Sök i Ratio Lex

Memorial med uppgift på vilande förslag till ändringar i grundlagarna, innebärande övergång till enkammarriksdag m. m. Konstitutionsutskottet far härmed för riksdagens slutliga ställningstagande anmäla det vid 1968 års riksdag som vilande antagna förslaget till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, innebärande övergång till enkammarriksdag m. m. Förslaget har intagits i bilaga till detta memorial.

1969-01-30 · 66 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 64 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1969:1, Memorial med uppgift på vilande förslag till ändringar i grundlagarna, innebärande övergång till enkammarriksdag m. m. Konstitutionsutskottet far härmed för riksdagens slutliga ställningstagande anmäla det vid 1968 års riksdag som vilande antagna förslaget till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, innebärande övergång till enkammarriksdag m. m. Förslaget har intagits i bilaga till detta memorial.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

1

Nr 1

Konstitutionsutskottets memorial med uppgift på vilande förslag

till ändringar i grundlagarna, innebärande övergång till

enkammarriksdag m. m.

Konstitutionsutskottet far härmed för riksdagens slutliga ställningstagande

anmäla det vid 1968 års riksdag som vilande antagna förslaget till

ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, innebärande övergång

till enkammarriksdag m. m. Förslaget har intagits i bilaga till detta

memorial. Utskottet hänvisar till sitt betänkande nr 20 samt propositionerna

nr 27 och nr 92 vid 1968 års riksdag. Ytterligare anmälningar av

vilande förslag till ändringar i grundlagarna verkställs samtidigt genom

utskottets memorial nr 2 och nr 3. Därefter återstår endast ett vilande förslag

(KU 1968: 20 bil. 7 p. 1). Beträffande detta har motion väckts med

hemställan om uppskov, varför utskottet återkommer vid senare tillfälle.

Stockholm den 30 januari 1969

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson

(s), Dahl (s), fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sveningsson (m), Harald

Pettersson (ep), Sörlin (s), Sten Andersson (s), Hernelius (in) och Sörenson

(fp); samt

från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),

Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Wennerfors (m), fru Thunvall

(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Nelander (fp) och

Jonsson i Mora (fp).

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr i år 1969

Bilaga

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

Regeringsformen

§ 4.

Konungen äger att allena styra riket

på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i de fall,

här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd, vartill

Konungen kallar och utnämner kunnige,

erfarne, redlige och allmänt aktade,

infödde svenske medborgare. Ej

må de, som äro i rätt upp- och nedstigande

skyldslcap, ej heller syskon

eller äkta makar på en gång vara

ledamöter av statsrådet.

Konungen skall utnämna ett statsråd,

vartill Han kallar kunnige, erfarne,

redlige och allmänt aktade, infödde

svenske medborgare. Ej må

de som äro i rätt upp- och nedstigande

skyldskap, ej heller syskon eller

äkta makar på en gång vara ledamöter

av statsrådet.

§ 9.

Uti alla

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter

böra, under ansvarighet för

rådslagen, till den påföljd, varom i

106 och 107 §§ vidare stadgas, ovillkorligen

till protokollet sina meningar

yttra och förklara; Konungen

dock förbehållet att allena besluta.

Skulle någonsin den oförmodade

händelse inträffa, att Konungens beslut

vore uppenbarligen stridande

mot rikets grundlag eller allmän lag,

åligge det då statsrådets ledamöter

att kraftiga föreställningar däremot

göra. Den, som ej särskild mening till

protokollet anfört, vare för beslutet

ansvarig, såsom hade han styrkt

Konungen att det beslut fatta.

särskilt protokoll.

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter

böra, under ansvarighet för

rådslagen, till den påföljd, varom i

106 och 107 §§ vidare stadgas, ovillkorligen

till protokollet sina meningar

yttra och förklara. Den, som

ej särskild mening till protokollet anfört,

vare ansvarig för beslut i statsrådet,

såsom hade han styrkt

Konungen att det beslut fatta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr i år 1969

(Nuvarande lydelse)

§

Vilt Konungen börja krig eller sluta

fred, kalle då till ett utomordentligt

statsråd statsrådets samtlige ledamöter,

framställe för dem de skäl

och omständigheter, som härvid till

övervägande förekomma, samt äske

däröver deras yttranden, vilka de

skola var för sig, med den ansvarighet

107 § bestämmer, till protokollet

avgiva. Konungen äge därefter makt

att fatta och utföra det beslut, som

Han för riket nyttigast finner.

§

Kommandomål, varmed förstås sådana,

som Konungen, i egenskap av

högste befälhavare över krigsmakten

till lands och sjöss, omedelbarligen

besörjer, må Konungen, då han själv

förer riksstyrelsen, avgöra i närvaro

av chefen för det departement, dit

ärendet hörer. Honom åligge, vid

ansvar, att, då dessa mål beredas,

sin mening yttra över de företag

Konungen besluter, samt att, då hans

mening icke med Konungens beslut

överensstämmer, föra sina yttrade

betänkligheter och råd till ett protokoll,

vars riktighet Konungen medelst

Sin höga påskrift besanne.

Genom eu---—------

(Det vilande förslaget)

13.

(Denna paragraf utgår.)

15.

Kommandomål, varmed förstås sådana,

som Konungen, i egenskap av

högste befälhavare över krigsmakten

till lands och sjöss, omedelbarligen

besörjer, avgöras av Konungen, då

Han själv förer riksstyrelsen, efter

anmälan av chefen för det departement,

dit ärendet hörer. Honom

åligge, vid ansvar, att, då dessa mål

beredas, sin mening yttra. Över

kommandomål föres vid behov protokoll.

såsom kommandomål.

§ 32.

Enär sådana sysslor, vartill för- (Denna paragraf utgår.)

slag blivit upprättade, skola av

Konungen bortgivas, böra statsrådets

ledamöter yttra sig över de sökandes

skicklighet och förtjänster. Äge de

även rätt, att emot Konungens ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

nåmningar till andra tjänster och

ämbeten underdåniga påminnelser

göra.

§ 35.

Statsrådets ledamöter hava förtroendesysslor,

varifrån Konungen må

dem entlediga, när han prövar rikets

tjänst det fordra. Konungen fatte sådana

beslut i statsrådet.

Förklarar riksdagen enligt 107 §

att ledamot av statsrådet icke åtnjuter

riksdagens förtroende, entledigar

Konungen honom, såvida förordnande

om nyval enligt 108 § icke

meddelas inom en vecka efter det

förklaringen gavs.

1 annat fall än som avses i första

stycket entledigar Konungen statsministern

eller annan ledamot av

statsrådet, om statsministern begår

det.

Avgår statsministern, skola övriga

ledamöter av statsrådet entledigas.

Beslut om entledigande av statsrådets

samtliga ledamöter träder i tilllämpning

först när ny statsminister

utnämnes.

§

Konungens skrivelser och propositioner

till riksdagen eller allmänt

kyrkomöte, allmänna författningar,

av Konungen utfärdade fullmakter å

ämbeten och tjänster samt de ifrån

Konungen utgående expeditioner och

befallningar i övrigt, vilka Konungen

bestämmer, skola, för att bliva

gällande, vara försedda med

Konungens underskrift och kontrasignation

av vederbörande föredragande,

som vare ansvarig, att de instämma

med däröver förda protokoll.

Alla andra av Konungen utfärdade

beslut skola vara underskrivna

38.

Konungens skrivelser och propositioner

till riksdagen eller allmänt

kyrkomöte, allmänna författningar,

av Konungen utfärdade fullmakter å

ämbeten och tjänster samt de ifrån

Konungen utgående expeditioner och

befallningar i övrigt, vilka Konungen

bestämmer, skola, för att bliva

gällande, vara försedda med

Konungens underskrift och kontrasignation

av vederbörande föredragande,

som vare ansvarig, att de instämma

med däröver förda protokoll.

Alla andra av Konungen utfärdade

beslut skola vara under
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

5

(Nuvarande lydelse)

av föredraganden: denne må även

omedelbarligen till vederbörande expediera

föreskrifter och erinringar

om verkställighet av utfärdade beslut.

Skulle den föredragande finna

något Konungens beslut vara stridande

emot denna regeringsform,

göre han därom i statsrådet föreställning;

yrkar Konungen ändock,

att ett sådant beslut skall utfärdas,

vare det då den föredragandes rättighet

och plikt, att sin kontrasignation

eller underskrift därå vägra, samt

nedlägge han i följd därav sitt ämbete,

vilket han icke må återtaga förr,

än riksdagen hans förhållande prövat

och gillat. Emellertid vare han

vid sin lön och övriga tjänsten åtföljande

inkomster bibehållen.

(Det vilande förslaget)

skrivna av föredraganden: denne må

även omedelbarligen till vederbörande

expediera föreskrifter och erinringar

om verkställighet av utfärdade

beslut.

§ 39.

Vill Konungen utrikes resa, meddele

Han statsrådet in pleno denna

Sin föresats och inhämte dess tankar

däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa

och den verkställer, befatte Sig ej

med rikets styrelse eller utöve den

konungsliga makten, så länge han utrikes

vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro, i Hans

namn, av den till tronföljden närmast

berättigade prins, om han uppnått

tjugufem års ålder. Han styre

såsom regent med all konungslig

makt och myndighet, enligt denna

regeringsform; dock må han ej adeligt

stånd och värdighet förläna, eller

till grevligt och friherreligt stånd

upphöja, eller riddarevärdighet utdela;

ävensom alla lediga förtroende
-

Vill Konungen utrikes resa, meddele

Han statsrådet in pleno denna

Sin föresats och inhämte dess tankar

däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter

Konungen därefter sådan resa

och den verkställer, befatte Sig ej

med rikets styrelse eller utöve den

konungsliga makten, så länge han utrikes

vistas, utan föres riksstyrelsen

under Konungens frånvaro, i Hans

namn, av den till tronföljden närmast

berättigade prins, om han uppnått

tjugufem års ålder. Han styre

såsom regent med all konungslig

makt och myndighet, enligt denna

regeringsform; dock må han ej adeligt

stånd och värdighet förläna, eller

till grevligt och friherreligt stånd

upphöja, eller riddarevärdighet utdela.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

sysslor endast tills vidare kunna förvaltas

av dem, som regenten därtill

förordnar.

Har den---------ej möter.

Finnes ej---------som regent.

Huru förhållas---------91 § stadgat.

§ 49.

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets

ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.

Den fördelas i två kamrar,

vilkas ledamöter väljas på sätt

riksdagsordningen och särskild av

Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga i

alla frågor lika behörighet och myndighet;

skolande riksdagen i kraft

av denna grundlag sammankomma

varje år den 10 januari, eller, om

helgdag då inträffar, dagen därefter.

Om riksdagens sessioner och om

rätt för Konungen eller visst antal

av vardera kammarens ledamöter att

vinna riksdagens inkallande under

tid, då riksdagssession ej pågår, stadgas

i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande

av riksdagen i vissa

särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93,

9b och 108 §§ finnes därom stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något

ärendes särskilda vikt och beskaffenhet

prövas nödigt, att före dess

avgörande folkets mening inhämtas,

må Konungen och riksdagen genom

1 :o. Riksdagen representerar svenska

folket. Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter. Ledamöterna

utses genom val för tre år

(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen

och särskild av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag

stadga. Nyval på grund av förordnande

enligt 108 § gäller endast för

återstoden av löpande treårsperiod.

I kraft av denna grundlag skall

riksdagen sammankomma varje år

den 10 januari, eller, om helgdag då

inträffar, dagen därefter. När nyval

hållits på grund av förordnande enligt

108 §, skall den nyvalda riksdagen

sammanträda inom tre månader

från förordnandet å tid som Konungen

bestämmer.

Om riksdagens sessioner och om

rätt för Konungen eller visst antal av

riksdagens ledamöter att vinna riksdagens

inkallande under tid, då riksdagssession

ej pågår, stadgas i 2 §

riksdagsordningen. Om sammankallande

av riksdagen i vissa särskilda

fall gäller vad i 91, 92, 93 och 9b §§

finnes därom stadgat.

2:o. Skulle med hänsyn till något

ärendes särskilda vikt och beskaffenhet

prövas nödigt, att före dess

avgörande folkets mening inhämtas,

må Konungen och riksdagen genom

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Konstitutionsutskottets

(Nuvarande lydelse)

samfällt stiftad lag förordna, att allmän

folkomröstning skall anställas.

I lagen bestämmes, vilken eller vilka

frågor skola genom omröstningen

besvaras, så ock tid och sätt för densamma.

Rätt att deltaga i omröstningen

tillkommer en var, som är

röstberättigad vid val till riksdagens

andra kammare. Efter omröstningen

behandlas ärendet i grundlagsenlig

ordning.

memorial nr 1 år 1969

(Det vilande förslaget)

samfällt stiftad lag förordna, att allmän

folkomröstning skall anställas.

I lagen bestämmes, vilken eller vilka

frågor skola genom omröstningen

besvaras, så ock tid och sätt för densamma.

Rätt att deltaga i omröstningen

tillkommer en var, som är

röstberättigad vid val till riksdagen.

Efter omröstningen behandlas ärendet

i grundlagsenlig ordning.

§

Riksdagen skall------

Om riket kommer i krig och krigsförhållandena

så påkalla skall riksdagens

krigsdelegation träda i riksdagens

ställe. Förordnande härom

meddelas antingen av den i 50 §

riksdagsordningen omförmälda talmanskonferensen,

där så kan ske

efter samråd med statsministern, eller

ock av Konungen, om talmanskonferensen

på grund av krigsförhållandena

icke kan sammanträda.

Sådant förordnande gäller till dess

vapenvila inträtt eller Konungen eller

krigsdelegationen dessförinnan

beslutar, att riksdagen skall återtaga

sina befogenheter. Krigsdelegationen

beslutar själv om formerna för sin

verksamhet.

Kan till----------

Skulle till-----— ---

---och kungöra.

Om riket kommer i krig och krigsförhållandena

så påkalla skall riksdagens

krigsdelegation träda i riksdagens

ställe. Förordnande härom

meddelas antingen av den i 50 §

riksdagsordningen omförmälda talmanskonferensen,

där så kan ske

efter samråd med statsministern, eller

ock av Konungen, om talmanskonferensen

på grund av krigsförhållandena

icke kan sammanträda.

Krigsdelegationen kan även, om

statsministern och minst två tredjedelar

av talmanskonferensens ledamöter

äro ense därom, träda i riksdagens

ställe, om riket hotas av omedelbar

krigsfara. Konungen och

krigsdelegationen äger var för sig

besluta att riksdagen skall återtaga

sina befogenheter. Krigsdelegationen

beslutar själv om formerna för sin

verksamhet,

kall förestås,

till riksdagen.

§ 52.

Riksdagens kamrar äga att, på sätt Riksdagen utser, på sätt i riksdagsi

riksdagsordningen sägs, var för sig ordningen sägs, talman samt en förs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

utse talman samt en förste och en te, en andre och en tredje vice talandre

vice talman. man.

§

Varje riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott: ett

utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, tre lagutskott,

ett jordbruksutskott samt ett

allmänt beredningsutskott med den

sammansättning och de uppgifter,

som i riksdagsordningen bestämmas.

Å riksdag, som sammanträder efter

upplösning, varom i § 108 stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas,

än som erfordras.

53.

Varje riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott: ett

utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, fyra lagutskott,

ett jordbruksutskott samt ett

allmänt beredningsutskott med den

sammansättning och de uppgifter,

som i riksdagsordningen bestämmas.

Å riksdag, som sammanträder efter

nyval, varom i 108 § stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas, än

som erfordras.

§

Ledamöterna av riksdagens i föregående

§ omförmålda utrikesutskott

vare ock ledamöter av en nämnd

med uppgift att med Konungen rådpläga

om ärenden, som angå rikets

förhållande till främmande makter.

Rådplägning med denna utrikesnämnd

bör i alla utrikesärenden av

större vikt äga rum före avgörandet.

Då ärende förekommer till behandling,

skola alla tillgängliga handlingar

och upplysningar meddelas. De beslut

Konungen fattar i ärenden, som

varit föremål för rådplägning med

nämnden, varde delgivna dess ledamöter

senast vid nästa sammanträde.

Ministern för-------

Nämndens ledamöter-----

54.

Varje riksdag skall tillsätta en

nämnd med uppgift att med Konungen

rådpläga om ärenden, som angå

rikets förhållande till främmande

makter. Rådplägning med denna utrilcesnämnd

bör i alla utrikesärenden

av större vikt äga rum före avgörandet.

Då ärende förekommer till

behandling, skola alla tillgängliga

handlingar och upplysningar meddelas.

De beslut Konungen fattar i ärenden,

som varit föremål för rådplägning

med nämnden, varde delgivna

dess ledamöter senast vid nästa sammanträde.

erhålla betydelse.

---därtill förbundna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

9

(Nuvarande lydelse)

§

Ej må riksdagen, kamrarna eller

något riksdagens utskott i Konungens

närvaro över något ämne rådpläga

eller besluta.

§

I vilken ordning Konungens propositioner,

så ock av riksdagsmän

inom kamrarna väckta frågor, må till

avgörande företagas, därom stadgas

i riksdagsordningen.

§

Dessa medel må icke annorlunda

användas, än fastställt blivit; varande

statsrådets ledamöter ansvarige,

om de låta avvikelse därifrån äga

rum, utan att till protokollet föreställning

däremot göra samt anföra

vad riksdagen i denna del förordnat.

§

Då vederbörande utskotts förslag

rörande antingen statens reglerande

eller bevillningens därefter lämpade

hela belopp, eller vad till riksgäldskontorets

utgifter och inkomster hörer,

eller grunderna för riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning till

prövning hos riksdagen förehaves,

gälle vad angående behandlingen av

utskottens avgivna förslag uti riksdagsordningen

stadgas. Fatta kamrarna

stridiga beslut, som ej varda

sammanjämkade, skola kamrarna

var för sig rösta om de olika beslut,

vari vardera förut stannat; kommande

den mening, som därvid erhåller

de fleste ledamöters av båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla

såsom riksdagens beslut.

(Det vilande förslaget)

55.

Ej må riksdagen eller något riksdagens

utskott i Konungens närvaro

över något ämne rådpläga eller besluta.

56.

I vilken ordning Konungens propositioner,

så ock av riksdagsmän inom

riksdagen väckta frågor, må till

avgörande företagas, därom stadgas i

riksdagsordningen.

65.

Dessa medel må icke annorlunda

användas, än fastställt blivit.

69.

(Denna paragraf utgår.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

§

När, i fråga om reglementariska

föreskrifter för riksbanken eller om

riksbankens inkomster och utgifter

eller om ansvarsfrihet för fullmäktige

i riksbanken, kamrarna stanna i

stridiga beslut, skola kamrarna därom

var för sig rösta, såsom i nästföregående

§ sägs.

§

På enahanda sätt förfares jämväl,

där kamrarna sig icke förena om

grunderna för någon bevillning, sättet

för deras tillämpning, eller bevillningens

fördelning till utgörande.

§

Denna regeringsform-----

Då riksdagen hos Konungen anmält

sitt beslut i grundlagsfråga, skall

Konungen, därest beslutet innefattar

bifall till ett av Honom framlagt förslag,

förrän riksdagen åtskilts, låta

sålunda beslutad grundlagsändring

genom allmän kungörelse utfärda;

och skall Konungens beslut härom

meddelas riksdagen genom öppet

brev, som i vardera kammaren samtidigt

uppläses av en statsrådets ledamot,

den Konungen därtill förordnat.

Antager riksdagen ett inom densamma

väckt grundlagsförslag, inhämte

Konungen hela statsrådets

tankar i ämnet och låte, där Han till

förslaget samtycker, det tillkännagiva

genom kungörelse och öppet brev

inom tid och på sätt nyss sagts.

Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,

meddele Han, förrän riksdagen åt
-

(Det vilande förslaget)

(Denna paragraf utgår.)

(Denna paragraf utgår.)

-----riksdagars beslut.

Då riksdagen hos Konungen anmält

sitt beslut i grundlagsfråga, skall

Konungen, därest beslutet innefattar

bifall till ett av Honom framlagt förslag,

förrän riksdagen åtskilts, låta

sålunda beslutad grundlagsändring

genom allmän kungörelse utfärda;

och skall Konungens beslut härom

meddelas riksdagen genom öppet

brev, som i riksdagen uppläses av

en statsrådets ledamot, den Konungen

därtill förordnat. Antager riksdagen

ett inom densamma väckt grundlagsförslag,

inhämte Konungen hela

statsrådets tankar i ämnet och låte,

där Han till förslaget samtycker, det

tillkännagiva genom kungörelse och

öppet brev inom tid och på sätt nyss

sagts. Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,

meddele Han, förrän riksdagen

åtskilts, densamma genom skri
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

11

(Nuvarande lydelse)

skilts, densamma genom skrivelse de

orsaker, för vilka Han riksdagens

beslut ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna

regeringsform tillkommer Konungen

och riksdagen, gemensamt eller var

för sig, eller annat statligt organ och

ej avser frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag, må i begränsad omfattning

överlåtas på mellanfolklig organisation

för fredligt samarbete, till vilken

riket är eller skall bliva anslutet.

Beslut om sådan överlåtelse fattas

antingen i den ordning som gäller

för grundlagsändring eller ock,

om därmed förenad tidsutdräkt är

till men för riket, samfällt av

Konungen och en riksdag. I sistnämnda

fall erfordras för beslut om

överlåtelse, att i vardera kammaren

minst fem sjättedelar av de röstande

och minst tre fjärdedelar av ledamöterna

vid votering instämt i beslutet.

(Det vilande förslaget)

velse de orsaker, för vilka Han riksdagens

beslut ej godkänner.

Beslutanderätt, som enligt denna

regeringsform tillkommer Konungen

och riksdagen, gemensamt eller var

för sig, eller annat statligt organ och

ej avser frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag, må i begränsad omfattning

överlåtas på mellanfolklig organisation

för fredligt samarbete, till vilken

riket är eller skall bliva anslutet.

Beslut om sådan överlåtelse fattas

antingen i den ordning som gäller

för grundlagsändring eller ock,

om därmed förenad tidsutdräkt är

till men för riket, samfällt av

Konungen och en riksdag. I sistnämnda

fall erfordras för beslut om

överlåtelse, att i riksdagen minst fem

sjättedelar av de röstande och minst

tre fjärdedelar av ledamöterna vid

votering instämt i beslutet.

§ 82.

Vad till ändring av grundlagarna,

uti föreskriven ordning, riksdagen

beslutit och Konungen gillat, eller

Konungen föreslagit och riksdagen

antagit, äge, sedan öppet brev, varom

i nästföregående paragraf förmäles,

blivit i riksdagens kamrar uppläst,

kraft av grundlag.

Vad till ändring av grundlagarna,

uti föreskriven ordning, riksdagen

beslutit och Konungen gillat, eller

Konungen föreslagit och riksdagen

antagit, äge, sedan öppet brev, varom

i nästföregående paragraf förmäles,

blivit i riksdagen uppläst, kraft

av grundlag.

§ 87.

l:o. Riksdagen äge gemensamt 1 :o. Riksdagen äge gemensamt

med Konungen makt att stifta all- med Konungen makt att stifta all
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

män civil- och kriminallag ävensom

kriminallag för krigsmakten och att

sådan förut stiftad lag förändra och

upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens

samtycke, och icke riksdagen

utan Konungens, någon ny lag göra

eller gammal avskaffa. Frågor härom

må i riksdagens kamrar kunna

väckas och skola, sedan vederbörande

utskott däröver blivit hört, av

riksdagen avgöras. Beslutar riksdagen

för sin del någon ny lag eller

gammal lags upphävande eller förändring,

avlämnas förslag därom till

Konungen, som inhämte statsrådets

och lagrådets tankar däröver, och

sedan Han Sitt beslut fattat, meddele

riksdagen antingen Sitt samtycke till

dess åstundan eller Sina skäl att det

vägra. Kan Konungen icke förr, än

riksdagen åtskiljes, fatta och meddela

Sitt beslut, vare Han oförhindrad

att före nästfoljande riksdags

öppnande eller, därest denna öppnas

inom tio dagar från den föregående

riksdagens slut, senast tio dagar efter

öppnandet förslaget ordagrant

bifalla och allmän kungörelse därom

utfärda. Sker det ej, anses förslaget

hava förfallit, och Konungen underrätte

då riksdagen vid dess nästa

sammankomst om de skäl, som

hindrat förslagets antagande. Finner

Konungen gott någon lagfråga för

riksdagen framställa, äske Han statsrådets

och lagrådets yttrande däröver,

samt meddele Sin proposition

tillika med berörda yttranden åt riksdagen,

som med frågan vidare förfar,

såsom i riksdagsordningen sägs.

2:o. Riksdagen äge------

(Det vilande förslaget)

män civil- och kriminallag ävensom

kriminallag för krigsmakten och att

sådan förut stiftad lag förändra och

upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens

samtycke, och icke riksdagen

utan Konungens, någon ny lag göra

eller gammal avskaffa. Frågor härom

må i riksdagen kunna väckas och

skola, sedan vederbörande utskott

däröver blivit hört, av riksdagen avgöras.

Beslutar riksdagen för sin del

någon ny lag eller gammal lags upphävande

eller förändring, avlämnas

förslag därom till Konungen, som inhämte

statsrådets och lagrådets tankar

däröver, och sedan Han Sitt beslut

fattat, meddele riksdagen antingen

Sitt samtycke till dess åstundan

eller Sina skäl att det vägra. Kan

Konungen icke förr, än riksdagen

åtskiljes, fatta och meddela Sitt beslut,

vare Han oförhindrad att före

nästf oljande riksdags öppnande eller,

därest denna öppnas inom tio dagar

från den föregående riksdagens

slut, senast tio dagar efter öppnandet

förslaget ordagrant bifalla och

allmän kungörelse därom utfärda.

Sker det ej, anses förslaget hava förfallit,

och Konungen underrätte då

riksdagen vid dess nästa sammankomst

om de skäl, som hindrat förslagets

antagande. Finner Konungen

gott någon lagfråga för riksdagen

framställa, äske Han statsrådets och

lagrådets yttrande däröver, samt

meddele Sin proposition tillika med

berörda yttranden åt riksdagen, som

med frågan vidare förfar, såsom i

riksdagsordningen sägs.

----förslagets antagande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

13

(Nuvarande lydelse)

§

Uti riksdagens kamrar må frågor

väckas om förändring, förklaring och

upphävande av lagar och författningar,

som rikets allmänna hushållning

röra; om sådana nya lagars stiftande

samt om grunderna för allmänna

inrättningar av alla slag. Riksdagen

äge dock icke makt att i dessa

mål annat eller mera besluta, än

föreställningar och önskningar, att

hos Konungen anmälas, och varå

Konungen, sedan statsrådet däröver

blivit hört, göre det avseende Han för

riket nyttigt finner. Vill Konungen

åt riksdagen överlämna att gemensamt

med Honom något avgöra, som

rikets allmänna styrelse rörer, då

förfares därmed, på det sätt, som

angående lagfrågor är i 87 § 1 mom.

stadgat.

(Det vilande förslaget)

89.

I riksdagen må frågor väckas om

förändring, förklaring och upphävande

av lagar och författningar, som

rikets allmänna hushållning röra;

om sådana nya lagars stiftande samt

om grunderna för allmänna inrättningar

av alla slag. Riksdagen äge

dock icke makt att i dessa mål annat

eller mera besluta, än föreställningar

och önskningar, att hos Konungen

anmälas, och varå Konungen, sedan

statsrådet däröver blivit hört, göre

det avseende Han för riket nyttigt

finner. Vill Konungen åt riksdagen

överlämna att gemensamt med Honom

något avgöra, som rikets allmänna

styrelse rörer, då förfares

därmed, på det sätt, som angående

lagfrågor är i 87 § 1 mom. stadgat.

§ 90.

Under riksdagens, dess kamrars

eller utskotts överläggningar och

prövning må icke uti något annat fall

eller på något annat sätt, än grundlagarna

bokstavligen föreskriva, komma

frågor om ämbets- och tjänstemäns

till- och avsättande, regeringsoch

domaremakternas beslut, resolutioner

och utslag, enskilda medborgares

och korporationers förhållanden,

eller verkställigheten av någon

lag, författning eller inrättning.

Under riksdagens eller dess utskotts

överläggningar och prövning

må icke uti något annat fall eller på

något annat sätt, än grundlagarna

bokstavligen föreskriva, komma frågor

om ämbets- och tjänstemäns tilloch

avsättande, regerings- och domaremakternas

beslut, resolutioner

och utslag, enskilda medborgares

och korporationers förhållanden, eller

verkställigheten av någon lag, författning

eller inrättning.

§ 103.

Riksdagen skall vart fjärde år, på Riksdagen skall vart tredje år, på

sätt riksdagsordningen stadgar, till- sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta

en nämnd, som äge att döma, sätta en nämnd, som äge att döma,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial nr i år 1969

(Nuvarande lydelse)

huruvida högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av

dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom föregående § handlar,

likväl kunde anses böra från

detta kall skiljas. Beslutar denna

nämnd efter omröstning i den ordning,

som i riksdagsordningen sägs,

att någon eller några av högsta domstolens

eller regeringsrättens ledamöter

skola anses vara ifrån riksdagens

förtroende uteslutna, blive han

eller de därefter av Konungen, hos

vilken riksdagen skall härom göra

anmälan, ifrån ämbetet genom nådigt

avsked skilde. Dock tillägge

Konungen honom eller dem vardera

en årlig pension till lönens halva belopp.

§

Konstitutionsutskottet åligger att

äska de protokoll, som uti statsrådet

blivit förda. Sådant särskilt protokoll

som i 9 § sägs må dock äskas

allenast i vad angår visst av utskottet

uppgivet mål. Sker det, pröve

Konungen, huruvida, med hänsyn

till rikets säkerhet eller andra av

förhållandet till främmande makt

betingade, synnerligen viktiga skäl,

hinder möter för protokollets överlämnande

till utskottet. Ej må protokollet

vägras, utan att utrikesnämnden

erhållit tillfälle att yttra sig i

ämnet.

Protokoll i kommandomål må

kunna fordras endast i det som

rörer allmänt kända och av utskottet

uppgivna händelser.

(Det vilande förslaget)

huruvida högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av

dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom föregående § handlar,

likväl kunde anses böra från

detta kall skiljas. Beslutar denna

nämnd efter omröstning i den ordning,

som i riksdagsordningen sägs,

att någon eller några av högsta domstolens

eller regeringsrättens ledamöter

skola anses vara ifrån riksdagens

förtroende uteslutna, blive han

eller de därefter av Konungen, hos

vilken riksdagen skall härom göra

anmälan, ifrån ämbetet genom nådigt

avsked skilde. Dock tillägge

Konungen honom eller dem vardera

en årlig pension till lönens halva belopp.

105.

Konstitutionsutskottet åligger att

granska statsrådens ämbetsutövning

och regering särendenas handläggning.

För detta ändamål skall utskottet

äska de protokoll, som uti statsrådet

blivit förda. Sådant särskilt

protokoll som i 9 § sägs må dock

äskas allenast i vad angår visst av

utskottet uppgivet mål. Sker det, pröve

Konungen, huruvida, med hänsyn

till rikets säkerhet eller andra

av förhållandet till främmande makt

betingade, synnerligen viktiga skäl,

hinder möter för protokollets överlämnande

till utskottet. Ej må protokollet

vägras, utan att utrikesnämnden

erhållit tillfälle att yttra

sig i ämnet. Protokoll i kommandomål

må kunna fordras endast i det

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

som rörer allmänt kända och av utskottet

uppgivna händelser.

Riksdagens ledamöter och övriga

utskott äga genom skriftlig anmälan

till konstitutionsutskottet påkalla

granskning i uppgivna hänseenden.

Det åligger konstitutionsutskottet

att årligen, så ock eljest när skål

därtill föreligger, meddela riksdagen

vad utskottet vid sin granskning funnit

förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen

äger i anledning därav göra

framställning till Konungen.

§ 106.

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot

uppenbarligen handlat emot rikets

grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt

någon överträdelse därav, eller

underlåtit att göra föreställningar

emot sådan överträdelse, eller den

vållat och befrämjat genom uppsåtligt

fördöljande av någon upplysning,

eller att den föredragande underlåtit

att, i de fall, som 38 § av

denna regeringsform förutsätter, sin

kontrasignation eller underskrift å

ett Konungens beslut vägra, då skall

konstitutionsutskottet ställa en sådan

under tilltal inför riksrätten av

någon av riksdagens ombudsmän,

och gånge härmed som i 101 och

102 §§ om tilltal emot regeringsrätten

föreskrives. Då statsrådets ledamöter

finnas hava, på sätt ovan berört

är, gjort sig till ansvar skyldige,

döme dem riksrätten efter allmän lag

och den särskilda författning, som

till bestämmande av sådant ansvar

utav Konungen och riksdagen fastställd

varder.

Finner utskottet av dessa protokoll,

att någon statsrådets ledamot

uppenbarligen handlat emot rikets

grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt

någon överträdelse därav, eller

vållat och befrämjat sådan överträdelse

genom uppsåtligt fördöljande

av någon upplysning, då skall

konstitutionsutskottet ställa en sådan

under tilltal inför riksrätten av

någon av riksdagens ombudsmän,

och gånge härmed som i t Öl och

102 §§ om tilltal emot regeringsrätten

föreskrives. Då statsrådets ledamöter

finnas hava, på sätt ovan

berört är, gjort sig till ansvar skyldige,

döme dem riksrätten efter allmän

lag och den särskilda författning,

som till bestämmande av sådant

ansvar utav Konungen och riksdagen

fastställd varder.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

§ 107.

Skulle konstitutionsutskottet anmärka,

att statsrådets ledamöter

samfällt eller en eller flera av dem,

uti deras rådslag om allmänna mått

och steg, icke iakttagit rikets sannskyldiga

nytta, eller att någon föredragande

icke med oväld, nit, skicklighet

och drift sitt förtroendeåmbete

utövat, äge då utskottet att sådant

tillkännagiva för riksdagen, vilken,

om den finner rikets väl det kräva,

kan hos Konungen skriftligen anmäla

sin önskan, att Han ville ur

statsrådet och ifrån ämbetet skilja

den eller dem, emot vilka anmärkning

blivit gjord.

Frågor uti detta ämne kunna i

riksdagens kamrar väckas och av

andra riksdagens utskott ån konstitutionsutskottet

hos kamrarna andragas,

men icke av riksdagen avgöras

förr, än sistnämnda utskott däröver

blivit hört. Under riksdagens

överläggningar därom skola icke

Konungens beslut uti mål, som röra

enskilda personers eller korporationers

rättigheter och angelägenheter,

kunna ens nämnas, ännu mindre

någon riksdagens prövning underställas.

Allt vad riksdagen efter granskning

godkänt eller lämnat oanmärkt,

bör anses hava vunnit decharge i avseende

på det granskade, och ingen

ny, till ansvarighet förbindande,

granskning av ny riksdag i samma

mål vara tillåten; dock bär, oaktat

den av riksdagens utskott eller revisorer

förrättade generella översikt av

statsmedlens utdelning, det åligga vederbörande

ämbetsmän att verkstäl
-

Riksdagen äger avgiva förklaring,

att ledamot av statsrådet icke åtnjuter

riksdagens förtroende (misstroendeförklaring).

För sådan förklaring

fordras att mer än hälften

av riksdagens ledamöter vid omröstning

förena sig därom.

Yrkande om misstroendeförklaring

upptages till prövning endast

om det väckes av minst en tiondel

av riksdagens ledamöter.

Yrkande om misstroendeförklaring

må icke upptagas till prövning

under tiden från det ordinarie val

ägt rum eller förordnande om nyval

enligt 108 § meddelats till dess den

genom valet utsedda riksdagen sammanträder.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

17

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

la den speciella revision, som dem i

kraft av deras ämb et sb efatt ning tillkommer.

§ 108.

Konungen må upplösa riksdagen,

därest Han, såsom i riksdagsordningen

sägs, förodnar om nya val till

båda kamrarna, eller den ena av

dem. Varder riksdagen upplöst, skall

den sammanträda å den tid inom tre

månader från upplösningen, som

Konungen bestämmer, samt må ej

vidare av Konungen upplösas förr än

efter fyra månader från det senare

sammanträdets början.

Konungen förordnar om nytt val

i hela riket till riksdagen (nyval), om

statsministern begär det. Efter nyval

må förordnande om sådant val

ej ånyo meddelas förrän fem månader

förflutit från den nyvalda riksdagens

första sammanträde.

Har förordnande om nyval meddelats,

må riksdagssession avbrytas.

Beslut därom meddelas av Konungen

på statsministerns begäran.

§

Ej må talan mot riksdagsman väckas

eller friheten honom berövas för

hans gärningar eller yttranden i denna

egenskap, utan att den kammare,

till vilken han hörer, sådant tillåtit

genom uttryckligt beslut, däruti

minst fem sjättedelar av de röstande

instämt. Ej heller skall någon riksdagsman

kunna förvisas från den ort,

där riksdag hålles. Skulle någon enskild

man eller någon kår, militär

eller civil, eller ock någon menighet,

av vad namn de vara må, antingen av

egen drift eller med anledning av befallning,

våldföra riksdagen, dess

kamrar eller utskott eller någon enskild

riksdagsman, eller störa friheten

i deras överläggningar och beslut,

vare sådant, där det ej är högförräderi,

ansett som uppror; vad om

försök, förberedelse eller stämpling

till uppror eller underlåtenhet att

2 — Bihang till riksdagens protokoll

Ej må talan mot riksdagsman väckas

eller friheten honom berövas för

hans gärningar eller yttranden i denna

egenskap, utan att riksdagen sådant

tillåtit genom uttryckligt beslut,

däruti minst fem sjättedelar av de

röstande instämt. Ej heller skall någon

riksdagsman kunna förvisas från

den ort, där riksdag hålles. Skulle

någon enskild man eller någon kår,

militär eller civil, eller ock någon

menighet, av vad namn de vara må,

antingen av egen drift eller med anledning

av befallning, våldföra riksdagen,

dess utskott eller någon enskild

riksdagsman, eller störa friheten

i deras överläggningar och beslut,

vare sådant, där det ej är högförräderi,

ansett som uppror; vad om

försök, förberedelse eller stämpling

till uppror eller underlåtenhet att avslöja

sådant brott är stadgat ägejäm1969.

5 samt. 2 avd. Nr 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 är 1969

(Nuvarande lydelse)

avslöja sådant brott är stadgat äge

jämväl motsvarande tillämpning.

Det ankommer på riksdagen att i

laga ordning låta beivra förbrytelser,

varom här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då

session pågår, eller under resa till

eller ifrån riksdagen, när man vet

honom i sådant ärende stadd vara,

med ord eller gärning ofredad, gälle

därom vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän,

i eller för ämbete, i allmän lag

stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens

fullmäktige, revisorer eller

ombudsmän, eller sekreterare eller

kanslibetjänte i någon av riksdagens

kamrar eller i något dess utskott, i

eller för utövning av sådan befattning,

våldföres eller förolämpas.

(Det vilande förslaget)

väl motsvarande tillämpning. Det ankommer

på riksdagen att i laga ordning

låta beivra förbrytelser, varom

här är fråga.

Bliver riksdagsman, under tid då

session pågår, eller under resa till

eller ifrån riksdagen, när man vet

honom i sådant ärende stadd vara,

med ord eller gärning ofredad, gälle

därom vad angående våld eller förolämpning

emot Konungens ämbetsmän,

i eller för ämbete, i allmän lag

stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens

fullmäktige, revisorer eller

ombudsmän, eller sekreterare eller

kanslibetjänte i riksdagen eller i något

dess utskott, i eller för utövning

av sådan befattning, våldföres eller

förolämpas.

övergångsbestämmelser

Regeringsformen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den 1

januari 1971.

Meddelas beslut enligt 30 § riksdagsordningen om uppskov med det val till

riksdagen som skall äga rum i september 1970 och om förlängning av de vid

utgången av samma år utlöpande valperioderna, medför beslutet motsvarande

uppskov med tillämpningen av regeringsformen i dess nya lydelse.

Riksdagsordningen

§ 1.

1. Svenska folket representeras av

riksdagen, fördelad i två kamrar,

den första och den andra, vilka i alla

frågor hava lika behörighet och myndighet.

Riksdagsmännen kunna

2. Skulle med---

1. Svenska folket representeras av

riksdagen.

Riksdagen består av trehundrafemtio

ledamöter.

--rikets grundlagar.

är stadgat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

I

Riksdagen skall, i kraft av rikets

regeringsform och utan särskild kallelse,

sammanträda varje år den 10

januari eller, om helgdag då inträffar,

dagen därefter; Konungen dock

obetaget att, då Han så nödigt finner,

sammankalla riksdagen till tidigare

dag.

Riksdagens vårsession avslutas

senast den 31 maj; dock att riksdagen,

därest behandlingen av framlagda

ärenden bedömes kunna avslutas

senast den 15 juni, må, efter

hörande av den i 50 § omförmälda

talmanskonferens, besluta att sessionen

skall pågå till och med sistnämnda

dag. Har riksdagen enligt

58 § till höstsession uppskjutit behandlingen

av framlagda ärenden,

skola talmännen kalla riksdagen till

höstsession med början å dag efter

den 15 oktober, som prövas lämplig;

och skall sessionen därefter pågå så

länge det finnes erforderligt. Riksdagen

är avslutad den 31 december;

dock må Konungen, då synnerliga

skäl därtill äro, med motsvarande

förlängning av utlöpande valperiod,

besluta att uppskjuta riksdagens avslutning,

vilken skall äga rum senast

dagen före nästföljande riksdags

början.

Konungen må ock under tid, då

session eljest icke pågår, om Han så

nödigt finner, inkalla riksdagen till

extra session.

Under samma tid må ock sextiofem

ledamöter av första kammaren

eller etthundra ledamöter av andra

kammaren begära riksdagens inkallande

till extra session; i vilket fall

(Det vilande förslaget)

2.

Riksdagen skall, i kraft av rikets

regeringsform och utan särskild kallelse,

sammanträda varje år den 10

januari eller, om helgdag då inträffar,

dagen därefter. Konungen äger

sammankalla riksdagen till tidigare

dag, om Han finner det erforderligt.

Riksdagens vårsession avslutas

senast den 31 maj. Riksdagen äger

dock, om synnerliga skäl föreligga,

efter hörande av den i 50 § omförmälda

talmanskonferensen, besluta

att sessionen skall pågå längst till

och med den 15 juni.

Har riksdagen enligt 58 § uppskjutit

behandlingen av vissa ärenden till

höstsession, skola talmännen kalla

riksdagen att sammanträda på den

dag i oktober, som prövas lämplig.

Sessionen skall därefter pågå så

länge det erfordras.

Konungen äger inkalla riksdagen

till extra session, om Han finner det

erforderligt.

Riksdagen skall även inkallas till

extra session, om minst etthundrafemton

ledamöter begära det och angiva

särskilt skäl för sin framställning.

Kallelse skall då utfärdas senast

till tjugonde dagen efter det begäran

framställdes.

Riksdagen är avslutad den 31 december.

Konungen äger dock, om

synnerliga skäl föreligga, besluta att

uppskjuta riksdagens avslutande

längst till dagen före nästföljande

riksdags början, med motsvarande

förlängning av utlöpande valperiod.

Om sammankallande av riksdagen

i vissa särskilda fall gäller vad i 91,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

särskilt skäl för framställningen 92, 93 och 94 §§ regeringsformen är

skall uppgivas och kallelsen utfärdas stadgat därom,

senast till tjugonde dagen efter det

begäran framställdes.

Om sammankallande av riksdagen

i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens

91, 92, 93, 94 och

108 §§'' finnes därom stadgat.

§

Riksdagsmännen utses till båda

kamrarna genom val för viss tid;

dock äger Konungen, innan den tid

tilländagått, att förordna om nya val

i hela riket till båda kamrarna eller

den ena av dem.

§

Konungen må upplösa riksdagen,

därest Han förordnar om nya val till

båda kamrarna eller den ena av

dem. Varder riksdagen upplöst, skall

den sammanträda å den tid inom tre

månader från upplösningen, som

Konungen bestämmer, och må den

ej vidare av Konungen upplösas förrän

fyra månader från det senare

sammanträdets början förflutit.

Riksdagens ledamöter utses genom

val för en tid av tre år (ordinarie

val), som räknas från början av

året efter det då valet skett.

Nytt val i hela riket till riksdagen

(nyval) på grund av förordnande enligt

108 § regeringsformen gäller endast

för tiden från och med den dag,

då den nyvalda riksdagen sammanträder

första gången, till utgången

av löpande treårsperiod.

5.

Har förordnande om nyval meddelats

enligt 108 § regeringsformen,

må riksdagssession avbrytas. Beslut

därom meddelas av Konungen på

statsministerns begäran.

När nyval har hållits, skall den

nyvalda riksdagen sammanträda inom

tre månader från förordnandet

om valet å tid som Konungen bestämmer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Det vilande förslaget)

Kamrarnas bildande.

a) Första kammaren.

1. Första kammarens ledamöter

skola till antalet vara etthundrafemtio

eller det högre tal, som föranledes

av stadgandet i 4 mom. andra stycket.

De skola väljas av landstingen

och stadsfullmäktige i de städer,

som ej deltaga i landsting. Valet gäller

för en tid av åtta år, räknade från

januari månads början året näst efter

det, under vilket valet skett.

2. För val till första kammaren år

riket indelat i valkretsar. Stockholms

stad och Göteborgs stad utgöra

var för sig en valkrets. Annan

stad, som ej deltager i landsting, tillhör

samma valkrets som det landstingsområde,

vari staden förut ingått.

Flera landstingsområden kunna

sammanföras i en valkrets; men ej

må landstingsområde delas å skilda

valkretsar. Indelningen i valkretsar

innehålles i vallagen.

3. För varje valkrets väljes efter

folkmängden inom dess område en

riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande

eu etthundrafemtiondel av

rikets folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning av stadgandet i

3 mom. bär utses, icke uppgår till

etthundrafemtio, skola, för ernående

av detta antal, de valkretsar, vilkas

folkmängd mest överskjuter de tal,

Val till riksdagen m. m.

(Denna rubrik utgår.)

(Denna paragraf utgår.)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

som enligt samma mom. åro bestämmande

för riksdagsmännens antal

inom valkretsarna, vara berättigade

att vardera välja ytterligare en riksdagsman.

Uppgår det antal riksdagsmän,

som enligt 3 mom. och första stycket

i detta moment bär utses i en valkrets,

icke till fem, skall antalet ökas

till fem.

5. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, bestämmes vart tionde år

av Konungen; dock må ej på grund

av vad sålunda bestämmes antalet

riksdagsmän för en valkrets minskas

under löpande valperiod.

6. Äro icke, då tillämpning skall

ske av den i 5 mom. nämnda bestämmelse,

så många ledigheter inom

kammaren, att valkretsar, för vilka

ökning av antalet riksdagsmän bär

äga rum, kunna samtidigt komma

i åtnjutande av rättigheten att välja

fullt antal riksdagsmän, skall, i avseende

å ordningen för sagda rättighets

utövning dessa valkretsar emellan,

gälla till efterrättelse: att valkretsar,

för vilka tillökningen i

riksdagsmännens antal är grundad

på stadgandena i 3 mom., äga företräde

framför valkretsar, för vilka

sådan tillökning härleder sig från

föreskrifterna i 4 mom.; att bland

sådana valkretsar, vilka på grund

av stadgandena i 3 mom. äga välja

ökat antal riksdagsmän, den har

företrädet, för vilken detta antal är

störst, eller, om antalet är lika för

två eller flera valkretsar, den bland

dem, vars folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt samma mom.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

23

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna; att

bland sådana valkretsar, vilka jämlikt

4 mom. äga utse ökat antal riksdagsmän,

företrädet tillkommer den,

för vilken det i samma mom.

omnämnda folkmängds öv er skott är

störst; samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet,

såsom lika stort

för två eller flera valkretsar, ej kan

tjäna till grund för bestämmande av

företrädet dem emellan, detta skall

avgöras genom lottning inför chefen

för det departement, till vilket justitieärendena

höra, i närvaro av tre

bland fullmäktige i rikets bank och

tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

7. Tillhöra flera landstingsområden

samma valkrets och är i något

av områdena landstingsmännens antal

större än som skolat utses, därest

den för annat landstingsområde inom

valkretsen vid landstingsmannaval

gällande grund blivit tillämpad,

då skola ej flera av landstingsmännen

i förstnämnda område deltaga

i valet av riksdagsmän än att valmännens

antal svarar mot nyssberörda

grund; och skall förty, då

riksdagsmannaval för valkretsen

skall förrättas, landstinget i det område

till sådant antal bland tingets

ledamöter utvälja dem, som skola

deltaga i riksdagsmannavalet.

Tillhöra en eller flera städer, som

ej deltaga i landsting, samma valkrets

som landstingsområde, då skola

ej flera av stadsfullmäktige i sådan

stad deltaga i valet av riksdagsmän

än att valmännens antal efter folkmängden

i staden svarar mot den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

beträffande landstingsmannaval i

allmänhet gällande grund; och skola

förty, då riksdagsmannaval för valkretsen

skall förrättas, stadsfullmäktige

till sådant antal bland sina ledamöter

utvälja dem, som skola deltaga

i riksdagsmannavalet; stadsfullmäktige

skola vid utseendet av

valmän bland sig jämväl utse suppleanter

för dessa.

Val, varom i detta mom. stadgas,

sker proportionellt enligt de närmare

grunder, som av Konungen och riksdagen

gemensamt stiftad lag bestämmer.

Varder landstingsman, som blivit

utsedd till valman, förhindrad att

fullgöra uppdraget, inkallas suppleant

i den ordning, som beträffande

förhinder för landstingsman

i allmänhet gäller. Inträffar sådant

hinder för stadsfullmäktig, som utsetts

till valman, skall han ofördröjligen

underrätta Konungens befallningshavande

i länet, som till deltagande

i valet inkallar vederbörande

suppleant.

8. Omfattar valkrets för val av

ledamöter i första kammaren flera

län eller delar av flera län, åligger

Konungens befallningshavande i det

av dessa län, som Konungen bestämmer,

att med allt, som med valet har

samband, taga den befattning, som

enligt vad därom är stadgat tillkommer

Konungens befallningshavande.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i åtta (Denna paragraf utgår.)

grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen.

2. Varje år under oktober månad

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr t år 1969

25

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

skall inom en av de i 1 mom. nämnda

grupper förrättas val för nästfoljande

åttaårsperiod. Vilken ordning härvid

skall iakttagas mellan grupperna,

därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen förordnat om nya

val i hela riket, förrättas sådant val

i varje valkrets för tiden intill utgången

av den åttaårsperiod, för vilken

val senast hållits inom den

grupp, valkretsen tillhör.

i. Har i en valkrets riksdagsman

avgått före åttaårsperiodens slut,

eller skall plats, när åttaårsperioden

för en valkrets tilländalupit, övergå

från denna till valkrets inom annan

grupp, hesättes platsen på sätt i vallagen

stadgas för tiden intill utgången

av den åttaårsperiod, för vilken

val senast hållits i den till platsen

berättigade valkretsen; dock att,

där platsen redan är tillsatt för tid

efter löpande året, besättandet skall

ske allenast för tiden till årets slut.

§ 8.

Valen till första kammaren äro (Denna paragraf utgår.)

proportionella, där två eller flera

riksdagsmän skola utses.

Närmare bestämmelser om valen

meddelas i vallagen.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren (Denna paragraf utgår.)

kunna endast väljas i kommunernas

allmänna angelägenheter röstberättigade

män och kvinnor, som uppnått

23 års ålder. Kommer riksdagsman,

efter det han blivit vald, i den ställning,

att han ej längre skulle varit

valbar till ledamot i kammaren, frånträder

han sin befattning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

§ 10.

För en var, som blivit till ledamot

i första kammaren utsedd, skall, på

sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt

ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överlämnas

åt den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket

justitieärendena höra.

(Det vilande förslaget)

(Denna paragraf utgår.)

§ 11.

Är någon missnöjd med val till (Denna paragraf utgår.)

riksdagsman i första kammaren, må

han däröver hos Konungen anföra

underdåniga besvär. Han äger för

sådant ändamål hos vederbörande

protokollsförare äska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst två

dagar därefter bör till klaganden utlämnas;

och skall han, vid förlust av

talan, med sina till Konungen ställda

besvär, sist inom en månad efter valförrättningens

slut, inkomma till

Konungens befallning shav ande, som

genom kungörelse, vilken i allmänna

tidningarna införes, utsätter viss

kort tid, inom vilken underdånig

förklaring må över besvären till

Konungens befallningshavande avlämnas.

Sedan den tid tilländagått

har Konungens befallningshavande

att besvärshandlingarna jämte de förklaringar,

som må hava inkommit,

ofördröjligen till Konungen insända,

för att i Dess regeringsrätt skyndsamt

föredragas och avgöras.

§ 12.

Vill ledamot av första kammaren (Denna paragraf utgår.)

befattningen sig avsåga, äger han

det göra vid valtillfället eller sedermera,

under tid då session ej pågår,

hos Konungens befallningshavande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

27

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

b) Andra kammaren. (Denna rubrik Utgår.)

§ 13.

Andra kammarens ledamöter skola Ordinarie val till riksdagen förtill

antalet vara tvåhundratrettio el- rättas å tid i september som föreler

det högre tal, som föranledes av skrives i vallagen,

stadgandei i 15 § 3 mom. De skola Nyval på grund av förordnande enväljas

för en tid av fyra år, räkna- ligt 108 § regeringsformen förrättas

de från och med januari månads så snart det kan ske.

början året näst efter det, under vilket

valet skett.

§ 14.

Rikets indelning i valkretsar inne- Val till riksdagen är omedelbart

hålles i vallagen. och sker med slutna sedlar. Varje

röstande har en röst.

Rösträtt tillkommer den som är

svensk medborgare och uppnått nitton

års ålder senast under kalenderåret

närmast före valet. Den som på

grund av domstols förklaring är eller

efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig äger dock ej

rösträtt.

Till efterrättelse vid val skall finnas

röstlängd. Rösträtten skall enligt

närmare bestämmelser i vallagen

grundas på förhållandena vid tiden

för röstlängdens tillkomst, även om

förändring inträffar före valet.

§ 15.

1. I varje valkrets väljes, efter För val till riksdagen är riket infolkmängden

vid början av året näst delat i valkretsar enligt vad som

före den fyraårsperiod, för vilken föreskrives i vallagen.

valen gälla, en riksdagsman för varje

fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel

av rikets folkmängd.

2. Därest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning av stadgandet i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

1 mom. bär utses, icke uppgår till

tvåhundratrettio, skola, för ernående

av detta antal, de valkretsar, vilkas

folkmängd mest överskjuter de tal,

som enligt samma mom. äro bestämmande

för riksdagsmännens antal

inom valkretsarna, var för sig i ordning

efter överskottens storlek vara

berättigade att välja ytterligare en

riksdagsman. Äro överskottstalen

lika för två eller flera valkretsar,

avgöres, där så är nödigt, företrädet

genom lottning på sätt i 6 § 6 mom.

är stadgat.

3. Uppgår det antal riksdagsmän,

som enligt 1 och 2 mom. bär utses

i en valkrets, antingen icke till tre

eller ock till minst tre men ej fem,

skall antalet ökas i förra fallet till

tre och i senare fallet till fem.

i. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod

av Konungen.

§

Valrätt tillkommer en var man och

kvinna, som är svensk undersåte och

senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugu års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av den

som på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig.

Till efterrättelse vid val skall finnas

röstlängd; och skall, på sätt i

vallagen finnes närmare bestämt,

valrätten grundas på förhållandena

vid tiden för röstlängdens tillkomst,

ändå att förändring före valet inträffar.

(Det vilande förslaget)

16.

1. Mandaten i riksdagen fördelas

mellan partier. Med parti avses varje

politisk sammanslutning eller grupp

av väljare, som uppträder i val under

särskild beteckning (partibeteckning).

2. Av mandaten äro trehundratio

fasta valkretsmandat, vilka fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet

i varje valkrets. Antalet

fasta valkretsmandat i varje valkrets

fastställes för tre år i sänder

på grundval av en beräkning av förhållandet

mellan antalet röstberättigade

i valkretsen och antalet röstbe
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

29

(Nuvarande lydelse)

§

1. Val till riksdagsmän i andra

kammaren verkställas året näst före

början av de fyra år, för vilka valen

gälla, å den dag, under september

månad, som i vallagen sägs.

2. Förordnar Konungen om nya

val, förrättas dessa ofördröjligen för

den tid, som återstår av fyraårsperioden.

3. Avgår riksdagsman innan den

tid, för vilken han blivit vald, tilländalupit,

fylles ledigheten på sått i

vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas

genom nytt val, verkställes sådant

ofördröjligen för den återstående

tiden.

(Det vilande förslaget)

rättigade i hela riket enligt närmare

föreskrifter i vallagen.

Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat,

vilka först fördelas

mellan partier på grundval av valresultatet

i hela riket och därefter

tillföras valkretsar.

För varje mandat, som parti erhållit,

utses i vederbörande valkrets

en riksdagsledamot enligt föreskrifter

som meddelas i vallagen.

3. Endast parti, som fått minst

fyra procent av rösterna i hela riket,

är berättigat att deltaga i fördelningen

av mandaten. Parti, som

fått färre röster, äger dock deltaga i

fördelningen av de fasta valkretsmandaten

i valkrets, där partiet fått

minst tolv procent av rösterna.

17.

1. De fasta valkretsmandaten fördelas

inom varje valkrets proportionellt

mellan de partier som äro berättigade

att deltaga i mandatfördelningen

i kretsen. Härvid tilldelas

mandaten ett efter annat det parti

som för varje gång uppvisar det

största jämförelsetalet. Jämförelsetalet

erhålles, så länge parti icke tilldelats

något mandat, genom att partiets

röstetal i valkretsen delas med

1/r och därefter genom att röstetalet

för varje gång delas med det tal som

motsvarar dubbla antalet mandat,

som partiet redan erhållit i valkretsen,

ökat med ett.

2. Utjämningsmandaten fördelas

mellan de partier som fått minst fyra

procent av rösterna i hela riket, på

sådant sätt att fördelningen av samt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

liga mandat i riksdagen, med undantag

av de fasta valkretsmandat som

tillfallit parti med mindre än fyra

procent av rösterna, bär proportionell

mot de i fördelningen deltagande

partiernas röstetal i hela riket.

Vid bestämmande av det sammanlagda

antal mandat i riksdagen som

parti skall ha för att bli proportionellt

representerat tillämpas fördelningsregeln

i 1 mom. på hela riket

som en valkrets. Varje parti tilldelas

så många utjämningsmandat som

behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de

fasta valkretsmandaten erhållit flera

mandat än som motsvarar den proportionella

representationen för partiet

enligt första stycket, bortses vid

fördelningen av utjämningsmandaten

från partiet och de fasta valkretsmandat

det erhållit.

3. Av de utjämningsmandat som

parti erhållit tillföres det första den

valkrets där partiet efter fördelningen

av de fasta valkretsmandaten uppvisar

större jämförelsetal än i övriga

valkretsar. Återstående utjämningsmandat

tillföras ett efter annat

den valkrets där partiet för varje

gång uppvisar störst jämförelsetal

vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln

i 1 mom. på partiets röstetal

i valkretsarna.

§ 18.

Valen till andra kammaren äro Har parti i någon valkrets erhålomedelbara

och, där två eller flera lit flera mandat än antalet på parriksdagsmän

skola utses, proportio- Hets valsedlar upptagna namn, som

nella. Vid dessa val tillkommer varje avse själva valet och ej endast ut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

31

(Nuvarande lydelse)

röstande lika röst.

Närmare bestämmelser om valen

meddelas i vallagen.

§

Till ledamöter i andra kammaren

kunna endast utses män och kvinnor,

som uppnått tjugutre års ålder

samt äga valrätt inom valkretsen

eller, där fråga är om stad, bestående

av flera valkretsar, inom någon

av dessa.

§

För en var, som blivit utsedd till

ledamot i andra kammaren, skall, på

sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt

ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överlämnas

åt den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket

justitieärendena höra.

§

Vill ledamot av andra kammaren

befattningen sig avsäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

under tid då session ej pågår, hos

Konungens befallningshavande.

§

Är någon missnöjd med val till

riksdagsman i andra kammaren, må

(Det vilande förslaget)

seende av efterträdare till avgången

ledamot, flyttas överskjutande mandat,

med motsvarande tillämpning av

17 § 3 mom., till annan valkrets, där

partiet deltager i fördelningen av

fasta valkretsmandat.

Kan mandat ej besättas enligt

första stycket, skall mandatet vara

obesatt under den tid för vilken valet

gäller.

19.

Uppkomma lika tal vid tillämpning

av 17 eller 18 §, avgöres företrädet

genom lottning.

20.

För en var, som blivit utsedd till

ledamot av riksdagen, skall, på sätt

i vallagen närmare stadgas, fullmakt

ofördröjligen utfärdas i två exemplar,

av vilka det ena överlämnas åt

den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket justitieärendena

höra.

21.

Vill ledamot av riksdagen befattningen

sig avsäga, äger han det göra

vid valtillfället eller sedermera, under

tid då session ej pågår, hos

Konungens befallningshavande.

22.

Besvär över val till riksdagen anföras

hos Konungen enligt föreskrif
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

han däröver hos Konungen anföra

besvär. För sådant ändamål äger

klaganden hos Konungens befallningshavande

åska behörigt protokollsutdrag,

vilket inom högst tre

dagar därefter bär till klaganden utlämnas;

och skall han, vid förlust

av talan, sist inom tio dagar efter

valförrättningens slut med sina till

Konungen ställda besvär inkomma

till Konungens befallningshavande,

som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar

vederbörande tillfälle att sig förklara.

Sedan den för förklarings avgivande

bestämda tid tilländalupit, har

Konungens befallningshavande att

besvären jämte alla målet rörande

handlingar ofördröjligen till

Konungen insända, varefter med målet

vidare så förhålles, som i 11 §

sägs.

c) Gemensamma bestämmelser.

§

Rösträtt må ej utövas av annan

valberättigad än den som, på sätt i

vallagen sägs, vid valförrättning personligen

sig inställer; dock må i nyssnämnda

lag bestämmas, att valberättigad,

som till följd av vistelse utom

riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse

är förhindrad att iakttaga sådan

inställelse, må före valet avgiva valsedel,

att make må avgiva valsedel

genom andra maken samt att valberättigad,

som till följd av sjukdom,

lyte, vanförhet eller hög ålder är

oförmögen att iakttaga sådan inställelse,

må avgiva valsedel genom annan

person.

(Det vilande förslaget)

ter i vallagen. Besvären prövas av

regeringsrätten.

Skall på grund av utgången av besvär

över val till riksdagen valet göras

om i en eller flera valkretsar,

gälla likväl de fullmakter som utfärdats

för riksdagens ledamöter till

dess nya ledamöter blivit utsedda.

(Denna rubrik utgår.)

24.

Rösträtt må ej utövas av annan

än den som inställer sig personligen

vid valförrättning. I vallagen må

dock för särskilda fall bestämmas

att rösträtten må utövas i annan

ordning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

§ 25.

Riksdagsmannaval förrättas med Äro i någon valkrets valsedlar till

slutna sedlar. Äro valsedlar till större antal än hälften ogiltiga, skall

större antal än hälften ogilla, varde valet göras om där.

nytt val anställt.

26.

Riksdagsmannabefattning kan endast

av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a)

den som står under förmynderskap;
b)

den som år i konkurstillstånd;

c) den som blivit förvunnen att

hava vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåvor sökt värva röster,

eller emot vedergällning avgivit sin

röst, eller genom våld eller hot stört

valfriheten.

Vad i allmän eller särskild lag

stadgas därom att i vissa fall den

som dömes till straff skall dömas

förlustig allmän befattning eller vara

obehörig att inträda i sådan befattning

skall även äga tillämpning å

riksdagsmannabefattning.

Endast den som är myndig och

upptagen i röstlängd såsom röstberättigad

kan vara ledamot av riksdagen.

§ 27.

Därest någon varder för samma tid (Denna paragraf utgår.)

vald till ledamot av bägge kamrarna

eller till ledamot av endera för två

eller flera valkretsar, må på honom

inkomma att bestämma i vilkendera

kammaren han vill inträda eller för

vilken valkrets han vill anses till

riksdagsman vald. Dock åligger honom

att hos Konungens befallningshavande

i den ort, för vilken han

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt 2 avd. Nr 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

riksdagsmannauppdrag ej mottager,

därom göra skyndsam anmälan.

28.

1. Medan session pågår göres hos

Konungen av vardera kammarens

talman anmälan om de ledigheter

inom kammaren, vilka skola under

samma eller innan nästa riksdag

fyllas, varefter Konungen anbefaller

Dess befallningsliavande föranstalta,

att riksdagsmän utses i de avgångnes

ställe.

2. Om ledighet i någondera kammaren

genom ledamots avgång uppstår

under tid, då session ej pågår,

åligger Konungens befallningshavande

att så förfara, som i 1 mom.

är sagt.

§

Riksdagsman må ej, medan session

pågår, sin befattning sig avsäga,

utan att han visar sådant hinder,

som godkännes av den kammare,

till vilken han hör er-, dock att härigenom

ingen ändring sker i vad

ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle

riksdagsmannauppdrag sig avsäga.

1. Medan session pågår göres hos

Konungen av riksdagens talman anmälan

om de ledigheter inom riksdagen,

vilka skola under samma eller

före nästa riksdag fyllas, varefter

Konungen anbefaller Dess befallningshavande

föranstalta, att riksdagsmän

utses i de avgångnes ställe.

2. Om ledighet genom ledamots avgång

uppstår under tid, då session

ej pågår, åligger Konungens befallningshavande

att så förfara, som i

1 mom. är sagt.

29.

Riksdagsman må ej, medan session

pågår, sin befattning sig avsäga,

utan att han visar sådant hinder,

som godkännes av riksdagen; dock

att härigenom ingen ändring sker i

vad ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle

riksdagsmannauppdrag sig

avsäga.

§ 30.

Befinner sig --—- —--kunna upprepas.

För beslut av riksdagen, som i

första stycket sägs, erfordras, att

minst tre fjärdedelar av de röstande

i vardera kammaren vid votering instämt

i beslutet.

Förlängning av valperiod medför

ej inskränkning i Konungens rätt att

förordna om nya val.

För beslut av riksdagen, som i

första stycket sägs, erfordras, att

minst tre fjärdedelar av de röstande

vid votering instämt i beslutet.

Förlängning av valperiod medför

ej inskränkning i rätten att förordna

om nyval enligt 108 § regeringsformen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr i år 1969

35

(Nuvarande lydelse)

(Det vilande förslaget)

Riksdags början och upplösning.

§

1. Innan riksdagen------

2. Vardera kammaren tillkommer

dock sedan att pröva behörigheten

till riksdagsmannakallets utövande,

ej mindre för sådana dess medlemmar,

vilkas fullmakter ej blivit godkända,

än även för dem, emot vilka

eljest, till följd av denna grundlag,

anmärkning förekommer. Den, om

vars riksdagsmannarätt fråga är hos

kammare väckt, bibehåller emellertid

sin befattning såsom ledamot i

kammaren, intill dess han blivit därtill

obehörig förklarad.

§

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av den

i nästföregående paragraf mom. 1

föreskrivna granskning blivit av

chefen för det departement, till vilket

justitieärendena höra, eller den i

hans ställe förordnad är, meddelad

kamrarna, var i vad dess ledamöter

angår, välje vardera kammaren

bland sina ledamöter talman samt

en förste och en andre vice talman.

Vid val av talmän och vice talmän

skall den anses vald, som erhållit

Riksdags början och avbrytande av

riksdagssession.

32.

- genast verkställas.

2. Riksdagen tillkommer dock sedan

att pröva behörigheten till riksdagsmannakallets

utövande, ej mindre

för sådana dess medlemmar, vilkas

fullmakter ej blivit godkända,

än även för dem, emot vilka eljest,

till följd av denna grundlag, anmärkning

förekommer. Den, om vars riksdagsmannarätt

fråga är hos riksdagen

väckt, bibehåller emellertid sin

befattning såsom ledamot, intill dess

han blivit därtill obehörig förklarad.

33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av den

i 32 § 1 mom. föreskrivna granskningen

blivit av chefen för det departement,

till vilket justitieärendena

höra, eller den i hans ställe förordnad

är, meddelad riksdagen, välje

riksdagen bland sina ledamöter talman

samt en förste, en andre och en

tredje vice talman. Talmännen väljas

var för sig i nu nämnd ordning.

Vid valet tillämpas acklamationsförfarande,

om ledamot ej begär att valet

skall förrättas med slutna sedlar.

Förrättas valet med slutna sedlar,

är den vald som erhållit mer än

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

mer än hälften av de avgivna rösterna.

Närmare bestämmelser om

sådant val meddelas uti den i § 78

omförmälda riksdagsstadgan.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt

rum, föres i vardera kammaren ordet

av den därstädes närvarande

ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,

och, där två eller flera ledamöter

i lika många riksdagar deltagit,

den av dem, som är till levnadsåren

äldst.

3. Där talman eller vice talman under

riksdag med döden avgår eller

sin befattning frånträder, välje kammaren

så snart ske kan ny talman

eller vice talman.

4. Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talmännen i

någon av riksdagens kamrar utses

under ordförandeskap, som i mom.

2 sägs, en av kammarens övriga ledamöter

att tjänstgöra såsom talman,

till dess förfallet upphört.

(Det vilande förslaget)

hälften av de avgivna rösterna. Uppnås

icke sådan röstövervikt, förrättas

nytt val. Får ej heller då någon

mer än hälften av de avgivna rösterna,

förrättas ett tredje val mellan de

två som vid den andra omröstningen

uppnått de högsta röstetalen. Vid

tredje omröstningen är den vald som

erhållit de flesta rösterna. Uppkomma

lika röstetal i andra eller tredje

omröstningen, avgöres företrädet genom

lottning.

2. Innan val enligt 1 mom. ägt

rum, föres ordet av den närvarande

ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,

och, där två eller flera ledamöter

i lika många riksdagar deltagit,

den av dem, som är till levnadsåren

äldst.

3. Där talman eller vice talman

under riksdag med döden avgår eller

sin befattning frånträder, välje riksdagen

så snart ske kan ny talman

eller vice talman.

4. Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talmännen utses

under ordförandeskap, som i 2 mom.

sägs, en av riksdagens övriga ledamöter

att tjänstgöra såsom talman,

till dess förfallet upphört.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas

senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På den tid

skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst

med dem hållen är, samman
-

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas

senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På den tid

skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst

med dem hållen är, samman
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

37

(Nuvarande lydelse)

komma på rikssalen, där Konungen

eller, då Han så för gott finner, statsministern

eller annan statsrådsledamot

förer ordet. Vid detta tillfälle

låter Konungen till riksdagen i två

exemplar, därav ett tillställes vardera

kammaren, överlämna propositionen

angående statsverkets tillstånd

och behov, innefattande även

förslag rörande sättet att genom bevillningar

fylla vad staten utöver de

ordinarie inkomsterna erfordrar,

ävensom berättelse om vad i rikets

styrelse sedan nästföregående riksdags

början sig tilldragit. Har

Konungen enligt § 2 sammankallat

riksdagen till dag före den 10 januari,

må dock nämnda proposition

och berättelse tillställas kamrarna i

annan ordning, dock ej senare än vid

det sammanträde som infaller näst

efter den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder

efter upplösning, varom i §5 stadgas,

skall sådan berättelse, som nyss

sagts, ej överlämnas och skall proposition

angående statsverkets tillstånd

och behov framläggas blott om

riksstaten icke blivit reglerad.

Då Konungen, på sätt nu är sagt,

riksdag öppnat, framföre, vid samma

tillfälle, kamrarnas talmän till

Konungen, i kamrarnas namn, deras

undersåtliga vördnad.

(Det vilande förslaget)

komma på rikssalen, där Konungen

eller, då Han så för gott finner, statsministern

eller annan statsrådsledamot

förer ordet. Vid detta tillfälle

låter Konungen till riksdagen överlämna

propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov, innefattande

även förslag rörande sättet att

genom bevillningar fylla vad staten

utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar,

ävensom berättelse om vad

i rikets styrelse sedan nästföregående

riksdags början sig tilldragit. Har

Konungen enligt 2 § sammankallat

riksdagen till dag före den 10 januari,

må dock nämnda proposition

och berättelse tillställas riksdagen i

annan ordning, dock ej senare än vid

det sammanträde som infaller näst

efter den 11 januari.

Vid riksdag som sammanträder

efter nyval, varom i 108 § regeringsformen

stadgas, skall sådan berättelse,

som nyss sagts, ej överlämnas

och skall proposition angående

statsverkets tillstånd och behov framläggas

blott om riksstaten icke blivit

reglerad.

Då Konungen, på sätt mi är sagt,

riksdag öppnat, framföre, vid samma

tillfälle, riksdagens talman till

Konungen, i riksdagens namn, dess

undersåtliga vördnad.

§ 35.

Vill Konungen, då session pågår, Förordnande om nyval enligt

förordna om nya val i hela riket till 108 § regeringsformen tillkännagibåda

kamrarna eller den ena av dem, ves, då session pågår, genom öppet

meddelar Konungen, sedan Han låtit brev, vilket uppläses i riksdagen av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

till rikssalen kalla riksdagen, densamma

därstädes Sitt beslut härom.

Beslutet må ock, där Konungen så

prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna

genom öppet brev, som i vardera

kammaren samtidigt uppläses

av en statsrådets ledamot, den

Konungen därtill förordnat, och vare

riksdagen efter uppläsandet omedelbart

upplöst.

(Det vilande förslaget)

statsministern eller annan ledamot

av statsrådet som Konungen förordnat

därtill, och i annat fall genom

allmän kungörelse.

Beslut att avbryta riksdagssession

tillkännagives genom öppet brev på

sätt som föreskrives i första stycket.

Efter tillkännagivandet skall sessionen

omedelbart avslutas.

§ 36.

1. Å varje riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas:

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, tre

lagutskott, ett jordbruksutskott samt

ett allmänt beredningsutskott. Dessa

riksdagens ständiga utskott skola

bestå: utrikesutskottet av sexton,

konstitutionsutskottet av tjugu,

statsutskottet av trettio, bevillningsutskottet

av tjugu, bankoutskottet av

sexton, varje lagutskott av sexton,

jordbruksutskottet av tjugu samt

allmänna beredningsutskottet av tjugufyra

ledamöter, vilka vardera kammaren

till halva antalet inom sig väljer;

ankommande på kamrarnas

sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara av nöden, tillsätta

särskilt utskott för upptagande av

frågor, som tillhöra ständigt utskotts

behandling, så ock att, därest annat

utskott än utrikesutskottet anmäler

behov av förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

Finnes fråga äga nära samband

med ämne, som tillhör visst ständigt

utskotts behandling, må frågan kun
-

1. Å varje riksdag skola, inom sex

dagar efter dess öppnande, tillsättas:

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, fyra

lagutskott, ett jordbruksutskott samt

ett allmänt beredningsutskott. Dessa

riksdagens ständiga utskott skola

bestå: utrikesutskottet av sjutton,

konstitutionsutskottet av tjugusju,

statsutskottet av fyrtiofem, bevillningsutskottet

av tjugusju, bankoutskottet

av sjutton, varje lagutskott

av sjutton, jordbruksutskottet av

sjutton samt allmänna beredningsutskottet

av sjutton ledamöter, vilka

riksdagen inom sig väljer.

Riksdagen äger tillsätta särskilt

utskott för upptagande av frågor,

som tillhöra ständigt utskotts behandling,

och på framställning av

utskott öka dess ledamotsantal.

2. Finnes fråga äga nära samband

med ämne, som tillhör visst ständigt

utskotts behandling, må frågan kun
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

39

(Nuvarande lydelse)

na till nämnda utskott hänvisas,

ändå att den enligt föreskrifterna i

§§ 37—44 skolat handläggas av annat

ständigt utskott.

2. Väckes i någondera kammaren

fråga, som blott rör kammaren enskilt,

må inom kammaren tillsättas

enskilt utskott, bestående av så

många ledamöter, som kammaren

aktar nödigt.

3. Vardera kammaren utser ock

inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter

avgå eller få förfall,

i deras ställe inträda. Antalet suppleanter

i utrikesutskottet skall vara

åtta från vardera kammaren.

4. Å riksdag, som sammanträder

efter upplösning, varom i § 5 stadgas,

skola ej flera utskott tillsättas,

än som erfordras.

5. Om val till utskott gäller vad i

§75 finnes stadgat ävensom de bestämmelser,

som därom meddelas

uti den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.

6. Statsrådsledamot må —----

Ej må statsrådsledamot, justitie
råd

eller regeringsråd i utskott deltaga,

dock att beträffande utrikesutskottet

gäller vad i §37 mom. 2

sägs.

Ej heller må någon, av vilken riksdagen

kan fordra redo och ansvar,

inväljas i utskott, där redovisning

för hans egna ämbetsåtgärder kan

förekomma. Vad nu stadgats skall

likväl ej utgöra hinder att i statsutskottet

invälja förutvarande ledamot

av statsrådet, dock utan rätt för

denne att inom utskottet deltaga i

behandling av ärende, varom i § 39

mom. 2 förmäles.

(Det vilande förslaget)

na till nämnda utskott hänvisas, ändå

att den enligt föreskrifterna i 37

—44 §§ skolat handläggas av annat

ständigt utskott.

3. Riksdagen utser ock inom sig

suppleanter att, när utskottsledamöter

avgå eller få förfall, i deras ställe

inträda.

4. Å riksdag, som sammanträder

efter nyval, varom i 108 § regeringsformen

stadgas, skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras.

5. Om val till utskott gäller vad i

75 § finnes stadgat ävensom de bestämmelser,

som riksdagen meddelar

därom enligt 78 §.

•------ — hans avgång.

Statsrådsledamot, justitieråd eller

regeringsråd må ej deltaga i utskott,

dock att beträffande utrikesutskottet

gäller vad i 37 § 2 mom. sägs.

Ej heller må någon, av vilken

riksdagen kan fordra redo och ansvar,

inväljas i utskott, där redovisning

för hans egna ämbetsåtgärder

kan förekomma.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

8 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

lagen om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande

ävensom den riksdagsstadga, vilken

riksdagen jämlikt § 78 äger

fastställa, samt att hos riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem

utskottet anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa, så

ock att meddela utlåtande över de

från kamrarna till utskottet hänvisade

frågor rörande grundlagarna

samt ovan omförmälda lagar och

stadgar.

2. Utskottet skall — —--— —

3. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll; dock

gälle vad i 105 § regeringsformen

finnes om vissa protokoll särskilt

föreskrivet. Om utskottets rätt och

plikt att, efter granskning av protokollen,

hos riksdagen anmäla de

anmärkningar, vartill denna granskning

funnits föranleda, eller eljest

vidtaga den med anledning av gjord

anmärkning erforderliga åtgärd,

så ock att, när av riksdagsman eller

av annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller

föredragande sitt ämbete på obehörigt

sätt utövat, däröver, före frågans

avgörande av riksdagen, avgiva yttrande

därom är i regeringsformen

stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl att,

då olika meningar mellan kamrarna

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

lagen om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar,

vallagen, stadgan om ersättning för

riksdagsmannauppdragets fullgörande

ävensom de föreskrifter, vilka

riksdagen fastställer jämlikt 78 §,

samt att hos riksdagen föreslå de

ändringar däruti, dem utskottet anser

högst nödiga eller nyttiga och

möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande över de från riksdagen

till utskottet hänvisade frågor

rörande grundlagarna samt ovan

omförmälda lagar och andra föreskrifter.

utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att granska

statsrådens ämbetsutövning och

regeringsår endenas handläggning.

Härom stadgas i regeringsformen.

4. Utskottet tillkommer jämväl att

skilja mellan riksdagen och dess tal
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

41

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

uppstå, till vilket utskott uppkomna man, då den senare vägrar proposifrågor

och ämnen böra hänvisas, tion.

därom besluta, så ock att skilja mellan

kammare och dess talman, då den

senare vägrar proposition.

5. I den —---— — tystnadspliktens iakttagande.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga

tillgång till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att,

i den mån det icke gäller jordbruksärenden

eller riksdags- och revisionsmstnader

eller kostnader för rikslagens

hus och riksdagens verk,

granska, utreda och uppgiva statsverkets

tillstånd och förvaltning

samt föreslå vad till fyllandet av

dess behov erfordras, varvid nödiga

indragningar och besparingar böra

iakttagas. Utskottet åligger därjämte

att, antingen i den ordning § 47

stadgar gemensamt med eller eljest

efter samråd med de övriga utskott,

vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna statsverkets

ordinarie inkomster, uppgiva huru

mycket bör genom bevillningar utgöras

samt uppgöra förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock att

efterse och granska, huruvida gjorda

eller förordnade utbetalningar av

statsmedlen icke överstiger beloppet

av de huvudtitlar, vilka av riksdag

uti uppgjord statsreglering blivit

fastställda, och huruvida utbetalningarna

äro grundade på behörigen

Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga tillgång

till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att, i den

mån det icke gäller jordbruksärenden

eller riksdags- och revisionskostnader

eller kostnader för riksdagens

hus och riksdagens verk,

granska, utreda och uppgiva statsverkets

tillstånd och förvaltning

samt föreslå vad till fyllandet av

dess behov erfordras, varvid nödiga

indragningar och besparingar böra

iakttagas. Utskottet åligger därjämte

att, antingen i den ordning

47 § stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga

utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna

statsverkets ordinarie inkomster,

uppgiva huru mycket bör genom bevillningar

utgöras samt uppgöra förslag

till riksstat.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

upprättade stater, eller Konungens i

föreskriven ordning utfärdade anordningar,

samt styrkta med behöriga

kvittenser av dem, som medlen

emottagit. Skulle mot riksdagens beslut

de till någon huvudtitel anslagna

summor befinnas dragna till andra

ändamål än dem, som under samma

huvudtitel höra, eller något av

riksdagen fastställt anslag befinnas

överskridet, skall utskottet hos kamrarna

göra anmälan emot den ämbetsman,

som en sådan anordning

kontrasignerat eller underskrivit,

varefter förfares enligt 106 och

107 §§ i regeringsformen. Ej må

dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen,

utskottet i något klander

av Konungens gjorda anordningar

ingå; ej heller de för statsutgifterna

redovisande tjänstemän personligen

för utskottet eller riksdagen

till ansvar ställas, utan må, där så

nödigt finnes, hos Konungen av riksdagen

anmälas de anledningar, som

förekommit att emot någon sådan

tjänsteman i laglig ordning ansvar

yrka.

§

1. Bevillningsutskottet åligger att

bereda alla dit från kamrarna hänvisade

frågor, som angå föreskrifter

om bevillnings utgörande. Utskottet

har även att, antingen i den ordning

§ 47 stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga

utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna inkomsterna

av de särskilda bevillningarna

samt, sedan statsverkets

behov blivit utredda och bestämda,

(Det vilande förslaget)

40.

1. Bevillningsutskottet åligger att

bereda alla dit från riksdagen hänvisade

frågor, som angå föreskrifter

om bevillnings utgörande. Utskottet

har även att, antingen i den ordning

47 § stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga

utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna inkomsterna

av de särskilda bevillningarna

samt, sedan statsverkets

behov blivit utredda och bestämda,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

43

(Nuvarande lydelse)

föreslå sättet att genom bevillning

åvägabringa j ämvikt i statsregleringen.

Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor

föreslå vad det anser billigt

och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

kommunala skatter samt, jämväl

i andra fall än i mom. 1 avses, rörande

alkoholhaltiga varor.

(Det vilande förslaget)

föreslå sättet att genom bevillning

åvägabringa j ämvikt i statsregleringen.

Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor

föreslå vad det anser

billigt och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från riksdagen

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

kommunala skatter samt, jämväl

i andra fall än i mom. 1 avses, rörande

alkoholhaltiga varor.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka

och utreda riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och tillstånd

samt att föreslå och i mål, för

vilka utskottet fått sig sådan makt

av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter

om bankens och riksgäldskontorets

förvaltning ävensom att

föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets

behov erfordras. Utskottet

skall ock meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning av de

från kamrarna dit hänvisade frågor,

som avse användningen av de under

riksgäldskontorets förvaltning stående

utlåningsfonder.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från kamrarna

hänvisade frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

lagar och författningar rörande såväl

riksbanken som andra bankinrättningar

samt om rikets mynt

ävensom sådana frågor om det eko
-

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka

och utreda riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och tillstånd

samt att föreslå och i mål, för

vilka utskottet fått sig sådan makt

av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter

om bankens och riksgäldskontorets

förvaltning ävensom att

föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets

behov erfordras. Utskottet

skall ock meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning av de

från riksdagen dit hänvisade frågor,

som avse användningen av de

under riksgäldskontorets förvaltning

stående utlåningsfonder.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från riksdagen

hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

såväl riksbanken som andra

bankinrättningar samt om rikets

mynt ävensom sådana frågor om

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

nomiska livets eller särskilda näringsgrenars

organisation och förhållanden,

vilka ej äro av beskaffenhet

att böra av annat utskott behandlas.

3. Utskottet skall jämväl undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov avlåtna proposition,

vad angår riksdags- och

revisionskostnader ävensom kostnader

för riksdagens hus och riksdagens

verk, och med anledning därav

liksom ock med avseende å övriga

från kamrarna dit hänvisade frågor

i dessa ämnen avgiva utlåtanden och

förslag.

(Det vilande förslaget)

det ekonomiska livets eller särskilda

näringsgrenars organisation och förhållanden,

vilka ej äro av beskaffenhet

att böra av annat utskott behandlas.

3. Utskottet skall jämväl undfå del

av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov avlåtna proposition,

vad angår riksdags- och revisionskostnader

ävensom kostnader

för riksdagens hus och riksdagens

verk, och med anledning därav liksom

ock med avseende å övriga från

riksdagen dit hänvisade frågor i dessa

ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

§

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning

av de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och kyrkolag,

likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas av

Konung och riksdag samfällt.

2. Det tillkommer------

3. Fördelning mellan lagutskotten

av till dem hörande ärenden verkställes

på sätt riksdagen bestämmer.

§

Jordbruksutskottet, som skall erhålla

del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till

riksdagen avgivna proposition i vad

den angår jordbruksärenden, åligger

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning

av de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från riksdagen

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och kyrkolag,

likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas av

Konung och riksdag samfällt,

göra hemställan.

3. Bestämmelser om fördelningen

mellan lagutskotten av de till dem

hörande ärendena meddelas av riksdagen

enligt 78 §.

43.

Jordbruksutskottet, som skall erhålla

del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till

riksdagen avgivna proposition i vad

den angår jordbruksärenden, ålig
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

45

(Nuvarande lydelse)

att granska samt, med iakttagande

av nödiga indragningar och besparingar,

utreda och uppgiva statsverkets

behov med hänsyn till denna

styrelsens gren ävensom att för övrigt

avgiva betänkanden och förslag

i anledning av de från kamrarna till

utskottet hänvisade jordbruksärenden.

§

Allmänna beredningsutskottet skall

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de, såsom icke

tillhörande annat utskotts behandling,

från kamrarna dit hänvisade

frågor av beskaffenhet att utskotts

yttrande däröver erfordras.

§

Omröstning inom------

Om val, som inom utskott förrättas,

gäller vad i § 75 mom. 2 finnes

därom stadgat.

Ledamot, som i utskotts beslut ej

instämt, är obetaget att jämte utskottets

yttrande lämna kamrarna

del av sin skiljaktiga mening, som i

sådant fall bör till utskottet skriftligen

avgivas. Dock må utskottets betänkande

därigenom icke uppehållas.

§

Val av ledamöter och suppleanter

i utrikesutskottet, varom stadgas i

§ 36, gälle ock som val av ledamöter

och suppleanter till den i § 54 regeringsformen

omförmälda utrikesnämnd.

Ledamot av nämnden utövar

sin befattning till dess nytt val till

(Det vilande förslaget)

ger att granska samt, med iakttagande

av nödiga indragningar och besparingar,

utreda och uppgiva statsverkets

behov med hänsyn till denna

styrelsens gren ävensom att för övrigt

avgiva betänkanden och förslag

i anledning av de från riksdagen till

utskottet hänvisade jordbruksärenden.

44.

Allmänna beredningsutskottet skall

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de, såsom icke

tillhörande annat utskotts behandling,

från riksdagen dit hänvisade

frågor av beskaffenhet att utskotts

yttrande däröver erfordras.

48.

— ur rösturnan.

Om val, som inom utskott förrättas,

gäller vad i 75 § 3 mom. finnes

därom stadgat.

Ledamot, som i utskotts beslut ej

instämt, är obetaget att jämte utskottets

yttrande lämna riksdagen

del av sin skiljaktiga mening, som i

sådant fall bör till utskottet skriftligen

avgivas. Dock må utskottets betänkande

därigenom icke uppehållas.

49.

Varje riksdag skall inom sex dagar

efter riksdagens öppnande inom

sig välja den i 54 § regeringsformen

omförmälda utrikesnämnd. Nämnden

skall bestå av nio ledamöter och

nio suppleanter. Val av utrikesnämnd

gäller till dess nytt sådant

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,

som avgår ur riksdagen innan

den tid, för vilken han blivit

vald till riksdagsman, tilländalupit,

eller som utnämnes till statsråd, ej

vidare skall anses tillhöra nämnden.

Förordnar Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

behålle utan hinder därav nämndens

ledamöter sina befattningar.

Inträffar ledighet--—---

Konungen sammankallar---

Skulle minst sex av nämndens ledamöter

hos ministern för utrikes

ärendena göra framställning om rådplägning

i viss uppgiven fråga, varder

nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock

suppleant, skall första gången han

är närvarande vid sammanträde med

nämnden avgiva försäkran om iakttagande

av den i § 54 regeringsformen

stadgade tystnadsplikten.

(Det vilande förslaget)

val förrättas, dock att ledamot, som

avgår ur riksdagen innan den tid, för

vilken han blivit vald till riksdagsman,

tilländalupit, eller som utnämnes

till statsråd, ej vidare skall anses

tillhöra nämnden.

— därvid närvara.

---förordnar Konungen.

Skulle minst fyra av nämndens

ledamöter hos ministern för utrikes

ärendena göra framställning om rådplägning

i viss uppgiven fråga, varder

nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden, så ock

suppleant, skall första gången han

är närvarande vid sammanträde med

nämnden avgiva försäkran om iakttagande

av den i 54 § regeringsformen

stadgade tystnadsplikten.

Ärendenas behandling i kamrarna.

§

Talmännen skola tillse, att nödig

skyndsamhet och största möjliga

planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets

bedrivande.

Vardera kammaren skall utse fyra

ledamöter att jämte talmånnen och

vice talmännen samt de ständiga utskottens

ordförande rådpläga om vad

i avseende å ärendenas behandling i

utskott och kamrar må vara att iakttaga

för vinnande av nämnda syfte

(talmanskonferensen). Närmare bestämmelser

om talmanskonferensen

meddelas uti den i § 78 omförmälda

riksdagsstadgan.

Ärendenas behandling i riksdagen.

50.

Talmannen skall tillse, att nödig

skyndsamhet och största möjliga

planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets

bedrivande.

Riksdagen skall utse minst fyra

ledamöter att jämte talmannen och

vice talmännen samt de ständiga utskottens

ordförande rådpläga om vad

i avseende å ärendenas behandling

i riksdagen och dess utskott må vara

att iakttaga för finnande av nämnda

syfte (talmanskonferensen). Närmare

bestämmelser om talmanskonferensen

meddelas av riksdagen enligt

78 §.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

47

(Nuvarande lydelse)

T almännen eller, i händelse av förfall

för dem, vice talmännen åligger,

var för sin kammare, att utfärda

kallelse till sammanträden, att ärendena

därvid föredraga, att upptaga,

reda och framställa de yttrade meningarna,

att göra propositioner för

besluts fattande och vidmakthålla

ordning vid sammanträdena, allt efter

de föreskrifter denna grundlag

innehåller. Dock må den, som talmansbefattningen

utövar, ej deltaga

i överläggning och ej heller något

annat föreslå, än som erfordras till

verkställighet av grundlagarna, av

riksdagens eller kamrarnas särskilda

beslut eller i övrigt av de reglementariska

stadganden, som för riksdagsärendenas

behandling blivit antagna.

Talman äger ej makt att, utan

kammarens samtycke, något dess

sammanträde avsluta.

§

Vid kammares sammanträde äger

varje dess ledamot rätt att, med de

undantag denna riksdagsordning

stadgar eller kammare med stöd därav

föreskriver, till protokollet fritt

tala och utlåta sig i alla frågor, som

under överläggning komma, och om

lagligheten av allt, som inom kammaren

sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning,

han därtill sig anmält och uppropad

bliver. Dock må ledamot, på sätt

kammaren särskilt föreskriver, kunna

för genmäle till annan talare erhålla

ordet i annan ordning.

(Det vilande förslaget)

51.

Talmannen eller, i händelse av

förfall för honom, vice talman åligger

att utfärda kallelse till riksdagens

sammanträden, att ärendena

därvid föredraga, att upptaga, reda

och framställa de yttrade meningarna,

att göra propositioner för besluts

fattande och vidmakthålla ordning

vid sammanträdena, allt efter

de föreskrifter denna grundlag innehåller.

Dock må den, som talmansbefattningen

utövar, ej deltaga i

överläggning och ej heller något annat

föreslå, än som erfordras till

verkställighet av grundlagarna, av

riksdagens särskilda beslut eller i

övrigt av de reglementariska stadganden,

som för riksdagsärendenas

behandling blivit antagna.

Talman äger ej makt att, utan

riksdagens samtycke, något dess

sammanträde avsluta.

52.

Vid riksdagens sammanträde äger

varje dess ledamot rätt att, med de

undantag denna riksdagsordning

stadgar eller riksdagen med stöd

därav föreskriver, till protokollet

fritt tala och utlåta sig i alla frågor,

som under överläggning komma,

och om lagligheten av allt, som

inom riksdagen sig tilldrager.

Talmannen bestämmer ordningen

mellan de ledamöter som före överläggningen

i viss fråga anmält, att

de vilja yttra sig. Ledamöter som

begära ordet under överläggningen

uppropas i den ordning vari de an
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

mält sig. Dock må ledamot, på sätt

riksdagen föreskriver enligt 78 §,

kunna för genmäle till annan talare

erhålla ordet i annan ordning.

Riksdagsman må, på sätt riksdagen

föreskriver enligt 78 §, till ledamot

av statsrådet framställa spörsmål

i ämne utom föredragningslistan.

Sådana spörsmål äro antingen

interpellationer eller enkla frågor

för upplysningars inhämtande. Riksdagen

må föreskriva inskränkningar

i ledamots rätt att erhålla ordet i

samband med framställande av interpellationer

eller besvarande av

enkla frågor, så ock begränsa den

tid under vilken talare må hava ordet

i samband med besvarande av

enkla frågor.

Genom särskilt beslut äger riksdagen

även i samband med överläggningen

i viss fråga på förslag av talmannen

begränsa tiden för anförande

i frågan. Sådant beslut fattas utar.

föregående överläggning.

Ej må--—---utom protokollet.

Riksdagsman må, på sätt kammare

särskilt föreskriver, till ledamot

av statsrådet framställa spörsmål i

ämne utom föredragningslistan. Sådana

spörsmål äro antingen interpellationer

eller enkla frågor för upplysningars

inhämtande. Kammaren

må föreskriva inskränkningar i ledamots

rätt att erhålla ordet i samband

med framställande av interpellationer

eller besvarande av enkla frågor.

Ingen må tillåta sig personligen

förolämpande uttryck eller eljest

uppträda på ett mot god ordning

stridande sätt. Sker det, och låter

den felande sig icke av talmannens

föreställning rätta, äger talmannen

fråntaga honom ordet. Har sådant

ägt rum, må den felande för det sammanträdet

icke vidare yttra sig. Väckes

förslag, att den ledamot, som sålunda

sig förgått, därjämte må av

talmannen erhålla varning eller att

saken bör till laga domstols behandling

överlämnas, skall beslut däröver

av kammaren vid nästa sammanträde

utan föregående överläggning fattas.

Ingen må tillåta sig personligen

förolämpande uttryck eller eljest

uppträda på ett mot god ordning

stridande sätt. Sker det, och låter

den felande sig icke av talmannens

föreställning rätta, äger talmannen

fråntaga honom ordet. Har sådant

ägt rum, må den felande för det sammanträdet

icke vidare yttra sig. Väckes

förslag, att den ledamot, som

sålunda sig förgått, därjämte må av

talmannen erhålla varning eller att

saken bör till laga domstols behandling

överlämnas, skall beslut däröver

av riksdagen vid nästa sammanträde

utan föregående överläggning fattas.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

49

(Nuvarande lydelse)

§

Ej må riksdagen eller kamrarna i

Konungens närvaro över något ämne

rådpläga eller besluta; ej heller må

riksföreståndare övervara kamrarnas

överläggningar eller beslut.

Uti vardera kammaren äga statsrådets

ledamöter tillträde, med rättighet

att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten, där de ej äro ledamöter

av kammaren.

I mål, som personligen rörer någon

ledamot i kammare, må han väl

överläggningarna, men ej beslutet,

övervara.

(Det vilande förslaget)

53.

Ej må riksdagen i Konungens närvaro

över något ämne rådpläga eller

besluta; ej heller må riksföreståndare

övervara riksdagens överläggningar

eller beslut.

Ledamot av statsrådet, som ej tillhör

riksdagen, äger tillträde till riksdagens

sammanträden, med rättighet

att deltaga i överläggningarna men

ej i besluten.

I mål, som personligen rörer någon

ledamot av riksdagen, må han

väl överläggningarna, men ej beslutet,

övervara.

Konungens skrivelser och propositioner

tillställas båda kamrarna

samt böra alltid vara åtföljda av

statsrådets och, då lagrådet avgivit

utlåtande, jämväl dess yttrande.

Propositioner böra-----

Propositioner, som-----

Övriga propositioner,----

§

1. Motion må av riksdagsman i

den kammare, han tillhör, göras inom

femton dagar från den dag, då

propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov kom kammaren

till handa.

Motion, som föranledes av kungl.

proposition, vilken efter öppnandet

till riksdagen avlämnats, må dock

väckas sist vid det sammanträde,

som infaller näst efter tio dagar från

det propositionen kom kammaren till

handa. I sistnämnda fall äge likväl

4 — Bihang till riksdagens protokoll

54.

Konungens skrivelser och propositioner

till riksdagen böra alltid vara

åtföljda av statsrådets och, då

lagrådet avgivit utlåtande, jämväl

dess yttrande.

— göra låter.

—- allvarligt men.

--dess avlåtande.

55.

1. Motion må av riksdagsman väckas

inom femton dagar från den dag,

då propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov överlämnades

till riksdagen.

Motion, som föranledes av proposition,

vilken efter öppnandet till

riksdagen avlämnats, må dock väckas

sist vid det sammanträde, som

infaller näst efter tio dagar från det

propositionen anmäldes i riksdagen

av talmannen. I sistnämnda fall äge

1969. 5 samt. 2 avd. Nr 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

kammare, därest den med hänsyn

till infallande helg eller ärendets synnerliga

omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden,

dock längst till det sammanträde,

som infaller näst efter

femton dagar från det propositionen

kom kammaren till handa. Fråga om

sådan utsträckning må ej väckas senare

än vid andra sammanträdet efter

det, då propositionen kom kammaren

till handa.

Har behandlingen av proposition

eller framställning från något riksdagens

verk uppskjutits till höstsession,

må motion, som föranledes av

propositionen eller framställningen,

väckas sist dagen efter höstsessionens

början.

Vad i andra stycket stadgas skall

äga motsvarande tillämpning i fråga

om motion, som föranledes av framställning

från något riksdagens verk.

I sådant fall skall tiden för motions

väckande räknas från den dag, då

anmälan om framställningens ingivande,

på sätt riksdagen föreskriver,

delgives kammaren.

I frågor, som röra någondera kammaren

enskilt, samt i frågor, som av

redan inom någondera kammaren

fattat beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbar
-

(Det vilande förslaget)

likväl riksdagen, därest den med

hänsyn till infallande helg eller

ärendets synnerliga omfattning finner

sådant nödigt, medgiva utsträckning

av motionstiden, dock längst till

det sammanträde, som infaller näst

efter femton dagar från det propositionen

anmäldes. Fråga om sådan

utsträckning må ej väckas senare än

vid andra sammanträdet efter det,

då propositionen anmäldes.

Har behandlingen av sådan proposition,

som anmälts i riksdagen

efter den 10 maj, uppskjutits till

höstsession, må motion, som föranledes

av propositionen, väckas sist

dagen efter höstsessionens början.

I frågor, som omedelbart föranledas

av något av riksdagen redan fattat

beslut eller av annan under riksdagen

inträffad händelse, må motion

väckas, så länge session pågår.

ligen föranledas, må motion framställas,

så länge session pågår.

Motion bör--—--— beskaffenhet sammanföras.

2. Riksdagen äger meddela bestämmelser

enligt 78 § om hur beslut

av riksdagen må påkallas i frågor

som röra riksdagen enskilt eller riksdagsförvaltningen

och om motionsrätt

i anledning av framställningar

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

2. Konungens propositioner, så

ock motioner i ämnen, som tillhöra

ständigt utskotts behandling, kunna

icke till avgörande i kammare företagas,

innan utskott däröver avgivit

yttrande. Frågor, som röra någondera

kammaren enskilt, må genast

avgöras.

(Det vilande förslaget)

och redogörelser från riksdagens

verk eller organ som helt eller delvis

utses av riksdagen.

3. Proposition eller motion kan

icke upptagas till avgörande i riksdagen,

innan utskott avgivit yttrande

däröver.

§

Prövar Konungen lämpligt att i

fråga, som angår rikets förhållande

till främmande makt, eller i annat

ärende av större allmänt intresse

meddelande muntligen göres till riksdagen,

tillkommer det statsrådsledamot,

som Konungen därtill förordnar,

att i vardera kammaren lämna

meddelandet. Ej vare ledamot av

kammaren förmenat att yttra sig

över vad sålunda meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall,

som här avses, kamrarnas sammanträden

skola hållas inom lyckta dörrar.

§

Därest av riksdagsman eller av annat

utskott än konstitutionsutskottet,

fråga hos kamrarna väckes, att

statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utövat, böra därvid

endast följande ordalag nyttjas: »det

är anledning till anmärkning mot

statsrådet, eller den eller den ledamoten

eller föredraganden, varom

Prövar Konungen lämpligt att i

fråga, som angår rikets förhållande

till främmande makt, eller i annat

ärende av större allmänt intresse

meddelande muntligen göres till riksdagen,

tillkommer det statsrådsledamot,

som Konungen därtill förordnar,

att i riksdagen lämna meddelandet.

Ej vare ledamot av riksdagen

förmenat att yttra sig över vad sålunda

meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall,

som här avses, riksdagens sammanträde

skall hållas inom lyckta dörrar.

57.

Yrkande om misstroendeförklaring

enligt 107 § regeringsformen skall

framställas vid sammanträde med

riksdagen. Sådant ärende må ej hänvisas

till utskott. Ärendet skall ligga

på bordet till det andra sammanträdet

efter det, då yrkandet framställdes,

och avgöras senast vid det därpå

följande sammanträdet.

Yrkande om misstroendeförkla
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

remiss begäres till konstitutionsutskottet,

inför vilket anledningen skall

uppgivas». Sådan remiss skall då genast

ovägerligen verkställas. Vid

kammarens överläggning om sådan

fråga gälle i avseende på Konungens

beslut uti mål, som röra enskilda

personers eller korporationers rättigheter

och angelägenheter, vad uti

107 § regeringsformen stadgat är.

(Det vilande förslaget)

ring skall avlämnas skriftligen till

protokollet så snart det framställts.

Föreligga samtidigt två eller flera

yrkanden om misstroendeförklaring

mot samma ledamot av statsrådet,

skall endast en omröstning äga rum.

§ 58.

När proposition eller motion första

gången i kammare förekommer, skall

den, så framt ej kammaren densamma

genast till utskott förvisar, ligga

på bordet till nästa sammanträde, då

sådan hänvisning bör ske, därest frågan

ej nedlägges eller, om den rörer

kammaren enskilt, eljest bliver avgjord.

Varje ledamot äger i målet avgiva

yttrande, vilket jämväl till utskottet

överlämnas; men ej må därav

remissen till utskottet uppehållas.

Är inom kammare väckt fråga om

sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § 1 mom. andra stycket

sägs, eller uppstår fråga till vilket

utskott ett mål bör hänvisas, skall

sådan fråga blott för det sammanträde,

då den väckt blivit, kunna

läggas på bordet, men vid det nästföljande

ovillkorligen avgöras.

Kamrarna må genom sammanstämmande

beslut till annan session

eller till nästföljande riksdag uppskjuta

behandlingen av proposition,

framställning från något riksdagens

verk eller motion, som ej berör riksstaten.

Ytterligare uppskov må beslutas;

dock alt ärendet skall avgö
-

När proposition eller motion första

gången i riksdagen förekommer, skall

den, så framt den ej genast till utskott

förvisas, ligga på bordet till

nästa sammanträde, då sådan hänvisning

bör ske, därest frågan ej

nedlägges. Varje ledamot äger i målet

avgiva yttrande, vilket jämväl till

utskottet överlämnas; men ej må

därav remissen till utskottet uppehållas.

Är inom riksdagen väckt fråga om

sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § 1 mom. andra stycket

sägs, eller uppstår fråga till vilket

utskott ett mål bör hänvisas, skall

sådan fråga blott för det sammanträde,

då den väckt blivit, kunna läggas

på bordet, men vid det nästföljande

ovillkorligen avgöras.

Riksdagen må till annan session

eller till nästföljande riksdag uppskjuta

behandlingen av ärende, som

ej berör riksstaten. Ytterligare uppskov

må beslutas. Ärendet skall dock

avgöras senast under nästföljande

riksdag. Uppskov till nästföljande

riksdag må ej beslutas under år då

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

53

(Nuvarande lydelse)

ras senast under nästföljande riksdag.

Ej må ärendes behandling uppskjutas

till nästföljande riksdag, om

nya val i hela riket till andra kammaren

dessförinnan förrättas. Förordnar

Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

vare beslut om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på framställning

av vederbörande utskott,

som har att i frågan inhämta yttrande

från talmanskonferensen; kamrarna

likväl obetaget att vid prövningen

av utskottets utlåtande i

ärendet besluta uppskov enligt vad i

nästföregående stycke sägs.

Kamrarna må genom sammanstämmande

beslut, efter hörande av

den i 50 § omförmälda talmanskonferens,

besluta att uppskjuten fråga

skal] upptagas vid extra session.

Av riksdagen såsom vilande antaget

förslag till stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag må ej uppskjutas i vidare

mån än som följer av stadgandet i

§65.

(Det vilande förslaget)

ordinarie val till riksdagen förrättas.

Meddelas förordnande om nyval enligt

108 § regeringsformen, vare beslut

om uppskov förfallet.

Uppskov må beslutas på framställning

av vederbörande utskott,

som har att i frågan inhämta yttrande

från talmanskonferensen. Riksdagen

äger även utan sådan framställning

besluta uppskov i samband

med behandlingen av utskotts betänkande.

Riksdagen må, efter hörande av

talmanskonferensen, besluta att uppskjuten

fråga skall upptagas vid

extra session.

Av riksdagen såsom vilande antaget

förslag till stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av

grundlag må ej uppskjutas i vidare

mån än som följer av stadgandet i

65 §.

§ 59.

Betänkande, som av ständigt eller

i dess ställe särskilt tillsatt utskott

avgivits, skall i bägge kamrarna för

ärendets avgörande, så vitt ske kan,

samtidigt föredragas. Efter betänkandets

första föredragning skall

detsamma vila på bordet. Vid nästa

föredragning, evad överläggning då

äger rum eller ej, skall det, så framt

ej kammaren på vederbörande utskotts

framställning annorlunda beslutar,

åter göras vilande. Men då

Efter den första föredragningen

i riksdagen av utskotts betänkande,

skall detta vila på bordet. Vid nästa

föredragning, evad överläggning då

äger rum eller ej, skall betänkandet,

så framt ej riksdagen på vederbörande

utskotts framställning annorlunda

beslutar, åter göras vilande.

Men då saken tredje gången förekommer,

skall den till avgörande

företagas.

5 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 1

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

saken tredje gången förekommer,

skall den till avgörande företagas.

Utskotts förberedande hemställanden

och förfrågningar må genast

avgöras, därest icke någon kammarens

ledamot bordläggning begär.

(Det vilande förslaget)

Utskotts förberedande hemställanden

och förfrågningar må genast avgöras,

därest icke någon riksdagens

ledamot bordläggning begär.

60.

1. Ej må något mål, däri överläggning

ägt rum, till slutligt avgörande

företagas, förrän kammaren på talmannens

hemställan förklarat överläggningen

slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall,

mom. 3 upptager, proposition framställas

i den ordning, här nedan i

1. Ej må något mål, däri överläggning

ägt rum, till slutligt avgörande

företagas, förrän riksdagen på talmannens

hemställan förklarat överläggningen

slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall 3

mom. upptager, proposition framställas

i den ordning här nedan i

detta mom. stadgas.

detta mom. stadgas.

Kan fråga------är föreskriven.

Proposition skall------överläggning uppriva,

Då voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och

uppläsas, samt omröstningen strax

därefter verkställas; men ej må proposition

göras, om votering skall äga

rum, ej heller någon omröstning därom

tillåtas. Omröstningen skall ske

öppet. Befinnas de avgivna rösterna

lika delade, nedlägge talmannen i en

därtill avsedd rösturna en ja-sedel

och en nej-sedel, båda lika till storlek

och utseende, tryckta och omärkta

samt var för sig slutna och hoprullade,

och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en

av kammarens ledamöter på anmodan

av talmannen upptager ur rösturnan.

Då voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och

uppläsas, samt omröstningen strax

därefter verkställas; men ej må proposition

göras, om votering skall äga

rum, ej heller någon omröstning därom

tillåtas. Omröstningen skall ske

öppet. Befinnas de avgivna rösterna

lika delade, nedlägge talmannen i en

därtill avsedd rösturna en ja-sedel

och en nej-sedel, båda lika till storlek

och utseende, tryckta och omärkta

samt var för sig slutna och hoprullade,

och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en

av riksdagens ledamöter på anmodan

av talmannen upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom ---- —---genast förstöras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969 55,

(Nuvarande lydelse)

§

Talman må ej vägra proposition,

ntom när han finner väckt fråga strida

mot grundlags lydelse; och bör

han då alltid anföra skälen till sin

vägran. Därest kammaren ändock

yrkar proposition, skall talman äga

att förklara överläggningen vilande,

och målet förvisas då till konstitutionsutskottet,

som det åligger att

ofördröj ligen inkomma med motiverat

och bestämt utlåtande över frågans

stridighet eller enlighet med

grundlagen. Å vad utskottet förklarat

icke vara mot grundlag stridande

kan proposition sedermera ej vägras.

§

Kammares beslut i fråga, som icke

rörer kammaren enskilt, skall medkammaren

genom utdrag av protokollet

delgivas. Har målet vård av

ständigt eller i dess ställe särskilt

tillsatt utskott handlagt, skall ock

detta om beslutet på enahanda sätt

underrättas. Därest ledamot, som 1

kammarens beslut ej instämt, vill

sin särskilda mening hos medkammaren

anmäla, skall sådant vara honom

obetaget; börande han i slikt

fall sin skiljaktiga mening skriftligen

till protokollet avlämna, varefter

den genom protokollsutdrag medkammaren

delgives; men ej må härav

i något fall beslutets expedierande

uppehållas.

(Det vilande förslaget)

61.

Talmannen må ej vägra proposition,

utom när han finner väckt fråga

strida mot grundlags lydelse;

och bör han då alltid anföra skälen

till sin vägran. Därest riksdagen ändock

yrkar proposition, skall talmannen

äga förklara överläggningen

vilande, och målet förvisas då till

konstitutionsutskottet, som det åligger

att ofördröj ligen inkomma med

motiverat och bestämt utlåtande över

frågans stridighet eller enlighet med

grundlagen. Å vad utskottet förklarat

icke vara mot grundlag stridande

kan proposition sedermera ej vägras.

62.

Om riksdagens beslut i fråga, som

varit av utskott handlagd, skall utskottet

underrättas genom utdrag av

protokollet.

§ 63.

o När frå§a’ varöver utskott sig ut- När fråga, varöver utskott sig utlåtit,

till avgörande förekommer, låtit, till avgörande förekommer,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

äger kammaren att antingen genast,

med bifall till utlåtandet eller utan

avseende å vad utskottet föreslagit,

fatta sitt beslut, eller, om ämnet anses

fordra ytterligare utredning, målet

till utskottet återförvisa.

Stanna kamrarna över någon fråga,

däri ständigt eller i dess ställe

särskilt tillsatt utskott sig yttrat, uti

huvudsakligen eller till vissa delar

olika beslut, då skall utskottet söka

att de olika meningarna, såvida möjligt

är, sammanjämka och med förslag

därom till kamrarna inkomma.

Vad kamrarna sammanstämmande

besluta, det vare riksdagens beslut.

Bliva kamrarna ej, efter den

behandling ovan är nämnd, om ett

beslut ense, skall frågan, utom i de

fall 65 § upptager, anses hava för

den sessionen förfallit.

(Det vilande förslaget)

äger riksdagen genast, med bifall till

utlåtandet eller utan avseende å vad

utskottet föreslagit, fatta sitt beslut.

Om ledamot av riksdagen yrkar det

och minst en tredjedel av de röstande

förena sig om yrkandet, skall frågan

dock återförvisas till utskottet

för ytterligare utredning. Återförvisning

må ej ske mer än en gång i

samma fråga.

§ 64.

Förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av grundlag

kan förkastas å den riksdag, vid

vilken förslaget väckes, men ej slutligen

antagas eller bifallas i vidsträcktare

mån, än såsom ett förslag,

vilket skall vila för att efter därpå

förrättade nya val i hela riket till

andra kammaren av den riksdag,

som först sammanträder, ånyo prövas.

Varder förslaget därvid av

bägge kamrarna antaget, bliver det

riksdagens beslut; ägande kamrarna

ej rätt att uti vilande förslag

Förslag till stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av grundlag

kan förkastas å den riksdag, vid

vilken förslaget väckes, men ej slutligen

antagas eller bifallas i vidsträcktare

mån än såsom ett förslag,

vilket skall vila för att efter därpå

förrättat val i hela riket till riksdagen

ånyo prövas av den riksdag, som

först sammanträder. Varder förslaget

därvid antaget, bliver det riksdagens

beslut; ägande riksdagen ej

rätt att uti vilande förslag ändring

göra. Ej må beslut över vilande för
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

57

(Nuvarande lydelse)

ändring göra. Ej må beslut över

vilande förslag till annan riksdag,

än nu är nämnt, uppskjutas utan att

Konungen och bägge kamrarna därom

äro ense.

(Det vilande förslaget)

slag till annan riksdag, än nu är

nämnt, uppskjutas, utan att Konungen

och riksdagen därom äro

ense.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller (Denna paragraf utgår.)

bevillning, eller om reglementariska

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster

och utgifter, eller om ansvarsfrihet

för fullmäktige i riksbanken,

eller om riksgäldskontorets styrelse

och förvaltning, inkomster och

utgifter, kamrarna fatta stridiga beslut,

som ej uppå vederbörligt utskotts

förslag varda sammanjämkade,

skola bägge kamrarna var för sig

rösta om de olika beslut, vari vardera

förut stannat; kommande den

mening, som därvid erhåller de flesta

ledamöters av båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla såsom

riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen

av de avgivna rösterna

dessa befinnas lika delade, nedlägge

andra kammarens talman i en

därtill avsedd rösturna en ja-sedel

och en nej-sedel, båda lika till storlek

och utseende, tryckta och omärkta

samt var för sig slutna och hoprullade,

och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en

av andra kammarens ledamöter på

anmodan av talmannen upptager ur

rösturnan.

§ 66.

Då val till Konung eller tronföljare (Denna paragraf utgår.)

skall förrättas, tillsättes en nämnd,

bestående av sextiofyra personer, av

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

vilka vardera kammaren inom sig

utser trettiotvå, med uppdrag att, vid

förefallande skiljaktighet mellan

kamrarna, bestämma valet. Dagen

efter, sedan nämnden är utsedd,

skrida kamrarna till val av Konung

eller tronföljare. Förenas kamrarna

om en och samma person, är han att

såsom utkorad anse. I annat fall avgör

nämnden. Dock må ej hos densamma

komma under omröstning

andra än de, som i vardera kammaren

erhållit flesta rösterna, ägande

ingendera kammaren att flera än en

kandidat framställa. Nämndens ledamöter,

vilka ej i och för denna befattning

må uteslutas från deras riksdagsmannarätt

i kamrarna, sammanträda

dagen efter den, då valet i

kamrarna förrättat är, och skiljas ej

åt förrän valförrättningen är fullgjord.

Den av de bägge under omröstning

komna personerna, på vilken

då inom nämnden de flesta rösterna

falla, är behörigen vald. 1 den

händelse, som 94- § regeringsformen

omförmäler, skall nämnden väljas

inom tionde dagen efter den, som i

riksdagskallelsen är till riksdagens

sammankomst utsatt.

§ 67.

Skall riksföreståndare tillsättas, (Denna paragraf utgår.)

gånge härmed som för val till

Konung eller tronföljare är i nästföregående

§ stadgat.

§ 68.i

Riksdagens ombudsmän------■---därefter försiggått.

Val av ombudsmän verkställes ge- Vid val av ombudsmän och ställ
-

i Paragrafen berörs även av förslag som anmäls genom memorial nr 3, avsett att

träda i kraft 1969. Detta har beaktats vid transumeringen av sista stycket.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

59

(Nuvarande lydelse)

nom fyrtioåtta för tillfället nämnda

valmän, av vilka vardera kammaren

inom siy utser tjuyufyra. Dessa valmän

skola sammanträda till valförrättningen

senast å femtonde dagen

efter den, då de blivit utsedda. Vid

valet gälle enahanda bestämmelser

som för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra vid samma tillfälle,

då ombudsman utses, och på

enahanda sätt välja en ställföreträdare

för honom. Ställföreträdare utses

för tiden till dess nytt val av vederbörande

ombudsman äger rum.

I händelse — ------är föreskrivet

(Det vilande förslaget)

företrädare äger 33 § 1 mom. motsvarande

tillämpning.

§ 69.

Riksdagen skall vart fjärde år tillsätta

en nämnd av fyrtioåtta personer,

därav vardera kammaren inom

sig utser tjugufyra, och vilken

nämnd, i den ordning 103 och 104 §§

regeringsformen stadga, äger att döma,

huruvida högsta domstolens och

regeringsrättens samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av

dem, utan bevisligen begångna fel

och brott, varom regeringsformens

102 § handlar, likväl kunna anses böra

från detta kall skiljas. Denna

nämnd träder samma dag den blivit

vald tillsammans.

Nämndens samtliga

I enahanda

Riksdagen skall vart tredje år

inom sig utse en nämnd av fyrtioåtta

personer, vilken nämnd, i den

ordning 103 och 104 §§ regeringsformen

stadga, äger att döma, huruvida

högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter gjort sig förtjänta

att i deras viktiga kall bibehållas,

eller om vissa av dem, utan

bevisligen begångna fel och brott,

varom regeringsformens 102 § handlar,

likväl kunna anses böra från detta

kall skiljas. Denna nämnd träder

samma dag den blivit vald tillsammans.

---- vidare föreskrives.

regeringsrättens ledamöter.

§ 70.

1. De sex---------— honom återstått.

2. Riksdagen skall jämväl välja 2. Riksdagen skall jämväl välja

fullmäktige att, jämlikt särskilt reg- fullmäktige att, jämlikt särskilt reglemente,

förvalta riksgäldskontorets lemente, förvalta riksgäldskontorets

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige

skola vara sju och väljas för

tiden från valet, till dess sådant val

under tredje året därefter försiggått.

Ordförande bland fullmäktige väljes

särskilt. Av de övriga sex skola två

årligen avgå. Har fullmäktig före

utgången av den bestämda tjänstgöringstiden

avgått, eller har ansvarsfrihet

honom vägrats, anställes val

för den tid, som för honom återstått.

Då val av ordförande äger rum, utses

denne före övriga fullmäktige.

3. Val av fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret verkställas genom

fyrtioåtta valmän, av vilka vardera

kammaren inom sig utser tjugufyra.

Valen ske med slutna sedlar.

Val för längre tjänstgöringstid verkställes

före val för kortare. Avgående

fullmäktig kan återväljas.

4. Fullmäktige välje-----

5. På samma------ti

(Det vilande förslaget)

medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige

skola vara sju och väljas för

tiden från valet, till dess sådant val

under tredje året därefter försiggått.

Riksdagen utser en av fullmäktige

till ordförande. Av de övriga

sex skola två årligen avgå. Har fullmäktig

före utgången av den bestämda

tjänstgöringstiden avgått, eller

har ansvarsfrihet honom vägrats,

anställes val för den tid, som för honom

återstått. Då val av ordförande

äger rum, utses denne före övriga

fullmäktige.

3. Vid val av fullmäktige i riksbanken

eller riksgäldskontoret utses

varje fullmäktig för sig. Vid valet

tillämpas acklamations förf arande,

om ledamot ej begär att valet skall

förrättas med slutna sedlar.

Val för längre tjänstgöringstid

verkställes före val för kortare. Avgående

fullmäktig kan återväljas.

— utfalla lika.

tjänstgöring.

§ 71.i

Riksdagens lönedelegation består

av sexton ledamöter, av vilka vardera

kammaren inom sig utser hälften.

De väljas för tiden från valet, till

dess sådant val under fjärde året

därefter försiggått, dock att ledamot

som dessförinnan avgått ur riksdagen

ej vidare skall anses tillhöra delegationen.

Har ledamot före den tid,

för vilken han valts, avgått ur delegationen,

anställes val för den tid

som för honom återstått.

Riksdagens lönedelegation består

av sjutton ledamöter, vilka riksdagen

utser inom sig. De väljas för tiden

från valet, till dess sådant val under

tredje året därefter försiggått, dock

att ledamot som dessförinnan avgått

ur riksdagen ej vidare skall anses

tillhöra delegationen. Har ledamot

före den tid, för vilken han valts, avgått

ur delegationen, anställes val

för den tid som för honom återstått.

i Paragrafen berörs även av förslag som anmäls genom memorial nr 3, avsett att

träda i kraft 1969. Detta har beaktats vid transumeringen av sista stycket.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

61

(Nuvarande lydelse)

Vardera kammaren utser ock inom

sig suppleanter att när ledamöter få

förfall i deras ställe inträda. Suppleanter

utses för samma tid som ledamöter.

Vad i 45 § 2 mom. och 75 § 2 mom.

är stadgat med avseende å utskott

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande delegationen. Omröstning

inom delegationen skall ske öppet.

Den som förer ordet i delegationen

äger avgörande röst, därest, vid

omröstning, rösterna i något fall äro

lika. Ledamot som ej instämt i delegationens

beslut är obetaget att låta

sin skiljaktiga mening antecknas.

Innan avtal---tvstnadsolil

(Det vilande förslaget)

Riksdagen utser ock inom sig

suppleanter att när ledamöter få förfall

i deras ställe inträda. Suppleanter

utses för samma tid som ledamöter.

Vad i 45 § 2 mom. och 75 § 3 mom.

är stadgat med avseende å utskott

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande delegationen. Omröstning

inom delegationen skall ske öppet.

Den som förer ordet i delegationen

äger avgörande röst, därest, vid

omröstning, rösterna i något fall äro

lika. Ledamot som ej instämt i delegationens

beslut är obetaget att låta

sin skiljaktiga mening antecknas.

:ns iakttagande.

§ 72.

Riksdagen förordnar årligen inom

sex dagar efter dess öppnande

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska

statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och

förvaltning. Revisor utövar sin befattning

till dess nytt val av revisorer

förrättas.

För varje---------

Revisorerna välja själva inom sig

ordförande, vilken äger avgörande

röst, därest, vid omröstning, rösterna

i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att framställa skola,

sedan förklaringar däröver inkommit,

av riksdagen överlämnas

till vederbörande utskotts granskning

och vidare behandling.

Riksdagen utser tolv revisorer att

enligt särskild instruktion granska

statsverkets tillstånd, styrelse och

förvaltning.

Revisorerna väljas för tiden från

valet, till dess sådant val under tredje

året därefter försiggått. Riksdagen

utser en revisor till ordförande, en

till förste vice ordförande och en till

andre vice ordförande.

blivit valda.

Om framställningar från revisorerna

gäller vad riksdagen särskilt

föreskriver.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Riksdagens krigsdelegation består

av femtio ledamöter, av vilka vardera

kammaren inom sig väljer hälften.

För varje ledamot väljes en suppleant

att vid förfall för honom inträda.

Vid förfall för både ledamot

och hans suppleant bestämmes övriga

suppleanters tjänstgöring av

den ordning, i vilken de blivit valda.

Val av krigsdelegation skall äga

rum å varje riksdag inom sex dagar

efter dess öppnande. Valet gäller till

dess nytt val av krigsdelegation förrättas,

dock att den som dessförinnan

avgått ur riksdagen ej vidare

skall anses tillhöra delegationen.

Förordnar Konungen om nya val till

båda kamrarna eller den ena av dem,

behålle utan hinder därav delegationens

ledamöter och suppleanter sina

befattningar.

(Det vilande förslaget)

73.i

Riksdagens krigsdelegation består

av femtio ledamöter, vilka riksdagen

väljer inom sig.

Då krigsdelegationen trätt i riksdagens

ställe äger den, om ledamot

avlider eller får varaktigt förfall,

förordna annan ledamot av riksdagen

att ingå i delegationen.

Val av krigsdelegation skall äga

rum å varje riksdag inom sex dagar

efter dess öppnande. Valet gäller till

dess nytt val av krigsdelegation förrättas,

dock att den som dessförinnan

avgått ur riksdagen ej vidare

skall anses tillhöra delegationen.

§ 74.

Riksdagens valmän och nämnder, Val av konung, tronföljare eller

med undantag av utrikesnämnden, riksföreståndare må ej förrättas av

utse själva inom sig ordförande. riksdagen om icke minst tre fjärde
delar

av ledamöterna äro närvarande.

§ 75.

1. För beredning av val som ankomma

på riksdagen, dock ej sådana

som nämns i 74 §, skall finnas en

valberedning. Om denna och dess

uppgifter meddelas bestämmelser enligt

78 §.

i Paragrafen berörs även av förslag, avsett att träda i kraft 1969. Detta hade i utskottets

betänkande 1968:20 beaktats vid transumering av andra stycket (»Då krigsdelegationen---i

delegationen.»). Då detta förslag inte anmäls förrän senare under

riksdagen, har den borttransumerade texten ifyllts här.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

63

(Nuvarande lydelse)

1. Företes vid val, som skall av

kammare förrättas, gemensam lista

upptagande namn å så många personer

valet avser och har listan godkänts

av de utav kammaren utsedda

ledamöterna i talmanskonferensen,

framställe talmannen proposition å

godkännande av listan och förklare

därå upptagna personer valda, såvida

ej val med slutna sedlar begäres

av minst så många ledamöter som

motsvarar det tal, vilket erhålles, om

samtliga röstberättigade ledamöters

antal delas med siffran för det antal

personer valet avser, ökat med ett.

Har sådan begäran framställts skall

val med slutna sedlar äga rum vid

ett följande sammanträde.

Valet skall, där det ej avser kammarens

ledamöter i talmanskonferensen,

vara proportionellt, om två

eller flera personer skola utses. Närmare

bestämmelser om valet meddelas

uti den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.

2. Val, som förrättas av riksdagens

utskott, nämnder och valmän, skola,

därest begäran därom framställes avnågon

ledamot eller valman, ske med

slutna sedlar, och iakttages därvid,

att namnsedlarna, så framt de skola

bliva gällande, böra vara enkla, hoprullade,

omärkta och fria såväl från

all tvetydighet i anseende till personernas

namn som från oriktighet i

anseende till deras antal. Mellan personer,

som vid val undfått lika antal

röster, skiljes genom lottning, när

så erfordras.

Finnas i--------

(Det vilande förslaget)

2. Framlägges vid val, som skall

förrättas av riksdagen, gemensam

lista upptagande namn å så många

personer valet avser och har listan

enhälligt godkänts av valberedningen,

framställe talmannen proposition

å godkännande av listan och förklare

därå upptagna personer valda, såvida

ej val med slutna sedlar begäres

av minst så många ledamöter

som motsvarar det tal, vilket erhålles,

om samtliga röstberättigade ledamöters

antal delas med siffran för

det antal personer valet avser, ökat

med ett. Har sådan begäran framställts

skall val med slutna sedlar

äga rum vid ett följande sammanträde.

Valet skall, där det ej avser ledamöter

i talmanskonferensen, vara

proportionellt, om två eller flera

personer skola utses. Närmare bestämmelser

om valet meddelas av

riksdagen enligt 78 §.

3. Val, som förrättas av riksdagens

utskott skola, därest begäran därom

framställes av någon ledamot, ske

med slutna sedlar, och iakttages därvid,

att namnsedlarna, så framt de

skola bliva gällande, böra vara enkla,

hoprullade, omärkta och fria såväl

från all tvetydighet i anseende

till personernas namn som från oriktighet

i anseende till deras antal. Mellan

personer, som vid val undfått lika

antal röster, skiljes genom lottning,

när så erfordras.

- äga tillämpning.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

(Nuvarande lydelse)

§

Vid justering kan ett beslut ej

ändras, men väl må sådana tillägg

göras, varigenom ingen ändring i

beslutet uppkommer. Ur protokoll

må vid justeringen, med kammarens

bifall och den talandes begivande,

uteslutas dennes uttryck och även

överläggning, som därav följt; dock

kunna ej sådana uttryck uteslutas,

på vilka beslutet tydligen sig grundar.

§

Riksdagsman, som varit frånvarande

då något beslut fattats inom

den kammare han tillhörer, skall äga

att därefter till protokollet anmäla,

det han ej i berörda beslut deltagit,

men icke hava makt att tala å deras

beslut, som därvid närvarit.

§

Riksdagen fastställer de föreskrifter

om riksdagsarbetets bedrivande,

ordningen hos kamrarna och utskotten

samt inom riksdagen förekommande

val ävensom de övriga bestämmelser

som anses nödiga till

iakttagande jämte grundlagarna

(riksdagsstadga). Vardera kammaren

äger fastställa föreskrifter i ämne,

som angår kammaren enskilt

(ordningsstadga). Ej må något i

dessa stadgor införas, som mot

grundlag eller annan gällande lag

strider.

(Det vilande förslaget)

76.

Vid justering kan ett beslut ej

ändras, men väl må sådana tillägg

göras, varigenom ingen ändring i beslutet

uppkommer. Ur protokoll må

vid justeringen, med riksdagens bifall

och den talandes begivande, uteslutas

dennes uttryck och även överläggning,

som därav följt; dock kunna

ej sådana uttryck uteslutas, på

vilka beslutet tydligen sig grundar.

77.

Riksdagsman, som varit frånvarande

då något beslut fattats inom

riksdagen, skall äga att därefter till

protokollet anmäla, det han ej i berörda

beslut deltagit, men icke hava

makt att tala å deras beslut, som

därvid närvarit.

78.

Riksdagen fastställer de föreskrifter

om riksdagsarbetets bedrivande,

ordningen hos riksdagen och utskotten

samt inom riksdagen, utskotten

och andra riksdagens organ förekommande

val ävensom de övriga

bestämmelser som anses nödiga till

iakttagande jämte grundlagarna. Ej

må något införas däri som strider

mot grundlag eller annan lag.

§ 80.

I mål, som blivit av ståndigt eller Från riksdagen utgående expedii

dess ställe särskilt tillsatt utskott tioner uppsättas av riksdagens kansli

handlagda, skola de från riksdagen och undertecknas av talmannen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

65

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

utgående skrivelser uppsättas och

expedieras av kansliet hos det utskott,

som ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet

av andra för bägge kamrarna gemensamma

skrivelser besörjes genom ett

särskilt riksdagens kansli under inseende

av två inom första och två

inom andra kammaren därtill utsedda

ledamöter (kanslideputerade).

(Uppsättandet och expedierandet

av andra för bägge kamrarna gemensamma

skrivelser besörjes genom

riksdagens förvaltningskontor.)

Ej må expedition över något riksdagens

beslut utgå förr än den blivit

inför kamrarna justerad. Från riksdagen

utgående expeditioner undertecknas

av talmännen.

§ 82.

De i kamrarna förda protokoll De i riksdagen förda protokoll och

och övriga riksdagshandlingar skola övriga riksdagshandlingar skola på

på statens bekostnad, så tidigt ske statens bekostnad, så tidigt ske kan,

kan, av trycket utgivas, de senare av trycket utgivas, de senare fullfullständigt

och protokollen i den ständigt och protokollen i den mån

män kamrarna var för sig förordna. riksdagen förordnar.

Övergångsbestämmelser

1. Riksdagsordningen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med

den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas även

dessförinnan beträffande val till riksdagen som avser uteslutande tid efter

utgången av år 1970.

Ordinarie val till riksdagen enligt 3 § första stycket i paragrafens nya

lydelse skall äga rum första gången år 1970.

Meddelas beslut enligt 30 § om uppskov med valet till riksdagen i september

1970 och om förlängning av de vid utgången av samma år utlöpande

valperioderna, medför beslutet motsvarande uppskov med tillämpningen av

riksdagsordningen i dess nya lydelse.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969

2. Löpande valperioder för kamrarnas ledamöter upphör vid utgången

av år 1970. De må ej förlängas enligt 2 § sjätte stycket.

3. Vad som föreskrives i 58 § tredje stycket i dess äldre lydelse om inverkan

av nya val i hela riket till andra kammaren på fråga om uppskov med

behandlingen av ärende avser även val till riksdagen.

4. Sådan nämnd som avses i 69 § skall tillsättas av den riksdag som sammanträder

närmast efter det paragrafen i sin nya lydelse trätt i tillämpning.

5. Nytt val av ledamöter och suppleanter i riksdagens lönedelegation förrättas

av den riksdag som sammanträder närmast efter det 71 § trätt i tillämpning

i sin nya lydelse.

6. Vid upprättandet av röstlängd år 1970 skall tillämpas den rösträttsålder

som angivits i den nya lydelsen av 14 §.

ESSELTE AB. STHLM 69

914006

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:56 Skrivelse till Konungen i anledning av vilande■ förslag till grundlagsändringar. a1 i texten