Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1969

1969-10-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1969:33, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1969

1

Nr 33

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska

rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats

till konstitutionsutskottet, jämte i ämnet väckta

motioner.

Ärendet

1 skrivelse den 28 mars 1969, nr 71, har Kungl. Maj:t lämnat riksdagen

redogörelse för Nordiska rådets sjuttonde session i Stockholm den 1—6

mars 1969.

Skrivelsen har, vad gäller frågorna under avdelning II i en av Nordiska rådets

svenska delegation utarbetad redogörelse för rådets sjuttonde session,

hänvisats till konstitutionsutskottet beträffande punkterna A 6 om filmfrågor

och C 1 om arbetsmarknadsfrågor i vad gäller gränskommunalt samarbete.

Till utskottet har även hänvisats nedan behandlade motioner.

1. Gränskommunalt samarbete

Under Gli skrivelsen anföres, såvitt gäller gränskommunalt samarbete,

följ ande.

Två medlemsförslag rörande samarbete mellan gränskommuner hade

väckts i rådet. I ett förslag av herr Adamsson och fröken Ranmark hemställdes,

att rådet måtte rekommendera regeringarna att låta genomföra sådana

ändringar i kommunallagstiftningen och annan lagstiftning att fasta

legala former skapades för samarbetet mellan kommuner över riksgränserna

i form av t. ex. kommunalförbund, kommunala bolag eller liknande organ.

Socialpolitiska utskottet konstaterade liksom förslagsställarna och flertalet

remissorgan, att det torde vara uppenbart att, därest fasta former hade funnits

för gränskommunalt samarbete, detta redan nu skulle ha haft större

omfattning än det har. Utskottet noterade, att i alla nordiska länders kommunallagar

bestämmelser saknades om kommunsamarbete utanför landets

egna gränser. Aktuellt syntes det därför vara såsom utvecklingen nu gick

att dessa spörsmål togs upp till behandling på nordiskt plan.

Sedermera hade väckts ytterligare ett medlemsförslag angående samma

ämnesområde, nämligen om gränskommunalt samarbete i ÖresundsregioBihang

till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1969

nen, av herrar Adamsson och Cassel. De hemställde, att rådet måtte rekommendera

regeringarna i Danmark och Sverige att genom tillägg till och ändringar

i ländernas kommunallagstiftning, byggnadslagstiftning och annan

berörd lagstiftning ställa till förfogande praktiska fasta former för samarbetet

mellan danska och svenska kommuner inom Öresundsregionen, vilka

av dessa kunde begagnas för lösande av gemensamma spörsmål.

Sedan det förstnämnda medlemsförslaget återförvisats till utskottet, behandlade

utskottet båda förslagen gemensamt. I det första betänkandet

hade utskottet uppmärksammat framför allt förhållandena i Tornedalen

och längs den norsksvenska gränsen. Däremot hade utskottet i detta icke

närmare berört förhållandena i Öresundsregionen. Utskottet var medvetet

om att det förelåg en rad samordningsfrågor inom Öresundsregionen, vilka

särskilt aktualiserades av den fasta förbindelsen över Öresund och av storflygplatsen.

Utskottet framhöll att det tidigare behandlade förslaget avsåg

att generellt i ländernas kommunallagstiftning och annan lagstiftning avlägsna

alla hinder av rättslig art, vilka kunde antagas försvåra gränskommunalt

samarbete, medan det senare förslaget avsåg motsvarande förhållanden

i Öresundsregionen. Utskottet fann med hänsyn till att de gränskommunala

samarbetsfrågorna i öresundsregionen hade en annan karaktär och

storleksordning än i övriga nordiska gränsregioner det önskvärt att regeringarna

i Danmark och Sverige föranstaltade om specialstudier rörande

omfattningen av behövlig speciallagstiftning för Öresundsregionen.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation ( nr 22) till regeringarna

att utreda behovet av och möjligheterna för sådana ändringar i

kommunal lagstiftningen och annan lagstiftning att fasta legala former skapas

för samarbetet mellan kommunerna över riksgränserna.

Motioner

I anledning av skrivelsen i denna del har väckts de likalydande motionerna

I: 1046 av herrar Gösta Jacobsson (in) och Arne Pettersson (s) samt

II: 1203 av herr Adamsson (s) samt herrar Clarkson och Regnell (båda m).

Texten är tryckt i första kammaren. I motionerna hemställs:

»att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 71 i skrivelse

till Kungl. Maj:t ville understryka angelägenheten av att vid behandlingen

av Nordiska rådets rekommendation om gränskommunalt samarbete de

gränskommunala lagstiftningsfrågorna i öresundsregionen tages upp med

förtur».

I motiveringen framhåller motionärerna att de gränskommunala samordningsfrågor,

som föreligger inom ett område av Öresundsregionens storlek

med ett befolkningstal på 2,6 miljoner, får en helt annan karaktär och storleksordning

än i andra nordiska gränsregioner. Rådets socialpolitiska utskott

hade framhållit detta i sitt betänkande och hänvisat bland annat till

att regionen inom sig rymde en huvudstad med dess speciella kommunal
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1969

3

rättsliga ställning och flera andra stora städer. Utskottet hade därför förordat

ett specialstudinm av de gränskommunala lagstiftningsfrågorna i Öresundsregionen.

Det syntes angeläget att Nordiska rådets rekommendation

om gränskommunalt samarbete snarast realiserades. Därvid borde det föreslagna

specialstudiet av de gränskommunala lagstiftningsfrågorna i Öresundsregionen

ges prioritet. En rad samordningsfrågor var aktuella inom

denna region med anledning särskilt av frågorna om fast förbindelse över

Öresund och en storflygplats i regionen. Ett samarbete i fastare former över

ländernas gränser mellan de berörda kommunerna hindrades eller försvårades

nu på grund av olikheter i ländernas lagstiftning eller avsaknad av

bestämmelser. Olägenheterna härvidlag var för öresundsregionens del större

än för andra gränsregioner. Det syntes därför naturligt att de gränskommunala

lagstiftningsfrågorna i Öresundsregionen kom i gång snarast.

Frågans behandling vid 1968 års riksdag

Frågan om samarbete mellan kommuner i olika nordiska länder upptogs

till behandling i en motion till 1968 års riksdag (I: 305). I motionen hemställdes

att riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t begära en utredning med syfte

att inventera samarbetsbehoven, systematiskt genomgå de formella hinder

som kan uppstå och lämna förslag till undanröjande av dessa.

Utskottet inhämtade yttranden över motionen från Svenska landstingsförbundet

och Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet anförde

bl. a. att visst samarbete i gränsregionerna förekom inom hälso- och sjukvårdssektorn

samt att utvecklingen även inom andra landstingskommunala

verksamhetsfält pekade mot att rationella lösningar av problemen borde sökas

i samråd med samhällsorgan i grannlandet. Förbundet fann det väl motiverat

att en utredning i enlighet med motionärernas förslag kom till stånd.

Även kommunförbundets styrelse tillstyrkte att åtgärder vidtogs för undanröjande

av hinder mot i lämpliga former organiserat interkommunalt samarbete

över riksgränserna.

I sitt utlåtande över motionen anslöt sig utskottet (KU 1968: 29) till motionärernas

uppfattning, att samarbete i skilda hänseenden mellan gränskommuner

i olika nordiska länder kunde vara av stor betydelse och att lagstiftningen

inte borde försvåra sådant samarbete. Frågan om nordiskt

gränskommunalt samarbete hade emellertid upptagits inom Nordiska rådet.

Det hade upplysts, att rådet skulle behandla frågan vid dess session i Stockholm

i mars 1969. I detta läge och då utskottet ansåg sig kunna utgå från

att en rekommendation i salcen av rådet skulle leda till att erforderliga åtgärder

företogs från svensk sida utan onödigt dröjsmål, borde enligt utskottets

mening rådets ställningstagande inte föregripas genom något initiativ

av riksdagen. Utskottet hemställde därför, att riksdagen skulle avslå motionen.

Riksdagen följde utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1969

Utskottet

Frågan om samarbete mellan gränskommuner i olika nordiska länder behandlades

av utskottet vid 1968 års riksdag i anledning av väckta motioner

i ämnet. Utskottet anslöt sig därvid till motionärernas uppfattning att ett

sådant samarbete kan vara av stor betydelse och inte bör försvåras av lagstiftningen.

Eftersom frågan inom kort skulle upptagas till behandling inom

Nordiska rådet ansåg utskottet, vars utlåtande bifölls av riksdagen, dock

inte att det fanns skäl till något initiativ från riksdagens sida. Rådet har nu

rekommenderat regeringarna i de nordiska länderna att utreda behovet av

och möjligheterna för sådana ändringar i kommunallagarna och annan lagstiftning

att fasta legala former skapas för samarbetet mellan kommunerna

över riksgränserna. Enligt vad utskottet inhämtat från vederbörande departement

kommer en dylik utredning inom kort att tillsättas på svenskt initiativ.

Utskottet vill ansluta sig till önskemålet att utredningen snarast möjligt

påbörjas. Till de områden där ett samarbete är särskilt aktuellt hör Öresundsregionen.

Utskottet förutsätter att de lagstiftningsfrågor, som är aktuella

inom denna region, ägnas särskild uppmärksamhet vid utredningsarbetet.

Det bör dock enligt utskottets mening överlämnas till utredarna att bedöma

hur arbetet skall uppläggas och hur de olika frågorna bör behandlas

Lidsmässigt.

2. Filmfrågor

Beträffande den i redogörelsen för Nordiska rådets sjuttonde session upptagna

punkten

A 6 Filmfrågor

har utskottet icke funnit något uttalande påkallat.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

A. att riksdagen avslår motionerna I: 1046 och II: 1203;

B. att riksdagen i anledning av skrivelsen nr 71 ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört ovan under 1; samt

C. att skrivelsen, såvitt gäller punkten A 6 om filmfrågor,

lägges till handlingarna.

Stockholm den 22 oktober 1969

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sveningsson (m), Harald Pettersson

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1969

5

(ep), Sörlin (s), Sten Andersson (s), Svenungsson (m), Nyquist (s) och

Lindblad (fp); samt

från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),

Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s),

Boo (ep), Nelander (fp), Andersson i Billingsfors (s), Werner (m), och

Strömberg (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.