Utlåtande i anledning av proposition med förslag till ändringar i vallagstiftningen jämte följdmotioner. Ärendet I detta utlåtande behandlas proposition nr lb8 med förslag till ändringar i vallagstiftningen samt de följdmotioner som väckts, nämligen 1) 1: 1099 och II: 1268
1969-12-09 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1969:50, Utlåtande i anledning av proposition med förslag till ändringar i vallagstiftningen jämte följdmotioner. Ärendet I detta utlåtande behandlas proposition nr lb8 med förslag till ändringar i vallagstiftningen samt de följdmotioner som väckts, nämligen 1) 1: 1099 och II: 1268
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
1
Nr 50
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av proposition med
förslag till ändringar i vallagstiftningen jämte följdmotioner.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas proposition nr lb8 med förslag till ändringar
i vallagstiftningen samt de följdmotioner som väckts, nämligen
1) 1: 1099 och II: 1268 (9 ep);
2) 1:1103 och II: 1273 (4 s);
3) I: 1104 och II: 127b (10 m + 3 ep + 3 fp);
4) II: 1277 (3 m);
5) 1:111b och II: 1292 (5 fp);
6) I: 1115 och II: 1290 (1 s + 1 fp);
7) I: 1116 och II: 1288 (3 s);
8) I: 1117 och II: 1291 (4 ep + 3 s + 3 fp + 2 m); samt
9) I: 1118 och II: 1289 (9 m).
De nummerbeteckningar på motionerna (1—9) som utsatts här kommer
att begagnas genomgående. De återkommer sålunda både i utskottets yttrande
och i utskottets hemställan. En förteckning över motionerna med
återgivande av samtliga motionärers namn och partitillhörighet samt alla
yrkanden återfinns i bilaga 1.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås förenklingar i det nuvarande valförfarandet i
syfte att trygga ett smidigt och snabbt genomförande av 1970 års samtidiga
val.
Enligt förslaget minskas antalet kuverttyper vid de samtidiga valen från
15 till 4. En ny, enhetlig typ av valkuvert med de två nedre hörnen avskurna
skall användas för alla valen. Genom att färgen på den i kuvertet inlagda
valsedeln — gul för riksdagsvalet, blå för landstingsvalet och vit för kommunfullmäktigvalet
— syns i kuverthörnen kan kuvertet lätt hänföras till
rätt val.
För valen skall få användas bara valsedlar av standardiserat format, som
tillhandahålls av statsverket antingen i färdigt skick eller i form av blanket1
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 saml. 2 avd. Nr 50
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
ter. Parti, som är eller genom valet blir representerat i den församling valet
gäller, skall få valsedlar gratis till ett antal som motsvarar för riksdagsvalet
fem gånger antalet röstberättigade i valkretsen samt för landstingsvalet och
kommunalvalet fem gånger antalet röstberättigade i resp. val.
Vid röstning med valsedelsförsändelse skall innerkuverten för de olika
valen läggas in i ett gemensamt ytterkuvert. Samma slag av ytterkuvert
skall användas både vid äkta makes röstning och vid sjukas m. fl. röstning.
Även vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg
skall användas gemensamt ytterkuvert. Detta är konstruerat som ett fönsterkuvert,
vari läggs, förutom valkuverten för de olika valen, väljarens röstkort.
Röstkortet placeras närmast ytterkuvertets fönster, så att dess uppgifter
kan läsas genom fönstret. Väljaren kan därigenom befrias från att
fylla i ytterkuvertet med motsvarande uppgifter.
Vidare föreslås vilkoren för att få poströsta uppmjukade. Var och en,
som är förhindrad att rösta i vallokal på valdagen, skall få rösta på postanstalt,
hos utlandsmyndighet eller på fartyg.
Möjligheterna till fartygsröstning föreslås vidgade. Sådan röstning skall
i princip kunna anordnas på varje fartyg som går i utrikes fart. Röstmottagning
på fartyg skall få börja redan 45 dagar före valdagen.
Förenklingar föreslås också i reglerna om valsedels ogiltighet. Enligt förslaget
slopas kravet på att valsedel skall innehålla giltigt namn för att godkännas.
Länsstyrelserna föreslås skola få börja röstsammanråkningen så snart
det är praktiskt möjligt och inte som nu behöva vänta därmed till åttonde
dagen efter valdagen.
Propositionens lagförslag
Tre lagförslag har framlagts:
1) lag om ändring i lagen (1920: 796) om val till riksdagen,
2) lag om ändring i kommunala vallagen (1930: 253),
3) lag om de allmänna valen den 20 september 1970.
Av dessa behöver med hänsyn till motionsyrkandena och utskottets förslag
endast 3) återges. Det återfinns i bilaga 3.
Lagen om val till riksdagen förkortas ValL, den föreslagna särskilda lagen
om 1970 års val SäL.
Frågor som upptagits i motionerna''
Elva olika sakfrågor har tagits upp i motionerna. Dessa anges i det följande
under särskilda rubriker, med återgivande av motionärernas huvudsynpunkter
samt erforderliga hänvisningar och upplysningar i övrigt. Under
varje rubrik har utsatts vilka motioner som upptar den behandlade frågan.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
3
Frågorna tas här i samma ordning som befunnits naturlig vid avfattningen
av utskottets yttrande.
Skall det obligatoriska uppehållet mellan kl. 11 och kl. 13 slopas i fråga
om 1970 års val?
(Motionerna 3)
Lagtext: 11 § SäL. Motiv: prop. s. 71. Departementschefen anför:
För att trygga att de samtidiga valen skall kunna genomföras smidigt med
en enda valdag föreslår jag att regeln om obligatoriskt uppehåll i valförrättningen
mellan kl. 11 och 13 slopas. Detta har föreslagits av valtekniska
utredningen, och förslaget har på något enstaka undantag när godtagits av
remissinstanserna.
Motionärerna anför:
Genom detta förslag frångår propositionen vedertagen ordning och bryter
mot regeln att ingen verksamhet, som inte är absolut nödvändig, bör ske under
högmässotid. Emellertid förefaller det fortfarande både onödigt och
olämpligt att valförrättningen skall fortgå hela söndagen, ty endast på ett
fåtal platser torde anströmningen av väljare vara så stor att valet kan behöva
pågå tretton timmar i sträck. Givetvis kan man finna någon, som vållas
olägenhet genom att lokalerna stängs två timmar mitt på dagen, men flertalet
av de röstande har inga hinder av det. Om valförrättningen sker oavbrutet
hindras däremot många valförrättare från att deltaga i gudstjänst, t. ex.
på de platser där vallokalerna ligger långt från kyrkor, vilket är fallet i
många glesbygder. Dessutom torde de flesta valförrättare anse ett uppehåll
hälsosamt och värdefullt, även om de inte har någon religiös motivering.
Om middagsuppehåll 11—13 medges främjas valfriheten för dem som vill
besöka kyrkan. Det bör även betonas, att många ännu uppfattar arbete och
politisk verksamhet under högmässotid som kränkande mot Bibeln och
kristen sed och att stillheten under de två middagstimmarna på söndagen är
ett minimum av sabbatsro, som bör bevaras inte minst med tanke på en alltmer
påfrestande miljö av rolöshet och stress. Ett uppehåll mellan 11 och 13
är alltså av många skäl önskvärt, om valet skall äga rum på en söndag.
Skall vallokalerna stängas redan kl. 20 så att massmedias redovisning av
valresultaten kan ske tidigare?
(Motionerna 8 och 9)
Lagtext: 11 § SäL. Motiv: prop. s. 71. Jfr ovan om uppehållet mellan kl.
11 och kl. 13.
I motionerna 8) anförs i huvudsak:
Det är av vital betydelse att valresultaten snabbt kan förmedlas till väljarna.
Denna nyhetsförmedling sker via press, radio och TV. Av naturliga skäl
spelar dagspressens morgontidningar i detta sammanhang en avgörande roll.
Sedan länge har morgontidningarna fått kämpa med stora svårigheter när
det gällt att dagen efter valdagen kunna ge sina läsare tillfredsställande överblick
av valresultaten. Tidsmarginalen mellan vallokalernas stängning och
pressläggningen har varit knapp och ofta har tidningarna nödgats gå i press
med ofullständiga och som följd därav stundom felaktiga uppgifter om valutgången.
Detta är högst olyckligt eftersom radio och TV inte kan ersätta
allmänhetens behov av den redovisning som tidningarna kan lämna.
1* —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 50
4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
För att säkerställa att väljarna genom förmedling av dagspress, radio och
TV snabbare skall få tillgång till valresultaten vill vi föreslå att vallokalerna
generellt stängs senast kl. 20. Samtidigt bör länsstyrelserna kunna efter
framställning av valnämnderna bestämma att vallokalerna i förekommande
fall får stänga redan kl. 19.
Liknande synpunkter anförs i motionerna 9).
Skall 1970 års val förrättas på annan dag än söndag eller på två valdagar?
(Motionen 4)
Valtekniska utredningen har prövat frågan om en eller två valdagar. I sitt
betänkande SOU 1967: 27 förordade den tvådagarsval men i sitt betänkande
SOU 1969: 19 (se s. 70f och 85) stannade den för att valen borde hållas på en
valdag, vilken som hittills borde vara söndagen. Prop. innehåller inget uttalande
i frågan utan förutsätter, att någon ändring inte sker 1970.
Motionärerna anför bl. a. följande:
För både väljare och valförrättare torde en reform i denna riktning vara
värdefull. Mer än någonsin behöver samhället och medborgarna att en dag i
veckan präglas av stillhet, möjlighet till hemliv och familjegemenskap. Visserligen
sker de allmänna valen bara vart tredje år, men eftersom de innebär
en hela folkets aktivitet och rörelse, betyder deras förläggande till en
helgdag att det allmänna medvetandet påverkas i negativ riktning sett ifrån
god och kristen sed. Vårt ansvar för det framtida samhälls- och samfundslivet
kräver eftertanke och vilja till positiv insats på detta område. Ett försök
vid valet 1970 med vardag som valdag kan därför vara lämpligt.
Skall poströstning få ske med valsedelsförsändelse för sjuka m. fl.?
(Motionerna 7)
Reglerna om dessa valsedelsförsändelser infördes 1965 efter långvarigt
utredningsarbete, vid vilket huvudsvårigheten varit att konstruera ett från
valsäkerhetssynpunkt godtagbart system. Möjlighet till poströstning infördes
inte, eftersom ombudets inställelse i vallokalen innebär ett visst värde
från kontrollsynpunkt framför röstavlämning på postanstalt. Motionsyrkande
avstyrktes av KU, som bl. a. fann att erfarenheterna borde avvaktas,
och avslogs av riksdagen (KU 1965:40). Nya motioner har avstyrkts och
avslagits 1967 och våren 1969 (KU 1967: 37 och 1969: 12). Frågan tas inte
upp i prop.
Motionärerna anför i huvudsak:
För de sjuka, handikappade och äldre personer som vistas i hemmet och
vårdas där av t. ex. någon anhörig kommer ombudsröstning att föreligga
även vid 1970 års val, då någon ändring i gällande regler icke föreslås i proposition
nr 148. I de fall däremot då väljaren vistas å annan ort än där han
är röstberättigad är möjligheterna till ombudsröstning synnerligen begränsade,
enär valförsändelsen skall avlämnas i den vallokal inom valdistriktet,
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
5
där vederbörande är upptagen i röstlängden. Om t. ex. en äldre person
p. g. a. sjukdom vistas hos och vårdas av anhöriga boende på annan ort och
väljaren p. g. a. sjukdom ej kan utnyttja poströstning måste någon av hans
anhöriga eller hans vårdare på valdagen resa till väljarens ort och i vallokalen
avlämna dennes valförsändelse. Möjlighet att genom ombud rösta på
postanstalt föreligger nämligen icke för denna grupp.
Tillgången på platser på ålderdomshemmen är liksom antalet vårdplatser
för långvarigt sjuka och handikappade begränsade. Av denna anledning vistas
många äldre och sjuka personer hos anhöriga och vårdas av dessa. Urbaniseringsprocessen
och den därav följande omflyttningen har fått till
följd att det är ganska vanligt att den sjuke eller gamle vistas hos anhöriga,
som bor på annan ort. Det synes därför i allra högsta grad angeläget att
även denna grupp bereds möjlighet att genom ombud avlämna sin röst på
postanstalt på samma sätt som äkta make äger rätt att med äktamakefullmakt
poströsta.
Skall valkuverten avlämnas öppna eller slutna?
(Motionerna 5 och 9)
Prop. s. 63. Departementschefen anför:
De valkuvert som används nu är förhållandevis små, vilket medför att
valsedlarna i många fall måste vikas. Om man går över till ett system där
valsedlarna inte skall få vikas, måste kuverten göras större. Från tillverkar - sidan har upplysts att det inte finns tekniska resurser för att till 1970 års
val framställa tillräckligt antal valkuvert av en större typ, om kuverten som
nu är fallet skall vara försedda med snöre, som gör det möjligt att i ett
handgrepp öppna ett flertal kuvert. Det är därför nödvändigt att avstå från
snören i kuverten, om tanken med enhetskuvert skall genomföras. Å andra
sidan är det angeläget att öppnandet av kuverten efter röstningens slut kan
genomföras snabbt. Tanken har därför kommit upp att avstå från kravet
att valkuverten skall vara tillslutna. Undersökningar hos kuverttillverkare
visar att det är möjligt att framställa ett kuvert som inte skall tillslutas
men som likväl på ett helt tillfredsställande sätt skyddar valhemligheten.
Kuvertet bör i likhet med de kuvert som används vid utsändandet av postgirots
kontobesked vara försett med hög rygg och rak klaff. Med en sådan
utformning av kuvertet ligger valsedeln stadigt i kuvertet och det är inte
någon risk för att valsedeln faller ur kuvertet genom någon oavsiktlig åtgärd
från väljarens eller valförrättarens sida. Att kuverten inte skall tillslutas
innebär dessutom en inte föraktlig förenkling i röstningsproceduren
för väljaren genom att han slipper att klistra igen de tre valkuverten. Effekten
av att kuverten inte tillsluts bör därför bli inte bara att arbetet vid den
preliminära sammanräkningen underlättas utan även att röstningen går
snabbare. Jag föreslår alltså att för de samtidiga valen år 1970 används valkuvert
som utformas i enlighet med vad jag nu har sagt.
Motionärerna anför väsentligen att avlämnande av öppna kuvert kan
uppfattas som en risk för valhemligheten och att det särskilt vid röstning
med valsedelsförsändelser är angeläget att innerkuverten kan tillslutas.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Utformningen av regeln om valsedels ogiltighet vid märkning
(Motionerna 5)
Lagtext: 21 § SäL. Jfr 79 § ValL. Avfattningen är densamma. Någon ändring
i nuvarande regel föreslås inte.
Motionärerna anför:
I 21 § (SäL) föreskrives att valsedel bl. a. är ogill »om det på valsedeln
finns något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt anbragt där».
Innebörden i denna bestämmelse synes något oklar. Enligt tidigare ordning
då över huvud taget strängare ogiltighetsregler gällde, ogiltigförklarades
även sådana valsedlar där märkningen uppenbarligen inte var av den karaktären
att valsedeln kunde identifieras. Exempel på sådana märkningar är att
ett namn understrukits eller förbockats — även om det kan förutsättas att
sådana märkningar i viss mening gjorts med avsikt, torde de vara så vanligt
förekommande, att ingen kan genom en sådan märkning otillbörligen kontrollera
hur någon röstat. Valsedlar bör ogiltigförklaras endast då så är
oundgängligen nödvändigt. Detta torde också vara en strävan som återfinns
i propositionen. Därför bör 21 § förtydligas eller kompletteras så att det
framgår att med sådan märkning som medför ogiltighet inte avses sådan
märkning som uppenbarligen gjorts utan avsikt att ge valsedeln ett identifierbart
kännetecken.
Skall numrering av kandidater på valsedel vara obligatorisk?
(Motionerna 5)
Lagtext: 6 § SäL. Motiv: prop. s. 78. Departementschefen anför:
I denna paragraf bör tas upp bestämmelser, som ersätter reglerna i 59 §
fjärde stycket ValL och 24 § KVL om rak resp. spaltad valsedel. Med de
standardiserade valsedelsblanketter som skall användas kan det finnas behov
av att anordna namnen på valsedel något annorlunda än som följer av
de regler som nu gäller. Sålunda kan det visa sig ändamålsenligt att använda
även blankettens baksida. Huvudsaken är att namn tas upp på valsedel på
sådant sätt att det framgår tydligt dels huruvida namnet gäller själva valet
eller val av efterträdare eller suppleant, dels vilken ordning som skall gälla
mellan olika namn. För det senare ändamålet bör det föreskrivas att, som
valtekniska utredningen har föreslagit, kandidatnamnen skall numreras i
löpande följd. Har någon kandidat två efterträdare eller suppleanter, bör
ordningen mellan dem anges genom att »a)» resp. »b)» sätts ut vid deras
namn tillsammans med kandidatens ordningsnummer. En rekommendation
av denna innebörd bör också tas in i paragrafen.
Motionärerna anför:
I 6 § SäL föreskrivs att om valsedel upptar mer än ett kandidatnamn skall
namnen förses med nummer, som utvisar ordningen mellan namnen. Tidigare
har det såväl då det gällt s. k. raka listor, som listor som upptagit särskilda
efterträdare varit möjligt att klargöra ordningsföljden utan att nummer
har behövt utsättas. Risk finns för att väljare kommer att missuppfatta
numren så att de tror att de genom att ändra numren framför vissa namn
kan ändra den ordning i vilken kandidaterna inväljs och de gör sådana änd
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
7
ringar på ett sådant sätt att valsedlarna blir ogiltiga enligt 21 §. Under alla
omständigheter torde skäl saknas för att införa en tvingande bestämmelse
om att kandidaterna skall förses med nummer, varför 6 § bör ändras så att
partierna själva får avgöra om de önskar sätta ut nummer för att markera
ordningen mellan kandidaterna.
Vem skall få betalt för valsedelskostnader?
(Motionerna 9)
Lagtexl: 8 § SäL. Motiv: prop. s. 65. Departementschefen anför:
Parti, som är eller blir representerat i den församling valet gäller, skall
gratis få valsedlar/val sedelsblanketter upp till ett antal som motsvarar fem
gånger antalet röstberättigade, i fråga om riksdagsval, i valkretsen och, i
fråga om annat val, i valet. Beställer parti, som är representerat i ifrågavarande
församling, större antal valsedlar/valsedelsblanketter, får partiet
i efterhand erlägga betalning för det överskjutande antalet. Blir parti, för
vars valsedlar/valsedelsblanketter erlagts förskott, genom valet representerat
i ifrågavarande församling, betalas förskottet tillbaka i den mån inte
gränsen för vad partiet har rätt att erhålla gratis överskrids därigenom. Efter
samma princip sker återbetalning av förskott, när beställning gjorts av annan
än behörig företrädare för partiet, dvs. när det har varit fråga om en
spränglista. Frågan huruvida återbetalning skall ske blir här beroende av
om partiet utnyttjat sin gratiskvot. Återbetalning skall alltid ske till partiet
oavsett vem som har erlagt förskottet.
1 motionerna anförs:
I propositionen regleras vidare hur beställning av valsedlar skall ske. Om
blanketter till valsedlar betalats i förskott när en s. k. »spränglista» användes
och valets resultat medför att listan erhåller mandat skall ev. återbetalning
ske till partiet oavsett vem som erlagt förskottet. Det synes oss rimligt
att varje återbetalning sker till resp. beställare som erlagt förskottslikvid.
Indelningsändring kan medföra att vissa väljare får rösta i ett län i kommunalvalen
och i ett annat i riksdagsvalet in. in.
(Motionerna 1, 2 och 5)
Frågeställningen preciseras på följande sätt i motionerna 2):
Om t. ex. en väljare bor i en kommun, som på grund av ändring i länsindelningen
skall föras över till ett annat län fr. o. m. den 1 januari 1971,
kommer väljaren att i fråga om landstingsvalet och de primär kommunala
valen tillhöra det nya länet, medan han i fråga om riksdagsvalet fortfarande
tillhör det gamla länet. Detta beror på att enligt vallagen en ändring av
länsdelningen inte påverkar valkretsindelningen vid riksdagsval förrän ändringen
av länsindelningen har trätt i kraft. I fråga om landstingsvalen och
de primärkommunala valen slår däremot ändringen igenom redan vid val,
som äger rum före ikraftträdandet men som avser endast tid efter detta.
Den nu beskrivna situationen har i fråga om den definitiva sammanräkningen
av rösterna på länsstyrelsen uppmärksammats i propositionen, som
innehåller en regel om att centrala valmyndigheten får ge särskilda bestämmelser
om sammanräkningen i dessa fall (20 § lagen om valen den
20 september 1970). Emellertid har man därmed inte löst de komplikationer
som kan uppstå för väljarna och för partiorganisationerna, när en kom2*
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 50
8 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
mun skall i riksdagsvalshänseende hänföras till ett län samt i landstingsvals-
och primärkommunalvalshänseende till ett annat. Om inte särskilda
regler införs, kommer väljarna i dessa fall att vid landstingsvalet få använda
valsedlar, som avser landstinget i det nya länet, medan de för riksdagsvalet
skall använda valsedlar för det gamla länet. En motsvarande situation
kan uppkomma, när en ändring i kommunindelningen berör en kommun
på sådant sätt att den flyttas över från en riksdagsvalkrets till en annan
inom samma län, t. ex. när en kommun i Malmöhus län läggs samman
med en stad som ingår i fyrstadskretsen.
Motionärerna framhåller att, om indelningsändringarna får påverka riksdagsvalkretsarnas
omfattning, de även bör beaktas vid fördelningen av de
fasta valkretsmandaten. Denna skall enligt 30 § 2 mom. ValL vara bestämd
före den 1 april. Den kan utan olägenhet uppskjutas en månad. Indelningsändringarna
kan i praktiken bli klara före den 1 maj, men någon lagregel
finns inte.
Motionerna 1) och 5) har samma syfte.
Skall centrala valmyndigheten vara skyldig att omedelbart göra eu preliminär
mandatfördelning?
(Motionerna 5)
I samband med den partiella författningsreforinen 1968 infördes ett inom.
2 i 69 § ValL av följande lydelse:
2. På grundval av de underrättelser som inkomma från valdistrikten
fördelar centrala valmyndigheten preliminärt mandaten i riksdagen enligt
bestämmelserna i riksdagsordningen och offentliggör resultatet av fördelningen.
Motionärerna anför:
Enligt propositionen kommer poströstningen att pågå fram till och med
valdagen. Detta medför att 69 § vallagen där centrala valmyndigheten
åläggs en omedelbar preliminär mandatfördelning inte längre torde vara
tillämplig med hänsyn till att vad där stadgas torde grunda sig på tidigare
förslag om att poströstningen skulle avslutas före valdagen och således
poströsterna kunna medräknas. Det synes mindre lämpligt att göra en
preliminär officiell mandatfördelning på grundval av ett som man vet ofullständigt
och ofta missvisande valresultat.
Skall poströsterna sammanräknas kommunvis även för riksdagsvalet?
(Motionerna 5 och 6)
Poströsterna och övriga som inkommer från särskilda röstmottagare sammanräknas
enligt 77 § ValL endast valkretsvis. Stadgandet berördes inte vid
reformerna förra året och inte heller av propositionens förslag.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
9
I motionerna 6) anförs i huvudsak:
Det faktum att poströsterna vid riksdagsval endast redovisas valkretsvis
verkar allvarligt försvårande för den analys av valresultaten som görs inom
statsvetenskapen, i massmedia och i de politiska partierna. För denna är
det önskvärt att för så små enheter som möjligt få resultat som är jämförbara
från val till val. Den minsta enhet där detta är möjligt är nu riksdagsvalkretsen,
eftersom resultatet för mindre enheter endast redovisas
utan poströster, och andelen poströster varierar kraftigt från val till val.
Andelen poströster tenderar naturligt nog att stiga allteftersom möjligheten
till poströstning utsträckes. Man kan inte utan vidare anta att den
partimässiga sammansättningen av poströsterna är konstant från val till
val eller att den avspeglar sammansättningen av i vallokal avgivna rösterna.
Därför vore det önskvärt att för de minsta enheterna, valdistrikten, få en
redovisning av poströsternas partimässiga fördelning och därmed för det
totala röstetalet för varje parti inom distriktet. Mot detta kan anföras att
ett sådant förfarande skulle innebära en fara för valhemligheten eftersom
antalet poströster i vissa valdistrikt är mycket lågt. Denna invändning har
fog för sig.
Nästa steg är då en redovisning kommunvis, eller om kommunen är
uppdelad i valkretsar, för varje valkrets inom kommunen. Här torde samma
invändning inte kunna göras, eftersom poströsternas fördelning i
kommunalvalet ändå måste göras kommunvis resp. valkretsvis inom kommunen.
Vi föreslår därför att poströsterna fr. o. in. 1970 års val redovisas på
detta sätt även i riksdagsvalet. En fördel härmed vore att man då också
fick underlag för jämförelser mellan utfallen i samtidiga kommunalval
och riksdagsval, vilket annars inte blir fallet. Självfallet bör då också landstingsvalet
redovisas med samma grad av noggrannhet.
Liknande synpunkter anförs i motionerna 5).
Utskottet
Mot bakgrund av att en övergång till ett nytt valtekniskt system, som bygger
på användande av maskinella hjälpmedel, visat sig inte vara möjlig att
genomföra till de allmänna valen 1970 föreslås i propositionen förenklingar
i det nuvarande valförfarandet för att trygga ett smidigt och snabbt genomförande
av dessa val. Förslagen avser bl. a. minskning av antalet kuverttyper,
införande av valsedlar av standardiserat format, förenkling av röstningen
med valsedelsförsändelse, utvidgade möjligheter till poströstning
samt förenkling i reglerna om valsedels ogiltighet.
Utskottet har funnit sig kunna i allt väsentligt lämna jnopositionens
förslag utan erinran. Oaktat den planerade större valtekniska reformen inte
kunnat genomföras, synes de praktiska problem, som är förenade med 1970
års allmänna val, kunna bemästras.
Vid prövningen av de förslag, som förts fram i motionerna, måste det
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
beaktas, att 1970 års val, trots de väsentliga tekniska förenklingar som föreslås
i propositionen, ändock blir förenade med praktiska problem. Det är
inte möjligt att genomföra ändringar eller ytterligare reformer som kan
öka dessa problem.
I motionerna 3), 8) och 9) bär föreslagits begränsningar i den tid, under
vilken vallokalerna skall hållas öppna. Motionerna 3) avser att det obligatoriska
uppehållet mellan kl. 11 och kl. 13 skall bibehållas även vid 1970
års val. De andra motionerna avser att vallokalerna skall stängas kl. 20 för
att sammanräkningen och rapporteringen av valresultaten genom massmedia
skall kunna ske tidigare. Av nyss anförda skäl finner sig utskottet böra
avstyrka dessa förslag. Det synes sålunda inte tillrådligt att inskränka tiden
för valförrättningen i förhållande till vad som föreslagits i propositionen.
Motionen 4) avser, att valen inte skall hållas på en söndag eller att de
skall förrättas på två dagar. Av samma skäl som nyss anförts avstyrker utskottet
även denna motion. Utskottet hänvisar även till valtekniska utredningens
överväganden i dessa frågor.
Utskottet kan inte heller tillstyrka, att den i motionerna 7) väckta frågan
om poströstning med valse delsförsändelse för sjuka m. fl. tas upp i detta
sammanhang. Utskottet hänvisar till sina ovan nämnda tidigare utlåtanden i
detta ämne. Frågan torde få prövas under valtekniska utredningens fortsatta
arbete.
En viktig nyhet som föreslås i propositionen är att valkuvert inte skall
behöva tillslutas. Förslaget skall ses mot bakgrunden, att det enligt en tidigare
lämnad uppgift inte skulle vara möjligt att i tid till 1970 års val tillverka
kuvert av hittillsvarande typ och av erforderlig storlek. Det framhålls
emellertid också, att fördelar kan vinnas genom att öppna kuvert används
och att ett betryggande skydd för valhemligheten kan upprätthållas. I motionerna
5) och 9) anförs betänkligheter med hänsyn till det angelägna i att
väljarna känner sig trygga för att valhemligheten bevaras. Under ärendets
handläggning har ett nytt, positivt besked lämnats om möjligheterna att tillverka
tillslutbara kuvert. Det har utlovats att sådana, av erforderlig storlek
och försedda med snören, skall kunna tillhandahållas före 1970 års val. I
detta läge finner utskottet alt det är ofrånkomligt att begagna kuvert som
väljarna kan tillsluta. Någon skyldighet att tillsluta kuverten bör dock inte
föreskrivas. Att ett kuvert avlämnats i helt eller delvis icke tillslutet skick
bör sålunda inte få föranleda att valsedeln kasseras. Under denna förutsättning
är någon ändring i det framlagda lagförslaget inte erforderlig. Föreskrifter
om att valkuverten skall vara av sådan beskaffenhet, att de kan tillslutas,
kan utfärdas med stöd av 12 § SäL. Härigenom tillgodoses syftet med
de nämnda motionerna.
Reglerna om valsedels ogiltighet har även aktualiserats på annat sätt genom
motionerna 5). Dessa vänder sig mot avfattningen av föreskriften om
ogiltighet vid märkning i den föreslagna 21 § SäL. Denna innebär emellertid
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969 11
ingen ändring i förhållande till den regel som nu gäller. Med hänsyn härtill
och till att ogiltighetsreglerna torde komma att påverkas väsentligt av valtelcniska
utredningens slutliga förslag, som kommer att tillämpas 1973, finner
utskottet inte skäl att nu föreslå någon jämkning i den berörda föreskriften.
Motionerna 5) vänder sig även mot den föreslagna regeln om att kandidatnamnen
på valsedlarna skall vara numrerade. Det förordas att numrering
inte skall vara obligatorisk. Utskottet hänvisar till vad departementschefen
och valtekniska utredningen anfört på denna punkt. Numreringen underlättar
för både väljarna och valmyndigheterna. På grund härav och då i stort
sett bara valsedlar, som tillhandahållits av statsverket, kommer att begagnas
tinner utskottet inte anledning att föreslå någon ändring på denna punkt.
Motionerna 9) tar upp frågan om vem som skall få ersättning för valscdelskostnad
som utlagts för särlistor. De synpunkter, som anförts i propositionen
och av motionärerna, har återgetts i det föregående. Utskottet
ansluter sig till departementschefens överväganden och avstyrker sålunda
motionerna.
Motionerna 1), 2) och 5) har fäst uppmärksamheten på vissa problem,
som kan uppkomma till följd av att vissa ändringar i läns- och kommunindelningen
slår igenom i kommunalvalen men inte i riksdagsvalet. Frågeställningen
har preciserats ovan. Utskottet ansluter sig till motionärernas
uppfattning, att en ändring bör vidtas i ValL, så att väljare inte kommer att
få rösta i annan riksdagsvalkrets än den, inom vilken han röstar i de kommunala
valen. I motionerna 2) föreslås att ändringar på denna punkt kombineras
med en ändring av bestämmelsen om den tidpunkt, då antalet fasta
mandat i valkretsarna senast skall vara fastställt. Utskottet tillstyrker
motionernas förslag om att fördelningen skall vara bestämd till utgången
av april månad. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att beslut om sådana
indelningsändringar, som det här är fråga om, fattas i sådan tid, att
de kan beaktas vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten för valkretsarna.
Utskottets förslag innebär, på sätt förutsatts i motionerna 2), ändringar
i 30 § ValL och övergångsbestämmelserna till ValL samt att den
föreslagna 20 § SäL utgår som onödig.
Enligt en bestämmelse som infördes i 69 § ValL i samband med den partiella
författningsreformen skall centrala valmyndigheten göra en preliminär
mandatfördelning för riksdagsvalet på grundval av de underrättelser
som kommer in från valdistrikten. I motionerna 5) framhålls att en sådan
fördelning har värde endast om poströsterna kan räknas med. Detta blir
nu inte möjligt. Motionärerna anser därför, att centrala valmyndigheten inte
bör vara skyldig att göra en preliminär mandatfördelning. Utskottet instämmer
med motionärerna och föreslår att ifrågavarande bestämmelse i 69 §
ValL upphävs.
Slutligen har i motionerna 5) och 6) hemställts om att poströsterna skall
12 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
sammanräknas kommunvis åven för riksdagsvalet. Det anförs att en sådan
redovisning skulle medföra stora fördelar från valanalytisk synpunkt. Utskottet
delar uppfattningen, att det vore av ett betydande intresse att få en
sådan fördelning av poströsterna. Samtidigt får det emellertid beaktas att
ett merarbete åläggs sammanräkningsmyndigheterna. Utskottet är därför
inte berett att tillstyrka, att någon skyldighet föreskrivs att verkställa sammanräkningen
kommunvis. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl.
Maj :t beaktar det framförda önskemålet och noga prövar möjligheterna att
tillgodose det.
En redaktionell jämkning bör göras i den föreslagna 13 § SäL.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen
1) förklarar motionerna I: 1114 och II: 1292 (nr 5) samt
I: 1118 och II: 1289 (nr 9) i vad de avser frågan, om valkuvert
skall kunna tillslutas av väljaren, besvarade med vad
utskottet anfört i denna fråga;
2) avslår motionen II: 1277 (nr 4; annan valdag eller
två valdagar);
3) avslår motionerna I: 1116 och II: 1288 (nr 7; poströstning
med valsedelsförsändelse för sjuka m. fl.);
4) i anledning av det i proposition nr 148 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen om val till riksdagen samt
motionerna I: 1099 och II: 1268 (nr 1), I: 1103 och II: 1273
(nr 2) samt I: 1114 och II: 1292 (nr 5) i motsvarande del
för sin del antar utskottets förslag i bilaga 2;
5) i anledning av det i proposition nr 148 framlagda förslaget
till lag om de allmänna valen den 20 september 1970
a) med avslag på motionerna I: 1118 och II: 1289 (nr 9)
i vad de avser ersättning för valsedelskostnader, antar 8 § i
förslaget;
b) med avslag
dels på motionerna I: 1104 och II: 1274 (nr 3; uppehåll
kl. 11—12),
dels på motionerna I: 1117 och II: 1291 (nr 8) samt
I: 1118 och II: 1289 (nr 9) i vad de avser tidigare stängning
av vallokalerna,
antar 11 § i förslaget;
c) i anledning av motionerna I: 1103 och II: 1273 (nr 2)
och med avslag på motionerna I: 1114 och II: 1292 (nr 5) i
motsvarande delar antar förslaget i övrigt med de ändringar
som framgår av bilaga 3;
6) antar det i proposition nr 148 framlagda förslaget till
lag om ändring i kommunala vallagen; samt
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
13
7) i anledning av motionerna I: 1115 och II: 1290 (nr 6)
ävensom I: 1114 och II: 1292 (nr 5) i motsvarande del tillkännager
för Kungl. Maj :t som sin mening vad utskottet
anfört om sammanräkning kommunvis av poströster i riksdags-
och landstingsvalen 1970.
Stockholm den 9 december 1969
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sörlin (s), Hernelius (m), Svenungsson
(m), Nyquist (s), Norberg (s), Richardson (fp) och Axel Georg Pettersson
(ep); samt
från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),
Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Wennerfors (m), fru Thunvall
(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Nelander (fp) och Jonsson
i Mora (fp).
Reservationer
1) i fråga om ersättning för valsedelskostnader av fru Segerstedt Wiberg
(fp) samt herrar Hernelius (m), Svenungsson (m), Richardson (fp), Wennerfors
(m) och Nelander (fp) som anfört:
Vi anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 9) i vad dessa avser
återbetalning av förskott för valsedelskostnader. Sådan återbetalning skall
ske när en på valsedeln upptagen kandidat blivit vald. Enligt utskottsmajoritetens
mening skall i händelse sådant förskott erlagts av annan än behörig
företrädare för parti återbetalning likafullt ske till partiet. Vi anser att det
skulle strida mot allmänna rättsprinciper, om ett parti på detta sätt finge
göra obehörig vinst. I stället bör återbetalning ske till den som kan styrka,
att han verkställt inbetalningen i fråga. Vi anser därför att utskottet bort
hemställa under punkten 5 a),
att riksdagen med bifall till motionerna I: 1118 och
II: 1289 (nr 9) i vad de avser ersättning för valsedelskostnader
besluter att 8 § lagen om de allmänna valen den 20 september
1970 skall ha följande lydelse:
14
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Om parti — ■— — vid valet.
Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts
för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter kostnadsfritt
vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet
valsedelsblanketter som partiet erhåller kostnadsfritt därigenom ej kommer
att överstiga, i fråga om val till riksdagen, fem gånger antalet röstberättigade
i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger antalet röstberättigade
vid valet. Belopp som återbetalas tillställes den som erlagt förskottet.
2) i fråga om uppehåll i valförrättningen kl. 11—kl. 12 av herrar Svenungsson
(m), Larsson i Luttra (ep), Boo (ep), Nelander (fp) och Jonsson
i Mora (fp) som anfört:
Enligt vår mening har starka skäl anförts i motionerna 3) för att behålla
ett obligatoriskt uppehåll i valförrättningen även vid 1970 års val. Detta är
motiverat både av religiösa skäl och av allmän hänsyn till valförrättarna.
Med hänsyn till de särskilda praktiska problem som uppkommer 1970 framstår
det emellertid som påkallat att förkorta det hittillsvarande två timmar
långa uppehållet till en timme, lämpligen mellan kl. 11 och kl. 12. Vi anser
därför att utskottet bort hemställa under punkten 5 b),
att riksdagen i anledning av motionerna I: 1104 och
II: 1274 (nr 3) besluter att anta 11 § lagen om de allmänna
valen den 20 september 1970 enligt propositionens förslag
med ändringen att i andra stycket första meningen tillfogas
orden »med ett uppehåll mellan klockan 11 och 12».
3) i fråga om stängning av vallokalerna kl. 20
dels av fru Segerstedt Wiberg (fp) samt herrar Hernelius (m) och Wennerfors
(m) som anfört:
Enligt vår mening har starka skäl anförts i motionerna 8) och 9) för att
vallokalerna bör stängas redan kl. 20. Därigenom åstadkoms att sammanräkningen
och rapporteringen av valresultatet genom massmedia kan ske
tidigare, vilket är av betydande allmänt intresse. Vi är fullt medvetna om
att 1970 års val blir förenat med praktiska problem men anser, att en sådan
mindre förkortning av tiden för valförrättningen som vi förordar kan genomföras
utan några avgörande olägenheter. Vi anser därför att utskottet
bort hemställa under punkten 5 b),
att riksdagen med bifall till motionerna I: 1118 och
II: 1289 (nr 9) i förevarande del samt i anledning av motionerna
I: 1117 och II: 1291 (nr 8) besluter att 11 § lagen om
de allmänna valen den 20 september 1970 skall ha följande
lydelse:
Valen förrättas gemensamt.
Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 20. Länsstyrelsen får
för viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
15
förrättas på andra tider. Härvid skall iakttagas att valförrättningen skall
pågå dels nnder minst två timmar mellan klockan 8 och 15, dels mellan
klockan 18 och 20.
dels av herrar Adamsson (s), Nelander (fp) och Jonsson i Mora (fp).
Om både reservationen 2) av herr Svenungsson m. fl. och reservationen 3)
av fru Segerstedt Wiberg m. fl. bifalls, får 11 § SäL följande lydelse:
Valen förrättas gemensamt.
Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 20 med ett uppehåll
mellan klockan 11 och 12. Länsstyrelsen får för viss ort efter framställning
av valnämnden bestämma att valen skall förrättas på andra tider. Härvid
skall iakttagas att valförrättningen skall pågå dels under minst två timmar
mellan klockan 8 och 15, dels mellan klockan 18 och 20.
16
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Bilaga 1
Motionärer och motionsyrkanden
1)
Is 1099 och II: 1268
Motionärer är i första kammaren herrar Ferdinand Nilsson, Svanström
och Andreasson (alla ep) samt i andra kammaren herrar Polstam, Dahlgren,
Andersson i Knäred, Jonasson, Stridsman och Persson i Heden (alla ep).
Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta sådana ändringar i proposition
1969: 148 att kommun eller kommundel, som från den 1 januari 1971
övergår till annat län, även för val till riksdagen kommer att tillföras valkrets
i det ’nya’ länet; samt
att lagtext i överensstämmelse härmed måtte av utskottet utformas».
2)
1:1103 och H: 1273
Motionärer är i första kammaren herrar Einar Eriksson och Palm (båda s)
samt i andra kammaren herrar Lindahl och Gadd (båda s).
Hemställan avser: »att riksdagen måtte
A. med ändring av den i prop. 1969: 148 föreslagna lagen om ändring i
lagen om val till riksdagen besluta att
1. 30 § lagen om val till riksdagen skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
30 §.
--valkretsar, nämligen:
1. För val — —
Stockholms stad:
2. Antalet fasta valkretsmandat i
valkretsarna fastställes av central
myndighet som Konungen bestämmer
(centrala valmyndigheten) före
utgången av mars varje år då ordinarie
val till riksdagen skall hållas.
Härvid tilldelas varje valkrets ett
mandat för varje gång som antalet
röstberättigade i valkretsen är jämnt
delbart med en trehundrationdel av
antalet röstberättigade i hela riket.
De fasta valkretsmandat, som härefter
återstå, tillföras valkretsarna i
ordning efter storleken av de överskott
som uppkommit vid nyssnämnda
fördelning. Mellan lika över skottstal
avgöres företrädet genom lottning.
--Övriga län.
2. Antalet fasta valkretsmandat i
valkretsarna fastställes av central
myndighet som Konungen bestämmer
(centrala valmyndigheten) före
utgången av april varje år då ordinarie
val till riksdagen skall hållas.
Härvid tilldelas varje valkrets ett
mandat för varje gång som antalet
röstberättigade i valkretsen är jämnt
delbart med en trehundrationdel av
antalet röstberättigade i hela riket.
De fasta valkretsmandat, som härefter
återstå, tillföras valkretsarna i
ordning efter storleken av de överskott
som uppkommit vid nyssnämnda
fördelning. Mellan lika överskottstal
avgöres företrädet genom lottning.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
17
Vid tillämpningen----------förbliva omyndig.
3. Påverkas valkretsindelningen
av beslut om ändring i länsindelningen
eller den kommunala indelningen,
vilket träder i kraft vid början
av året efter det då ordinarie val
till riksdagen hållits, skall i fråga om
val till riksdagen indelnings ändringen
beaktas redan från och med beslutets
dag.
2. övergångsbestämmelserna till nyssnämnda lag skall ha nedan angivna
lydelse.
(I prop. 1969: 148 föreslagen lydelse)
Denna
lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling. Före
den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelserna
dock tillämpas endast
i fråga om val för tid efter utgången
av år 1970 och vid upprättandet av
röstlängd år 1970.
(Här föreslagen lydelse)
Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling. Före
den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelserna
dock tillämpas endast
i fråga om val för tid efter utgången
av år 1970 samt vid upprättandet av
röstlängd och fastställandet av antalet
fasta valkretsmandat i valkretsarna
år 1970.
Tjänstgöringstiden för ------------år 1970.
B. besluta att 20 § i den i prop. 1969: 148 föreslagna lagen om valen den
20 september 1970 skall utgå samt att efterföljande paragrafer i lagen skall
erhålla ändrat nummer i enlighet därmed».
3)
1:1104 och II: 1274
Motionärer är i första kammaren herrar Svenungsson, Eskilsson, Karl
Pettersson, Ingvar Andersson, Sveningsson (alla m), Ferdinand Nilsson (ep)
och Österdahl (fp) samt i andra kammaren herrar Nilsson i Agnäs, Åkerlind,
Fridolfsson i Stockholm, Oskarson och Petersson i Gäddvik (alla m)
samt herrar Börjesson i Falköping, Persson i Heden (båda ep), Sellgren och
Nilsson i Lönsboda (båda fp).
Hemställan avser: »att riksdagen till Kungl. Maj :t framför sin åsikt att
vallokalerna hålles stängda mellan kl. 11 och kl. 13 vid de allmänna val, som
förrättas söndagen den 20 september 1970».
4)
II: 1277
Motionärer är herrar Nilsson i Agnäs, Petersson i Gäddvik och Åkerlind
(alla m) i andra kammaren.
18
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Hemställan avser: »att riksdagen till Kungl. Maj :t framför sin åsikt att de
allmänna valen 1970 förrättas i första hand på annan veckodag än söndag
och i andra hand på två på varandra följande veckodagar samt att en snabb
utredning företages, som framlägger förslag om valdag eller valdagar».
5)
1:1114 och II: 1292
Motionärer är i första kammaren herrar Alexanderson och Ernulf (båda
fp) samt i andra kammaren herrar Wiklund i Stockholm, Sterne och Hyltander
(alla fp).
Hemställan avser: »att riksdagen måtte uttala
1. att de kuvert som användes vid valen 1970 skall kunna av väljaren förseglas,
2. att sammanräkningen av poströsterna även i riksdagsvalet skall redovisas
kommunvis, samt
att riksdagen måtte besluta
1. att de föreslagna bestämmelserna angående valsedlars ogiltighet kompletteras
med en bestämmelse av innebörden att sådan märkning som uppenbarligen
gjorts utan avsikt att ge valsedeln ett identifierbart kännetecken
inte skall medföra ogiltighet,
2. att den föreslagna bestämmelsen om att kandidater skall förses med
nummer ersätts med en bestämmelse med innebörden att partier får förse
kandidater med nummer,
3. att de kommuner eller kommundelar som från den 1 januari 1971 överförs
till annat län i valhänseende tillförs det nya länet redan från valtillfället
i fråga om såväl landstings- som riksdagsvalet,
4. att centrala valmyndigheten inte skall åläggas en omedelbar preliminär
mandatfördelning,
5. att uppdraga åt vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext».
6)
1:1115 och II: 1290
Motionärer är i första kammaren herr Sten Andersson (s) och i andra
kammaren herr Roinanus (fp).
Hemställan avser: »att riksdagen uttalar att sammanräkningen av poströster
i riksdagsval och landstingsval bör ske på sådant sätt att en redovisning
kan ske kommunvis och i förekommande fall per valkrets inom kommunen».
7)
1:1116 och II: 1288
Motionärer är i första kammaren herrar Hansson och Björk (båda s)
och i andra kammaren herr Hugosson (s).
Hemställan avser: »att riksdagen vid behandling av proposition nr 148
måtte besluta att väljare, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller
hög ålder är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen, äger rätt att
genom ombud avlämna sin röst även på postanstalt, att uppdra åt vederbörande
utskott att utarbeta erforderlig lagtext».
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
19
8)
1:1117 och II: 1291
Motionärer är i första kammaren herrar Hernelius (m), Axel Andersson,
Lindblad (båda fp), Ernst Olsson (ep), fröken Mattson och herr Björk
(båda s) och i andra kammaren herrar Svensson i Eskilstuna (s), Josefson
i Arrie, Sjönell, Magnusson i Nennesholm (alla ep), Larsson i Umeå (fp)
och Regnéll (m).
Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta att 11 § i förslaget till
lag om de allmänna valen den 20 september 1970 skall erhålla föliande
lydelse.
11 s.
Valen förrättas gemensamt.
Valförrättningen skall pågå mellan kl. 8 och 20. Länsstyrelsen får för
viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall förrättas
på andra tider. Härvid skall iakttagas att valförrättningen skall pågå
dels under minst två timmar mellan kl. 8 och 15, dels mellan kl. 17 och
19».
9)
1:1118 och II: 1289
Motionärer är i första kammaren herrar Schött och Strandberg (båda m)
och i andra kammaren herrar Oskarson, Wachtmeister, Werner, Nilsson
i Agnäs, Krönmark, Lothigius och Nordstrandh (alla in).
Hemställan avser: »att riksdagen måtte antaga det vid proposition nr 148
fogade förslaget till lag om de allmänna valen den 20 september 1970 med
den ändringen att 8, 11 och 13 §§ erhåller följande lydelse.
8 §•
Om parti —--vid valet.
Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts
för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter kostnadsfritt
vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet
valsedelsblanketter som partiet erhåller kostnadsfritt därigenom ej kommer
att överstiga, i fråga om val till riksdagen, fem gånger antalet röstberättigade
i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger antalet röstberättigade
vid valet. Belopp som återbetalas tillställes den som erlagt förskottet.
11 §•
Valen förrättas gemensamt.
Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 20. Länsstyrelsen får
för viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall
förrättas på andra tider. Härvid skall iakttagas, att valförrättningen skall
pågå dels under minst två timmar mellan kl. 8 och 15, dels mellan klockan
18 och 20.
13 §.
När väljaren —--av valen.
Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna och lägger där för varje
val in sin valsedel i ett kuvert och tillsluter detsamma. Valsedel får ej vikas.
Väljaren överlämnar —- — — rösträtten utövats».
20
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Bilaga 2
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1920:796) om val till riksdagen
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1920: 796) om val till riksdagen,
dels att 47—50 §§ och 69 § 2 mom. skall upphöra att gälla,1
dels att 30, 33, 38—43, 45, 46, 51—52 a, 53 a, 53 c, 53 d, 53 j, 55 a, 56,
59 och 68 §§, 69 § 1 inom., 70, 72, 73, 75, 76, 83, 85 och 96 §§ skall ha nedan
angiven lydelse.2
(Nuvarande lydelse)
30
1. För val —- --- -—---— — -—
Stockholms stad; -------—-
2. Antalet fasta valkretsmandat i
valkretsarna fastställes av central
myndighet som Konungen bestämmer
(centrala valmyndigheten) före
utgången av mars varje år då ordinarie
val till riksdagen skall hållas.
Härvid tilldelas varje valkrets ett
mandat för varje gång som antalet
röstberättigade i valkretsen är
jämnt delbart med en trehundrationdel
av antalet röstberättigade i hela
riket. De fasta valkretsmandat, som
härefter återstå, tillföras valkretsarna
i ordning efter storleken av de
överskott som uppkommit vid nyssnämnda
fördelning. Mellan likaöverslcottstal
avgöres företrädet genom
lottning.
Vid tillämpningen —- — ----
(Utskottets förslag)
§•
valkretsar, nämligen:
---- -— övriga län.
2. Antalet fasta valkretsmandat i
valkretsarna fastställes av central
myndighet som Konungen bestämmer
(centrala valmyndigheten) före
utgången av april varje år då ordinarie
val till riksdagen skall hållas.
Härvid tilldelas varje valkrets ett
mandat för varje gång som antalet
röstberättigade i valkretsen är jämnt
delbart med en trehundrationdel av
antalet röstberättigade i hela riket.
De fasta valkretsmandat, som härefter
återstå, tillföras valkretsarna i
ordning efter storleken av de överskott
som uppkommit vid nyssnämnda
fördelning. Mellan lika överskottstal
avgöres företrädet genom
lottning.
----förbliva omyndig.
1 Ändring i förhållande till prop. = 69 § 2 mom. tillagt.
2 Ändring i förhållande till prop. = 30 § och 69 § 1 mom. tillagda.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
21
(Utskottets förslag)
3. Påverkas valkretsarnas omfattning
av beslut om ändring i länsindelningen
eller den kommunala indelningen,
vilket träder i kraft vid
början av året efter det då ordinarie
val till riksdagen hållits, skall i fråga
om val till riksdagen indelningsändringen
beaktas redan från och
med beslutets dag.
33, 38—43, 45, 46, 51—52 a, 53 a, 53 c, 53 d, 53 j, 55 a, 56, 59 och 68 §§ lika
med i proposition nr 148 föreslagen lydelse.
(Nuvarande hjdelse)
69 §.
1. Sedan valprotokollet upplästs
och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande,
förklaras valförrättningen avslutad.
Underrättelse om antalet valsedlar i
varje sådan grupp som avses i 68 §
3 mom. d) och om gruppens partibeteckning
lämnas genast till centrala
valmyndigheten.
Valförrättaren skall —-----
(Utskottets förslag)
69 §.
1. Sedan valprotokollet upplästs
och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande,
förklaras valförrättningen avslutad.
som värdepost.
70, 72, 73, 75, 76, 83, 85 och 96 §§
lydelse.
(Propositionens förslag)
Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling. Före
den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelserna
dock tillämpas endast
i fråga om val för tid efter utgången
av år 1970 och vid upprättandet av
röstlängd år 1970.
Tjänstgöringstiden för —---
lika med i proposition 148 föreslagen
(Utskottets förslag)
Denna lag träder i kraft dagen efter
den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling. Före
den 1 januari 1971 skall de nya bestämmelserna
dock tillämpas endast
i fråga om val för tid efter utgången
av år 1970 samt vid upprättandet av
röstlängd och fastställandet av antalet
fasta valkretsmandat i valkretsarna
år 1970.
---------år 1970.
22
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Bilaga 3
Förslag
till
Lag
om de allmänna valen den 20 september 1970
Härigenom förordnas som följer.
Allmän bestämmelse
1 §
Vid valen den 20 september 1970 till riksdagen samt av landstingsmän
och kommunfullmäktige gäller denna lag i stället för vad som i motsvarande
hänseenden gäller enligt lagen (1920: 796) om val till riksdagen och
kommunala vallagen (1930: 253).
Valsedlar
2 §
Till valsedlar skall användas särskilda blanketter, som tillhandahålles av
centrala valmyndigheten.
3 §
Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen
skall användas gula, för val av landstingsmän blå och för val av kommunfullmäktige
vita valsedlar.
4 §
På valsedel skall finnas partibeteckning.
Valsedel bör dessutom innehålla
1. namn på en eller flera kandidater,
2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning)
och
3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).
Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses.
Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens yrke eller titel samt
hemvist.
5 §
Antalet kandidatnamn på valsedel får vara
vid val till riksdagen högst fyra utöver antalet fasta valkretsmandat i valkretsen,
vid val av landstingsmän högst dubbelt så många som antalet mandat i
valkretsen, dock att antalet namn får vara tre om valkretsen har endast ett
mandat, samt
1 Ändring i förhållande till propositionens förslag förekommer i 13 f. 20 § har utgått och de
följande paragraferna omnumrerats.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
23
vid val av kommunfullmäktige högst dubbelt så många som antalet mandat
i kommunen eller, om denna är delad i valkretsar, i valkretsen.
På valsedel får också anges
vid val till riksdagen särskilda efterträdare,
vid val av landstingsmän särskilda suppleanter samt
vid val av fullmäktige i kommun, där suppleanter för fullmäktige icke
skall utses, särskilda efterträdare.
Upptar valsedel för val av landstingsmän särskilda suppleanter eller valsedel
för val av kommunfullmäktige särskilda efterträdare, får antalet kandidatnamn
på sedeln vara högst två utöver antalet mandat i valkretsen eller,
i fråga om kommun som ej är delad i valkretsar, i kommunen.
För varje kandidat får upptagas högst två efterträdare eller suppleanter.
6 §
Om valsedel upptar mer än ett kandidatnamn, skall namnen förses med
nummer som utvisar ordningen mellan namnen.
Namn på särskilda efterträdare eller suppleanter upptages på valsedel
så att det framgår klart att sådant namn ej avser själva valet. Efterträdareller
suppleantnamn bör förses med samma nummer som kandidatnamnet.
Om valsedel upptar två efterträdare eller suppleanter för samma kandidat,
bör ordningen mellan efterträdarna eller suppleanterna utmärkas genom
alt a) respektive b) utsättes vid deras namn.
Upptar valsedel för val till riksdagen partibeteckning, som uppförts på
den lista som avses i 56 § 3 mom. lagen (1920: 796) om val till riksdagen,
skall valsedeln som första namn upptaga namnet på kandidat, som uppförts
på listan under den partibeteckningen. Erinran härom skall utsättas
på nämnda lista.
7 §
Efter beställning tillhandahåller centrala valmyndigheten parti, som är
representerat i den församling valet gäller, blanketter till valsedlar till det
antal partiet önskar, om beställningen göres av behörig företrädare för
partiet.
Göres beställning av annat parti än som angivits i första stycket eller av
annan än den som är behörig företrädare för parti, tillhandahåller centrala
valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna
i förskott.
Dessutom skall i lokal där röstning äger rum tillhandahållas väljarna de
blanketter till valsedlar de behöver för röstningen.
8 §
Om parti är eller genom valet blir representerat i den församling valet
gäller, svarar statsverket för kostnaderna för blanketter till valsedlar för
partiet till ett antal som motsvarar, i fråga om val till riksdagen, fem gånger
antalet röstberättigade i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger
antalet röstberättigade vid valet.
24
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts
för parti, som är berättigat att erhålla valsedelsblanketter kostnadsfritt
vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet
valsedelsblanketter som partiet erhåller kostnadsfritt därigenom ej kommer
att överstiga, i fråga om val till riksdagen, fem gånger antalet röstberättigade
i valkretsen och, i fråga om annat val, fem gånger antalet röstberättigade
vid valet. Belopp som återbetalas tillställes partiet oavsett vem som erlagt
förskottet.
9 §
Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild
ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn, efterträdar-
eller suppleantnamn samt valkrets- och valbeteckning.
Centrala valmyndigheten bestämmer den sista dag då begäran som avses
i första stycket skall framställas för att valsedelsblanketter med tryck skall
kunna levereras senast den 31 juli 1970. För särskilda fall får bestämmas en
senare dag för sådan begäran och, om det behövs, även en senare dag för
leverans. Framställes begäran senare än den dag centrala valmyndigheten
bestämt, fullgöres leverans endast om det kan ske före valdagen och utan
att tidigare gjorda beställningar försenas.
10 §
Centrala valmyndigheten meddelar närmare anvisningar om hur valsedel
bör utformas samt bestämmer hur blanketter till valsedlar tillhandahålles.
Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i
ärende om tillhandahållande av blanketter till valsedlar.
Valens förrättande
11 §
Valen förrättas gemensamt.
Valförrättningen skall pågå mellan klockan 8 och 21. Länsstyrelsen får
för viss ort efter framställning av valnämnden bestämma att valen skall
förrättas på andra tider. Härvid skall iakttagas att valförrättningen skall
pågå dels under minst två timmar mellan klockan 8 och 15, dels mellan
klockan 19 och 21.
12 §
Vid valförrättningen skall användas särskilda valkuvert, som skall vara
så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att
valhemligheten röjes. Centrala valmyndigheten bestämmer hur valkuverten
skall vara beskaffade i övrigt.
13 §i
När väljaren kommer in i vallokalen erhåller han ett valkuvert för vart
och ett av valen.
1 I tredje stycket har »valförrättaren» i propositionens förslag bytts ut mot »ordföranden»
(kursiv.).
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
25
Väljaren uppsöker en av de avskilda platserna och lägger där för varje
val in sin valsedel i ett kuvert. Valsedel får ej vikas.
Väljaren överlämnar därefter personligen kuverten till ordföranden.
Därvid skall han uppge sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet
eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, den ort i riket där
han senast var kyrkobokförd. Ordföranden förvissar sig om att väljaren
är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att väljaren avlämnat endast
ett valkuvert för varje val samt att kuverten ej är försedda med obehörig
märkning. Ordföranden lägger därefter ned kuverten i valurnorna. I samband
härmed antecknas i röstlängden att rösträtten utövats.
14 §
Till valsedelsförsändelse skall användas särskilda valkuvert (innerkuvert)
och särskilt ytterkuvert. Innerkuvert skall vara så beskaffat att färgen på
inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemligheten röjes.
Centrala valmyndigheten bestämmer hur inner- och ytterkuvert skall vara
beskaffade i övrigt.
15 §
Väljare, som vill begagna sig av rätten att inge valsedel genom annan,
skall vid anordnandet av valsedelsförsändelsen förfara på sätt som anges i
denna paragraf.
Väljaren lägger för varje val själv frivilligt in sin valsedel i ett innerkuvert
utan att vika valsedeln. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in innerkuverten
i ytter kuvertet och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på
ytterkuvertet förklaring på heder och samvete att han anordnat valsedelsförsändelsen
på detta sätt.
Skall valsedel inges av annan än väljarens make, skall dessutom iakttagas
dels att även den som skall inge valsedelsförsändelsen skall närvara när
väljaren lägger in inner kuverten i ytterkuvertet,
dels att väljarens förklaring på heder och samvete på ytterkuvertet skall
innehålla tillika, att han är oförmögen att inställa sig i vallokalen för sitt
valdistrikt på grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder.
16 §
Sedan ytterkuvert till valsedelsförsändelse brutits vid valförrättningen,
förvissar sig ordföranden om att innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet,
att endast ett innerkuvert avlämnats för varje val samt att innerkuvert
ej är försett med obehörig märkning. Ordföranden lägger därefter ned
kuverten i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att rösträtten
utövats.
Föreligger beträffande innerkuvert sådan brist eller felaktighet att det ej
kan läggas ned i valurnan, lägger ordföranden in det i ett särskilt kuvert
som tillslutes och överlämnas till ingivaren.
26
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg
17 §
Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall
användas sådana valkuvert som avses i 12 § samt särskilt ytterkuvert med
fönster. Centrala valmyndigheten bestämmer hur sådant ytterkuvert skall
vara beskaffat i övrigt.
Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren. Han skall därvid
överlämna sitt röstkort till denne. Innehar väljare, som vill rösta på
fartyg, ej röstkort men är han likväl berättigad att avlämna sin valsedel till
röstmottagaren, skall han i stället förete sin sjöfartsbok för denne. Finns ej
anledning antaga att väljaren är annan än den röstkortet eller sjöfartsboken
avser, överlämnar röstmottagaren till väljaren ett valkuvert för vart och ett
av de val vari välj aren är berättigad att deltaga.
Väljaren lägger i avskildhet för varje val in sin valsedel i ett valkuvert
utan att vika valsedeln. Väljaren överlämnar därefter kuverten till röstmottagaren.
Röstmottagaren förvissar sig om att väljaren överlämnat endast
ett valkuvert för varje val samt att valkuverten ej är försedda med obehörig
märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro valkuverten
i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast
ytterkuvertets fönster, samt tillsluter ytterkuvertet och omhändertager
detta. I samband härmed antecknas på en särskild förteckning väljarens
namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräkning för
den valkrets väljaren tillhör. Formulär till förteckning fastställes av centrala
valmyndigheten.
När väljare röstar på fartyg utan att inneha röstkort, skall i ytterkuvertet
i stället för röstkort läggas in ett särskilt adresskort, som röstmottagaren
upprättar enligt formulär som centrala valmyndigheten fastställer.
Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall
väljaren vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga val han vill
deltaga i.
18 §
När valsedel inges genom väljarens make på postanstalt, hos utlandsmyndighet
eller på fartyg, skall väljaren vid anordnandet av valsedelsförsändelsen
ha förfarit på sätt som anges i 15 § andra stycket. Maken överlämnar
väljarens röstkort och valsedelsförsändelsen till röstmottagaren. Är försändelsen
i föreskrivet skick och tillsluten, lägger röstmottagaren i makens närvaro
in den i ett ytterkuvert av det slag som avses i 17 § första stycket tillsammans
med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets
fönster, samt itillsluter ytterkuvertet och omhändertager detta. I samband
därmed antecknas på den förteckning som avses i 17 § tredje stycket väljarens
namn samt den länsstyrelse som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets väljaren tillhör.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
27
Röstsammanräkningen
19 §
Sammanräkningen av avgivna röster sker gemensamt för valen såvitt gäller
åtgärder som avses i andra och tredje styckena.
Ytterkuvert, som inkommit från röstmottagare, granskas. Finns skälig
anledning antaga, att ytterkuvert blivit öppnat efter tillslutandet, eller visar
sig flera ytterkuvert härröra från samma väljare eller har väljaren utövat
sin rösträtt vid valförrättningen, lägges dessa ytterkuvert åsido som ogilla.
Om väljare, för vilken upprättats särskilt adresskort enligt 17 § fjärde stycket,
ej är upptagen som röstberättigad i valdistrikt på den mantalsskrivningsort
som angivits på adresskortet, lägges ytterkuvertet också åsido som
ogillt. Detsamma gäller, om sådan väljare enligt uppgift på adresskortet är
upptagen i särskild röstlängd och uppgiften där om den valkrets vari han är
röstberättigad är felaktig.
Övriga ytterkuvert brytes, varefter valkuverten och valsedelsförsändelserna
uttages. Valkuverten lägges ned i urnor, en för vart och ett av valen.
I samband härmed antecknas i röstlängden vid väljarens namn att han
utövat sin rösträtt i valet. Valsedelsförsändelserna granskas, varvid tillses
att ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet samt att därå
är tecknad förklaring av väljaren och vittnesintyg i behörigt skick. Förekommer
icke skälig anledning antaga att försändelses ytterkuvert blivit efter
tillslutandet öppnat, brytes det. I annat fall lägges ytterkuvertet orubbat
åsido som ogillt. Innerkuvert, som ej är av föreskriven beskaffenhet eller
som är försett med obehörig märkning, lägges åsido som ogillt. Övriga innerkuvert
lägges ned i urnorna för de olika valen.
20 §i
Valsedel är ogill
1. om det på valsedeln finns något kännetecken, som uppenbarligen blivit
med avsikt anbragt där,
2. om valsedeln saknar partibeteckning eller
3. om valsedeln upptar mer än en partibeteckning.
Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller
valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning,
skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. De på valsedeln
upptagna namnen anses därvid som obefintliga.
21 §2
Namn på valsedel skall anses som obefintligt, om kandidaten ej är valbar
eller om det ej framgår vem som avses. Framgår ordningen mellan namn ej
1 Propositionens förslag upptar en annan 20 §, vilken utgått som obehövlig. Den har följande
lydelse: »Skall genom beslut, som träder i kraft den 1 januari 1971, kommun eller del av kommun
övergå till annat län, får centrala valmyndigheten meddela särskilda bestämmelser om
sammanräkningen av röster, som hänför sig till kommunen eller kommundelen.»
2 Paragrafen har fått ändrat nummer, eftersom 20 § i propositionens förslag utgått.
28
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
klart, skall namnen anses som obefintliga.
Framgår ej klart av valsedeln att visst namn avser endast val av särskild
efterträdare eller suppleant, skall namnet anses gälla själva valet.
Upptar valsedel flera giltiga namn än som är tillåtet enligt 5 §, skall det
eller de övertaliga namnen anses som obefintliga.
Upptar valsedel, som avses i 6 § tredje stycket, ej som första namn namnet
på någon som uppförts på den lista som omnämnes i angivna stycke,
skall samtliga namn på sedeln anses som obefintliga. Vid bedömningen av
vilket namn som är det första skall hänsyn icke tagas till namn som skall
anses som obefintligt enligt första stycket.
Särskilda bestämmelser
22 §i
De kuvert, som skall användas enligt denna lag, skall tillverkas endast
genom statsverkets försorg.
Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare på statsverkets bekostnad.
Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse tillställes på statsverkets
bekostnad valnämnder och röstmottagare för att hållas tillgängliga för väljarna.
Sådana kuvert skall på statsverkets bekostnad tillhandahållas även
parti, som är representerat i riksdagen.
Ytterkuvert, som avses i 17 §, tillställes röstmottagare på statsverkets
bekostnad.
Centrala valmyndigheten bestämmer närmare hur kuvert skall tillhandahållas.
23 §i
Skall val som förrättats enligt denna lag göras om, gäller bestämmelserna
i lagen även det nya valet.
24
Ett exemplar av denna lag skall finnas tillgängligt i vallokal och på post''
anstalt.
1 Paragrafen har fått ändrat nummer, eftersom 20 § i propositionens förslag utgått.
ESSELTE AB. STHLM 69
914613
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:411 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. May.ts ''proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto, m. m. j a1 i texten