Utlåtande i anledning av motion om tillämpning på kommunala bolag av interpellationsinstitutet och reglerna om proportionellt val. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 473 av herr Boo
1969-11-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1969:40, Utlåtande i anledning av motion om tillämpning på kommunala bolag av interpellationsinstitutet och reglerna om proportionellt val. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 473 av herr Boo
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr W) år 1969
1
Nr 4 0
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
om tillämpning på kommunala bolag av interpellationsinstitutet
och reglerna om proportionellt val.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas motionen II: 473 av herr Boo (ep).
Hemställan avser: »att riksdagens skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om
utredning av frågan om på vilket sätt interpellationsinstitutet och reglerna
om proportionellt val skall kunna göras tillämpliga på kommunalt bolag».
Gällande rätt
Bestämmelser om interpellation i primärkommunal fullmäktigeförsamling
återfinns i 23 § kommunallagen (KL) och 24 § kommunallagen för Stockholm
(KLS). Vid sidan av reglerna om utformningen, inlämnandet samt
handläggningen av interpellation stadgas i nämnda lagrum, att interpellation
skall röra ämne som tillhör fullmäktiges handläggning. Därmed förstås, att
interpellationsämnet skall falla såväl inom det allmänna, kommunala kompetensområdet
som inom ramen för de frågor vilka kan behandlas av den
kommunala representationen.
Enligt 23 § KL får interpellation framställas till ordföranden i kommunens
styrelse eller annan kommunal nämnd eller beredning, medan enligt
24 § KLS endast borgarråd kan interpelleras. Landstingslagen (LtL) ger i
33 § bestämmelser angående interpellation, som svarar mot KL:s.
Kommunal verksamhet genom bolag kan sägas vara i princip godtagen av
gällande rätt. Begränsningar upprätthålls dels genom kompetensbestämmelserna
och dels genom regler och principer för kommunal förvaltning, som
uppställs i kommunallagarna och speciallagstiftningen.
Ett kommunalt bolag är formellt ett självständigt, privaträttsligt rättssubjekt
och skiljer sig inte härutinnan från andra bolag. Även i de fall där
bolag är helt ägda av kommun blir det kommunala engagemanget från kommunalrättslig
synpunkt att betrakta som ett deltagande i ett särskilt, utomkommunalt
subjekts verksamhet och organen att uppfatta endast som bolagsorgan
och inte tillika kommunala organ. De kommunala organens infly1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 40
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
tande, insyn och kontroll är därmed begränsat. Något formellt ansvar kan
inte utkrävas från kommunernas representativa eller administrativa organs
sida. Även möjligheten att utkräva »politiskt» ansvar genom interpellation
är starkt begränsad. Som huvudregel gäller, att fristående kommunägda
rättssubjekts interna förhållanden är undandragna fullmäktiges handläggning
och således otillåtna som interpellationsämne. Undantagna från
denna huvudregel anses de fall vara då fullmäktige som företrädare för aktieägarintresset
ger direktiv för uppträdandet på bolagsstämman. — I praktiken
torde interpellationer angående förhållanden i kommunala bolag besvaras
i större utsträckning än nu angivna regler medger. — Kommunerna
kan genom avtal med bolagen eller genom bolagsordningens utformning tillförsäkra
sig ett direkt inflytande över verksamheten. Ett sådant arrangemang
anses emellertid inte utvidga det tillåtna området för kommunal interpellation.
Ledamöter i ett kommunalt bolags styrelse är bolagsfunktionärer och inte
kommunala förtroendemän. Därav följer att interpellation inte kan riktas till
dem angående bolagets verksamhet. Detta gäller, även om ordföranden i
bolagsstyrelsen tillhör de förtroendemän, som är uppräknade i ovan redovisade
lagbestämmelser. Interpellationen skulle riktas till honom i hans egenskap
av bolagsfunktionär inte av förtroendeman.
Reglerna i 22 § KL, 23 § KLS och 32 § LtL om proportionellt val gäller
endast däri angivna kommunala organ. Val av ledamöter till kommunalt
aktiebolags styrelse regleras liksom val till annat sådant bolags styrelse av
aktiebolagslagen. Huvudregel är, att bolagsstämman skall välja styrelse.
Lagen medger emellertid att annan ordning tillämpas. Enligt 77 § 2 st. kan
en eller flera ledamöter i aktiebolags styrelse tillsättas i annan ordning, om
detta sker på grund av bestämmelser i särskild lag eller författning eller av
i bolagsordningen, efter särskilt tillstånd, intagna bestämmelser. Samtliga
ledamöter får inte tillsättas i annan ordning än enligt huvudregeln.
Reformförslag m. m.
Kommunal förvaltning genom aktiebolag togs upp i fyra motioner vid
1958 års riksdag, ånyo väckta vid samma års B-riksdag. I motionerna hemställdes
om utredning dels rörande en lagstiftning för en form av juridisk
person lämpad för stads- eller kommunägd affärsmässig verksamhet eller
om erforderliga modifikationer i gällande bestämmelser om juridiska personer,
dels angående olika möjligheter att begränsa kommunal verksamhet
i särskilda associationsformer, i den mån den kommunala kompetensen
överskreds, samt om förbättring av kontrollen från kommunernas förtroendeförsamlingar
över sådan verksamhet.
Motionerna behandlades av sammansatt konstitutions- och första lagut
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
3
skott (1958: Bl). Med hänsyn till att det inom inrikesdepartementet övervägdes
att tillsätta en utredning med uppdrag att bl. a. behandla de frågor
som berördes i motionerna fann utskottet något initiativ från riksdagen inte
vara påkallat och avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottet.
Uppdrag att utreda frågan om kommunal verksamhet genom särskilda
rättssubjekt lämnades till kommunalrättskommittén 1959, som i mars 1965
avlämnade betänkandet »Kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt
för kommunal verksamhet» (SOU 1965: 40). Kommittén ansåg, att den
förekommande bolags- och stiftelsedriften med spridning till allehanda
verksamhetsområden och med tendenser till fortsatt ökning i viss mån undergrävde
den anvisade och som lämplig ansedda ordningen för handhavande
av allmänna angelägenheter. Det framstod därför som önskvärt att något
dämpa dessa tendenser. Samtidigt betonades, att särskild hänsyn måste tas
till den affärsinriktade verksamhetens behov av lämpliga företagsformer.
Från dessa utgångspunkter föreslog kommittén dels vissa kommunalrättsliga
reformer, dels vissa bolagsrättsliga reformer, dels ock införandet av en
ny typ av rättssubjekt kallat »särskilt kommunföretag».
De kommunalrättsliga reformerna berörde bestämmelserna om förmögenlietsskydd,
budget och anslag samt lån och fonder ävensom en särskild ordning
för affärsverksförvaltning inom kommunallagens ram. De direkta
bolagsrättsliga förslagen var mera begränsade och avsåg valbarhet shinder
och jäv. I övrigt ansåg kommittén att de nuvarande reglerna i stort sett gav
kommunerna möjligheter att frivilligt ordna sina relationer till de särskilda
rättssubjekten på ett invändningsfritt sätt. Kommittén har belyst dessa möjligheter
och gjort vissa uttalanden om lämpliga lösningar. Betänkandet innehåller
också ett förslag till lag om särskilda kommunalföretag. Företagsformen
karakteriseras av såväl offentligrättsliga som privaträttsliga inslag. Företagen
avsågs vara sjävständiga, fristående rättssubjekt med egen förmögenhet
och egen förvaltning. Offentligrättsliga inslag utgjordes främst av
att viktigare beslutsfunktioner lagts direkt i kommunala organs händer.
Sålunda skulle fullmäktige i kommunalrättslig ordning avgöra hl. a. frågor
om val av styrelse och revisorer samt om fastställande av balansräkning
och beviljande av ansvarsfrihet. Vidare föreslogs bestämmelser om ämbetsansvar
för styrelseledamöter och verkställande direktörer i företagen samt
om offentlighet åt företagens skriftliga handlingar. Lagförslaget innehöll
jämväl en bestämmelse om att val av styrelseledamöter och suppleanter i
kommunföretag skulle vara proportionellt, när detta begärdes av en viss
minoritet.
I samband med övervägandena om kommunalrättsliga och bolagsrättsliga
reformer behandlade kommittén utförligt de kommunala organens inflytande
i bolagen. Interpellationsinstitutets tillämpning på bolagens verksamhet
berörs emellertid inte. Beträffande frågan huruvida kommunerna bör
direkt utse ledamöter i bolagsstyrelserna gjorde kommittén bl. a. följande
uttalande (s. 206):
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr åO år 1969
Även om styrelseledamöter eller revisorer till följd av rekommendationer
eller särskilda bestämmelser formligen skulle utses av kommunala organ,
skulle de valdas ställning, deras egenskap av bolagets egna funktionärer,
komma att bestå. Deras åtgärder i bolagsorganen skulle sålunda ändock
ej ha någon kommunalrättslig relevans. En direkt bestämmelse att de vid
verksamheten som bolagsfunktionärer i olika hänseenden skulle anses som
kommunala förtroendemän är knappast tänkbar; den skulle helt genombryta
och splittra systemet med särskilda rättssubjekt.
Kommittén fann bl. a. på grund härav inte anledning uttala sig för att
kommunerna allmänt borde förbehålla sig att själva tillsätta bolagsfunktionärer.
I betänkandet redovisas en undersökning av förhållandena i ett stort antal
kommunala bolag och andra associationer. Av materialet framgår, att
slyrelseplatserna mycket ofta fördelas efter proportionella metoder. Kommittén
framhöll, att några bestämmelser inte band valsättet och att det inte
kunde förhindras, att en majoritet i ett kontroversiellt läge utestängde någon
eller några minoritetsgrupper från ett deltagande i bolagsorganen och
därmed från allt inflytande där. Det insamlade materialet gav emellertid
enligt kommittén inte något belägg för att en sådan bolagspolitik skulle förekomma
någonstans (s. 77).
Betänkandet har hittills inte lett till några lagstiftningsåtgärder.
Motionen
Motionären anför, att de kommunala bolagen blir alltmer vanligt förekommande
samt att deras verksamhet ökar i betydelse vad gäller såväl uppgifter
som andel av den kommunala omslutningen. Anledning skulle inte
föreligga att för närvarande inhämta flera uppgifter angående de kommunala
bolagen som verksamhetsform, eftersom kommunalrättskommittén i sitt betänkande
om kommunala bolag redovisat såväl omfattningen som arten av
de kommunala bolagens verksamhet. Motionären anser däremot att det kan
finnas anledning att aktualisera en del av de kommunaldemokratiska spörsmål
som är förknippade med kommunal verksamhet i bolagsform och framhåller
att en ökad insyn i bolagen med hänsyn till utvecklingen framstår som
mera befogad. En möjlighet till förbättrad insyn i de kommunägda bolagen
skulle enligt motionären kunna erhållas om bolagen gjordes tillgängliga för
interpellation och bestämmelserna om proportionellt val blev tillämpliga på
val av styrelse till kommunalt bolag.
Remissyttrande
Utskottet har berett Svenska kommunförbundet tillfälle alt yttra sig
med anledning av motionen. Förbundets styrelse har inkommit med ett
yttrande dagtecknat den 11 juni 1969 i vilket motionen avstyrks. Yttrandet
återges i bilaga till detta utlåtande.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
5
Utskottet
Kommunal verksamhet genom särskilda juridiska personer — aktiebolag,
stiftelser m. m. —- har fått ökad omfattning och betydelse. Genom att
verksamheten drivs i sådan form sker en avkommunalisering av den. Kommunens
inflytande över finansieringen minskas och sambandet med den
kommunala ekonomin i övrigt försvagas. De kommunala organen får försämrade
insyns- och kontrollmöjligheter. Detta gäller trots att bolagens
och stiftelsernas styrelser i de flesta fall uteslutande består av kommunala
förtroendemän. Dessa är funktionärer hos de särskilda rättssubjekten och
i denna egenskap inte kommunala förtroendemän.
Interpellationsinstitutet är ett viktigt medel för fullmäktige i kommunerna
att vid sidan av revisionen kontrollera nämndernas förvaltning och
få information om denna. Det framstår som otillfredsställande, att de delar
av kommunens verksamhet som drivs genom särskilda rättssubjekt och
som ofta är av stor ekonomisk betydelse nästan helt skall falla utanför
fullmäktiges kompetens och därigenom vara i motsvarande mån oåtkomliga
för interpellation och debatt i fullmäktige.
Ledamöter i styrelser för kommunala bolag och stiftelser utses ofta på
proportionella grunder. Undantag förekommer emellertid. I de kommunala
nämnderna representeras de politiska partierna i överensstämmelse med
styrkeförhållandena i fullmäktige. Detsamma bör vara regeln för de särskilda
juridiska personernas styrelser.
Med hänsyn till vad nu anförts anser utskottet att den utredning varom
hemställs i motionen bör komma till stånd. Utredningen bör även avse
kommunala stiftelser.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen i anledning av motionen 11:473 anhåller
hos Kungl. Maj: t om utredning av frågan om på vilket sätt
interpellationsinstitutet och reglerna om proportionellt val
skall kunna göras tillämpliga på kommunalt bolag och
stiftelse.
Stockholm den 25 november 1969
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1969
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Harald Pettersson (ep), Sörlin (s), Sten Andersson* (s), Hernelius (m),
Svennngsson (m), Nyqnist (s), Lindblad (fp) och Richardson (fp); samt
från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),
Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Johansson
i Trollhättan (s), Boo* (ep), Nelander (fp), Werner (in) och Strömberg
(fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Georg Pettersson, Erik Olsson, Sörlin, Sten Andersson, Nyquist,
Adamsson, Nilsson i Östersund, Henningsson, fru Thunvall och herr Johansson
i Trollhättan (alla s), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
Kommunal verksamhet genom bolag och andra särskilda rättssubjekt är
vanligt förekommande. Vid sådana verksamhetsformer minskar kommunens
formella insyns- och kontrollmöjligheter. I praktiken är dock kommunens
inflytande i de särskilda rättssubjekten betydande. Det görs blott
gällande i andra former än vid nämndförvaltning. Genom föreskrifter i bolagsordningen
och stiftelseurkunden eller genom avtal med de särskilda
rättssubjekten kan kommunen dessutom öka sitt formella inflytande i viss
utsträckning.
Möjligheterna att använda det kommunala interpellationsinstitutet är
starkt begränsade, när det gäller verksamhet som bedrivs genom särskilt
rättssubjekt. En vidgning av institutets tillämpningsområde skulle medföra
omfattande förändringar i gällande lagstiftning, som inte skulle stå i proportion
till de fördelar som skulle utvinnas.
Ledamöter i styrelser för kommunala bolag och stiftelser väljs ofta proportionellt.
Som kommunalrättskommittén framhållit i ovannämnda betänkande
kan man knappast införa en direkt bestämmelse om att sådana
funktionärer i olika hänseenden skall anses som förtroendemän. Den skulle
genombryta och splittra systemet med särskilda rättssubjekt.
Frågor, som anknyter till kommunernas formella inflytande och möjligheter
till insyn och kontroll vid kommunal verksamhet genom särskilda
rättssubjekt, förtjänar uppmärksamhet. Utskottet anser emellertid inte de
i motionen anvisade vägarna vara ägnade att i någon nämnvärd utsträckning
öka kommunens inflytande i de särskilda rättssubjekten. I likhet med
Svenska kommunförbundet anser utskottet, att det inte är lämpligt att, på
sätt föreslås i motionen, utreda två delfrågor inom denna omfattande problematik
särskilt. Dessa måste ses i ett större sammanhang.
Av anförda skäl hemställer utskottet,
att riksdagen avslår motionen II: 473.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr it) år 1969
7
Bilaga
Remissyttrande av Svenska kommunförbundet
Interpellalionsinstitutets tillämpning på kommunala bolag, m. m.
Sedan Svenska kommunförbundet beretts tillfälle att avge yttrande över
vid innevarande års riksdag väckta motionen nr II: 473, om tillämpning på
kommunala bolag av interpellationsinstitutet och reglerna om proportionella
val, får förbundets styrelse anföra följande.
De i motionen berörda frågorna har ägnats ingående uppmärksamhet i
kommunalrättskommitténs betänkande VII »Kommunala bolag och andra
särskilda rättssubjekt för kommunal verksamhet» (SOU 1965:40). Kommunalrättskommittén
konstaterade att redan gällande regler ger kommunerna
möjlighet att frivilligt ordna sina relationer till bl. a. kommunalrättsliga
subjekt på ett invändningsfritt sätt och belyste dessa möjligheter genom
uttalanden om lämpliga lösningar i vissa fall. Att i anslutning till den privaträttsliga
lagstiftningen ge särskilda regler, avsedda enbart för kommunala
företag och ägnade att tillgodose kraven på offentlighet m. in., fann
kommittén vara framkomligt endast i begränsad utsträckning. Däremot föreslog
kommittén införandet av en ny företagsform för kommunal verksamhet
som enligt kommitténs mening skulle ge smidigare verksamhetsbetingelser
än den kommunalrättsliga formen samtidigt som den går fri från de invändningar
som reses mot bolagsformen och andra privaträttsliga former.
Vid remissbehandlingen av betänkandet gav såväl dåvarande Svenska stadsförbundet
som davarande Svenska kommunförbundet i sina remissyttranden
uttryck för en i huvudsak positiv inställning till kommitténs förslag.
Inte minst förslaget om införandet av en ny företagsform ansågs väl värt
att pröva även om vissa skäl sades tala för att man först borde avvakta resultatet
av andra föreslagna reformer dels på det kommunalrättsliga, dels
på det bolagsrättsliga området.
Vad motionären nu föreslår innebär endast en dellösning av problemen.
Den föreslagna ökade insynen i bolagsverksamheten genom interpellationsinstitutet
skulle enligt styrelsens mening endast få ett mycket begränsat
värde eftersom de kommunala organen saknar direkt inflytande på sådana
avgöranden som i bolagen ankommer på stämman och styrelsen. Beträffande
förslaget att införa bestämmelser om proportionellt val vid val av styrelse
till kommunalt bolag är att märka att bolagets styrelse regelmässigt utses av
stämman och att kommunen som aktieägare i bolaget inte kan representeras
vid stämman av mer än ett ombud. Visserligen medger aktiebolagslagen
(77 § andra stycket) att viss annan ordning tillämpas vid val av ledamöter
i styrelsen men samtliga ledamöter kan aldrig utses i sådan ordning. Det
synes under angivna förhållanden inte vara möjligt att på ett meningsfullt
sätt genomföra förslaget om införande av proportionella val vid val av bolagsstyrelse.
Då vidare de av motionären berörda frågorna torde böra lösas
i ett större sammanhang, lämpligen på grundval av de synpunkter och förslag
som framlagts i kommunalrättskommitténs ovannämnda betänkande,
anser sig styrelsen böra avstyrka motionen.
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Hj. Mehr
KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 6*0026
Vilhelm Berg
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.