Sök i Ratio Lex

Utlåtande med förslag till ändringar i kommunallagen i anledning av två propositioner jämte följdmotioner. Ärendet Under vårsessionen framlades proposition nr 63 med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning m. m.

1969-12-03 · 59 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 59 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1969:44, Utlåtande med förslag till ändringar i kommunallagen i anledning av två propositioner jämte följdmotioner. Ärendet Under vårsessionen framlades proposition nr 63 med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

1

Nr 44

Konstitutionsutskottets utlåtande med förslag till ändringar i

kommunallagen i anledning av två propositioner

jämte följdmotioner.

Ärendet

Under vårsessionen framlades proposition nr 63 med förslag om införande

av enhetlig kommunbeteckning m. m. Vid denna fogades sju lagförslag,

däribland ett förslag till lag om ändring i kommunallagen (KL).

Två par följdmotioner väcktes:

1) I: 1027 och II: 1181 (23 m + 13 fp + 1 s + 1 ep); och

2) I: 1028 och II: 1182 (10 ep).

Ärendet uppsköts till höstsessionen. Under denna har framlagts proposition

nr 129 med förslag till ytterligare, omfattande ändringar i kommunallagarna

och anknytande författningar. Vid densamma har fogats 14 lagförslag,

däribland ett förslag till lag om ändring i KL.

Ett flertal följdmotioner har väckts:

3) I: 1102 och II: 1271 (3 m + 2 fp + 1 s);

4) I: 1107 och//: 1284 (12 fp);

5) I: 1108 och II: 1281 (6 fp);

6) I: 1109 och II: 1280 (10 ep);

7) I: 1110 och II: 1282 (3 in);

8) II: 1279 (1 s); och

9) II: 1283 (3 vpk).

Utöver KL berörs ytterligare fyra kommunallagar av båda propositionerna,

nämligen kommunallagen för Stockholm, landstingslagen, lagen om kommunalförbund

och kommunala indelningslagar. I viss utsträckning föreslås

ändringar i samma paragrafer i båda propositionerna. Det har därför

varit nödvändigt att behandla dessa gemensamt och att i fråga om envar

av nämnda fem lagar sammanföra de båda förslagen till ett. Emellertid berörs

ett stort antal paragrafer av motionerna och särskilt av yrkanden i

fråga om enhetlig kommunbeteckning. Ställningstagandena får betydelse

för utformningen av övriga lagförslag och även för behandlingen av ett

samtidigt inom utskottet handlagt ärende angående omfattande ändringar

i vallagstiftningen (proposition nr 148 jämte ett flertal följdmotioner).

Om samtliga lagförslag läggs fram samtidigt, måste alternativa förslag

presenteras genomgående. Utskottet har funnit att det möter mycket stora

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

svårigheter att framställa ärendet på ett överskådligt sätt. För att så långt

som möjligt förenkla ärendets behandling har utskottet beslutit att först, i

detta utlåtande, behandla propositionerna nr 63 och nr 129 samt alla följdmotionerna

i vad de avser KL. Alla de sakfrågor, som tagits upp i propositionerna

och motionerna, kan bli föremål för riksdagens ställningstagande i

detta ärende, med något smärre undantag.

I ett samtidigt härmed framlagt utlåtande nr 45 tar utskottet upp samma

propositioner och motioner i vad de avser kommunallagen för Stockholm,

eftersom ett särskilt yrkande i frågan om enhetlig kommunbeteckning framställts

beträffande denna lag.

Sedan riksdagen fattat beslut i anledning av dessa utlåtanden, kommer utskottet

att framlägga utlåtanden dels om övriga lagförslag i propositionerna

nr 63 och nr 129, dels i det ovannämnda ärendet angående vallagarna. Därvid

kommer utskottet att utgå från vad riksdagen beslutit i frågan om enhetlig

kommunbeteckning m. in.

De nummerbeteckningar på motionerna som använts ovan kommer att begagnas

genomgående. De återkommer sålunda både i utskottets yttrande och

i utskottets hemställan. En förteckning över motionerna med återgivande av

samtliga motionärers namn och partitillhörighet återfinns i bilaga 1. Här

nedan intas korta sammanfattningar av huvudinnehållet.

Det bör sägas redan här, att två huvudalternativ framförs i frågan om enhetlig

kommunbeteckning: (1) utskottets förslag som överensstämmer med

det i proposition nr 63 och återfinns i bilaga 3; och (2) reservationsförslag

av herr Svenungsson in. fl., som avser att byta ut »kommunfullmäktige»

och »kommunstyrelse» mot »kommunens fullmäktige» och »kommunens

styrelse» och som återfinns i bilaga 4.

Nämnda reservation anknyter till punkten 1) i utskottets hemställan. Reservationer

har även avgetts till de följande punkterna 2) och 3). Vid envar

av dessa anges konsekvenserna av eventuellt bifall till reservationen av herr

Svenungsson in. fl.

Propositionernas huvudsakliga innehåll

Proposition nr 63

I propositionen föreslås att nuvarande beteckningar på de borgerliga primärkommunerna

-— landskommun, köping och stad — mönstras ut ur kommunallagarna

och ersätts med den enhetliga beteckningen kommun. De skilda

beteckningarna på kommunens fullmäktige och styrelse — kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige resp. kommunalnämnd, drätselkammare

och stadskollegium — skall enligt förslaget bytas ut mot de enhetliga beteckningarna

kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse. Den möjlighet som

f. n. finns för städer att flytta drätselförvaltningen från styrelsen till ett sär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

3

skilt organ föreslås bli öppnad för alla kommuner.

Vidare föreslås att municipalsamhälle inte längre skall finnas och att städernas

auktionsmonopol skall upphävas.

Reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Auktionsmonopol

som utövas skall dock enligt förslaget få bestå intill utgången av år 1972.

Proposition nr 129

I propositionen föreslås att kommunerna, utan att som f. n. vara bundna

av något föreskrivet maximital, skall få bestämma hur många fullmäktige

som skall utses. Nu gällande minimital föreslås bli jämkade med hänsyn till

de kommunblocksanpassade kommunerna. Antalet fullmäktige skall enligt

förslaget alltid bestämmas till ett udda tal.

Vidare föreslås att kommun, församling och kyrklig samfällighet skall få

bestämma att suppleanter för fullmäktige skall utses.

Med anledning av att i samband med beslutet om en partiell författningsreform

mandattiderna för de representativa organen, styrelserna och

de flesta nämnderna för specialreglerad förvaltning i kommun, landstingskommun

och kommunalförbund förkortas från fyra till tre år föreslås vidare

i propositionen vissa ytterligare ändringar i fråga om kommunala organs

mandattider. Sålunda föreslås bl. a. att mandattiderna för de kyrkokommunala

organen och för vissa icke kommunala organ, vilka helt eller delvis utses

av kommun eller landstingskommun, skall vara tre år. Mandattiden för

styrelserna och för de nämnder för specialreglerad kommunal och landstingskommunal

förvaltning, vilkas mandattid f. n. liksom styrelsernas börjar

året efter de representativa organens mandattid, föreslås bli samordnad

med denna.

Den nya ordningen skall enligt förslaget tillämpas fr. o. m. 1970 års val.

Kommun som då ännu inte blivit föremål för indelningsändring enligt gällande

planer skall dock kunna tillämpa äldre bestämmelser om antalet fullmäktige.

Nu löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i bl. a.

styrelserna skall enligt förslaget upphöra vid utgången av år 1970.

Motionernas huvudsakliga innehåll

Motionerna 1) avser väsentligen att varje stad skall ha rätt att själv besluta,

om den skall avstå från beteckningen stad och om benämningarna på

stadsfullmäktige, drätselkammare och stadskollegium skall ändras.

Motionerna 2) har i sak samma syfte.

Motionerna 3) vill ha en allmän bestämmelse i KL om att vad som sägs

där och i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelse

skall i tillämpliga delar gälla om stadsfullmäktige, drätselkammare och

stadskollegium i städer som behåller stadsbeteckningen.

Motionerna avser att mandattiden för fullmäktige och suppleanter skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

börja den 15 oktober valåret (8 § KL) och att den föreslagna ändringen av

regeln om förutsättningar för valkretsindelning inte skall genomföras

(9 § KL).

Motionerna 5) framför en råd synpunkter och förslag som önskas béaktade,

bl. a. om obligatoriskt suppleantsystem och vissa andra detaljer i de

föreslagna reglerna om suppleanter.

Motionerna 6) avser dels obligatoriskt suppleantsystem, dels strängare

krav äh nu för att valkretsindelning skall få ske, dels att valkretsindelning

och antal mandat i varje valkrets skall fastställas senast i april 1970 medan

propositionen föreslår juni, dels att de nya bestämmelserna om antal fullmäktige

skall tillämpas i alla kommuner fr. o. m. 1970 års val.

Motionerna 7) vill ha obligatoriskt suppleantsystem utom i kyrkofullmäktige

samt oförändrade regler om förutsättningar för valkretsindelning (i

sistnämnda del i sak — 4).

Motionerna 8) avser att högst 15 mandat skall få finnas i en valkrets.

Motionerna 9) åsyftar liksom 6) strängare krav för att valkretsindelning

skall få ske men föreslår andra regler än 6).

Viss utredning

I frågan om enhetlig kommunbeteckning har utskottet i anledning av motionerna

verkställt viss ytterligare utredning för att närmare belysa vissa

punkter. Eu sammanfattning härav samt en redogörelse för huvudinnehållet

i motionerna och de skrivelser utskottet mottagit från vissa städer har intagits

i bilaga 2.

I övrigt finner sig utskottet kunna hänvisa till propositionerna och motionerna

samt till vad som anförs i utskottets yttrande.

Utskottet

Proposition nr 63

Huvudförslaget är att en enhetlig beteckning på de borgerliga primärkommunerna

skall införas i kommunallagarna. Även fullmäktige och styrelser

i dessa kommuner föreslås i anslutning därtill få enhetliga beteckningar.

Som sådana föreslås resp. kommun, kommunfullmäktige och kommunstyrelse.

Bakgrunden till propositionens förslag är den sedan lång tid pågående

utjämningen av de ursprungligen avsevärda skillnaderna mellan stadskommun

och landskommun. Dessa skillnader, som utgjort grunden för den administrativa

uppdelningen av landet i primärkommunala enheter av skilda

slag, har minskat alltmer såväl i strukturellt som i rättsligt hänseende. 1962

års principbeslut om en kominunindelningsreform, där de nya, större kommunala

enheterna såvitt möjligt skall utgöras av näringsgeografiskt sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969 5

manhängande regioner, bestående av såväl tätort som landsbygdsområde,

innebar i sak en slutgiltig brytning med den äldre synen på kommunbegreppet.

Genom beslut av riksdagen tidigare i år har också fastslagits, att den

nya kommunindelningen skall vara i huvudsak genomförd senast vid årsskiftet

1973/74.

Att utvecklingen har lett til! att det numera framstår som olämpligt att i

kommunallagarna bibehålla skilda kommunbeteckningar erkänns nära

nog allmänt. Om grundtanken i propositionens förslag råder därför knappast

delade meningar. Däremot bryter sig åsikterna i fråga om sättet för reformens

genomförande och om dess praktiska verkningar.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till vad departementschefen anfört i

dessa hänseenden. Att begreppen landskommun, köping och stad inte bör

kvarstå som administrativa beteckningar är sålunda enligt utskottets mening

riktigt. Som enhetlig beteckning bör i stället i enlighet med propositionens

förslag användas ordet kommun. Utskottet vill understryka att detta

inte innebär, att de nämnda begreppen försvinner, i den mån de har betydelse

utöver sin administrativa innebörd. Så är fallet framför allt med stadsbegreppet.

Reformen innebär sålunda inte att de svenska städerna avskaffas

utan endast att ett led utgår ur den hittillsvarande definitionen på begreppet

stad, nämligen det som kommit att alltmera fördunkla begreppets ursprungliga

innebörd av tätort av viss högre dignitet. Beteckningen stad kommer

sålunda sannolikt allt framgent att begagnas för de nuvarande stadskommunernas

tätbebyggelsekärna. Därutöver kommer den troligen att vinna

tillämpning även med avseende på andra tätorter av större omfattning. Utskottet

delar departementschefens uppfattning, att några särskilda föreskrifter

om användandet av beteckningen stad inte bör vara erforderliga utan att

en fri språkutveckling bör få vara avgörande härvidlag.

Om reformens räckvidd vill utskottet dessutom framhålla följande. Reformen

innebär inte något förbud för kommun att begagna t. ex. tj änstebenämningar

som innehåller ordet stad som förstavelse. Den utgör inte heller hinder

för kommun att utöver sin officiella beteckning ange sig som stad eller

ange förefintligheten av en stad inom kommunen. I internationella sammanhang

torde kommun med fördel kunna framträda under benämning som anknyter

till förhållandena i det främmande landet eller eljest till allmänt gällande

språkbruk.

Utskottet kan även ansluta sig till propositionens förslag om införande av

nya beteckningar på kommunernas representativa organ och på kommunernas

styrelser. Starka praktiska skäl talar sålunda enligt utskottets mening

för klart definierade och enhetliga beteckningar i detta hänseende.

Det är därvid också av värde att inga av de för de tidigare, skilda kommunformerna

karakteristiska och hävdvunna beteckningarna kommer till användning.

Utskottet tillstyrker de föreslagna beteckningarna kommunfullmäktige

och kommunstyrelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr kk år 1969

Motionerna 1), 2) och 3) innehåller förslag om vissa inskränkningar i den

föreslagna reformens tillämpning med avseende på de nuvarande stadskommunerna.

Som en konsekvens av sin i det föregående redovisade inställning

avstyrker utskottet motionerna.

Propositionens förslag i övrigt, som främst innebär att alla kommuner

skall få möjlighet att flytta drätselförvaltningen från styrelsen till särskilt

organ, att municipalsamhälle inte längre skall finnas och att städernas auktionsmonopol

skall upphöra, har inte föranlett någon motion. Under hänvisning

till vad departementschefen anfört i dessa frågor tillstyrker utskottet

propositionens förslag även i dessa delar.

Proposition nr 129

I denna har framlagts förslag till omfattande ändringar i kommunallagstiftningen.

Bakgrunden till åtskilliga av förslagen är 1962 års kommunindelningsreform

och ställningstaganden vid den partiella författningsreformen.

Fullföljandet av kommunindelningsreformen nödvändiggör åtgärder för

att motverka en alltför stark minskning av de aktivt verksamma kommunala

förtroendemännens antal. Härtill syftar förslagen om slopande av gällande

spärrar uppåt i fråga om fullmäktiges antal och införande av ett suppleantsystem

i kommunerna. Dessa nyheter har inte i och för sig föranlett kritik i

någon av motionerna. Utskottet kan för sin del ansluta sig till departementschefens

förslag och allmänna överväganden i dessa delar.

I propositionen föreslås vidare ändringar i fråga om mandattiderna för

ett stort antal kommunala m. fl. organ. Förslagen innebär i huvudsak ett

tillgodoseende av önskemål, som uttalades av riksdagen 1967, och i övrigt

konsekvenser av den partiella författningsr ef ormen. Mot huvudlinjerna i

dessa reformförslag har ingen kritik riktats i motionerna. Inte heller utskottet

har någon erinran däremot.

Följ dmotionerna avser förslagens detaljutformning på olika punkter. Utskottet

kommer i det följande att särskilt behandla de delar av förslagen,

som berörs av yrkanden eller synpunkter i motionerna eller där eljest särskilda

skäl funnits föreligga för uttalanden.

De föreslagna reglerna om fullmäktiges antal innebär förutom att de hittillsvarande

maximitalen tas bort även att de nu gällande minimitalen höjs.

Detta sker för att anpassa reglerna till den nya kommunindelning som

statsmakterna beslutit. Mot denna bakgrund får ses förslaget om en övergångsbestämmelse,

enligt vilken kommuner, som skall sammanläggas men

som består som självständiga kommuner ännu några år, väl får men inte

behöver tillämpa de nya reglerna. Denna möjlighet till undantag är enligt

utskottets mening befogad. Utskottet kan därför inte tillstyrka det i motionerna

6) framställda yrkandet om obligatorisk tillämpning i alla kommuner

av de nya reglerna om fullmäktiges antal.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

7

Med reglerna om fullmäktiges antal har i propositionen sammanknutits

ett förslag till ändring i de nuvarande bestämmelserna om förutsättningarna

för valkretsindelning. Sådan är f. n. obligatorisk i kommun med mera än

40 000 invånare. Under hänvisning till att sådan kommun enligt de nya reglerna

skall utse minst 51 fullmäktige föreslås, att varje kommun, som skall

utse fullmäktige till minst detta antal, skall indelas i valkretsar. Eljest avses

ingen ändring i gällande regler. Dessa innebär att kommun med mellan

10 001 och 40 000 invånare får indelas i valkretsar, där så befinnes lämpligt,

men kommuner med ännu färre invånare endast om särskilda skäl föreligger.

I denna del har åtskilliga motionsyrkanden framställts, nämligen i motionerna

4-), 6), 7) och 9). Samtliga avvisar propositionens förslag om viss samordning

mellan fullmäktiges antal och reglerna om obligatorisk valkretsindelning.

Motionerna 4) och 7) vill ha oförändrade regler. I motionerna 6)

hemställs att valkretsindelning aldrig skall vara obligatorisk. Som förutsättning

för att indelning skall få ske vill motionärerna uppställa, att invånarantalet

överstiger 40 000 eller att speciella omständigheter föreligger.

Motionen 9) föreslår, att valkretsindelning alltid skall ske vid högre invånarantal

än 100 000 och skall få beslutas i kommun med mellan 40 001 och

100 000 invånare och även eljest i kommun, där minst 51 fullmäktige skall

utses. I det senare fallet skall dock enligt motionen endast två valkretsar

få förekomma, och i alla andra fall skall indelning fordra synnerliga skäl.

Utskottet kan inte godta propositionens förslag. Utvecklingen visar en

strävan att undvika valkretsindelning. I de flesta fall torde en sådan indelning

inte heller vara behövlig. Tillräckliga skäl kan i vart fall inte anses föreligga

för att uppställa tvingande krav på valkretsindelning. I stället för att

skärpa detta krav hör man helt slopa detsamma. Utskottet ansluter sig till

förslagen i motionerna 6). De regler, som utskottet sålunda föreslår, återfinns

i 9 § i bilaga 3. Utskottet avstyrker de övriga motionerna denna del.

Motionen 8) tar upp frågan om antalet mandat i valkrets. Motionären

hemställer om en regel, enligt vilken det i fall, där valkretsindelning sker,

skall iakttas, att varje krets kan beräknas komma att utse högst femton

fullmäktige. Gällande stadgande innehåller endast en anvisning om minst

tio fullmäktige i varje valkrets. Någon ändring föreslås inte i propositionen.

Frågan om den proportionella valmetodens utformning vid de kommunala

valen utreds f. n. av kommunalvalskommittén. Med hänsyn härtill bör motionärens

förslag inte upptas till prövning. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

1 detta sammanhang bör även upptas ett yrkande i motionerna 6) om sådan

ändring av den föreslagna tredje punkten i övergångsbestämmelserna

till kommunallagen, att den senaste tidpunkten 1970 för beslut om valkretsindelning

och antalet mandat i valkrets tidigareläggs från juni månads utgång,

som propositionen föreslår, till april månads utgång. Motivet är far
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

liågor för att praktiska svårigheter kan uppkomma för partier och valmyndigheter

vid så sena beslut som i juni månad. Utskottet vill understryka det

angelägna i att beslut i dessa frågor fattas så snart det är möjligt. Det kan

dock inte uteslutas, att det i undantagsfall kan bli erforderligt att meddela

beslut så sent som under juni månad 1970. Laglig möjlighet därtill bör därför

finnas. Ooktat utskottet sålunda instämmer i motionernas allmänna

syfte, kan utskottet med hänsyn härtill inte tillstyrka en sådan ändring i

lagtexten, som motionärerna avser.

Ett flertal frågor beträffande suppleantsystemet har tagits upp i följdmotionerna.

Av den största principiella betydelsen är frågan, om suppleantsystemet

skall vara fakultativt — som föreslås i propositionen — eller obligatoriskt.

Det senare föreslås i motionerna 6) och 7). Även motionerna 5)

åsyftar ett obligatoriskt system men med (eventuellt) undantag för kommuner

som ingår i kommunblock men kommer att bestå som självständiga

kommuner under mandatperioden 1971—-1973.

Utskottet vill erinra om att det vid frågans tidigare behandling framkom

delade meningar, om suppleanter alls borde införas. Enligt utskottets mening

föreligger inte tillräckliga skäl för att, med avvikelse från propositionens

förslag, gå så långt som till att införa ett obligatoriskt suppleantsystem.

Som departementschefen påpekat kan intresset att få flera förtroendemän

i kommunerna i vissa fall tillgodoses enbart genom att öka fullmäktiges antal.

Över huvud synes skilda förhållanden i olika kommuner leda till att

lämpligheten att införa ett suppleantsystem för den egna kommunens del

bedöms mycket olika. Om alla de fortfarande bestående mindre kommunerna

måste införa ett suppleantsystem, skulle detta också säkerligen i många

fall leda till praktiska svårigheter av skilda slag. Utskottet finner sig sålunda

böra avstyrka motionerna och tillstyrka propositionen i denna del.

I fråga om val av suppleanter förordas i propositionen ett system, som

grundar sig på det som tillämpas vid landstingsval. I syfte att förenkla valförfarandet

och i viss mån begränsa antalet suppleanter har emellertid

vissa modifikationer gjorts. Dessa innebär bl. a. att spaltad valsedel inte

får användas. Det kommer endast att bli fråga om gruppsuppleanter: envar

blir suppleant för samtliga fullmäktige på den lista, som han själv valts till

suppleant på. Antalet suppleanter torde komma att variera avsevärt beroende

på flera faktorer, t. ex. om valkretsindelning förekommer, hur många

mandat som finns i valkretsen, hur många listor som förekommer och hur

många namn som sätts upp på varje lista etc.

I motionerna 5) uttalas, att ytterligare modifikationer i reglerna om val

av suppleanter erfordras för att antalet suppleanter inte skall bli större än

som är önskvärt. Som en tänkbar lösning anvisas att överlämna åt de nyvalda

fullmäktige att bestämma, hur många av de vid sammanräkningen

utsedda som skall utgöra egentliga suppleanter enligt kommunallagen.

Utskottet är inte berett att nu tillstyrka någon ytterligare modifikation i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

9

ifrågavarande regler utöver dem som föreslås i propositionen. Som departementchefen

uttalat får erfarenheterna från tillämpningen visa, om bestämmelserna

sedermera behöver omprövas.

I motionerna 5) tas även upp några tekniska frågor om kallelse av suppleant.

Motionärerna vänder sig främst mot första meningen i den föreslagna

14 a §, enligt vilken fullmäktig eller behörigen kallad suppleant som får

förfall skall anmäla detta till ordföranden som inkallar närmast i tur stående

suppleant. Motionärerna vill stryka de kursiverade orden. De pekar bl. a.

på att kallelseförfarandet enligt 14 § föreslås bli tillämpligt även på suppleanterna

och anför, att varje suppleant blir behörigen kallad om 14 § iakttas.

Enligt 14 § i förslaget skall kungörelse om fullmäktigsammanträde översändas

med posten till varje fullmäktig och suppleant. Ordet kallelse används

varken i den nuvarande eller i den föreslagna lydelsen. Med hänsyn

till uppdragens karaktär innebär översändandet för en ordinarie fullmäktig

en kallelse men för en suppleant endast en underrättelse. Om en fullmäktig

får förfall, så att en suppleant måste infinna sig och träda in i hans

ställe, är en ytterligare kallelseåtgärd av något slag erforderlig utöver underrättelsen

enligt 14 §. Detta har förutsatts i 14 a § som begagnar ordet kallelse

för denna åtgärd. Någon särskild form för kallelse har emellertid inte

stadgats. Den kan ske skriftligen eller muntligen, via telefon etc., alltefter

vad som är mest praktiskt i den aktuella situationen. För ett fall har angetts

att kallelser över huvud inte erfordras, nämligen då suppleanten ändå är

närvarande. För att ordföranden i andra fall skall kunna verkställa kallelse

är det nödvändigt att han blir underrättad om förfall. Om de ovan kursiverade

orden stryks, blir suppleant, som blivit kallad att infinna sig i fullmäktigs

ställe, inte ålagd att lämna underrättelse om han i sin tur får förfall.

Bestämmelserna i 14 a § kunde i och för sig ha getts en bättre avfattning.

Det hade sålunda varit en fördel, om man klart skilt mellan fall, där förfall

anmäls i förväg, och fall, där frågan uppkommer först vid sammanträde. Utskottet

har emellertid inte funnit tillräckliga skäl för att skriva om paragrafen.

Den i motionen önskade strykningen bör av anförda skäl icke göras.

En principiell fråga, som står i visst samband med den föregående aktualiseras

genom yrkanden i motionerna 5) och 7). Frågan gäller suppleants

rätt att inträda. Härom föreslås i propositionen bestämmelser som ansluter

till 22 § landstingslagen. I 14 a § anges som förutsättning för inträde »sådant

hinder för kommunfullmäktig eller behörigen kallad suppleant att han

icke kan inställa sig vid sammanträde med kommunfullmäktige eller icke

vidare kan tjänstgöra vid sammanträde». Detta innebär — och har tillämpats

så inom landstingen — att suppleant kan inträda under pågående sammanträde

men endast för återstoden av sammanträdet. Han får sålunda inte

gå in och ut vid samma sammanträde. Sistnämnda ordning synes emellertid

åsyftad i propositionen (sid. 125). I motionerna 5) förordas samma ordning

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ii år 1969

som inom landstingen, dock att suppleant skall få inträda generellt vid jäv

för fullmäktig. Motionerna 7) åsyftar att suppleant endast skall få inträda

för helt sammanträde, dvs. en mera restriktiv ordning än inom landstingen.

Enligt utskottets mening bör samma ordning gälla i förevarande hänseende

som nu gäller inom landstingen. Tillräckliga skäl synes inte föreligga för

att begränsa rätten att inträda till att endast avse helt sammanträde. Å

andra sidan kan utskottet inte tillstyrka en så löslig ordning, att suppleant

får möjlighet att inträda tillfälligt för visst ärende för att sedan åter lämna

platsen åt den ordinarie ledamoten. Inträde bör få ske antingen för helt

sammanträde eller under sammanträde för återstoden av detta. Det enda undantag

som kan ifrågasättas avser jävssituationer. Goda skäl kan anföras

för att möjlighet bör föreligga att låta suppleant inträda tillfälligt i sådana

fall. Frågan är emellertid inte av större betydelse. Med hänsyn härtill avstår

utskottet från att nu föreslå någon särskild reglering av detta fall men

förutsätter, att frågan uppmärksammas och tas upp i lämpligt sammanhang.

Utskottet föreslår sålunda ingen ändring i avfattningen av 14 a § i förhållande

till propositionens förslag men utgår från att tolkningen blir densamma

som i fråga om det i sak likalydande stadgandet i landstingslagen.

Frågan om suppleants befogenhet har i motionerna 5) aktualiserats i ett

visst hänseende. Motionärerna anser att suppleant, som under tjänstgöring

som fullmäktig väckt interpellation, också bör äga yttranderätt när hans interpellation

besvaras. Motionärerna föreslår att en särskild bestämmelse

därom införs i lagen.

Den nu berörda frågan har varit aktuell under remissbehandlingen. Den

diskuteras sålunda i Svenska kommunförbundets yttrande. Styrelsen har

uttalat, att det väl får anses följa av interpellationsinstitutets natur att den

interpellerade bör äga delta i debatten när interpellaionen besvaras. Styrelsens

majoritet har emellertid inte varit beredd att förorda en särskild regel

därom. Inte heller utskottet kan finna tillräckliga skäl för en sådan. Det är

enligt utskottets mening av viss vikt att klart fastliålla vid att suppleant har

fullmäktigs rättigheter endast när han tjänstgör. Utskottet avstyrker därför

motionsförslaget.

Frågan om mandattidens början för fullmäktige och suppleanter tas upp

i motionerna i). Den i Stockholm gällande ordningen förordas, d. v. s. att

mandattiden skall börja den 15 oktober valåret. Utskottet hänvisar till departementschefens

uttalanden (sid. 115 f. i prop.). Med hänsyn till vad där

sägs, bl. a. om de pågående övervägandena inom grundlagberedningen, finner

utskottet inte skäl att tillstyrka förevarande motionsyrkande.

Genom propositionen föreslås att de nyvalda fullmäktige skall få befogenhet

att redan under valåret förrätta val av styrelse, nämnder och andra organ,

vilkas mandattid skall samordnas med de representativa organens.

Departementschefen uttalar (sid. 116 i prop.) att befogenheten bör utformas

så, att den omfattar alla val som fullmäktige skall förrätta för tiden fr. o. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

11

årsskiftet efter det att fullmäktige valts. I den föreslagna lagtexten i 13 §

fjärde stycket har valkompetensen angetts omfatta, förutom val till de befattningar

inom kommunen som blir lediga vid årets slut, andra val, »avseende

tid efter utgången av nämnda år, vilka enligt lag eller annan författning

ankommer på fullmäktige».

I motionerna 5) görs gällande att lagtexten inte helt överensstämmer med

departementschefens motivering och att en viss begränsning skett genom

orden »enligt lag eller annan författning». Motionärerna föreslår att orden

»eller eljest» tillägges efter de förut citerade orden. Härigenom skulle även

t. ex. val till styrelserna i kommunala stiftelser komma att falla under de

nyvaldas valkompetens.

Utskottet anser, att en bättre överensstämmelse mellan propositionens

motivering och lagtext uppnås om orden »enligt lag eller annan författning»

får utgå ur lagtexten. Genom en sådan ändring bör klart framgå, att de nyvalda

fullmäktiges valkompetens omfattar alla val, som avser tiden efter

årsskiftet. Ändringen tillgodoser också i sak motionsyrkandet.

I motionerna 5) anförs, att bestämmelserna i 11 § andra stycket enligt

propositionens förslag bör förtydligas så, att det framgår klart, att de nyvalda

får underlåta att välja ordförande vid sitt första sammanträde. Utskottet

hänvisar till departementschefens uttalanden (sid 117 f. i prop.) och till

den föreslagna lagtexten. Enligt utskottets mening synes visserligen lagförslaget

inte innebära hinder för att de nyvalda fullmäktige sammanträder

flera gånger under ledning av den interimistiske ordföranden. Något åliggande

för dem att redan vid sitt första sammanträde välja ordförande anges

sålunda inte. Lagtexten kan emellertid ges en något tydligare avfattning.

Propositionen föreslår vissa ändringar i den nuvarande regeln om beslutförhet

i 15 §. Fullmäktige får f. n. inte handlägga ärende om inte flera än

hälften av dem är närvarande. Om suppleanter utses, bör enligt propositionen

i stället det strängare närvarokrav gälla, som stadgats i landstingslagen

och som är motiverat av att suppleanter finns för landstingsmännen. Landsting

får inte handlägga ärende om inte minst två tredjedelar av landstingsmännen

är närvarande. Utskottet tillstyrker propositionens förslag med en

mindre jämkning, varigenom full saklig överensstämmelse uppnås med

landstingslagens bestämmelse. Därigenom tillgodoses även ett påpekande i

motionerna 5).

I propositionen föreslås också att en särskild regel skall införas i 15 § om

närvaro vid interpellationsdebatt. Den har intagits som ett andra stycke och

anger, att fullmäktige bestämmer det antal ledamöter som skall vara närvarande

när interpellation besvaras. Innebörden är att den allmänna regeln

om beslutförhet inte skall behöva tillämpas. Utskottet kan godta förslaget i

princip. Mot den föreslagna regeln kan emellertid invändas, att den formellt

skulle ge fullmäktige rätt att besluta även om ett strängare närvarokrav. Utskottet

föreslår en ändrad avfattning som utesluter detta.

T motionerna 5) ifrågasätts slutligen om inte övergångsbestämmelserna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ti- år 1969

bör kompletteras med bestämmelser av innebörd, att de nya regler om

valbarhetsvillkor som beslöts 1968 skall tillämpas vid 1970 års nämndval.

Ifrågavarande regler om valbarhetsvillkor skall enligt 1968 års övergångsbestämmelser

före den 1 januari 1971 tillämpas endast i fråga om val

av fullmäktige för tid efter 1970. De återfinns i 7 §. Denna föreslås i propositionen

ändrad i annat hänseende. Paragrafen, och därmed även reglerna

om valbarhetsvillkoren, omfattas därför av de nn föreslagna övergångsbestämmelserna,

första punkten. Enligt denna träder de i kraft den

1 januari 1971 men skall tillämpas dessförinnan i fråga om val »som avser

tid efter utgången av år 1970». Utskottet finner det stå utom tvivel, att de

nya valbarhetsvillkoren skall tillämpas, inte bara i fråga om val av fullmäktige

utan även vid 1970 års nämndval. Någon åtgärd är sålunda inte

påkallad i anledning av vad som anförts i motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av de i propositionerna nr 63 och

nr 129 framlagda förslagen till ändringar i kommunallagen

för sin del besluter i fråga om denna lag,

1) med avslag på motionerna I: 1027 och II: 1181 (nr 1),

I: 1028 och II: 1182 (nr 2) samt I: 1102 och II: 1271 (nr 3)

i motsvarande del, att 1 och 4 §§ skall ha den lydelse som

föreslås i bilaga 3 (enhetlig kommunbeteckning);

2) med avslag på motionerna I: 1108 och II: 1281 (nr 5),

I: 1109 och II: 1280 (nr 6) samt I: 1110 och II: 1282 (nr 7)

i motsvarande del, att två nya paragrafer skall införas, 5 a

och 14 a §§, med den lydelse som föreslås i bilaga 3, och att

15 § första stycket skall ha den lydelse som föreslås i bilaga

3 (fakultativt suppleantsystem);

3) med bifall till motionerna 1:1109 och II: 1280 (nr 6) och

avslag på motionerna I: 1107 och II: 1284 (nr 4), I: 1110

och II: 1282 (nr 7) samt II: 1279 (nr 8) och II: 1283 (nr 9)

i motsvarande del, att 9 § skall ha den lydelse som föreslås i

bilaga 3 (reglerna om valkretsindelning); samt

4) med besvarande av motionerna I: 1108 och II: 1281 (nr

5) och avslag på motionerna I: 1107 och II: 1284 (nr 4) samt

I: 1109 och II: 1280 (nr 6), samtliga i vad de avser kommunallagen

men inte blivit behandlade under punkterna 1) —

3), antar övriga förslag i bilaga 3.

Stockholm den 3 december 1969

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

13

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sörlin (s), Svenungsson (m), Nyquist

(s), Norberg (s), Richardson (fp), Axel Georg Pettersson (ep) och fröken

Lundbeck (m); samt

från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),

Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Wennerfors (m), fru Thunvall

(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Nelandcr (fp) och Strömberg

(fp).

Vid behandlingen av proposition nr 63 har herr Werner deltagit i stället

för herr Wennerfors, herr Lindblad i stället för fru Segerstedt Wiberg, herr

Harald Pettersson i stället för herr Axel Georg Pettersson och herr Magnusson

i Nennesholm i stället för herr Boo.

Reservationer

1) i fråga om enhetlig kommunbeteckning:

av herrar Svenungsson (m), Lindblad (fp), Richardson (fp), fröken

Lundbeck (m) samt herrar Adamsson (s), Henningsson (s), Nelander (fp),

Werner (m) och Strömberg (fp), vilka ansett

dels att utskottets yttrande om proposition nr 63 bort ha följande lydelse:

»Huvudförslaget---- (lika med utskottet)--dess praktiska

verkningar.

Vad gäller reformens genomförande måste beaktas att det är fråga

om ingrepp i en mycket gammal ordning till vilken i många fall har knutits

traditioner av skilda slag, som upplevs som värdefulla inom de berörda kommunerna.

Härvid bör kanske särskilt framhållas stadskommunerna. Riktigheten

av det sagda bestyrks av de från åtskilliga städer — däribland från

landets tre största — till utskottet inkomna skrivelserna i ärendet. Vidare

gäller att en absolut konformitet mellan olika kommuner givetvis aldrig

kan åstadkommas och inte heller framstår som något eftersträvansvärt. Som

allmän princip bör också bestämt hävdas att de enskilda kommunernas

handlingsfrihet aldrig skall beskäras i onödan.

Med hänsyn till det sagda bör enligt utskottets mening söka nås en lösning

på den aktuella frågan som med tillgodoseende av det berättigade kravet

på ett enhetligt kommunbegrepp i kommunallagstiftningen lämnar de enskilda

kommunerna viss frihet att framträda under hävdvunna benämningar

och att begagna nuvarande namn på de representativa och styrande organen.

Propositionens förslag går längre än vad som är förenligt härmed.

Utskottet anser för sin del att den av kommunalrättskommitténs majoritet

föreslagna lösningen — som också tillstyrkts av flertalet remissinstanser —

väl motsvarar de angivna önskemålen. Utskottet förordar därför lagstiftning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

i huvudsaklig överensstämmelse därmed. Detta innebär främst den skillnaden

mot propositionens lagförslag att några nya beteckningar på kommunernas

fullmäktige och styrelser inte införs utan att man därvidlag i lagstiftningen

och som officiell benämning bibehåller de för de nuvarande

kommuntyperna gemensamma beteckningarna »kommunens fullmäktige»

och »kommunens styrelse». Kommun kan emellertid enligt utskottets mening

besluta att för dessa organ — vid sidan av de berörda officiella benämningarna

— fortsätta att begagna hittillsvarande benämningar. Vad gäller

den särskilda kommunallagen för Stockholm föreligger enligt utskottets mening

över huvud inte tillräckliga skäl att ändra de i denna lag förekommande

beteckningarna på ifrågavarande organ.

Med denna av utskottet sålunda förordade lösning torde motionerna

I: 1027 och II: 1181 (nr 1), I: 1028 och II: 1182 (nr 2) samt I: 1102 och

II: 1271 (nr 3) vara i huvudsak tillgodosedda.

Propositionens förslag—---(lika med utskottet)---tillstyrker

utskottet propositionen i dessa delar.»

Proposition nr 129

---(lika med utskottet)---

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»alt riksdagen i anledning av de i propositionerna nr 63

och nr 129 framlagda förslagen till ändringar i kommunallagen

för sin del besluter i fråga om denna lag,

1) med besvarande av motionerna I: 1027 och II: 1181 (nr

1), I: 1028 och II: 1182 (nr 2) samt I: 1102 och II: 1271 (nr

3) i motsvarande del, att 1 och 4 §§ skall ha den lydelse som

föreslås i bilaga 4 (enhetlig kommunbeteckning);

2) med avslag på motionerna I: 1108 och II: 1281 (nr 5),

I: 1109 och II: 1280 (nr 6) samt I: 1110 och II: 1282 (nr 7)

i motsvarande del, att två nya paragrafer skall införas, 5 a

och 14 a §§, med den lydelse som föreslås i bilaga 4, och att

15 § första stycket skall ha den lydelse som föreslås i bilaga

4 (fakultativt suppleantsystem);

3) med bifall till motionerna I: 1109 och II: 1280 (nr 6)

samt avslag på motionerna 1:1107 och 11:1284 (nr 4),

I: 1110 och II: 1282 (nr 7) samt II: 1279 (nr 8) och II: 1283

(nr 9) i motsvarande del, att 9 § skall ha den lydelse som

föreslås i bilaga 4 (reglerna om valkretsindelning);

4) med besvarande av motionerna I: 1108 och II: 1281 (nr

5) och avslag på motionerna I: 1107 och II: 1284 (nr 4)

samt I: 1109 och II: 1280 (nr 6), samtliga i vad de avser

kommunallagen men inte blivit behandlade under punkterna

1) — 3), antar övriga förslag i bilaga 4.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

15

2) i fråga om det fakultativa suppleantsystemet:

av fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Svenungsson (m), Richardson

(fp), Axel Georg Pettersson (ep), Larsson i Luttra (ep), Wennerfors (m),

Boo (ep), Nelander (fp) och Strömberg (fp), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande om proposition nr 129 på sid. 8

som börjar med »Utskottet vill erinra» och slutar med »i denna del» bort ha

följande lydelse:

»Utskottet finner starka skäl tala för att suppleantsystemet bör vara obligatoriskt.

En sådan ordning gäller i fråga om suppleanter för landstingsmän

liksom beträffande alla kommunala styrelser och nämnder. Det är

svårt att motivera en avvikelse beträffande fullmäktige. Att suppleanter

finns i vissa kommuner men inte i andra kan inte vara tillfredsställande.

Den allmänna synpunkten, att kommunerna bör ges största möjliga handlingsfrihet,

är inte tillämplig i denna fråga. Detta framgår redan av att suppleantsystemet

är obligatoriskt i alla andra fall där det förekommer. Motiveringen

för att det införs är också väsentligen, att det breddar och stärker

den kommunala demokratin samt ökar de kommunala församlingarnas

funktionsduglighet. Med hänsyn härtill bör någon valfrihet inte föreligga,

sedan man väl fattat principbeslutet och infört bestämmelser om fullmäktigesuppleanter

i KL. Utskottet finner sålunda anledning att, med avvikelse

från propositionen och bifall till motionerna 5), 6) och 7) i denna del, förorda

att suppleanter obligatoriskt skall utses för fullmäktige. Detta påkallar

en ändrad avfattning av 5 a, 14 a och 15 §§ i lagförslaget.»

dels att punkten 2) i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2) i anledning av motionerna I: 1108 och II: 1281 (nr 5),

I: 1109 och II: 1280 (nr 6) samt I: 1110 och II: 1282 (nr 7) i

motsvarande del, att två nya paragrafer skall införas, 5 a

och 14 a §§, med den lydelse som nedan anges och att 15 §

första stycket skall ha den lydelse som nedan anges.

5 a §.

För kommunfullmäktige skola utses suppleanter.

14 a §.

Inträffar sådant hinder för kommunfullmäktig eller behörigen kallad

suppleant, att han icke kan inställa sig vid sammanträde med kommunfullmäktige

eller icke vidare kan tjänstgöra vid sammanträde, åligger det

honom att utan dröjsmål underrätta kommunfullmäktiges ordförande, som

till tjänstgöring vid sammanträdet inkallar den suppleant, som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ordningen står i tur att inträda. År denne

närvarande vid sammanträdet, inträder han utan särskild kallelse.

15 §.

Kommunfullmäktige må ej handlägga ärende, såvida icke minst två tredjedelar

av fullmäktige äro tillstädes. År tillstädesvarande fullmäktig enligt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

vad i 16 § eller 63 § andra stycket sägs hindrad alt deltaga i visst ärende,

utgör ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande

icke uppgår till vad sålunda föreskrivits, hinder för ärendets handläggande.

(Om reservationen 1 vinner bifall i fråga om punkten 1 i utskottets hemställan,

bör »kommun» utgå ur de fem kursiverade orden.)

3) i fråga om förutsäitningarna för valkretsindelning:

av herrar Georg Pettersson, Erik Olsson, Sörlin, Nyquist, Norberg, Adamsson,

Nilsson i Östersund och Henningsson, fru Thunvall samt herr Johansson

i Trollhättan (alla s), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande om proposition nr 129 på sid. 7

som börjar med »Utskottet kan inte» och slutar med »i denna del» bort ha

följande lydelse:

»Utskottet avstyrker de nämnda motionerna och tillstyrker propositionens

förslag. Detta medför att den nuvarande valmetoden får i sak oförändrade

konsekvenser även sedan reglerna om fullmäktiges antal ändrats. Som departementschefen

framhåller (prop. sid. 120) innebär gällande bestämmelser

om när valkretsindelning skall ske, att kommuner med omkring 50 eller

fler fullmäktige alltid är indelade i valkretsar. Detta måste stadgas i 9 § genom

ett tillägg, då bestämmelserna om antal fullmäktige ändras, om inte

sistnämnda reform skall få valtekniska konsekvenser.»

dels att punkten 3) i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3) med avslag på motionerna I: 1107 och II: 1284 (nr 4),

I: 1110 och II: 1282 (nr 7), I: 1109 och II: 1280 (nr 6) samt

II: 1279 (nr 8) och II: 1283 (nr 9) i motsvarande del, att 9 §

skall ha den lydelse som nedan anges.

9 §•

För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar, om i

kommunen finnas flera än 40 000 invånare eller för kommunen skola utses

minst 51 fullmäktige. Överstiger folkmängden i kommun 10 000, må valkretsindelning,

där så befinnes lämpligt, företagas också i annat fall än nu

sagts. Annan kommun må ej indelas i valkretsar, såframt icke till följd av

kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden

synnerliga skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att

utse minst tio kommunfullmäktige med tillämpning av vad i följande stycke

sägs; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl förläggas

till olika valkretsar; att varje valkrets om möjligt utformas så, att den kan

omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige

för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna

i den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod, som valet gäller, en kommunfull
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr U år 1969 17

mäktig för varje fullt tal, motsvarande det som erhålles, då kommunens för

samma år i mantalslängden upptagna folkmängd delas med antalet fullmäktige

för hela kommunen. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning

av denna regel skall utses, icke uppgår till det för kommunen bestämda antalet,

skola för ernående av detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd mest

överskjuter det tal, som enligt den angivna regeln äro bestämmande för fullmäktiges

antal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning

efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro över skottstalen

lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter därom av kommunstyrelsen uppgjort

förslag, kommunfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen.

Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna om sådan indelning,

sedan tillfälle beretts kommunfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om-------nästa val.

(Om reservationen 1 vinner bifall i fråga om punkten 1 i utskottets hemställan,

bör de kursiverade orden ändras: »kommunstyrelsen» bör vara

»kommunens styrelse» och i övriga ord bör »kommun» utgå.)

Särskilt yttrande

av fru Segerstedt Wiberg samt herrar Richardson, Nelander och Strömberg

(alla fp):

Vi har avstått från att framställa reservationsyrkande om bifall till motionerna

i) i vad de avser, att mandatperioden skall börja den 15 oktober

valåret, endast med hänsyn till att vissa praktiska problem kan vara förenade

med att genomföra en sådan reform redan 1970. Vi vill emellertid understryka

det angelägna i att en ändring kommer till stånd före 1973 års val. En

omläggning av riksdagens mandatperiod kan visserligen inte ske förrän senare,

eftersom grundlagsändring krävs, men detta utgör inget skäl för att

uppskjuta en reform i fråga om kommunerna.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 saml. 2 avd. Nr U

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

Bilaga 1

Motionärer och motionsyrkanden

!)

1:1027 och II: 1181

Motionärer i första kammaren: herr Gösta Jacobsson och herrar Ingvar

Andersson, Brundin, Hernelius, fru Hultell, herrar Kaijser, Lidgard, Yngve

Nilsson, Ottosson, Schött, fröken Stenberg samt herrar Wallmark och Åkerlund

(alla m), herrar Alexanderson, Ernulf, Levin, Lundström, Nyman, fru

Segerstedt Wiberg, herrar Skärman och Tistad (alla fp) samt herr Berglund

(s). I andra kammaren: fröken Ljungberg samt herrar Bohman, Clarkson,

Lothigius, Magnusson i Borås, Nordstrandh, Oskarson, Ringaby, Thylén och

Werner (alla m), herrar Gustafson i Göteborg, Löfgren, Nelander, fru Nettelbrandt

och herr Sjöholm (alla fp) samt herr Börjesson i Falköping (ep).

Hemställan avser: »att riksdagen med ändring av Kungl. Maj :ts proposition

nr 63 med förslag till enhetlig kommunbeteckning måtte besluta,

att städernas bestående rättigheter i de i motionen angivna hänseendena

skall respekteras, och att det sålunda skall förbehållas varje särskild stad att

själv besluta rörande avstående från beteckningen stad och rörande ändring

av benämningarna på de nuvarande kommunala institutionerna stadsfullmäktige,

drätselkammare resp. stadskollegium; samt

att det uppdrages åt vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext.

»

2)

1:1028 och 11:1182

Motionärer i första kammaren: herr Ferdinand Nilsson och herrar Andreasson,

Bengtson, Axel Kristiansson, Mattsson samt Ernst Olsson (alla

ep). I andra kammaren: herr Sjönell samt herrar Grebäck, Polstam och

Sundkvist (alla ep).

Hemställan avser: »att riksdagen, med ändring av proposition nr 63 med

förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m., måtte besluta

att städerna själva skall besluta rörande bibehållande av eller avstående

från beteckningen stad och eventuell ändring av beteckningen på de nuvarande

kommunala institutionerna stadsfullmäktige, drätselkammare respektive

stadskollegium; samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig lagtext.

»

3)

It 1102 och II: 1271

Motionärer är i första kammaren herrar Gösta Jacobsson (m), Berglund

(s), Skärman och fru Segerstedt Wiberg (båda fp) samt i andra kammaren

herrar Magnusson i Borås och Enarsson (båda m).

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

19

Hemställan avser: »att i kommunallagen införes en allmän bestämmelse

av innebörd att vad som i nämnda lag och andra lagar och författningar stadgas

om kommunfullmäktige och kommunstyrelse skall i tillämpliga delar

gälla om stadsfullmäktige, drätselkammare och stadskollegium för de städer

där stadsbeteckningen bibehålies.»

4)

1:1107 och II: 1284

Motionärer är i första kammaren herrar Dahlén, Axel Andersson och

Lundström (alla fp) samt i andra kammaren fru Nettelbrandt, herrar Mundebo,

Antby, Källstad, Ohlin, Wiklund i Stockholm, Larsson i Umeå, Tobé

och Romanus (alla fp).

Hemställan avser: »att riksdagen, med avslag på propositionen i denna

del, måtte besluta sådan ändring av 8 § kommunallagen att mandattiden för

kommunfullmäktige och suppleanter skall räknas från och med den 15 oktober

det år då valet äger rum,

att riksdagen måtte besluta avslag på den i propositionen föreslagna ändringen

av 9 § kommunallagen om valkretsindelning samt

att uppdra åt vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext.»

5)

Is 1108 och II: 1281

Motionärer är i första kammaren herr Per Jacobsson (fp) samt i andra

kammaren herrar Larsson i Umeå, Sterne, Tobé, Rimås och Romanus

(alla fp).

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 129

måtte beakta de synpunkter och förslag som anförts i motionen samt

att vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext.»

6)

1:1109 och II: 1280

Motionärer är i första kammaren herrar Harald Pettersson, Svanström

och Ferdinand Nilsson (alla ep) samt i andra kammaren herrar Larsson i

Luttra, Boo, Magnusson i Nennesholm, Glimnér, Persson i Heden, Andersson

i Knäred och fru Jonäng (alla ep).

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition

nr 129 måtte besluta,

att 1. suppleanter för fullmäktige skall utses i samtliga kommuner;

2. kommun skall äga rätt att företa uppdelning i valkretsar när invånarantalet

överstiger 40 000 och i övrigt endast om speciella omständigheter

föreligger;

3. indelningen i valkretsar och antalet fullmäktige i varje valkrets vid

1970 års val skall fastställas före utgången av april månad 1970;

4. de föreslagna nya bestämmelserna om antalet fullmäktige skall tillämpas

i samtliga kommuner fr. o. m. 1970 års val; samt

att uppdra åt vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext.»

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

7)

1:1110 och II: 1282

Motionärer är i första kammaren herr Strandberg (m) samt i andra kammaren

fröken Ljungberg och herr Oskarson (båda m).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte antaga det vid propositionen nr

129 fogade

1. Förslaget till Lag om ändring i kommunallagen (1953: 73) med den

ändringen att 5 a §, 9 § och 14 a § erhåller följande lydelse:

5 a § första stycket

För kommunfullmäktige skola utses suppleanter. Om beslutet skall länsstyrelsen

ofördröj ligen underrättas.

9 §

För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar, om i

kommunen finnas flera än 40 000 innevånare, överstiger folkmängden i

kommun 10 000, må valkretsindelning, där så befinnes lämpligt, företagas

också i annat fall än nu sagts. Annan kommun må ej indelas i valkretsar,

såframt icke till följd av kommunens särskilt betydande utsträckning eller

liknande förhållanden synnerliga skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt

inom valkrets.

14 a §

Inträffar sådant hinder för kommunfullmäktige, att han icke kan inställa

sig vid sammanträde med kommunfullmäktige åligger det honom att utan

dröjsmål underrätta kommunfullmäktiges ordföranden, som till tjänstgöring

vid sammanträdet inkallar den suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordningen står i tur att inträda.

2. Förslaget till Lag om ändring i lagen (1962:436) om församlingsstyrelsen,

med den ändringen att 17 a § erhåller följande lydelse:

17 a §

Ha suppleanter för kyrkofullmäktige utsetts och inträffar sådant hinder

för kyrkofullmäktig eller behörigen kallad suppleant, att han icke kan inställa

sig vid sammanträde med kyrkofullmäktige åligger det honom att utan

dröjsmål underrätta kyrkofullmäktiges ordförande, som till tjänstgöring vid

sammanträdet inkallar den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna

bestämda ordningen står i tur att inträda.»

«)

II: 1279

Motionär är herr Hugosson (s) i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr

129 måtte besluta att inledningen till andra momentet i § 9 i kommunallagen

och till andra momentet i § 9 i kommunallagen för Stockholms stad får följande

lydelse:

''Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att

utse minst tio och högst femton kommunalfullmäktige med tillämpning av

vad i följande stycke sägs.’»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

21

9)

II: 1283

Motionärer är fru Marklund, fru Ryding och herr Hermansson (alla vpk)

i andra kammaren.

Hemställan avser: »att riksdagen med bifall i övrigt till förslagen i proposition

nr 129 år 1969 om ändring i kommunallagen (1953:753) måtte

besluta om följande lydelse av 9 §:

9 §

(Propositionen:)

För val av kommunfullmäktige

skall kommun indelas i valkretsar,

om i kommunen finns flera än 40 000

invånare eller för kommunen skola

utses minst 51 fullmäktige, överstiger

folkmängden i kommun 10 000,

må valkretsindelning, där så befinnes

lämpligt, företagas också i annat

fall än nu sagts. Annan — ---

inom valkrets.

(Motionärernas förslag:)

För val av kommunfullmäktige

skall kommun med mera än 100 000

invånare indelas i valkretsar. Är

folkmängden i kommun mindre än

nu sagts men överstiger den 40 000,

må valkretsindelning ock företagas,

där så befinnes lämpligt. Överstiger

folkmängden icke 40 000 men skall i

kommunen utses minst 51 fullmäktige,

må jämväl sådan kommun, där

så befinnes lämpligt, indelas i valkretsar,

dock ej flera än två, såframt

icke synnerliga skäl till annat föranleda.

Annan---inom val
krets.

»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

Bilaga 2

Enhetlig kommunbeteckning: vissa särskilda frågor

Följ dmotionernas huvudinnehåll

Motionerna I: 1027 och II: 1181 (nr 1 i förteckningen)

Motionärerna anför i huvudsak följande:

Förslaget i propositionen nr 63 innebär för städernas del ett tvångsvis avskaffande

av beteckningen stad för samtliga städer. Städernas institutioner

måste också byta namn. Förslaget går längre än vad som förordats av komimunalrättskommitténs

majoritet, som synes ha utgått att åt varje stad skulle

överlämnas att tills vidare själv utan yttre tvång besluta rörande sin kommunala

satus.

Även om utvecklingen inneburit att de strukturella och rättsliga skillnaderna

mellan städerna och landskommunerna blivit mindre framträdande

har beteckningen stad alltjämt innehåll och reell betydelse. Vi vill därför

ha kvar denna beteckning som officiell beteckning.

Beteckningen stad utgör för de i städerna bosatta medborgarna ett starkt

föreningsband med det historiskt givna stadssamhället. En påtaglig samhälls-

och medborgaranda har ofta frodats i de historiska traditionernas

hägn. Tillräckliga skäl föreligger enligt vår mening inte att avskaffa eller

rent av förbjuda stadsbeteckningens användande liksom ej heller att ändra

på stadsfullmäktigeinstitutionen. Ett beslut i enlighet med propositionen

skulle för ett mycket stort antal medborgare, särskilt i de berörda städerna,

framstå som ett »onödigt för att inte säga meningslöst offer på den allmänna

likriktningens altare».

Det kan även ifrågasättas om inte förslaget innebär ett åsidosättande av

den kommunala självstyrelsen, sådan denna av många uppfattas.

Som ett bestående rudiment av städernas rättigheter kvarstår alltjämt

rätten till beteckningen stad; till denna knytes de äldre städernas stapelstadsrätt.

Auktionsmonopolet betyder som rättighet mindre. Väsentligt är

emellertid att nu angivna kvarstående rättigheter »såsom innefattade i

givna privilegiebrev näppeligen låter sig utan vidare upphävas».

Det kan ifrågasättas om ett riksdagens bifall till regeringspropositionen

i oförändrat skick skulle stå i överensstämmelse med regeringsformen. Här

åberopas § 114 regeringsformen, enligt vilket lagrum de forna riksståndens

privilegier, förmåner och rättigheter fortfarande skall gälla. Den väsentliga

betydelsen av borgerskapets privilegier ligger i att de garanterar privilegiekaraktären

hos de enskilda städernas privilegier. För de äldre städerna i de

forna danska provinserna gäller ytterligare att svenska staten i Roskildefreden

förband sig att bevara borgerskapets privilegier, d. v. s. stadsrättigheterna.

På rättsvetenskapligt håll göres gällande att hithörande privilegier

inte kan upphävas utan privilegiehavarnas medgivande. I vilket fall

som helst torde — menar man från detta håll — beslut om återkallande

av de enskilda städernas privilegier kräva att riksdagens beslut i ärendet

fattas under sådana former, som är erforderliga för grundlagsändring.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1960

23

Mot avskaffandet av begreppet stad torde ytterligare kunna framföras

den invändningen att stadsbegreppet har stark internationell förankring i

språkbruk och betraktelsesätt. För städer med vidsträckta internationella

kontakter skulle uppenbarligen stadsbeteckningens försvinnande medföra

praktiska olägenheter och te sig som en deklassering. Att de enskilda städernas

handel skulle lida avbräck synes sannolikt. Stadsrättigheten såsom

sådan utgör en goodwill för staden.

Hur Stockholms ställning som landets huvudstad i fortsättningen skall

upprätthållas har inte klarlagts i propositionen.

Det förefaller som om det övervägande flertalet av städerna vid remissförfarandet

rörande kommunalrättskommitténs betänkande utgått ifrån att

de föreslagna författningsbestämmelserna skulle inrymma en rätt för städerna

att själva avgöra om sitt framtida öde. Man torde allmänt ha förutsatt

att de nuvarande städerna i varje fall tills vidare skulle få bestå såsom

sådana.

För den händelse till följd av kommande kommunsammanslagningar det

nuvarande stadsbegreppet skulle anses obönhörligen dömt att försvinna

måste i vart fall något annat sättas i dess ställe, som möjliggör för stadskärnan

att uppbära rätten till stadsnamnet och föra stadens traditioner vidare.

Innan så skett bör stadens rättsställning kunna bibehållas okränkt.

Motionerna I: 1028 och II: 1182 (nr 2 i förteckningen)

Motionärerna anför i huvudsak följande:

Förslaget i proposition nr 63 innebär avskaffande av beteckningen stad

för samtliga svenska städer utan hänsyn till historisk tradition. Städernas

institutioner — stadsfullmäktige och drätselkammare respektive stadskollegium

— måste även döpas om till kommunfullmäktige respektive kommunstyrelse.

Propositionen har i denna del gått längre än majoriteten inom

kommunalrättskommittén, som synes ha utgått från att åt varje stad tills

vidare skulle överlämnas att utan yttre tvång besluta i detta hänseende.

Efter 1962 års kommunindelningsreform har olikheterna mellan städerna

och landskommunerna i realiteten i mångt och mycket utjämnats. Det

är möjligt att denna utveckling genom nya kommunsammanslagningar kan

komma att bli ytterligare accentuerad i framtiden. Men trots detta bär beteckningen

stad alltjämt ett värde för många, vilket torde komma att bestå

även åtskillig tid framöver.

För medborgarna i de svenska städerna utgör beteckningen stad av allt

att döma ett starkt föreningsband också socialt och kulturellt med det

historiskt givna stadssamhället. Medvetandet härom är särskilt starkt framträdande

i våra äldre städer. En påtaglig samhälls- och medborgaranda har

ofta frodats i de historiska traditionernas tecken. Vägande skäl föreligger

på många håll att inte avskaffa eller förbjuda stadsbeteckningens användning

liksom ej heller att ändra på beteckningar rörande stadsfullmäktigeinstitutionen,

som endast för några år sedan firade hundraårsjubileum

runt om i landet. Ett beslut av riksdagen i enlighet med propositionen

skulle för ett mycket stort antal medborgare, framför allt i de berörda

städerna, framstå som ett »onödigt för att inte säga meningslöst offer på

den allmänna likriktningens altare».

Det innebär också ett onödigt inkräktande på den kommunala självstyrelsen,

sådan denna av många uppfattas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

Mot avskaffandet av begreppet stad torde också tala att stadsbegreppet

har stark internationell förankring i språkbruk och betraktelsesätt. För

städer med vidsträckta internationella kontakter, såsom t. ex. Stockholm,

Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund m. fl., skulle uppenbarligen stadsbeteckningens

försvinnande medföra praktiska olägenheter.

I vilken form Stockholms ställning som landets huvudstad i fortsättningen

skall upprätthållas har inte klarlagts i propositionen.

I samband med remissförfarandet rörande kommunalrättskommitténs

betänkande torde det övervägande flertalet av städerna ha utgått från att de

föreslagna författningsbestämmelserna skulle inrymma en rätt för städerna

att själva besluta om beteckningen stad eller kommun. Man torde allmänt

ha förutsatt att de nuvarande städerna i varje fall tills vidare skulle

få bestå såsom sådana.

Till utskottet inkomna skrivelser

Ett antal städer har ingett skrivelser till utskottet i ärendet rörande enhetlig

kommunbeteckning. Skrivelser har sålunda inkommit från

1) Stockholms stadskollegium, dagtecknad den 29 april 1969;

2) Drätselkammaren i Malmö, dagtecknad den 5 maj 1969;

3) Stadskollegiet i Göteborg, dagtecknad den 9 maj 1969;

4) Stadsfullmäktige i Ulricehamn, dagtecknad den 24 juni 1969;

5) Stadsfullmäktige i Alingsås, dagtecknad den 3 juli 1969; samt

6) Stadsfullmäktige i Lund, dagtecknad den 10 november 1969.

Om skrivelsernas huvudsakliga innehåll skall här antecknas följande:

1) och 3) önskar lagändringar i anslutning till kommunalrättskommitténs

majoritetsförslag. 2) önskar åtgärder för att bibehålla städernas frihet att

få officiellt beteckna sig och sina organ som städer resp. stadstillhörande,

helst för framtiden och eljest tills vidare i avvaktan på en samtidigt begärd

utredning om stadsbegreppets fortsatta användande i officiella sammanhang.

6) innebär i huvudsak samma ståndpunkt som 2). 4) uttrycker

starka betänkligheter mot slopande av stadsbegreppet och önskemål om

bibehållande i någon form av detta begrepp. I 5) begärs att varje stad själv

skall äga besluta om bibehållande av eller avstående från beteckningen

stad eller om eventuell ändring av benämningen på stadsfullmäktige och

drätselkammare resp. stadskollegium.

1962 års kommunindelningsreform

Genom den genomgripande reform av den primärkommunala indelningen

som genomfördes den 1 januari 1952 sammanlades kommuner som på

grund av lågt invånarantal och svagt skatteunderlag inte ansågs kunna bära

upp en egen kommunalförvaltning. Som en riktlinje för behovet av sammanläggningar

hade statsmakterna angett en normalstorlek för kommuner

som borde eftersträvas och en minimistorlek som inte utan särskilda

skäl fick underskridas. Normalstorleken var 3 000 invånare och minimistorleken

2 000 invånare. Reformen ledde till en minskning av antalet primärkommuner

från ca 2 500 till 1 037.

Endast några år efter det att denna reform slutförts började man på

olika håll diskutera behovet av ytterligare sammanläggningar av kommuner.

I flera fall genomfördes också kommunsammanläggningar som berör
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

25

da kommuner ansökt om. Vid slutet av 1950-talet hade ett betydande antal

kommuner börjat undersöka om det för deras del var lämpligt att bilda

större enheter.

År 1959 tillkallades därför en utredning — indelningssakkunniga — för

att överväga behovet av en ny indelningsreform. Utredningen redovisade sitt

uppdrag i betänkandet Principer för en ny kommunindelning (SOU

1961:9). På grundval härav fattade statsmakterna 1962 beslut angående

översyn av rikets indelning i borgerliga primärkommuner (prop. 1961:

180, KU 1962:1, rskr 64). I detta beslut angavs riktlinjer för en fortsatt

utveckling på frivillighetens grund mot större kommunala enheter. Huvudprincipen

var att till lämpliga nya kommuner (kommunblock) skulle sammanföras

näringsgeografiskt sammhängande regioner. Detta innebar att

kommunerna i allmänhet skulle komma att utgöras av en centralort och

från näringsgeografisk synpunkt avgränsade landsbygdsområden omkring

denna.

Under åren 1963 och 1964 fastställde Kungl. Maj :t planer för lämplig

kommunindelning i varje län. Planerna redovisas i kungörelsen den 21 maj

1964 (nr 162) om fastställda planer för länens indelning i kommuner.

Beträffande 36 kommuner innebar ställningstagandet att de borde bestå

oförändrade. Av dessa är fyra städer. Till detta antal får läggas Stockholms

stad som inte berördes av planeringen. I övrigt sammanfördes kommuner

eller delar av kommuner till sammanlagt 245 kommunblock. Planerna angav

sålunda en indelning av landet i 282 kommuner. Efter beslut om ändringar

i den ursprungligen fastställda planen har antalet kommunblock

minskat till 280.

Årets riksdag biföll under vårsessionen en proposition (nr 103) med

förslag till lag med särskilda bestämmelser om ändring i kommunindelningen

(KU 24, rskr 230; SFS 156). Denna åsyftar att ny primärkommunal

indelning enligt de principer, som fastställdes genom riksdagens beslut

1962, skall bli i huvudsak genomförd vid årsskiftet 1973/7Å.

Frågan om enhetlig kommunform vid 1962 års kommunindelningsreform

I indelningssakkunnigas betänkande ang. principer för en ny kommunindelning

(SOU 1961:9) tog de sakkunniga upp frågan om enhetlig kommunform.

Därvid anförde de inledningsvis följande:

»Den nya indelningsreformen tar sikte på en folkmängd av i regel lägst

8 000 invånare. Indelningen skall i princip baseras på näringsgeografiskt

bestämda regioner och icke på bestående administrativa eller kommunala

enheter. Praktiskt taget alla städer kommer att beröras av reformen. För

flertalet städer kommer dess förverkligande att betyda, att det nuvarande

stadsområdet blir en mindre del av det nya kommunterritoriet, för vissa,

att den nuvarande stadsbefolkningen blir en minoritet bland kommuninvånarna.

Stundom kommer reformen att innebära flera städers samgående i en

storkommun, i vilken även åtskilliga landskommuner ingår. Varje identitet

mellan staden såsom geografiskt begrepp och administrativ enhet försvinner.

Kvar står endast skillnaden mellan tätort och glesbebyggelse, en skillnad,

som kommer att möta inom varje nyskapad kommun.»

I betänkandet berörde de sakkunniga även frågan om städernas särskilda

skyldigheter och rättigheter. I detta sammanhang anförde de bl. a. följande:
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

»Till stadsrättigheter i vid mening kan också föras rätten till stadsnamnet.

Huruvida denna rätt skall anses äga särskilt skydd i RF § 114 kan

synas tvivelaktigt om alla andra med stadsbegreppet förenade rättigheter

och skyldigheter avskaffas. I detta sammanhang må erinras om å ena sidan

att de s. k. osjälvständiga köpingarna 1862 fick bestå ehuru deras samhällsuppgifter

efter näringsfrihetens genomförande, om icke fullständigt,

så dock i allt väsentligt upphört och å den andra att ett antal självständiga

köpingar vid sammanläggning med landskommuner 1952 frånkändes sina

köpingsrättigheter. Framhållas må emellertid, att köping icke kan åberopa

RF § 114 till försvar för sina »rättigheter». För städernas del kan anmärkas

att nämnda grundlagsskydd för stadsnamnet såsom integrerande del av

stadsrättigheter ej torde innefatta mer än skyldighet för Kungl. Maj :t att

inhämta riksdagens samtycke till återkallande av namnet stad, vilket synes

kunna ske kollektivt för alla eller vissa slag av städer.»

De sakkunniga ansåg att uppdelningen av primärkommunerna i städer,

köpingar och landskommuner och den till denna typologi bundna föreställningen

att städer och köpingar företrädde högre kommunformer utgjorde

fördröjande hinder för en genomgripande kommunindelningsreform.

För de sakkunniga framstod införandet av en enda kommuntyp i de äldre

kommunformernas ställe som den naturliga konsekvensen av det dittillsvarande

historiska utvecklingsförloppet. En sådan reform borde dock föregås

av ett avskaffande av de förvaltningsmässiga olikheterna mellan de

olika kommuntyperna. De sakkunniga uttalade även att vissa spörsmål såsom

namnet på en blivande enhetlig kommuntyp och principerna för namngivning

i enskilda fall av de blivande kommunbildningarna torde kräva

särskilda överväganden. De sakkunniga uttalade vidare följande:

»Såsom en första åtgärd bör riksdagen beredas tillfälle att avge ett principuttalande

i fråga om införande i 1953 års kommunallag av en enhetlig

typ av primärkommuner. Sedan detta uttalande inhämtats bör åt särskilda

sakkunniga uppdragas att på grundval av de resultat, vartill de i det föregående

redovisade utredningarna kommer, kartlägga återstående olikheter

mellan kommunformerna och förbereda deras avlägsnande, att utarbeta

och framlägga förslag om stads, köpings och landskommuns ersättande med

en enda typ av borgerliga primärkommuner samt att verkställa en allmän

genomgång av gällande lagstiftning i syfte att utrensa eller neutralisera de

stadganden, som anknyter till den i kommunallagstiftningen hittills upprätthållna

uppdelningen av de borgerliga primärkommunerna i olika typer.

Vidare bör frågorna om avskaffande av municipalsamhällsinstitutet samt

om övriga indelningars anpassning till den nya kommunindelningen omgående

utredas.»

Två ledamöter (Sven-Olof Dahlman och Mats Edling) gjorde ett särskilt

uttalande i frågan om en enhetlig kommuntyp. De anförde därvid bl. a.

följande:

»Ett allmänt genomförande av en kommunreform enligt de riktlinjer,

som de sakkunniga framlagt, kommer självfallet att aktualisera frågan

om en enhetlig kommuntyp. Vid en senare tidpunkt, då man bättre än nu

kan överblicka läget, kan det därför vara lämpligt, att detta problemkomplex

blir föremål för särskild utredning. I motsats till majoriteten finner vi det

angeläget, att en sådan utredning icke på förhand bindes av något principuttalande

av riksdagen eller av någon på förhand angiven målsättning,

utan att den göres helt förutsättningslös.»

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

27

Departementschefen uttalade i prop. 1961: 180 angående översyn av rikets

indelning i borgerliga primärkommuner att ett ställningstagande i

frågan om en enhetlig kommuntyp borde föregås av utredning rörande alla

de problem som sammanhängde med införandet därav. Han anslöt sig därvid

till flertalet av de remissinstanser, som uttalat sig i frågan.

KU uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (1962: 1) bl. a. följande:
»Med

hänsyn till angelägenheten att förefintliga hinder mot sammanslagningar

av städer och kringliggande landsbygd avlägsnas bör, såsom departementschefen

uttalat, en utredning göras rörande alla de spörsmål som

sammanhänger med införandet av en enhetlig kommuntyp. I avvaktan på

resultatet av en sådan utredning torde några nya stadsrättigheter icke böra

beviljas.»

Det må anmärkas att sju utskottsledamöter reserverade sig för avslag på

propositionen. En ledamot i majoriteten (herr Alemyr) avgav ett särskilt yttrande

i syfte att rikta riksdagens uppmärksamhet på frågan om enhetlig kommuntyp.

Med anledning av vad utskottet anförde om beviljande av nya stadsrättigheter

bör här även noteras, att sådana rättigheter inte beviljats efter

1951.

Städernas privilegier

Historik

Från 1200-talet ända fram till slutet av 1700-talet var privilegielagstiftningen

av väsentlig betydelse för samhällslivet. Den var ett utflöde av

konungens s. a. s. ekonomiska lagstiftningsmakt. Syftet var att inom ståndssamhällets

ram åstadkomma en effektiv arbetsfördelning.

Privilegielagstiftningen var en särlagstiftning vid sidan av den allmänna

rätten. Den avsåg såväl individuella subjekt som samhällsgrupper och

förekom i olika former. Privilegiebrev, d. v. s. högtidliga försäkringar av

rättsskapande innehåll, var en av dessa.

Städernas privilegier kunde redan tidigt indelas i två grupper. Den ena

omfattade privilegier för enskilda städer. Den andra bestod av den för alla

städer (eller ett större antal av dem) givna privilegielagstiftningen. Från

början av 1630-talet började privilegieframställningar av enskilda städer

att samordnas genom av borgarståndet vid riksdagarna framställda allmänna

besvär. Före 1719 brukade de olika städernas enskilda privilegier stadfästas

av nytillträdande regent. I 1719 års regeringsform intogs emellertid

en generell bekräftelse på städernas enskilda privilegier. En sådan fanns

även i 1720 års regeringsform, där den löd sålunda:

»Städerna i riket förbliva vid deras välfångna privilegier och rättigheter,

som dem av forna konungar givna och förlänta äro; dock så att de av

riksens ständer efter tidernas omständigheter lämpas---.»

En auktoritativ förklaring över detta lagrum gavs i 1723 års resolution

på städernas allmänna besvär, i vars sista punkt (45) stadgades:

»Ehuruväl städernas enskilda privilegier skola, som regeringsformens 51 §

förmäler, bliva översedda och efter närvarande tiders beskaffenhet uti sådana

mål som någon ändring nödvändigt erfordra, lämpade och förbättrade;

så böra de dock icke till deras grund och varelse upphävas och omkullkastas.

Därjämte är Kongl. Maj :ts vilja, att dessa föregående borgerska
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

pets allmänna resolutioner icke skola, till städernas nackdel, framdeles bliva

rubbade, ändrade eller igenom någon stridig uttydning förklarade

---.»

Generella privilegier för »rikets borgerskap och städerna» meddelades i

en kunglig försäkran den 23 februari 1789. Dessa —■ som enligt numera

gängse uppfattning garanterar privilegiekaraktären hos de enskilda städernas

privilegier — avses med bestämmelsen i § 114 RF. Efter ändring i samband

med representationsreformen 1866 har denna paragraf följande lydelse:
»§

114. De forna riksståndens privilegier, förmåner, rättigheter och friheter

skola, där de ej ägt oskiljaktigt sammanhang med den stånden förut

tillkommande representationsrätt, och således med denna upphört, fortfarande

gälla. Ej må ändring eller upphävande därav ske, utan genom

Konungens och riksdagens sammanstämmande beslut och med bifall, om

frågan rörer ridderskapet och adelns eller prästerskapets privilegier, förmåner,

rättigheter och friheter, i förra fallet av ridderskapet och adeln samt i

det senare av allmänt kyrkomöte.»

Utredning om avvecklingar av städernas särställning

Frågan om en avveckling av städernas särskilda skyldigheter och rättigheter

i förhållande till staten har sedan länge varit aktuell. En förberedande

utredning om möjligheterna härför verkställdes år 1921 av Torsten

Notliin. Utredningsmannen kom till den principiella slutsatsen, att nära

nog samtliga städernas ifrågavarande rättigheter och förmåner, även sådana

av privilegiekaraktär, borde indragas mot eller utan ekonomisk kompensation

från statens sida. Med undantag för donationsjordarna eller vissa

av dem kunde städerna, enligt utredningsmannens uppfattning, inte göra

anspråk på att några åt dem upplåtna förmåner på grund av sin natur var

orubbliga.

År 1955 tillsattes en utredning med uppgift att i hela dess vidd överväga

frågan om städernas särskilda skyldigheter och rättigheter i förhållande

till staten. Härvid borde eftersträvas en långtgående avveckling av städernas

rättigheter med hänsyn tagen till de olika städernas särskilda intressen.

Samtidigt borde prövas, huruvida inte vissa av städernas skyldigheter gentemot

staten måtte upphöra och uppgifterna i fråga överföras till statliga organ.

Arbetet skulle i erforderlig utsträckning samordnas med andra pågående

undersökningar inom berörda eller angränsande områden. Denna

1955 års stadsutredning föreslog i sitt år 1962 avgivna betänkande (SOU

1962:9) en långtgående avveckling av städernas särskilda rättigheter och

skyldigheter. I betänkandet behandlade utredningen bl. a. städernas särskilda

rättigheter ur juridisk synpunkt. I en särskild bilaga till betänkandet

(243—247) lämnades en redogörelse för den rättsvetenskapliga diskussionen

om borgerskapets och städernas privilegier. Om denna fråga må

hänvisas till framställningen i den nämnda bilagan.

Berlitz’ och Sundbergs inställning i frågan om städernas på privilegierna

grundade ställning

De rättsvetenskapliga författare som kanske starkast försvarat städernas

på privilegierna grundade ställning är Herlitz och Sundberg. Vad de anfört

i frågan kan i korthet sammanfattas sålunda:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

29

Herlitz: Städernas privilegier, sådana de i allehanda olika former kommit

till stånd, måste anses alltjämt äga bestånd, ehurn deras omfattning i

särskilda fall ofta måste bliva omtvistlig. De kan likväl ändras. Konungen

är, i överensstämmelse med den aldrig upphävda grundsats, som möjliggör

smärre jämkningar i privilegierna, befogad att vidtaga dylika. I fråga

om ändringar berörande för städerna gemensamma rättigheter krävs, jämlikt

114 § RF, gemensamt beslut av konung och riksdag, antingen med direkt

avseende på den ifrågavarande ändringen eller i form av en lagstiftning,

som möjliggör ändringens vidtagande. Utöver det skydd som sålunda

ligger i formerna för fattande av beslut å statens vägnar åtnjuter städerna

också dels det skydd som vissa av deras rättigheter kan anses äga som

varande förvärvade rättigheter, dels det visserligen ej juridiskt definierbara

skydd som ligger i anspråket på största möjliga varsamhet från statens

sida med avseende å sådana rättigheter, som, utan att äga denna karaktär,

kan anses vara av konstitutiv natur. (Ur »Utredning angående vissa

spörsmål rörande städernas domstolsväsen», SOU 1923:6.)

Sundberg: Borgarståndets privilegier eller 1789 års försäkran hägnas av

§ 114 RF. Enligt denna bestämmelse kan privilegierna ändras eller upphävas

genom konungs och riksdags gemensamma beslut. Genom 1723 års resolution

på städernas besvär hade försäkrats, att deras enskilda privilegier

inte fick »till deras grund och varelse upphävas och omkullkastas». Detta

är ett skydd för de enskilda städernas privilegier, som inte upptogs i 1789

års försäkran. Innebörden var att det grundväsentliga i städernas privilegier

inte kunde rubbas mot stadens bestridande. Bestämmelsen torde inte

vara upphävd och är sålunda formellt bindande för Kungl. Maj :t och riksdagen.

1723 års resolution kan emellertid upphävas genom statsmakternas

beslut. Skyddet för den enskilda stadens privilegier blir därför ej starkare

än för ståndets: »en av konung och riksdag företagen lagstiftningsakt häver

såväl ett stånds- som ett stadsprivilegium». Man synes emellertid »med

full rätt» kunna fordra att före ett beslut om upphävande eller ändring av

borgarståndets privilegier samtliga stadsrepresentationer beredes tillfälle

att avge yttrande och att mot ett mera allmänt motstånd från deras sida

någon rubbning av deras i 1789 års privilegium bekräftade rättsställning

inte företages. Ehuru det inte formellt föreligger någon skyldighet härtill,

torde detta tillvägagångssätt böra iakttagas, om statsmakterna vill handla

»i överensstämmelse med den materiella rätten». Statsmakterna är inte

skyldiga att visa fullt ut samma hänsyn beträffande de i 1789 års försäkran

inte bekräftade förmånerna. (I »Till frågan om städernas privilegier»,

Stockholm 1923.)

(I »Den svenska stapelstadsrätten», Stockholm 1927:) Städernas under

ståndsprivilegierna ej inbegripna förmåner åtnjuter inte något grundlagsskydd.

Visserligen gäller enligt 1723 års resolution att städernas särskilda

privilegier inte får så ändras att städerna därigenom »till sin grund och

varelse omkullkastas». Men själva denna försäkran åtnjuter inte något särskilt

rättsskydd. Då Kungl. Maj :t ensam eller med riksdagen har makt att

ändra eller upphäva städernas privilegier, »allmänna eller enskilda», följer

därav, att särskilt beslut om upphävande eller ändring inte är ovillkorligen

nödvändigt, när en författning av erforderlig valör angriper dem. Den nya

författningen upphäver automatiskt privilegierna i den mån de står i strid

med densamma. Privilegierna har emellertid ett värde utöver möjligheten

för städerna »att få utveckla sina synpunkter även inför riksdagens

forum». Med avseende på enskilda medborgare existerar sålunda »prak
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

tiskt» ingen rätt för statsmakterna att utan tvingande grund beröva dem

deras egendom. Vid lagstiftning som medfört upphörande av enskilda tillkommande

förmåner av ekonomisk innebörd har det regelmässigt förekommit

att de hållits skadeslösa för förlusterna. Då kommunen i ekonomiskt

hänseende är att privat rättssubjekt också i förhållande till staten,

bör vad som tillämpats vid indragning av enskildas rättigheter även gälla i

fråga om städernas privilegier. Förutsättning härför är dock att städerna

genom privilegierna tillförsäkrats inkomstbringande rättighet eller eljest

en ekonomisk rättighet till lös eller fast egendom. Är det fråga om sådana

rättigheter, som inte kan betecknas som tillgångar för stadskassan utan

tillkommer städerna i egenskap av subjekt för offentlig förvaltning bör

visserligen inte heller dessa rättigheter upphävas utan tvingande grund, om

de alltjämt har förnuftig innebörd. Något skadestånd blir emellertid normalt

inte aktuellt. Endast om städerna i förlitande på rättighetens bestånd

nedlagt kapital på inrättningar, som genom privilegiets indragning blir

onyttiga, eller om privilegiet utan att självt äga förmögenhetsvärde utgör

förutsättning för stadskassans fortsatta uppbärande av en inkomst, bör det

åligga staten att utbetala skälig ersättning.

Stadsutredningens ståndpunkt m. m.

I sitt betänkande uttalade 1955 års stadsutredning att det obestridligen

förelåg oklarhet rörande omfattningen av det rättsskydd som grundlagsenligt

tillkom borgerskapets och städernas privilegier. Detta återspeglades

enligt utredningen i den rättsvetenskapliga diskussionen. Härvidlag hänvisade

utredningen till framställningen i den förut nämnda bilagan till betänkandet.

I ett relativt fylligt avsnitt redogjorde utredningen därefter för privilegiefrågans

handläggning i praxis. Detta avslutades med följande passus:

»Till sist må endast nämnas en stadsrättighet av särskilt slag — på visst

sätt den allmännaste av alla städernas privilegier: rätten att vara stad. Som

antytts av indelningssakunniga (SOU 1961:9 s. 227 jfr s. 225) kan själva

stadsnamnet, även sedan det genom en allmän kommunal utjämning tömts

på innehåll, tänkas alltjämt bibehålla ett visst ekonomiskt värde för dess

bärare. Något fall av avkonstituering av stad har ej förekommit sedan tillkomsten

av 1789 års försäkran.»*

Utredningens egen slutsats i den behandlade frågan var följande. Städernas

rättigheter (privilegier) torde få anses vara av ståndsprivilegienalur.

Vid borgarståndets upplösning kom detta stånds privilegier att i viss

mån kvarleva som rättigheter för stadskommunerna. Fortsättningsvis anförde

utredningen:

»Det på den gamla privilegielagstiftningen grundade rättsskyddet för städernas

särskilda rättigheter lärer numera få anses vara försvagat. I den

mån ingrepp i privilegierna prövats nödvändiga, ha också statsmakterna

på det hela taget fäst mindre avseende vid de på privilegierna grundade

rättsanspråkens ursprungliga eller logiskt omtolkade innebörd och formella

styrka än vid de av en avveckling förorsakade olägenheterna, bedömda

med hänsyn till vid tidpunkten rådande förhållanden och då särskilt de

* I detta sammanhang må erinras om att Öregrunds stad upphörde den 1 januari 1967 genom

sammanslagning med Östhammars stad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1965.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr bb år 1969

31

eventuella ekonomiska konsekvenserna. Ändring eller avskaffande av städerna

tidigare tillkommande rättigheter av ekonomisk innebörd har —

med eller utan vederlag —■ vidtagits genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen

i samma ordning, som tillämpats vid lagstiftningen i övrigt. Betecknande

är också, att även vid skilda åsikter om stadsrättigheternas privilegienatur

hävdats uppfattningar, som åtminstone i huvudsak sammanfalla,

beträffande grunderna för en avveckling av städernas särskilda rättigheter.

Den rättsvetenskapliga diskussionen lärer med hänsyn härtill få bedömas

såsom varande av väsentligen teoretiskt intresse--- —. Liksom skillnaden

mellan stad och landsbygd i politiskt och näringsrättsligt hänseende efter

hand undanröjts, äga statsmakterna befogenhet att, med iakttagande av reglerna

för beslutanderätt i det enskilda fallet, utjämna ännu kvarstående, historiskt

betingade olikheter i judiciellt och administrativt hänseende. I synnerhet

vid en så allmänt utjämnande reform, som den utredningen syftar

till, torde de härav berörda städerna därför icke kunna resa någon invändning

emot att de i judiciellt och administrativt hänseende inordnas under

samma bestämmelser, som gälla för ett stort antal andra städer och för

landsbygden.»

Utredningen hävdade alltså den uppfattningen att städernas kvarstående

rättigheter av ekonomisk innebörd inte hade längre gående skydd än att de

kunde bringas att upphöra efter beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen.

På grundval av bl. a. stadsutredningens förslag framlades 1964 proposition

(nr 157) angående avveckling av vissa av städernas särskilda rättigheter

och skyldigheter i förhållande till staten (städernas donationsjordar,

tolagsersättningen samt vissa ersättningar för förvärvade tullfriheter,

m. m. resp. domstols- och magistratsväsendet, uppbördsväsendet samt

tullhusbyggnadsskyldigheten). I propositionen uttalade departementschefen

bl. a. följande:

»Som en konsekvens av den utjämning som under senare tid skett mellan

städerna och landskommunerna när det gäller deras ekonomiska förmåner

och förpliktelser följer, att man nu söker åstadkomma en avveckling av

städernas kvarstående rättigheter och skyldigheter i förhållanden till staten

—

Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter är av mycket gammalt

datum och innebörden av desamma är i flera avseenden oklar. Stadsutredningen

har därför i sitt betänkande berört de juridiska synpunkterna

på de ifrågavarande rättigheterna, närmast i vad mån dessa skulle åtnjuta

något särskilt rättsskydd av privilegiekaraktär. Utredningen har dock funnit,

att de kvarstående rättigheterna kan bringas att upphöra efter beslut

av Kungl. Maj :t och riksdagen. Denna ordning har också iakttagits vid

ändring eller avveckling av städerna tidigare tillkommande rättigheter av

denna natur. Vad stadsutredningen anfört i denna fråga har i allmänhet

godtagits vid remissbehandlingen.

Både i stadsutredningens betänkande och i departementspromemorian

har man utgått från att en allmän avveckling av städernas särskilda rättigheter

och skyldigheter skall komma till stånd —---- Jag delar denna upp
fattning

och förordar således, att awecklingsfrågan nu upptages i hela dess

vidd.»

Vid riksdagsbehandlingen (SU 164, rskr 342) lämnades departementschefens

uttalande utan erinran. Något särskilt uttalande i fråga om innebörden

av städernas privilegier gjordes inte.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

Författningsutredningen

Här må inledningsvis noteras, att 1956 års riksdag (KU nr 13, rskr 276)

hemställde hos Kungl. Maj:t om utredning och förslag om upphävande av

114 § RF.

I författning sutredning ens förslag till RF (SOU 1963: 16 och 17) intogs

bland övergångsbestämmelserna de nuvarande bestämmelserna i 114 § RF.

Författningsutredningen uttalade, att delade meningar och oklarhet rådde

i fråga om dels vilka urkunder och författningar som hade privilegienatur,

dels i vilken utsträckning de olika ståndens privilegier fortfarande

hade rättslig betydelse.

Utredningen anslöt sig till KU:s uttalande 1956 att ståndsprivilegierna

utformats under helt andra samhällsförhållanden än de nu rådande och

att de föreställningar om olika medborgargruppers skyldigheter och rättigheter,

som kommit till uttryck i privilegielagstiftningen, inte lät sig förena

med nutida uppfattning om fördelning av samhälleliga plikter och förmåner.

Från denna utgångspunkt syntes det utredningen angeläget, att återstående,

ännu gällande ståndsprivilegier upphävdes. Utredningen uttalade

att de privilegier, som alltjämt hade eller kunde ha någon betydelse, var

prästerskapets och det forna borgarståndets. Frågan om upphävande av

borgarståndets och städernas privilegier kunde enligt utredningen vara avhängig

av den avveckling av städernas särskilda skyldigheter och rättigheter,

som förberetts av 1955 års stadsutredning. Efter slutförande av erforderligt

utredningsarbete (som då pågick i fråga om prästerskapets privilegier)

borde enligt utredningen tiden vara inne att upphäva de återstående

ståndsprivilegierna och därmed också nuvarande grundlagsstadganden om

dessa privilegier.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

33

Bilaga 3

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen (1953: 753),

dels att 14 § 3 mom., 29 § 1 mom. och 79—82 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 79 § skall utgå,

dels att i 12, 16 och 19 §§, 28 § 3 mom., 30, 32, 34 och 37—39 §§, 46 §

1 mom., 54, 63 och 66 §§ samt 76 § 1 mom. ordet »fullmäktig» i olika böjningsformer

skall bytas ut mot »kommunfullmäktig» i motsvarande form,

dels att i 12, 20, 21, 24, 25, 54, 66, 69 och 72 §§ ordet »fullmäktigsammanträde»

skall bytas ut mot »sammanträde med kommunfullmäktige»,

dels att i 19, 30, 32 och 34—42 §§, 46 § 1 mom., 54, 61, 63 och 70 §§ samt

76 § 2 mom. orden »kommunens styrelse» skall bytas ut mot »kommunstyrelsen»,

dels att 1, 4—11 och 13 §§, 14 § 1 och 2 mom., 15, 17, 18, 22, 23, 26 och

27 §§, 28 § 1 och 2 mom., 31, 33, 43, 45, 47—49, 58, 62, 65, 74 och 75 §§, 76 §

3 mom. samt rubrikerna närmast före 5 och 47 §§ skall ha nedan angivna

lydelse,

dels att rubriken närmast före 29 § skall lyda »3 kap. Om kommunstyrelsen

och kommunens övriga nämnder m. m.»,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 14 a §§, av nedan

angivna lydelse.

3-—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 sand. 2 avd. Nr 44

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande nr AA år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Riket är indelat i kommuner. Kom- Riket är indelat i kommuner.

munerna äro landskommuner, köpingar

och städer.

Råder osäkerhet —-----rätta sträckning.

Om kommunalförbund----

Denna lag äger icke avseende å

Stockholms stad.

4

Kommuns beslutanderätt utövas

av kommunens fullmäktige. Fullmäktige

äro i landskommun och köping

kommunalfullmäktige och i

stad stadsfullmäktige.

Förvaltning och verkställighet tillkomma

kommunens styrelse och övriga

nämnder. Kommunens styrelse

är i landskommun och köping kommunalnämnd

och i stad drätselkammare

eller stadskollegium.

2 kap. Om kommunens fullmäktige

5

Fullmäktiges antal bestämmes i

förhållande till folkmängden sålunda,

att

kommun med 2 000 invånare eller

därunder utser 15—30,

kommun med över 2 000 till och

med 5 000 invånare utser 20—35,

kommun med över 5 000 till och

med 20 000 invånare utser 25—40,

kommun med över 20 000 till och

med 40 000 invånare utser 35—50,

kommun med över A0 000 till och

med A00 000 invånare utser A5—60,

kommun med över 400 000 invånare

utser 60—SO.

Fullmäktige besluta, med iakttagande

av vad nu är sagt, huru många

--särskilt stadgat.

Denna lag äger icke avseende å

Stockholms kommun.

§•

Kommuns beslutanderätt utövas

av kommunfullmäktige.

Förvaltning och verkställighet tillkomma

kommunstyrelsen och kommunens

övriga nämnder.

2 kap. Om kommunfullmäktige

§•

Kommunfullmäktiges antal skall

bestämmas till ett udda tal och till

minst

31 i kommun med 20 000 invånare

eller därunder,

Al i kommun med över 20 000 till

och med A0 000 invånare,

51 i kommun med över A0 000 till

och med 60 000 invånare,

61 i kommun med över 60 000 invånare.

Kommunfullmäktige besluta, med

iakttagande av vad nu är sagt,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

35

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fullmäktige skola utses för kommu- huru många fullmäktige skola utses

nen. Om beslutet skall länsstyrelsen för kommunen. Om beslutet skall

ofördröj ligen underrättas. länsstyrelsen ofördröj ligen under
rättas.

Har beslut — — — — — — blivit bestämt.

Om bestämmande av fullmäktiges

antal, då beslut därom påkallas av

ändring i kommunal indelning, är

särskilt stadgat.

5 a §.

För kommunfullmäktige skola utses

suppleanter, om fullmäktige besluta

det. Om beslutet skall länsstyrelsen

ofördröjligen underrättas.

6 §•

Rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer

envar inom kommunen

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående kalenderår

uppnått nitton års ålder och

ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig. Varje

röstberättigad äger en röst.

Fullmäktige väljas bland de röstberättigade,

som äro boende inom

kommunen. Den som är omyndig

kan ej väljas till fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör

och avdelningschef vid länsstyrelse

samt i kommunens tjänst anställd

befattningshavare, vilken såsom föredragande

hos kommunens styrelse

eller eljest på grund av sina tjänste
-

Rösträtt vid val av kommunfullmäktige

och suppleanter tillkommer

envar inom kommunen mantalsskriven

svensk medborgare, som senast

under nästföregående kalenderår

uppnått nitton års ålder och ej på

grund av domstols förklaring är eller

efter uppnådd myndighetsålder skall

förbliva omyndig. Varje röstberättigad

äger en röst.

kommunala vallagen.

Kommunfullmäktige och suppleanter

väljas bland de röstberättigade,

som äro bosatta inom kommunen.

Den som är omyndig kan ej

väljas till kommunfullmäktig eller

suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör

och avdelningschef vid länsstyrelse

samt i kommunens tjänst anställd

befattningshavare, vilken såsom föredragande

hos kommunstyrelsen eller

eljest på grund av sina tjänste
-

Om upprättande

7 §•

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

(Nuvarande lydelse)

åligganden intager den ledande ställningen

inom kommunens samfällda

förvaltning, må icke utses till fullmäktige.

Kommer fullmäktig efter valet i

den ställning, att han ej längre är

valbar, frånträder han omedelbart

sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara fullmäktig.

Eljest må ej någon avsäga

sig sådant uppdrag med mindre han

uppgiver hinder, vilket godkännes av

fullmäktige.

8

Fullmäktige väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året

näst efter det, då valet skett.

Om val av fullmäktige i anledning

av ändring i kommunal indelning är

särskilt stadgat.

9

För val av fullmäktige skall kommun

med mera än 40 000 invånare indelas

i valkretsar. Är folkmängden i

kommun mindre än nu sagts men

överstiger den 10 000, må valkretsindelning

ock företagas, där så befinnes

lämpligt. Annan kommun må ej

indelas i valkretsar, såframt icke till

följd av kommunens särskilt betydande

utsträckning eller liknande

förhållanden synnerliga skäl föreligga

därtill. Valbarhet är ej inskränkt

inom valkrets.

(Föreslagen lydelse)

åligganden intager den ledande ställningen

inom kommunens samfällda

förvaltning, må icke utses till kommunfullmäktige

eller suppleanter.

Kommer kommunfullmäktig eller

suppleant efter valet i den ställning,

att han ej längre är valbar,

frånträder han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara kommunfullmäktig

eller suppleant. Eljest

må ej någon avsäga sig sådant

uppdrag med mindre han uppgiver

hinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.

§•

Kommunfullmäktige och suppleanter

väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året näst

efter det, då valet skett.

Om val av kommunfullmäktige

och suppleanter i anledning av ändring

i kommunal indelning är särskilt

stadgat.

si

För val av kommunfullmäktige må

kommun med mera än 40 000 invånare

indelas i valkretsar. Annan

kommun må ej indelas i valkretsar,

såframt icke till följd av kommunens

särskilt betydande utsträckning

eller liknande förhållanden synnerliga

skäl föreligga därtill. Valbarhet

är ej inskränkt inom valkrets.

1 I proposition nr 129 föreslås samma lydelse som i reservationen 3 av herr Georg Pettersson

in. fl. Ändringar i förhållande till prop. föreligger i första och fjärde styckena.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

37

(Nuvarande lydelse)

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio fullmäktige med

tillämpning av vad i följande stycke

sägs; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas

till olika valkretsar; att varje

valkrets om möjligt utformas så, att

den kan omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet

fullmäktige för hela kommunen

kan beräknas bliva lika fördelat på

de särskilda valkretsarna i den mån

det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en fullmäktig

för varje fullt tal, motsvarande

det som erhålles, då kommunens

för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela kommunen.

Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av denna regel

skall utses, icke uppgår till det för

kommunen bestämda antalet, skola

för ernående av detta antal de valkretsar,

vilkas folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt den angivna

regeln äro bestämmande för fullmäktiges

antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var för sig i ordning

efter överskottens storlek välja

ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen

lika för två eller flera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter

därom av kommunens styrelse

uppgjort förslag, fullmäktige göra

framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må läns
-

(Föreslagen lydelse)

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio kommunfullmäktige

med tillämpning av vad i följande

stycke sägs; att delar av samma by

eller hemman ej utan synnerliga skäl

förläggas till olika valkretsar; att

varje valkrets om möjligt utformas

så, att den kan omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att

antalet fullmäktige för hela kommunen

kan beräknas bliva lika fördelat

på de särskilda valkretsarna i den

mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens

i mantalslängden upptagna befolkning

för året näst före den treårsperiod,

som valet gäller, en kommunfullmäktig

för varje fullt tal,

motsvarande det som erhålles, då

kommunens för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas

med antalet fullmäktige för hela

kommunen. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till det för kommunen bestämda antalet,

skola för ernående av detta

antal de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter det tal, som enligt

den angivna regeln äro bestämmande

för fullmäktiges antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var

för sig i ordning efter överskottens

storlek välja ytterligare en fullmäktig.

Äro över skottstalen lika för två

eller flera valkretsar, avgöres företrädet

genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter

därom av kommunstyrelsen uppgjort

förslag, kommunfullmäktige

göra framställning hos länsstyrelsen,

som beslutar i sådan fråga.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

styrelsen förordna om sådan indelning,

sedan tillfälle beretts fullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om

nästa val

10

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

fullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i

kommunala vallagen.

11

Fullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande

samt, då fullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse om dessa val, med angivande

av de valdas namn och postadress,

skall ofördröjligen insändas

till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året näst efter det, då val av

fullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och

ordförandeskapet intill dess utövas

av den som fullmäktige därtill särskilt

utsett.

§•

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när

kommunfullmäktig avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång

samt när samtliga suppleanter för

fullmäktig inkallats till ordinarie

kommunfullmäktige eller eljest avgått

som suppleanter, stadgas i kommunala

vallagen.

§•*

Kommunfullmäktige välja varje

år för nästkommande kalenderår

bland sig en ordförande och en vice

ordförande samt, då fullmäktige så

besluta, jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse om dessa val,

med angivande av de valdas namn

och postadress, skall ofördröjligen

insändas till länsstyrelsen för intagande

i länskungörelserna.

Vid sammanträde som under år,

då allmänna val av fullmäktige ägt

rum, hålles med de nyvalda fullmäktige

utövas ordförandeskapet av den

som enligt 13 § väljs till ordförande

för nästkommande år. Intill dess valet

förrättats utövas ordförandeskapet

av den som fullmäktige därtill

särskilt utsett. I fråga om ordförandeskapet

vid första sammanträdet

med fullmäktige som valts i anledning

av ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

1 Utskottet har i förhållande till proposition nr 129 företagit ändringen, att i andra stycket

orden »enligt 13 § väljs» satts in i stället för »valts».

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

39

(Nuvarande lydelse)

Äro både ordförande och vice ordförande

hindrade att inställa sig vid

fullmäktiges sammanträde, äga fullmäktige

utse annan ledamot att för

tillfället föra ordet. Intill dess så

skett, utövas ordförandeskapet av

den till tjänstgöringstiden äldste

bland fullmäktige eller, där två eller

flera fullmäktige ha lika lång tjänstgöringstid,

av den bland dessa, som

är till levnadsåldern äldst.

(Föreslagen lydelse)

Äro både ordförande och vice ordförande

hindrade att inställa sig vid

kommunfullmäktiges sammanträde,

äga fullmäktige utse annan ledamot

att för tillfället föra ordet. Intill

dess så skett, utövas ordförandeskapet

av den till tjänstgöringstiden

äldste bland fullmäktige eller, där

två eller flera fullmäktige ha lika

lång tjänstgöringstid, av den bland

dessa, som är till levnadsåldern äldst.

13

Sammanträden skola av fullmäktige

hållas enligt ordning, som bestämmes

av fullmäktige. Sammanträde

skall ock hållas, när länsstyrelsen

därom förordnar eller kommunens

styrelse eller de flesta av fullmäktige

det begära eller ordföranden

finner det nödigt.

Vid sammanträde före--

Vid sammanträde i oktober

Vid sammanträde i december månad

förättas val till de befattningar

inom kommunen, vilka vid årets slut

bliva lediga.

Skulle beträffande

,i

Sammanträden skola av kommunfullmäktige

hållas enligt ordning,

som bestämmes av fullmäktige. Sammanträde

skall ock hållas, när länsstyrelsen

därom förordnar eller kommunstyrelsen

eller de flesta av fullmäktige

det begära eller ordföranden

finner det nödigt.

— och förvaltning.

och inkomststat.

Vid sammanträde före utgången

av december månad förrättas val till

de befattningar inom kommunen, vilka

vid årets slut bliva lediga. År då

allmänna val av fullmäktige ägt rum

förrättas valen av de nyvalda fullmäktige.

Dessa förrätta även andra

val, avseende tid efter utgången av

nämnda år, vilka ankomma på fullmäktige.

oktober månad.

14

1 m o m. Kungörelse om fullmäktig

sammanträde, innehållande uppgift

om tid och ställe för sammanträdet

och de ärenden, som därvid skola

§•

1 mom. Kungörelse om sammanträde

med kommunfullmäktige, innehållande

uppgift om tid och ställe

för sammanträdet och de ärenden,

1 Fjärde stycket tredje meningen har i proposition nr 129 följande föreslagna lydelse: »Dessa

förrätta även andra val, avseende tid efter utgången av nämnda år, vilka enligt lag eller annan

författning ankomma på fullmäktige.»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

(Nuvarande lydelse)

behandlas, utfärdas av ordföranden

eller, vid hinder för honom, av vice

ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anordnad

anslagstavla (kommunens anslagstavla)

och, därest fullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock senast fyra

dagar före sammanträdet delgivas

envar fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest fullmäktige så bestämt,

om de ärenden, som skola behandlas,

införas i en eller flera ortstidningar

senast en vecka före sammanträdet.

Vid sammanträde före utgången av

december månad avgöres för nästföljande

kalenderår, i vilken eller vilka

tidningar tillkännagivande skall införas.

Därvid böra väljas sådana tidningar,

som genom spridning inom

olika grupper av kommunens medlemmar

bringa tillkännagivandet till

de flestas kännedom. Har vid fattandet

av beslut i ämnet förslag om tillkännagivandets

införande i annan

ortstidning än sådan, som omfattas

av beslutet, varit under omröstning

och därvid erhållit minst en tredjedel

av de i omröstningen deltagandes

röster, skall tillkännagivandet införas

jämväl i denna tidning.

Den omständigheten-----

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam

handläggning, att kungörande

(Föreslagen lydelse)

som därvid skola behandlas, utfärdas

av ordföranden eller, vid hinder

för honom, av vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anordnad

anslagstavla (kommunens anslagstavla)

och, därest kommunfullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock översändas

med posten till envar fullmäktig

och suppleant så tidigt, att

den kan antagas komma honom till

handa senast fyra dagar före sammanträdet.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest kommunfullmäktige

så bestämt, om de ärenden, som skola

behandlas, införas i en eller flera

ortstidningar senast en vecka före

sammanträdet. Vid sammanträde före

utgången av december månad avgöres

för nästföljande kalenderår, i

vilken eller vilka tidningar tillkännagivande

skall införas. Därvid böra

väljas sådana tidningar, som genom

spridning inom olika grupper av

kommunens medlemmar bringa tillkännagivandet

till de flestas kännedom.

Har vid fattandet av beslut i

ämnet förslag om tillkännagivandets

införande i annan ortstidning än sådan,

som omfattas av beslutet, varit

under omröstning och därvid erhållit

minst en tredjedel av de i omröstningen

deltagandes röster, skall tillkännagivandet

införas jämväl i denna

tidning.

- sammanträdets hållande.

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam

handläggning, att kungörande

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

41

(Nuvarande lydelse)

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hållas,

därest senast söckendagen före

sammanträdet kungörelse, innehållande

uppgift som i sagda moment

avses, anslagits å kommunens anslagstavla

och delgivits envar fullmäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället

för att delgivas fullmäktig inom tid,

som sägs i 1 eller 2 mom., översändas

till honom med posten så tidigt, att

den kan antagas komma honom tillhanda

inom samma tid.

(Föreslagen lydelse)

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hållas,

därest kungörelse, innehållande

uppgift som i sagda moment avses,

anslagits å kommunens anslagstavla

senast söckendagen före sammanträdet

och sänts med posten till envar

kommunfullmäktig och suppleant så

tidigt, att den kan antagas ha kommit

honom till handa inom samma

tid.

14 a §.

Ha suppleanter för kommunfullmäktige

utsetts och inträffar sådant

hinder för kommunfullmäktig

eller behörigen kallad suppleant,

att han icke kan inställa sig vid sammanträde

med kommunfullmäktige

eller icke vidare kan tjänstgöra vid

sammanträde, åligger det honom att

utan dröjsmål underrätta kommunfullmäktiges

ordförande, som till

tjänstgöring vid sammanträdet inkallar

den suppleant, som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ordningen

står i tur att inträda. Är denne

närvarande vid sammanträdet, inträder

han utan särskild kallelse.

15 §.i

Fullmäktige må ej handlägga Kommunfullmäktige må ej hand
1

I första stycket har utskottet vidtagit de ändringarna i förhållande till proposition nr 129,

att sminst två tredjedelars satts in i stället för sflera än två tredjedelars och sicke uppgår till

vad sålunda föreskrivitss satts in i stället för sicke överstiger nu föreskriven del av fullmäktiges

hela antals. Andra stycket lyder i prop. så: sKommunfullmäktige bestämma det antal fullmäktige

som skall vara närvarande, när interpellation besvaras.s

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

(Nuvarande lydelse)

ärende, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande

fullmäktig enligt vad i 16 §

eller 63 § andra stycket sägs hindrad

att deltaga i visst ärende, utgör ej

den omständigheten, att till följd

därav antalet av de deltagande icke

överstiger hälften av fullmäktiges

hela antal, hinder för ärendets handläggande.

(Föreslagen lydelse)

lägga ärende, såvida icke flera än

hälften eller, om suppleanter för fullmäktige

utsetts, minst två tredjedelar

av fullmäktige äro tillstädes. Är

tillstädesvarande fullmäktig enligt

vad i 16 § eller 63 § andra stycket sägs

hindrad att deltaga i visst ärende,

utgör ej den omständigheten, att till

följd därav antalet av de deltagande

icke uppgår till vad sålunda föreskrivits,

hinder för ärendets handläggande.

Kommunfullmäktige äga bestämma,

att interpellation må besvaras

utan hinder av att antalet närvarande

är lägre än vad som följer av bestämmelserna

i första stycket.

Varje fullmäktig äger en röst.

Vid fullmäktigsammanträde äger

ordföranden eller vice ordföranden

i kommunens styrelse, ändå att han

icke är fullmäktig, ävensom sådan

i kommunens tjänst anställd befattningshavare,

som sägs i 7 § andra

stycket, att vara tillstädes och deltaga

i överläggningarna men ej i besluten.

Sådan rätt tillkommer jämväl

ordförande eller vice ordförande

i annan kommunal nämnd eller beredning

vid behandling av ärende,

som beretts av nämnden eller beredningen,

ävensom vid besvarande av

interpellation, som framställts till

nämndens eller beredningens ordförande.

Dylik rätt äger ock revisor

vid granskning av den av honom avgivna

revisionsberättelsen.

Efter därom av fullmäktige för

17 §.

Varje kommunfullmäktig äger en

röst.

Vid sammanträde med kommunfullmäktige

äger ordföranden eller

vice ordföranden i kommunstyrelsen,

ändå att han icke är fullmäktig, ävensom

sådan i kommunens tjänst anställd

befattningshavare, som sägs

i 7 § andra stycket, att vara tillstädes

och deltaga i överläggningarna

men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer

jämväl ordförande eller vice

ordförande i annan kommunal

nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av nämnden

eller beredningen, ävensom vid

besvarande av interpellation, som

framställts till nämndens eller beredningens

ordförande. Dylik rätt

äger ock revisor vid granskning av

den av honom avgivna revisionsberättelsen.

Efter därom av kommunfullmäk
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

43

(Nuvarande lydelse)

varje fall fattat beslut må annan i

kommunens tjänst anställd befattningshavare

än som avses i andra

stycket vara tillstädes vid sammanträde

för att tillhandagå fullmäktige

med erforderliga upplysningar.

18

Fullmäktige skola meddela beslut

i ärenden, som hänskjutits till dem

av högre myndighet, ävensom i fråga,

som väckts genom framställning

av kommunens styrelse eller annan

kommunal nämnd eller genom motion

av fullmäktig.

22

Sedan överläggningen-----—- —

Ordföranden tillkännagiver — — —

Begäres omröstning,------

Val av kommunalnämnd, drätselkammare,

stadskollegium och sådan

kommunal nämnd, som sägs i 44 §

andra stycket, samt av revisorer och

revisorssuppleanter, som avses i 63

§, så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

av fullmäktige, skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst

så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om samtliga

väljandes antal delas med det antal

personer valet avser, ökat med 1.

Om förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

23

Vill fullmäktig till ordföranden i

kommunens styrelse eller annan

kommunal nämnd eller beredning

(Föreslagen lydelse)

tige för varje fall fattat beslut må

annan i kommunens tjänst anställd

befattningshavare än som avses i

andra stycket vara tillstädes vid

sammanträde för att tillhandagå

fullmäktige med erforderliga upplysningar.

§•

Kommunfullmäktige skola meddela

beslut i ärenden, som hänskjutits

till dem av högre myndighet, ävensom

i fråga, som väckts genom

framställning av kommunstyrelsen

eller annan kommunal nämnd eller

genom motion av fullmäktig.

§•

--eller nej.

----med klubbslag.

- vid val.

Val av kommunstyrelse och sådan

kommunal nämnd, som sägs i 44 §

andra stycket, samt av revisorer och

revisorssuppleanter, som avses i 63

§, så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

av kommunfullmäktige, skall vara

proportionellt, därest det begäres av

minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

§•

Vill kommunfullmäktig till ordföranden

i kommunstyrelsen eller

annan kommunal nämnd eller be
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

(Nuvarande lydelse)

framställa interpellation i ämne, som

tillhör fullmäktiges handläggning,

skall interpellationen, skriftligen avfattad,

avlämnas till fullmäktiges

ordförande före det sammanträde,

vid vilket den är avsedd att framställas.

Fullmäktige besluta utan föregående

överläggning, huruvida interpellationens

framställande skall

medgivas. Lämnas sådant medgivande,

bör interpellationen besvaras senast

vid nästa sammanträde.

26

Så snart fullmäktiges protokoll blivit

justerat, skall avskrift av protokollet

överlämnas till kommunens

styrelse och utdrag därav tillställas

de övriga nämnder, åt vilka verkställighet

av fullmäktiges beslut uppdragits.

Fullmäktiges protokoll och övriga

till deras arkiv hörande handlingar

skola på ordförandens ansvar

vårdas och förtecknas; dock må

handlingar, som ej erfordras för det

löpande arbetet, för nyssnämnda ändamål

överlämnas till kommunens

styrelse.

Den som--—----riktighet

27

Fullmäktiges förhandlingar skola

vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överläggningen

skall hållas inom stängda dörrar.

Ordföranden vakar

(Föreslagen lydelse)

redning framställa interpellation i

ämne, som tillhör fullmäktiges

handläggning, skall interpellationen,

skriftligen avfattad, avlämnas till

fullmäktiges ordförande före det

sammanträde, vid vilket den är avsedd

att framställas. Fullmäktige besluta

utan föregående överläggning,

huruvida interpellationer framställande

skall medgivas. Lämnas sådant

medgivande, bör interpellationen besvaras

senast vid nästa sammanträde.

§•

Så snart kommunfullmäktiges protokoll

blivit justerat, skall avskrift

av protokollet överlämnas till kommunstyrelsen

och utdrag därav

tillställas de övriga nämnder, åt vilka

verkställighet av fullmäktiges beslut

uppdragits.

Fullmäktiges protokoll och övriga

till deras arkiv hörande handlingar

skola på ordförandens ansvar

vårdas och förtecknas; dock må

handlingar, som ej erfordras för det

löpande arbetet, för nyssnämnda ändamål

överlämnas till kommunstyrelsen.

bestyrkt.

§•

Kommunfullmäktiges förhandlingar

skola vara offentliga; dock må

fullmäktige för visst ärende besluta,

att överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar. Suppleant för kommunfullmäktig

äger utan hinder av

sådant beslut rätt att närvara vid

överläggningen.

- upplösa sammanträdet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

45

(Nuvarande lydelse)

28

1 m o m. Fullmäktige må besluta,

att till fullmäktig skall enligt de

grunder fullmäktige bestämma utgå

traktamente för särskilda av uppdraget

föranledda kostnader för uppehälle

samt ersättning för resekostnader

och andra med uppdraget

förenade utgifter.

2 m o in. Efter fullmäktiges bestämmande

må till fullmäktig utgå arvode

för det arbete som är förenat med

uppdraget. Arvodet må icke överstiga

vad som är skäligt med hänsyn

till göromålens omfattning och art

samt den tid som kan beräknas åtgå

för uppdraget.

Fullmäktige äga, i fall som avses i

författning om allmän försäkring,

träffa överenskommelse att utgående

arvoden skola anses som inkomst

av anställning.

Fullmäktige äga ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja fullmäktig,

som under en lång följd av år på

grund av uppdrag utfört arbete av

betydande omfattning, pension i

form av ålderspension, förtidspension

och familjepension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må fullmäktig som

skall ägna hela sin arbetstid åt uppdrag

för kommunen, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekonomiska

förmåner enligt vad som är

skäligt.

(Föreslagen lydelse)

1 in o in. Kommunfullmäktige må

besluta, att till kommunfullmäktig

och suppleant skall enligt de grunder

kommunfullmäktige bestämma utgå

traktamente för särskilda av uppdraget

föranledda kostnader för uppehälle

samt ersättning för resekostnader

och andra med uppdraget förenade

utgifter.

2 mom. Efter kommunfullmäktiges

bestämmande må till kommunfullmäktig

och suppleant utgå arvode

för det arbete som är förenat

med uppdraget. Arvodet må icke

överstiga vad som är skäligt med

hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan beräknas

åtgå för uppdraget.

Kommunfullmäktige äga, i fall

som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

att utgående arvoden skola anses

som inkomst av anställning.

Kommunfullmäktige äga ock, då

särskilda skäl äro därtill, bevilja

kommunfullmäktig, som under en

lång följd av år på grund av uppdrag

utfört arbete av betydande omfattning,

pension i form av ålderspension,

förtidspension och familjepension.

Utöver vad som följer av första —

tredje styckena må kommunfullmäktig

som skall ägna hela sin arbetstid

åt uppdrag för kommunen,

tillförsäkras pension och tilläggas

andra ekonomiska förmåner enligt

vad som är skäligt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

31 §.

Ledamöter och suppleanter i kommunens

styrelse väljas av fullmäktige

till det antal fullmäktige bestämma.

Antalet ledamöter må dock

icke vara under fem.

Ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen

väljas av kommunfullmäktige

till det antal fullmäktige bestämma.

Antalet ledamöter må dock

icke vara under fem.

Sker ej — —---—- till tj änstgöring.

33

Ledamöter och suppleanter i kommunens

styrelse väljas för tre år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett.

Valet skall förättas i december månad

året näst efter det, då allmänna

val av fullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot---—--av 1

§•

Ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen

väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året

näst efter det, då allmänna val av

kommunfullmäktige ägt rum.

j änstgöringstiden.

43 §.

Fullmäktige må antaga reglemen- Kommunfullmäktige må antaga

te för kommunens styrelse. I regle- reglemente för kommunstyrelsen. I

mentet må bestämmas: reglementet må bestämmas:

a) att med--— —--nämnder; samt

b) att styrelsen äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av ledamöter

eller suppleanter i styrelsen,

eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos kommunen

att å styrelsens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i reglementet angivas,

dock att framställning eller yttrande

till fullmäktige icke må beslutas

annorledes än av styrelsen samfällt.

Innan beslut------nästa

I övrigt må, i den mån icke särskilda

bestämmelser meddelas i denna

lag, genom reglementet bestämmas

den ordning, i vilken kommunens

styrelse har att utöva sina be
-

b) att styrelsen äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av ledamöter

eller suppleanter i styrelsen,

eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos kommunen

att å styrelsens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i reglementet angivas,

dock att framställning eller yttrande

till kommunfullmäktige icke

må beslutas annorledes än av styrelsen

samfällt,

sammanträde.

I övrigt må, i den mån icke särskilda

bestämmelser meddelas i

denna lag, genom reglementet bestämmas

den ordning, i vilken kommunstyrelsen

har att utöva sina be
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

47

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fogenheter och fullgöra sina ålig- fogenheter och fullgöra sina åligganganden.

den.

Beslut om antagande av reglemente

skall underställas länsstyrelsens

prövning.

45

Beträffande sådan nämnd, som avses

i 44 § andra stycket, skall vad

i 31 § andra stycket, 32 §, 33 § andra

stycket och 35—42 §§ är föreskrivet

med avseende å kommunens styrelse

äga motsvarande tillämpning.

Nämnd, varom i denna paragraf

stadgas, må:

a) om fullmäktige så besluta, uppdraga

åt särskild avdelning, bestående

av ledamöter eller suppleanter

i nämnden, eller åt ledamot eller

suppleant eller åt tjänsteman hos

kommunen att å nämndens vägnar

fatta beslut i vissa grupper av ärenden,

vilkas beskaffenhet skall i fullmäktiges

beslut angivas, dock att

framställning eller yttrande till fullmäktige

icke må beslutas annorledes

än av nämnden samfällt; samt

b) för vård och förtecknande överlämna

nämndens protokoll och övriga

till dess arkiv hörande handlingar

till kommunens styrelse, i den

mån handlingarna icke erfordras för

det löpande arbetet.

Beslut, vilket----— — näst

§•

Beträffande sådan nämnd, som

avses i 44 § andra stycket, skall vad

i 31 § andra stycket, 32 §, 33 § andra

stycket och 35-—42 §§ är föreskrivet

med avseende å kommunstyrelsen

äga motsvarande tillämpning.

Nämnd, varom i denna paragraf

stadgas, må:

a) om kommunfullmäktige så besluta,

uppdraga åt särskild avdelning,

bestående av ledamöter eller

suppleanter i nämnden, eller åt ledamot

eller suppleant eller åt tjänsteman

hos kommunen att å nämndens

vägnar fatta beslut i vissa grupper

av ärenden, vilkas beskaffenhet

skall i fullmäktiges beslut angivas,

dock att framställning eller yttrande

till fullmäktige icke må beslutas

annorledes än av nämnden samfällt;

samt

b) för vård och förtecknande

överlämna nämndens protokoll och

övriga till dess arkiv hörande handlingar

till kommunstyrelsen, i den

mån handlingarna icke erfordras för

det löpande arbetet.

i sammanträde.

Bestämmelser för stadskollegium Särskilda bestämmelser om drätseloch

drätselkammare i stad med stads- nämnd

kollegium

47 §.

Stadskollegiet skall i egenskap av Utan hinder av 30 § andra stycket

kommunens styrelse leda förvalt- b) må kommunfullmäktige besluta

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 ar 1969

(Nuvarande lydelse)

ningen av stadens angelägenheter

och hava inseende över övriga nämnders

verksamhet. Kollegiet skall med

uppmärksamhet följa de frågor, som

kunna inverka på stadens utveckling

och ekonomiska ställning, samt

hos stadsfullmäktige och övriga

nämnder ävensom hos andra myndigheter

göra de framställningar,

som finnas påkallade.

Stadskollegiet har vidare:

a) att, såsom i 19 § sägs, bereda

ärenden, som skola förekomma till

behandling hos stadsfullmäktige;

b) att ombesörja verkställighet av

stadsfullmäktiges beslut, i den mån

ej verkställigheten uppdragits åt annan;
c)

att självt eller genom ombud

föra stadens talan i alla mål och

ärenden, där detta icke på grund av

lag eller stadsfullmäktiges beslut ankommer

på annan;

d) att vårda och förteckna de kommunala

arkiven, i den mån sådant ej

enligt denna lag ankommer på annan;

samt

e) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av stadsfullmäktige överlämnas

till kollegiet.

Stadskollegiet har ock att taga befattning

med de ärenden, vilkas

handläggning enligt särskilda författningar

ankommer på kommunens

styrelse.

Stadskollegiet äger att från stadens

övriga nämnder samt dess beredningar

och befattningshavare infordra

de yttranden och upplysningar,

som erfordras för fullgörande av

kollegiets uppgifter.

Bestämmelserna i 31—40, 42 och

(Föreslagen lydelse)

alt en särskild drätselnämnd skall

handhava kommunens drätsel.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Konstitutionsutskottets utlåtande nr U år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

46 §§ skola äga motsvarande tilllämpning

med avseende å stadskollegiet.

48 §.

Det tillkommer drätselkammaren

i stad med stadskollegium:

a) att föra stadens räkenskaper

på sätt i 62 § sägs och taga den befattning

med stadens drätsel i övrigt,

som kan vara föreskriven i det

i 49 § angivna reglementet; samt

b) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av stadsfullmäktige eller stadskollegiet

överlämnas till drätselkammaren.

Bestämmelserna i 31—40, 42 och

46 §§ skola äga motsvarande tillämpning

med avseende å drätselkammaren.

Drätselnämnd skall

a) föra kommunens räkenskaper

på sätt i 62 § sägs och taga den befattning

med kommunens drätsel i

övrigt, som kan vara föreskriven i

det i 49 § angivna reglementet; samt

b) i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av kommunfullmäktige eller

kommunstyrelsen överlämnas till

drätselnämnden.

Bestämmelserna i 31—40, 42 och

46 §§ skola äga motsvarande tillämpning

med avseende å drätselnämnden.

49 §.

Stadsfullmäktige skola antaga ett I kommun med drätselnämnd skolor

stadskollegiet och drätselkamma- la kommunfullmäktige antaga ett för

ren gemensamt reglemente. kommunstyrelsen och drätselnämn
den

gemensamt reglemente.

I reglementet------motsvarande tillämpning.

I övrigt må, i den mån icke sär- I övrigt må, i den mån icke sär
-

skilda bestämmelser meddelas i denna

lag, genom reglementet bestämmas

den ordning, i vilken stadskollegiet

och drätselkammaren hava att

utöva sina befogenheter och fullgöra

sina åligganden.

Beslut om antagande av reglemente

skall underställas Konungens

prövning.

skilda bestämmelser meddelas i

denna lag, genom reglementet bestämmas

den ordning, i vilken kommunstyrelsen

och drätselnämnden

hava att utöva sina befogenheter och

fullgöra sina åligganden.

58 §.

Kommun äger upptaga lån intill Kommun äger upptaga lån intill

ett sammanlagt belopp motsvaran- ett sammanlagt belopp motsvarande

de för varje å kommunen belöpande för varje å kommunen belöpande

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr U

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

(Nuvarande lydelse)

skattekrona enligt den under nästföregående

år fastställda taxeringen

en utdebitering av sju kronor, såvitt

angår i landsting ej deltagande

stad, och en utdebitering av fem kronor,

såvitt angår annan kommun.

Lån, som här avses, skall vara ställt

att återbetalas inom fem år och, därest

lånetiden är mer än ett år, att

årligen avbetalas; dock må kommun

vid förvärv av intecknad egendom

övertaga betalningsansvar även för

sådan i egendomen intecknad gäld,

som är ställd att betalas inom längre

tid eller i annan ordning.

(Föreslagen lydelse)

skattekrona enligt den under nästföregående

år fastställda taxeringen

en utdebitering av sju kronor, såvitt

angår kommun som ej tillhör landstingskommun,

och en utdebitering

av fem kronor, såvitt angår annan

kommun. Lån, som här avses, skall

vara ställt att återbetalas inom fem

år och, därest lånetiden är mer än

ett år, att årligen avbetalas; dock må

kommun vid förvärv av intecknad

egendom övertaga betalningsansvar

även för sådan i egendomen intecknad

gäld, som är ställd att betalas

inom längre tid eller i annan ord
-

ning.

Kommun äger-------äldre lånet.

Med lån----------även borgen.

62 §.

Det åligger kommunens styrelse

att föra fortlöpande räkenskaper

över de medel den har om händer.

Annan kommunal nämnd, som

omhänderhar medel, skall föra räkenskaper

i enlighet med av kommunens

styrelse givna anvisningar och

årligen före den 1 mars, där ej styrelsen

bestämmer annan tid, till styrelsen

avlämna redovisning för sin

förvaltning under nästföregående

kalenderår.

Sedan sådan redovisning skett,

skall kommunens styrelse inom tid,

som fullmäktige bestämma, dock senast

före den 1 april, sammanfatta

och avsluta kommunens räkenskaper

för nämnda kalenderår.

I stad, där stadskollegium finnes,

skall vad i denna paragraf stadgas

om kommunens styrelse äga tillämpning

å drätselkammaren.

Det åligger kommunstyrelsen att

föra fortlöpande räkenskaper över

de medel den har om händer.

Annan kommunal nämnd, som

omhänderhar medel, skall föra räkenskaper

i enlighet med av kommunstyrelsen

givna anvisningar och

årligen före den 1 mars, där ej styrelsen

bestämmer annan tid, till styrelsen

avlämna redovisning för sin

förvaltning under nästföregående

kalenderår.

Sedan sådan redovisning skett,

skall kommunstyrelsen inom tid,

som kommunfullmäktige bestämma,

dock senast före den 1 april, sammanfatta

och avsluta kommunens

räkenskaper för nämnda kalenderår.

I kommun, där drätselnämnd finnes,

skall vad i denna paragraf stadgas

om kommunstyrelsen äga tilllämpning

å drätselnämnden.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

51

(Nuvarande lydelse)

65

Revisionsberättelse skall inom tid,

som bestämmes av fullmäktiges ordförande,

avlämnas till honom. Berättelsen

skall jämte de förklaringar

över framställda anmärkningar,

som ordföranden infordrar, framläggas

till granskning och avgörande

hos fullmäktige vid sammanträde

före utgången av juni månad;

dock må, där fullmäktige så bestämt,

ärendet företagas vid sammanträde

senare under året.

(Föreslagen lydelse)

§•

Revisionsberättelse skall inom tid,

som bestämmes av kommunfullmäktiges

ordförande, avlämnas till honom.

Berättelsen skall jämte de förklaringar

över framställda anmärkningar,

som ordföranden infordrar,

framläggas till granskning och avgörande

hos kommunfullmäktige vid

sammanträde före utgången av juni

månad; dock må, där fullmäktige så

bestämt, ärendet företagas vid sammanträde

senare under året.

74 §.

Fullmäktiges beslut om nya eller

förhöjda avgifter å den allmänna

rörelsen för begagnande av de platser,

som anvisats åt densamma, eller

de inrättningar, som äro gjorda

till dess betjänande, skola för att

vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och fastställelse.

Kommunfullmäktiges beslut om

nya eller förhöjda avgifter å den allmänna

rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densamma,

eller de inrättningar, som äro

gjorda till dess betjänande, skola

för att vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och

fastställelse.

Fastställ else av----— — annat ändamål.

Om vissa andra beslut, som skola Om vissa andra beslut, som skola

underställas Konungens prövning, underställas Konungens prövning,

sägs i 49, 56 och 60 §§. sägs i 56 och 60 §§.

Beslut, som------till Konungen.

75 §.

Fullmäktiges beslut om allmän

plan för hushållningen med stads

donations jord skall för att erhålla

gällande kraft godkännas av länsstyrelsen.

Om vissa andra beslut, som sko- Om beslut, som skola underställa

underställas länsstyrelsens prov- las länsstyrelsens prövning, sägs i

ning, sägs i 43, 52 och 61 §§ samt 52 och 61 §§ samt 76 § 3 mom.

76 § 3 mom.

Underställt beslut------därför uppgivas.

Över vägrad-----— hos Konungen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

(Nuvarande lydelse)

76

3 mom. Kommun må utse särskild

nämnd med uppgift att upptaga

och avgöra besvär över kommunens

styrelses eller annan kommunal

nämnds beslut om tillsättande

av eller förordnande å kommunal

tjänstebefattning eller entledigande

från sådan befattning eller om disciplinär

åtgärd mot befattningshavare,

där klagan över beslutet eljest

skolat föras enligt 2 mom.

Reglemente för sådan besvärsnämnd

antages av fullmäktige. Beslut

om antagande av reglemente

skall underställas länsstyrelsens

prövning. Där ej annat föreskrives i

reglementet, skall vad i 45 § sägs

äga tillämpning å besvärsnämnd.

Finnes besvärsnämnd,--— —- —

Beträffande klagan — — — —--

(Föreslagen lydelse)

§•

3 m o m. Kommun må utse särskild

nämnd med uppgift att upptaga

och avgöra besvär över kommunstyrelsens

eller annan kommunal

nämnds beslut om tillsättande

av eller förordnande å kommunal

tjänstebefattning eller entledigande

från sådan befattning eller om disciplinär

åtgärd mot befattningshavare,

där klagan över beslutet eljest

skolat föras enligt 2 mom.

Reglemente för sådan besvärsnämnd

antages av kommunfullmäktige.

Beslut om antagande av reglemente

skall underställas länsstyrelsens

prövning. Där ej annat föreskrives

i reglementet, skall vad i 45 §

sägs äga tillämpning å besvärsnämnd.

— stadgas i 1 mom.

- sägs i 1 mom.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med de år 1970 valda fullmäktige.

2. Kommun, som enligt gällande planer för länens indelning i kommuner

skall beröras av indelningsändring, får utan hinder av vad som sägs under

1 tillämpa äldre bestämmelser om antalet kommunfullmäktige för valperioden

1971—1973.

3. Skall till följd av beslut om höjning av antalet kommunfullmäktige för

valperioden 1971—1973 kommun indelas i valkretsar eller finnes sådant

beslut böra föranleda ändring i valkretsindelningen, skall förordnande därom

meddelas senast under juni 1970. Inom samma tid fastställes det antal

fullmäktige som varje valkrets skall utse.

4. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i kommuns

styrelse och för ledamöter och suppleanter i annan nämnd, vilka på grund

av föreskrift i lag eller annan författning valts enligt 33 § första stycket,

upphör vid utgången av år 1970.

5. Kommun får bestämma att löpande tjänstgöringstider för ledamöter

och suppleanter i nämnd som avses i 44 § andra stycket skall upphöra vid

utgången av år 1970.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

53

Bilaga 4

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen (1953: 753),

dels att 14 § 3 mom., 29 § 1 mom. och 79—82 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 79 § skall utgå,

dels att 1, 4—11 och 13 §§, 14 § 1 och 2 inom., 15, 22 och 27 §§, 28 §

1 och 2 mom., 33, 43, 47—49, 58, 62, 74 och 75 §§ samt rubriken närmast

före 47 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 14 a §§, av nedan

angivna lydelse.

1 §•

Riket är indelat i kommuner.

Råder osäkerhet —----—• -— rätta sträckning.

Om kommunalförbund—-------särskilt stadgat.

Denna lag äger icke avseende å Stockholms kommun.

4 §•

Kommuns beslutanderätt utövas av kommunens fullmäktige.

Förvaltning och verkställighet tillkomma kommunens styrelse och övriga

nämnder.

5 §.

Fullmäktiges antal skall bestämmas till ett udda tal och till minst

31 i kommun med 20 000 invånare eller därunder,

41 i kommun med över 20 000 till och med 40 000 invånare,

51 i kommun med över 40 000 till och med 60 000 invånare,

61 i kommun med över 60 000 invånare.

Fullmäktige besluta, — -— —- —--ofördröjligen underrättas.

Har beslut---------blivit bestämt.

5 a §.

För fullmäktige skola utses suppleanter, om fullmäktige besluta det. Om

beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 saml. 2 avd. Nr 44

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 är 1969

~ *t~~......

Rösträtt vid val av fullmäktige och suppleanter tillkommer envar inom

kommunen mantalsskriven svensk medborgare, som senast under nästföregående

kalenderår uppnått nitton års ålder och ej på grund av domstols

förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande—■——-— --kommunala vallagen.

7 §•

Fullmäktige och suppleanter väljas bland de röstberättigade, som äro

bosatta inom kommunen. Den som är omyndig kan ej väljas till fullmäktig

eller suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör och avdelningschef vid länsstyrelse samt

i kommunens tjänst anställd befattningshavare, vilken såsom föredragande

hos kommunens styrelse eller eljest på grund av sina tjänsteåligganden

intager den ledande ställningen inom kommunens samfällda förvaltning,

må icke utses till fullmäktige eller suppleanter.

Kommer fullmäktig eller suppleant efter valet i den ställning, att han

ej längre är valbar, frånträder han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder må avsäga sig uppdrag att vara fullmäktig

eller suppleant. Eljest må ej någon avsäga sig sådant uppdrag med

mindre han uppgiver hinder, vilket godkännes av fullmäktige.

8 §.

Fullmäktige och suppleanter väljas för tre år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då valet skett.

Om val av fullmäktige och suppleanter i anledning av ändring i kommunal

indelning är särskilt stadgat.

9 §.

För val av fullmäktige må kommun med mera än 40 000 invånare indelas

i valkretsar. Annan kommun må ej indelas i valkretsar, såframt icke till

följd av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden

synnerliga skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom

valkrets.

Vid valkretsindelning---------kan ske.

I varje---------genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter därom av kommunens styrelse uppgjort

förslag, fullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen, som beslutar

i sådan fråga.

Beslut om — — ---—--— •—- nästa val.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

55

10 §.

Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när fullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång samt när samtliga suppleanter för fullmäktig

inkallats till ordinarie fullmäktige eller eljest avgått som suppleanter,

stadgas i kommunala vallagen.

11 §•

Fullmäktige välja—-------i länskungörelserna.

Vid sammanträde som under år, då allmänna val av fullmäktige ägt rum,

hålles med de nyvalda fullmäktige utövas ordförandeskapet av den som

enligt 13 § väljs till ordförande för nästkommande år. Intill dess valet förrättats

utövas ordförandeskapet av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

I fråga om ordförandeskapet vid första sammanträdet med fullmäktige

som valts i anledning av ändring i kommunal indelning är särskilt

stadgat.

Äro både-----— — — —• — levnadsåren äldst.

13 §.

Sammanträden skola-------— — — det nödigt.

Vid sammanträde före------och förvaltning.

Vid sammanträde i oktober---- — — ■— och inkomststat.

Vid sammanträde före utgången av december månad förrättas val till

de befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga. År då

allmänna val av fullmäktige ägt rum förrättas valen av de nyvalda fullmäktige.

Dessa förrätta även andra val, avseende tid efter utgången av

nämnda år, vilka ankomma på fullmäktige.

Skulle beträffande — -----oktober månad.

14 §.

1 m o m. Kungörelse om--------vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anordnad anslagstavla (kommunens anslagstavla)

och, därest fullmäktige så beslutat, jämväl annorstädes. Kungörelsen

skall ock översändas med posten till envar fullmäktig och suppleant så

tidigt, att den kan antagas komma honom till handa senast fyra dagar före

sammanträdet.

Därj ämte skall---------denna tidning.

Den omständigheten — ■—--— — sammanträdets hållande.

2 mom. Fordrar ärende så skyndsam handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hållas, därest kungörelse, innehållande

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

uppgift som i sagda moment avses, anslagits å kommunens anslagstavla

senast söckendagen före sammanträdet och sänts med posten till envar

fullmäktig och suppleant så tidigt, att den kan antagas ha kommit honom

till lianda inom samma tid.

14 a §.

Ha suppleanter för fullmäktige utsetts och inträffar sådant hinder för

fullmäktig eller behörigen kallad suppleant, att han icke kan inställa sig vid

sammanträde med fullmäktige eller icke vidare kan tjänstgöra vid sammanträde,

åligger det honom att utan dröjsmål underrätta fullmäktiges

ordförande, som till tjänstgöring vid sammanträdet inkallar den suppleant,

som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen står i tur att

inträda. Är denne närvarande vid sammanträdet, inträder han utan särskild

kallelse- ’SHi

15 §.

Fullmäktige må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften eller,

om suppleanter för fullmäktige utsetts, minst två tredjedelar av fullmäktige

äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt vad i 16 § eller

63 § andra stycket sägs hindrad att deltaga i visst ärende, utgör ej den

omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande icke uppgår till

vad sålunda föreskrivits, hinder för ärendets handläggande.

Fullmäktige äga bestämma, att interpellation må besvaras utan hinder

av att antalet närvarande är lägre än vad som följer av bestämmelserna i

första stycket.

22 §.

Sedan överläggningen-----— —- eller nej.

Ordföranden tillkännagiver — — — —--med klubbslag.

Begäres omröstning,---—- — — -— vid val.

Val av kommunens styrelse och sådan kommunal nämnd, som sägs i 44 §

andra stycket, samt av revisorer och revisorssuppleanter, som avses i 63 §,

så ock av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande av fullmäktige, skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet

avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt

stadgat.

27 §.

Fullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda dör
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1969

57

rar. Suppleant för fullmäktig äger utan hinder av sådant beslut rätt att

närvara vid överläggningen.

Ordföranden vakar — —----— upplösa sammanträdet.

28 §.

1 m o m. Fullmäktige må besluta, att till fullmäktig och suppleant skall

enligt de grunder fullmäktige bestämma utgå traktamente för särskilda av

uppdraget föranledda kostnader för uppehälle samt ersättning för resekostnader

och andra med uppdraget förenade utgifter.

2 mom. Efter fullmäktiges bestämmande må till fullmäktig och suppleant

utgå arvode för det arbete som är förenat med uppdraget. Arvodet

må icke överstiga vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan beräknas åtgå för uppdraget.

Fullmäktige äga,----------—av anställning.

Fullmäktige äga ock,-------och familjepension.

Utöver vad— ------—--—-—-är skäligt.

33 §.

Ledamöter och suppleanter i kommunens styrelse väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året näst efter det, då allmänna val av

fullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot------av tjänstgöringstiden.

43 §.

Fullmäktige må —---—----styrelsen samfällt.

Innan beslut •—----- — nästa sammanträde.

I övrigt----—------sina åligganden.

Särskilda bestämmelser om drätselnämnd

47 §.

Utan hinder av 30 § andra stycket b) må fullmäktige besluta att en särskild

drätselnämnd skall handhava kommunens drätsel.

48 §.

Drätselnämnd skall

a) föra kommunens räkenskaper på sätt i 62 § sägs och taga den befattning

med kommunens drätsel i övrigt, som kan vara föreskriven i det

i 49 § angivna reglementet; samt

b) i övrigt fullgöra de uppdrag, som av fullmäktige eller kommunens

styrelse överlämnas till drätselnämnden.

Bestämmelserna i 31—40, 42 och 46 §§ skola äga motsvarande tillämpning

med avseende å drätselnämnden.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets utlåtande nr ii år 1969

49 §.

I kommun med drätselnämnd skola fullmäktige antaga ett för kommunens

styrelse och drätselnämnden gemensamt reglemente.

I reglementet--- —- —- --motsvarande tillämpning.

I övrigt må, i den mån icke särskilda bestämmelser meddelas i denna

lag, genom reglementet bestämmas den ordning, i vilken styrelsen och drätselnämnden

hava att utöva sina befogenheter och fullgöra sina åligganden.

58 §.

Kommun äger upptaga lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande

för varje å kommunen belöpande skattekrona enligt den under nästföregående

år fastställda taxeringen en utdebitering av sju kronor, såvitt angår

kommun som ej tillhör landstingskommun, och en utdebitering av fem

kronor, såvitt angår annan kommun. Lån, som här avses, skall vara ställt

att återbetalas inom fem år och, därest lånetiden är mer än ett år, att årligen

avbetalas; dock må kommun vid förvärv av intecknad egendom övertaga

betalningsansvar även för sådan i egendomen intecknad gäld, som är

ställd att betalas inom längre tid eller i annan ordning.

Kommun äger------äldre lånet.

Med lån---—---även borgen.

62 §.

Det åligger---- ■— ---om händer.

Annan kommunal-------nästföregående kalenderår.

Sedan sådan------ -— nämnda kalenderår.

I kommun, där drätselnämnd finnes, skall vad i denna paragraf stadgas

om kommunens styrelse äga tillämpning å drätselnämnden.

74 §.

Fullmäktiges beslut---- -----—- och fastställelse.

Fastställelse av-------—annat ändamål.

Om vissa andra beslut, som skola underställas Konungens prövning, sägs

i 56 och 60 §§.

Beslut, som———---- — till Konungen.

75 §.

Om beslut, som skola underställas länsstyrelsens prövning, sägs i 52 och

61 §§ samt 76 § 3 mom.

Underställt beslut--------därför uppgivas.

över vägrad------hos Konungen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr H år 1969

59

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med de år 1970 valda fullmäktige.

2. Kommun, som enligt gällande planer för länens indelning i kommuner

skall beröras av indelningsändring, får utan hinder av vad som sägs

under 1 tillämpa äldre bestämmelser om antalet fullmäktige för valperioden

1971—1973.

3. Skall till följd av beslut om höjning av antalet fullmäktige för valperioden

1971—1973 kommun indelas i valkretsar eller finnes sådant beslut

böra föranleda ändring i valkretsindelningen, skall förordnande därom meddelas

senast under juni 1970. Inom samma tid fastställes det antal fullmäktige

som varje valkrets skall utse.

4. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i kommuns

styrelse och för ledamöter och suppleanter i annan nämnd, vilka på grund

av föreskrift i lag eller annan författning valts enligt 33 § första stycket,

upphör vid utgången av år 1970.

5. Kommun får bestämma att löpande tjänstgöringstider för ledamöter

och suppleanter i nämnd som avses i 44 § andra stycket skall upphöra vid

utgången av år 1970.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:405 Skrivelse till Konungen med uppgift på ett vilande förslag till ändring i grundlagarna, avseende riksdagens krigsdelegation. a1 i texten