Utlåtande i anledning av motion om undersökning angående förekomsten av naturgas och olja på östgötaslätten.
1969-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:101, Utlåtande i anledning av motion om undersökning angående förekomsten av naturgas och olja på östgötaslätten.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1969
1
Nr 101
Utlåtande i anledning av motion om undersökning angående förekomsten
av naturgas och olja på östgötaslätten.
(5:e avd.)
I motionen II: 305 av herr Rimås har hemställts att en ny av statsmedel
finansierad geologisk undersökning utföres för att utröna storleken av
förekomsten av naturgas och eventuellt olja på östgötaslätten.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionen från länsstyrelsen i Östergötlands län och Sveriges
geologiska undersökning.
Länsstyrelsen har funnit förutsättningarna för större fynd av naturgas
eller olja vara små men förordar dock en geologisk undersökning av sådan
omfattning att förhållandena med säkerhet klargörs.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) anser att förekomsten av gas
i Östergötlands berggrund har betydande intresse. Geologiska undersökningen
har anfört i huvudsak följande.
SGU har i andra sammanhang tecknat den geologiska bakgrunden till
de gasutströmningar som på flera platser observerats inom Östergötlands
sedimentära berggrundsområde och som i några fall utnyttjats för att täcka
lokala energibehov. Gasen har därvid ansetts komma från den stundom
porösa underkambriska sandstenen eller från sprickor i högre belägna
lager. En magasinering i det under sandstenen liggande urberget har
från geologisk synpunkt ansetts vara helt orimlig. Det har även framhållits
att gasutströmningar är kända i andra områden i Mellansverige
med berggrund likåldrig den på östgötaslätten. Verket har vidare i sina yttranden
betonat att gasen på östgötaslätten i den mån den kan nyttiggöras
endast torde kunna täcka lokala energibehov i likhet med vad som för närvarande
sker i Broby. Detta får ses moL bakgrunden av att man med stor
säkerhet kan ange gränserna för ifrågavarande bergarters utbredning,
tjocklek och porvolym, samt storleken av eventuellt förekommande gassamlrnde
strukturer, och härigenom också gränserna för sannolika gasmängder.
Hittills har endast synnerligen begränsade gaskvantiteter observerats
jämfört med vad som krävs för gasutvinning i industriell skala.
I samband med de oljegeologiska arbeten, som SGU utfört med statsmedel
1965—1969, underkastades också Östergötlands möjligheter en bedömning
av internationell expertis, som helt bekräftade dessa synpunkter.
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 101
2
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1969
I motionen II: 305 berörs en teori om gasens vandring i en genom ett
jordskalv uppkommen sprickzon från södra Östersjön till Östergötland.
Denna sammankoppling av kolväteförekomster i södra östersjöområdet och
Östergötland kan uteslutas redan av det skälet att en sådan hypotetisk
sprickzon skulle vara vattenfylld och några geologiska förutsättningar för
gasrörelser över sådana horisontella avstånd ej kan påvisas.
I motionen har vidare påpekats att gasutströmningen i observationspunkterna
varit konstant eller till och med ökat något. Med den underkambriska
sandstenen som reservoarbergart borde enligt motionären utströmningen
minska eller upphöra eftersom man ej kan räkna med nybildning av gas
i sandstenen.
Viss nybildning av gas kan emellertid tänkas ske i alunskiffern, vartill
kan fogas att det tryck under vilket gasen befinner sig i sandstenen upprätthålles
genom inverkan av det i berggrunden befintliga grundvattnet.
Sker utträde av vatten och gas i en brunn, kommer i berggrunden förekommande
gas inom den närmaste omgivningen att av grundvattentrycket
föras mot brunnen. I vissa fall kan en brunn influera en stor reservoarvolym,
varför gasbrunnen blir »långlivad». En ökning i gasutströmningen
kan bero på att grundvattenrörelserna frigjort en i en »ficka» tidigare låst
gasmängd.
I motionen innefattas förutom naturgas även olja. Fynd av kolväten
i form av olja i utvinnbara kvantiteter torde för Östergötlands del kunna
uteslutas.
Det geologiska material, på vilket SGU grundat sina hittills gjorda yttranden
rörande förutsättningen att finna gas i Östergötland utgörs huvudsakligen
av kärnborrningar av vilka några går genom den sedimentära lagerserien
och når urberget. Detta material tillåter endast en generell bedömning
av möjligheterna så till vida att fyndigheter av regional betydelse
kan uteslutas.
Trots detta har förekomsten av gas i Östergötlands berggrund betydande
intresse. Det kan inte betraktas som uteslutet att ytterligare förekomster
för lokalt utnyttjande kan påträffas. Därutöver skulle en bättre kännedom
beträffande gasens karaktär och förekomstsätt vara av värde för kolväteprospekteringen
i östersjöområdet, eftersom förekomster av gas och olja
i detta område kan tänkas uppträda i motsvarande bergartslager och under
liknande betingelser. Härigenom erbjuder östgötaslätten möjligheter till
modellstudier, vars resultat också kan vara applicerbara på östersjöområdet,
där motsvarande bergartsled är mycket svåråtkomliga. Undersökningen
borde avse variationer i sandstenens porvolym, seismiska och geologiska
studier för att påvisa gassamlande strukturer, samt vissa paleontologiska
och geokemiska studier. Motsvarande arbeten borde också komma
till stånd på Öland. De medel som SGU nu förfogar över för oljegeologiska
arbeten medger emellertid icke upptagandet av sådana undersökningar.
Utskottet. Av Sveriges geologiska undersöknings yttrande över den ifrågavarande
motionen framgår att SGU inte bedömer det som helt uteslutet
att ytterligare förekomster av naturgas för lokalt bruk kan påträffas i Östergötlands
berggrund. Enligt SGU skulle därutöver en bättre kännedom
beträffande gasens karaktär och förekomstsätt vara av värde för kolväteprospekteringen
i östersjöområdet.
Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1969
3
Utskottet erinrar om att staten nyligen ingått som delägare i ett för prospektering
efter olja och naturgas särskilt bildat bolag.
Mot bakgrund av vad SGU i sitt remissyttrande anfört anser sig utskottet
kunna utgå från att SGU vid utarbetandet av sin anslagsframställning för
budgetåret 1970/71 kommer att i sin totalbedömning väga in den undersökning
som verket i sitt remissyttrande funnit angelägen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen II: 305.
Stockholm den 9 maj 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson
(s). Rikard Svensson (s), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson
(fp), Ottosson (m), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Rönn her g (s),
Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Jonsson (s) och Wirtén (fp) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olof ström (s),
Almgren (s), Mellqvist (s), Gustafson i Göteborg (fp), fru Lewén-Eliasson
(s), herrar Mattsson (ep), Johansson i Norrköping (s), Alemyr (s), Antonsson
(ep), Blomkvist (s), Svanberg (s), Sjönell (ep), Lothigius (m)
och Eriksson i Arvika (fp).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.