Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av proposition med förslag till ändringar i vallagstiftningen jämte följdmotioner. Ärendet I detta utlåtande behandlas proposition nr lb8 med förslag till ändringar i vallagstiftningen samt de följdmotioner som väckts, nämligen 1) 1: 1099 och II: 1268

1969-12-09 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1969:50, Utlåtande i anledning av proposition med förslag till ändringar i vallagstiftningen jämte följdmotioner. Ärendet I detta utlåtande behandlas proposition nr lb8 med förslag till ändringar i vallagstiftningen samt de följdmotioner som väckts, nämligen 1) 1: 1099 och II: 1268

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

1

Nr 50

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av proposition med

förslag till ändringar i vallagstiftningen jämte följdmotioner.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas proposition nr lb8 med förslag till ändringar

i vallagstiftningen samt de följdmotioner som väckts, nämligen

1) 1: 1099 och II: 1268 (9 ep);

2) 1:1103 och II: 1273 (4 s);

3) I: 1104 och II: 127b (10 m + 3 ep + 3 fp);

4) II: 1277 (3 m);

5) 1:111b och II: 1292 (5 fp);

6) I: 1115 och II: 1290 (1 s + 1 fp);

7) I: 1116 och II: 1288 (3 s);

8) I: 1117 och II: 1291 (4 ep + 3 s + 3 fp + 2 m); samt

9) I: 1118 och II: 1289 (9 m).

De nummerbeteckningar på motionerna (1—9) som utsatts här kommer

att begagnas genomgående. De återkommer sålunda både i utskottets yttrande

och i utskottets hemställan. En förteckning över motionerna med

återgivande av samtliga motionärers namn och partitillhörighet samt alla

yrkanden återfinns i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås förenklingar i det nuvarande valförfarandet i

syfte att trygga ett smidigt och snabbt genomförande av 1970 års samtidiga

val.

Enligt förslaget minskas antalet kuverttyper vid de samtidiga valen från

15 till 4. En ny, enhetlig typ av valkuvert med de två nedre hörnen avskurna

skall användas för alla valen. Genom att färgen på den i kuvertet inlagda

valsedeln — gul för riksdagsvalet, blå för landstingsvalet och vit för kommunfullmäktigvalet

— syns i kuverthörnen kan kuvertet lätt hänföras till

rätt val.

För valen skall få användas bara valsedlar av standardiserat format, som

tillhandahålls av statsverket antingen i färdigt skick eller i form av blanket1

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 saml. 2 avd. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

ter. Parti, som är eller genom valet blir representerat i den församling valet

gäller, skall få valsedlar gratis till ett antal som motsvarar för riksdagsvalet

fem gånger antalet röstberättigade i valkretsen samt för landstingsvalet och

kommunalvalet fem gånger antalet röstberättigade i resp. val.

Vid röstning med valsedelsförsändelse skall innerkuverten för de olika

valen läggas in i ett gemensamt ytterkuvert. Samma slag av ytterkuvert

skall användas både vid äkta makes röstning och vid sjukas m. fl. röstning.

Även vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg

skall användas gemensamt ytterkuvert. Detta är konstruerat som ett fönsterkuvert,

vari läggs, förutom valkuverten för de olika valen, väljarens röstkort.

Röstkortet placeras närmast ytterkuvertets fönster, så att dess uppgifter

kan läsas genom fönstret. Väljaren kan därigenom befrias från att

fylla i ytterkuvertet med motsvarande uppgifter.

Vidare föreslås vilkoren för att få poströsta uppmjukade. Var och en,

som är förhindrad att rösta i vallokal på valdagen, skall få rösta på postanstalt,

hos utlandsmyndighet eller på fartyg.

Möjligheterna till fartygsröstning föreslås vidgade. Sådan röstning skall

i princip kunna anordnas på varje fartyg som går i utrikes fart. Röstmottagning

på fartyg skall få börja redan 45 dagar före valdagen.

Förenklingar föreslås också i reglerna om valsedels ogiltighet. Enligt förslaget

slopas kravet på att valsedel skall innehålla giltigt namn för att godkännas.

Länsstyrelserna föreslås skola få börja röstsammanråkningen så snart

det är praktiskt möjligt och inte som nu behöva vänta därmed till åttonde

dagen efter valdagen.

Propositionens lagförslag

Tre lagförslag har framlagts:

1) lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),

3) lag om de allmänna valen den 20 september 1970.

Av dessa behöver med hänsyn till motionsyrkandena och utskottets förslag

endast 3) återges. Det återfinns i bilaga 3.

Lagen om val till riksdagen förkortas ValL, den föreslagna särskilda lagen

om 1970 års val SäL.

Frågor som upptagits i motionerna''

Elva olika sakfrågor har tagits upp i motionerna. Dessa anges i det följande

under särskilda rubriker, med återgivande av motionärernas huvudsynpunkter

samt erforderliga hänvisningar och upplysningar i övrigt. Under

varje rubrik har utsatts vilka motioner som upptar den behandlade frågan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

3

Frågorna tas här i samma ordning som befunnits naturlig vid avfattningen

av utskottets yttrande.

Skall det obligatoriska uppehållet mellan kl. 11 och kl. 13 slopas i fråga

om 1970 års val?

(Motionerna 3)

Lagtext: 11 § SäL. Motiv: prop. s. 71. Departementschefen anför:

För att trygga att de samtidiga valen skall kunna genomföras smidigt med

en enda valdag föreslår jag att regeln om obligatoriskt uppehåll i valförrättningen

mellan kl. 11 och 13 slopas. Detta har föreslagits av valtekniska

utredningen, och förslaget har på något enstaka undantag när godtagits av

remissinstanserna.

Motionärerna anför:

Genom detta förslag frångår propositionen vedertagen ordning och bryter

mot regeln att ingen verksamhet, som inte är absolut nödvändig, bör ske under

högmässotid. Emellertid förefaller det fortfarande både onödigt och

olämpligt att valförrättningen skall fortgå hela söndagen, ty endast på ett

fåtal platser torde anströmningen av väljare vara så stor att valet kan behöva

pågå tretton timmar i sträck. Givetvis kan man finna någon, som vållas

olägenhet genom att lokalerna stängs två timmar mitt på dagen, men flertalet

av de röstande har inga hinder av det. Om valförrättningen sker oavbrutet

hindras däremot många valförrättare från att deltaga i gudstjänst, t. ex.

på de platser där vallokalerna ligger långt från kyrkor, vilket är fallet i

många glesbygder. Dessutom torde de flesta valförrättare anse ett uppehåll

hälsosamt och värdefullt, även om de inte har någon religiös motivering.

Om middagsuppehåll 11—13 medges främjas valfriheten för dem som vill

besöka kyrkan. Det bör även betonas, att många ännu uppfattar arbete och

politisk verksamhet under högmässotid som kränkande mot Bibeln och

kristen sed och att stillheten under de två middagstimmarna på söndagen är

ett minimum av sabbatsro, som bör bevaras inte minst med tanke på en alltmer

påfrestande miljö av rolöshet och stress. Ett uppehåll mellan 11 och 13

är alltså av många skäl önskvärt, om valet skall äga rum på en söndag.

Skall vallokalerna stängas redan kl. 20 så att massmedias redovisning av

valresultaten kan ske tidigare?

(Motionerna 8 och 9)

Lagtext: 11 § SäL. Motiv: prop. s. 71. Jfr ovan om uppehållet mellan kl.

11 och kl. 13.

I motionerna 8) anförs i huvudsak:

Det är av vital betydelse att valresultaten snabbt kan förmedlas till väljarna.

Denna nyhetsförmedling sker via press, radio och TV. Av naturliga skäl

spelar dagspressens morgontidningar i detta sammanhang en avgörande roll.

Sedan länge har morgontidningarna fått kämpa med stora svårigheter när

det gällt att dagen efter valdagen kunna ge sina läsare tillfredsställande överblick

av valresultaten. Tidsmarginalen mellan vallokalernas stängning och

pressläggningen har varit knapp och ofta har tidningarna nödgats gå i press

med ofullständiga och som följd därav stundom felaktiga uppgifter om valutgången.

Detta är högst olyckligt eftersom radio och TV inte kan ersätta

allmänhetens behov av den redovisning som tidningarna kan lämna.

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 50

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

För att säkerställa att väljarna genom förmedling av dagspress, radio och

TV snabbare skall få tillgång till valresultaten vill vi föreslå att vallokalerna

generellt stängs senast kl. 20. Samtidigt bör länsstyrelserna kunna efter

framställning av valnämnderna bestämma att vallokalerna i förekommande

fall får stänga redan kl. 19.

Liknande synpunkter anförs i motionerna 9).

Skall 1970 års val förrättas på annan dag än söndag eller på två valdagar?

(Motionen 4)

Valtekniska utredningen har prövat frågan om en eller två valdagar. I sitt

betänkande SOU 1967: 27 förordade den tvådagarsval men i sitt betänkande

SOU 1969: 19 (se s. 70f och 85) stannade den för att valen borde hållas på en

valdag, vilken som hittills borde vara söndagen. Prop. innehåller inget uttalande

i frågan utan förutsätter, att någon ändring inte sker 1970.

Motionärerna anför bl. a. följande:

För både väljare och valförrättare torde en reform i denna riktning vara

värdefull. Mer än någonsin behöver samhället och medborgarna att en dag i

veckan präglas av stillhet, möjlighet till hemliv och familjegemenskap. Visserligen

sker de allmänna valen bara vart tredje år, men eftersom de innebär

en hela folkets aktivitet och rörelse, betyder deras förläggande till en

helgdag att det allmänna medvetandet påverkas i negativ riktning sett ifrån

god och kristen sed. Vårt ansvar för det framtida samhälls- och samfundslivet

kräver eftertanke och vilja till positiv insats på detta område. Ett försök

vid valet 1970 med vardag som valdag kan därför vara lämpligt.

Skall poströstning få ske med valsedelsförsändelse för sjuka m. fl.?

(Motionerna 7)

Reglerna om dessa valsedelsförsändelser infördes 1965 efter långvarigt

utredningsarbete, vid vilket huvudsvårigheten varit att konstruera ett från

valsäkerhetssynpunkt godtagbart system. Möjlighet till poströstning infördes

inte, eftersom ombudets inställelse i vallokalen innebär ett visst värde

från kontrollsynpunkt framför röstavlämning på postanstalt. Motionsyrkande

avstyrktes av KU, som bl. a. fann att erfarenheterna borde avvaktas,

och avslogs av riksdagen (KU 1965:40). Nya motioner har avstyrkts och

avslagits 1967 och våren 1969 (KU 1967: 37 och 1969: 12). Frågan tas inte

upp i prop.

Motionärerna anför i huvudsak:

För de sjuka, handikappade och äldre personer som vistas i hemmet och

vårdas där av t. ex. någon anhörig kommer ombudsröstning att föreligga

även vid 1970 års val, då någon ändring i gällande regler icke föreslås i proposition

nr 148. I de fall däremot då väljaren vistas å annan ort än där han

är röstberättigad är möjligheterna till ombudsröstning synnerligen begränsade,

enär valförsändelsen skall avlämnas i den vallokal inom valdistriktet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

5

där vederbörande är upptagen i röstlängden. Om t. ex. en äldre person

p. g. a. sjukdom vistas hos och vårdas av anhöriga boende på annan ort och

väljaren p. g. a. sjukdom ej kan utnyttja poströstning måste någon av hans

anhöriga eller hans vårdare på valdagen resa till väljarens ort och i vallokalen

avlämna dennes valförsändelse. Möjlighet att genom ombud rösta på

postanstalt föreligger nämligen icke för denna grupp.

Tillgången på platser på ålderdomshemmen är liksom antalet vårdplatser

för långvarigt sjuka och handikappade begränsade. Av denna anledning vistas

många äldre och sjuka personer hos anhöriga och vårdas av dessa. Urbaniseringsprocessen

och den därav följande omflyttningen har fått till

följd att det är ganska vanligt att den sjuke eller gamle vistas hos anhöriga,

som bor på annan ort. Det synes därför i allra högsta grad angeläget att

även denna grupp bereds möjlighet att genom ombud avlämna sin röst på

postanstalt på samma sätt som äkta make äger rätt att med äktamakefullmakt

poströsta.

Skall valkuverten avlämnas öppna eller slutna?

(Motionerna 5 och 9)

Prop. s. 63. Departementschefen anför:

De valkuvert som används nu är förhållandevis små, vilket medför att

valsedlarna i många fall måste vikas. Om man går över till ett system där

valsedlarna inte skall få vikas, måste kuverten göras större. Från tillverkar - sidan har upplysts att det inte finns tekniska resurser för att till 1970 års

val framställa tillräckligt antal valkuvert av en större typ, om kuverten som

nu är fallet skall vara försedda med snöre, som gör det möjligt att i ett

handgrepp öppna ett flertal kuvert. Det är därför nödvändigt att avstå från

snören i kuverten, om tanken med enhetskuvert skall genomföras. Å andra

sidan är det angeläget att öppnandet av kuverten efter röstningens slut kan

genomföras snabbt. Tanken har därför kommit upp att avstå från kravet

att valkuverten skall vara tillslutna. Undersökningar hos kuverttillverkare

visar att det är möjligt att framställa ett kuvert som inte skall tillslutas

men som likväl på ett helt tillfredsställande sätt skyddar valhemligheten.

Kuvertet bör i likhet med de kuvert som används vid utsändandet av postgirots

kontobesked vara försett med hög rygg och rak klaff. Med en sådan

utformning av kuvertet ligger valsedeln stadigt i kuvertet och det är inte

någon risk för att valsedeln faller ur kuvertet genom någon oavsiktlig åtgärd

från väljarens eller valförrättarens sida. Att kuverten inte skall tillslutas

innebär dessutom en inte föraktlig förenkling i röstningsproceduren

för väljaren genom att han slipper att klistra igen de tre valkuverten. Effekten

av att kuverten inte tillsluts bör därför bli inte bara att arbetet vid den

preliminära sammanräkningen underlättas utan även att röstningen går

snabbare. Jag föreslår alltså att för de samtidiga valen år 1970 används valkuvert

som utformas i enlighet med vad jag nu har sagt.

Motionärerna anför väsentligen att avlämnande av öppna kuvert kan

uppfattas som en risk för valhemligheten och att det särskilt vid röstning

med valsedelsförsändelser är angeläget att innerkuverten kan tillslutas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Utformningen av regeln om valsedels ogiltighet vid märkning

(Motionerna 5)

Lagtext: 21 § SäL. Jfr 79 § ValL. Avfattningen är densamma. Någon ändring

i nuvarande regel föreslås inte.

Motionärerna anför:

I 21 § (SäL) föreskrives att valsedel bl. a. är ogill »om det på valsedeln

finns något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt anbragt där».

Innebörden i denna bestämmelse synes något oklar. Enligt tidigare ordning

då över huvud taget strängare ogiltighetsregler gällde, ogiltigförklarades

även sådana valsedlar där märkningen uppenbarligen inte var av den karaktären

att valsedeln kunde identifieras. Exempel på sådana märkningar är att

ett namn understrukits eller förbockats — även om det kan förutsättas att

sådana märkningar i viss mening gjorts med avsikt, torde de vara så vanligt

förekommande, att ingen kan genom en sådan märkning otillbörligen kontrollera

hur någon röstat. Valsedlar bör ogiltigförklaras endast då så är

oundgängligen nödvändigt. Detta torde också vara en strävan som återfinns

i propositionen. Därför bör 21 § förtydligas eller kompletteras så att det

framgår att med sådan märkning som medför ogiltighet inte avses sådan

märkning som uppenbarligen gjorts utan avsikt att ge valsedeln ett identifierbart

kännetecken.

Skall numrering av kandidater på valsedel vara obligatorisk?

(Motionerna 5)

Lagtext: 6 § SäL. Motiv: prop. s. 78. Departementschefen anför:

I denna paragraf bör tas upp bestämmelser, som ersätter reglerna i 59 §

fjärde stycket ValL och 24 § KVL om rak resp. spaltad valsedel. Med de

standardiserade valsedelsblanketter som skall användas kan det finnas behov

av att anordna namnen på valsedel något annorlunda än som följer av

de regler som nu gäller. Sålunda kan det visa sig ändamålsenligt att använda

även blankettens baksida. Huvudsaken är att namn tas upp på valsedel på

sådant sätt att det framgår tydligt dels huruvida namnet gäller själva valet

eller val av efterträdare eller suppleant, dels vilken ordning som skall gälla

mellan olika namn. För det senare ändamålet bör det föreskrivas att, som

valtekniska utredningen har föreslagit, kandidatnamnen skall numreras i

löpande följd. Har någon kandidat två efterträdare eller suppleanter, bör

ordningen mellan dem anges genom att »a)» resp. »b)» sätts ut vid deras

namn tillsammans med kandidatens ordningsnummer. En rekommendation

av denna innebörd bör också tas in i paragrafen.

Motionärerna anför:

I 6 § SäL föreskrivs att om valsedel upptar mer än ett kandidatnamn skall

namnen förses med nummer, som utvisar ordningen mellan namnen. Tidigare

har det såväl då det gällt s. k. raka listor, som listor som upptagit särskilda

efterträdare varit möjligt att klargöra ordningsföljden utan att nummer

har behövt utsättas. Risk finns för att väljare kommer att missuppfatta

numren så att de tror att de genom att ändra numren framför vissa namn

kan ändra den ordning i vilken kandidaterna inväljs och de gör sådana änd
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

7

ringar på ett sådant sätt att valsedlarna blir ogiltiga enligt 21 §. Under alla

omständigheter torde skäl saknas för att införa en tvingande bestämmelse

om att kandidaterna skall förses med nummer, varför 6 § bör ändras så att

partierna själva får avgöra om de önskar sätta ut nummer för att markera

ordningen mellan kandidaterna.

Vem skall få betalt för valsedelskostnader?

(Motionerna 9)

Lagtexl: 8 § SäL. Motiv: prop. s. 65. Departementschefen anför:

Parti, som är eller blir representerat i den församling valet gäller, skall

gratis få valsedlar/val sedelsblanketter upp till ett antal som motsvarar fem

gånger antalet röstberättigade, i fråga om riksdagsval, i valkretsen och, i

fråga om annat val, i valet. Beställer parti, som är representerat i ifrågavarande

församling, större antal valsedlar/valsedelsblanketter, får partiet

i efterhand erlägga betalning för det överskjutande antalet. Blir parti, för

vars valsedlar/valsedelsblanketter erlagts förskott, genom valet representerat

i ifrågavarande församling, betalas förskottet tillbaka i den mån inte

gränsen för vad partiet har rätt att erhålla gratis överskrids därigenom. Efter

samma princip sker återbetalning av förskott, när beställning gjorts av annan

än behörig företrädare för partiet, dvs. när det har varit fråga om en

spränglista. Frågan huruvida återbetalning skall ske blir här beroende av

om partiet utnyttjat sin gratiskvot. Återbetalning skall alltid ske till partiet

oavsett vem som har erlagt förskottet.

1 motionerna anförs:

I propositionen regleras vidare hur beställning av valsedlar skall ske. Om

blanketter till valsedlar betalats i förskott när en s. k. »spränglista» användes

och valets resultat medför att listan erhåller mandat skall ev. återbetalning

ske till partiet oavsett vem som erlagt förskottet. Det synes oss rimligt

att varje återbetalning sker till resp. beställare som erlagt förskottslikvid.

Indelningsändring kan medföra att vissa väljare får rösta i ett län i kommunalvalen

och i ett annat i riksdagsvalet in. in.

(Motionerna 1, 2 och 5)

Frågeställningen preciseras på följande sätt i motionerna 2):

Om t. ex. en väljare bor i en kommun, som på grund av ändring i länsindelningen

skall föras över till ett annat län fr. o. m. den 1 januari 1971,

kommer väljaren att i fråga om landstingsvalet och de primär kommunala

valen tillhöra det nya länet, medan han i fråga om riksdagsvalet fortfarande

tillhör det gamla länet. Detta beror på att enligt vallagen en ändring av

länsdelningen inte påverkar valkretsindelningen vid riksdagsval förrän ändringen

av länsindelningen har trätt i kraft. I fråga om landstingsvalen och

de primärkommunala valen slår däremot ändringen igenom redan vid val,

som äger rum före ikraftträdandet men som avser endast tid efter detta.

Den nu beskrivna situationen har i fråga om den definitiva sammanräkningen

av rösterna på länsstyrelsen uppmärksammats i propositionen, som

innehåller en regel om att centrala valmyndigheten får ge särskilda bestämmelser

om sammanräkningen i dessa fall (20 § lagen om valen den

20 september 1970). Emellertid har man därmed inte löst de komplikationer

som kan uppstå för väljarna och för partiorganisationerna, när en kom2*

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 50

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

mun skall i riksdagsvalshänseende hänföras till ett län samt i landstingsvals-

och primärkommunalvalshänseende till ett annat. Om inte särskilda

regler införs, kommer väljarna i dessa fall att vid landstingsvalet få använda

valsedlar, som avser landstinget i det nya länet, medan de för riksdagsvalet

skall använda valsedlar för det gamla länet. En motsvarande situation

kan uppkomma, när en ändring i kommunindelningen berör en kommun

på sådant sätt att den flyttas över från en riksdagsvalkrets till en annan

inom samma län, t. ex. när en kommun i Malmöhus län läggs samman

med en stad som ingår i fyrstadskretsen.

Motionärerna framhåller att, om indelningsändringarna får påverka riksdagsvalkretsarnas

omfattning, de även bör beaktas vid fördelningen av de

fasta valkretsmandaten. Denna skall enligt 30 § 2 mom. ValL vara bestämd

före den 1 april. Den kan utan olägenhet uppskjutas en månad. Indelningsändringarna

kan i praktiken bli klara före den 1 maj, men någon lagregel

finns inte.

Motionerna 1) och 5) har samma syfte.

Skall centrala valmyndigheten vara skyldig att omedelbart göra eu preliminär

mandatfördelning?

(Motionerna 5)

I samband med den partiella författningsreforinen 1968 infördes ett inom.

2 i 69 § ValL av följande lydelse:

2. På grundval av de underrättelser som inkomma från valdistrikten

fördelar centrala valmyndigheten preliminärt mandaten i riksdagen enligt

bestämmelserna i riksdagsordningen och offentliggör resultatet av fördelningen.

Motionärerna anför:

Enligt propositionen kommer poströstningen att pågå fram till och med

valdagen. Detta medför att 69 § vallagen där centrala valmyndigheten

åläggs en omedelbar preliminär mandatfördelning inte längre torde vara

tillämplig med hänsyn till att vad där stadgas torde grunda sig på tidigare

förslag om att poströstningen skulle avslutas före valdagen och således

poströsterna kunna medräknas. Det synes mindre lämpligt att göra en

preliminär officiell mandatfördelning på grundval av ett som man vet ofullständigt

och ofta missvisande valresultat.

Skall poströsterna sammanräknas kommunvis även för riksdagsvalet?

(Motionerna 5 och 6)

Poströsterna och övriga som inkommer från särskilda röstmottagare sammanräknas

enligt 77 § ValL endast valkretsvis. Stadgandet berördes inte vid

reformerna förra året och inte heller av propositionens förslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

9

I motionerna 6) anförs i huvudsak:

Det faktum att poströsterna vid riksdagsval endast redovisas valkretsvis

verkar allvarligt försvårande för den analys av valresultaten som görs inom

statsvetenskapen, i massmedia och i de politiska partierna. För denna är

det önskvärt att för så små enheter som möjligt få resultat som är jämförbara

från val till val. Den minsta enhet där detta är möjligt är nu riksdagsvalkretsen,

eftersom resultatet för mindre enheter endast redovisas

utan poströster, och andelen poströster varierar kraftigt från val till val.

Andelen poströster tenderar naturligt nog att stiga allteftersom möjligheten

till poströstning utsträckes. Man kan inte utan vidare anta att den

partimässiga sammansättningen av poströsterna är konstant från val till

val eller att den avspeglar sammansättningen av i vallokal avgivna rösterna.

Därför vore det önskvärt att för de minsta enheterna, valdistrikten, få en

redovisning av poströsternas partimässiga fördelning och därmed för det

totala röstetalet för varje parti inom distriktet. Mot detta kan anföras att

ett sådant förfarande skulle innebära en fara för valhemligheten eftersom

antalet poströster i vissa valdistrikt är mycket lågt. Denna invändning har

fog för sig.

Nästa steg är då en redovisning kommunvis, eller om kommunen är

uppdelad i valkretsar, för varje valkrets inom kommunen. Här torde samma

invändning inte kunna göras, eftersom poströsternas fördelning i

kommunalvalet ändå måste göras kommunvis resp. valkretsvis inom kommunen.

Vi föreslår därför att poströsterna fr. o. in. 1970 års val redovisas på

detta sätt även i riksdagsvalet. En fördel härmed vore att man då också

fick underlag för jämförelser mellan utfallen i samtidiga kommunalval

och riksdagsval, vilket annars inte blir fallet. Självfallet bör då också landstingsvalet

redovisas med samma grad av noggrannhet.

Liknande synpunkter anförs i motionerna 5).

Utskottet

Mot bakgrund av att en övergång till ett nytt valtekniskt system, som bygger

på användande av maskinella hjälpmedel, visat sig inte vara möjlig att

genomföra till de allmänna valen 1970 föreslås i propositionen förenklingar

i det nuvarande valförfarandet för att trygga ett smidigt och snabbt genomförande

av dessa val. Förslagen avser bl. a. minskning av antalet kuverttyper,

införande av valsedlar av standardiserat format, förenkling av röstningen

med valsedelsförsändelse, utvidgade möjligheter till poströstning

samt förenkling i reglerna om valsedels ogiltighet.

Utskottet har funnit sig kunna i allt väsentligt lämna jnopositionens

förslag utan erinran. Oaktat den planerade större valtekniska reformen inte

kunnat genomföras, synes de praktiska problem, som är förenade med 1970

års allmänna val, kunna bemästras.

Vid prövningen av de förslag, som förts fram i motionerna, måste det

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

beaktas, att 1970 års val, trots de väsentliga tekniska förenklingar som föreslås

i propositionen, ändock blir förenade med praktiska problem. Det är

inte möjligt att genomföra ändringar eller ytterligare reformer som kan

öka dessa problem.

I motionerna 3), 8) och 9) bär föreslagits begränsningar i den tid, under

vilken vallokalerna skall hållas öppna. Motionerna 3) avser att det obligatoriska

uppehållet mellan kl. 11 och kl. 13 skall bibehållas även vid 1970

års val. De andra motionerna avser att vallokalerna skall stängas kl. 20 för

att sammanräkningen och rapporteringen av valresultaten genom massmedia

skall kunna ske tidigare. Av nyss anförda skäl finner sig utskottet böra

avstyrka dessa förslag. Det synes sålunda inte tillrådligt att inskränka tiden

för valförrättningen i förhållande till vad som föreslagits i propositionen.

Motionen 4) avser, att valen inte skall hållas på en söndag eller att de

skall förrättas på två dagar. Av samma skäl som nyss anförts avstyrker utskottet

även denna motion. Utskottet hänvisar även till valtekniska utredningens

överväganden i dessa frågor.

Utskottet kan inte heller tillstyrka, att den i motionerna 7) väckta frågan

om poströstning med valse delsförsändelse för sjuka m. fl. tas upp i detta

sammanhang. Utskottet hänvisar till sina ovan nämnda tidigare utlåtanden i

detta ämne. Frågan torde få prövas under valtekniska utredningens fortsatta

arbete.

En viktig nyhet som föreslås i propositionen är att valkuvert inte skall

behöva tillslutas. Förslaget skall ses mot bakgrunden, att det enligt en tidigare

lämnad uppgift inte skulle vara möjligt att i tid till 1970 års val tillverka

kuvert av hittillsvarande typ och av erforderlig storlek. Det framhålls

emellertid också, att fördelar kan vinnas genom att öppna kuvert används

och att ett betryggande skydd för valhemligheten kan upprätthållas. I motionerna

5) och 9) anförs betänkligheter med hänsyn till det angelägna i att

väljarna känner sig trygga för att valhemligheten bevaras. Under ärendets

handläggning har ett nytt, positivt besked lämnats om möjligheterna att tillverka

tillslutbara kuvert. Det har utlovats att sådana, av erforderlig storlek

och försedda med snören, skall kunna tillhandahållas före 1970 års val. I

detta läge finner utskottet alt det är ofrånkomligt att begagna kuvert som

väljarna kan tillsluta. Någon skyldighet att tillsluta kuverten bör dock inte

föreskrivas. Att ett kuvert avlämnats i helt eller delvis icke tillslutet skick

bör sålunda inte få föranleda att valsedeln kasseras. Under denna förutsättning

är någon ändring i det framlagda lagförslaget inte erforderlig. Föreskrifter

om att valkuverten skall vara av sådan beskaffenhet, att de kan tillslutas,

kan utfärdas med stöd av 12 § SäL. Härigenom tillgodoses syftet med

de nämnda motionerna.

Reglerna om valsedels ogiltighet har även aktualiserats på annat sätt genom

motionerna 5). Dessa vänder sig mot avfattningen av föreskriften om

ogiltighet vid märkning i den föreslagna 21 § SäL. Denna innebär emellertid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969 11

ingen ändring i förhållande till den regel som nu gäller. Med hänsyn härtill

och till att ogiltighetsreglerna torde komma att påverkas väsentligt av valtelcniska

utredningens slutliga förslag, som kommer att tillämpas 1973, finner

utskottet inte skäl att nu föreslå någon jämkning i den berörda föreskriften.

Motionerna 5) vänder sig även mot den föreslagna regeln om att kandidatnamnen

på valsedlarna skall vara numrerade. Det förordas att numrering

inte skall vara obligatorisk. Utskottet hänvisar till vad departementschefen

och valtekniska utredningen anfört på denna punkt. Numreringen underlättar

för både väljarna och valmyndigheterna. På grund härav och då i stort

sett bara valsedlar, som tillhandahållits av statsverket, kommer att begagnas

tinner utskottet inte anledning att föreslå någon ändring på denna punkt.

Motionerna 9) tar upp frågan om vem som skall få ersättning för valscdelskostnad

som utlagts för särlistor. De synpunkter, som anförts i propositionen

och av motionärerna, har återgetts i det föregående. Utskottet

ansluter sig till departementschefens överväganden och avstyrker sålunda

motionerna.

Motionerna 1), 2) och 5) har fäst uppmärksamheten på vissa problem,

som kan uppkomma till följd av att vissa ändringar i läns- och kommunindelningen

slår igenom i kommunalvalen men inte i riksdagsvalet. Frågeställningen

har preciserats ovan. Utskottet ansluter sig till motionärernas

uppfattning, att en ändring bör vidtas i ValL, så att väljare inte kommer att

få rösta i annan riksdagsvalkrets än den, inom vilken han röstar i de kommunala

valen. I motionerna 2) föreslås att ändringar på denna punkt kombineras

med en ändring av bestämmelsen om den tidpunkt, då antalet fasta

mandat i valkretsarna senast skall vara fastställt. Utskottet tillstyrker

motionernas förslag om att fördelningen skall vara bestämd till utgången

av april månad. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att beslut om sådana

indelningsändringar, som det här är fråga om, fattas i sådan tid, att

de kan beaktas vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten för valkretsarna.

Utskottets förslag innebär, på sätt förutsatts i motionerna 2), ändringar

i 30 § ValL och övergångsbestämmelserna till ValL samt att den

föreslagna 20 § SäL utgår som onödig.

Enligt en bestämmelse som infördes i 69 § ValL i samband med den partiella

författningsreformen skall centrala valmyndigheten göra en preliminär

mandatfördelning för riksdagsvalet på grundval av de underrättelser

som kommer in från valdistrikten. I motionerna 5) framhålls att en sådan

fördelning har värde endast om poströsterna kan räknas med. Detta blir

nu inte möjligt. Motionärerna anser därför, att centrala valmyndigheten inte

bör vara skyldig att göra en preliminär mandatfördelning. Utskottet instämmer

med motionärerna och föreslår att ifrågavarande bestämmelse i 69 §

ValL upphävs.

Slutligen har i motionerna 5) och 6) hemställts om att poströsterna skall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

sammanräknas kommunvis åven för riksdagsvalet. Det anförs att en sådan

redovisning skulle medföra stora fördelar från valanalytisk synpunkt. Utskottet

delar uppfattningen, att det vore av ett betydande intresse att få en

sådan fördelning av poströsterna. Samtidigt får det emellertid beaktas att

ett merarbete åläggs sammanräkningsmyndigheterna. Utskottet är därför

inte berett att tillstyrka, att någon skyldighet föreskrivs att verkställa sammanräkningen

kommunvis. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl.

Maj :t beaktar det framförda önskemålet och noga prövar möjligheterna att

tillgodose det.

En redaktionell jämkning bör göras i den föreslagna 13 § SäL.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen

1) förklarar motionerna I: 1114 och II: 1292 (nr 5) samt

I: 1118 och II: 1289 (nr 9) i vad de avser frågan, om valkuvert

skall kunna tillslutas av väljaren, besvarade med vad

utskottet anfört i denna fråga;

2) avslår motionen II: 1277 (nr 4; annan valdag eller

två valdagar);

3) avslår motionerna I: 1116 och II: 1288 (nr 7; poströstning

med valsedelsförsändelse för sjuka m. fl.);

4) i anledning av det i proposition nr 148 framlagda förslaget

till lag om ändring i lagen om val till riksdagen samt

motionerna I: 1099 och II: 1268 (nr 1), I: 1103 och II: 1273

(nr 2) samt I: 1114 och II: 1292 (nr 5) i motsvarande del

för sin del antar utskottets förslag i bilaga 2;

5) i anledning av det i proposition nr 148 framlagda förslaget

till lag om de allmänna valen den 20 september 1970

a) med avslag på motionerna I: 1118 och II: 1289 (nr 9)

i vad de avser ersättning för valsedelskostnader, antar 8 § i

förslaget;

b) med avslag

dels på motionerna I: 1104 och II: 1274 (nr 3; uppehåll

kl. 11—12),

dels på motionerna I: 1117 och II: 1291 (nr 8) samt

I: 1118 och II: 1289 (nr 9) i vad de avser tidigare stängning

av vallokalerna,

antar 11 § i förslaget;

c) i anledning av motionerna I: 1103 och II: 1273 (nr 2)

och med avslag på motionerna I: 1114 och II: 1292 (nr 5) i

motsvarande delar antar förslaget i övrigt med de ändringar

som framgår av bilaga 3;

6) antar det i proposition nr 148 framlagda förslaget till

lag om ändring i kommunala vallagen; samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

13

7) i anledning av motionerna I: 1115 och II: 1290 (nr 6)

ävensom I: 1114 och II: 1292 (nr 5) i motsvarande del tillkännager

för Kungl. Maj :t som sin mening vad utskottet

anfört om sammanräkning kommunvis av poströster i riksdags-

och landstingsvalen 1970.

Stockholm den 9 december 1969

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sörlin (s), Hernelius (m), Svenungsson

(m), Nyquist (s), Norberg (s), Richardson (fp) och Axel Georg Pettersson

(ep); samt

från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),

Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Wennerfors (m), fru Thunvall

(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Nelander (fp) och Jonsson

i Mora (fp).

Reservationer

1) i fråga om ersättning för valsedelskostnader av fru Segerstedt Wiberg

(fp) samt herrar Hernelius (m), Svenungsson (m), Richardson (fp), Wennerfors

(m) och Nelander (fp) som anfört:

Vi anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 9) i vad dessa avser

återbetalning av förskott för valsedelskostnader. Sådan återbetalning skall

ske när en på valsedeln upptagen kandidat blivit vald. Enligt utskottsmajoritetens

mening skall i händelse sådant förskott erlagts av annan än behörig

företrädare för parti återbetalning likafullt ske till partiet. Vi anser att det

skulle strida mot allmänna rättsprinciper, om ett parti på detta sätt finge

göra obehörig vinst. I stället bör återbetalning ske till den som kan styrka,

att han verkställt inbetalningen i fråga. Vi anser därför att utskottet bort

hemställa under punkten 5 a),

att riksdagen med bifall till motionerna I: 1118 och

II: 1289 (nr 9) i vad de avser ersättning för valsedelskostnader

besluter att 8 § lagen om de allmänna valen den 20 september

1970 skall ha följande lydelse:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Om parti — ■— — vid valet.

Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts

för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter kostnadsfritt

vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet

valsedelsblanketter som partiet erhåller kostnadsfritt därigenom ej kommer

att överstiga, i fråga om val till riksdagen, fem gånger antalet röstberättigade

i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger antalet röstberättigade

vid valet. Belopp som återbetalas tillställes den som erlagt förskottet.

2) i fråga om uppehåll i valförrättningen kl. 11—kl. 12 av herrar Svenungsson

(m), Larsson i Luttra (ep), Boo (ep), Nelander (fp) och Jonsson

i Mora (fp) som anfört:

Enligt vår mening har starka skäl anförts i motionerna 3) för att behålla

ett obligatoriskt uppehåll i valförrättningen även vid 1970 års val. Detta är

motiverat både av religiösa skäl och av allmän hänsyn till valförrättarna.

Med hänsyn till de särskilda praktiska problem som uppkommer 1970 framstår

det emellertid som påkallat att förkorta det hittillsvarande två timmar

långa uppehållet till en timme, lämpligen mellan kl. 11 och kl. 12. Vi anser

därför att utskottet bort hemställa under punkten 5 b),

att riksdagen i anledning av motionerna I: 1104 och

II: 1274 (nr 3) besluter att anta 11 § lagen om de allmänna

valen den 20 september 1970 enligt propositionens förslag

med ändringen att i andra stycket första meningen tillfogas

orden »med ett uppehåll mellan klockan 11 och 12».

3) i fråga om stängning av vallokalerna kl. 20

dels av fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Hernelius (m) och Wennerfors

(m) som anfört:

Enligt vår mening har starka skäl anförts i motionerna 8) och 9) för att

vallokalerna bör stängas redan kl. 20. Därigenom åstadkoms att sammanräkningen

och rapporteringen av valresultatet genom massmedia kan ske

tidigare, vilket är av betydande allmänt intresse. Vi är fullt medvetna om

att 1970 års val blir förenat med praktiska problem men anser, att en sådan

mindre förkortning av tiden för valförrättningen som vi förordar kan genomföras

utan några avgörande olägenheter. Vi anser därför att utskottet

bort hemställa under punkten 5 b),

att riksdagen med bifall till motionerna I: 1118 och

II: 1289 (nr 9) i förevarande del samt i anledning av motionerna

I: 1117 och II: 1291 (nr 8) besluter att 11 § lagen om

de allmänna valen den 20 september 1970 skall ha följande

lydelse:

Valen förrättas gemensamt.

Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 20. Länsstyrelsen får

för viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

15

förrättas på andra tider. Härvid skall iakttagas att valförrättningen skall

pågå dels nnder minst två timmar mellan klockan 8 och 15, dels mellan

klockan 18 och 20.

dels av herrar Adamsson (s), Nelander (fp) och Jonsson i Mora (fp).

Om både reservationen 2) av herr Svenungsson m. fl. och reservationen 3)

av fru Segerstedt Wiberg m. fl. bifalls, får 11 § SäL följande lydelse:

Valen förrättas gemensamt.

Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 20 med ett uppehåll

mellan klockan 11 och 12. Länsstyrelsen får för viss ort efter framställning

av valnämnden bestämma att valen skall förrättas på andra tider. Härvid

skall iakttagas att valförrättningen skall pågå dels under minst två timmar

mellan klockan 8 och 15, dels mellan klockan 18 och 20.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Bilaga 1

Motionärer och motionsyrkanden

1)

Is 1099 och II: 1268

Motionärer är i första kammaren herrar Ferdinand Nilsson, Svanström

och Andreasson (alla ep) samt i andra kammaren herrar Polstam, Dahlgren,

Andersson i Knäred, Jonasson, Stridsman och Persson i Heden (alla ep).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta sådana ändringar i proposition

1969: 148 att kommun eller kommundel, som från den 1 januari 1971

övergår till annat län, även för val till riksdagen kommer att tillföras valkrets

i det ’nya’ länet; samt

att lagtext i överensstämmelse härmed måtte av utskottet utformas».

2)

1:1103 och H: 1273

Motionärer är i första kammaren herrar Einar Eriksson och Palm (båda s)

samt i andra kammaren herrar Lindahl och Gadd (båda s).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte

A. med ändring av den i prop. 1969: 148 föreslagna lagen om ändring i

lagen om val till riksdagen besluta att

1. 30 § lagen om val till riksdagen skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

30 §.

--valkretsar, nämligen:

1. För val — —

Stockholms stad:

2. Antalet fasta valkretsmandat i

valkretsarna fastställes av central

myndighet som Konungen bestämmer

(centrala valmyndigheten) före

utgången av mars varje år då ordinarie

val till riksdagen skall hållas.

Härvid tilldelas varje valkrets ett

mandat för varje gång som antalet

röstberättigade i valkretsen är jämnt

delbart med en trehundrationdel av

antalet röstberättigade i hela riket.

De fasta valkretsmandat, som härefter

återstå, tillföras valkretsarna i

ordning efter storleken av de överskott

som uppkommit vid nyssnämnda

fördelning. Mellan lika över skottstal

avgöres företrädet genom lottning.

--Övriga län.

2. Antalet fasta valkretsmandat i

valkretsarna fastställes av central

myndighet som Konungen bestämmer

(centrala valmyndigheten) före

utgången av april varje år då ordinarie

val till riksdagen skall hållas.

Härvid tilldelas varje valkrets ett

mandat för varje gång som antalet

röstberättigade i valkretsen är jämnt

delbart med en trehundrationdel av

antalet röstberättigade i hela riket.

De fasta valkretsmandat, som härefter

återstå, tillföras valkretsarna i

ordning efter storleken av de överskott

som uppkommit vid nyssnämnda

fördelning. Mellan lika överskottstal

avgöres företrädet genom lottning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

17

Vid tillämpningen----------förbliva omyndig.

3. Påverkas valkretsindelningen

av beslut om ändring i länsindelningen

eller den kommunala indelningen,

vilket träder i kraft vid början

av året efter det då ordinarie val

till riksdagen hållits, skall i fråga om

val till riksdagen indelnings ändringen

beaktas redan från och med beslutets

dag.

2. övergångsbestämmelserna till nyssnämnda lag skall ha nedan angivna

lydelse.

(I prop. 1969: 148 föreslagen lydelse)
Denna

lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling. Före

den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelserna

dock tillämpas endast

i fråga om val för tid efter utgången

av år 1970 och vid upprättandet av

röstlängd år 1970.

(Här föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling. Före

den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelserna

dock tillämpas endast

i fråga om val för tid efter utgången

av år 1970 samt vid upprättandet av

röstlängd och fastställandet av antalet

fasta valkretsmandat i valkretsarna

år 1970.

Tjänstgöringstiden för ------------år 1970.

B. besluta att 20 § i den i prop. 1969: 148 föreslagna lagen om valen den

20 september 1970 skall utgå samt att efterföljande paragrafer i lagen skall

erhålla ändrat nummer i enlighet därmed».

3)

1:1104 och II: 1274

Motionärer är i första kammaren herrar Svenungsson, Eskilsson, Karl

Pettersson, Ingvar Andersson, Sveningsson (alla m), Ferdinand Nilsson (ep)

och Österdahl (fp) samt i andra kammaren herrar Nilsson i Agnäs, Åkerlind,

Fridolfsson i Stockholm, Oskarson och Petersson i Gäddvik (alla m)

samt herrar Börjesson i Falköping, Persson i Heden (båda ep), Sellgren och

Nilsson i Lönsboda (båda fp).

Hemställan avser: »att riksdagen till Kungl. Maj :t framför sin åsikt att

vallokalerna hålles stängda mellan kl. 11 och kl. 13 vid de allmänna val, som

förrättas söndagen den 20 september 1970».

4)

II: 1277

Motionärer är herrar Nilsson i Agnäs, Petersson i Gäddvik och Åkerlind

(alla m) i andra kammaren.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Hemställan avser: »att riksdagen till Kungl. Maj :t framför sin åsikt att de

allmänna valen 1970 förrättas i första hand på annan veckodag än söndag

och i andra hand på två på varandra följande veckodagar samt att en snabb

utredning företages, som framlägger förslag om valdag eller valdagar».

5)

1:1114 och II: 1292

Motionärer är i första kammaren herrar Alexanderson och Ernulf (båda

fp) samt i andra kammaren herrar Wiklund i Stockholm, Sterne och Hyltander

(alla fp).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte uttala

1. att de kuvert som användes vid valen 1970 skall kunna av väljaren förseglas,

2. att sammanräkningen av poströsterna även i riksdagsvalet skall redovisas

kommunvis, samt

att riksdagen måtte besluta

1. att de föreslagna bestämmelserna angående valsedlars ogiltighet kompletteras

med en bestämmelse av innebörden att sådan märkning som uppenbarligen

gjorts utan avsikt att ge valsedeln ett identifierbart kännetecken

inte skall medföra ogiltighet,

2. att den föreslagna bestämmelsen om att kandidater skall förses med

nummer ersätts med en bestämmelse med innebörden att partier får förse

kandidater med nummer,

3. att de kommuner eller kommundelar som från den 1 januari 1971 överförs

till annat län i valhänseende tillförs det nya länet redan från valtillfället

i fråga om såväl landstings- som riksdagsvalet,

4. att centrala valmyndigheten inte skall åläggas en omedelbar preliminär

mandatfördelning,

5. att uppdraga åt vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext».

6)

1:1115 och II: 1290

Motionärer är i första kammaren herr Sten Andersson (s) och i andra

kammaren herr Roinanus (fp).

Hemställan avser: »att riksdagen uttalar att sammanräkningen av poströster

i riksdagsval och landstingsval bör ske på sådant sätt att en redovisning

kan ske kommunvis och i förekommande fall per valkrets inom kommunen».

7)

1:1116 och II: 1288

Motionärer är i första kammaren herrar Hansson och Björk (båda s)

och i andra kammaren herr Hugosson (s).

Hemställan avser: »att riksdagen vid behandling av proposition nr 148

måtte besluta att väljare, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller

hög ålder är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen, äger rätt att

genom ombud avlämna sin röst även på postanstalt, att uppdra åt vederbörande

utskott att utarbeta erforderlig lagtext».

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

19

8)

1:1117 och II: 1291

Motionärer är i första kammaren herrar Hernelius (m), Axel Andersson,

Lindblad (båda fp), Ernst Olsson (ep), fröken Mattson och herr Björk

(båda s) och i andra kammaren herrar Svensson i Eskilstuna (s), Josefson

i Arrie, Sjönell, Magnusson i Nennesholm (alla ep), Larsson i Umeå (fp)

och Regnéll (m).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att 11 § i förslaget till

lag om de allmänna valen den 20 september 1970 skall erhålla föliande

lydelse.

11 s.

Valen förrättas gemensamt.

Valförrättningen skall pågå mellan kl. 8 och 20. Länsstyrelsen får för

viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall förrättas

på andra tider. Härvid skall iakttagas att valförrättningen skall pågå

dels under minst två timmar mellan kl. 8 och 15, dels mellan kl. 17 och

19».

9)

1:1118 och II: 1289

Motionärer är i första kammaren herrar Schött och Strandberg (båda m)

och i andra kammaren herrar Oskarson, Wachtmeister, Werner, Nilsson

i Agnäs, Krönmark, Lothigius och Nordstrandh (alla in).

Hemställan avser: »att riksdagen måtte antaga det vid proposition nr 148

fogade förslaget till lag om de allmänna valen den 20 september 1970 med

den ändringen att 8, 11 och 13 §§ erhåller följande lydelse.

8 §•

Om parti —--vid valet.

Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts

för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter kostnadsfritt

vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet

valsedelsblanketter som partiet erhåller kostnadsfritt därigenom ej kommer

att överstiga, i fråga om val till riksdagen, fem gånger antalet röstberättigade

i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger antalet röstberättigade

vid valet. Belopp som återbetalas tillställes den som erlagt förskottet.

11 §•

Valen förrättas gemensamt.

Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 20. Länsstyrelsen får

för viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall

förrättas på andra tider. Härvid skall iakttagas, att valförrättningen skall

pågå dels under minst två timmar mellan kl. 8 och 15, dels mellan klockan

18 och 20.

13 §.

När väljaren —--av valen.

Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna och lägger där för varje

val in sin valsedel i ett kuvert och tillsluter detsamma. Valsedel får ej vikas.

Väljaren överlämnar —- — — rösträtten utövats».

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Bilaga 2

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1920:796) om val till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

dels att 47—50 §§ och 69 § 2 mom. skall upphöra att gälla,1

dels att 30, 33, 38—43, 45, 46, 51—52 a, 53 a, 53 c, 53 d, 53 j, 55 a, 56,

59 och 68 §§, 69 § 1 inom., 70, 72, 73, 75, 76, 83, 85 och 96 §§ skall ha nedan

angiven lydelse.2

(Nuvarande lydelse)

30

1. För val —- --- -—---— — -—

Stockholms stad; -------—-

2. Antalet fasta valkretsmandat i

valkretsarna fastställes av central

myndighet som Konungen bestämmer

(centrala valmyndigheten) före

utgången av mars varje år då ordinarie

val till riksdagen skall hållas.

Härvid tilldelas varje valkrets ett

mandat för varje gång som antalet

röstberättigade i valkretsen är

jämnt delbart med en trehundrationdel

av antalet röstberättigade i hela

riket. De fasta valkretsmandat, som

härefter återstå, tillföras valkretsarna

i ordning efter storleken av de

överskott som uppkommit vid nyssnämnda

fördelning. Mellan likaöverslcottstal

avgöres företrädet genom

lottning.

Vid tillämpningen —- — ----

(Utskottets förslag)

§•

valkretsar, nämligen:

---- -— övriga län.

2. Antalet fasta valkretsmandat i

valkretsarna fastställes av central

myndighet som Konungen bestämmer

(centrala valmyndigheten) före

utgången av april varje år då ordinarie

val till riksdagen skall hållas.

Härvid tilldelas varje valkrets ett

mandat för varje gång som antalet

röstberättigade i valkretsen är jämnt

delbart med en trehundrationdel av

antalet röstberättigade i hela riket.

De fasta valkretsmandat, som härefter

återstå, tillföras valkretsarna i

ordning efter storleken av de överskott

som uppkommit vid nyssnämnda

fördelning. Mellan lika överskottstal

avgöres företrädet genom

lottning.

----förbliva omyndig.

1 Ändring i förhållande till prop. = 69 § 2 mom. tillagt.

2 Ändring i förhållande till prop. = 30 § och 69 § 1 mom. tillagda.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

21

(Utskottets förslag)

3. Påverkas valkretsarnas omfattning

av beslut om ändring i länsindelningen

eller den kommunala indelningen,

vilket träder i kraft vid

början av året efter det då ordinarie

val till riksdagen hållits, skall i fråga

om val till riksdagen indelningsändringen

beaktas redan från och

med beslutets dag.

33, 38—43, 45, 46, 51—52 a, 53 a, 53 c, 53 d, 53 j, 55 a, 56, 59 och 68 §§ lika

med i proposition nr 148 föreslagen lydelse.

(Nuvarande hjdelse)

69 §.

1. Sedan valprotokollet upplästs

och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande,

förklaras valförrättningen avslutad.

Underrättelse om antalet valsedlar i

varje sådan grupp som avses i 68 §

3 mom. d) och om gruppens partibeteckning

lämnas genast till centrala

valmyndigheten.

Valförrättaren skall —-----

(Utskottets förslag)

69 §.

1. Sedan valprotokollet upplästs

och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande,

förklaras valförrättningen avslutad.

som värdepost.

70, 72, 73, 75, 76, 83, 85 och 96 §§

lydelse.

(Propositionens förslag)

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling. Före

den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelserna

dock tillämpas endast

i fråga om val för tid efter utgången

av år 1970 och vid upprättandet av

röstlängd år 1970.

Tjänstgöringstiden för —---

lika med i proposition 148 föreslagen

(Utskottets förslag)

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling. Före

den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelserna

dock tillämpas endast

i fråga om val för tid efter utgången

av år 1970 samt vid upprättandet av

röstlängd och fastställandet av antalet

fasta valkretsmandat i valkretsarna

år 1970.

---------år 1970.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Bilaga 3

Förslag

till

Lag

om de allmänna valen den 20 september 1970

Härigenom förordnas som följer.

Allmän bestämmelse

1 §

Vid valen den 20 september 1970 till riksdagen samt av landstingsmän

och kommunfullmäktige gäller denna lag i stället för vad som i motsvarande

hänseenden gäller enligt lagen (1920: 796) om val till riksdagen och

kommunala vallagen (1930: 253).

Valsedlar

2 §

Till valsedlar skall användas särskilda blanketter, som tillhandahålles av

centrala valmyndigheten.

3 §

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen

skall användas gula, för val av landstingsmän blå och för val av kommunfullmäktige

vita valsedlar.

4 §

På valsedel skall finnas partibeteckning.

Valsedel bör dessutom innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning)

och

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses.

Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens yrke eller titel samt

hemvist.

5 §

Antalet kandidatnamn på valsedel får vara

vid val till riksdagen högst fyra utöver antalet fasta valkretsmandat i valkretsen,

vid val av landstingsmän högst dubbelt så många som antalet mandat i

valkretsen, dock att antalet namn får vara tre om valkretsen har endast ett

mandat, samt

1 Ändring i förhållande till propositionens förslag förekommer i 13 f. 20 § har utgått och de

följande paragraferna omnumrerats.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

23

vid val av kommunfullmäktige högst dubbelt så många som antalet mandat

i kommunen eller, om denna är delad i valkretsar, i valkretsen.

På valsedel får också anges

vid val till riksdagen särskilda efterträdare,

vid val av landstingsmän särskilda suppleanter samt

vid val av fullmäktige i kommun, där suppleanter för fullmäktige icke

skall utses, särskilda efterträdare.

Upptar valsedel för val av landstingsmän särskilda suppleanter eller valsedel

för val av kommunfullmäktige särskilda efterträdare, får antalet kandidatnamn

på sedeln vara högst två utöver antalet mandat i valkretsen eller,

i fråga om kommun som ej är delad i valkretsar, i kommunen.

För varje kandidat får upptagas högst två efterträdare eller suppleanter.

6 §

Om valsedel upptar mer än ett kandidatnamn, skall namnen förses med

nummer som utvisar ordningen mellan namnen.

Namn på särskilda efterträdare eller suppleanter upptages på valsedel

så att det framgår klart att sådant namn ej avser själva valet. Efterträdareller

suppleantnamn bör förses med samma nummer som kandidatnamnet.

Om valsedel upptar två efterträdare eller suppleanter för samma kandidat,

bör ordningen mellan efterträdarna eller suppleanterna utmärkas genom

alt a) respektive b) utsättes vid deras namn.

Upptar valsedel för val till riksdagen partibeteckning, som uppförts på

den lista som avses i 56 § 3 mom. lagen (1920: 796) om val till riksdagen,

skall valsedeln som första namn upptaga namnet på kandidat, som uppförts

på listan under den partibeteckningen. Erinran härom skall utsättas

på nämnda lista.

7 §

Efter beställning tillhandahåller centrala valmyndigheten parti, som är

representerat i den församling valet gäller, blanketter till valsedlar till det

antal partiet önskar, om beställningen göres av behörig företrädare för

partiet.

Göres beställning av annat parti än som angivits i första stycket eller av

annan än den som är behörig företrädare för parti, tillhandahåller centrala

valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna

i förskott.

Dessutom skall i lokal där röstning äger rum tillhandahållas väljarna de

blanketter till valsedlar de behöver för röstningen.

8 §

Om parti är eller genom valet blir representerat i den församling valet

gäller, svarar statsverket för kostnaderna för blanketter till valsedlar för

partiet till ett antal som motsvarar, i fråga om val till riksdagen, fem gånger

antalet röstberättigade i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger

antalet röstberättigade vid valet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts

för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter kostnadsfritt

vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet

valsedelsblanketter som partiet erhåller kostnadsfritt därigenom ej kommer

att överstiga, i fråga om val till riksdagen, fem gånger antalet röstberättigade

i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger antalet röstberättigade

vid valet. Belopp som återbetalas tillställes partiet oavsett vem som erlagt

förskottet.

9 §

Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild

ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn, efterträdar-

eller suppleantnamn samt valkrets- och valbeteckning.

Centrala valmyndigheten bestämmer den sista dag då begäran som avses

i första stycket skall framställas för att valsedelsblanketter med tryck skall

kunna levereras senast den 31 juli 1970. För särskilda fall får bestämmas en

senare dag för sådan begäran och, om det behövs, även en senare dag för

leverans. Framställes begäran senare än den dag centrala valmyndigheten

bestämt, fullgöres leverans endast om det kan ske före valdagen och utan

att tidigare gjorda beställningar försenas.

10 §

Centrala valmyndigheten meddelar närmare anvisningar om hur valsedel

bör utformas samt bestämmer hur blanketter till valsedlar tillhandahålles.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i

ärende om tillhandahållande av blanketter till valsedlar.

Valens förrättande

11 §

Valen förrättas gemensamt.

Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 21. Länsstyrelsen får

för viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall

förrättas på andra tider. Härvid skall iakttagas att valförrättningen skall

pågå dels under minst två timmar mellan klockan 8 och 15, dels mellan

klockan 19 och 21.

12 §

Vid valförrättningen skall användas särskilda valkuvert, som skall vara

så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att

valhemligheten röjes. Centrala valmyndigheten bestämmer hur valkuverten

skall vara beskaffade i övrigt.

13 §i

När väljaren kommer in i vallokalen erhåller han ett valkuvert för vart

och ett av valen.

1 I tredje stycket har »valförrättaren» i propositionens förslag bytts ut mot »ordföranden»

(kursiv.).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

25

Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna och lägger där för varje

val in sin valsedel i ett kuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren överlämnar därefter personligen kuverten till ordföranden.

Därvid skall han uppge sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet

eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, den ort i riket där

han senast var kyrkobokförd. Ordföranden förvissar sig om att väljaren

är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att väljaren avlämnat endast

ett valkuvert för varje val samt att kuverten ej är försedda med obehörig

märkning. Ordföranden lägger därefter ned kuverten i valurnorna. I samband

härmed antecknas i röstlängden att rösträtten utövats.

14 §

Till valsedelsförsändelse skall användas särskilda valkuvert (innerkuvert)

och särskilt ytterkuvert. Innerkuvert skall vara så beskaffat att färgen på

inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemligheten röjes.

Centrala valmyndigheten bestämmer hur inner- och ytterkuvert skall vara

beskaffade i övrigt.

15 §

Väljare, som vill begagna sig av rätten att inge valsedel genom annan,

skall vid anordnandet av valsedelsförsändelsen förfara på sätt som anges i

denna paragraf.

Väljaren lägger för varje val själv frivilligt in sin valsedel i ett innerkuvert

utan att vika valsedeln. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in innerkuverten

i ytter kuvertet och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på

ytterkuvertet förklaring på heder och samvete att han anordnat valsedelsförsändelsen

på detta sätt.

Skall valsedel inges av annan än väljarens make, skall dessutom iakttagas

dels att även den som skall inge valsedelsförsändelsen skall närvara när

väljaren lägger in inner kuverten i ytterkuvertet,

dels att väljarens förklaring på heder och samvete på ytterkuvertet skall

innehålla tillika, att han är oförmögen att inställa sig i vallokalen för sitt

valdistrikt på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder.

16 §

Sedan ytterkuvert till valsedelsförsändelse brutits vid valförrättningen,

förvissar sig ordföranden om att innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet,

att endast ett innerkuvert avlämnats för varje val samt att innerkuvert

ej är försett med obehörig märkning. Ordföranden lägger därefter ned

kuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att rösträtten

utövats.

Föreligger beträffande innerkuvert sådan brist eller felaktighet att det ej

kan läggas ned i valurnan, lägger ordföranden in det i ett särskilt kuvert

som tillslutes och överlämnas till ingivaren.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

17 §

Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall

användas sådana valkuvert som avses i 12 § samt särskilt ytterkuvert med

fönster. Centrala valmyndigheten bestämmer hur sådant ytterkuvert skall

vara beskaffat i övrigt.

Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren. Han skall därvid

överlämna sitt röstkort till denne. Innehar väljare, som vill rösta på

fartyg, ej röstkort men är han likväl berättigad att avlämna sin valsedel till

röstmottagaren, skall han i stället förete sin sjöfartsbok för denne. Finns ej

anledning antaga att väljaren är annan än den röstkortet eller sjöfartsboken

avser, överlämnar röstmottagaren till väljaren ett valkuvert för vart och ett

av de val vari välj aren är berättigad att deltaga.

Väljaren lägger i avskildhet för varje val in sin valsedel i ett valkuvert

utan att vika valsedeln. Väljaren överlämnar därefter kuverten till röstmottagaren.

Röstmottagaren förvissar sig om att väljaren överlämnat endast

ett valkuvert för varje val samt att valkuverten ej är försedda med obehörig

märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro valkuverten

i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast

ytterkuvertets fönster, samt tillsluter ytterkuvertet och omhändertager

detta. I samband härmed antecknas på en särskild förteckning väljarens

namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräkning för

den valkrets väljaren tillhör. Formulär till förteckning fastställes av centrala

valmyndigheten.

När väljare röstar på fartyg utan att inneha röstkort, skall i ytterkuvertet

i stället för röstkort läggas in ett särskilt adresskort, som röstmottagaren

upprättar enligt formulär som centrala valmyndigheten fastställer.

Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall

väljaren vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga val han vill

deltaga i.

18 §

När valsedel inges genom väljarens make på postanstalt, hos utlandsmyndighet

eller på fartyg, skall väljaren vid anordnandet av valsedelsförsändelsen

ha förfarit på sätt som anges i 15 § andra stycket. Maken överlämnar

väljarens röstkort och valsedelsförsändelsen till röstmottagaren. Är försändelsen

i föreskrivet skick och tillsluten, lägger röstmottagaren i makens närvaro

in den i ett ytterkuvert av det slag som avses i 17 § första stycket tillsammans

med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets

fönster, samt itillsluter ytterkuvertet och omhändertager detta. I samband

därmed antecknas på den förteckning som avses i 17 § tredje stycket väljarens

namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräkning

för den valkrets väljaren tillhör.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

27

Röstsammanräkningen

19 §

Sammanräkningen av avgivna röster sker gemensamt för valen såvitt gäller

åtgärder som avses i andra och tredje styckena.

Ytterkuvert, som inkommit från röstmottagare, granskas. Finns skälig

anledning antaga, att ytterkuvert blivit öppnat efter tillslutandet, eller visar

sig flera ytterkuvert härröra från samma väljare eller har väljaren utövat

sin rösträtt vid valförrättningen, lägges dessa ytterkuvert åsido som ogilla.

Om väljare, för vilken upprättats särskilt adresskort enligt 17 § fjärde stycket,

ej är upptagen som röstberättigad i valdistrikt på den mantalsskrivningsort

som angivits på adresskortet, lägges ytterkuvertet också åsido som

ogillt. Detsamma gäller, om sådan väljare enligt uppgift på adresskortet är

upptagen i särskild röstlängd och uppgiften där om den valkrets vari han är

röstberättigad är felaktig.

Övriga ytterkuvert brytes, varefter valkuverten och valsedelsförsändelserna

uttages. Valkuverten lägges ned i urnor, en för vart och ett av valen.

I samband härmed antecknas i röstlängden vid väljarens namn att han

utövat sin rösträtt i valet. Valsedelsförsändelserna granskas, varvid tillses

att ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet samt att därå

är tecknad förklaring av väljaren och vittnesintyg i behörigt skick. Förekommer

icke skälig anledning antaga att försändelses ytterkuvert blivit efter

tillslutandet öppnat, brytes det. I annat fall lägges ytterkuvertet orubbat

åsido som ogillt. Innerkuvert, som ej är av föreskriven beskaffenhet eller

som är försett med obehörig märkning, lägges åsido som ogillt. Övriga innerkuvert

lägges ned i urnorna för de olika valen.

20 §i

Valsedel är ogill

1. om det på valsedeln finns något kännetecken, som uppenbarligen blivit

med avsikt anbragt där,

2. om valsedeln saknar partibeteckning eller

3. om valsedeln upptar mer än en partibeteckning.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller

valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning,

skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. De på valsedeln

upptagna namnen anses därvid som obefintliga.

21 §2

Namn på valsedel skall anses som obefintligt, om kandidaten ej är valbar

eller om det ej framgår vem som avses. Framgår ordningen mellan namn ej

1 Propositionens förslag upptar en annan 20 §, vilken utgått som obehövlig. Den har följande

lydelse: »Skall genom beslut, som träder i kraft den 1 januari 1971, kommun eller del av kommun

övergå till annat län, får centrala valmyndigheten meddela särskilda bestämmelser om

sammanräkningen av röster, som hänför sig till kommunen eller kommundelen.»

2 Paragrafen har fått ändrat nummer, eftersom 20 § i propositionens förslag utgått.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969

klart, skall namnen anses som obefintliga.

Framgår ej klart av valsedeln att visst namn avser endast val av särskild

efterträdare eller suppleant, skall namnet anses gälla själva valet.

Upptar valsedel flera giltiga namn än som är tillåtet enligt 5 §, skall det

eller de övertaliga namnen anses som obefintliga.

Upptar valsedel, som avses i 6 § tredje stycket, ej som första namn namnet

på någon som uppförts på den lista som omnämnes i angivna stycke,

skall samtliga namn på sedeln anses som obefintliga. Vid bedömningen av

vilket namn som är det första skall hänsyn icke tagas till namn som skall

anses som obefintligt enligt första stycket.

Särskilda bestämmelser

22 §i

De kuvert, som skall användas enligt denna lag, skall tillverkas endast

genom statsverkets försorg.

Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare på statsverkets bekostnad.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse tillställes på statsverkets

bekostnad valnämnder och röstmottagare för att hållas tillgängliga för väljarna.

Sådana kuvert skall på statsverkets bekostnad tillhandahållas även

parti, som är representerat i riksdagen.

Ytterkuvert, som avses i 17 §, tillställes röstmottagare på statsverkets

bekostnad.

Centrala valmyndigheten bestämmer närmare hur kuvert skall tillhandahållas.

23 §i

Skall val som förrättats enligt denna lag göras om, gäller bestämmelserna

i lagen även det nya valet.

24

Ett exemplar av denna lag skall finnas tillgängligt i vallokal och på post''

anstalt.

1 Paragrafen har fått ändrat nummer, eftersom 20 § i propositionens förslag utgått.

ESSELTE AB. STHLM 69

914613

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:411 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. May.ts ''proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto, m. m. j a1 i texten