Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att åstadkomma bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.
1969-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1969:9, Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att åstadkomma bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1969
7
Nr 9
Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att åstadkomma
bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.
I de likalydande vid 1969 års riksdag väckta motionerna 1:300 av herr
Kristiansson, Axel, och fru Olsson, Elvy, samt II: 331 av herr Josef son i
Arrie m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
uttala att det fortsatta arbetet för jordbrukets rationalisering i främsta rummet
bör inriktas på åstadkommande av bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.
Utskottet. De av 1967 års riksdag fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken
innebär bl. a. att statens insatser för jordbrukets rationalisering
skall syfta till att göra jordbruksföretagen så effektiva som möjligt. Uppbyggnaden
av effektiva jordbruksföretag bör i princip ske utan begränsning
till någon särskild företagsform. I samband med antagandet av nämnda riktlinjer
konstaterade riksdagen att familjejordbrukaren för överskådlig tid
skulle komma att dominera inom det svenska jordbruket. Till följd härav
väntades arbetet med att bygga upp bärkraftiga familjejordbruk under överskådlig
tid komma att dominera rationaliseringsverksamheten, även om riksdagen
inte såsom yrkats i motioner särskilt uttalade sig för en sådan inriktning.
I anledning av vissa motionsuttalanden framhöll riksdagen att anledning
saknades att befara att rationaliseringsinsatserna skulle komma att
försvagas för de mindre storleksgrupperna.
I motionerna I: 300 och II: 331, vari erinras om att brukningsenheterna
inom det svenska jordbruket till ca 80 % består av gårdar under 20 ha, framhålles
att det primära målet för strukturrationaliseringen måste vara att
göra nämnda enheter bärkraftiga. Även om erfarenheterna från tillämpningen
av den nya jordbrukspolitiken ännu är knapphändiga anser sig motionärerna
dock kunna konstatera, att tendensen tyder på att förhållandevis
stora enheter ges företräde till kreditgarantier och att därför tidigare yppade
farhågor för ett tillbakaskjutande av familjejordbruket varit motiverade.
Enligt motionärernas mening är det därför anledning för riksdagen att uttala
att det fortsatta arbetet för jordbrukets rationalisering i främsta rummet
bör inriktas på åstadkommandet av bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.
Motionsyrkanden av samma innebörd som de nu föreliggande behandlades
av föregående års riksdag utan att föranleda någon riksdagens åt
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr b år 1969
gard. Det framhölls därvid bl. a. att då föreslagna kreditramar för jordbrukets
rationalisering var så stora i förhållande till behovet av garantier för
större företag, att familjejordbruken inte kunde förväntas bli tillbakasatta
utan tvärtom fick möjlighet till ökat kredilstöd.
Enligt utskottets mening kan den hittillsvarande utvecklingen inte anses
ge belägg för de i motionerna 1:300 och 11:331 uttryckta farhågorna för
att familjejordbruket kommer i efterhand i rationaliseringsverksamheten.
Tvärtom visar exempelvis en av lantbruksstyrelsen för budgetåret 1967/68
genomförd undersökning att enfamilj sjordbruken under nämnda budgetår
dominerat starkt bland de företag som erhållit stöd. Stödet har därvid i stor
utsträckning inriktats på en successiv yttre rationalisering av företagen. I
sammanhanget vill utskottet vidare erinra om att utskottet i utlåtande nr 1
lill årets riksdag (p. 5) förordat en utökning av kreditgarantiramarna till
jordbrukets rationalisering med sammanlagt 50 milj. kr. för nästa budgetår.
Någon anledning för riksdagen att frångå sin senast föregående år intagna
ståndpunkt i förevarande fråga synes under angivna förhållanden inte föreUgga
Utskottet
hemställer därför
att riksdagen lämnar motionerna 1:300 och och 11:331
utan åtgärd.
Stockholm den 27 mars 1969
På jordbruksutskottets vägnar:
ERIC MOSSBERGER
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit
från första kammaren: herrar Mossberger (s), Lage Svedberg (s)*,
Hedström (s), Carl Eskilsson (in), Augustsson (s)*, fru Hultell (in), herr
Skagerlund (fp), fru Margit Lundblad (s), herrar Harald Pettersson (ep)*
och Annerås (fp);
från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep)*, Johanson i
Västervik (s), Persson i Skänninge (s), Lundmark (s), Eskilsson i Likenäs
(s)*, Nilsson i Lönsboda (fp), Fridolfsson i Rödeby (s), fru Sundström
(s), herrar Sundkvist (ep) och Krönmark (m).
* Ej närvarande vid justeringen.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 9 år 1969
9
Reservation
av herr Carl Eskils son (m), fru Hultell (m), herrar Skagerlund (fp),
Harald Pettersson (ep), Annerås (fp), Hansson i Skegrie (ep), Nilsson i
Lönsboda (fp), Sundkvist (ep) och Krönmark (in) som anser att tredje och
fjärde styckena av utskottets yttrande samt utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
»Utskottet vill i anslutning härtill framhålla alt riksdagen — som framgår
av i del föregående återgivna uttalanden — utgått från att rationaliseringsinsatserna
för familjejordbruket inte skulle komma att försvagas utan
att denna del av verksamheten alltjämt skulle intaga en framträdande plats
i samband med jordbrukets rationalisering. Som motionärerna framhållit
synes emellertid erfarenheterna av den hittillsvarande tillämpningen av de
nya riktlinjerna för jordbrukspolitiken ge vid handen, att förhållandevis
stora enheter ges företräde vid beviljandet av kreditgarantier. Mot bakgrund
av det tidigare redovisade förhållandet att omkring 80 % av antalet brukningsenheter
inom det svenska jordbruket består av enheter, omfattande
högst 20 ha åker, måste det primära målet för strukturrationaliseringen få
anses vara att göra dessa jordbruksföretag bärkraftigare. Möjligheterna
härtill förminskas givetvis i samma mån som rationaliseringsstödet förbeliålles
redan bärkraftiga enheter. Del finns därför enligt utskottets mening
skäl för riksdagen att närmare än vad som skedde år 1907 förtydliga sin
ståndpunkt i förevarande avseende. Ett uttalande i den riktning som föreslås
i de nu behandlade motionerna förefaller därvid lämpligt.
Utskottet hemställer därför
att riksdagen med bifall till motionerna I: 800 och II: 331
i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening uttalar att det
fortsatta arbetet för jordbrukets rationalisering i främsta
rummet bör inriktas på åstadkommandet av bärkraftiga och
effektiva familjejordbruk.»
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690033
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.