Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om undersökning angående förekomsten av naturgas och olja på östgötaslätten.

1969-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:101, Utlåtande i anledning av motion om undersökning angående förekomsten av naturgas och olja på östgötaslätten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1969

1

Nr 101

Utlåtande i anledning av motion om undersökning angående förekomsten

av naturgas och olja på östgötaslätten.

(5:e avd.)

I motionen II: 305 av herr Rimås har hemställts att en ny av statsmedel

finansierad geologisk undersökning utföres för att utröna storleken av

förekomsten av naturgas och eventuellt olja på östgötaslätten.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionen från länsstyrelsen i Östergötlands län och Sveriges

geologiska undersökning.

Länsstyrelsen har funnit förutsättningarna för större fynd av naturgas

eller olja vara små men förordar dock en geologisk undersökning av sådan

omfattning att förhållandena med säkerhet klargörs.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) anser att förekomsten av gas

i Östergötlands berggrund har betydande intresse. Geologiska undersökningen

har anfört i huvudsak följande.

SGU har i andra sammanhang tecknat den geologiska bakgrunden till

de gasutströmningar som på flera platser observerats inom Östergötlands

sedimentära berggrundsområde och som i några fall utnyttjats för att täcka

lokala energibehov. Gasen har därvid ansetts komma från den stundom

porösa underkambriska sandstenen eller från sprickor i högre belägna

lager. En magasinering i det under sandstenen liggande urberget har

från geologisk synpunkt ansetts vara helt orimlig. Det har även framhållits

att gasutströmningar är kända i andra områden i Mellansverige

med berggrund likåldrig den på östgötaslätten. Verket har vidare i sina yttranden

betonat att gasen på östgötaslätten i den mån den kan nyttiggöras

endast torde kunna täcka lokala energibehov i likhet med vad som för närvarande

sker i Broby. Detta får ses moL bakgrunden av att man med stor

säkerhet kan ange gränserna för ifrågavarande bergarters utbredning,

tjocklek och porvolym, samt storleken av eventuellt förekommande gassamlrnde

strukturer, och härigenom också gränserna för sannolika gasmängder.

Hittills har endast synnerligen begränsade gaskvantiteter observerats

jämfört med vad som krävs för gasutvinning i industriell skala.

I samband med de oljegeologiska arbeten, som SGU utfört med statsmedel

1965—1969, underkastades också Östergötlands möjligheter en bedömning

av internationell expertis, som helt bekräftade dessa synpunkter.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 101

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1969

I motionen II: 305 berörs en teori om gasens vandring i en genom ett

jordskalv uppkommen sprickzon från södra Östersjön till Östergötland.

Denna sammankoppling av kolväteförekomster i södra östersjöområdet och

Östergötland kan uteslutas redan av det skälet att en sådan hypotetisk

sprickzon skulle vara vattenfylld och några geologiska förutsättningar för

gasrörelser över sådana horisontella avstånd ej kan påvisas.

I motionen har vidare påpekats att gasutströmningen i observationspunkterna

varit konstant eller till och med ökat något. Med den underkambriska

sandstenen som reservoarbergart borde enligt motionären utströmningen

minska eller upphöra eftersom man ej kan räkna med nybildning av gas

i sandstenen.

Viss nybildning av gas kan emellertid tänkas ske i alunskiffern, vartill

kan fogas att det tryck under vilket gasen befinner sig i sandstenen upprätthålles

genom inverkan av det i berggrunden befintliga grundvattnet.

Sker utträde av vatten och gas i en brunn, kommer i berggrunden förekommande

gas inom den närmaste omgivningen att av grundvattentrycket

föras mot brunnen. I vissa fall kan en brunn influera en stor reservoarvolym,

varför gasbrunnen blir »långlivad». En ökning i gasutströmningen

kan bero på att grundvattenrörelserna frigjort en i en »ficka» tidigare låst

gasmängd.

I motionen innefattas förutom naturgas även olja. Fynd av kolväten

i form av olja i utvinnbara kvantiteter torde för Östergötlands del kunna

uteslutas.

Det geologiska material, på vilket SGU grundat sina hittills gjorda yttranden

rörande förutsättningen att finna gas i Östergötland utgörs huvudsakligen

av kärnborrningar av vilka några går genom den sedimentära lagerserien

och når urberget. Detta material tillåter endast en generell bedömning

av möjligheterna så till vida att fyndigheter av regional betydelse

kan uteslutas.

Trots detta har förekomsten av gas i Östergötlands berggrund betydande

intresse. Det kan inte betraktas som uteslutet att ytterligare förekomster

för lokalt utnyttjande kan påträffas. Därutöver skulle en bättre kännedom

beträffande gasens karaktär och förekomstsätt vara av värde för kolväteprospekteringen

i östersjöområdet, eftersom förekomster av gas och olja

i detta område kan tänkas uppträda i motsvarande bergartslager och under

liknande betingelser. Härigenom erbjuder östgötaslätten möjligheter till

modellstudier, vars resultat också kan vara applicerbara på östersjöområdet,

där motsvarande bergartsled är mycket svåråtkomliga. Undersökningen

borde avse variationer i sandstenens porvolym, seismiska och geologiska

studier för att påvisa gassamlande strukturer, samt vissa paleontologiska

och geokemiska studier. Motsvarande arbeten borde också komma

till stånd på Öland. De medel som SGU nu förfogar över för oljegeologiska

arbeten medger emellertid icke upptagandet av sådana undersökningar.

Utskottet. Av Sveriges geologiska undersöknings yttrande över den ifrågavarande

motionen framgår att SGU inte bedömer det som helt uteslutet

att ytterligare förekomster av naturgas för lokalt bruk kan påträffas i Östergötlands

berggrund. Enligt SGU skulle därutöver en bättre kännedom

beträffande gasens karaktär och förekomstsätt vara av värde för kolväteprospekteringen

i östersjöområdet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 101 år 1969

3

Utskottet erinrar om att staten nyligen ingått som delägare i ett för prospektering

efter olja och naturgas särskilt bildat bolag.

Mot bakgrund av vad SGU i sitt remissyttrande anfört anser sig utskottet

kunna utgå från att SGU vid utarbetandet av sin anslagsframställning för

budgetåret 1970/71 kommer att i sin totalbedömning väga in den undersökning

som verket i sitt remissyttrande funnit angelägen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionen II: 305.

Stockholm den 9 maj 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson

(s). Rikard Svensson (s), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson

(fp), Ottosson (m), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Rönn her g (s),

Wallmark (m), Thorsten Larsson (ep), Jonsson (s) och Wirtén (fp) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olof ström (s),

Almgren (s), Mellqvist (s), Gustafson i Göteborg (fp), fru Lewén-Eliasson

(s), herrar Mattsson (ep), Johansson i Norrköping (s), Alemyr (s), Antonsson

(ep), Blomkvist (s), Svanberg (s), Sjönell (ep), Lothigius (m)

och Eriksson i Arvika (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.