Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 338 av herr Svensson i Eskilstuna

1969-02-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1969:7, Utlåtande i anledning av motion angående undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod. Ärendet I detta utlåtande behandlas motionen II: 338 av herr Svensson i Eskilstuna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1969

1

Nr 7

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion

angående undersökningar rörande fingerade val

enligt majoritetsvalmetod.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas motionen II: 338 av herr Svensson i Eskilstuna

(s) angående undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod.

Hemställan avser:

»atl riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :l begär att de undersökningar avseende

fingerade val enligt majoritetsvalmetod med och utan modifikationer

under vissa antagna partikombinationer och på grundval av faktiska röstsiffror

i senaste riksdagsmannaval fram till och med 1960, som redovisats

av Sandlerska författningsutredningen (SOU 1958: 29 och SOU 1963: 19) genom

Kungl. Maj :t utsträcks till atl utgå från jämväl röstsiffror i 1964 och

1968 års riksdagsmannaval;

att därvid särskilt granskas vilken verkan på mandatfördelningen som

skulle följa av genomförd borgerlig samling vid majoritetsvalsystem eller

modifierat sådant; och

att dessa undersökningar och analyser, utförda av statsvetenskaplig expertis,

publiceras som ett inslag i skriftserien Statens offentliga utredningar för

att tillföra debatten material, som kan läggas till grund för en praktisk-politisk

bedömning av trågekomplexet valsätt—partisystem—regeringssammansättning.

»

Bakgrund

Till de uppgifter som anförtroddes den år 1954 tillsatta författningsutredningen

hörde frågan om valsättet vid riksdagsmannavalen varvid utredningen

hade att överväga om övergång till majoritetsval i enmansvalkretsar,

eventuellt i någon kombination med proportionell valmetod, borde ske. Utredningen

lät i syfte att bedöma detta spörsmål företa vissa statistiska undersökningar,

vilka år 1958 publicerades i skriftserien Statens offentliga utredningar

(SOU 1958: 29). I det publicerade materialet ingick dels en under1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 saml. 2 avd. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1969

sökning omfattande hela riket, dels vissa specialundersökningar, som berörde

Stockholms stad samt Stockholms, Uppsala och Södermanlands län.

Riksundersökningen grundade sig på röstsiffrorna vid 1952 års och 1956

års andrakammarval. Syftet med undersökningen var att studera mandatfördelningen

mellan partierna under antagande att rösterna avgivits vid majoritetsval

i enmanskretsar varvid det antal mandat, som skulle fördelas, utgjorde

i ett alternativ 230, i ett annat 300. Mandatfördelningen i de olika kretsarna

studerades vidare under antagande att samverkan förekom mellan olika partier,

varvid inalles åtta olika partikonstellationer studerades. Mandatens fördelning

jämfördes dels med röstfördelningen, dels med mandatfördelningen

vid proportionella val enligt d’Hondts metod och enligt jämkade uddatalsmetoden.

Även specialundersökningarna bestod väsentligen av framräkningar av

mandatfördelningar och jämförelser mellan sådana fördelningar. De grundade

sig på röstsiffror från 1944, 1948 och 1952 års andrakammarval. I den

ena av undersökningarna, som baserades på 1944 års val, konstruerades ett

flertal valkretsuppsättningar varvid målsättningen var att studera dels variationen

mellan indelningar i fråga om mandatfördelningen, dels variationen

i folkmängd mellan valkretsarna vid de båda senare valen. I den andra

delstudien jämfördes mandatfördelningarna under förutsättning att länen

tillfördes mandat till ett antal som motsvarade alternativen 230, 300 och 360

mandat för hela riket.

Till författningsutredningens år 1963 avgivna slutbetänkande fogades en

bilaga, som författats av utredningens ordförande Rickard Sandler och som

innehöll ytterligare kalkyler angående mandatfördelningen vid tillämpning

av majoritetsval samt vid kombinationer av majoritetsval och proportionellt

val (SOU 1963: 19). Vid dessa kalkyler hade även röstsiffrorna vid de båda

valen år 1958 samt vid 1960 års andrakammmarval beaktats.

Motionen

Motionären anknyter inledningsvis till ett av preceptorn vid Stockholms

universitet Olof Ruin nyligen framlagt arbete om regeringsfrågan i Sverige

under perioden 1945—1960. Av Ruins arbete framgick att frågan om valsystemets

utformning spelat en viktig roll i debatten. Förespråkarna för ett

tvåpartisystem hade i majoritetsval i enmansvalkretsar sett ett möjligt medel

att påskynda en sammanslagning av de borgerliga partierna. Nu hade visserligen

överenskommelse träffats om en författningsreform i vilken majoritetsval

inte ingår. Motionären hävdar emellertid att detta inte innebär att

slutlig ställning tagits till olika system för regeringens sammansättning. Han

anför:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1969

3

Att diskussionen om exempelvis valsättsmetoden och dess inverkan på regeringssystemet

skulle avstanna i och med första beslutet om den partiella

grundlagsreformen kunde inte väntas och har ej heller inträffat. Inte minst

under den senaste valrörelsen fanns en uppdelning i en regerings- och oppositionssida,

som av väljarna upplevdes som två om den första statsmakten

tävlande meningsriktningar. Samtidigt upplevdes det av många som en svaghet

att de borgerliga partierna var organisatoriskt splittrade. Inte minst från

högerpartiet gjordes gällande att efter engelskt mönster ett gemensamt valmanifest

skulle ha framlagts av den borgerliga »skuggregeringen». Efter valet

har från en ganska stor minoritet inom moderata samlingspartiet framförts

krav på övergång till majoritetsval, något som skulle påskynda en utveckling

mot ett tvåpartisystem i Sverige.

Införande av majoritetsval torde åtminstone för närvarande sakna politisk

aktualitet. Detta förhållande gör det inte mindre angeläget att debatten tillföres

material, som kan läggas till grund för en praktiskt-politisk bedömning

av frågekomplexet valsätt—partisystem—regeringssammansättning. Genom

den Sandlerska författningsutredningen redovisades en rad undersökningar

av denna typ. På så sätt har allmänheten informerats om hur riksdagen

under några efterkrigsval skulle ha sammansatts efter röstsammanräkning

enligt majoritetsvalmetod med eller utan modifikationer. Det sista val,

från vilket sådan undersökning finns redovisad, är 1960 års riksdagsmannaval

(SOU 1963: 19). Enligt min uppfattning skulle det vara av värde om

liknande undersökningar företogs på grundval av röstsiffrorna i 1964 års och

1968 års riksdagsmannaval.

Utskottet

Författningsutredningen, som tillsattes år 1954 och som framlade förslag

rörande Sveriges statsskick år 1963, lät i samband med sitt arbete företa vissa

undersökningar om den mandatfördelning som skulle ha uppkommit därest

majoritetsval i enmansvalkretsar, eventuellt i kombination med proportionell

metod, hade tillämpats vid riksdagsmannavalen.

Resultaten av undersökningarna som baserades på röstsiffrorna vid olika

val, senast 1960 års andrakammarval, publicerades i skriftserien Statens offentliga

utredningar. I förevarande motion hemställs att sådana undersökningar

skall genom Kungl. Maj :ts försorg utföras även på basis av röstsiffrorna

vid 1964 och 1968 års riksdagsmannaval. Utskottet delar motionärens

uppfattning att den allmänna debatten bör tillföras material, som belyser

frågan om valsättets inverkan på mandatfördelningen och därmed sammanhängande

politiska förhållanden. De i motionen föreslagna kompletterande

undersökningarna bör därför enligt utskottets mening utföras. Liksom i författningsutredningens

undersökningar bör därvid verkan av olika partikombinationer

granskas. Utskottet kan dock inte nu närmare bedöma, om även

verkningarna av olika kombinationer av majoritetsval och proportionellt A''al

bör undersökas. Ej heller vill utskottet ta ställning till frågan om vilka förutsättningar

i fråga om mandatantal, valkretsindelning o. d. som bör läg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7 år 1969

gas till grund för undersökningarna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att lämna närmare direktiv i dessa hänseenden.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen, med bifall till motionen II: 338, hos Kungl.

Maj :t anhåller alt undersökningar rörande fingerade val enligt

majoritetsvalmetod ulföres på grundval av röstsiffrorna

vid 1964 och 1968 års andrakammarval, att därvid särskilt

granskas vilken verkan på mandatfördelningen som skulle

följa av genomförd borgerlig samling vid majoritetsvalsystem,

samt att undersökningarna publiceras i skriftserien

Statens offentliga utredningar.

Stockholm den 18 februari 1969

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),

Dahl* (s), fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sveningsson (in), Sörlin (s),

Hernelius (m), Sörenson (fp), Norberg (s) och Axel Georg Pettersson (ep);

samt

från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),

Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Wennerfors (m), fru Thunvall

(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Nelander (fp) och Jonsson

i Mora (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:77 Skrivelse till Konungen i anledning av motion angående undersökningar rörande fingerade val enligt majoritetsvalmetod. s. 1 i texten