Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om inrättande av en pressens lånefond m. m. jämte motioner.
1969-05-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:107, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om inrättande av en pressens lånefond m. m. jämte motioner.
Dokumentets text
Nr 107—108
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969
1
Nr 107
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
om inrättande av en pressens lånefond m. m. jämte
motioner.
(5:e avd.)
Propositionen
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 4, punkt G 5) beräknat
vissa medel för stöd åt pressen, har Kungl. Maj :t i propositionen nr 48 under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 14 mars 1969 föreslagit riksdagen att 1) godkänna i statsrådsprotokollet
förordade grunder för samdistributionsrabatt till dagstidningar att gälla
fr. o. m. den 1 januari 1970, 2) besluta om inrättande av pressens lånefond
och godkänna i statsrådsprotokollet förordade grunder för utlåning från
denna fond, 3) medge att från pressens lånefond får beviljas lån under budgetåren
1969/70—1973/74 intill ett sammanlagt belopp av 125 000 000 kr.,
4) till Samdistributionsrabatt för dagstidningar för budgetåret 1969/70 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr., 5) till
Pressens lånefond för budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd, finansdepartementet, anvisa ett investeringsanslag på
25 000 000 kr.
Sedan början av 1950-talet har antalet dagstidningar sjunkit och uppgick
år 1968 till drygt 100, en nedgång med ca 40 %. Som tidningar räknas då
publikationer som utkommer med minst tre nummer per vecka och som
inte delar huvudredaktion med någon annan tidning, dvs. inte är s. k. avläggare.
Denna utveckling har lett till att antalet orter där endast en tidning
utges har ökat. År 1950 hade 42 utgivningsorter endast en tidning,
medan motsvarande antal år 1968 var 62. Antalet fler-tidningsorter minskade
under samma period från 51 till 20.
Nedläggningarna har i hög grad koncentrerats till de s. k. andratidningarna,
dvs. de tidningar som har en upplagemässigt större konkurrent på sin
utgivningsort.
Under perioden 1945—1968 har 62 andratidningar lagts ned jämfört med
15 förstatidningar. Parallellt med nedläggningen av andratidningar har
skett en kraftig reduktion av dessa tidningars upplageandel. År 1950 hade
andratidningarna 40 % av de abonnerade upplagorna på vardagar, år 1967
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 107—108
2
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969
knappt 23 %. Totalt har tidningsläsandet ökat. År 1950 såldes 490 tidningsexemplar
per 1 000 invånare under vardagar, år 1967 539 exemplar, ökningen
har helt tillfallit lösnummertidningarna. De abonnerade tidningarnas
upplaga har under perioden i stort sett ökat i samma takt som befolkningen.
Under de senaste åren har dock en nedgång noterats.
För åren 1963 och 1967 kan vissa jämförelser göras mellan förstatidningarnas
och andratidningarnas ekonomiska utveckling. För hela branschen
gäller att bruttoresultatet förbättrats mellan år 1963 och år 1967. Ekonomiska
svårigheter har drabbat främst andratidningarna. I genomsnitt
har deras intäktsökning varit mindre än förstatidningarnas. Det beror framför
allt på att en avsevärd försämring inträffat på annonsmarknaden. Andratidningarnas
finansiella position var år 1967 avsevärt svagare än år 1963.
År 1967 erhöll 13 andratidningar vederlagsfria tillskott.
På grundval av förslag av 1967 års pressutredning föreslås i propositionen
åtgärder för att främja dagspressens ekonomiska villkor. Enligt propositionen
syftar åtgärderna till att skapa existensbetingelser för en allsidig
press och vidmakthålla en fri opinionsbildning.
En pressens lånefond föreslås skola inrättas. Från fonden skall kunna
lämnas lån till dagstidningsföretag i syfte att göra dessa mera konkurrenskraftiga.
Låneverksamheten skall ha försökskaraktär. För den närmaste
femårsperioden föreslås att lån skall få lämnas inom en ram av 125 milj. kr.
Vidare föreslås att en samdistributionsrabatt införs för att främja samdistribution
av dagstidningar. Kostnaderna beräknas till 10 milj. kr. för
helt år.
För nästa budgetår föreslås anslag av 25 milj. kr. till lånefonden och 5
milj. kr. till samdistributionsrabatten.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:960 av herr Lundström in. fl. samt
II: 110b av herrar Carlshamre och Lothigius vari hemställts att riksdagen
måtte godkänna propositionen nr 48 med den ändringen att samdistributionsrabatt
även skall utgå vid samdistribution genom av tidningarna ägda
lokala respektive regionala distributionsföretag,
dels motionen I: 963 av fru Segerstedt Wiberg vari hemställts att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om statlig samdistributionsrabatt,
dels motionen I: 975 av herr Hernelius och fru Diesen vari hemställts att
riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 48 måtte beakta vad i motionen
anförts,
dels motionen I: 976 av herr Hernelius och fru Segerstedt Wiberg vari
hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 48 måtte
beakta vad i motionen anförts,
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969
3
dels motionerna I: 977 av herr Larfors och II: 1125 av herr Svensson i
Eskilstuna m. fl. vari hemställts 1) att riksdagen beslutar att medel för tidningstekniskt
och tidningsadministrativt forsknings- och utvecklingsarbete
utgår under budgetåren 1969/70—1973/74 till ett sammanlagt belopp av 5
miljoner kr., 2) att dessa medel efter anvisningar från Kungl. Maj :t skall
förvaltas och utbetalas i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionerna,
dels motionerna I: 978 av herrar Nils Theodor Larsson och Mattsson samt
II: 1122 av herr Antonsson m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av propositionen nr 48 måtte besluta 1) att lån ur pressens lånefond
skall kunna beviljas tidningsföretag enligt av departementschefen angivna
grunder samt dessutom för omplacering av jämförbara äldre lån, 2) att
till Pressens lånefond för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag på
25 000 000 kr., varav högst 5 000 000 kr. att användas till lån som kan avskrivas
i enlighet med vad som anförs i motionerna, 3) att samdistributionsrabatt
skall utgå vid samdistribution genom riksomfattande distributionsföretag
och genom av tidningarna ägda lokala eller regionala distributionsföretag,
dels motionerna 1:979 av herrar Svanström och Johan Olsson samt II:
1123 av herr Dahlgren m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 48 måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
skyndsam utredning och förslag till införande av ett grundbelopp för statlig
annonsering i enlighet med de riktlinjer som anges i motionerna,
dels motionen II: 1103 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i
Bäckmora vari hemställts att riksdagen måtte besluta att beslut i låneärende
som slutbehandlats av styrelsen för pressens lånefond inte får hemlighållas,
dels motionen II: 1124 av herr Svensson i Eskilstuna m. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att
samdistributionsrabatt skall kunna utgå till deltagande tidningsföretag även
i sådan form av samdistribution som sker i regionala eller lokala distributionsföretag
när i enlighet med propositionens riktlinjer kostnadsfördelningen
inte tar hänsyn till spridningsintensiteten och när andratidningar
inte heller på annat sätt behandlas diskriminerande.
Utskottet
Vid en undersökning av dagspressens roll bland massmedia har 1967
års pressutredning funnit att dagstidningarna är det nyhetsmedium som når
den största delen av befolkningen. Konstaterandet gäller såväl räckvidden
inom befolkningen som ambitionsgraden i fråga om fullgörandet av de funktioner
som utredningen studerat, nämligen den opinionsbildande funktionen,
informationsfunktionen och underhållningsfunktionen. I fråga om den
lokala informationen synes regionalradion vara den enda konkurrenten,
l-j- Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 107—108
4
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969
men inte heller denna kan konkurrera med dagstidningarna när det gäller
publikens storlek eller bevakningens omfattning och intensitet.
Material som frambragts av 1967 års pressutredning visar vidare att dagstidningarnas
ekonomiska situation generellt inte är otillfredsställande. Svårigheterna
är främst koncentrerade till andratidningsföretagen. Detta material
bestyrker sålunda tidigare undersökningar.
Utskottet erinrar om att det försämrade ekonomiska resultatet för främst
andratidningar har i väsentliga stycken initierat debatten om behovet av
statligt stöd till dagstidningarna.
Mot bakgrunden av den från opinionsbildningssynpunkt ogynnsamma
strukturutvecklingen inom den svenska tidningsbranschen har i den förevarande
propositionen på grundval av förslag av pressutredningen lagts
fram förslag om en av det allmänna finansierad samdistributionsrabatt och
om en pressens lånefond.
Den statliga samdistributionsrabatten för dagstidningar avser att sänka
distributionskostnaderna och därmed stimulera till ökad samdistribution
och större valfrihet för tidningskonsumenterna.
I syfte att främja samdistributionen föreslås i propositionen att staten
betalar ett visst belopp för distribuerat exemplar till de tidningar som är
villiga att samdistribuera med en kostnadsfördelning mellan de deltagande
tidningsföretagen som ger ökad jämställdhet i konkurrensen. För förslagets
förverkligande behövs enligt departementschefens uppfattning minst två
riksomfattande distributionsföretag. På distributionsföretagen ställs det
kravet att de på varje ort, där tidningsföretagen så önskar, skall kunna åta
sig distributionsarbete. I nuläget synes endast postverket och AB Svenska
pressbyrån kunna uppfylla detta krav. Samdistributionsrabatt skall endast
kunna förmedlas av distributionsföretag som förbundit sig att anordna särskild
tidningsutbärningstur på varje ort där minst två rabattberättigade
dagstidningsföretag begär det. I fråga om taxesättningen anförs att distributionsföretagen
bör förbinda sig att i princip tillämpa en sådan taxesättning
att den enskilda tidningens spridningsintensitet på orten inte inverkar
på distributionskostnaden per exemplar. Distributionsföretagen bör åta sig
att i de särskilda tidningsutbärningsturerna medföra samtliga dagstidningar
som vid tiden för utbärningens start finns tillgängliga på orten. Det enskilda
tidningsföretaget förutsätts förbinda sig att avstå från egen utbärning
på alla de orter där rabatterad samdistribution förekommer och att på
sådan ort överlämna hela distributionsarbetet — inklusive transporter —
till distributionsföretaget.
I motionen I: 963 yrkas att riksdagen avslår förslaget om samdistributionsrabatt.
Motionären känner sig inte övertygad om att rabatten kommer
att få åsyftad verkan utan menar att det finns risk för att den snarare kommer
att leda till ett ytterligare försvårat konkurrensläge för andratidningar
genom att de kan förlora det försprång som den egna distributionen givit dem
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969
5
på utgivningsorten. Härtill framhålles bl. a. att stödformen är olämplig på
grund av att alla dagstidningar inte kan komma i åtnjutande av den.
Såvitt utskottet kunnat finna bör den förordade samdistributionsrabatten
kunna stimulera till en samdistribution i vilken kostnadsfördelningen mellan
de deltagande tidningsföretagen är ur olika synvinklar mer acceptabel
än för närvarande. En sådan samdistribution bör i sin tur leda till ökad
överspridning och därmed ökad valfrihet för konsumenterna. Utskottet biträder
förslaget om en samdistributionsrabatt enligt av Kungl. Maj :t förordade
grunder och avstyrker sålunda motionen I: 963. I anledning av detta
motionsyrkande vill utskottet särskilt understryka att syftet med rabatten
i första hand är att stimulera samdistribution och att utjämna distributionskostnaderna.
Av statsrådsprotokollet framgår att avsikten är att statskontoret skall
anförtros uppgiften att handlägga frågor om samdistributionsrabatten och
att utöva erforderlig kontroll. Utskottet vill understryka departementschefens
uttalande om fortlöpande redovisning av erfarenheter beträffande rabatter
m. m.
Yad därefter beträffar förmedling av samdistributionsrabatten skall sådan
uppgift enligt propositionens förslag endast anförtros riksomfattande
distributionsföretag, dvs. företag som förbundit sig att anordna särskild
tidningsutbärningstur på varje ort där minst två rabattberättigade dagstidningsföretag
begär det. I nuläget anser departementschefen att endast
postverket och AB Svenska pressbyrån kan uppfylla detta krav.
Av anförandet i statsrådsprotokollet följer enligt utskottets mening att
även andra riksomfattande distributionsföretag än postverket och pressbyrån
kan konkurrera om att bli och komma i fråga som förmedlare av
rabatten. I nu ifrågavarande avseende påkallar därför motionerna I: 978
och II: 1122 inte någon riksdagens åtgärd.
I nämnda motioner och motionerna I: 960 och II: 1104, I: 975 samt II:
1124 har framställts yrkande av innebörd att samdistributionsrabatten inte
skall vara förbehållen riksomfattande företag utan kunna förmedlas även
av lokala och regionala distributionsföretag.
Pressutredningen framhöll i sitt betänkande att särskild uppmärksamhet
vid ärendets fortsatta behandling borde ägnas frågan om bestämmelserna
om samdistributionsrabatt kunde utformas så att andra företag än de riksomfattande
kan förmedla samdistributionsrabatten. Några remissinstanser
bär särskilt behandlat denna fråga. Bl. a. ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor
har framhållit att även andra företag än riksomfattande bör få
tillfälle att göra sig gällande inom större eller mindre områden.
Frågan om regionala och lokala företag bör kunna komma i fråga för
samdistribution i propositionens mening har sålunda prövats vid Kungl.
Maj :ts behandling av pressutredningens förslag och därvid besvarats nekande.
6
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969
Utskottet har emellertid inte blivit övertygat om att pressutredningens
önskemål om möjlighet i särskilda fall för icke riksomfattande men för
ändamålet särskilt uppbyggda regionala och lokala företag att förmedla
rabatten inte går att förverkliga. Förutsättningen skall naturligtvis vara att
dessa företag i alla avseenden utom beträffande riksomfatlningen uppfyller
de i propositionen stipulerade villkoren. Bl. a. vad i propositionen anförts
beträffande vissa övergångsanordningar ger utskottet anledning förmoda
att en något mer generell utformning av bestämmelserna bör vara möjlig.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört i denna fråga.
Utskottet har funnit bärande skäl anförda för en statlig långivning till
dagstidningsföretagen och tillstyrker därför förslaget om att en pressens
lånefond skall inrättas.
Själva prövningen av låneansökningarna skall enligt propositionen anförtros
en särskild fondstyrelse. Utskottet, som inte funnit anledning till
erinran häremot, delar departementschefens uppfattning att det bör finnas
möjlighet att hemlighålla de uppgifter angående tidningsföretags affärsoch
driftförhållanden som lämnas till fondstyrelsen i låneärenden.
Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten att i propositionen berörda bestämmelser
om handlingssekretess och tystnadsplikt skall utformas så att
i varje enskilt låneärende fondstyrelsens beslut om lån blir offentligt i samband
med första utbetalning från fonden. Särskild åtgärd eller uttalande
från riksdagens sida i denna fråga är därför inte påkallad. Till följd härav
kan motionerna I: 976 samt II: 1103 avslås.
Vad därefter gäller i propositionen förordade grunder för utlåning från
fonden delar utskottet uppfattningen att lån inte bör utgå till sådana projekt
som till normala marknadsmässiga villkor och på ett från företagets synpunkt
betryggande sätt kan finansieras på kreditmarkanden. Kungl. Maj :ts
förslag om räntesatser och lånetider, ränte- och amorteringsfrihet m. m.
samt säkerhet för beviljat lån tillstyrker utskottet.
Enligt propositionen bör lån kunna ges för såväl investeringar som för
andra åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att på längre sikt göra
ett företag konkurrenskraftigt.
Med hänvisning till LO:s remissyttrande över pressutredningens förslag
yrkas i motionerna I: 978 och II: 1122 att lån ur fonden skall kunna beviljas
för lösen av ett tidningsföretags nu löpande lån som tagits för att finansiera
åtgärder till vilka lån skall kunna utgå ur fonden.
En långivning i enlighet med LO:s och motionärernas förslag, dvs. lån
som närmast kan karaktäriseras som saneringslån, anser utskottet kunna
bli ett viktigt led i strävandena att göra ett företag konkurrenskraftigt. Ett
sådant saneringslån måste innebära ökade möjligheter att bedriva verksamheten
på ett ekonomiskt effektivt sätt. Grunderna för denna långivning skall
vara desamma som för övriga lån från fonden.
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969 7
Enligt utskottets mening är sålunda dylika saneringslån att hänföra till
»övriga åtgärder» för vilka lån enligt propositionen skall kunna beviljas.
Motionärernas önskemål torde alltså vara tillgodosett.
I samma motioner framställt yrkande om avskrivning av från fonden beviljade
lån avstyrker utskottet.
Informationsutredningen har enligt sina direktiv att bedriva utredningsarbetet
med riktpunkten att, under beaktande av kostnaderna, skapa ändamålsenliga
former och handlingsregler för det allmännas informationsverksamhet.
Utredningen skall undersöka på vilka områden och i vilka situationer
statlig annonsering lämpligen bör användas och vilka riktlinjer
som skall gälla vid valet mellan annonsering och annan form av tillkännagivande.
Utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 979 och II: 1123 angående
finansieringsformer för den statliga annonseringen m. m.
I motionerna I: 977 och II: 1125 föreslås att riksdagen anvisar särskilda
medel till tidningstekniskt och tidningsadministrativt forsknings- och utvecklingsarbete.
Pressutredningen har i sitt betänkande fäst uppmärksamheten på viktiga
utbildnings- och forskningsfrågor. Utredningen understryker angelägenheten
av att dagstidningarnas personal får möjlighet till utbildning och fortbildning
i takt med den allmänna utbyggnaden av utbildningsväsendet. En
rad för dagspressen angelägna forskningsområden och forskningsaktiviteter
har inventerats. Utredningen utgår från att de organ som fördelar samhällets
bidrag till forskningen kommer att i ökad utsträckning kunna beakta
även dessa forskningsbehov.
Det i motionerna I: 977 och II: 1125 framställda yrkandet överensstämmer
i allt väsentligt med ett av statskontoret i ämbetsverkets remissyttrande
upptaget förslag.
Utskottet ansluter sig till departementschefens mening att förslag till åtgärder
inom ifrågavarande utbildnings- och forskningsområden bör prövas
i annat sammanhang. Därför kan utskottet inte biträda förevarande motionsyrkande.
Utskottet vill emellertid framhålla att utskottet anser det
senast genom motionerna aktualiserade forsknings- och utvecklingsarbetet
vara av stor angelägenhetsgrad.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 963, nämnda motion såvitt nu är
i fråga, godkänner i statsrådsprotokollet förordade grunder
för samdistributionsrabatt till dagstidningar att gälla fr. o. m.
den 1 januari 1970,
2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 960 och II:
1104, I: 978 och II: 1122, I: 975 samt II: 1124 som sin me
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969
ning ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående
förmedling av samdistributionsrabatt,
3. att riksdagen beslutar om inrättande av en pressens
lånefond i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,
4. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade
grunder för utlåning från pressens lånefond,
5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 978 och II:
1122 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört angående s. k. saneringslån,
6. att riksdagen avslår motionerna I: 978 och II: 1122
i vad de avser avskrivning av lån ur lånefonden,
7. att riksdagen avslår motionen I: 976,
8. att riksdagen avslår motionen II: 1103,
9. att riksdagen medger att från pressens lånefond får
beviljas lån under budgetåren 1969/70—1973/74 intill ett
sammanlagt belopp av 125 000 000 kr.,
10. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen I: 963, nämnda motion såvitt nu är
i fråga, till Samdistributionsrabatt för dagstidningar för
budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.,
11. att riksdagen till Pressens lånefond för budgetåret
1969/70 på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd
anvisar ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.,
12. att riksdagen avslår motionerna I: 979 och II: 1123,
13. att riksdagen avslår motionerna I: 977 och II: 1125.
Stockholm den 13 maj 1969
På statsutskottets vägnar:
BIRGER ANDERSSON
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1969
9
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson
(s), Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), fru Wallentheim
(s), herrar Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (m), Bengtson
(ep), Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Jonsson (s), fru Elvy Olsson
(ep) och herr Lindblad (fp) samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Almgren (s),
Mellqvist (s), Eliasson i Sundborn (ep), Gustafson i Göteborg (fp), fru Lewén-Eliasson
(s), herrar Nordstrandh (m), Nilsson i Tvärålund (ep), Antonsson
(ep), fru Holmberg (s), herrar Blomkvist (s), Jönsson i Arlöv (s),
Gustavsson i Ängelholm (s), Lothigius (m) och Eriksson i Arvika (fp).
Reservation
av herr Ottosson (m).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1969:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om inrättande av en pressens lånefond m. m. jämte motioner. s. 1 i texten