Memorial med uppgift på vilande förslag till ändringar i grundlagarna, innebärande övergång till enkammarriksdag m. m. Konstitutionsutskottet far härmed för riksdagens slutliga ställningstagande anmäla det vid 1968 års riksdag som vilande antagna förslaget till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, innebärande övergång till enkammarriksdag m. m. Förslaget har intagits i bilaga till detta memorial.
1969-01-30 · 66 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 64 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1969:1, Memorial med uppgift på vilande förslag till ändringar i grundlagarna, innebärande övergång till enkammarriksdag m. m. Konstitutionsutskottet far härmed för riksdagens slutliga ställningstagande anmäla det vid 1968 års riksdag som vilande antagna förslaget till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, innebärande övergång till enkammarriksdag m. m. Förslaget har intagits i bilaga till detta memorial.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
1
Nr 1
Konstitutionsutskottets memorial med uppgift på vilande förslag
till ändringar i grundlagarna, innebärande övergång till
enkammarriksdag m. m.
Konstitutionsutskottet far härmed för riksdagens slutliga ställningstagande
anmäla det vid 1968 års riksdag som vilande antagna förslaget till
ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, innebärande övergång
till enkammarriksdag m. m. Förslaget har intagits i bilaga till detta
memorial. Utskottet hänvisar till sitt betänkande nr 20 samt propositionerna
nr 27 och nr 92 vid 1968 års riksdag. Ytterligare anmälningar av
vilande förslag till ändringar i grundlagarna verkställs samtidigt genom
utskottets memorial nr 2 och nr 3. Därefter återstår endast ett vilande förslag
(KU 1968: 20 bil. 7 p. 1). Beträffande detta har motion väckts med
hemställan om uppskov, varför utskottet återkommer vid senare tillfälle.
Stockholm den 30 januari 1969
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson
(s), Dahl (s), fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sveningsson (m), Harald
Pettersson (ep), Sörlin (s), Sten Andersson (s), Hernelius (in) och Sörenson
(fp); samt
från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),
Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Wennerfors (m), fru Thunvall
(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Nelander (fp) och
Jonsson i Mora (fp).
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 1
2
Konstitutionsutskottets memorial nr i år 1969
Bilaga
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
Regeringsformen
§ 4.
Konungen äger att allena styra riket
på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de fall,
här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd, vartill
Konungen kallar och utnämner kunnige,
erfarne, redlige och allmänt aktade,
infödde svenske medborgare. Ej
må de, som äro i rätt upp- och nedstigande
skyldslcap, ej heller syskon
eller äkta makar på en gång vara
ledamöter av statsrådet.
Konungen skall utnämna ett statsråd,
vartill Han kallar kunnige, erfarne,
redlige och allmänt aktade, infödde
svenske medborgare. Ej må
de som äro i rätt upp- och nedstigande
skyldskap, ej heller syskon eller
äkta makar på en gång vara ledamöter
av statsrådet.
§ 9.
Uti alla
Statsrådets tillstädesvarande ledamöter
böra, under ansvarighet för
rådslagen, till den påföljd, varom i
106 och 107 §§ vidare stadgas, ovillkorligen
till protokollet sina meningar
yttra och förklara; Konungen
dock förbehållet att allena besluta.
Skulle någonsin den oförmodade
händelse inträffa, att Konungens beslut
vore uppenbarligen stridande
mot rikets grundlag eller allmän lag,
åligge det då statsrådets ledamöter
att kraftiga föreställningar däremot
göra. Den, som ej särskild mening till
protokollet anfört, vare för beslutet
ansvarig, såsom hade han styrkt
Konungen att det beslut fatta.
särskilt protokoll.
Statsrådets tillstädesvarande ledamöter
böra, under ansvarighet för
rådslagen, till den påföljd, varom i
106 och 107 §§ vidare stadgas, ovillkorligen
till protokollet sina meningar
yttra och förklara. Den, som
ej särskild mening till protokollet anfört,
vare ansvarig för beslut i statsrådet,
såsom hade han styrkt
Konungen att det beslut fatta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial nr i år 1969
(Nuvarande lydelse)
§
Vilt Konungen börja krig eller sluta
fred, kalle då till ett utomordentligt
statsråd statsrådets samtlige ledamöter,
framställe för dem de skäl
och omständigheter, som härvid till
övervägande förekomma, samt äske
däröver deras yttranden, vilka de
skola var för sig, med den ansvarighet
107 § bestämmer, till protokollet
avgiva. Konungen äge därefter makt
att fatta och utföra det beslut, som
Han för riket nyttigast finner.
§
Kommandomål, varmed förstås sådana,
som Konungen, i egenskap av
högste befälhavare över krigsmakten
till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då han själv
förer riksstyrelsen, avgöra i närvaro
av chefen för det departement, dit
ärendet hörer. Honom åligge, vid
ansvar, att, då dessa mål beredas,
sin mening yttra över de företag
Konungen besluter, samt att, då hans
mening icke med Konungens beslut
överensstämmer, föra sina yttrade
betänkligheter och råd till ett protokoll,
vars riktighet Konungen medelst
Sin höga påskrift besanne.
Genom eu---—------
(Det vilande förslaget)
13.
(Denna paragraf utgår.)
15.
Kommandomål, varmed förstås sådana,
som Konungen, i egenskap av
högste befälhavare över krigsmakten
till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, avgöras av Konungen, då
Han själv förer riksstyrelsen, efter
anmälan av chefen för det departement,
dit ärendet hörer. Honom
åligge, vid ansvar, att, då dessa mål
beredas, sin mening yttra. Över
kommandomål föres vid behov protokoll.
såsom kommandomål.
§ 32.
Enär sådana sysslor, vartill för- (Denna paragraf utgår.)
slag blivit upprättade, skola av
Konungen bortgivas, böra statsrådets
ledamöter yttra sig över de sökandes
skicklighet och förtjänster. Äge de
även rätt, att emot Konungens ut
-
4 Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
nåmningar till andra tjänster och
ämbeten underdåniga påminnelser
göra.
§ 35.
Statsrådets ledamöter hava förtroendesysslor,
varifrån Konungen må
dem entlediga, när han prövar rikets
tjänst det fordra. Konungen fatte sådana
beslut i statsrådet.
Förklarar riksdagen enligt 107 §
att ledamot av statsrådet icke åtnjuter
riksdagens förtroende, entledigar
Konungen honom, såvida förordnande
om nyval enligt 108 § icke
meddelas inom en vecka efter det
förklaringen gavs.
1 annat fall än som avses i första
stycket entledigar Konungen statsministern
eller annan ledamot av
statsrådet, om statsministern begår
det.
Avgår statsministern, skola övriga
ledamöter av statsrådet entledigas.
Beslut om entledigande av statsrådets
samtliga ledamöter träder i tilllämpning
först när ny statsminister
utnämnes.
§
Konungens skrivelser och propositioner
till riksdagen eller allmänt
kyrkomöte, allmänna författningar,
av Konungen utfärdade fullmakter å
ämbeten och tjänster samt de ifrån
Konungen utgående expeditioner och
befallningar i övrigt, vilka Konungen
bestämmer, skola, för att bliva
gällande, vara försedda med
Konungens underskrift och kontrasignation
av vederbörande föredragande,
som vare ansvarig, att de instämma
med däröver förda protokoll.
Alla andra av Konungen utfärdade
beslut skola vara underskrivna
38.
Konungens skrivelser och propositioner
till riksdagen eller allmänt
kyrkomöte, allmänna författningar,
av Konungen utfärdade fullmakter å
ämbeten och tjänster samt de ifrån
Konungen utgående expeditioner och
befallningar i övrigt, vilka Konungen
bestämmer, skola, för att bliva
gällande, vara försedda med
Konungens underskrift och kontrasignation
av vederbörande föredragande,
som vare ansvarig, att de instämma
med däröver förda protokoll.
Alla andra av Konungen utfärdade
beslut skola vara under
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
5
(Nuvarande lydelse)
av föredraganden: denne må även
omedelbarligen till vederbörande expediera
föreskrifter och erinringar
om verkställighet av utfärdade beslut.
Skulle den föredragande finna
något Konungens beslut vara stridande
emot denna regeringsform,
göre han därom i statsrådet föreställning;
yrkar Konungen ändock,
att ett sådant beslut skall utfärdas,
vare det då den föredragandes rättighet
och plikt, att sin kontrasignation
eller underskrift därå vägra, samt
nedlägge han i följd därav sitt ämbete,
vilket han icke må återtaga förr,
än riksdagen hans förhållande prövat
och gillat. Emellertid vare han
vid sin lön och övriga tjänsten åtföljande
inkomster bibehållen.
(Det vilande förslaget)
skrivna av föredraganden: denne må
även omedelbarligen till vederbörande
expediera föreskrifter och erinringar
om verkställighet av utfärdade
beslut.
§ 39.
Vill Konungen utrikes resa, meddele
Han statsrådet in pleno denna
Sin föresats och inhämte dess tankar
däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter
Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte Sig ej
med rikets styrelse eller utöve den
konungsliga makten, så länge han utrikes
vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i Hans
namn, av den till tronföljden närmast
berättigade prins, om han uppnått
tjugufem års ålder. Han styre
såsom regent med all konungslig
makt och myndighet, enligt denna
regeringsform; dock må han ej adeligt
stånd och värdighet förläna, eller
till grevligt och friherreligt stånd
upphöja, eller riddarevärdighet utdela;
ävensom alla lediga förtroende
-
Vill Konungen utrikes resa, meddele
Han statsrådet in pleno denna
Sin föresats och inhämte dess tankar
däröver, på sätt 9 § omtalar. Besluter
Konungen därefter sådan resa
och den verkställer, befatte Sig ej
med rikets styrelse eller utöve den
konungsliga makten, så länge han utrikes
vistas, utan föres riksstyrelsen
under Konungens frånvaro, i Hans
namn, av den till tronföljden närmast
berättigade prins, om han uppnått
tjugufem års ålder. Han styre
såsom regent med all konungslig
makt och myndighet, enligt denna
regeringsform; dock må han ej adeligt
stånd och värdighet förläna, eller
till grevligt och friherreligt stånd
upphöja, eller riddarevärdighet utdela.
6
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
sysslor endast tills vidare kunna förvaltas
av dem, som regenten därtill
förordnar.
Har den---------ej möter.
Finnes ej---------som regent.
Huru förhållas---------91 § stadgat.
§ 49.
1 :o. Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets
ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.
Den fördelas i två kamrar,
vilkas ledamöter väljas på sätt
riksdagsordningen och särskild av
Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Kamrarna äga i
alla frågor lika behörighet och myndighet;
skolande riksdagen i kraft
av denna grundlag sammankomma
varje år den 10 januari, eller, om
helgdag då inträffar, dagen därefter.
Om riksdagens sessioner och om
rätt för Konungen eller visst antal
av vardera kammarens ledamöter att
vinna riksdagens inkallande under
tid, då riksdagssession ej pågår, stadgas
i 2 § riksdagsordningen. Om sammankallande
av riksdagen i vissa
särskilda fall gäller vad i 91, 92, 93,
9b och 108 §§ finnes därom stadgat.
2:o. Skulle med hänsyn till något
ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess
avgörande folkets mening inhämtas,
må Konungen och riksdagen genom
1 :o. Riksdagen representerar svenska
folket. Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter. Ledamöterna
utses genom val för tre år
(ordinarie val) på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konungen
och riksdagen gemensamt stiftad lag
stadga. Nyval på grund av förordnande
enligt 108 § gäller endast för
återstoden av löpande treårsperiod.
I kraft av denna grundlag skall
riksdagen sammankomma varje år
den 10 januari, eller, om helgdag då
inträffar, dagen därefter. När nyval
hållits på grund av förordnande enligt
108 §, skall den nyvalda riksdagen
sammanträda inom tre månader
från förordnandet å tid som Konungen
bestämmer.
Om riksdagens sessioner och om
rätt för Konungen eller visst antal av
riksdagens ledamöter att vinna riksdagens
inkallande under tid, då riksdagssession
ej pågår, stadgas i 2 §
riksdagsordningen. Om sammankallande
av riksdagen i vissa särskilda
fall gäller vad i 91, 92, 93 och 9b §§
finnes därom stadgat.
2:o. Skulle med hänsyn till något
ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess
avgörande folkets mening inhämtas,
må Konungen och riksdagen genom
7
Konstitutionsutskottets
(Nuvarande lydelse)
samfällt stiftad lag förordna, att allmän
folkomröstning skall anställas.
I lagen bestämmes, vilken eller vilka
frågor skola genom omröstningen
besvaras, så ock tid och sätt för densamma.
Rätt att deltaga i omröstningen
tillkommer en var, som är
röstberättigad vid val till riksdagens
andra kammare. Efter omröstningen
behandlas ärendet i grundlagsenlig
ordning.
memorial nr 1 år 1969
(Det vilande förslaget)
samfällt stiftad lag förordna, att allmän
folkomröstning skall anställas.
I lagen bestämmes, vilken eller vilka
frågor skola genom omröstningen
besvaras, så ock tid och sätt för densamma.
Rätt att deltaga i omröstningen
tillkommer en var, som är
röstberättigad vid val till riksdagen.
Efter omröstningen behandlas ärendet
i grundlagsenlig ordning.
§
Riksdagen skall------
Om riket kommer i krig och krigsförhållandena
så påkalla skall riksdagens
krigsdelegation träda i riksdagens
ställe. Förordnande härom
meddelas antingen av den i 50 §
riksdagsordningen omförmälda talmanskonferensen,
där så kan ske
efter samråd med statsministern, eller
ock av Konungen, om talmanskonferensen
på grund av krigsförhållandena
icke kan sammanträda.
Sådant förordnande gäller till dess
vapenvila inträtt eller Konungen eller
krigsdelegationen dessförinnan
beslutar, att riksdagen skall återtaga
sina befogenheter. Krigsdelegationen
beslutar själv om formerna för sin
verksamhet.
Kan till----------
Skulle till-----— ---
---och kungöra.
Om riket kommer i krig och krigsförhållandena
så påkalla skall riksdagens
krigsdelegation träda i riksdagens
ställe. Förordnande härom
meddelas antingen av den i 50 §
riksdagsordningen omförmälda talmanskonferensen,
där så kan ske
efter samråd med statsministern, eller
ock av Konungen, om talmanskonferensen
på grund av krigsförhållandena
icke kan sammanträda.
Krigsdelegationen kan även, om
statsministern och minst två tredjedelar
av talmanskonferensens ledamöter
äro ense därom, träda i riksdagens
ställe, om riket hotas av omedelbar
krigsfara. Konungen och
krigsdelegationen äger var för sig
besluta att riksdagen skall återtaga
sina befogenheter. Krigsdelegationen
beslutar själv om formerna för sin
verksamhet,
kall förestås,
till riksdagen.
§ 52.
Riksdagens kamrar äga att, på sätt Riksdagen utser, på sätt i riksdagsi
riksdagsordningen sägs, var för sig ordningen sägs, talman samt en förs
-
8
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
utse talman samt en förste och en te, en andre och en tredje vice talandre
vice talman. man.
§
Varje riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott: ett
utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, tre lagutskott,
ett jordbruksutskott samt ett
allmänt beredningsutskott med den
sammansättning och de uppgifter,
som i riksdagsordningen bestämmas.
Å riksdag, som sammanträder efter
upplösning, varom i § 108 stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas,
än som erfordras.
53.
Varje riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott: ett
utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, fyra lagutskott,
ett jordbruksutskott samt ett
allmänt beredningsutskott med den
sammansättning och de uppgifter,
som i riksdagsordningen bestämmas.
Å riksdag, som sammanträder efter
nyval, varom i 108 § stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas, än
som erfordras.
§
Ledamöterna av riksdagens i föregående
§ omförmålda utrikesutskott
vare ock ledamöter av en nämnd
med uppgift att med Konungen rådpläga
om ärenden, som angå rikets
förhållande till främmande makter.
Rådplägning med denna utrikesnämnd
bör i alla utrikesärenden av
större vikt äga rum före avgörandet.
Då ärende förekommer till behandling,
skola alla tillgängliga handlingar
och upplysningar meddelas. De beslut
Konungen fattar i ärenden, som
varit föremål för rådplägning med
nämnden, varde delgivna dess ledamöter
senast vid nästa sammanträde.
Ministern för-------
Nämndens ledamöter-----
54.
Varje riksdag skall tillsätta en
nämnd med uppgift att med Konungen
rådpläga om ärenden, som angå
rikets förhållande till främmande
makter. Rådplägning med denna utrilcesnämnd
bör i alla utrikesärenden
av större vikt äga rum före avgörandet.
Då ärende förekommer till
behandling, skola alla tillgängliga
handlingar och upplysningar meddelas.
De beslut Konungen fattar i ärenden,
som varit föremål för rådplägning
med nämnden, varde delgivna
dess ledamöter senast vid nästa sammanträde.
erhålla betydelse.
---därtill förbundna.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
9
(Nuvarande lydelse)
§
Ej må riksdagen, kamrarna eller
något riksdagens utskott i Konungens
närvaro över något ämne rådpläga
eller besluta.
§
I vilken ordning Konungens propositioner,
så ock av riksdagsmän
inom kamrarna väckta frågor, må till
avgörande företagas, därom stadgas
i riksdagsordningen.
§
Dessa medel må icke annorlunda
användas, än fastställt blivit; varande
statsrådets ledamöter ansvarige,
om de låta avvikelse därifrån äga
rum, utan att till protokollet föreställning
däremot göra samt anföra
vad riksdagen i denna del förordnat.
§
Då vederbörande utskotts förslag
rörande antingen statens reglerande
eller bevillningens därefter lämpade
hela belopp, eller vad till riksgäldskontorets
utgifter och inkomster hörer,
eller grunderna för riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning till
prövning hos riksdagen förehaves,
gälle vad angående behandlingen av
utskottens avgivna förslag uti riksdagsordningen
stadgas. Fatta kamrarna
stridiga beslut, som ej varda
sammanjämkade, skola kamrarna
var för sig rösta om de olika beslut,
vari vardera förut stannat; kommande
den mening, som därvid erhåller
de fleste ledamöters av båda kamrarna
sammanräknade röster, att gälla
såsom riksdagens beslut.
(Det vilande förslaget)
55.
Ej må riksdagen eller något riksdagens
utskott i Konungens närvaro
över något ämne rådpläga eller besluta.
56.
I vilken ordning Konungens propositioner,
så ock av riksdagsmän inom
riksdagen väckta frågor, må till
avgörande företagas, därom stadgas i
riksdagsordningen.
65.
Dessa medel må icke annorlunda
användas, än fastställt blivit.
69.
(Denna paragraf utgår.)
10
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
§
När, i fråga om reglementariska
föreskrifter för riksbanken eller om
riksbankens inkomster och utgifter
eller om ansvarsfrihet för fullmäktige
i riksbanken, kamrarna stanna i
stridiga beslut, skola kamrarna därom
var för sig rösta, såsom i nästföregående
§ sägs.
§
På enahanda sätt förfares jämväl,
där kamrarna sig icke förena om
grunderna för någon bevillning, sättet
för deras tillämpning, eller bevillningens
fördelning till utgörande.
§
Denna regeringsform-----
Då riksdagen hos Konungen anmält
sitt beslut i grundlagsfråga, skall
Konungen, därest beslutet innefattar
bifall till ett av Honom framlagt förslag,
förrän riksdagen åtskilts, låta
sålunda beslutad grundlagsändring
genom allmän kungörelse utfärda;
och skall Konungens beslut härom
meddelas riksdagen genom öppet
brev, som i vardera kammaren samtidigt
uppläses av en statsrådets ledamot,
den Konungen därtill förordnat.
Antager riksdagen ett inom densamma
väckt grundlagsförslag, inhämte
Konungen hela statsrådets
tankar i ämnet och låte, där Han till
förslaget samtycker, det tillkännagiva
genom kungörelse och öppet brev
inom tid och på sätt nyss sagts.
Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,
meddele Han, förrän riksdagen åt
-
(Det vilande förslaget)
(Denna paragraf utgår.)
(Denna paragraf utgår.)
-----riksdagars beslut.
Då riksdagen hos Konungen anmält
sitt beslut i grundlagsfråga, skall
Konungen, därest beslutet innefattar
bifall till ett av Honom framlagt förslag,
förrän riksdagen åtskilts, låta
sålunda beslutad grundlagsändring
genom allmän kungörelse utfärda;
och skall Konungens beslut härom
meddelas riksdagen genom öppet
brev, som i riksdagen uppläses av
en statsrådets ledamot, den Konungen
därtill förordnat. Antager riksdagen
ett inom densamma väckt grundlagsförslag,
inhämte Konungen hela
statsrådets tankar i ämnet och låte,
där Han till förslaget samtycker, det
tillkännagiva genom kungörelse och
öppet brev inom tid och på sätt nyss
sagts. Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,
meddele Han, förrän riksdagen
åtskilts, densamma genom skri
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
11
(Nuvarande lydelse)
skilts, densamma genom skrivelse de
orsaker, för vilka Han riksdagens
beslut ej godkänner.
Beslutanderätt, som enligt denna
regeringsform tillkommer Konungen
och riksdagen, gemensamt eller var
för sig, eller annat statligt organ och
ej avser frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag, må i begränsad omfattning
överlåtas på mellanfolklig organisation
för fredligt samarbete, till vilken
riket är eller skall bliva anslutet.
Beslut om sådan överlåtelse fattas
antingen i den ordning som gäller
för grundlagsändring eller ock,
om därmed förenad tidsutdräkt är
till men för riket, samfällt av
Konungen och en riksdag. I sistnämnda
fall erfordras för beslut om
överlåtelse, att i vardera kammaren
minst fem sjättedelar av de röstande
och minst tre fjärdedelar av ledamöterna
vid votering instämt i beslutet.
(Det vilande förslaget)
velse de orsaker, för vilka Han riksdagens
beslut ej godkänner.
Beslutanderätt, som enligt denna
regeringsform tillkommer Konungen
och riksdagen, gemensamt eller var
för sig, eller annat statligt organ och
ej avser frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag, må i begränsad omfattning
överlåtas på mellanfolklig organisation
för fredligt samarbete, till vilken
riket är eller skall bliva anslutet.
Beslut om sådan överlåtelse fattas
antingen i den ordning som gäller
för grundlagsändring eller ock,
om därmed förenad tidsutdräkt är
till men för riket, samfällt av
Konungen och en riksdag. I sistnämnda
fall erfordras för beslut om
överlåtelse, att i riksdagen minst fem
sjättedelar av de röstande och minst
tre fjärdedelar av ledamöterna vid
votering instämt i beslutet.
§ 82.
Vad till ändring av grundlagarna,
uti föreskriven ordning, riksdagen
beslutit och Konungen gillat, eller
Konungen föreslagit och riksdagen
antagit, äge, sedan öppet brev, varom
i nästföregående paragraf förmäles,
blivit i riksdagens kamrar uppläst,
kraft av grundlag.
Vad till ändring av grundlagarna,
uti föreskriven ordning, riksdagen
beslutit och Konungen gillat, eller
Konungen föreslagit och riksdagen
antagit, äge, sedan öppet brev, varom
i nästföregående paragraf förmäles,
blivit i riksdagen uppläst, kraft
av grundlag.
§ 87.
l:o. Riksdagen äge gemensamt 1 :o. Riksdagen äge gemensamt
med Konungen makt att stifta all- med Konungen makt att stifta all
-
12
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
män civil- och kriminallag ävensom
kriminallag för krigsmakten och att
sådan förut stiftad lag förändra och
upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens
samtycke, och icke riksdagen
utan Konungens, någon ny lag göra
eller gammal avskaffa. Frågor härom
må i riksdagens kamrar kunna
väckas och skola, sedan vederbörande
utskott däröver blivit hört, av
riksdagen avgöras. Beslutar riksdagen
för sin del någon ny lag eller
gammal lags upphävande eller förändring,
avlämnas förslag därom till
Konungen, som inhämte statsrådets
och lagrådets tankar däröver, och
sedan Han Sitt beslut fattat, meddele
riksdagen antingen Sitt samtycke till
dess åstundan eller Sina skäl att det
vägra. Kan Konungen icke förr, än
riksdagen åtskiljes, fatta och meddela
Sitt beslut, vare Han oförhindrad
att före nästfoljande riksdags
öppnande eller, därest denna öppnas
inom tio dagar från den föregående
riksdagens slut, senast tio dagar efter
öppnandet förslaget ordagrant
bifalla och allmän kungörelse därom
utfärda. Sker det ej, anses förslaget
hava förfallit, och Konungen underrätte
då riksdagen vid dess nästa
sammankomst om de skäl, som
hindrat förslagets antagande. Finner
Konungen gott någon lagfråga för
riksdagen framställa, äske Han statsrådets
och lagrådets yttrande däröver,
samt meddele Sin proposition
tillika med berörda yttranden åt riksdagen,
som med frågan vidare förfar,
såsom i riksdagsordningen sägs.
2:o. Riksdagen äge------
(Det vilande förslaget)
män civil- och kriminallag ävensom
kriminallag för krigsmakten och att
sådan förut stiftad lag förändra och
upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens
samtycke, och icke riksdagen
utan Konungens, någon ny lag göra
eller gammal avskaffa. Frågor härom
må i riksdagen kunna väckas och
skola, sedan vederbörande utskott
däröver blivit hört, av riksdagen avgöras.
Beslutar riksdagen för sin del
någon ny lag eller gammal lags upphävande
eller förändring, avlämnas
förslag därom till Konungen, som inhämte
statsrådets och lagrådets tankar
däröver, och sedan Han Sitt beslut
fattat, meddele riksdagen antingen
Sitt samtycke till dess åstundan
eller Sina skäl att det vägra. Kan
Konungen icke förr, än riksdagen
åtskiljes, fatta och meddela Sitt beslut,
vare Han oförhindrad att före
nästf oljande riksdags öppnande eller,
därest denna öppnas inom tio dagar
från den föregående riksdagens
slut, senast tio dagar efter öppnandet
förslaget ordagrant bifalla och
allmän kungörelse därom utfärda.
Sker det ej, anses förslaget hava förfallit,
och Konungen underrätte då
riksdagen vid dess nästa sammankomst
om de skäl, som hindrat förslagets
antagande. Finner Konungen
gott någon lagfråga för riksdagen
framställa, äske Han statsrådets och
lagrådets yttrande däröver, samt
meddele Sin proposition tillika med
berörda yttranden åt riksdagen, som
med frågan vidare förfar, såsom i
riksdagsordningen sägs.
----förslagets antagande.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
13
(Nuvarande lydelse)
§
Uti riksdagens kamrar må frågor
väckas om förändring, förklaring och
upphävande av lagar och författningar,
som rikets allmänna hushållning
röra; om sådana nya lagars stiftande
samt om grunderna för allmänna
inrättningar av alla slag. Riksdagen
äge dock icke makt att i dessa
mål annat eller mera besluta, än
föreställningar och önskningar, att
hos Konungen anmälas, och varå
Konungen, sedan statsrådet däröver
blivit hört, göre det avseende Han för
riket nyttigt finner. Vill Konungen
åt riksdagen överlämna att gemensamt
med Honom något avgöra, som
rikets allmänna styrelse rörer, då
förfares därmed, på det sätt, som
angående lagfrågor är i 87 § 1 mom.
stadgat.
(Det vilande förslaget)
89.
I riksdagen må frågor väckas om
förändring, förklaring och upphävande
av lagar och författningar, som
rikets allmänna hushållning röra;
om sådana nya lagars stiftande samt
om grunderna för allmänna inrättningar
av alla slag. Riksdagen äge
dock icke makt att i dessa mål annat
eller mera besluta, än föreställningar
och önskningar, att hos Konungen
anmälas, och varå Konungen, sedan
statsrådet däröver blivit hört, göre
det avseende Han för riket nyttigt
finner. Vill Konungen åt riksdagen
överlämna att gemensamt med Honom
något avgöra, som rikets allmänna
styrelse rörer, då förfares
därmed, på det sätt, som angående
lagfrågor är i 87 § 1 mom. stadgat.
§ 90.
Under riksdagens, dess kamrars
eller utskotts överläggningar och
prövning må icke uti något annat fall
eller på något annat sätt, än grundlagarna
bokstavligen föreskriva, komma
frågor om ämbets- och tjänstemäns
till- och avsättande, regeringsoch
domaremakternas beslut, resolutioner
och utslag, enskilda medborgares
och korporationers förhållanden,
eller verkställigheten av någon
lag, författning eller inrättning.
Under riksdagens eller dess utskotts
överläggningar och prövning
må icke uti något annat fall eller på
något annat sätt, än grundlagarna
bokstavligen föreskriva, komma frågor
om ämbets- och tjänstemäns tilloch
avsättande, regerings- och domaremakternas
beslut, resolutioner
och utslag, enskilda medborgares
och korporationers förhållanden, eller
verkställigheten av någon lag, författning
eller inrättning.
§ 103.
Riksdagen skall vart fjärde år, på Riksdagen skall vart tredje år, på
sätt riksdagsordningen stadgar, till- sätt riksdagsordningen stadgar, tillsätta
en nämnd, som äge att döma, sätta en nämnd, som äge att döma,
14
Konstitutionsutskottets memorial nr i år 1969
(Nuvarande lydelse)
huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av
dem, utan bevisligen begångna fel
och brott, varom föregående § handlar,
likväl kunde anses böra från
detta kall skiljas. Beslutar denna
nämnd efter omröstning i den ordning,
som i riksdagsordningen sägs,
att någon eller några av högsta domstolens
eller regeringsrättens ledamöter
skola anses vara ifrån riksdagens
förtroende uteslutna, blive han
eller de därefter av Konungen, hos
vilken riksdagen skall härom göra
anmälan, ifrån ämbetet genom nådigt
avsked skilde. Dock tillägge
Konungen honom eller dem vardera
en årlig pension till lönens halva belopp.
§
Konstitutionsutskottet åligger att
äska de protokoll, som uti statsrådet
blivit förda. Sådant särskilt protokoll
som i 9 § sägs må dock äskas
allenast i vad angår visst av utskottet
uppgivet mål. Sker det, pröve
Konungen, huruvida, med hänsyn
till rikets säkerhet eller andra av
förhållandet till främmande makt
betingade, synnerligen viktiga skäl,
hinder möter för protokollets överlämnande
till utskottet. Ej må protokollet
vägras, utan att utrikesnämnden
erhållit tillfälle att yttra sig i
ämnet.
Protokoll i kommandomål må
kunna fordras endast i det som
rörer allmänt kända och av utskottet
uppgivna händelser.
(Det vilande förslaget)
huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av
dem, utan bevisligen begångna fel
och brott, varom föregående § handlar,
likväl kunde anses böra från
detta kall skiljas. Beslutar denna
nämnd efter omröstning i den ordning,
som i riksdagsordningen sägs,
att någon eller några av högsta domstolens
eller regeringsrättens ledamöter
skola anses vara ifrån riksdagens
förtroende uteslutna, blive han
eller de därefter av Konungen, hos
vilken riksdagen skall härom göra
anmälan, ifrån ämbetet genom nådigt
avsked skilde. Dock tillägge
Konungen honom eller dem vardera
en årlig pension till lönens halva belopp.
105.
Konstitutionsutskottet åligger att
granska statsrådens ämbetsutövning
och regering särendenas handläggning.
För detta ändamål skall utskottet
äska de protokoll, som uti statsrådet
blivit förda. Sådant särskilt
protokoll som i 9 § sägs må dock
äskas allenast i vad angår visst av
utskottet uppgivet mål. Sker det, pröve
Konungen, huruvida, med hänsyn
till rikets säkerhet eller andra
av förhållandet till främmande makt
betingade, synnerligen viktiga skäl,
hinder möter för protokollets överlämnande
till utskottet. Ej må protokollet
vägras, utan att utrikesnämnden
erhållit tillfälle att yttra
sig i ämnet. Protokoll i kommandomål
må kunna fordras endast i det
15
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
som rörer allmänt kända och av utskottet
uppgivna händelser.
Riksdagens ledamöter och övriga
utskott äga genom skriftlig anmälan
till konstitutionsutskottet påkalla
granskning i uppgivna hänseenden.
Det åligger konstitutionsutskottet
att årligen, så ock eljest när skål
därtill föreligger, meddela riksdagen
vad utskottet vid sin granskning funnit
förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen
äger i anledning därav göra
framställning till Konungen.
§ 106.
Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot
uppenbarligen handlat emot rikets
grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt
någon överträdelse därav, eller
underlåtit att göra föreställningar
emot sådan överträdelse, eller den
vållat och befrämjat genom uppsåtligt
fördöljande av någon upplysning,
eller att den föredragande underlåtit
att, i de fall, som 38 § av
denna regeringsform förutsätter, sin
kontrasignation eller underskrift å
ett Konungens beslut vägra, då skall
konstitutionsutskottet ställa en sådan
under tilltal inför riksrätten av
någon av riksdagens ombudsmän,
och gånge härmed som i 101 och
102 §§ om tilltal emot regeringsrätten
föreskrives. Då statsrådets ledamöter
finnas hava, på sätt ovan berört
är, gjort sig till ansvar skyldige,
döme dem riksrätten efter allmän lag
och den särskilda författning, som
till bestämmande av sådant ansvar
utav Konungen och riksdagen fastställd
varder.
Finner utskottet av dessa protokoll,
att någon statsrådets ledamot
uppenbarligen handlat emot rikets
grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt
någon överträdelse därav, eller
vållat och befrämjat sådan överträdelse
genom uppsåtligt fördöljande
av någon upplysning, då skall
konstitutionsutskottet ställa en sådan
under tilltal inför riksrätten av
någon av riksdagens ombudsmän,
och gånge härmed som i t Öl och
102 §§ om tilltal emot regeringsrätten
föreskrives. Då statsrådets ledamöter
finnas hava, på sätt ovan
berört är, gjort sig till ansvar skyldige,
döme dem riksrätten efter allmän
lag och den särskilda författning,
som till bestämmande av sådant
ansvar utav Konungen och riksdagen
fastställd varder.
16
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
§ 107.
Skulle konstitutionsutskottet anmärka,
att statsrådets ledamöter
samfällt eller en eller flera av dem,
uti deras rådslag om allmänna mått
och steg, icke iakttagit rikets sannskyldiga
nytta, eller att någon föredragande
icke med oväld, nit, skicklighet
och drift sitt förtroendeåmbete
utövat, äge då utskottet att sådant
tillkännagiva för riksdagen, vilken,
om den finner rikets väl det kräva,
kan hos Konungen skriftligen anmäla
sin önskan, att Han ville ur
statsrådet och ifrån ämbetet skilja
den eller dem, emot vilka anmärkning
blivit gjord.
Frågor uti detta ämne kunna i
riksdagens kamrar väckas och av
andra riksdagens utskott ån konstitutionsutskottet
hos kamrarna andragas,
men icke av riksdagen avgöras
förr, än sistnämnda utskott däröver
blivit hört. Under riksdagens
överläggningar därom skola icke
Konungens beslut uti mål, som röra
enskilda personers eller korporationers
rättigheter och angelägenheter,
kunna ens nämnas, ännu mindre
någon riksdagens prövning underställas.
Allt vad riksdagen efter granskning
godkänt eller lämnat oanmärkt,
bör anses hava vunnit decharge i avseende
på det granskade, och ingen
ny, till ansvarighet förbindande,
granskning av ny riksdag i samma
mål vara tillåten; dock bär, oaktat
den av riksdagens utskott eller revisorer
förrättade generella översikt av
statsmedlens utdelning, det åligga vederbörande
ämbetsmän att verkstäl
-
Riksdagen äger avgiva förklaring,
att ledamot av statsrådet icke åtnjuter
riksdagens förtroende (misstroendeförklaring).
För sådan förklaring
fordras att mer än hälften
av riksdagens ledamöter vid omröstning
förena sig därom.
Yrkande om misstroendeförklaring
upptages till prövning endast
om det väckes av minst en tiondel
av riksdagens ledamöter.
Yrkande om misstroendeförklaring
må icke upptagas till prövning
under tiden från det ordinarie val
ägt rum eller förordnande om nyval
enligt 108 § meddelats till dess den
genom valet utsedda riksdagen sammanträder.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
17
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
la den speciella revision, som dem i
kraft av deras ämb et sb efatt ning tillkommer.
§ 108.
Konungen må upplösa riksdagen,
därest Han, såsom i riksdagsordningen
sägs, förodnar om nya val till
båda kamrarna, eller den ena av
dem. Varder riksdagen upplöst, skall
den sammanträda å den tid inom tre
månader från upplösningen, som
Konungen bestämmer, samt må ej
vidare av Konungen upplösas förr än
efter fyra månader från det senare
sammanträdets början.
Konungen förordnar om nytt val
i hela riket till riksdagen (nyval), om
statsministern begär det. Efter nyval
må förordnande om sådant val
ej ånyo meddelas förrän fem månader
förflutit från den nyvalda riksdagens
första sammanträde.
Har förordnande om nyval meddelats,
må riksdagssession avbrytas.
Beslut därom meddelas av Konungen
på statsministerns begäran.
§
Ej må talan mot riksdagsman väckas
eller friheten honom berövas för
hans gärningar eller yttranden i denna
egenskap, utan att den kammare,
till vilken han hörer, sådant tillåtit
genom uttryckligt beslut, däruti
minst fem sjättedelar av de röstande
instämt. Ej heller skall någon riksdagsman
kunna förvisas från den ort,
där riksdag hålles. Skulle någon enskild
man eller någon kår, militär
eller civil, eller ock någon menighet,
av vad namn de vara må, antingen av
egen drift eller med anledning av befallning,
våldföra riksdagen, dess
kamrar eller utskott eller någon enskild
riksdagsman, eller störa friheten
i deras överläggningar och beslut,
vare sådant, där det ej är högförräderi,
ansett som uppror; vad om
försök, förberedelse eller stämpling
till uppror eller underlåtenhet att
2 — Bihang till riksdagens protokoll
Ej må talan mot riksdagsman väckas
eller friheten honom berövas för
hans gärningar eller yttranden i denna
egenskap, utan att riksdagen sådant
tillåtit genom uttryckligt beslut,
däruti minst fem sjättedelar av de
röstande instämt. Ej heller skall någon
riksdagsman kunna förvisas från
den ort, där riksdag hålles. Skulle
någon enskild man eller någon kår,
militär eller civil, eller ock någon
menighet, av vad namn de vara må,
antingen av egen drift eller med anledning
av befallning, våldföra riksdagen,
dess utskott eller någon enskild
riksdagsman, eller störa friheten
i deras överläggningar och beslut,
vare sådant, där det ej är högförräderi,
ansett som uppror; vad om
försök, förberedelse eller stämpling
till uppror eller underlåtenhet att avslöja
sådant brott är stadgat ägejäm1969.
5 samt. 2 avd. Nr 1
18
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 är 1969
(Nuvarande lydelse)
avslöja sådant brott är stadgat äge
jämväl motsvarande tillämpning.
Det ankommer på riksdagen att i
laga ordning låta beivra förbrytelser,
varom här är fråga.
Bliver riksdagsman, under tid då
session pågår, eller under resa till
eller ifrån riksdagen, när man vet
honom i sådant ärende stadd vara,
med ord eller gärning ofredad, gälle
därom vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän,
i eller för ämbete, i allmän lag
stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens
fullmäktige, revisorer eller
ombudsmän, eller sekreterare eller
kanslibetjänte i någon av riksdagens
kamrar eller i något dess utskott, i
eller för utövning av sådan befattning,
våldföres eller förolämpas.
(Det vilande förslaget)
väl motsvarande tillämpning. Det ankommer
på riksdagen att i laga ordning
låta beivra förbrytelser, varom
här är fråga.
Bliver riksdagsman, under tid då
session pågår, eller under resa till
eller ifrån riksdagen, när man vet
honom i sådant ärende stadd vara,
med ord eller gärning ofredad, gälle
därom vad angående våld eller förolämpning
emot Konungens ämbetsmän,
i eller för ämbete, i allmän lag
stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens
fullmäktige, revisorer eller
ombudsmän, eller sekreterare eller
kanslibetjänte i riksdagen eller i något
dess utskott, i eller för utövning
av sådan befattning, våldföres eller
förolämpas.
övergångsbestämmelser
Regeringsformen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med den 1
januari 1971.
Meddelas beslut enligt 30 § riksdagsordningen om uppskov med det val till
riksdagen som skall äga rum i september 1970 och om förlängning av de vid
utgången av samma år utlöpande valperioderna, medför beslutet motsvarande
uppskov med tillämpningen av regeringsformen i dess nya lydelse.
Riksdagsordningen
§ 1.
1. Svenska folket representeras av
riksdagen, fördelad i två kamrar,
den första och den andra, vilka i alla
frågor hava lika behörighet och myndighet.
Riksdagsmännen kunna
2. Skulle med---
1. Svenska folket representeras av
riksdagen.
Riksdagen består av trehundrafemtio
ledamöter.
--rikets grundlagar.
är stadgat.
19
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
I
Riksdagen skall, i kraft av rikets
regeringsform och utan särskild kallelse,
sammanträda varje år den 10
januari eller, om helgdag då inträffar,
dagen därefter; Konungen dock
obetaget att, då Han så nödigt finner,
sammankalla riksdagen till tidigare
dag.
Riksdagens vårsession avslutas
senast den 31 maj; dock att riksdagen,
därest behandlingen av framlagda
ärenden bedömes kunna avslutas
senast den 15 juni, må, efter
hörande av den i 50 § omförmälda
talmanskonferens, besluta att sessionen
skall pågå till och med sistnämnda
dag. Har riksdagen enligt
58 § till höstsession uppskjutit behandlingen
av framlagda ärenden,
skola talmännen kalla riksdagen till
höstsession med början å dag efter
den 15 oktober, som prövas lämplig;
och skall sessionen därefter pågå så
länge det finnes erforderligt. Riksdagen
är avslutad den 31 december;
dock må Konungen, då synnerliga
skäl därtill äro, med motsvarande
förlängning av utlöpande valperiod,
besluta att uppskjuta riksdagens avslutning,
vilken skall äga rum senast
dagen före nästföljande riksdags
början.
Konungen må ock under tid, då
session eljest icke pågår, om Han så
nödigt finner, inkalla riksdagen till
extra session.
Under samma tid må ock sextiofem
ledamöter av första kammaren
eller etthundra ledamöter av andra
kammaren begära riksdagens inkallande
till extra session; i vilket fall
(Det vilande förslaget)
2.
Riksdagen skall, i kraft av rikets
regeringsform och utan särskild kallelse,
sammanträda varje år den 10
januari eller, om helgdag då inträffar,
dagen därefter. Konungen äger
sammankalla riksdagen till tidigare
dag, om Han finner det erforderligt.
Riksdagens vårsession avslutas
senast den 31 maj. Riksdagen äger
dock, om synnerliga skäl föreligga,
efter hörande av den i 50 § omförmälda
talmanskonferensen, besluta
att sessionen skall pågå längst till
och med den 15 juni.
Har riksdagen enligt 58 § uppskjutit
behandlingen av vissa ärenden till
höstsession, skola talmännen kalla
riksdagen att sammanträda på den
dag i oktober, som prövas lämplig.
Sessionen skall därefter pågå så
länge det erfordras.
Konungen äger inkalla riksdagen
till extra session, om Han finner det
erforderligt.
Riksdagen skall även inkallas till
extra session, om minst etthundrafemton
ledamöter begära det och angiva
särskilt skäl för sin framställning.
Kallelse skall då utfärdas senast
till tjugonde dagen efter det begäran
framställdes.
Riksdagen är avslutad den 31 december.
Konungen äger dock, om
synnerliga skäl föreligga, besluta att
uppskjuta riksdagens avslutande
längst till dagen före nästföljande
riksdags början, med motsvarande
förlängning av utlöpande valperiod.
Om sammankallande av riksdagen
i vissa särskilda fall gäller vad i 91,
20
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
särskilt skäl för framställningen 92, 93 och 94 §§ regeringsformen är
skall uppgivas och kallelsen utfärdas stadgat därom,
senast till tjugonde dagen efter det
begäran framställdes.
Om sammankallande av riksdagen
i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens
91, 92, 93, 94 och
108 §§'' finnes därom stadgat.
§
Riksdagsmännen utses till båda
kamrarna genom val för viss tid;
dock äger Konungen, innan den tid
tilländagått, att förordna om nya val
i hela riket till båda kamrarna eller
den ena av dem.
§
Konungen må upplösa riksdagen,
därest Han förordnar om nya val till
båda kamrarna eller den ena av
dem. Varder riksdagen upplöst, skall
den sammanträda å den tid inom tre
månader från upplösningen, som
Konungen bestämmer, och må den
ej vidare av Konungen upplösas förrän
fyra månader från det senare
sammanträdets början förflutit.
Riksdagens ledamöter utses genom
val för en tid av tre år (ordinarie
val), som räknas från början av
året efter det då valet skett.
Nytt val i hela riket till riksdagen
(nyval) på grund av förordnande enligt
108 § regeringsformen gäller endast
för tiden från och med den dag,
då den nyvalda riksdagen sammanträder
första gången, till utgången
av löpande treårsperiod.
5.
Har förordnande om nyval meddelats
enligt 108 § regeringsformen,
må riksdagssession avbrytas. Beslut
därom meddelas av Konungen på
statsministerns begäran.
När nyval har hållits, skall den
nyvalda riksdagen sammanträda inom
tre månader från förordnandet
om valet å tid som Konungen bestämmer.
21
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
(Det vilande förslaget)
Kamrarnas bildande.
a) Första kammaren.
1. Första kammarens ledamöter
skola till antalet vara etthundrafemtio
eller det högre tal, som föranledes
av stadgandet i 4 mom. andra stycket.
De skola väljas av landstingen
och stadsfullmäktige i de städer,
som ej deltaga i landsting. Valet gäller
för en tid av åtta år, räknade från
januari månads början året näst efter
det, under vilket valet skett.
2. För val till första kammaren år
riket indelat i valkretsar. Stockholms
stad och Göteborgs stad utgöra
var för sig en valkrets. Annan
stad, som ej deltager i landsting, tillhör
samma valkrets som det landstingsområde,
vari staden förut ingått.
Flera landstingsområden kunna
sammanföras i en valkrets; men ej
må landstingsområde delas å skilda
valkretsar. Indelningen i valkretsar
innehålles i vallagen.
3. För varje valkrets väljes efter
folkmängden inom dess område en
riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande
eu etthundrafemtiondel av
rikets folkmängd.
4. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning av stadgandet i
3 mom. bär utses, icke uppgår till
etthundrafemtio, skola, för ernående
av detta antal, de valkretsar, vilkas
folkmängd mest överskjuter de tal,
Val till riksdagen m. m.
(Denna rubrik utgår.)
(Denna paragraf utgår.)
22
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
som enligt samma mom. åro bestämmande
för riksdagsmännens antal
inom valkretsarna, vara berättigade
att vardera välja ytterligare en riksdagsman.
Uppgår det antal riksdagsmän,
som enligt 3 mom. och första stycket
i detta moment bär utses i en valkrets,
icke till fem, skall antalet ökas
till fem.
5. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde år
av Konungen; dock må ej på grund
av vad sålunda bestämmes antalet
riksdagsmän för en valkrets minskas
under löpande valperiod.
6. Äro icke, då tillämpning skall
ske av den i 5 mom. nämnda bestämmelse,
så många ledigheter inom
kammaren, att valkretsar, för vilka
ökning av antalet riksdagsmän bär
äga rum, kunna samtidigt komma
i åtnjutande av rättigheten att välja
fullt antal riksdagsmän, skall, i avseende
å ordningen för sagda rättighets
utövning dessa valkretsar emellan,
gälla till efterrättelse: att valkretsar,
för vilka tillökningen i
riksdagsmännens antal är grundad
på stadgandena i 3 mom., äga företräde
framför valkretsar, för vilka
sådan tillökning härleder sig från
föreskrifterna i 4 mom.; att bland
sådana valkretsar, vilka på grund
av stadgandena i 3 mom. äga välja
ökat antal riksdagsmän, den har
företrädet, för vilken detta antal är
störst, eller, om antalet är lika för
två eller flera valkretsar, den bland
dem, vars folkmängd mest överskjuter
de tal, som enligt samma mom.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
23
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
äro bestämmande för riksdagsmännens
antal inom valkretsarna; att
bland sådana valkretsar, vilka jämlikt
4 mom. äga utse ökat antal riksdagsmän,
företrädet tillkommer den,
för vilken det i samma mom.
omnämnda folkmängds öv er skott är
störst; samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet,
såsom lika stort
för två eller flera valkretsar, ej kan
tjäna till grund för bestämmande av
företrädet dem emellan, detta skall
avgöras genom lottning inför chefen
för det departement, till vilket justitieärendena
höra, i närvaro av tre
bland fullmäktige i rikets bank och
tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.
7. Tillhöra flera landstingsområden
samma valkrets och är i något
av områdena landstingsmännens antal
större än som skolat utses, därest
den för annat landstingsområde inom
valkretsen vid landstingsmannaval
gällande grund blivit tillämpad,
då skola ej flera av landstingsmännen
i förstnämnda område deltaga
i valet av riksdagsmän än att valmännens
antal svarar mot nyssberörda
grund; och skall förty, då
riksdagsmannaval för valkretsen
skall förrättas, landstinget i det område
till sådant antal bland tingets
ledamöter utvälja dem, som skola
deltaga i riksdagsmannavalet.
Tillhöra en eller flera städer, som
ej deltaga i landsting, samma valkrets
som landstingsområde, då skola
ej flera av stadsfullmäktige i sådan
stad deltaga i valet av riksdagsmän
än att valmännens antal efter folkmängden
i staden svarar mot den
24
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
beträffande landstingsmannaval i
allmänhet gällande grund; och skola
förty, då riksdagsmannaval för valkretsen
skall förrättas, stadsfullmäktige
till sådant antal bland sina ledamöter
utvälja dem, som skola deltaga
i riksdagsmannavalet; stadsfullmäktige
skola vid utseendet av
valmän bland sig jämväl utse suppleanter
för dessa.
Val, varom i detta mom. stadgas,
sker proportionellt enligt de närmare
grunder, som av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag bestämmer.
Varder landstingsman, som blivit
utsedd till valman, förhindrad att
fullgöra uppdraget, inkallas suppleant
i den ordning, som beträffande
förhinder för landstingsman
i allmänhet gäller. Inträffar sådant
hinder för stadsfullmäktig, som utsetts
till valman, skall han ofördröjligen
underrätta Konungens befallningshavande
i länet, som till deltagande
i valet inkallar vederbörande
suppleant.
8. Omfattar valkrets för val av
ledamöter i första kammaren flera
län eller delar av flera län, åligger
Konungens befallningshavande i det
av dessa län, som Konungen bestämmer,
att med allt, som med valet har
samband, taga den befattning, som
enligt vad därom är stadgat tillkommer
Konungens befallningshavande.
§ 7.
1. Valkretsarna indelas i åtta (Denna paragraf utgår.)
grupper. Denna indelning fastställes
i vallagen.
2. Varje år under oktober månad
Konstitutionsutskottets memorial nr t år 1969
25
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
skall inom en av de i 1 mom. nämnda
grupper förrättas val för nästfoljande
åttaårsperiod. Vilken ordning härvid
skall iakttagas mellan grupperna,
därom stadgas i vallagen.
3. Har Konungen förordnat om nya
val i hela riket, förrättas sådant val
i varje valkrets för tiden intill utgången
av den åttaårsperiod, för vilken
val senast hållits inom den
grupp, valkretsen tillhör.
i. Har i en valkrets riksdagsman
avgått före åttaårsperiodens slut,
eller skall plats, när åttaårsperioden
för en valkrets tilländalupit, övergå
från denna till valkrets inom annan
grupp, hesättes platsen på sätt i vallagen
stadgas för tiden intill utgången
av den åttaårsperiod, för vilken
val senast hållits i den till platsen
berättigade valkretsen; dock att,
där platsen redan är tillsatt för tid
efter löpande året, besättandet skall
ske allenast för tiden till årets slut.
§ 8.
Valen till första kammaren äro (Denna paragraf utgår.)
proportionella, där två eller flera
riksdagsmän skola utses.
Närmare bestämmelser om valen
meddelas i vallagen.
§ 9.
Till ledamöter i första kammaren (Denna paragraf utgår.)
kunna endast väljas i kommunernas
allmänna angelägenheter röstberättigade
män och kvinnor, som uppnått
23 års ålder. Kommer riksdagsman,
efter det han blivit vald, i den ställning,
att han ej längre skulle varit
valbar till ledamot i kammaren, frånträder
han sin befattning.
26
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
§ 10.
För en var, som blivit till ledamot
i första kammaren utsedd, skall, på
sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt
ofördröjligen utfärdas i två
exemplar, av vilka det ena överlämnas
åt den valde och det andra insändes
till det departement, till vilket
justitieärendena höra.
(Det vilande förslaget)
(Denna paragraf utgår.)
§ 11.
Är någon missnöjd med val till (Denna paragraf utgår.)
riksdagsman i första kammaren, må
han däröver hos Konungen anföra
underdåniga besvär. Han äger för
sådant ändamål hos vederbörande
protokollsförare äska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst två
dagar därefter bör till klaganden utlämnas;
och skall han, vid förlust av
talan, med sina till Konungen ställda
besvär, sist inom en månad efter valförrättningens
slut, inkomma till
Konungens befallning shav ande, som
genom kungörelse, vilken i allmänna
tidningarna införes, utsätter viss
kort tid, inom vilken underdånig
förklaring må över besvären till
Konungens befallningshavande avlämnas.
Sedan den tid tilländagått
har Konungens befallningshavande
att besvärshandlingarna jämte de förklaringar,
som må hava inkommit,
ofördröjligen till Konungen insända,
för att i Dess regeringsrätt skyndsamt
föredragas och avgöras.
§ 12.
Vill ledamot av första kammaren (Denna paragraf utgår.)
befattningen sig avsåga, äger han
det göra vid valtillfället eller sedermera,
under tid då session ej pågår,
hos Konungens befallningshavande.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
27
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
b) Andra kammaren. (Denna rubrik Utgår.)
§ 13.
Andra kammarens ledamöter skola Ordinarie val till riksdagen förtill
antalet vara tvåhundratrettio el- rättas å tid i september som föreler
det högre tal, som föranledes av skrives i vallagen,
stadgandei i 15 § 3 mom. De skola Nyval på grund av förordnande enväljas
för en tid av fyra år, räkna- ligt 108 § regeringsformen förrättas
de från och med januari månads så snart det kan ske.
början året näst efter det, under vilket
valet skett.
§ 14.
Rikets indelning i valkretsar inne- Val till riksdagen är omedelbart
hålles i vallagen. och sker med slutna sedlar. Varje
röstande har en röst.
Rösträtt tillkommer den som är
svensk medborgare och uppnått nitton
års ålder senast under kalenderåret
närmast före valet. Den som på
grund av domstols förklaring är eller
efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig äger dock ej
rösträtt.
Till efterrättelse vid val skall finnas
röstlängd. Rösträtten skall enligt
närmare bestämmelser i vallagen
grundas på förhållandena vid tiden
för röstlängdens tillkomst, även om
förändring inträffar före valet.
§ 15.
1. I varje valkrets väljes, efter För val till riksdagen är riket infolkmängden
vid början av året näst delat i valkretsar enligt vad som
före den fyraårsperiod, för vilken föreskrives i vallagen.
valen gälla, en riksdagsman för varje
fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel
av rikets folkmängd.
2. Därest det antal riksdagsmän,
som med tillämpning av stadgandet i
28
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
1 mom. bär utses, icke uppgår till
tvåhundratrettio, skola, för ernående
av detta antal, de valkretsar, vilkas
folkmängd mest överskjuter de tal,
som enligt samma mom. äro bestämmande
för riksdagsmännens antal
inom valkretsarna, var för sig i ordning
efter överskottens storlek vara
berättigade att välja ytterligare en
riksdagsman. Äro överskottstalen
lika för två eller flera valkretsar,
avgöres, där så är nödigt, företrädet
genom lottning på sätt i 6 § 6 mom.
är stadgat.
3. Uppgår det antal riksdagsmän,
som enligt 1 och 2 mom. bär utses
i en valkrets, antingen icke till tre
eller ock till minst tre men ej fem,
skall antalet ökas i förra fallet till
tre och i senare fallet till fem.
i. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod
av Konungen.
§
Valrätt tillkommer en var man och
kvinna, som är svensk undersåte och
senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugu års ålder.
Valrätt må dock ej utövas av den
som på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig.
Till efterrättelse vid val skall finnas
röstlängd; och skall, på sätt i
vallagen finnes närmare bestämt,
valrätten grundas på förhållandena
vid tiden för röstlängdens tillkomst,
ändå att förändring före valet inträffar.
(Det vilande förslaget)
16.
1. Mandaten i riksdagen fördelas
mellan partier. Med parti avses varje
politisk sammanslutning eller grupp
av väljare, som uppträder i val under
särskild beteckning (partibeteckning).
2. Av mandaten äro trehundratio
fasta valkretsmandat, vilka fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet
i varje valkrets. Antalet
fasta valkretsmandat i varje valkrets
fastställes för tre år i sänder
på grundval av en beräkning av förhållandet
mellan antalet röstberättigade
i valkretsen och antalet röstbe
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
29
(Nuvarande lydelse)
§
1. Val till riksdagsmän i andra
kammaren verkställas året näst före
början av de fyra år, för vilka valen
gälla, å den dag, under september
månad, som i vallagen sägs.
2. Förordnar Konungen om nya
val, förrättas dessa ofördröjligen för
den tid, som återstår av fyraårsperioden.
3. Avgår riksdagsman innan den
tid, för vilken han blivit vald, tilländalupit,
fylles ledigheten på sått i
vallagen sägs. Skall ledigheten fyllas
genom nytt val, verkställes sådant
ofördröjligen för den återstående
tiden.
(Det vilande förslaget)
rättigade i hela riket enligt närmare
föreskrifter i vallagen.
Övriga fyrtio mandat äro utjämningsmandat,
vilka först fördelas
mellan partier på grundval av valresultatet
i hela riket och därefter
tillföras valkretsar.
För varje mandat, som parti erhållit,
utses i vederbörande valkrets
en riksdagsledamot enligt föreskrifter
som meddelas i vallagen.
3. Endast parti, som fått minst
fyra procent av rösterna i hela riket,
är berättigat att deltaga i fördelningen
av mandaten. Parti, som
fått färre röster, äger dock deltaga i
fördelningen av de fasta valkretsmandaten
i valkrets, där partiet fått
minst tolv procent av rösterna.
17.
1. De fasta valkretsmandaten fördelas
inom varje valkrets proportionellt
mellan de partier som äro berättigade
att deltaga i mandatfördelningen
i kretsen. Härvid tilldelas
mandaten ett efter annat det parti
som för varje gång uppvisar det
största jämförelsetalet. Jämförelsetalet
erhålles, så länge parti icke tilldelats
något mandat, genom att partiets
röstetal i valkretsen delas med
1/r och därefter genom att röstetalet
för varje gång delas med det tal som
motsvarar dubbla antalet mandat,
som partiet redan erhållit i valkretsen,
ökat med ett.
2. Utjämningsmandaten fördelas
mellan de partier som fått minst fyra
procent av rösterna i hela riket, på
sådant sätt att fördelningen av samt
-
30
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
liga mandat i riksdagen, med undantag
av de fasta valkretsmandat som
tillfallit parti med mindre än fyra
procent av rösterna, bär proportionell
mot de i fördelningen deltagande
partiernas röstetal i hela riket.
Vid bestämmande av det sammanlagda
antal mandat i riksdagen som
parti skall ha för att bli proportionellt
representerat tillämpas fördelningsregeln
i 1 mom. på hela riket
som en valkrets. Varje parti tilldelas
så många utjämningsmandat som
behövs för att detta antal skall uppnås.
Har parti vid fördelningen av de
fasta valkretsmandaten erhållit flera
mandat än som motsvarar den proportionella
representationen för partiet
enligt första stycket, bortses vid
fördelningen av utjämningsmandaten
från partiet och de fasta valkretsmandat
det erhållit.
3. Av de utjämningsmandat som
parti erhållit tillföres det första den
valkrets där partiet efter fördelningen
av de fasta valkretsmandaten uppvisar
större jämförelsetal än i övriga
valkretsar. Återstående utjämningsmandat
tillföras ett efter annat
den valkrets där partiet för varje
gång uppvisar störst jämförelsetal
vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln
i 1 mom. på partiets röstetal
i valkretsarna.
§ 18.
Valen till andra kammaren äro Har parti i någon valkrets erhålomedelbara
och, där två eller flera lit flera mandat än antalet på parriksdagsmän
skola utses, proportio- Hets valsedlar upptagna namn, som
nella. Vid dessa val tillkommer varje avse själva valet och ej endast ut
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
31
(Nuvarande lydelse)
röstande lika röst.
Närmare bestämmelser om valen
meddelas i vallagen.
§
Till ledamöter i andra kammaren
kunna endast utses män och kvinnor,
som uppnått tjugutre års ålder
samt äga valrätt inom valkretsen
eller, där fråga är om stad, bestående
av flera valkretsar, inom någon
av dessa.
§
För en var, som blivit utsedd till
ledamot i andra kammaren, skall, på
sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt
ofördröjligen utfärdas i två
exemplar, av vilka det ena överlämnas
åt den valde och det andra insändes
till det departement, till vilket
justitieärendena höra.
§
Vill ledamot av andra kammaren
befattningen sig avsäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
under tid då session ej pågår, hos
Konungens befallningshavande.
§
Är någon missnöjd med val till
riksdagsman i andra kammaren, må
(Det vilande förslaget)
seende av efterträdare till avgången
ledamot, flyttas överskjutande mandat,
med motsvarande tillämpning av
17 § 3 mom., till annan valkrets, där
partiet deltager i fördelningen av
fasta valkretsmandat.
Kan mandat ej besättas enligt
första stycket, skall mandatet vara
obesatt under den tid för vilken valet
gäller.
19.
Uppkomma lika tal vid tillämpning
av 17 eller 18 §, avgöres företrädet
genom lottning.
20.
För en var, som blivit utsedd till
ledamot av riksdagen, skall, på sätt
i vallagen närmare stadgas, fullmakt
ofördröjligen utfärdas i två exemplar,
av vilka det ena överlämnas åt
den valde och det andra insändes
till det departement, till vilket justitieärendena
höra.
21.
Vill ledamot av riksdagen befattningen
sig avsäga, äger han det göra
vid valtillfället eller sedermera, under
tid då session ej pågår, hos
Konungens befallningshavande.
22.
Besvär över val till riksdagen anföras
hos Konungen enligt föreskrif
-
32
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
han däröver hos Konungen anföra
besvär. För sådant ändamål äger
klaganden hos Konungens befallningshavande
åska behörigt protokollsutdrag,
vilket inom högst tre
dagar därefter bär till klaganden utlämnas;
och skall han, vid förlust
av talan, sist inom tio dagar efter
valförrättningens slut med sina till
Konungen ställda besvär inkomma
till Konungens befallningshavande,
som, på sätt i 11 § stadgas, lämnar
vederbörande tillfälle att sig förklara.
Sedan den för förklarings avgivande
bestämda tid tilländalupit, har
Konungens befallningshavande att
besvären jämte alla målet rörande
handlingar ofördröjligen till
Konungen insända, varefter med målet
vidare så förhålles, som i 11 §
sägs.
c) Gemensamma bestämmelser.
§
Rösträtt må ej utövas av annan
valberättigad än den som, på sätt i
vallagen sägs, vid valförrättning personligen
sig inställer; dock må i nyssnämnda
lag bestämmas, att valberättigad,
som till följd av vistelse utom
riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse
är förhindrad att iakttaga sådan
inställelse, må före valet avgiva valsedel,
att make må avgiva valsedel
genom andra maken samt att valberättigad,
som till följd av sjukdom,
lyte, vanförhet eller hög ålder är
oförmögen att iakttaga sådan inställelse,
må avgiva valsedel genom annan
person.
(Det vilande förslaget)
ter i vallagen. Besvären prövas av
regeringsrätten.
Skall på grund av utgången av besvär
över val till riksdagen valet göras
om i en eller flera valkretsar,
gälla likväl de fullmakter som utfärdats
för riksdagens ledamöter till
dess nya ledamöter blivit utsedda.
(Denna rubrik utgår.)
24.
Rösträtt må ej utövas av annan
än den som inställer sig personligen
vid valförrättning. I vallagen må
dock för särskilda fall bestämmas
att rösträtten må utövas i annan
ordning.
33
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
§ 25.
Riksdagsmannaval förrättas med Äro i någon valkrets valsedlar till
slutna sedlar. Äro valsedlar till större antal än hälften ogiltiga, skall
större antal än hälften ogilla, varde valet göras om där.
nytt val anställt.
26.
Riksdagsmannabefattning kan endast
av svensk medborgare utövas.
Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a)
den som står under förmynderskap;
b)
den som år i konkurstillstånd;
c) den som blivit förvunnen att
hava vid riksdagsmannaval med penningar
eller gåvor sökt värva röster,
eller emot vedergällning avgivit sin
röst, eller genom våld eller hot stört
valfriheten.
Vad i allmän eller särskild lag
stadgas därom att i vissa fall den
som dömes till straff skall dömas
förlustig allmän befattning eller vara
obehörig att inträda i sådan befattning
skall även äga tillämpning å
riksdagsmannabefattning.
Endast den som är myndig och
upptagen i röstlängd såsom röstberättigad
kan vara ledamot av riksdagen.
§ 27.
Därest någon varder för samma tid (Denna paragraf utgår.)
vald till ledamot av bägge kamrarna
eller till ledamot av endera för två
eller flera valkretsar, må på honom
inkomma att bestämma i vilkendera
kammaren han vill inträda eller för
vilken valkrets han vill anses till
riksdagsman vald. Dock åligger honom
att hos Konungens befallningshavande
i den ort, för vilken han
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt 2 avd. Nr 1
34
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
riksdagsmannauppdrag ej mottager,
därom göra skyndsam anmälan.
28.
1. Medan session pågår göres hos
Konungen av vardera kammarens
talman anmälan om de ledigheter
inom kammaren, vilka skola under
samma eller innan nästa riksdag
fyllas, varefter Konungen anbefaller
Dess befallningsliavande föranstalta,
att riksdagsmän utses i de avgångnes
ställe.
2. Om ledighet i någondera kammaren
genom ledamots avgång uppstår
under tid, då session ej pågår,
åligger Konungens befallningshavande
att så förfara, som i 1 mom.
är sagt.
§
Riksdagsman må ej, medan session
pågår, sin befattning sig avsäga,
utan att han visar sådant hinder,
som godkännes av den kammare,
till vilken han hör er-, dock att härigenom
ingen ändring sker i vad
ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle
riksdagsmannauppdrag sig avsäga.
1. Medan session pågår göres hos
Konungen av riksdagens talman anmälan
om de ledigheter inom riksdagen,
vilka skola under samma eller
före nästa riksdag fyllas, varefter
Konungen anbefaller Dess befallningshavande
föranstalta, att riksdagsmän
utses i de avgångnes ställe.
2. Om ledighet genom ledamots avgång
uppstår under tid, då session
ej pågår, åligger Konungens befallningshavande
att så förfara, som i
1 mom. är sagt.
29.
Riksdagsman må ej, medan session
pågår, sin befattning sig avsäga,
utan att han visar sådant hinder,
som godkännes av riksdagen; dock
att härigenom ingen ändring sker i
vad ovan är sagt om rätt att vid valtillfälle
riksdagsmannauppdrag sig
avsäga.
§ 30.
Befinner sig --—- —--kunna upprepas.
För beslut av riksdagen, som i
första stycket sägs, erfordras, att
minst tre fjärdedelar av de röstande
i vardera kammaren vid votering instämt
i beslutet.
Förlängning av valperiod medför
ej inskränkning i Konungens rätt att
förordna om nya val.
För beslut av riksdagen, som i
första stycket sägs, erfordras, att
minst tre fjärdedelar av de röstande
vid votering instämt i beslutet.
Förlängning av valperiod medför
ej inskränkning i rätten att förordna
om nyval enligt 108 § regeringsformen.
Konstitutionsutskottets memorial nr i år 1969
35
(Nuvarande lydelse)
(Det vilande förslaget)
Riksdags början och upplösning.
§
1. Innan riksdagen------
2. Vardera kammaren tillkommer
dock sedan att pröva behörigheten
till riksdagsmannakallets utövande,
ej mindre för sådana dess medlemmar,
vilkas fullmakter ej blivit godkända,
än även för dem, emot vilka
eljest, till följd av denna grundlag,
anmärkning förekommer. Den, om
vars riksdagsmannarätt fråga är hos
kammare väckt, bibehåller emellertid
sin befattning såsom ledamot i
kammaren, intill dess han blivit därtill
obehörig förklarad.
§
1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet av den
i nästföregående paragraf mom. 1
föreskrivna granskning blivit av
chefen för det departement, till vilket
justitieärendena höra, eller den i
hans ställe förordnad är, meddelad
kamrarna, var i vad dess ledamöter
angår, välje vardera kammaren
bland sina ledamöter talman samt
en förste och en andre vice talman.
Vid val av talmän och vice talmän
skall den anses vald, som erhållit
Riksdags början och avbrytande av
riksdagssession.
32.
- genast verkställas.
2. Riksdagen tillkommer dock sedan
att pröva behörigheten till riksdagsmannakallets
utövande, ej mindre
för sådana dess medlemmar, vilkas
fullmakter ej blivit godkända,
än även för dem, emot vilka eljest,
till följd av denna grundlag, anmärkning
förekommer. Den, om vars riksdagsmannarätt
fråga är hos riksdagen
väckt, bibehåller emellertid sin
befattning såsom ledamot, intill dess
han blivit därtill obehörig förklarad.
33.
1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet av den
i 32 § 1 mom. föreskrivna granskningen
blivit av chefen för det departement,
till vilket justitieärendena
höra, eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad riksdagen, välje
riksdagen bland sina ledamöter talman
samt en förste, en andre och en
tredje vice talman. Talmännen väljas
var för sig i nu nämnd ordning.
Vid valet tillämpas acklamationsförfarande,
om ledamot ej begär att valet
skall förrättas med slutna sedlar.
Förrättas valet med slutna sedlar,
är den vald som erhållit mer än
36
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
mer än hälften av de avgivna rösterna.
Närmare bestämmelser om
sådant val meddelas uti den i § 78
omförmälda riksdagsstadgan.
2. Innan val enligt mom. 1 ägt
rum, föres i vardera kammaren ordet
av den därstädes närvarande
ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, där två eller flera ledamöter
i lika många riksdagar deltagit,
den av dem, som är till levnadsåren
äldst.
3. Där talman eller vice talman under
riksdag med döden avgår eller
sin befattning frånträder, välje kammaren
så snart ske kan ny talman
eller vice talman.
4. Vid samtidigt förfall för både
talmannen och vice talmännen i
någon av riksdagens kamrar utses
under ordförandeskap, som i mom.
2 sägs, en av kammarens övriga ledamöter
att tjänstgöra såsom talman,
till dess förfallet upphört.
(Det vilande förslaget)
hälften av de avgivna rösterna. Uppnås
icke sådan röstövervikt, förrättas
nytt val. Får ej heller då någon
mer än hälften av de avgivna rösterna,
förrättas ett tredje val mellan de
två som vid den andra omröstningen
uppnått de högsta röstetalen. Vid
tredje omröstningen är den vald som
erhållit de flesta rösterna. Uppkomma
lika röstetal i andra eller tredje
omröstningen, avgöres företrädet genom
lottning.
2. Innan val enligt 1 mom. ägt
rum, föres ordet av den närvarande
ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, där två eller flera ledamöter
i lika många riksdagar deltagit,
den av dem, som är till levnadsåren
äldst.
3. Där talman eller vice talman
under riksdag med döden avgår eller
sin befattning frånträder, välje riksdagen
så snart ske kan ny talman
eller vice talman.
4. Vid samtidigt förfall för både
talmannen och vice talmännen utses
under ordförandeskap, som i 2 mom.
sägs, en av riksdagens övriga ledamöter
att tjänstgöra såsom talman,
till dess förfallet upphört.
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas
senare än å andra söckendagen
efter riksdags början. På den tid
skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst
med dem hållen är, samman
-
Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas
senare än å andra söckendagen
efter riksdags början. På den tid
skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst
med dem hållen är, samman
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
37
(Nuvarande lydelse)
komma på rikssalen, där Konungen
eller, då Han så för gott finner, statsministern
eller annan statsrådsledamot
förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen till riksdagen i två
exemplar, därav ett tillställes vardera
kammaren, överlämna propositionen
angående statsverkets tillstånd
och behov, innefattande även
förslag rörande sättet att genom bevillningar
fylla vad staten utöver de
ordinarie inkomsterna erfordrar,
ävensom berättelse om vad i rikets
styrelse sedan nästföregående riksdags
början sig tilldragit. Har
Konungen enligt § 2 sammankallat
riksdagen till dag före den 10 januari,
må dock nämnda proposition
och berättelse tillställas kamrarna i
annan ordning, dock ej senare än vid
det sammanträde som infaller näst
efter den 11 januari.
Vid riksdag som sammanträder
efter upplösning, varom i §5 stadgas,
skall sådan berättelse, som nyss
sagts, ej överlämnas och skall proposition
angående statsverkets tillstånd
och behov framläggas blott om
riksstaten icke blivit reglerad.
Då Konungen, på sätt nu är sagt,
riksdag öppnat, framföre, vid samma
tillfälle, kamrarnas talmän till
Konungen, i kamrarnas namn, deras
undersåtliga vördnad.
(Det vilande förslaget)
komma på rikssalen, där Konungen
eller, då Han så för gott finner, statsministern
eller annan statsrådsledamot
förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen till riksdagen överlämna
propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov, innefattande
även förslag rörande sättet att
genom bevillningar fylla vad staten
utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar,
ävensom berättelse om vad
i rikets styrelse sedan nästföregående
riksdags början sig tilldragit. Har
Konungen enligt 2 § sammankallat
riksdagen till dag före den 10 januari,
må dock nämnda proposition
och berättelse tillställas riksdagen i
annan ordning, dock ej senare än vid
det sammanträde som infaller näst
efter den 11 januari.
Vid riksdag som sammanträder
efter nyval, varom i 108 § regeringsformen
stadgas, skall sådan berättelse,
som nyss sagts, ej överlämnas
och skall proposition angående
statsverkets tillstånd och behov framläggas
blott om riksstaten icke blivit
reglerad.
Då Konungen, på sätt mi är sagt,
riksdag öppnat, framföre, vid samma
tillfälle, riksdagens talman till
Konungen, i riksdagens namn, dess
undersåtliga vördnad.
§ 35.
Vill Konungen, då session pågår, Förordnande om nyval enligt
förordna om nya val i hela riket till 108 § regeringsformen tillkännagibåda
kamrarna eller den ena av dem, ves, då session pågår, genom öppet
meddelar Konungen, sedan Han låtit brev, vilket uppläses i riksdagen av
38
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
till rikssalen kalla riksdagen, densamma
därstädes Sitt beslut härom.
Beslutet må ock, där Konungen så
prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna
genom öppet brev, som i vardera
kammaren samtidigt uppläses
av en statsrådets ledamot, den
Konungen därtill förordnat, och vare
riksdagen efter uppläsandet omedelbart
upplöst.
(Det vilande förslaget)
statsministern eller annan ledamot
av statsrådet som Konungen förordnat
därtill, och i annat fall genom
allmän kungörelse.
Beslut att avbryta riksdagssession
tillkännagives genom öppet brev på
sätt som föreskrives i första stycket.
Efter tillkännagivandet skall sessionen
omedelbart avslutas.
§ 36.
1. Å varje riksdag skola, inom sex
dagar efter dess öppnande, tillsättas:
ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, tre
lagutskott, ett jordbruksutskott samt
ett allmänt beredningsutskott. Dessa
riksdagens ständiga utskott skola
bestå: utrikesutskottet av sexton,
konstitutionsutskottet av tjugu,
statsutskottet av trettio, bevillningsutskottet
av tjugu, bankoutskottet av
sexton, varje lagutskott av sexton,
jordbruksutskottet av tjugu samt
allmänna beredningsutskottet av tjugufyra
ledamöter, vilka vardera kammaren
till halva antalet inom sig väljer;
ankommande på kamrarnas
sammanstämmande beslut att, när
sådant finnes vara av nöden, tillsätta
särskilt utskott för upptagande av
frågor, som tillhöra ständigt utskotts
behandling, så ock att, därest annat
utskott än utrikesutskottet anmäler
behov av förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.
Finnes fråga äga nära samband
med ämne, som tillhör visst ständigt
utskotts behandling, må frågan kun
-
1. Å varje riksdag skola, inom sex
dagar efter dess öppnande, tillsättas:
ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, fyra
lagutskott, ett jordbruksutskott samt
ett allmänt beredningsutskott. Dessa
riksdagens ständiga utskott skola
bestå: utrikesutskottet av sjutton,
konstitutionsutskottet av tjugusju,
statsutskottet av fyrtiofem, bevillningsutskottet
av tjugusju, bankoutskottet
av sjutton, varje lagutskott
av sjutton, jordbruksutskottet av
sjutton samt allmänna beredningsutskottet
av sjutton ledamöter, vilka
riksdagen inom sig väljer.
Riksdagen äger tillsätta särskilt
utskott för upptagande av frågor,
som tillhöra ständigt utskotts behandling,
och på framställning av
utskott öka dess ledamotsantal.
2. Finnes fråga äga nära samband
med ämne, som tillhör visst ständigt
utskotts behandling, må frågan kun
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
39
(Nuvarande lydelse)
na till nämnda utskott hänvisas,
ändå att den enligt föreskrifterna i
§§ 37—44 skolat handläggas av annat
ständigt utskott.
2. Väckes i någondera kammaren
fråga, som blott rör kammaren enskilt,
må inom kammaren tillsättas
enskilt utskott, bestående av så
många ledamöter, som kammaren
aktar nödigt.
3. Vardera kammaren utser ock
inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter
avgå eller få förfall,
i deras ställe inträda. Antalet suppleanter
i utrikesutskottet skall vara
åtta från vardera kammaren.
4. Å riksdag, som sammanträder
efter upplösning, varom i § 5 stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas,
än som erfordras.
5. Om val till utskott gäller vad i
§75 finnes stadgat ävensom de bestämmelser,
som därom meddelas
uti den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.
6. Statsrådsledamot må —----
Ej må statsrådsledamot, justitie
råd
eller regeringsråd i utskott deltaga,
dock att beträffande utrikesutskottet
gäller vad i §37 mom. 2
sägs.
Ej heller må någon, av vilken riksdagen
kan fordra redo och ansvar,
inväljas i utskott, där redovisning
för hans egna ämbetsåtgärder kan
förekomma. Vad nu stadgats skall
likväl ej utgöra hinder att i statsutskottet
invälja förutvarande ledamot
av statsrådet, dock utan rätt för
denne att inom utskottet deltaga i
behandling av ärende, varom i § 39
mom. 2 förmäles.
(Det vilande förslaget)
na till nämnda utskott hänvisas, ändå
att den enligt föreskrifterna i 37
—44 §§ skolat handläggas av annat
ständigt utskott.
3. Riksdagen utser ock inom sig
suppleanter att, när utskottsledamöter
avgå eller få förfall, i deras ställe
inträda.
4. Å riksdag, som sammanträder
efter nyval, varom i 108 § regeringsformen
stadgas, skola ej flera
utskott tillsättas, än som erfordras.
5. Om val till utskott gäller vad i
75 § finnes stadgat ävensom de bestämmelser,
som riksdagen meddelar
därom enligt 78 §.
•------ — hans avgång.
Statsrådsledamot, justitieråd eller
regeringsråd må ej deltaga i utskott,
dock att beträffande utrikesutskottet
gäller vad i 37 § 2 mom. sägs.
Ej heller må någon, av vilken
riksdagen kan fordra redo och ansvar,
inväljas i utskott, där redovisning
för hans egna ämbetsåtgärder
kan förekomma.
40
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
8 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan om ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande
ävensom den riksdagsstadga, vilken
riksdagen jämlikt § 78 äger
fastställa, samt att hos riksdagen
föreslå de ändringar däruti, dem
utskottet anser högst nödiga eller
nyttiga och möjliga att verkställa, så
ock att meddela utlåtande över de
från kamrarna till utskottet hänvisade
frågor rörande grundlagarna
samt ovan omförmälda lagar och
stadgar.
2. Utskottet skall — —--— —
3. Utskottet åligger ock att äska
de i statsrådet förda protokoll; dock
gälle vad i 105 § regeringsformen
finnes om vissa protokoll särskilt
föreskrivet. Om utskottets rätt och
plikt att, efter granskning av protokollen,
hos riksdagen anmäla de
anmärkningar, vartill denna granskning
funnits föranleda, eller eljest
vidtaga den med anledning av gjord
anmärkning erforderliga åtgärd,
så ock att, när av riksdagsman eller
av annat utskott än konstitutionsutskottet
fråga blivit väckt, att statsrådet
eller någon dess ledamot eller
föredragande sitt ämbete på obehörigt
sätt utövat, däröver, före frågans
avgörande av riksdagen, avgiva yttrande
därom är i regeringsformen
stadgat.
4. Utskottet tillkommer jämväl att,
då olika meningar mellan kamrarna
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan om ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande
ävensom de föreskrifter, vilka
riksdagen fastställer jämlikt 78 §,
samt att hos riksdagen föreslå de
ändringar däruti, dem utskottet anser
högst nödiga eller nyttiga och
möjliga att verkställa, så ock att
meddela utlåtande över de från riksdagen
till utskottet hänvisade frågor
rörande grundlagarna samt ovan
omförmälda lagar och andra föreskrifter.
utskotts behandling.
3. Utskottet åligger ock att granska
statsrådens ämbetsutövning och
regeringsår endenas handläggning.
Härom stadgas i regeringsformen.
4. Utskottet tillkommer jämväl att
skilja mellan riksdagen och dess tal
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
41
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
uppstå, till vilket utskott uppkomna man, då den senare vägrar proposifrågor
och ämnen böra hänvisas, tion.
därom besluta, så ock att skilja mellan
kammare och dess talman, då den
senare vägrar proposition.
5. I den —---— — tystnadspliktens iakttagande.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen
avlåtna proposition och äga
tillgång till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar, åligger att,
i den mån det icke gäller jordbruksärenden
eller riksdags- och revisionsmstnader
eller kostnader för rikslagens
hus och riksdagens verk,
granska, utreda och uppgiva statsverkets
tillstånd och förvaltning
samt föreslå vad till fyllandet av
dess behov erfordras, varvid nödiga
indragningar och besparingar böra
iakttagas. Utskottet åligger därjämte
att, antingen i den ordning § 47
stadgar gemensamt med eller eljest
efter samråd med de övriga utskott,
vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna statsverkets
ordinarie inkomster, uppgiva huru
mycket bör genom bevillningar utgöras
samt uppgöra förslag till riksstat.
2. Utskottet tillkommer ock att
efterse och granska, huruvida gjorda
eller förordnade utbetalningar av
statsmedlen icke överstiger beloppet
av de huvudtitlar, vilka av riksdag
uti uppgjord statsreglering blivit
fastställda, och huruvida utbetalningarna
äro grundade på behörigen
Statsutskottet, som skall undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen
avlåtna proposition och äga tillgång
till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar, åligger att, i den
mån det icke gäller jordbruksärenden
eller riksdags- och revisionskostnader
eller kostnader för riksdagens
hus och riksdagens verk,
granska, utreda och uppgiva statsverkets
tillstånd och förvaltning
samt föreslå vad till fyllandet av
dess behov erfordras, varvid nödiga
indragningar och besparingar böra
iakttagas. Utskottet åligger därjämte
att, antingen i den ordning
47 § stadgar gemensamt med eller
eljest efter samråd med de övriga
utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna
statsverkets ordinarie inkomster,
uppgiva huru mycket bör genom bevillningar
utgöras samt uppgöra förslag
till riksstat.
42
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
upprättade stater, eller Konungens i
föreskriven ordning utfärdade anordningar,
samt styrkta med behöriga
kvittenser av dem, som medlen
emottagit. Skulle mot riksdagens beslut
de till någon huvudtitel anslagna
summor befinnas dragna till andra
ändamål än dem, som under samma
huvudtitel höra, eller något av
riksdagen fastställt anslag befinnas
överskridet, skall utskottet hos kamrarna
göra anmälan emot den ämbetsman,
som en sådan anordning
kontrasignerat eller underskrivit,
varefter förfares enligt 106 och
107 §§ i regeringsformen. Ej må
dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen,
utskottet i något klander
av Konungens gjorda anordningar
ingå; ej heller de för statsutgifterna
redovisande tjänstemän personligen
för utskottet eller riksdagen
till ansvar ställas, utan må, där så
nödigt finnes, hos Konungen av riksdagen
anmälas de anledningar, som
förekommit att emot någon sådan
tjänsteman i laglig ordning ansvar
yrka.
§
1. Bevillningsutskottet åligger att
bereda alla dit från kamrarna hänvisade
frågor, som angå föreskrifter
om bevillnings utgörande. Utskottet
har även att, antingen i den ordning
§ 47 stadgar gemensamt med eller
eljest efter samråd med de övriga
utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna inkomsterna
av de särskilda bevillningarna
samt, sedan statsverkets
behov blivit utredda och bestämda,
(Det vilande förslaget)
40.
1. Bevillningsutskottet åligger att
bereda alla dit från riksdagen hänvisade
frågor, som angå föreskrifter
om bevillnings utgörande. Utskottet
har även att, antingen i den ordning
47 § stadgar gemensamt med eller
eljest efter samråd med de övriga
utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna inkomsterna
av de särskilda bevillningarna
samt, sedan statsverkets
behov blivit utredda och bestämda,
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
43
(Nuvarande lydelse)
föreslå sättet att genom bevillning
åvägabringa j ämvikt i statsregleringen.
Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor
föreslå vad det anser billigt
och nyttigt.
2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från kamrarna
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande
kommunala skatter samt, jämväl
i andra fall än i mom. 1 avses, rörande
alkoholhaltiga varor.
(Det vilande förslaget)
föreslå sättet att genom bevillning
åvägabringa j ämvikt i statsregleringen.
Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor
föreslå vad det anser
billigt och nyttigt.
2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från riksdagen
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande
kommunala skatter samt, jämväl
i andra fall än i mom. 1 avses, rörande
alkoholhaltiga varor.
§ 41.
1. Bankoutskottet tillhör att undersöka
och utreda riksbankens och
riksgäldskontorets styrelse och tillstånd
samt att föreslå och i mål, för
vilka utskottet fått sig sådan makt
av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter
om bankens och riksgäldskontorets
förvaltning ävensom att
föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets
behov erfordras. Utskottet
skall ock meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning av de
från kamrarna dit hänvisade frågor,
som avse användningen av de under
riksgäldskontorets förvaltning stående
utlåningsfonder.
2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från kamrarna
hänvisade frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
lagar och författningar rörande såväl
riksbanken som andra bankinrättningar
samt om rikets mynt
ävensom sådana frågor om det eko
-
1. Bankoutskottet tillhör att undersöka
och utreda riksbankens och
riksgäldskontorets styrelse och tillstånd
samt att föreslå och i mål, för
vilka utskottet fått sig sådan makt
av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter
om bankens och riksgäldskontorets
förvaltning ävensom att
föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets
behov erfordras. Utskottet
skall ock meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning av de
från riksdagen dit hänvisade frågor,
som avse användningen av de
under riksgäldskontorets förvaltning
stående utlåningsfonder.
2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från riksdagen
hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande
såväl riksbanken som andra
bankinrättningar samt om rikets
mynt ävensom sådana frågor om
44
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
nomiska livets eller särskilda näringsgrenars
organisation och förhållanden,
vilka ej äro av beskaffenhet
att böra av annat utskott behandlas.
3. Utskottet skall jämväl undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition,
vad angår riksdags- och
revisionskostnader ävensom kostnader
för riksdagens hus och riksdagens
verk, och med anledning därav
liksom ock med avseende å övriga
från kamrarna dit hänvisade frågor
i dessa ämnen avgiva utlåtanden och
förslag.
(Det vilande förslaget)
det ekonomiska livets eller särskilda
näringsgrenars organisation och förhållanden,
vilka ej äro av beskaffenhet
att böra av annat utskott behandlas.
3. Utskottet skall jämväl undfå del
av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition,
vad angår riksdags- och revisionskostnader
ävensom kostnader
för riksdagens hus och riksdagens
verk, och med anledning därav liksom
ock med avseende å övriga från
riksdagen dit hänvisade frågor i dessa
ämnen avgiva utlåtanden och förslag.
§
1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning
av de, såsom icke tillhörande
annat utskotts behandling, från kamrarna
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av civil-, kriminal- och kyrkolag,
likasom ock av andra lagar
och författningar, som stiftas av
Konung och riksdag samfällt.
2. Det tillkommer------
3. Fördelning mellan lagutskotten
av till dem hörande ärenden verkställes
på sätt riksdagen bestämmer.
§
Jordbruksutskottet, som skall erhålla
del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov till
riksdagen avgivna proposition i vad
den angår jordbruksärenden, åligger
1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning
av de, såsom icke tillhörande
annat utskotts behandling, från riksdagen
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av civil-, kriminal- och kyrkolag,
likasom ock av andra lagar
och författningar, som stiftas av
Konung och riksdag samfällt,
göra hemställan.
3. Bestämmelser om fördelningen
mellan lagutskotten av de till dem
hörande ärendena meddelas av riksdagen
enligt 78 §.
43.
Jordbruksutskottet, som skall erhålla
del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov till
riksdagen avgivna proposition i vad
den angår jordbruksärenden, ålig
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
45
(Nuvarande lydelse)
att granska samt, med iakttagande
av nödiga indragningar och besparingar,
utreda och uppgiva statsverkets
behov med hänsyn till denna
styrelsens gren ävensom att för övrigt
avgiva betänkanden och förslag
i anledning av de från kamrarna till
utskottet hänvisade jordbruksärenden.
§
Allmänna beredningsutskottet skall
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de, såsom icke
tillhörande annat utskotts behandling,
från kamrarna dit hänvisade
frågor av beskaffenhet att utskotts
yttrande däröver erfordras.
§
Omröstning inom------
Om val, som inom utskott förrättas,
gäller vad i § 75 mom. 2 finnes
därom stadgat.
Ledamot, som i utskotts beslut ej
instämt, är obetaget att jämte utskottets
yttrande lämna kamrarna
del av sin skiljaktiga mening, som i
sådant fall bör till utskottet skriftligen
avgivas. Dock må utskottets betänkande
därigenom icke uppehållas.
§
Val av ledamöter och suppleanter
i utrikesutskottet, varom stadgas i
§ 36, gälle ock som val av ledamöter
och suppleanter till den i § 54 regeringsformen
omförmälda utrikesnämnd.
Ledamot av nämnden utövar
sin befattning till dess nytt val till
(Det vilande förslaget)
ger att granska samt, med iakttagande
av nödiga indragningar och besparingar,
utreda och uppgiva statsverkets
behov med hänsyn till denna
styrelsens gren ävensom att för övrigt
avgiva betänkanden och förslag
i anledning av de från riksdagen till
utskottet hänvisade jordbruksärenden.
44.
Allmänna beredningsutskottet skall
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de, såsom icke
tillhörande annat utskotts behandling,
från riksdagen dit hänvisade
frågor av beskaffenhet att utskotts
yttrande däröver erfordras.
48.
— ur rösturnan.
Om val, som inom utskott förrättas,
gäller vad i 75 § 3 mom. finnes
därom stadgat.
Ledamot, som i utskotts beslut ej
instämt, är obetaget att jämte utskottets
yttrande lämna riksdagen
del av sin skiljaktiga mening, som i
sådant fall bör till utskottet skriftligen
avgivas. Dock må utskottets betänkande
därigenom icke uppehållas.
49.
Varje riksdag skall inom sex dagar
efter riksdagens öppnande inom
sig välja den i 54 § regeringsformen
omförmälda utrikesnämnd. Nämnden
skall bestå av nio ledamöter och
nio suppleanter. Val av utrikesnämnd
gäller till dess nytt sådant
46
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,
som avgår ur riksdagen innan
den tid, för vilken han blivit
vald till riksdagsman, tilländalupit,
eller som utnämnes till statsråd, ej
vidare skall anses tillhöra nämnden.
Förordnar Konungen om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem,
behålle utan hinder därav nämndens
ledamöter sina befattningar.
Inträffar ledighet--—---
Konungen sammankallar---
Skulle minst sex av nämndens ledamöter
hos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning
i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.
Ledamot av nämnden, så ock
suppleant, skall första gången han
är närvarande vid sammanträde med
nämnden avgiva försäkran om iakttagande
av den i § 54 regeringsformen
stadgade tystnadsplikten.
(Det vilande förslaget)
val förrättas, dock att ledamot, som
avgår ur riksdagen innan den tid, för
vilken han blivit vald till riksdagsman,
tilländalupit, eller som utnämnes
till statsråd, ej vidare skall anses
tillhöra nämnden.
— därvid närvara.
---förordnar Konungen.
Skulle minst fyra av nämndens
ledamöter hos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning
i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.
Ledamot av nämnden, så ock
suppleant, skall första gången han
är närvarande vid sammanträde med
nämnden avgiva försäkran om iakttagande
av den i 54 § regeringsformen
stadgade tystnadsplikten.
Ärendenas behandling i kamrarna.
§
Talmännen skola tillse, att nödig
skyndsamhet och största möjliga
planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets
bedrivande.
Vardera kammaren skall utse fyra
ledamöter att jämte talmånnen och
vice talmännen samt de ständiga utskottens
ordförande rådpläga om vad
i avseende å ärendenas behandling i
utskott och kamrar må vara att iakttaga
för vinnande av nämnda syfte
(talmanskonferensen). Närmare bestämmelser
om talmanskonferensen
meddelas uti den i § 78 omförmälda
riksdagsstadgan.
Ärendenas behandling i riksdagen.
50.
Talmannen skall tillse, att nödig
skyndsamhet och största möjliga
planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets
bedrivande.
Riksdagen skall utse minst fyra
ledamöter att jämte talmannen och
vice talmännen samt de ständiga utskottens
ordförande rådpläga om vad
i avseende å ärendenas behandling
i riksdagen och dess utskott må vara
att iakttaga för finnande av nämnda
syfte (talmanskonferensen). Närmare
bestämmelser om talmanskonferensen
meddelas av riksdagen enligt
78 §.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
47
(Nuvarande lydelse)
T almännen eller, i händelse av förfall
för dem, vice talmännen åligger,
var för sin kammare, att utfärda
kallelse till sammanträden, att ärendena
därvid föredraga, att upptaga,
reda och framställa de yttrade meningarna,
att göra propositioner för
besluts fattande och vidmakthålla
ordning vid sammanträdena, allt efter
de föreskrifter denna grundlag
innehåller. Dock må den, som talmansbefattningen
utövar, ej deltaga
i överläggning och ej heller något
annat föreslå, än som erfordras till
verkställighet av grundlagarna, av
riksdagens eller kamrarnas särskilda
beslut eller i övrigt av de reglementariska
stadganden, som för riksdagsärendenas
behandling blivit antagna.
Talman äger ej makt att, utan
kammarens samtycke, något dess
sammanträde avsluta.
§
Vid kammares sammanträde äger
varje dess ledamot rätt att, med de
undantag denna riksdagsordning
stadgar eller kammare med stöd därav
föreskriver, till protokollet fritt
tala och utlåta sig i alla frågor, som
under överläggning komma, och om
lagligheten av allt, som inom kammaren
sig tilldrager.
En var yttrar sig i den ordning,
han därtill sig anmält och uppropad
bliver. Dock må ledamot, på sätt
kammaren särskilt föreskriver, kunna
för genmäle till annan talare erhålla
ordet i annan ordning.
(Det vilande förslaget)
51.
Talmannen eller, i händelse av
förfall för honom, vice talman åligger
att utfärda kallelse till riksdagens
sammanträden, att ärendena
därvid föredraga, att upptaga, reda
och framställa de yttrade meningarna,
att göra propositioner för besluts
fattande och vidmakthålla ordning
vid sammanträdena, allt efter
de föreskrifter denna grundlag innehåller.
Dock må den, som talmansbefattningen
utövar, ej deltaga i
överläggning och ej heller något annat
föreslå, än som erfordras till
verkställighet av grundlagarna, av
riksdagens särskilda beslut eller i
övrigt av de reglementariska stadganden,
som för riksdagsärendenas
behandling blivit antagna.
Talman äger ej makt att, utan
riksdagens samtycke, något dess
sammanträde avsluta.
52.
Vid riksdagens sammanträde äger
varje dess ledamot rätt att, med de
undantag denna riksdagsordning
stadgar eller riksdagen med stöd
därav föreskriver, till protokollet
fritt tala och utlåta sig i alla frågor,
som under överläggning komma,
och om lagligheten av allt, som
inom riksdagen sig tilldrager.
Talmannen bestämmer ordningen
mellan de ledamöter som före överläggningen
i viss fråga anmält, att
de vilja yttra sig. Ledamöter som
begära ordet under överläggningen
uppropas i den ordning vari de an
-
48
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
mält sig. Dock må ledamot, på sätt
riksdagen föreskriver enligt 78 §,
kunna för genmäle till annan talare
erhålla ordet i annan ordning.
Riksdagsman må, på sätt riksdagen
föreskriver enligt 78 §, till ledamot
av statsrådet framställa spörsmål
i ämne utom föredragningslistan.
Sådana spörsmål äro antingen
interpellationer eller enkla frågor
för upplysningars inhämtande. Riksdagen
må föreskriva inskränkningar
i ledamots rätt att erhålla ordet i
samband med framställande av interpellationer
eller besvarande av
enkla frågor, så ock begränsa den
tid under vilken talare må hava ordet
i samband med besvarande av
enkla frågor.
Genom särskilt beslut äger riksdagen
även i samband med överläggningen
i viss fråga på förslag av talmannen
begränsa tiden för anförande
i frågan. Sådant beslut fattas utar.
föregående överläggning.
Ej må--—---utom protokollet.
Riksdagsman må, på sätt kammare
särskilt föreskriver, till ledamot
av statsrådet framställa spörsmål i
ämne utom föredragningslistan. Sådana
spörsmål äro antingen interpellationer
eller enkla frågor för upplysningars
inhämtande. Kammaren
må föreskriva inskränkningar i ledamots
rätt att erhålla ordet i samband
med framställande av interpellationer
eller besvarande av enkla frågor.
Ingen må tillåta sig personligen
förolämpande uttryck eller eljest
uppträda på ett mot god ordning
stridande sätt. Sker det, och låter
den felande sig icke av talmannens
föreställning rätta, äger talmannen
fråntaga honom ordet. Har sådant
ägt rum, må den felande för det sammanträdet
icke vidare yttra sig. Väckes
förslag, att den ledamot, som sålunda
sig förgått, därjämte må av
talmannen erhålla varning eller att
saken bör till laga domstols behandling
överlämnas, skall beslut däröver
av kammaren vid nästa sammanträde
utan föregående överläggning fattas.
Ingen må tillåta sig personligen
förolämpande uttryck eller eljest
uppträda på ett mot god ordning
stridande sätt. Sker det, och låter
den felande sig icke av talmannens
föreställning rätta, äger talmannen
fråntaga honom ordet. Har sådant
ägt rum, må den felande för det sammanträdet
icke vidare yttra sig. Väckes
förslag, att den ledamot, som
sålunda sig förgått, därjämte må av
talmannen erhålla varning eller att
saken bör till laga domstols behandling
överlämnas, skall beslut däröver
av riksdagen vid nästa sammanträde
utan föregående överläggning fattas.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
49
(Nuvarande lydelse)
§
Ej må riksdagen eller kamrarna i
Konungens närvaro över något ämne
rådpläga eller besluta; ej heller må
riksföreståndare övervara kamrarnas
överläggningar eller beslut.
Uti vardera kammaren äga statsrådets
ledamöter tillträde, med rättighet
att deltaga i överläggningarna
men ej i besluten, där de ej äro ledamöter
av kammaren.
I mål, som personligen rörer någon
ledamot i kammare, må han väl
överläggningarna, men ej beslutet,
övervara.
(Det vilande förslaget)
53.
Ej må riksdagen i Konungens närvaro
över något ämne rådpläga eller
besluta; ej heller må riksföreståndare
övervara riksdagens överläggningar
eller beslut.
Ledamot av statsrådet, som ej tillhör
riksdagen, äger tillträde till riksdagens
sammanträden, med rättighet
att deltaga i överläggningarna men
ej i besluten.
I mål, som personligen rörer någon
ledamot av riksdagen, må han
väl överläggningarna, men ej beslutet,
övervara.
Konungens skrivelser och propositioner
tillställas båda kamrarna
samt böra alltid vara åtföljda av
statsrådets och, då lagrådet avgivit
utlåtande, jämväl dess yttrande.
Propositioner böra-----
Propositioner, som-----
Övriga propositioner,----
§
1. Motion må av riksdagsman i
den kammare, han tillhör, göras inom
femton dagar från den dag, då
propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov kom kammaren
till handa.
Motion, som föranledes av kungl.
proposition, vilken efter öppnandet
till riksdagen avlämnats, må dock
väckas sist vid det sammanträde,
som infaller näst efter tio dagar från
det propositionen kom kammaren till
handa. I sistnämnda fall äge likväl
4 — Bihang till riksdagens protokoll
54.
Konungens skrivelser och propositioner
till riksdagen böra alltid vara
åtföljda av statsrådets och, då
lagrådet avgivit utlåtande, jämväl
dess yttrande.
— göra låter.
—- allvarligt men.
--dess avlåtande.
55.
1. Motion må av riksdagsman väckas
inom femton dagar från den dag,
då propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov överlämnades
till riksdagen.
Motion, som föranledes av proposition,
vilken efter öppnandet till
riksdagen avlämnats, må dock väckas
sist vid det sammanträde, som
infaller näst efter tio dagar från det
propositionen anmäldes i riksdagen
av talmannen. I sistnämnda fall äge
1969. 5 samt. 2 avd. Nr 1
50
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
kammare, därest den med hänsyn
till infallande helg eller ärendets synnerliga
omfattning finner sådant nödigt,
medgiva utsträckning av motionstiden,
dock längst till det sammanträde,
som infaller näst efter
femton dagar från det propositionen
kom kammaren till handa. Fråga om
sådan utsträckning må ej väckas senare
än vid andra sammanträdet efter
det, då propositionen kom kammaren
till handa.
Har behandlingen av proposition
eller framställning från något riksdagens
verk uppskjutits till höstsession,
må motion, som föranledes av
propositionen eller framställningen,
väckas sist dagen efter höstsessionens
början.
Vad i andra stycket stadgas skall
äga motsvarande tillämpning i fråga
om motion, som föranledes av framställning
från något riksdagens verk.
I sådant fall skall tiden för motions
väckande räknas från den dag, då
anmälan om framställningens ingivande,
på sätt riksdagen föreskriver,
delgives kammaren.
I frågor, som röra någondera kammaren
enskilt, samt i frågor, som av
redan inom någondera kammaren
fattat beslut eller annan under riksdagen
inträffad händelse omedelbar
-
(Det vilande förslaget)
likväl riksdagen, därest den med
hänsyn till infallande helg eller
ärendets synnerliga omfattning finner
sådant nödigt, medgiva utsträckning
av motionstiden, dock längst till
det sammanträde, som infaller näst
efter femton dagar från det propositionen
anmäldes. Fråga om sådan
utsträckning må ej väckas senare än
vid andra sammanträdet efter det,
då propositionen anmäldes.
Har behandlingen av sådan proposition,
som anmälts i riksdagen
efter den 10 maj, uppskjutits till
höstsession, må motion, som föranledes
av propositionen, väckas sist
dagen efter höstsessionens början.
I frågor, som omedelbart föranledas
av något av riksdagen redan fattat
beslut eller av annan under riksdagen
inträffad händelse, må motion
väckas, så länge session pågår.
ligen föranledas, må motion framställas,
så länge session pågår.
Motion bör--—--— beskaffenhet sammanföras.
2. Riksdagen äger meddela bestämmelser
enligt 78 § om hur beslut
av riksdagen må påkallas i frågor
som röra riksdagen enskilt eller riksdagsförvaltningen
och om motionsrätt
i anledning av framställningar
51
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
2. Konungens propositioner, så
ock motioner i ämnen, som tillhöra
ständigt utskotts behandling, kunna
icke till avgörande i kammare företagas,
innan utskott däröver avgivit
yttrande. Frågor, som röra någondera
kammaren enskilt, må genast
avgöras.
(Det vilande förslaget)
och redogörelser från riksdagens
verk eller organ som helt eller delvis
utses av riksdagen.
3. Proposition eller motion kan
icke upptagas till avgörande i riksdagen,
innan utskott avgivit yttrande
däröver.
§
Prövar Konungen lämpligt att i
fråga, som angår rikets förhållande
till främmande makt, eller i annat
ärende av större allmänt intresse
meddelande muntligen göres till riksdagen,
tillkommer det statsrådsledamot,
som Konungen därtill förordnar,
att i vardera kammaren lämna
meddelandet. Ej vare ledamot av
kammaren förmenat att yttra sig
över vad sålunda meddelats.
Konungen äger bestämma att i fall,
som här avses, kamrarnas sammanträden
skola hållas inom lyckta dörrar.
§
Därest av riksdagsman eller av annat
utskott än konstitutionsutskottet,
fråga hos kamrarna väckes, att
statsrådet eller någon dess ledamot
eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utövat, böra därvid
endast följande ordalag nyttjas: »det
är anledning till anmärkning mot
statsrådet, eller den eller den ledamoten
eller föredraganden, varom
Prövar Konungen lämpligt att i
fråga, som angår rikets förhållande
till främmande makt, eller i annat
ärende av större allmänt intresse
meddelande muntligen göres till riksdagen,
tillkommer det statsrådsledamot,
som Konungen därtill förordnar,
att i riksdagen lämna meddelandet.
Ej vare ledamot av riksdagen
förmenat att yttra sig över vad sålunda
meddelats.
Konungen äger bestämma att i fall,
som här avses, riksdagens sammanträde
skall hållas inom lyckta dörrar.
57.
Yrkande om misstroendeförklaring
enligt 107 § regeringsformen skall
framställas vid sammanträde med
riksdagen. Sådant ärende må ej hänvisas
till utskott. Ärendet skall ligga
på bordet till det andra sammanträdet
efter det, då yrkandet framställdes,
och avgöras senast vid det därpå
följande sammanträdet.
Yrkande om misstroendeförkla
-
52
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
remiss begäres till konstitutionsutskottet,
inför vilket anledningen skall
uppgivas». Sådan remiss skall då genast
ovägerligen verkställas. Vid
kammarens överläggning om sådan
fråga gälle i avseende på Konungens
beslut uti mål, som röra enskilda
personers eller korporationers rättigheter
och angelägenheter, vad uti
107 § regeringsformen stadgat är.
(Det vilande förslaget)
ring skall avlämnas skriftligen till
protokollet så snart det framställts.
Föreligga samtidigt två eller flera
yrkanden om misstroendeförklaring
mot samma ledamot av statsrådet,
skall endast en omröstning äga rum.
§ 58.
När proposition eller motion första
gången i kammare förekommer, skall
den, så framt ej kammaren densamma
genast till utskott förvisar, ligga
på bordet till nästa sammanträde, då
sådan hänvisning bör ske, därest frågan
ej nedlägges eller, om den rörer
kammaren enskilt, eljest bliver avgjord.
Varje ledamot äger i målet avgiva
yttrande, vilket jämväl till utskottet
överlämnas; men ej må därav
remissen till utskottet uppehållas.
Är inom kammare väckt fråga om
sådan utsträckning av motionstid,
som i 55 § 1 mom. andra stycket
sägs, eller uppstår fråga till vilket
utskott ett mål bör hänvisas, skall
sådan fråga blott för det sammanträde,
då den väckt blivit, kunna
läggas på bordet, men vid det nästföljande
ovillkorligen avgöras.
Kamrarna må genom sammanstämmande
beslut till annan session
eller till nästföljande riksdag uppskjuta
behandlingen av proposition,
framställning från något riksdagens
verk eller motion, som ej berör riksstaten.
Ytterligare uppskov må beslutas;
dock alt ärendet skall avgö
-
När proposition eller motion första
gången i riksdagen förekommer, skall
den, så framt den ej genast till utskott
förvisas, ligga på bordet till
nästa sammanträde, då sådan hänvisning
bör ske, därest frågan ej
nedlägges. Varje ledamot äger i målet
avgiva yttrande, vilket jämväl till
utskottet överlämnas; men ej må
därav remissen till utskottet uppehållas.
Är inom riksdagen väckt fråga om
sådan utsträckning av motionstid,
som i 55 § 1 mom. andra stycket
sägs, eller uppstår fråga till vilket
utskott ett mål bör hänvisas, skall
sådan fråga blott för det sammanträde,
då den väckt blivit, kunna läggas
på bordet, men vid det nästföljande
ovillkorligen avgöras.
Riksdagen må till annan session
eller till nästföljande riksdag uppskjuta
behandlingen av ärende, som
ej berör riksstaten. Ytterligare uppskov
må beslutas. Ärendet skall dock
avgöras senast under nästföljande
riksdag. Uppskov till nästföljande
riksdag må ej beslutas under år då
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
53
(Nuvarande lydelse)
ras senast under nästföljande riksdag.
Ej må ärendes behandling uppskjutas
till nästföljande riksdag, om
nya val i hela riket till andra kammaren
dessförinnan förrättas. Förordnar
Konungen om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem,
vare beslut om uppskov förfallet.
Uppskov må beslutas på framställning
av vederbörande utskott,
som har att i frågan inhämta yttrande
från talmanskonferensen; kamrarna
likväl obetaget att vid prövningen
av utskottets utlåtande i
ärendet besluta uppskov enligt vad i
nästföregående stycke sägs.
Kamrarna må genom sammanstämmande
beslut, efter hörande av
den i 50 § omförmälda talmanskonferens,
besluta att uppskjuten fråga
skal] upptagas vid extra session.
Av riksdagen såsom vilande antaget
förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag må ej uppskjutas i vidare
mån än som följer av stadgandet i
§65.
(Det vilande förslaget)
ordinarie val till riksdagen förrättas.
Meddelas förordnande om nyval enligt
108 § regeringsformen, vare beslut
om uppskov förfallet.
Uppskov må beslutas på framställning
av vederbörande utskott,
som har att i frågan inhämta yttrande
från talmanskonferensen. Riksdagen
äger även utan sådan framställning
besluta uppskov i samband
med behandlingen av utskotts betänkande.
Riksdagen må, efter hörande av
talmanskonferensen, besluta att uppskjuten
fråga skall upptagas vid
extra session.
Av riksdagen såsom vilande antaget
förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
grundlag må ej uppskjutas i vidare
mån än som följer av stadgandet i
65 §.
§ 59.
Betänkande, som av ständigt eller
i dess ställe särskilt tillsatt utskott
avgivits, skall i bägge kamrarna för
ärendets avgörande, så vitt ske kan,
samtidigt föredragas. Efter betänkandets
första föredragning skall
detsamma vila på bordet. Vid nästa
föredragning, evad överläggning då
äger rum eller ej, skall det, så framt
ej kammaren på vederbörande utskotts
framställning annorlunda beslutar,
åter göras vilande. Men då
Efter den första föredragningen
i riksdagen av utskotts betänkande,
skall detta vila på bordet. Vid nästa
föredragning, evad överläggning då
äger rum eller ej, skall betänkandet,
så framt ej riksdagen på vederbörande
utskotts framställning annorlunda
beslutar, åter göras vilande.
Men då saken tredje gången förekommer,
skall den till avgörande
företagas.
5 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 1
54
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
saken tredje gången förekommer,
skall den till avgörande företagas.
Utskotts förberedande hemställanden
och förfrågningar må genast
avgöras, därest icke någon kammarens
ledamot bordläggning begär.
(Det vilande förslaget)
Utskotts förberedande hemställanden
och förfrågningar må genast avgöras,
därest icke någon riksdagens
ledamot bordläggning begär.
60.
1. Ej må något mål, däri överläggning
ägt rum, till slutligt avgörande
företagas, förrän kammaren på talmannens
hemställan förklarat överläggningen
slutad.
2. Därefter bör, utom i de fall,
mom. 3 upptager, proposition framställas
i den ordning, här nedan i
1. Ej må något mål, däri överläggning
ägt rum, till slutligt avgörande
företagas, förrän riksdagen på talmannens
hemställan förklarat överläggningen
slutad.
2. Därefter bör, utom i de fall 3
mom. upptager, proposition framställas
i den ordning här nedan i
detta mom. stadgas.
detta mom. stadgas.
Kan fråga------är föreskriven.
Proposition skall------överläggning uppriva,
Då voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och
uppläsas, samt omröstningen strax
därefter verkställas; men ej må proposition
göras, om votering skall äga
rum, ej heller någon omröstning därom
tillåtas. Omröstningen skall ske
öppet. Befinnas de avgivna rösterna
lika delade, nedlägge talmannen i en
därtill avsedd rösturna en ja-sedel
och en nej-sedel, båda lika till storlek
och utseende, tryckta och omärkta
samt var för sig slutna och hoprullade,
och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en
av kammarens ledamöter på anmodan
av talmannen upptager ur rösturnan.
Då voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och
uppläsas, samt omröstningen strax
därefter verkställas; men ej må proposition
göras, om votering skall äga
rum, ej heller någon omröstning därom
tillåtas. Omröstningen skall ske
öppet. Befinnas de avgivna rösterna
lika delade, nedlägge talmannen i en
därtill avsedd rösturna en ja-sedel
och en nej-sedel, båda lika till storlek
och utseende, tryckta och omärkta
samt var för sig slutna och hoprullade,
och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en
av riksdagens ledamöter på anmodan
av talmannen upptager ur rösturnan.
3. Fråga, varom ---- —---genast förstöras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969 55,
(Nuvarande lydelse)
§
Talman må ej vägra proposition,
ntom när han finner väckt fråga strida
mot grundlags lydelse; och bör
han då alltid anföra skälen till sin
vägran. Därest kammaren ändock
yrkar proposition, skall talman äga
att förklara överläggningen vilande,
och målet förvisas då till konstitutionsutskottet,
som det åligger att
ofördröj ligen inkomma med motiverat
och bestämt utlåtande över frågans
stridighet eller enlighet med
grundlagen. Å vad utskottet förklarat
icke vara mot grundlag stridande
kan proposition sedermera ej vägras.
§
Kammares beslut i fråga, som icke
rörer kammaren enskilt, skall medkammaren
genom utdrag av protokollet
delgivas. Har målet vård av
ständigt eller i dess ställe särskilt
tillsatt utskott handlagt, skall ock
detta om beslutet på enahanda sätt
underrättas. Därest ledamot, som 1
kammarens beslut ej instämt, vill
sin särskilda mening hos medkammaren
anmäla, skall sådant vara honom
obetaget; börande han i slikt
fall sin skiljaktiga mening skriftligen
till protokollet avlämna, varefter
den genom protokollsutdrag medkammaren
delgives; men ej må härav
i något fall beslutets expedierande
uppehållas.
(Det vilande förslaget)
61.
Talmannen må ej vägra proposition,
utom när han finner väckt fråga
strida mot grundlags lydelse;
och bör han då alltid anföra skälen
till sin vägran. Därest riksdagen ändock
yrkar proposition, skall talmannen
äga förklara överläggningen
vilande, och målet förvisas då till
konstitutionsutskottet, som det åligger
att ofördröj ligen inkomma med
motiverat och bestämt utlåtande över
frågans stridighet eller enlighet med
grundlagen. Å vad utskottet förklarat
icke vara mot grundlag stridande
kan proposition sedermera ej vägras.
62.
Om riksdagens beslut i fråga, som
varit av utskott handlagd, skall utskottet
underrättas genom utdrag av
protokollet.
§ 63.
o När frå§a’ varöver utskott sig ut- När fråga, varöver utskott sig utlåtit,
till avgörande förekommer, låtit, till avgörande förekommer,
56
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
äger kammaren att antingen genast,
med bifall till utlåtandet eller utan
avseende å vad utskottet föreslagit,
fatta sitt beslut, eller, om ämnet anses
fordra ytterligare utredning, målet
till utskottet återförvisa.
Stanna kamrarna över någon fråga,
däri ständigt eller i dess ställe
särskilt tillsatt utskott sig yttrat, uti
huvudsakligen eller till vissa delar
olika beslut, då skall utskottet söka
att de olika meningarna, såvida möjligt
är, sammanjämka och med förslag
därom till kamrarna inkomma.
Vad kamrarna sammanstämmande
besluta, det vare riksdagens beslut.
Bliva kamrarna ej, efter den
behandling ovan är nämnd, om ett
beslut ense, skall frågan, utom i de
fall 65 § upptager, anses hava för
den sessionen förfallit.
(Det vilande förslaget)
äger riksdagen genast, med bifall till
utlåtandet eller utan avseende å vad
utskottet föreslagit, fatta sitt beslut.
Om ledamot av riksdagen yrkar det
och minst en tredjedel av de röstande
förena sig om yrkandet, skall frågan
dock återförvisas till utskottet
för ytterligare utredning. Återförvisning
må ej ske mer än en gång i
samma fråga.
§ 64.
Förslag till stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av grundlag
kan förkastas å den riksdag, vid
vilken förslaget väckes, men ej slutligen
antagas eller bifallas i vidsträcktare
mån, än såsom ett förslag,
vilket skall vila för att efter därpå
förrättade nya val i hela riket till
andra kammaren av den riksdag,
som först sammanträder, ånyo prövas.
Varder förslaget därvid av
bägge kamrarna antaget, bliver det
riksdagens beslut; ägande kamrarna
ej rätt att uti vilande förslag
Förslag till stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av grundlag
kan förkastas å den riksdag, vid
vilken förslaget väckes, men ej slutligen
antagas eller bifallas i vidsträcktare
mån än såsom ett förslag,
vilket skall vila för att efter därpå
förrättat val i hela riket till riksdagen
ånyo prövas av den riksdag, som
först sammanträder. Varder förslaget
därvid antaget, bliver det riksdagens
beslut; ägande riksdagen ej
rätt att uti vilande förslag ändring
göra. Ej må beslut över vilande för
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
57
(Nuvarande lydelse)
ändring göra. Ej må beslut över
vilande förslag till annan riksdag,
än nu är nämnt, uppskjutas utan att
Konungen och bägge kamrarna därom
äro ense.
(Det vilande förslaget)
slag till annan riksdag, än nu är
nämnt, uppskjutas, utan att Konungen
och riksdagen därom äro
ense.
§ 65.
När, i fråga om statsutgifter eller (Denna paragraf utgår.)
bevillning, eller om reglementariska
föreskrifter för riksbanken, dess inkomster
och utgifter, eller om ansvarsfrihet
för fullmäktige i riksbanken,
eller om riksgäldskontorets styrelse
och förvaltning, inkomster och
utgifter, kamrarna fatta stridiga beslut,
som ej uppå vederbörligt utskotts
förslag varda sammanjämkade,
skola bägge kamrarna var för sig
rösta om de olika beslut, vari vardera
förut stannat; kommande den
mening, som därvid erhåller de flesta
ledamöters av båda kamrarna
sammanräknade röster, att gälla såsom
riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen
av de avgivna rösterna
dessa befinnas lika delade, nedlägge
andra kammarens talman i en
därtill avsedd rösturna en ja-sedel
och en nej-sedel, båda lika till storlek
och utseende, tryckta och omärkta
samt var för sig slutna och hoprullade,
och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en
av andra kammarens ledamöter på
anmodan av talmannen upptager ur
rösturnan.
§ 66.
Då val till Konung eller tronföljare (Denna paragraf utgår.)
skall förrättas, tillsättes en nämnd,
bestående av sextiofyra personer, av
58
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
vilka vardera kammaren inom sig
utser trettiotvå, med uppdrag att, vid
förefallande skiljaktighet mellan
kamrarna, bestämma valet. Dagen
efter, sedan nämnden är utsedd,
skrida kamrarna till val av Konung
eller tronföljare. Förenas kamrarna
om en och samma person, är han att
såsom utkorad anse. I annat fall avgör
nämnden. Dock må ej hos densamma
komma under omröstning
andra än de, som i vardera kammaren
erhållit flesta rösterna, ägande
ingendera kammaren att flera än en
kandidat framställa. Nämndens ledamöter,
vilka ej i och för denna befattning
må uteslutas från deras riksdagsmannarätt
i kamrarna, sammanträda
dagen efter den, då valet i
kamrarna förrättat är, och skiljas ej
åt förrän valförrättningen är fullgjord.
Den av de bägge under omröstning
komna personerna, på vilken
då inom nämnden de flesta rösterna
falla, är behörigen vald. 1 den
händelse, som 94- § regeringsformen
omförmäler, skall nämnden väljas
inom tionde dagen efter den, som i
riksdagskallelsen är till riksdagens
sammankomst utsatt.
§ 67.
Skall riksföreståndare tillsättas, (Denna paragraf utgår.)
gånge härmed som för val till
Konung eller tronföljare är i nästföregående
§ stadgat.
§ 68.i
Riksdagens ombudsmän------■---därefter försiggått.
Val av ombudsmän verkställes ge- Vid val av ombudsmän och ställ
-
i Paragrafen berörs även av förslag som anmäls genom memorial nr 3, avsett att
träda i kraft 1969. Detta har beaktats vid transumeringen av sista stycket.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
59
(Nuvarande lydelse)
nom fyrtioåtta för tillfället nämnda
valmän, av vilka vardera kammaren
inom siy utser tjuyufyra. Dessa valmän
skola sammanträda till valförrättningen
senast å femtonde dagen
efter den, då de blivit utsedda. Vid
valet gälle enahanda bestämmelser
som för val av kamrarnas talmän.
Valmännen böra vid samma tillfälle,
då ombudsman utses, och på
enahanda sätt välja en ställföreträdare
för honom. Ställföreträdare utses
för tiden till dess nytt val av vederbörande
ombudsman äger rum.
I händelse — ------är föreskrivet
(Det vilande förslaget)
företrädare äger 33 § 1 mom. motsvarande
tillämpning.
§ 69.
Riksdagen skall vart fjärde år tillsätta
en nämnd av fyrtioåtta personer,
därav vardera kammaren inom
sig utser tjugufyra, och vilken
nämnd, i den ordning 103 och 104 §§
regeringsformen stadga, äger att döma,
huruvida högsta domstolens och
regeringsrättens samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av
dem, utan bevisligen begångna fel
och brott, varom regeringsformens
102 § handlar, likväl kunna anses böra
från detta kall skiljas. Denna
nämnd träder samma dag den blivit
vald tillsammans.
Nämndens samtliga
I enahanda
Riksdagen skall vart tredje år
inom sig utse en nämnd av fyrtioåtta
personer, vilken nämnd, i den
ordning 103 och 104 §§ regeringsformen
stadga, äger att döma, huruvida
högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter gjort sig förtjänta
att i deras viktiga kall bibehållas,
eller om vissa av dem, utan
bevisligen begångna fel och brott,
varom regeringsformens 102 § handlar,
likväl kunna anses böra från detta
kall skiljas. Denna nämnd träder
samma dag den blivit vald tillsammans.
---- vidare föreskrives.
regeringsrättens ledamöter.
§ 70.
1. De sex---------— honom återstått.
2. Riksdagen skall jämväl välja 2. Riksdagen skall jämväl välja
fullmäktige att, jämlikt särskilt reg- fullmäktige att, jämlikt särskilt reglemente,
förvalta riksgäldskontorets lemente, förvalta riksgäldskontorets
60
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige
skola vara sju och väljas för
tiden från valet, till dess sådant val
under tredje året därefter försiggått.
Ordförande bland fullmäktige väljes
särskilt. Av de övriga sex skola två
årligen avgå. Har fullmäktig före
utgången av den bestämda tjänstgöringstiden
avgått, eller har ansvarsfrihet
honom vägrats, anställes val
för den tid, som för honom återstått.
Då val av ordförande äger rum, utses
denne före övriga fullmäktige.
3. Val av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret verkställas genom
fyrtioåtta valmän, av vilka vardera
kammaren inom sig utser tjugufyra.
Valen ske med slutna sedlar.
Val för längre tjänstgöringstid verkställes
före val för kortare. Avgående
fullmäktig kan återväljas.
4. Fullmäktige välje-----
5. På samma------ti
(Det vilande förslaget)
medel och tillhörigheter. Dessa fullmäktige
skola vara sju och väljas för
tiden från valet, till dess sådant val
under tredje året därefter försiggått.
Riksdagen utser en av fullmäktige
till ordförande. Av de övriga
sex skola två årligen avgå. Har fullmäktig
före utgången av den bestämda
tjänstgöringstiden avgått, eller
har ansvarsfrihet honom vägrats,
anställes val för den tid, som för honom
återstått. Då val av ordförande
äger rum, utses denne före övriga
fullmäktige.
3. Vid val av fullmäktige i riksbanken
eller riksgäldskontoret utses
varje fullmäktig för sig. Vid valet
tillämpas acklamations förf arande,
om ledamot ej begär att valet skall
förrättas med slutna sedlar.
Val för längre tjänstgöringstid
verkställes före val för kortare. Avgående
fullmäktig kan återväljas.
— utfalla lika.
tjänstgöring.
§ 71.i
Riksdagens lönedelegation består
av sexton ledamöter, av vilka vardera
kammaren inom sig utser hälften.
De väljas för tiden från valet, till
dess sådant val under fjärde året
därefter försiggått, dock att ledamot
som dessförinnan avgått ur riksdagen
ej vidare skall anses tillhöra delegationen.
Har ledamot före den tid,
för vilken han valts, avgått ur delegationen,
anställes val för den tid
som för honom återstått.
Riksdagens lönedelegation består
av sjutton ledamöter, vilka riksdagen
utser inom sig. De väljas för tiden
från valet, till dess sådant val under
tredje året därefter försiggått, dock
att ledamot som dessförinnan avgått
ur riksdagen ej vidare skall anses
tillhöra delegationen. Har ledamot
före den tid, för vilken han valts, avgått
ur delegationen, anställes val
för den tid som för honom återstått.
i Paragrafen berörs även av förslag som anmäls genom memorial nr 3, avsett att
träda i kraft 1969. Detta har beaktats vid transumeringen av sista stycket.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
61
(Nuvarande lydelse)
Vardera kammaren utser ock inom
sig suppleanter att när ledamöter få
förfall i deras ställe inträda. Suppleanter
utses för samma tid som ledamöter.
Vad i 45 § 2 mom. och 75 § 2 mom.
är stadgat med avseende å utskott
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande delegationen. Omröstning
inom delegationen skall ske öppet.
Den som förer ordet i delegationen
äger avgörande röst, därest, vid
omröstning, rösterna i något fall äro
lika. Ledamot som ej instämt i delegationens
beslut är obetaget att låta
sin skiljaktiga mening antecknas.
Innan avtal---tvstnadsolil
(Det vilande förslaget)
Riksdagen utser ock inom sig
suppleanter att när ledamöter få förfall
i deras ställe inträda. Suppleanter
utses för samma tid som ledamöter.
Vad i 45 § 2 mom. och 75 § 3 mom.
är stadgat med avseende å utskott
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande delegationen. Omröstning
inom delegationen skall ske öppet.
Den som förer ordet i delegationen
äger avgörande röst, därest, vid
omröstning, rösterna i något fall äro
lika. Ledamot som ej instämt i delegationens
beslut är obetaget att låta
sin skiljaktiga mening antecknas.
:ns iakttagande.
§ 72.
Riksdagen förordnar årligen inom
sex dagar efter dess öppnande
revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och
förvaltning. Revisor utövar sin befattning
till dess nytt val av revisorer
förrättas.
För varje---------
Revisorerna välja själva inom sig
ordförande, vilken äger avgörande
röst, därest, vid omröstning, rösterna
i något fall äro lika.
De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att framställa skola,
sedan förklaringar däröver inkommit,
av riksdagen överlämnas
till vederbörande utskotts granskning
och vidare behandling.
Riksdagen utser tolv revisorer att
enligt särskild instruktion granska
statsverkets tillstånd, styrelse och
förvaltning.
Revisorerna väljas för tiden från
valet, till dess sådant val under tredje
året därefter försiggått. Riksdagen
utser en revisor till ordförande, en
till förste vice ordförande och en till
andre vice ordförande.
blivit valda.
Om framställningar från revisorerna
gäller vad riksdagen särskilt
föreskriver.
62
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
Riksdagens krigsdelegation består
av femtio ledamöter, av vilka vardera
kammaren inom sig väljer hälften.
För varje ledamot väljes en suppleant
att vid förfall för honom inträda.
Vid förfall för både ledamot
och hans suppleant bestämmes övriga
suppleanters tjänstgöring av
den ordning, i vilken de blivit valda.
Val av krigsdelegation skall äga
rum å varje riksdag inom sex dagar
efter dess öppnande. Valet gäller till
dess nytt val av krigsdelegation förrättas,
dock att den som dessförinnan
avgått ur riksdagen ej vidare
skall anses tillhöra delegationen.
Förordnar Konungen om nya val till
båda kamrarna eller den ena av dem,
behålle utan hinder därav delegationens
ledamöter och suppleanter sina
befattningar.
(Det vilande förslaget)
73.i
Riksdagens krigsdelegation består
av femtio ledamöter, vilka riksdagen
väljer inom sig.
Då krigsdelegationen trätt i riksdagens
ställe äger den, om ledamot
avlider eller får varaktigt förfall,
förordna annan ledamot av riksdagen
att ingå i delegationen.
Val av krigsdelegation skall äga
rum å varje riksdag inom sex dagar
efter dess öppnande. Valet gäller till
dess nytt val av krigsdelegation förrättas,
dock att den som dessförinnan
avgått ur riksdagen ej vidare
skall anses tillhöra delegationen.
§ 74.
Riksdagens valmän och nämnder, Val av konung, tronföljare eller
med undantag av utrikesnämnden, riksföreståndare må ej förrättas av
utse själva inom sig ordförande. riksdagen om icke minst tre fjärde
delar
av ledamöterna äro närvarande.
§ 75.
1. För beredning av val som ankomma
på riksdagen, dock ej sådana
som nämns i 74 §, skall finnas en
valberedning. Om denna och dess
uppgifter meddelas bestämmelser enligt
78 §.
i Paragrafen berörs även av förslag, avsett att träda i kraft 1969. Detta hade i utskottets
betänkande 1968:20 beaktats vid transumering av andra stycket (»Då krigsdelegationen---i
delegationen.»). Då detta förslag inte anmäls förrän senare under
riksdagen, har den borttransumerade texten ifyllts här.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
63
(Nuvarande lydelse)
1. Företes vid val, som skall av
kammare förrättas, gemensam lista
upptagande namn å så många personer
valet avser och har listan godkänts
av de utav kammaren utsedda
ledamöterna i talmanskonferensen,
framställe talmannen proposition å
godkännande av listan och förklare
därå upptagna personer valda, såvida
ej val med slutna sedlar begäres
av minst så många ledamöter som
motsvarar det tal, vilket erhålles, om
samtliga röstberättigade ledamöters
antal delas med siffran för det antal
personer valet avser, ökat med ett.
Har sådan begäran framställts skall
val med slutna sedlar äga rum vid
ett följande sammanträde.
Valet skall, där det ej avser kammarens
ledamöter i talmanskonferensen,
vara proportionellt, om två
eller flera personer skola utses. Närmare
bestämmelser om valet meddelas
uti den i § 78 omförmälda riksdagsstadgan.
2. Val, som förrättas av riksdagens
utskott, nämnder och valmän, skola,
därest begäran därom framställes avnågon
ledamot eller valman, ske med
slutna sedlar, och iakttages därvid,
att namnsedlarna, så framt de skola
bliva gällande, böra vara enkla, hoprullade,
omärkta och fria såväl från
all tvetydighet i anseende till personernas
namn som från oriktighet i
anseende till deras antal. Mellan personer,
som vid val undfått lika antal
röster, skiljes genom lottning, när
så erfordras.
Finnas i--------
(Det vilande förslaget)
2. Framlägges vid val, som skall
förrättas av riksdagen, gemensam
lista upptagande namn å så många
personer valet avser och har listan
enhälligt godkänts av valberedningen,
framställe talmannen proposition
å godkännande av listan och förklare
därå upptagna personer valda, såvida
ej val med slutna sedlar begäres
av minst så många ledamöter
som motsvarar det tal, vilket erhålles,
om samtliga röstberättigade ledamöters
antal delas med siffran för
det antal personer valet avser, ökat
med ett. Har sådan begäran framställts
skall val med slutna sedlar
äga rum vid ett följande sammanträde.
Valet skall, där det ej avser ledamöter
i talmanskonferensen, vara
proportionellt, om två eller flera
personer skola utses. Närmare bestämmelser
om valet meddelas av
riksdagen enligt 78 §.
3. Val, som förrättas av riksdagens
utskott skola, därest begäran därom
framställes av någon ledamot, ske
med slutna sedlar, och iakttages därvid,
att namnsedlarna, så framt de
skola bliva gällande, böra vara enkla,
hoprullade, omärkta och fria såväl
från all tvetydighet i anseende
till personernas namn som från oriktighet
i anseende till deras antal. Mellan
personer, som vid val undfått lika
antal röster, skiljes genom lottning,
när så erfordras.
- äga tillämpning.
64
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
(Nuvarande lydelse)
§
Vid justering kan ett beslut ej
ändras, men väl må sådana tillägg
göras, varigenom ingen ändring i
beslutet uppkommer. Ur protokoll
må vid justeringen, med kammarens
bifall och den talandes begivande,
uteslutas dennes uttryck och även
överläggning, som därav följt; dock
kunna ej sådana uttryck uteslutas,
på vilka beslutet tydligen sig grundar.
§
Riksdagsman, som varit frånvarande
då något beslut fattats inom
den kammare han tillhörer, skall äga
att därefter till protokollet anmäla,
det han ej i berörda beslut deltagit,
men icke hava makt att tala å deras
beslut, som därvid närvarit.
§
Riksdagen fastställer de föreskrifter
om riksdagsarbetets bedrivande,
ordningen hos kamrarna och utskotten
samt inom riksdagen förekommande
val ävensom de övriga bestämmelser
som anses nödiga till
iakttagande jämte grundlagarna
(riksdagsstadga). Vardera kammaren
äger fastställa föreskrifter i ämne,
som angår kammaren enskilt
(ordningsstadga). Ej må något i
dessa stadgor införas, som mot
grundlag eller annan gällande lag
strider.
(Det vilande förslaget)
76.
Vid justering kan ett beslut ej
ändras, men väl må sådana tillägg
göras, varigenom ingen ändring i beslutet
uppkommer. Ur protokoll må
vid justeringen, med riksdagens bifall
och den talandes begivande, uteslutas
dennes uttryck och även överläggning,
som därav följt; dock kunna
ej sådana uttryck uteslutas, på
vilka beslutet tydligen sig grundar.
77.
Riksdagsman, som varit frånvarande
då något beslut fattats inom
riksdagen, skall äga att därefter till
protokollet anmäla, det han ej i berörda
beslut deltagit, men icke hava
makt att tala å deras beslut, som
därvid närvarit.
78.
Riksdagen fastställer de föreskrifter
om riksdagsarbetets bedrivande,
ordningen hos riksdagen och utskotten
samt inom riksdagen, utskotten
och andra riksdagens organ förekommande
val ävensom de övriga
bestämmelser som anses nödiga till
iakttagande jämte grundlagarna. Ej
må något införas däri som strider
mot grundlag eller annan lag.
§ 80.
I mål, som blivit av ståndigt eller Från riksdagen utgående expedii
dess ställe särskilt tillsatt utskott tioner uppsättas av riksdagens kansli
handlagda, skola de från riksdagen och undertecknas av talmannen.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
65
(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)
utgående skrivelser uppsättas och
expedieras av kansliet hos det utskott,
som ärendet berett.
Uppsättandet och expedierandet
av andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser besörjes genom ett
särskilt riksdagens kansli under inseende
av två inom första och två
inom andra kammaren därtill utsedda
ledamöter (kanslideputerade).
(Uppsättandet och expedierandet
av andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser besörjes genom
riksdagens förvaltningskontor.)
Ej må expedition över något riksdagens
beslut utgå förr än den blivit
inför kamrarna justerad. Från riksdagen
utgående expeditioner undertecknas
av talmännen.
§ 82.
De i kamrarna förda protokoll De i riksdagen förda protokoll och
och övriga riksdagshandlingar skola övriga riksdagshandlingar skola på
på statens bekostnad, så tidigt ske statens bekostnad, så tidigt ske kan,
kan, av trycket utgivas, de senare av trycket utgivas, de senare fullfullständigt
och protokollen i den ständigt och protokollen i den mån
män kamrarna var för sig förordna. riksdagen förordnar.
Övergångsbestämmelser
1. Riksdagsordningen skall tillämpas i sin nya lydelse från och med
den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas även
dessförinnan beträffande val till riksdagen som avser uteslutande tid efter
utgången av år 1970.
Ordinarie val till riksdagen enligt 3 § första stycket i paragrafens nya
lydelse skall äga rum första gången år 1970.
Meddelas beslut enligt 30 § om uppskov med valet till riksdagen i september
1970 och om förlängning av de vid utgången av samma år utlöpande
valperioderna, medför beslutet motsvarande uppskov med tillämpningen av
riksdagsordningen i dess nya lydelse.
66
Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1969
2. Löpande valperioder för kamrarnas ledamöter upphör vid utgången
av år 1970. De må ej förlängas enligt 2 § sjätte stycket.
3. Vad som föreskrives i 58 § tredje stycket i dess äldre lydelse om inverkan
av nya val i hela riket till andra kammaren på fråga om uppskov med
behandlingen av ärende avser även val till riksdagen.
4. Sådan nämnd som avses i 69 § skall tillsättas av den riksdag som sammanträder
närmast efter det paragrafen i sin nya lydelse trätt i tillämpning.
5. Nytt val av ledamöter och suppleanter i riksdagens lönedelegation förrättas
av den riksdag som sammanträder närmast efter det 71 § trätt i tillämpning
i sin nya lydelse.
6. Vid upprättandet av röstlängd år 1970 skall tillämpas den rösträttsålder
som angivits i den nya lydelsen av 14 §.
ESSELTE AB. STHLM 69
914006
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:56 Skrivelse till Konungen i anledning av vilande■ förslag till grundlagsändringar. a1 i texten