Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om inrättande av en pressens lånefond m. m. jämte motioner.

1969-05-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:107, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om inrättande av en pressens lånefond m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 107—108

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969

1

Nr 107

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

om inrättande av en pressens lånefond m. m. jämte

motioner.

(5:e avd.)

Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 4, punkt G 5) beräknat

vissa medel för stöd åt pressen, har Kungl. Maj :t i propositionen nr 48 under

åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 14 mars 1969 föreslagit riksdagen att 1) godkänna i statsrådsprotokollet

förordade grunder för samdistributionsrabatt till dagstidningar att gälla

fr. o. m. den 1 januari 1970, 2) besluta om inrättande av pressens lånefond

och godkänna i statsrådsprotokollet förordade grunder för utlåning från

denna fond, 3) medge att från pressens lånefond får beviljas lån under budgetåren

1969/70—1973/74 intill ett sammanlagt belopp av 125 000 000 kr.,

4) till Samdistributionsrabatt för dagstidningar för budgetåret 1969/70 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr., 5) till

Pressens lånefond för budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd, finansdepartementet, anvisa ett investeringsanslag på

25 000 000 kr.

Sedan början av 1950-talet har antalet dagstidningar sjunkit och uppgick

år 1968 till drygt 100, en nedgång med ca 40 %. Som tidningar räknas då

publikationer som utkommer med minst tre nummer per vecka och som

inte delar huvudredaktion med någon annan tidning, dvs. inte är s. k. avläggare.

Denna utveckling har lett till att antalet orter där endast en tidning

utges har ökat. År 1950 hade 42 utgivningsorter endast en tidning,

medan motsvarande antal år 1968 var 62. Antalet fler-tidningsorter minskade

under samma period från 51 till 20.

Nedläggningarna har i hög grad koncentrerats till de s. k. andratidningarna,

dvs. de tidningar som har en upplagemässigt större konkurrent på sin

utgivningsort.

Under perioden 1945—1968 har 62 andratidningar lagts ned jämfört med

15 förstatidningar. Parallellt med nedläggningen av andratidningar har

skett en kraftig reduktion av dessa tidningars upplageandel. År 1950 hade

andratidningarna 40 % av de abonnerade upplagorna på vardagar, år 1967

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 107—108

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969

knappt 23 %. Totalt har tidningsläsandet ökat. År 1950 såldes 490 tidningsexemplar

per 1 000 invånare under vardagar, år 1967 539 exemplar, ökningen

har helt tillfallit lösnummertidningarna. De abonnerade tidningarnas

upplaga har under perioden i stort sett ökat i samma takt som befolkningen.

Under de senaste åren har dock en nedgång noterats.

För åren 1963 och 1967 kan vissa jämförelser göras mellan förstatidningarnas

och andratidningarnas ekonomiska utveckling. För hela branschen

gäller att bruttoresultatet förbättrats mellan år 1963 och år 1967. Ekonomiska

svårigheter har drabbat främst andratidningarna. I genomsnitt

har deras intäktsökning varit mindre än förstatidningarnas. Det beror framför

allt på att en avsevärd försämring inträffat på annonsmarknaden. Andratidningarnas

finansiella position var år 1967 avsevärt svagare än år 1963.

År 1967 erhöll 13 andratidningar vederlagsfria tillskott.

På grundval av förslag av 1967 års pressutredning föreslås i propositionen

åtgärder för att främja dagspressens ekonomiska villkor. Enligt propositionen

syftar åtgärderna till att skapa existensbetingelser för en allsidig

press och vidmakthålla en fri opinionsbildning.

En pressens lånefond föreslås skola inrättas. Från fonden skall kunna

lämnas lån till dagstidningsföretag i syfte att göra dessa mera konkurrenskraftiga.

Låneverksamheten skall ha försökskaraktär. För den närmaste

femårsperioden föreslås att lån skall få lämnas inom en ram av 125 milj. kr.

Vidare föreslås att en samdistributionsrabatt införs för att främja samdistribution

av dagstidningar. Kostnaderna beräknas till 10 milj. kr. för

helt år.

För nästa budgetår föreslås anslag av 25 milj. kr. till lånefonden och 5

milj. kr. till samdistributionsrabatten.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:960 av herr Lundström in. fl. samt

II: 110b av herrar Carlshamre och Lothigius vari hemställts att riksdagen

måtte godkänna propositionen nr 48 med den ändringen att samdistributionsrabatt

även skall utgå vid samdistribution genom av tidningarna ägda

lokala respektive regionala distributionsföretag,

dels motionen I: 963 av fru Segerstedt Wiberg vari hemställts att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om statlig samdistributionsrabatt,

dels motionen I: 975 av herr Hernelius och fru Diesen vari hemställts att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 48 måtte beakta vad i motionen

anförts,

dels motionen I: 976 av herr Hernelius och fru Segerstedt Wiberg vari

hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 48 måtte

beakta vad i motionen anförts,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969

3

dels motionerna I: 977 av herr Larfors och II: 1125 av herr Svensson i

Eskilstuna m. fl. vari hemställts 1) att riksdagen beslutar att medel för tidningstekniskt

och tidningsadministrativt forsknings- och utvecklingsarbete

utgår under budgetåren 1969/70—1973/74 till ett sammanlagt belopp av 5

miljoner kr., 2) att dessa medel efter anvisningar från Kungl. Maj :t skall

förvaltas och utbetalas i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionerna,

dels motionerna I: 978 av herrar Nils Theodor Larsson och Mattsson samt

II: 1122 av herr Antonsson m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 48 måtte besluta 1) att lån ur pressens lånefond

skall kunna beviljas tidningsföretag enligt av departementschefen angivna

grunder samt dessutom för omplacering av jämförbara äldre lån, 2) att

till Pressens lånefond för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag på

25 000 000 kr., varav högst 5 000 000 kr. att användas till lån som kan avskrivas

i enlighet med vad som anförs i motionerna, 3) att samdistributionsrabatt

skall utgå vid samdistribution genom riksomfattande distributionsföretag

och genom av tidningarna ägda lokala eller regionala distributionsföretag,

dels motionerna 1:979 av herrar Svanström och Johan Olsson samt II:

1123 av herr Dahlgren m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandling

av propositionen nr 48 måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

skyndsam utredning och förslag till införande av ett grundbelopp för statlig

annonsering i enlighet med de riktlinjer som anges i motionerna,

dels motionen II: 1103 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i

Bäckmora vari hemställts att riksdagen måtte besluta att beslut i låneärende

som slutbehandlats av styrelsen för pressens lånefond inte får hemlighållas,

dels motionen II: 1124 av herr Svensson i Eskilstuna m. fl. vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att

samdistributionsrabatt skall kunna utgå till deltagande tidningsföretag även

i sådan form av samdistribution som sker i regionala eller lokala distributionsföretag

när i enlighet med propositionens riktlinjer kostnadsfördelningen

inte tar hänsyn till spridningsintensiteten och när andratidningar

inte heller på annat sätt behandlas diskriminerande.

Utskottet

Vid en undersökning av dagspressens roll bland massmedia har 1967

års pressutredning funnit att dagstidningarna är det nyhetsmedium som når

den största delen av befolkningen. Konstaterandet gäller såväl räckvidden

inom befolkningen som ambitionsgraden i fråga om fullgörandet av de funktioner

som utredningen studerat, nämligen den opinionsbildande funktionen,

informationsfunktionen och underhållningsfunktionen. I fråga om den

lokala informationen synes regionalradion vara den enda konkurrenten,

l-j- Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 107—108

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969

men inte heller denna kan konkurrera med dagstidningarna när det gäller

publikens storlek eller bevakningens omfattning och intensitet.

Material som frambragts av 1967 års pressutredning visar vidare att dagstidningarnas

ekonomiska situation generellt inte är otillfredsställande. Svårigheterna

är främst koncentrerade till andratidningsföretagen. Detta material

bestyrker sålunda tidigare undersökningar.

Utskottet erinrar om att det försämrade ekonomiska resultatet för främst

andratidningar har i väsentliga stycken initierat debatten om behovet av

statligt stöd till dagstidningarna.

Mot bakgrunden av den från opinionsbildningssynpunkt ogynnsamma

strukturutvecklingen inom den svenska tidningsbranschen har i den förevarande

propositionen på grundval av förslag av pressutredningen lagts

fram förslag om en av det allmänna finansierad samdistributionsrabatt och

om en pressens lånefond.

Den statliga samdistributionsrabatten för dagstidningar avser att sänka

distributionskostnaderna och därmed stimulera till ökad samdistribution

och större valfrihet för tidningskonsumenterna.

I syfte att främja samdistributionen föreslås i propositionen att staten

betalar ett visst belopp för distribuerat exemplar till de tidningar som är

villiga att samdistribuera med en kostnadsfördelning mellan de deltagande

tidningsföretagen som ger ökad jämställdhet i konkurrensen. För förslagets

förverkligande behövs enligt departementschefens uppfattning minst två

riksomfattande distributionsföretag. På distributionsföretagen ställs det

kravet att de på varje ort, där tidningsföretagen så önskar, skall kunna åta

sig distributionsarbete. I nuläget synes endast postverket och AB Svenska

pressbyrån kunna uppfylla detta krav. Samdistributionsrabatt skall endast

kunna förmedlas av distributionsföretag som förbundit sig att anordna särskild

tidningsutbärningstur på varje ort där minst två rabattberättigade

dagstidningsföretag begär det. I fråga om taxesättningen anförs att distributionsföretagen

bör förbinda sig att i princip tillämpa en sådan taxesättning

att den enskilda tidningens spridningsintensitet på orten inte inverkar

på distributionskostnaden per exemplar. Distributionsföretagen bör åta sig

att i de särskilda tidningsutbärningsturerna medföra samtliga dagstidningar

som vid tiden för utbärningens start finns tillgängliga på orten. Det enskilda

tidningsföretaget förutsätts förbinda sig att avstå från egen utbärning

på alla de orter där rabatterad samdistribution förekommer och att på

sådan ort överlämna hela distributionsarbetet — inklusive transporter —

till distributionsföretaget.

I motionen I: 963 yrkas att riksdagen avslår förslaget om samdistributionsrabatt.

Motionären känner sig inte övertygad om att rabatten kommer

att få åsyftad verkan utan menar att det finns risk för att den snarare kommer

att leda till ett ytterligare försvårat konkurrensläge för andratidningar

genom att de kan förlora det försprång som den egna distributionen givit dem

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969

5

på utgivningsorten. Härtill framhålles bl. a. att stödformen är olämplig på

grund av att alla dagstidningar inte kan komma i åtnjutande av den.

Såvitt utskottet kunnat finna bör den förordade samdistributionsrabatten

kunna stimulera till en samdistribution i vilken kostnadsfördelningen mellan

de deltagande tidningsföretagen är ur olika synvinklar mer acceptabel

än för närvarande. En sådan samdistribution bör i sin tur leda till ökad

överspridning och därmed ökad valfrihet för konsumenterna. Utskottet biträder

förslaget om en samdistributionsrabatt enligt av Kungl. Maj :t förordade

grunder och avstyrker sålunda motionen I: 963. I anledning av detta

motionsyrkande vill utskottet särskilt understryka att syftet med rabatten

i första hand är att stimulera samdistribution och att utjämna distributionskostnaderna.

Av statsrådsprotokollet framgår att avsikten är att statskontoret skall

anförtros uppgiften att handlägga frågor om samdistributionsrabatten och

att utöva erforderlig kontroll. Utskottet vill understryka departementschefens

uttalande om fortlöpande redovisning av erfarenheter beträffande rabatter

m. m.

Yad därefter beträffar förmedling av samdistributionsrabatten skall sådan

uppgift enligt propositionens förslag endast anförtros riksomfattande

distributionsföretag, dvs. företag som förbundit sig att anordna särskild

tidningsutbärningstur på varje ort där minst två rabattberättigade dagstidningsföretag

begär det. I nuläget anser departementschefen att endast

postverket och AB Svenska pressbyrån kan uppfylla detta krav.

Av anförandet i statsrådsprotokollet följer enligt utskottets mening att

även andra riksomfattande distributionsföretag än postverket och pressbyrån

kan konkurrera om att bli och komma i fråga som förmedlare av

rabatten. I nu ifrågavarande avseende påkallar därför motionerna I: 978

och II: 1122 inte någon riksdagens åtgärd.

I nämnda motioner och motionerna I: 960 och II: 1104, I: 975 samt II:

1124 har framställts yrkande av innebörd att samdistributionsrabatten inte

skall vara förbehållen riksomfattande företag utan kunna förmedlas även

av lokala och regionala distributionsföretag.

Pressutredningen framhöll i sitt betänkande att särskild uppmärksamhet

vid ärendets fortsatta behandling borde ägnas frågan om bestämmelserna

om samdistributionsrabatt kunde utformas så att andra företag än de riksomfattande

kan förmedla samdistributionsrabatten. Några remissinstanser

bär särskilt behandlat denna fråga. Bl. a. ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor

har framhållit att även andra företag än riksomfattande bör få

tillfälle att göra sig gällande inom större eller mindre områden.

Frågan om regionala och lokala företag bör kunna komma i fråga för

samdistribution i propositionens mening har sålunda prövats vid Kungl.

Maj :ts behandling av pressutredningens förslag och därvid besvarats nekande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969

Utskottet har emellertid inte blivit övertygat om att pressutredningens

önskemål om möjlighet i särskilda fall för icke riksomfattande men för

ändamålet särskilt uppbyggda regionala och lokala företag att förmedla

rabatten inte går att förverkliga. Förutsättningen skall naturligtvis vara att

dessa företag i alla avseenden utom beträffande riksomfatlningen uppfyller

de i propositionen stipulerade villkoren. Bl. a. vad i propositionen anförts

beträffande vissa övergångsanordningar ger utskottet anledning förmoda

att en något mer generell utformning av bestämmelserna bör vara möjlig.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna

vad utskottet anfört i denna fråga.

Utskottet har funnit bärande skäl anförda för en statlig långivning till

dagstidningsföretagen och tillstyrker därför förslaget om att en pressens

lånefond skall inrättas.

Själva prövningen av låneansökningarna skall enligt propositionen anförtros

en särskild fondstyrelse. Utskottet, som inte funnit anledning till

erinran häremot, delar departementschefens uppfattning att det bör finnas

möjlighet att hemlighålla de uppgifter angående tidningsföretags affärsoch

driftförhållanden som lämnas till fondstyrelsen i låneärenden.

Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten att i propositionen berörda bestämmelser

om handlingssekretess och tystnadsplikt skall utformas så att

i varje enskilt låneärende fondstyrelsens beslut om lån blir offentligt i samband

med första utbetalning från fonden. Särskild åtgärd eller uttalande

från riksdagens sida i denna fråga är därför inte påkallad. Till följd härav

kan motionerna I: 976 samt II: 1103 avslås.

Vad därefter gäller i propositionen förordade grunder för utlåning från

fonden delar utskottet uppfattningen att lån inte bör utgå till sådana projekt

som till normala marknadsmässiga villkor och på ett från företagets synpunkt

betryggande sätt kan finansieras på kreditmarkanden. Kungl. Maj :ts

förslag om räntesatser och lånetider, ränte- och amorteringsfrihet m. m.

samt säkerhet för beviljat lån tillstyrker utskottet.

Enligt propositionen bör lån kunna ges för såväl investeringar som för

andra åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att på längre sikt göra

ett företag konkurrenskraftigt.

Med hänvisning till LO:s remissyttrande över pressutredningens förslag

yrkas i motionerna I: 978 och II: 1122 att lån ur fonden skall kunna beviljas

för lösen av ett tidningsföretags nu löpande lån som tagits för att finansiera

åtgärder till vilka lån skall kunna utgå ur fonden.

En långivning i enlighet med LO:s och motionärernas förslag, dvs. lån

som närmast kan karaktäriseras som saneringslån, anser utskottet kunna

bli ett viktigt led i strävandena att göra ett företag konkurrenskraftigt. Ett

sådant saneringslån måste innebära ökade möjligheter att bedriva verksamheten

på ett ekonomiskt effektivt sätt. Grunderna för denna långivning skall

vara desamma som för övriga lån från fonden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969 7

Enligt utskottets mening är sålunda dylika saneringslån att hänföra till

»övriga åtgärder» för vilka lån enligt propositionen skall kunna beviljas.

Motionärernas önskemål torde alltså vara tillgodosett.

I samma motioner framställt yrkande om avskrivning av från fonden beviljade

lån avstyrker utskottet.

Informationsutredningen har enligt sina direktiv att bedriva utredningsarbetet

med riktpunkten att, under beaktande av kostnaderna, skapa ändamålsenliga

former och handlingsregler för det allmännas informationsverksamhet.

Utredningen skall undersöka på vilka områden och i vilka situationer

statlig annonsering lämpligen bör användas och vilka riktlinjer

som skall gälla vid valet mellan annonsering och annan form av tillkännagivande.

Utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 979 och II: 1123 angående

finansieringsformer för den statliga annonseringen m. m.

I motionerna I: 977 och II: 1125 föreslås att riksdagen anvisar särskilda

medel till tidningstekniskt och tidningsadministrativt forsknings- och utvecklingsarbete.

Pressutredningen har i sitt betänkande fäst uppmärksamheten på viktiga

utbildnings- och forskningsfrågor. Utredningen understryker angelägenheten

av att dagstidningarnas personal får möjlighet till utbildning och fortbildning

i takt med den allmänna utbyggnaden av utbildningsväsendet. En

rad för dagspressen angelägna forskningsområden och forskningsaktiviteter

har inventerats. Utredningen utgår från att de organ som fördelar samhällets

bidrag till forskningen kommer att i ökad utsträckning kunna beakta

även dessa forskningsbehov.

Det i motionerna I: 977 och II: 1125 framställda yrkandet överensstämmer

i allt väsentligt med ett av statskontoret i ämbetsverkets remissyttrande

upptaget förslag.

Utskottet ansluter sig till departementschefens mening att förslag till åtgärder

inom ifrågavarande utbildnings- och forskningsområden bör prövas

i annat sammanhang. Därför kan utskottet inte biträda förevarande motionsyrkande.

Utskottet vill emellertid framhålla att utskottet anser det

senast genom motionerna aktualiserade forsknings- och utvecklingsarbetet

vara av stor angelägenhetsgrad.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 963, nämnda motion såvitt nu är

i fråga, godkänner i statsrådsprotokollet förordade grunder

för samdistributionsrabatt till dagstidningar att gälla fr. o. m.

den 1 januari 1970,

2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 960 och II:

1104, I: 978 och II: 1122, I: 975 samt II: 1124 som sin me
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969

ning ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående

förmedling av samdistributionsrabatt,

3. att riksdagen beslutar om inrättande av en pressens

lånefond i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

4. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade

grunder för utlåning från pressens lånefond,

5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 978 och II:

1122 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet

anfört angående s. k. saneringslån,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 978 och II: 1122

i vad de avser avskrivning av lån ur lånefonden,

7. att riksdagen avslår motionen I: 976,

8. att riksdagen avslår motionen II: 1103,

9. att riksdagen medger att från pressens lånefond får

beviljas lån under budgetåren 1969/70—1973/74 intill ett

sammanlagt belopp av 125 000 000 kr.,

10. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen I: 963, nämnda motion såvitt nu är

i fråga, till Samdistributionsrabatt för dagstidningar för

budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.,

11. att riksdagen till Pressens lånefond för budgetåret

1969/70 på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisar ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 979 och II: 1123,

13. att riksdagen avslår motionerna I: 977 och II: 1125.

Stockholm den 13 maj 1969

På statsutskottets vägnar:

BIRGER ANDERSSON

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969

9

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson

(s), Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), fru Wallentheim

(s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (m), Bengtson

(ep), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Jonsson (s), fru Elvy Olsson

(ep) och herr Lindblad (fp) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Almgren (s),

Mellqvist (s), Eliasson i Sundborn (ep), Gustafson i Göteborg (fp), fru Lewén-Eliasson

(s), herrar Nordstrandh (m), Nilsson i Tvärålund (ep), Antonsson

(ep), fru Holmberg (s), herrar Blomkvist (s), Jönsson i Arlöv (s),

Gustavsson i Ängelholm (s), Lothigius (m) och Eriksson i Arvika (fp).

Reservation

av herr Ottosson (m).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om inrättande av en pressens lånefond m. m. jämte motioner. s. 1 i texten