Utlåtande i anledning av motion angående undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 338 av herr Svensson i Eskilstuna
1969-02-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1969:7, Utlåtande i anledning av motion angående undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 338 av herr Svensson i Eskilstuna
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1969
1
Nr 7
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
angående undersökningar rörande fingerade val
enligt majoritetsvalmetod.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas motionen II: 338 av herr Svensson i Eskilstuna
(s) angående undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod.
Hemställan avser:
»atl riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :l begär att de undersökningar avseende
fingerade val enligt majoritetsvalmetod med och utan modifikationer
under vissa antagna partikombinationer och på grundval av faktiska röstsiffror
i senaste riksdagsmannaval fram till och med 1960, som redovisats
av Sandlerska författningsutredningen (SOU 1958: 29 och SOU 1963: 19) genom
Kungl. Maj :t utsträcks till atl utgå från jämväl röstsiffror i 1964 och
1968 års riksdagsmannaval;
att därvid särskilt granskas vilken verkan på mandatfördelningen som
skulle följa av genomförd borgerlig samling vid majoritetsvalsystem eller
modifierat sådant; och
att dessa undersökningar och analyser, utförda av statsvetenskaplig expertis,
publiceras som ett inslag i skriftserien Statens offentliga utredningar för
att tillföra debatten material, som kan läggas till grund för en praktisk-politisk
bedömning av trågekomplexet valsätt—partisystem—regeringssammansättning.
»
Bakgrund
Till de uppgifter som anförtroddes den år 1954 tillsatta författningsutredningen
hörde frågan om valsättet vid riksdagsmannavalen varvid utredningen
hade att överväga om övergång till majoritetsval i enmansvalkretsar,
eventuellt i någon kombination med proportionell valmetod, borde ske. Utredningen
lät i syfte att bedöma detta spörsmål företa vissa statistiska undersökningar,
vilka år 1958 publicerades i skriftserien Statens offentliga utredningar
(SOU 1958: 29). I det publicerade materialet ingick dels en under1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 saml. 2 avd. Nr 7
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1969
sökning omfattande hela riket, dels vissa specialundersökningar, som berörde
Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala och Södermanlands län.
Riksundersökningen grundade sig på röstsiffrorna vid 1952 års och 1956
års andrakammarval. Syftet med undersökningen var att studera mandatfördelningen
mellan partierna under antagande att rösterna avgivits vid majoritetsval
i enmanskretsar varvid det antal mandat, som skulle fördelas, utgjorde
i ett alternativ 230, i ett annat 300. Mandatfördelningen i de olika kretsarna
studerades vidare under antagande att samverkan förekom mellan olika partier,
varvid inalles åtta olika partikonstellationer studerades. Mandatens fördelning
jämfördes dels med röstfördelningen, dels med mandatfördelningen
vid proportionella val enligt d’Hondts metod och enligt jämkade uddatalsmetoden.
Även specialundersökningarna bestod väsentligen av framräkningar av
mandatfördelningar och jämförelser mellan sådana fördelningar. De grundade
sig på röstsiffror från 1944, 1948 och 1952 års andrakammarval. I den
ena av undersökningarna, som baserades på 1944 års val, konstruerades ett
flertal valkretsuppsättningar varvid målsättningen var att studera dels variationen
mellan indelningar i fråga om mandatfördelningen, dels variationen
i folkmängd mellan valkretsarna vid de båda senare valen. I den andra
delstudien jämfördes mandatfördelningarna under förutsättning att länen
tillfördes mandat till ett antal som motsvarade alternativen 230, 300 och 360
mandat för hela riket.
Till författningsutredningens år 1963 avgivna slutbetänkande fogades en
bilaga, som författats av utredningens ordförande Rickard Sandler och som
innehöll ytterligare kalkyler angående mandatfördelningen vid tillämpning
av majoritetsval samt vid kombinationer av majoritetsval och proportionellt
val (SOU 1963: 19). Vid dessa kalkyler hade även röstsiffrorna vid de båda
valen år 1958 samt vid 1960 års andrakammmarval beaktats.
Motionen
Motionären anknyter inledningsvis till ett av preceptorn vid Stockholms
universitet Olof Ruin nyligen framlagt arbete om regeringsfrågan i Sverige
under perioden 1945—1960. Av Ruins arbete framgick att frågan om valsystemets
utformning spelat en viktig roll i debatten. Förespråkarna för ett
tvåpartisystem hade i majoritetsval i enmansvalkretsar sett ett möjligt medel
att påskynda en sammanslagning av de borgerliga partierna. Nu hade visserligen
överenskommelse träffats om en författningsreform i vilken majoritetsval
inte ingår. Motionären hävdar emellertid att detta inte innebär att
slutlig ställning tagits till olika system för regeringens sammansättning. Han
anför:
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1969
3
Att diskussionen om exempelvis valsättsmetoden och dess inverkan på regeringssystemet
skulle avstanna i och med första beslutet om den partiella
grundlagsreformen kunde inte väntas och har ej heller inträffat. Inte minst
under den senaste valrörelsen fanns en uppdelning i en regerings- och oppositionssida,
som av väljarna upplevdes som två om den första statsmakten
tävlande meningsriktningar. Samtidigt upplevdes det av många som en svaghet
att de borgerliga partierna var organisatoriskt splittrade. Inte minst från
högerpartiet gjordes gällande att efter engelskt mönster ett gemensamt valmanifest
skulle ha framlagts av den borgerliga »skuggregeringen». Efter valet
har från en ganska stor minoritet inom moderata samlingspartiet framförts
krav på övergång till majoritetsval, något som skulle påskynda en utveckling
mot ett tvåpartisystem i Sverige.
Införande av majoritetsval torde åtminstone för närvarande sakna politisk
aktualitet. Detta förhållande gör det inte mindre angeläget att debatten tillföres
material, som kan läggas till grund för en praktiskt-politisk bedömning
av frågekomplexet valsätt—partisystem—regeringssammansättning. Genom
den Sandlerska författningsutredningen redovisades en rad undersökningar
av denna typ. På så sätt har allmänheten informerats om hur riksdagen
under några efterkrigsval skulle ha sammansatts efter röstsammanräkning
enligt majoritetsvalmetod med eller utan modifikationer. Det sista val,
från vilket sådan undersökning finns redovisad, är 1960 års riksdagsmannaval
(SOU 1963: 19). Enligt min uppfattning skulle det vara av värde om
liknande undersökningar företogs på grundval av röstsiffrorna i 1964 års och
1968 års riksdagsmannaval.
Utskottet
Författningsutredningen, som tillsattes år 1954 och som framlade förslag
rörande Sveriges statsskick år 1963, lät i samband med sitt arbete företa vissa
undersökningar om den mandatfördelning som skulle ha uppkommit därest
majoritetsval i enmansvalkretsar, eventuellt i kombination med proportionell
metod, hade tillämpats vid riksdagsmannavalen.
Resultaten av undersökningarna som baserades på röstsiffrorna vid olika
val, senast 1960 års andrakammarval, publicerades i skriftserien Statens offentliga
utredningar. I förevarande motion hemställs att sådana undersökningar
skall genom Kungl. Maj :ts försorg utföras även på basis av röstsiffrorna
vid 1964 och 1968 års riksdagsmannaval. Utskottet delar motionärens
uppfattning att den allmänna debatten bör tillföras material, som belyser
frågan om valsättets inverkan på mandatfördelningen och därmed sammanhängande
politiska förhållanden. De i motionen föreslagna kompletterande
undersökningarna bör därför enligt utskottets mening utföras. Liksom i författningsutredningens
undersökningar bör därvid verkan av olika partikombinationer
granskas. Utskottet kan dock inte nu närmare bedöma, om även
verkningarna av olika kombinationer av majoritetsval och proportionellt A''al
bör undersökas. Ej heller vill utskottet ta ställning till frågan om vilka förutsättningar
i fråga om mandatantal, valkretsindelning o. d. som bör läg
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1969
gas till grund för undersökningarna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att lämna närmare direktiv i dessa hänseenden.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen, med bifall till motionen II: 338, hos Kungl.
Maj :t anhåller alt undersökningar rörande fingerade val enligt
majoritetsvalmetod ulföres på grundval av röstsiffrorna
vid 1964 och 1968 års andrakammarval, att därvid särskilt
granskas vilken verkan på mandatfördelningen som skulle
följa av genomförd borgerlig samling vid majoritetsvalsystem,
samt att undersökningarna publiceras i skriftserien
Statens offentliga utredningar.
Stockholm den 18 februari 1969
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Dahl* (s), fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sveningsson (in), Sörlin (s),
Hernelius (m), Sörenson (fp), Norberg (s) och Axel Georg Pettersson (ep);
samt
från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),
Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Wennerfors (m), fru Thunvall
(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Nelander (fp) och Jonsson
i Mora (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690026
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:77 Skrivelse till Konungen i anledning av motion angående undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod. s. 1 i texten