Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om tillämpning på kommunala bolag av interpellationsinstitutet och reglerna om proportionellt val. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 473 av herr Boo

1969-11-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1969:40, Utlåtande i anledning av motion om tillämpning på kommunala bolag av interpellationsinstitutet och reglerna om proportionellt val. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 473 av herr Boo

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr W) år 1969

1

Nr 4 0

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

om tillämpning på kommunala bolag av interpellationsinstitutet

och reglerna om proportionellt val.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas motionen II: 473 av herr Boo (ep).

Hemställan avser: »att riksdagens skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om

utredning av frågan om på vilket sätt interpellationsinstitutet och reglerna

om proportionellt val skall kunna göras tillämpliga på kommunalt bolag».

Gällande rätt

Bestämmelser om interpellation i primärkommunal fullmäktigeförsamling

återfinns i 23 § kommunallagen (KL) och 24 § kommunallagen för Stockholm

(KLS). Vid sidan av reglerna om utformningen, inlämnandet samt

handläggningen av interpellation stadgas i nämnda lagrum, att interpellation

skall röra ämne som tillhör fullmäktiges handläggning. Därmed förstås, att

interpellationsämnet skall falla såväl inom det allmänna, kommunala kompetensområdet

som inom ramen för de frågor vilka kan behandlas av den

kommunala representationen.

Enligt 23 § KL får interpellation framställas till ordföranden i kommunens

styrelse eller annan kommunal nämnd eller beredning, medan enligt

24 § KLS endast borgarråd kan interpelleras. Landstingslagen (LtL) ger i

33 § bestämmelser angående interpellation, som svarar mot KL:s.

Kommunal verksamhet genom bolag kan sägas vara i princip godtagen av

gällande rätt. Begränsningar upprätthålls dels genom kompetensbestämmelserna

och dels genom regler och principer för kommunal förvaltning, som

uppställs i kommunallagarna och speciallagstiftningen.

Ett kommunalt bolag är formellt ett självständigt, privaträttsligt rättssubjekt

och skiljer sig inte härutinnan från andra bolag. Även i de fall där

bolag är helt ägda av kommun blir det kommunala engagemanget från kommunalrättslig

synpunkt att betrakta som ett deltagande i ett särskilt, utomkommunalt

subjekts verksamhet och organen att uppfatta endast som bolagsorgan

och inte tillika kommunala organ. De kommunala organens infly1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

tande, insyn och kontroll är därmed begränsat. Något formellt ansvar kan

inte utkrävas från kommunernas representativa eller administrativa organs

sida. Även möjligheten att utkräva »politiskt» ansvar genom interpellation

är starkt begränsad. Som huvudregel gäller, att fristående kommunägda

rättssubjekts interna förhållanden är undandragna fullmäktiges handläggning

och således otillåtna som interpellationsämne. Undantagna från

denna huvudregel anses de fall vara då fullmäktige som företrädare för aktieägarintresset

ger direktiv för uppträdandet på bolagsstämman. — I praktiken

torde interpellationer angående förhållanden i kommunala bolag besvaras

i större utsträckning än nu angivna regler medger. — Kommunerna

kan genom avtal med bolagen eller genom bolagsordningens utformning tillförsäkra

sig ett direkt inflytande över verksamheten. Ett sådant arrangemang

anses emellertid inte utvidga det tillåtna området för kommunal interpellation.

Ledamöter i ett kommunalt bolags styrelse är bolagsfunktionärer och inte

kommunala förtroendemän. Därav följer att interpellation inte kan riktas till

dem angående bolagets verksamhet. Detta gäller, även om ordföranden i

bolagsstyrelsen tillhör de förtroendemän, som är uppräknade i ovan redovisade

lagbestämmelser. Interpellationen skulle riktas till honom i hans egenskap

av bolagsfunktionär inte av förtroendeman.

Reglerna i 22 § KL, 23 § KLS och 32 § LtL om proportionellt val gäller

endast däri angivna kommunala organ. Val av ledamöter till kommunalt

aktiebolags styrelse regleras liksom val till annat sådant bolags styrelse av

aktiebolagslagen. Huvudregel är, att bolagsstämman skall välja styrelse.

Lagen medger emellertid att annan ordning tillämpas. Enligt 77 § 2 st. kan

en eller flera ledamöter i aktiebolags styrelse tillsättas i annan ordning, om

detta sker på grund av bestämmelser i särskild lag eller författning eller av

i bolagsordningen, efter särskilt tillstånd, intagna bestämmelser. Samtliga

ledamöter får inte tillsättas i annan ordning än enligt huvudregeln.

Reformförslag m. m.

Kommunal förvaltning genom aktiebolag togs upp i fyra motioner vid

1958 års riksdag, ånyo väckta vid samma års B-riksdag. I motionerna hemställdes

om utredning dels rörande en lagstiftning för en form av juridisk

person lämpad för stads- eller kommunägd affärsmässig verksamhet eller

om erforderliga modifikationer i gällande bestämmelser om juridiska personer,

dels angående olika möjligheter att begränsa kommunal verksamhet

i särskilda associationsformer, i den mån den kommunala kompetensen

överskreds, samt om förbättring av kontrollen från kommunernas förtroendeförsamlingar

över sådan verksamhet.

Motionerna behandlades av sammansatt konstitutions- och första lagut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

3

skott (1958: Bl). Med hänsyn till att det inom inrikesdepartementet övervägdes

att tillsätta en utredning med uppdrag att bl. a. behandla de frågor

som berördes i motionerna fann utskottet något initiativ från riksdagen inte

vara påkallat och avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottet.

Uppdrag att utreda frågan om kommunal verksamhet genom särskilda

rättssubjekt lämnades till kommunalrättskommittén 1959, som i mars 1965

avlämnade betänkandet »Kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt

för kommunal verksamhet» (SOU 1965: 40). Kommittén ansåg, att den

förekommande bolags- och stiftelsedriften med spridning till allehanda

verksamhetsområden och med tendenser till fortsatt ökning i viss mån undergrävde

den anvisade och som lämplig ansedda ordningen för handhavande

av allmänna angelägenheter. Det framstod därför som önskvärt att något

dämpa dessa tendenser. Samtidigt betonades, att särskild hänsyn måste tas

till den affärsinriktade verksamhetens behov av lämpliga företagsformer.

Från dessa utgångspunkter föreslog kommittén dels vissa kommunalrättsliga

reformer, dels vissa bolagsrättsliga reformer, dels ock införandet av en

ny typ av rättssubjekt kallat »särskilt kommunföretag».

De kommunalrättsliga reformerna berörde bestämmelserna om förmögenlietsskydd,

budget och anslag samt lån och fonder ävensom en särskild ordning

för affärsverksförvaltning inom kommunallagens ram. De direkta

bolagsrättsliga förslagen var mera begränsade och avsåg valbarhet shinder

och jäv. I övrigt ansåg kommittén att de nuvarande reglerna i stort sett gav

kommunerna möjligheter att frivilligt ordna sina relationer till de särskilda

rättssubjekten på ett invändningsfritt sätt. Kommittén har belyst dessa möjligheter

och gjort vissa uttalanden om lämpliga lösningar. Betänkandet innehåller

också ett förslag till lag om särskilda kommunalföretag. Företagsformen

karakteriseras av såväl offentligrättsliga som privaträttsliga inslag. Företagen

avsågs vara sjävständiga, fristående rättssubjekt med egen förmögenhet

och egen förvaltning. Offentligrättsliga inslag utgjordes främst av

att viktigare beslutsfunktioner lagts direkt i kommunala organs händer.

Sålunda skulle fullmäktige i kommunalrättslig ordning avgöra hl. a. frågor

om val av styrelse och revisorer samt om fastställande av balansräkning

och beviljande av ansvarsfrihet. Vidare föreslogs bestämmelser om ämbetsansvar

för styrelseledamöter och verkställande direktörer i företagen samt

om offentlighet åt företagens skriftliga handlingar. Lagförslaget innehöll

jämväl en bestämmelse om att val av styrelseledamöter och suppleanter i

kommunföretag skulle vara proportionellt, när detta begärdes av en viss

minoritet.

I samband med övervägandena om kommunalrättsliga och bolagsrättsliga

reformer behandlade kommittén utförligt de kommunala organens inflytande

i bolagen. Interpellationsinstitutets tillämpning på bolagens verksamhet

berörs emellertid inte. Beträffande frågan huruvida kommunerna bör

direkt utse ledamöter i bolagsstyrelserna gjorde kommittén bl. a. följande

uttalande (s. 206):

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr åO år 1969

Även om styrelseledamöter eller revisorer till följd av rekommendationer

eller särskilda bestämmelser formligen skulle utses av kommunala organ,

skulle de valdas ställning, deras egenskap av bolagets egna funktionärer,

komma att bestå. Deras åtgärder i bolagsorganen skulle sålunda ändock

ej ha någon kommunalrättslig relevans. En direkt bestämmelse att de vid

verksamheten som bolagsfunktionärer i olika hänseenden skulle anses som

kommunala förtroendemän är knappast tänkbar; den skulle helt genombryta

och splittra systemet med särskilda rättssubjekt.

Kommittén fann bl. a. på grund härav inte anledning uttala sig för att

kommunerna allmänt borde förbehålla sig att själva tillsätta bolagsfunktionärer.

I betänkandet redovisas en undersökning av förhållandena i ett stort antal

kommunala bolag och andra associationer. Av materialet framgår, att

slyrelseplatserna mycket ofta fördelas efter proportionella metoder. Kommittén

framhöll, att några bestämmelser inte band valsättet och att det inte

kunde förhindras, att en majoritet i ett kontroversiellt läge utestängde någon

eller några minoritetsgrupper från ett deltagande i bolagsorganen och

därmed från allt inflytande där. Det insamlade materialet gav emellertid

enligt kommittén inte något belägg för att en sådan bolagspolitik skulle förekomma

någonstans (s. 77).

Betänkandet har hittills inte lett till några lagstiftningsåtgärder.

Motionen

Motionären anför, att de kommunala bolagen blir alltmer vanligt förekommande

samt att deras verksamhet ökar i betydelse vad gäller såväl uppgifter

som andel av den kommunala omslutningen. Anledning skulle inte

föreligga att för närvarande inhämta flera uppgifter angående de kommunala

bolagen som verksamhetsform, eftersom kommunalrättskommittén i sitt betänkande

om kommunala bolag redovisat såväl omfattningen som arten av

de kommunala bolagens verksamhet. Motionären anser däremot att det kan

finnas anledning att aktualisera en del av de kommunaldemokratiska spörsmål

som är förknippade med kommunal verksamhet i bolagsform och framhåller

att en ökad insyn i bolagen med hänsyn till utvecklingen framstår som

mera befogad. En möjlighet till förbättrad insyn i de kommunägda bolagen

skulle enligt motionären kunna erhållas om bolagen gjordes tillgängliga för

interpellation och bestämmelserna om proportionellt val blev tillämpliga på

val av styrelse till kommunalt bolag.

Remissyttrande

Utskottet har berett Svenska kommunförbundet tillfälle alt yttra sig

med anledning av motionen. Förbundets styrelse har inkommit med ett

yttrande dagtecknat den 11 juni 1969 i vilket motionen avstyrks. Yttrandet

återges i bilaga till detta utlåtande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

5

Utskottet

Kommunal verksamhet genom särskilda juridiska personer — aktiebolag,

stiftelser m. m. —- har fått ökad omfattning och betydelse. Genom att

verksamheten drivs i sådan form sker en avkommunalisering av den. Kommunens

inflytande över finansieringen minskas och sambandet med den

kommunala ekonomin i övrigt försvagas. De kommunala organen får försämrade

insyns- och kontrollmöjligheter. Detta gäller trots att bolagens

och stiftelsernas styrelser i de flesta fall uteslutande består av kommunala

förtroendemän. Dessa är funktionärer hos de särskilda rättssubjekten och

i denna egenskap inte kommunala förtroendemän.

Interpellationsinstitutet är ett viktigt medel för fullmäktige i kommunerna

att vid sidan av revisionen kontrollera nämndernas förvaltning och

få information om denna. Det framstår som otillfredsställande, att de delar

av kommunens verksamhet som drivs genom särskilda rättssubjekt och

som ofta är av stor ekonomisk betydelse nästan helt skall falla utanför

fullmäktiges kompetens och därigenom vara i motsvarande mån oåtkomliga

för interpellation och debatt i fullmäktige.

Ledamöter i styrelser för kommunala bolag och stiftelser utses ofta på

proportionella grunder. Undantag förekommer emellertid. I de kommunala

nämnderna representeras de politiska partierna i överensstämmelse med

styrkeförhållandena i fullmäktige. Detsamma bör vara regeln för de särskilda

juridiska personernas styrelser.

Med hänsyn till vad nu anförts anser utskottet att den utredning varom

hemställs i motionen bör komma till stånd. Utredningen bör även avse

kommunala stiftelser.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen i anledning av motionen 11:473 anhåller

hos Kungl. Maj: t om utredning av frågan om på vilket sätt

interpellationsinstitutet och reglerna om proportionellt val

skall kunna göras tillämpliga på kommunalt bolag och

stiftelse.

Stockholm den 25 november 1969

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Harald Pettersson (ep), Sörlin (s), Sten Andersson* (s), Hernelius (m),

Svennngsson (m), Nyqnist (s), Lindblad (fp) och Richardson (fp); samt

från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),

Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Johansson

i Trollhättan (s), Boo* (ep), Nelander (fp), Werner (in) och Strömberg

(fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Georg Pettersson, Erik Olsson, Sörlin, Sten Andersson, Nyquist,

Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson, fru Thunvall och herr Johansson

i Trollhättan (alla s), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

Kommunal verksamhet genom bolag och andra särskilda rättssubjekt är

vanligt förekommande. Vid sådana verksamhetsformer minskar kommunens

formella insyns- och kontrollmöjligheter. I praktiken är dock kommunens

inflytande i de särskilda rättssubjekten betydande. Det görs blott

gällande i andra former än vid nämndförvaltning. Genom föreskrifter i bolagsordningen

och stiftelseurkunden eller genom avtal med de särskilda

rättssubjekten kan kommunen dessutom öka sitt formella inflytande i viss

utsträckning.

Möjligheterna att använda det kommunala interpellationsinstitutet är

starkt begränsade, när det gäller verksamhet som bedrivs genom särskilt

rättssubjekt. En vidgning av institutets tillämpningsområde skulle medföra

omfattande förändringar i gällande lagstiftning, som inte skulle stå i proportion

till de fördelar som skulle utvinnas.

Ledamöter i styrelser för kommunala bolag och stiftelser väljs ofta proportionellt.

Som kommunalrättskommittén framhållit i ovannämnda betänkande

kan man knappast införa en direkt bestämmelse om att sådana

funktionärer i olika hänseenden skall anses som förtroendemän. Den skulle

genombryta och splittra systemet med särskilda rättssubjekt.

Frågor, som anknyter till kommunernas formella inflytande och möjligheter

till insyn och kontroll vid kommunal verksamhet genom särskilda

rättssubjekt, förtjänar uppmärksamhet. Utskottet anser emellertid inte de

i motionen anvisade vägarna vara ägnade att i någon nämnvärd utsträckning

öka kommunens inflytande i de särskilda rättssubjekten. I likhet med

Svenska kommunförbundet anser utskottet, att det inte är lämpligt att, på

sätt föreslås i motionen, utreda två delfrågor inom denna omfattande problematik

särskilt. Dessa måste ses i ett större sammanhang.

Av anförda skäl hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionen II: 473.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr it) år 1969

7

Bilaga

Remissyttrande av Svenska kommunförbundet

Interpellalionsinstitutets tillämpning på kommunala bolag, m. m.

Sedan Svenska kommunförbundet beretts tillfälle att avge yttrande över

vid innevarande års riksdag väckta motionen nr II: 473, om tillämpning på

kommunala bolag av interpellationsinstitutet och reglerna om proportionella

val, får förbundets styrelse anföra följande.

De i motionen berörda frågorna har ägnats ingående uppmärksamhet i

kommunalrättskommitténs betänkande VII »Kommunala bolag och andra

särskilda rättssubjekt för kommunal verksamhet» (SOU 1965:40). Kommunalrättskommittén

konstaterade att redan gällande regler ger kommunerna

möjlighet att frivilligt ordna sina relationer till bl. a. kommunalrättsliga

subjekt på ett invändningsfritt sätt och belyste dessa möjligheter genom

uttalanden om lämpliga lösningar i vissa fall. Att i anslutning till den privaträttsliga

lagstiftningen ge särskilda regler, avsedda enbart för kommunala

företag och ägnade att tillgodose kraven på offentlighet m. in., fann

kommittén vara framkomligt endast i begränsad utsträckning. Däremot föreslog

kommittén införandet av en ny företagsform för kommunal verksamhet

som enligt kommitténs mening skulle ge smidigare verksamhetsbetingelser

än den kommunalrättsliga formen samtidigt som den går fri från de invändningar

som reses mot bolagsformen och andra privaträttsliga former.

Vid remissbehandlingen av betänkandet gav såväl dåvarande Svenska stadsförbundet

som davarande Svenska kommunförbundet i sina remissyttranden

uttryck för en i huvudsak positiv inställning till kommitténs förslag.

Inte minst förslaget om införandet av en ny företagsform ansågs väl värt

att pröva även om vissa skäl sades tala för att man först borde avvakta resultatet

av andra föreslagna reformer dels på det kommunalrättsliga, dels

på det bolagsrättsliga området.

Vad motionären nu föreslår innebär endast en dellösning av problemen.

Den föreslagna ökade insynen i bolagsverksamheten genom interpellationsinstitutet

skulle enligt styrelsens mening endast få ett mycket begränsat

värde eftersom de kommunala organen saknar direkt inflytande på sådana

avgöranden som i bolagen ankommer på stämman och styrelsen. Beträffande

förslaget att införa bestämmelser om proportionellt val vid val av styrelse

till kommunalt bolag är att märka att bolagets styrelse regelmässigt utses av

stämman och att kommunen som aktieägare i bolaget inte kan representeras

vid stämman av mer än ett ombud. Visserligen medger aktiebolagslagen

(77 § andra stycket) att viss annan ordning tillämpas vid val av ledamöter

i styrelsen men samtliga ledamöter kan aldrig utses i sådan ordning. Det

synes under angivna förhållanden inte vara möjligt att på ett meningsfullt

sätt genomföra förslaget om införande av proportionella val vid val av bolagsstyrelse.

Då vidare de av motionären berörda frågorna torde böra lösas

i ett större sammanhang, lämpligen på grundval av de synpunkter och förslag

som framlagts i kommunalrättskommitténs ovannämnda betänkande,

anser sig styrelsen böra avstyrka motionen.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Hj. Mehr

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 6*0026

Vilhelm Berg

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.