Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående vilande grundlagsförslag om riksdagens krigsdelegation. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen I: 254 av herr Wallmark

1969-12-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1969:46, Utlåtande i anledning av motion angående vilande grundlagsförslag om riksdagens krigsdelegation. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen I: 254 av herr Wallmark

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

1

Nr 46

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

angående vilande grundlagsförslag om riksdagens

krigsdelegation.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas motionen I: 254 av herr Wallmark (m) i vilken

hemställs:

»1) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa, att förevarande

motion överlämnas till grundlagberedningen för beaktande vid

dennas fortsatta arbete samt att Kungl. Maj :t för 1969 eller 1970 års riksdag

framlägger det förslag till grundlagsändringar som därav kan föranledas;

ävensom

2) att riksdagen — under förutsättning att proposition i ämnet ej hinner

framläggas för 1969 års riksdag — i avvaktan härpå för sin del ville

besluta att till 1970 års riksdag uppskjuta behandlingen av de av konstitutionsutskottet

med stöd av dess initiativrätt i betänkandet nr 20: 1968 framlagda

och av riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

antagna förslagen till ändrad lydelse av 50 § andra stycket regeringsformen

samt 73 § andra och tredje styckena riksdagsordningen».

Gällande regler samt antagna och vilande ändringsförslag

Krigsdelegationen inrättades genom grundlagsändringar som antogs slutligt

1965. Därvid stadgades bl. a. i 50 § andra stycket regeringsformen, att

delegationen skulle träda i riksdagens ställe om riket kommer i krig och

krigsförhållandena påkallar det, i 73 § andra stycket riksdagsordningen,

att personliga suppleanter skulle utses för ledamöterna, och i 73 § tredje

stycket riksdagsordningen, att ledamöterna och suppleanterna skulle behålla

sina uppdrag i händelse av nyvalsförordnande. Övriga bestämmelser

saknar betydelse i detta ärende.

I propositionen 1968: 27 med förslag till partiell författningsreform föreslogs,

såvitt här är av betydelse, att den nämnda bestämmelsen i 73 § tredje

stycket riksdagsordningen skulle utgå.

I konstitutionsutskottets betänkande 1968:20 i anledning av propositio1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr å6 år 1969

nen tillstyrktes nämnda förslag samt framlades vissa förslag rörande krigsdelegationen

med begagnande av utskottets initiativrätt. De sistnämnda avsåg

dels att delegationen skulle kunna träda i riksdagens ställe redan vid

omedelbar krigsfara, om statsministern och två tredjedelar av talmanskonferensens

ledamöter var ense därom, dels att de personliga suppleanterna

skulle avskaffas och att delegationen i stället skulle få rätt att själv utse

vem som helst av riksdagens ledamöter att ingå i delegationen, om ledamot

avlider eller får varaktigt förfall. Ändringarna ansågs böra träda i kraft

redan före 1971, då den partiella författningsreformen i övrigt träder i kraft.

Utskottet framlade därför två förslag i ämnet. Det ena infogades i det stora

författningskomplexet för att med detta träda i kraft 1971. Det andra framlades

fristående för att kunna efter slutligt beslut träda i kraft omedelbart,

redan före 1971.

Det första av dessa båda förslag berörde dels 50 § andra stycket regeringsformen,

dels 73 § andra stycket riksdagsordningen. Det har som en följd

av att den partiella författningsreformen antagits i dess helhet blivit slutligt

antaget och träder alltså i kraft 1971.

Det andra av de båda förslagen berörde samma båda paragrafer och därutöver

73 § tredje stycket riksdagsordningen. Detta förslag antogs av riksdagen

1968 och framläggs för slutligt beslut genom memorial av denna

dag.

Utskottet hänvisar till sistnämnda memorial beträffande grundlagstexternas

närmare lydelse.

Motionen

Vid debatten om den partiella författningsreformens slutliga antagande

av riksdagen framkom olika meningar, om motionen borde uppfattas som

avseende både de förslag, som utskottet framlade 1968 med begagnande av

sin initiativrätt, eller endast det andra. Med anledning härav bör påpekas

att motionen enligt sin hemställan endast avser det andra av ifrågavarande

förslag. Detta framgår redan av att hemställan uttryckligen hänför sig

till 73 § tredje stycket riksdagsordningen, som berördes endast av det andra

men inte av det första förslaget. Inte heller innehåller motionen något yrkande

om uppskov med hela den partiella författningsreformen, vilket skulle

ha varit nödvändigt om det första förslaget skulle kunna uppskjutas.

Enligt 64 § riksdagsordningen måste nämligen vilande grundlagsändringsförslag

»oförändrat» antas eller förkastas. Att ta bort ett par paragrafer innebär

självfallet en ändring. Det kan nämnas att då tvekan uppkom 1964

om ett annat utskottsinitiativ, avseende lönedelegationen, vilket infogats i

ett större sammanhang, kamrarna på särskilt yrkande beslöt att bryta ut

den aktuella punkten ur sitt sammanhang och anta den separat. Det sålunda

utbrutna förslaget förkastades sedan 1965. Motsvarande förfarande till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 46 är 1969 3

lämpades inte 1968 i fråga om utskottets initiativ i fråga om krigsdelegationen.

Motionären anför följande synpunkter på utskottets förslag i fråga om

50 § regeringsformen och 73 § riksdagsordningen:

Enligt grundlagsförslagen skall krigsdelegationen kunna träda i riksdagens

ställe redan vid »omedelbar krigsfara» förutsatt att statsministern och

minst två tredjedelar av talmanskonferensens ledamöter är ense härom.

Det är givetvis riktigt att stränga krav uppställs för att delegationen skall

kunna överta riksdagens befogenheter utan att krig föreligger. Men det är

därmed ej sagt, att det i förevarande fall är lämpligt med en kvorumregel

som säger att minst två tredjedelar av konferensens totala antal ledamöter

skall vara närvarande vid beslutet. Det hade ur krigsberedskapssynpunkt

säkerligen varit bättre om man hade nöjt sig med ett något lägre antal

närvarande medlemmar av konferensen men i stället skärpt kravet på kvalificerad

majoritet bland dessa för besluts fattande.

Enligt samma grundlagsförslag skall vidare suppleantinstitutionen inom

krigsdelegationen helt avskaffas; i stället får delegationen befogenhet att

i händelse av behov komplettera sig själv. Men om delegationen i ett extremt

krigsläge i ett enda sammanhang skulle slås ut eller tillfångatas, upphör regeln

att fungera. Och då finns inga suppleanter att tillgå som kan träda till

och utöva krigsdelegationens funktioner. Men den situationen skulle med

till visshet gränsande sannolikhet ej behöva uppstå, om suppleantinstitutionen

åtminstone subsidiärt bibehölls.

Vidare anför motionären följande synpunkter på grundlagsregleringen,

som önskas beaktade av grundlagberedningen:

Grundlagsföreskrifterna om krigsdelegationen kompletteras av bestämmelser

i riksdagsstadgan om att delegationen redan under normala, fredliga

förhållanden skall utse ett presidium på två eller flera personer med

uppgift att förbereda delegationens verksamhet för det fall att denna skulle

komma att överta riksdagens befogenheter.

Detta krigsdelegationens presidium bär alltsedan sin tillkomst bestått

av fem ledamöter som samtidigt varit medlemmar av talmanskonferensen,

däribland de båda talmännen samt en vice talman. Denna ordning är säkerligen

också ändamålsenlig. Det torde ur beredskapssynpunkt vara av den

betydelse, att det i anslutning härtill föreskrives i grundlag vid övergång

till enkammarriksdag, att dennas presidium skall ingå i krigsdelegationen

— utan att dennas ledamotsantal därför ökas — och samtidigt skall utgöra

delegationens presidium eller i varje fall skall ingå i detta med den komplettering

delegationen kan finna påkallad.

Härvid förutsättes självfallet att de arbetsuppgifter som för närvarande

ankommer på krigsdelegationens presidium skall förbli där. Reglerna härom

är också ur beredskapssynpunkt av den betydelse att de bör ha sin plats

i grundlag. Härtill kommer att regeringens medlemmar ej genom föreskrifter

i riksdagsstadgan kan åläggas att i förekommande fall samråda med

presidiet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Grundlagberedningen

Grundlagberedningen har under det gångna året ägnat betydande uppmärksamhet

åt frågor rörande krigsdelegationen och den konstitutionella

beredskapen i övrigt. I arbetet har expertis från UD och försvarsdepartementet

deltagit, och samråd har skett med krigsdelegationens presidium. Beredningen

har enats om att i samband med förslag angående ändrad utskottsorganisation

framlägga förslag till en ändring i reglerna om krigsdelegationen,

som emellertid saknar samband med de frågor som är aktuella

i detta ärende. Lämpligheten av att anta det nu vilande grundlagsändringsförslaget

har inte ifrågasatts under beredningens arbete.

Utskottet

Det sedan 1968 vilande förslag till ändringar i grundlagarnas föreskrifter

om krigsdelegationen, till vilket förevarande motion anknyter, framlades

av utskottet efter ingående beredning och i samförstånd med expertis inom

justitie- och försvarsdepartementen. Det antogs av riksdagen utan att någon

erinran framställdes. Motsvarande ändringar har sedan slutligt beslutits

med ikraftträdande 1971, i samband med den partiella författningsreformen.

Frågan gäller alltså nu endast, om ändringarna skall, till stärkande

av den konstitutionella beredskapen, antas för ikraftträdande redan före

1971.

Frågor om krigsdelegationen och den konstitutionella beredskapen i övrigt

har som nämnts varit föremål för betydande uppmärksamhet inom

grundlagberedningen under det gångna året. Expertis från utrikes-, justitie-

och försvarsdepartementen har deltagit i detta arbete, och samråd har

skett med krigsdelegationens presidium. Med hänsyn härtill kan utskottet

inte finna påkallat, att riksdagen i anledning av förevarande motion gör

någon framställning i ämnet hos regeringen. Under överläggningarna inom

grundlagberedningen har inte från något håll ifrågasatts annat än att

riksdagen bör anta det vilande förslaget slutligt. Något uppskov med behandlingen

av detta kan utskottet därför inte finna motiverat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen avslår motionen 1: 254.

Stockholm den 3 december 1969

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 46 år 1969

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sveningsson (m), Sörlin (s), Svenungsson

(m), Nyquist (s), Norberg (s) och Richardson (fp);

från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),

Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Wennerfors (m), fru Thunvall

(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Nelander (fp) och Jonsson

i Mora (fp).

MARCUS BOKTA. STHLM 1969 490026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.