Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att åstadkomma bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.

1969-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1969:9, Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att åstadkomma bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1969

7

Nr 9

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att åstadkomma

bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.

I de likalydande vid 1969 års riksdag väckta motionerna 1:300 av herr

Kristiansson, Axel, och fru Olsson, Elvy, samt II: 331 av herr Josef son i

Arrie m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

uttala att det fortsatta arbetet för jordbrukets rationalisering i främsta rummet

bör inriktas på åstadkommande av bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.

Utskottet. De av 1967 års riksdag fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken

innebär bl. a. att statens insatser för jordbrukets rationalisering

skall syfta till att göra jordbruksföretagen så effektiva som möjligt. Uppbyggnaden

av effektiva jordbruksföretag bör i princip ske utan begränsning

till någon särskild företagsform. I samband med antagandet av nämnda riktlinjer

konstaterade riksdagen att familjejordbrukaren för överskådlig tid

skulle komma att dominera inom det svenska jordbruket. Till följd härav

väntades arbetet med att bygga upp bärkraftiga familjejordbruk under överskådlig

tid komma att dominera rationaliseringsverksamheten, även om riksdagen

inte såsom yrkats i motioner särskilt uttalade sig för en sådan inriktning.

I anledning av vissa motionsuttalanden framhöll riksdagen att anledning

saknades att befara att rationaliseringsinsatserna skulle komma att

försvagas för de mindre storleksgrupperna.

I motionerna I: 300 och II: 331, vari erinras om att brukningsenheterna

inom det svenska jordbruket till ca 80 % består av gårdar under 20 ha, framhålles

att det primära målet för strukturrationaliseringen måste vara att

göra nämnda enheter bärkraftiga. Även om erfarenheterna från tillämpningen

av den nya jordbrukspolitiken ännu är knapphändiga anser sig motionärerna

dock kunna konstatera, att tendensen tyder på att förhållandevis

stora enheter ges företräde till kreditgarantier och att därför tidigare yppade

farhågor för ett tillbakaskjutande av familjejordbruket varit motiverade.

Enligt motionärernas mening är det därför anledning för riksdagen att uttala

att det fortsatta arbetet för jordbrukets rationalisering i främsta rummet

bör inriktas på åstadkommandet av bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.

Motionsyrkanden av samma innebörd som de nu föreliggande behandlades

av föregående års riksdag utan att föranleda någon riksdagens åt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr b år 1969

gard. Det framhölls därvid bl. a. att då föreslagna kreditramar för jordbrukets

rationalisering var så stora i förhållande till behovet av garantier för

större företag, att familjejordbruken inte kunde förväntas bli tillbakasatta

utan tvärtom fick möjlighet till ökat kredilstöd.

Enligt utskottets mening kan den hittillsvarande utvecklingen inte anses

ge belägg för de i motionerna 1:300 och 11:331 uttryckta farhågorna för

att familjejordbruket kommer i efterhand i rationaliseringsverksamheten.

Tvärtom visar exempelvis en av lantbruksstyrelsen för budgetåret 1967/68

genomförd undersökning att enfamilj sjordbruken under nämnda budgetår

dominerat starkt bland de företag som erhållit stöd. Stödet har därvid i stor

utsträckning inriktats på en successiv yttre rationalisering av företagen. I

sammanhanget vill utskottet vidare erinra om att utskottet i utlåtande nr 1

lill årets riksdag (p. 5) förordat en utökning av kreditgarantiramarna till

jordbrukets rationalisering med sammanlagt 50 milj. kr. för nästa budgetår.

Någon anledning för riksdagen att frångå sin senast föregående år intagna

ståndpunkt i förevarande fråga synes under angivna förhållanden inte föreUgga
Utskottet

hemställer därför

att riksdagen lämnar motionerna 1:300 och och 11:331

utan åtgärd.

Stockholm den 27 mars 1969

På jordbruksutskottets vägnar:

ERIC MOSSBERGER

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Lage Svedberg (s)*,

Hedström (s), Carl Eskilsson (in), Augustsson (s)*, fru Hultell (in), herr

Skagerlund (fp), fru Margit Lundblad (s), herrar Harald Pettersson (ep)*

och Annerås (fp);

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep)*, Johanson i

Västervik (s), Persson i Skänninge (s), Lundmark (s), Eskilsson i Likenäs

(s)*, Nilsson i Lönsboda (fp), Fridolfsson i Rödeby (s), fru Sundström

(s), herrar Sundkvist (ep) och Krönmark (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1969

9

Reservation

av herr Carl Eskils son (m), fru Hultell (m), herrar Skagerlund (fp),

Harald Pettersson (ep), Annerås (fp), Hansson i Skegrie (ep), Nilsson i

Lönsboda (fp), Sundkvist (ep) och Krönmark (in) som anser att tredje och

fjärde styckena av utskottets yttrande samt utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

»Utskottet vill i anslutning härtill framhålla alt riksdagen — som framgår

av i del föregående återgivna uttalanden — utgått från att rationaliseringsinsatserna

för familjejordbruket inte skulle komma att försvagas utan

att denna del av verksamheten alltjämt skulle intaga en framträdande plats

i samband med jordbrukets rationalisering. Som motionärerna framhållit

synes emellertid erfarenheterna av den hittillsvarande tillämpningen av de

nya riktlinjerna för jordbrukspolitiken ge vid handen, att förhållandevis

stora enheter ges företräde vid beviljandet av kreditgarantier. Mot bakgrund

av det tidigare redovisade förhållandet att omkring 80 % av antalet brukningsenheter

inom det svenska jordbruket består av enheter, omfattande

högst 20 ha åker, måste det primära målet för strukturrationaliseringen få

anses vara att göra dessa jordbruksföretag bärkraftigare. Möjligheterna

härtill förminskas givetvis i samma mån som rationaliseringsstödet förbeliålles

redan bärkraftiga enheter. Del finns därför enligt utskottets mening

skäl för riksdagen att närmare än vad som skedde år 1907 förtydliga sin

ståndpunkt i förevarande avseende. Ett uttalande i den riktning som föreslås

i de nu behandlade motionerna förefaller därvid lämpligt.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen med bifall till motionerna I: 800 och II: 331

i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening uttalar att det

fortsatta arbetet för jordbrukets rationalisering i främsta

rummet bör inriktas på åstadkommandet av bärkraftiga och

effektiva familjejordbruk.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.