Utlåtande i anledning av motioner om information i författningsfrågan. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionerna I: 251 och II: 287. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Arne Pettersson, fru Ohlsson, herr Wååg, fru Margit Lundblad, herrar Mårtensson och Svante Kristiansson samt fru Grethe Lundhlad
1969-04-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1969:22, Utlåtande i anledning av motioner om information i författningsfrågan. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionerna I: 251 och II: 287. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Arne Pettersson, fru Ohlsson, herr Wååg, fru Margit Lundblad, herrar Mårtensson och Svante Kristiansson samt fru Grethe Lundhlad
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1969
1
Nr 22
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om information i författningsfrågan.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas motionerna I: 251 och II: 287. Texten är
tryckt i andra kammaren.
Motionärer är i första kammaren herr Arne Pettersson, fru Ohlsson, herr
Wååg, fru Margit Lundblad, herrar Mårtensson och Svante Kristiansson
samt fru Grethe Lundhlad (alla s) och i andra kammaren herr Adamsson,
fru Skantz, herrar Engkvist, Svenning, Jönsson i Arlöv, Johnsson i Blentarp,
Henningsson och Björk i Påarp, fru Holmqvist samt herrar Bengtsson i
Landskrona, Jönsson i Malmö, Pettersson i Lund, Johansson i Simrishamn,
Gustavsson i Ängelholm och Nilsson i Kristianstad (alla s).
Hemställan avser »att riksdagen i anslutning till det slutliga beslutet om
den partiella författningsreformen och efter närmare utredning inom vederbörande
utskott beslutar ta initiativ till en bred informationsverksamhet
eller andra åtgärder i syfte att fördjupa författningens medborgerliga förankring».
Motionerna
Motionärerna påpekar inledningsvis att de nyligen beslutade författningsreformerna
medför djupgående ändringar i vårt statsskick. Den debatt
som föregått beslutet har emellertid, framhålls i det följande, i viss mån
förts över folkets huvud och inte väckt det medborgerliga engagemang som
varit önskvärt. Så mycket mer angeläget är det då att följa upp reformerna
med information till allmänheten. Enligt motionärernas mening bör man
inte försitta möjligheten att stärka författningens medborgerliga förankring
genom ett initiativ i direkt anslutning till reformerna i syfte att väcka debatt
och åstadkomma information. En särskild kraftinsats av stort format bör
göras vid detta unika tillfälle. Härför talar också att reformernas genomförande
ställer vissa praktiska problem. Den gemensamma valdagen kan
vålla svårigheter om inte valmanskåren är ordentligt informerad. Det nya
valsystemet motiverar också en särskild information.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 saml. 2 avd. Nr 22
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1969
Mot den angivna bakgrunden förordar motionärerna att riksdagen tar initiativ
till en bred informationsverksamhet. Även andra uppslag i syfte att
stärka författningens medborgerliga förankring kan prövas. De anför vidare:
För
den upplysningsverksamhet som fordras kan det arbete, som föregick
högertrafikreformen, tjäna som förebild. Man kan bilda en informationskommitté
med auktoritativ ledning, t. ex. statsministern eller talmännen,
och med representanter för partierna, folkrörelserna och ungdomsorganisationerna.
Till dess förfogande kan man ställa ett kansli som arbetar i princip
efter fyra linjer: information via massmedia, inom organisationerna och
till skolor och andra läroanstalter samt allmänna service- och organi sationsfunktioner.
Syftet skulle som nämnts vara att skapa intresse och debatt
kring reformen och över huvud för demokratins sätt att lungera. Det skulle
också vara att upplysa väljarna om valsystemets förändringar. Sannolikt
skulle arbetet också leda till ett ökat politiskt intresse och därmed till ett
högt valdeltagande.
Vid behandlingen av motionerna beslöt utskottet att bereda de fem i riksdagen
representerade partiernas organisationer tillfälle att yttra sig i lrågan.
Avsikten var att få synpunkter av mera teknisk art från själva organisationerna.
Några sådana synpunkter har emellertid inte erhållits. Svar har
inkommit från alla utom moderata samlingspartiet. Samtliga är positiva till
motionernas grundtanke.
Vissa utredningar
Utskottet vill erinra om att frågan om en förbättrad samhällsinformation
blivit föremål för särskild uppmärksamhet under senare år. Med anledning
av riksdagsinitiativ tillkallades 1967 en kommitté för att utreda frågan, informationsutredningen.
I direktiven anförs bl. a. följande:
Utredningen bör i första hand pröva behovet av en vidgad information om
samhällets verksamhet. Mot bakgrunden härav bör utredningen ange vilka
mål som skall ställas upp för samhällsinformationen. Samtidigt som det är
önskvärt att få till stånd en effektiv informationsverksamhet, måste ambitionerna
självfallet begränsas så att kostnaderna hålls inom rimliga gränser.
Det är därför av intresse att få fram underlag för en bedömning vad en vidgad
samhällsinformation kommer att kosta det allmänna.
Mot bakgrund av den allmänna målsättning för samhällets informationsverksamhet
som utredningen finner önskvärd bör olika vägar att effektivisera
informationen behandlas närmare. En viktig sådan fråga gäller i vad
mån särskilda organ bör finnas för verksamheten. Frågan om ett centralt
serviceorgan har som nämnts redan väckts. Detta bör ge utredningen anledning
att överväga vilka behov, som föreligger av rådgivning eller annan service
från ett centralt organ.
Utredningen bör vidare se över de informationsorgan som redan finns hos
de enskilda myndigheterna.---
Utredningen bör vidare undersöka möjligheterna att effektivisera sam
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1969 3
hällsinlormationen genom annonsering och meddelanden till press, radio
och TV.--—
Genom undervisningen i samhällskunskap fullgör skolväsendet en viktig
samhällsinformativ funktion. Utredningen bör samråda med skolöverstyrelsen
om möjligheterna att ytterligare utveckla den information om samhället,
t. ex. i fråga om socialförsäkringen, skattesystemet och totalförsvaret, som
lamnas inom skolorna. Det bör undersökas om det informationsmaterial som
används i skolorna kan utnyttjas också i andra sammanhang och om annan
samordning kan vara till fördel.
Vidare bör erinras om att, som utskottet upplyste redan i sitt utlåtande
nr 11 detta år, ytterligare reformer av stor beydelse kan väntas bli genomförda
beträffande förfarandet vid allmänna val före nästa års gemensamma
val till enkammarriksdagen och de kommunala församlingarna. Valtekniska
utredningen kommer inom kort att avlämna ett betänkande med förslag om
hl. a. att maskinell teknik skall begagnas och att poströstningen skall reformeras
så att den avslutas före valdagen. Proposition är planerad till årets
höstsession.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till huvudtanken i förevarande motioner, att statsmakterna
bör vidta särskilda åtgärder för att åstadkomma eu god information
till medborgarna om de reformer inom författningen som träder i tilllämpning
genom 1970 års val. Sådana insatser kan, som motionärerna framhåller,
stärka författningens medborgerliga förankring och skulle också
hgga väl i linje med de allmänna strävanden, som kommit till uttryck genom
tillsättandet av informationsutredningen. Ett särskilt informationsbehov
uppkommer också till följd av ändringarna i valordningen. Redan de
nu beslutade reformerna innebär väsentliga nyheter i valsystemet. Även de
ytterligare reformer, som väntas bli beslutade i höst, kan förutses bli av stor
betydelse för de enskilda medborgarna. Till följd av den gemensamma valdagen
och de tekniska ändringarna i valförfarandet kommer valförrättningen
1970 att väsentligt avvika från den hittillsvarande ordningen.
Det är sålunda enligt utskottets mening av uppenbar betydelse, att medborgarna
före 1970 års val ges en god information om ändringarna i statsskickets
både grunder och teknik. Härvid bör, som motionärerna avser,
massmedia, skolorna och organisationerna kunna anlitas. Utskottet vill emellertid
inte gå närmare in på frågan hur informationsverksamheten bör utformas
och genomföras. Ett särskilt skäl härför ligger i de kostnader som
uppkommer; frågor om statsutgifter tillhör inte utskottets arbetsområde.
Utskottet tar sålunda inte ställning till vad motionärerna anfört i detta avseende.
De allmänna önskemål, som uttalats här, bör i stället framföras till
regeringen, som får närmare överväga utformningen av de konkreta åtgärder
som bör vidtas.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1969
Utskottet föreslår,
att riksdagen i anledning av motionerna I: 251 och II: 287
tillkännager för Kungl. Maj :t som sin mening vad utskottet
anfört om information om de aktuella konstitutionella och
valtekniska reformerna.
Stockholm den 29 april 1969
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Sveningsson (m), Sörlin (s), Hernelius* (m), Sörenson (fp), Nyquist (s),
Norberg (s), Richardson (fp) och Axel Georg Pettersson (ep); samt
från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),
Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (ep), Nelander (fp), Andersson
i Billingsfors (s), Gustafsson i Stenkyrka (ep), Jonsson i Mora (fp) och
fruMogård (m).
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHIM 1969 690026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:195 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om information i författningsfrågan. a1 i texten