Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om information i författningsfrågan. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionerna I: 251 och II: 287. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Arne Pettersson, fru Ohlsson, herr Wååg, fru Margit Lundblad, herrar Mårtensson och Svante Kristiansson samt fru Grethe Lundhlad

1969-04-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1969:22, Utlåtande i anledning av motioner om information i författningsfrågan. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionerna I: 251 och II: 287. Texten är tryckt i andra kammaren. Motionärer är i första kammaren herr Arne Pettersson, fru Ohlsson, herr Wååg, fru Margit Lundblad, herrar Mårtensson och Svante Kristiansson samt fru Grethe Lundhlad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1969

1

Nr 22

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner

om information i författningsfrågan.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas motionerna I: 251 och II: 287. Texten är

tryckt i andra kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Arne Pettersson, fru Ohlsson, herr

Wååg, fru Margit Lundblad, herrar Mårtensson och Svante Kristiansson

samt fru Grethe Lundhlad (alla s) och i andra kammaren herr Adamsson,

fru Skantz, herrar Engkvist, Svenning, Jönsson i Arlöv, Johnsson i Blentarp,

Henningsson och Björk i Påarp, fru Holmqvist samt herrar Bengtsson i

Landskrona, Jönsson i Malmö, Pettersson i Lund, Johansson i Simrishamn,

Gustavsson i Ängelholm och Nilsson i Kristianstad (alla s).

Hemställan avser »att riksdagen i anslutning till det slutliga beslutet om

den partiella författningsreformen och efter närmare utredning inom vederbörande

utskott beslutar ta initiativ till en bred informationsverksamhet

eller andra åtgärder i syfte att fördjupa författningens medborgerliga förankring».

Motionerna

Motionärerna påpekar inledningsvis att de nyligen beslutade författningsreformerna

medför djupgående ändringar i vårt statsskick. Den debatt

som föregått beslutet har emellertid, framhålls i det följande, i viss mån

förts över folkets huvud och inte väckt det medborgerliga engagemang som

varit önskvärt. Så mycket mer angeläget är det då att följa upp reformerna

med information till allmänheten. Enligt motionärernas mening bör man

inte försitta möjligheten att stärka författningens medborgerliga förankring

genom ett initiativ i direkt anslutning till reformerna i syfte att väcka debatt

och åstadkomma information. En särskild kraftinsats av stort format bör

göras vid detta unika tillfälle. Härför talar också att reformernas genomförande

ställer vissa praktiska problem. Den gemensamma valdagen kan

vålla svårigheter om inte valmanskåren är ordentligt informerad. Det nya

valsystemet motiverar också en särskild information.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 saml. 2 avd. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1969

Mot den angivna bakgrunden förordar motionärerna att riksdagen tar initiativ

till en bred informationsverksamhet. Även andra uppslag i syfte att

stärka författningens medborgerliga förankring kan prövas. De anför vidare:
För

den upplysningsverksamhet som fordras kan det arbete, som föregick

högertrafikreformen, tjäna som förebild. Man kan bilda en informationskommitté

med auktoritativ ledning, t. ex. statsministern eller talmännen,

och med representanter för partierna, folkrörelserna och ungdomsorganisationerna.

Till dess förfogande kan man ställa ett kansli som arbetar i princip

efter fyra linjer: information via massmedia, inom organisationerna och

till skolor och andra läroanstalter samt allmänna service- och organi sationsfunktioner.

Syftet skulle som nämnts vara att skapa intresse och debatt

kring reformen och över huvud för demokratins sätt att lungera. Det skulle

också vara att upplysa väljarna om valsystemets förändringar. Sannolikt

skulle arbetet också leda till ett ökat politiskt intresse och därmed till ett

högt valdeltagande.

Vid behandlingen av motionerna beslöt utskottet att bereda de fem i riksdagen

representerade partiernas organisationer tillfälle att yttra sig i lrågan.

Avsikten var att få synpunkter av mera teknisk art från själva organisationerna.

Några sådana synpunkter har emellertid inte erhållits. Svar har

inkommit från alla utom moderata samlingspartiet. Samtliga är positiva till

motionernas grundtanke.

Vissa utredningar

Utskottet vill erinra om att frågan om en förbättrad samhällsinformation

blivit föremål för särskild uppmärksamhet under senare år. Med anledning

av riksdagsinitiativ tillkallades 1967 en kommitté för att utreda frågan, informationsutredningen.

I direktiven anförs bl. a. följande:

Utredningen bör i första hand pröva behovet av en vidgad information om

samhällets verksamhet. Mot bakgrunden härav bör utredningen ange vilka

mål som skall ställas upp för samhällsinformationen. Samtidigt som det är

önskvärt att få till stånd en effektiv informationsverksamhet, måste ambitionerna

självfallet begränsas så att kostnaderna hålls inom rimliga gränser.

Det är därför av intresse att få fram underlag för en bedömning vad en vidgad

samhällsinformation kommer att kosta det allmänna.

Mot bakgrund av den allmänna målsättning för samhällets informationsverksamhet

som utredningen finner önskvärd bör olika vägar att effektivisera

informationen behandlas närmare. En viktig sådan fråga gäller i vad

mån särskilda organ bör finnas för verksamheten. Frågan om ett centralt

serviceorgan har som nämnts redan väckts. Detta bör ge utredningen anledning

att överväga vilka behov, som föreligger av rådgivning eller annan service

från ett centralt organ.

Utredningen bör vidare se över de informationsorgan som redan finns hos

de enskilda myndigheterna.---

Utredningen bör vidare undersöka möjligheterna att effektivisera sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1969 3

hällsinlormationen genom annonsering och meddelanden till press, radio

och TV.--—

Genom undervisningen i samhällskunskap fullgör skolväsendet en viktig

samhällsinformativ funktion. Utredningen bör samråda med skolöverstyrelsen

om möjligheterna att ytterligare utveckla den information om samhället,

t. ex. i fråga om socialförsäkringen, skattesystemet och totalförsvaret, som

lamnas inom skolorna. Det bör undersökas om det informationsmaterial som

används i skolorna kan utnyttjas också i andra sammanhang och om annan

samordning kan vara till fördel.

Vidare bör erinras om att, som utskottet upplyste redan i sitt utlåtande

nr 11 detta år, ytterligare reformer av stor beydelse kan väntas bli genomförda

beträffande förfarandet vid allmänna val före nästa års gemensamma

val till enkammarriksdagen och de kommunala församlingarna. Valtekniska

utredningen kommer inom kort att avlämna ett betänkande med förslag om

hl. a. att maskinell teknik skall begagnas och att poströstningen skall reformeras

så att den avslutas före valdagen. Proposition är planerad till årets

höstsession.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till huvudtanken i förevarande motioner, att statsmakterna

bör vidta särskilda åtgärder för att åstadkomma eu god information

till medborgarna om de reformer inom författningen som träder i tilllämpning

genom 1970 års val. Sådana insatser kan, som motionärerna framhåller,

stärka författningens medborgerliga förankring och skulle också

hgga väl i linje med de allmänna strävanden, som kommit till uttryck genom

tillsättandet av informationsutredningen. Ett särskilt informationsbehov

uppkommer också till följd av ändringarna i valordningen. Redan de

nu beslutade reformerna innebär väsentliga nyheter i valsystemet. Även de

ytterligare reformer, som väntas bli beslutade i höst, kan förutses bli av stor

betydelse för de enskilda medborgarna. Till följd av den gemensamma valdagen

och de tekniska ändringarna i valförfarandet kommer valförrättningen

1970 att väsentligt avvika från den hittillsvarande ordningen.

Det är sålunda enligt utskottets mening av uppenbar betydelse, att medborgarna

före 1970 års val ges en god information om ändringarna i statsskickets

både grunder och teknik. Härvid bör, som motionärerna avser,

massmedia, skolorna och organisationerna kunna anlitas. Utskottet vill emellertid

inte gå närmare in på frågan hur informationsverksamheten bör utformas

och genomföras. Ett särskilt skäl härför ligger i de kostnader som

uppkommer; frågor om statsutgifter tillhör inte utskottets arbetsområde.

Utskottet tar sålunda inte ställning till vad motionärerna anfört i detta avseende.

De allmänna önskemål, som uttalats här, bör i stället framföras till

regeringen, som får närmare överväga utformningen av de konkreta åtgärder

som bör vidtas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22 år 1969

Utskottet föreslår,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 251 och II: 287

tillkännager för Kungl. Maj :t som sin mening vad utskottet

anfört om information om de aktuella konstitutionella och

valtekniska reformerna.

Stockholm den 29 april 1969

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Sveningsson (m), Sörlin (s), Hernelius* (m), Sörenson (fp), Nyquist (s),

Norberg (s), Richardson (fp) och Axel Georg Pettersson (ep); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),

Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (ep), Nelander (fp), Andersson

i Billingsfors (s), Gustafsson i Stenkyrka (ep), Jonsson i Mora (fp) och

fruMogård (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHIM 1969 690026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:195 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om information i författningsfrågan. a1 i texten