerna

angivit 1 012 kr.

Kungl. Maj :t och Kronan har alltså icke — som motionärerna låter påskina

— på något sätt bidragit till underhåll av den omstridda vägen utan

tvärtom mot en ringa ersättning under årens lopp haft andra betydande förmåner

från bolaget än farbar väg.

1 Här ej intagna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Frågan om bolagets rätt att avstänga vägen har till yttermera visso varit

föremål för rättslig prövning vid ett flertal tillfällen. I början av 1920-talet,

antagligen år 1922, sanktionerade Kungl. Maj:t bolagets rätt, sedan begäran

om fri passage begärts hos länsstyrelsen och via överklagande förts till

hovrätten och Kungl. Maj :t. I mitten av 1930-talet väcktes ånyo frågan och

avgjordes av Kungl. Maj :t genom resolution den 10 februari 1939 till bolagets

förmån. I dom den 28 oktober 1963 av Luggude häradsrätt fastställdes

alt tillträde till bolagets inhägnade område ej fick ske utan att avgift erlades.

Kungl. hovrätten över Skåne och Blekinge följde samma princip i dom

den 14 maj 1964. Kungl. Maj :t i Högsta domstolen fastställde i dom nr B 27

den 21 december 1964 hovrättens dom.

Sett mot bakgrunden av mellan staten och bolaget gällande kontrakt finner

bolaget det upprörande, att motionärerna förvanskar fakta i saken.

Motionärerna hävdar, att vakthållningskostnaderna inte står i rimlig

proportion Lill inträdesavgifternas storlek, trots att en del av motionärerna

vid personligt besök å bolagets område fått informationer om den verksamhet,

som bedrives av bolaget eller i varje fall haft möjlighet därtill. För att

belysa denna fråga har bolaget med ledning av verksamhetsberättelsen för

år 1967 gjort följande sammanställning (Bil. 3). Det är självklart, att denna

uppställning inte exakt kan belysa förhållandet. Bolaget har bland utgifterna

medtagit sådana, som kunna anses gagna den besökande och betalande

allmänheten. Biand annat har underhåll och förbättringar av bolagets fastigheter

helt undantagits. Uppställningen visar, att inträdesavgifterna kommit

den besökande allmänheten till godo, vilket länge varit bolagets angelägna

mål. Tyvärr är i skrivande stund verksamhetsberättelsen för år 1968

icke färdig. Det kan dock här nämnas, att bolagets skogsbestånd utsatts för

tvenne orkanlilcnande stormar, vilka ställde till stor förödelse. Bolaget kände

sig förpliktat att omgående i mån av möjlighet bota skadorna. Detta

medförde å skogens konto en förlust å mer än 60 000 kr.

Motionärerna gör vidare en jämförelse mellan bolagets område och det

sydost därom liggande naturreservatet. Det må här framhållas att tillkomsten

av detta senare i inte ringa grad beror på insatser av ledamöter i bolagets

styrelse. Orsaken härtill har varit att det redan för ett flertal år sedan

stod klart att viss kanalisering av det stora antalet besökare inom Kullabergsområdet

borde eftersträvas. Vid toppbeläggning invaderas bolagets

område av över 1 000 bilar per dag med motsvarande antal besökare. Påfrestningarna

blir stora inte bara på de nyttigheter av skilda slag som bolaget

utan särskild kostnad tillhandahåller utan också på attraktiva avsnitt

av naturen. Övervakning och hjälp krävs för att inte för vårt folk väsentliga

naturvärden skall gå förlorade.

Skillnaderna mellan bolagets område och den fridlysta arealen är betydande.

Medan skötseln av det förra helt är underordnad den sociala och

vetenskapliga naturvårdens krav, skall det senare — såsom framgår av bilaga

1 till motionen — drivas ekonomiskt med hänsyn till skogs- och jordbruk

samt annan markanvändning. I motsats till vad som gäller för bolagets

område är vägarna avstängda för trafik utom de infarter som leder

till parkeringsplatserna. Härigenom är det naturskyddade området ett strövområde

i ordets egentliga mening, och inte såsom det av bolaget skötta området

ett turistcentrum.

Bolaget lägger sålunda inga som helst ekonomiska vinstintressen på

skötseln av sitt område. Rättesnöret för bolagets handlande är att i den

sociala naturvårdens tjänst göra området tillgängligt under förhållanden,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr AO år 1969

7

som är så fördelaktiga som möjligt ur hygienisk och allmänmänsklig synpunkt.

Den mycket stora tillströmningen till området i förening med avsaknaden

av klagomål från besökare torde visa att bolaget är framgångsrikt

i dessa sina strävanden.

Under längre tid av året upptages ingen som helst avgift. Området begagnas

även vintertid av allmänheten som promenadområde och utnyttjas därvid

också för vintersport.

På initiativ av länsstyrelsen i Malmöhus län har frågan om naturreservatsbildning

å bolagets område upptagits till utredning och diskussion. Ett

första sammanträde i ärendet har hållits d. 21/3 1969 med representanter

för länsstyrelsen och två vetenskapsmän utsedda av bolaget, resp. Kungl.

Fysiografiska Sällskapet.

Bil. 3

Aktiebolaget Kullabergs Natur.

Tablå över inkomster och utgifter i samband med inträdesavgifter för

år 1967.

Inkomster:

Inträdesavgifter 225 980: 75

225 980: 75

Utgifter:

Vakthållning .............. 42 949:52

Vägarnas underhåll ........ 36 265:12

Underhåll och reparationer

samt arbetskostnader för renhållning,

gångstigar, badbryggor,

badbassäng och övriga allmännyttiga

anläggningar ---- 39 615:75

Kronhjortarna.............. 1516:50

Skogen efter försåld skog .... 6 303: 43

Kostnader för:

Kamrer, trycksaker, porto, telefon

m. m................. 51 661: 29

Biljettkostnader ............ 1197:77

Turistkartor................ 2 596:56

Turistundersökning ........ 2 095: 35

Kostnader för:

Arbetsgivareavgifter, skatter,

revision och kostnadsräntor .. 43 213: 88

227 415: 17

Skillnad ./. Kr. 1434:42

Brunnby kommun (24.3.1969)

Kommunalfullmäktige i Brunnby kommun avstyrker bifall till motionerna

och åberopar därvid bl. a. ett av kommunen år 1965 till allmänna beredningsutskottet

avgivet yttrande i ämnet (ABU 49).

KUNGL BOKTR. STHLM 1969 690033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.