Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående sysselsättningspolitiskt motiverade hyrestillskott m. m.

1969-05-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:121, Utlåtande i anledning av motioner angående sysselsättningspolitiskt motiverade hyrestillskott m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1969

1

Nr 121

Utlåtande i anledning av motioner angående sysselsättningspolitiskt

motiverade hyrestillskott m. m.

(3:e avd.)

I de likalydande i anslutning till Kungl. Maj:ts proposition nr 115 och därvid

redovisad reviderad finansplan väckta motionerna 1:1056 av herr Karl Pettersson

m. fl. och II: 1217 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. har hemställts att riksdagen

måtte besluta

a. att försöksverksamheten med hyrestillskott skall insättas som ett komplement

till bortavistelsebidraget vid sysselsättning på annan ort än hemorten,

b. att införandet av hyrestillskott vid sådan sysselsättning icke skall användas

som instrument för att kunna styra folkomflyttningen från vissa områden av landet

till ett annat område,

c. att samarbetet mellan industridepartementet och Industriförbundet och en

snabb inventering av möjligheterna att lokalisera företag till livskraftiga orter i sysselsättningssvaga

regioner forceras och följs av snabba åtgärder för att uppfylla

detta mål, samt

d. att åtgärder i första hand vidtas för att skaffa arbetstillfällen i de sysselsättningssvaga

regionerna och att sådana åtgärder prioriteras före omflyttning av arbetskraft

till andra delar av landet.

Utskottet

Kungl. Maj it har enligt vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan

av reviderad finansplan 1969 (prop. 115, s. 10) medgivit att arbetsmarknadsstyrelsen

tills vidare försöksvis får utbetala vissa hyrestillskott i anslutning till att flyttande

arbetskraft slutgiltigt byter bostadsort. Hyrestillskottet anges vara avsett som

ett alternativ till det nuvarande s. k. bortavistelsebidraget.

I motionerna har hemställts om beslut att hyrestillskott skall utgå som komplement

till bortavistelsebidrag och att de inte skall användas som instrument för att

styra folkomflyttningen inom landet.

Bortavistelsebidraget är en form av flyttningsbidrag som avser att täcka merkostnaderna

för hushåll i två orter för familjeförsörjare som inte kan få familjebostad

i eller i närheten av ny anställningsort. Bidraget förutsätter bl. a. att ar
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 121

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1969

betstagaren avser att varaktigt bosätta sig i den nya anställningsorten och att den

nya anställningen beräknas vara minst sex månader. Bidraget utgår med 450 kr.

i månaden samt 60 kr. i månaden för varje hemmavarande barn under 16 år.

Efter sex månader nedsätts bidraget till hälften och utgår med sålunda reducerat

belopp under ytterligare sex månader. Möjligheten att uppbära bortavistelsebidrag

är sålunda knuten till att ny familjebostad inte kunnat anskaffas under det

första anställningsåret efter flyttningen.

Enligt de närmare föreskrifterna om försöksverksamheten (k. br. 25/4 1969)

utgår hyrestillskott till familjeförsörjare som i samband med tillträde av anställning

i annan ort fått familjebostad i eller i närheten av den nya anställningsorten

under vissa förutsättningar, bl. a. att arbetstagaren avser att varaktigt bosätta sig

där och att de allmänna förutsättningarna för flyttningsbidrag enligt 30—32 §§

arbetsmarknadskungörelsen är tillämpliga. Tillskottet utgår under ett år från det

bostaden tillträddes. Under de första sex månaderna av anställningstiden utgår helt

tillskott med skillnaden mellan månadshyran och 300 kr., dock med högst 450 kr.

för månad, och nedsätts därefter till hälften. Har arbetstagaren bortavistelsebidrag

då han tillträder den nya bostaden får detta bidrag ersättas av hyrestillskott för

tid då bidraget skulle ha utgått om han inte fått familjebostad. Eftersom bortavistelsebidrag

utgår endast om familjebostad inte kan anskaffas utgör hyrestillskottet

i realiteten ett komplement och inte ett alternativ till bortavistelsebidraget.

Försöksverksamheten syftar enligt departementschefen till att underlätta flyttning

av arbetskraft för att hindra en överansträngning av resurserna i Syd- och

Mellansverige och bör leda till en förbättring av sysselsättningsläget i skogslänen.

Hemställan i motionerna i denna del torde inte syfta till att avvisa eller inskränka

försöksverksamheten på grund av dess avsedda rörlighetsfrämjande effekt.

Motionsförslaget syftar enligt motiveringen närmast till att arbetstagaren skulle

ges valrätt mellan föreslaget hyrestillskott vid definitiv flyttning och ett bidrag vid

fortsatt dubbel bosättning även om familjebostad skulle erbjudas. Därmed skulle

uppnås att avflyttningen från ett område med brist på arbetstillfällen inte blev definitiv.

Hemställan i motionerna om att hyrestillskotten skall sättas in som ett komplement

till bortavistelsebidraget torde enligt det anförda få anses tillgodosedd.

Vad angår hemställan om användningen av hyrestillskotten har utskottet funnit

att försöksverksamheten med dess rörelsefrämjande syfte i och för sig har godtagits

även av motionärerna. Farhågorna att därmed skulle ges stimulans till flyttning

av arbetskraft som genom lokaliseringspolitiska eller andra åtgärder kan komma

att få arbetstillfällen i hemorten får anses stillade redan genom bidragsvillkoret

att de allmänna förutsättingarna för flyttningsbidrag skall vara uppfyllda. En

på längre sikt förväntad bättre arbetsmarknadssituation i hemorten torde inte kunna

åberopas mot nödvändigheten att nu stimulera till en utjämning av den geografiska

arbetskraftsbalansen och därmed till resursskapande produktion.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att för flyttningsbidrag beräknade

medel under anslaget till Allmänna beredskapsarbeten m. m. tas i anspråk

för försöksverksamheten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1969

3

Hemställan rörande ett forcerat samarbete mellan staten och näringslivet får

anses endast innebära en motionärernas anslutning till de av chefen för inrikesdepartementet

redan vidtagna åtgärder som syftar till en snabb inventering av nya

lokaliseringsmöjligheter. Någon riksdagens åtgärd kan inte anses erforderlig.

Vad avser hemställan om snabba åtgärder för företagslokalisering till livskraftiga

orter i sysselsättningssvaga regioner får utskottet hänvisa till riksdagens beslut

i anledning av utskottets utlåtande nr 57 och 58. Motionernas syfte får anses tillgodosett

utan ett nytt riksdagens beslut i detta ämne.

Hemställan i motionerna om en prioritering av sysselsättningsskapande lokaliseringspolitiska

och arbetsmarknadspolitiska åtgärder framför de rörlighetsfrämjande

åtgärderna torde enligt vad utskottet fått anledning utgå ifrån inte avse att

minska de sistnämnda åtgärderna. Syftet torde vara att markera vikten av att ytterligare

sysselsättningsskapande åtgärder kommer till stånd i de sysselsättningssvaga

regionerna.

I den principiella frågan om den lämpliga avvägningen mellan olika typer av åtgärder

erinrar utskottet om vad bankoutskottet anfört i sitt utlåtande nr 30 (s. 7)

om avvägningen mellan arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska insatser.

I övrigt hänvisar statsutskottet till dess nämnda utlåtanden nr 57 och 58, i vilka

stor vikt lagts vid åtgärder som kan motverka de regionala skillnaderna i sysselsättningen.

Budgetfrågorna i dessa delar har redan varit föremål för riksdagens beslut.

Med hänsyn därtill och till det föreslagna beslutets icke konkretiserade innehåll

torde frågan få anses redan behandlad av årets riksdag och bör därför inte

lämpligen behandlas i ett nytt sakbeslut. Motionärernas syfte är redan tillgodosett.

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av försöksverksamheten med hyrestillskott

att riksdagen avslår motionerna I: 1056 och II: 1217

såvitt nu är i fråga,

2. beträffande kostnaderna för försöksverksamheten med hyrestillskott

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till

känna vad utskottet anfört,

3. beträffande viss samverkan mellan staten och Sveriges industriförbund

att riksdagen avslår motionerna I: 1056 och

II: 1217 såvitt nu är i fråga,

4. beträffande förstärkta sysselsättningsskapande insatser i vissa

regioner att riksdagen avslår motionerna I: 1056 och II: 1217

såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 23 maj 1969

På statsutskottets vägnar:

BIRGER ANDERSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 121 år 1969

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Rikard Svensson (s),

Axel Andersson (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson (fp),

Bengtson (ep), Herbert Larsson (s), Rönnberg (s), Eric Peterson (fp), Wallmark

(m), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Thorle Nilsson (s), Strandberg (m) och fru Elvy

Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Mellqvist (s), Gustafson i Göteborg (fp), fru

Lewén-Eliasson (s), herrar Mattsson (ep), Johansson i Norrköping (s), Enskog (fp),

Nordstrandh (m), Alemyr (s), Nilsson i Tvärålund (ep), Gustafsson i Uddevalla

(s), Fagerlund (s), Blomkvist (s), Dahlgren (ep), Gustavsson i Ängelholm (s)

och Petersson i Gäddvik (m).

Reservation

beträffande försöksverksamheten med hyrestillskott av herrar Axel Andersson

(fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Eric Peterson (fp), Wallmark (m), Strandberg

(m), fru Elvy Olsson (ep), herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson ,(ep),

Enskog (fp), Nordstrandh (m), Nilsson i Tvärålund (ep), Dahlgren (ep) och Petersson

i Gäddvik (m) som anser att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 2 som börjar med »Hemställan i» och

slutar med »rörlighetsfrämjande effekt» bort ha följande lydelse:

»Därmed ökar emellertid också risken för en varaktig avflyttning från nämnda

län. Hemställan i motionerna i denna del syftar till att rikta uppmärksamheten på

dessa risker.»

dels det stycke i utskottets utåtande på s. 2 som börjar med »vad angår» och

slutar med »resursskapande produktion» bort ha följande lydelse:

»Farhågorna för att användningen av hyrestillskotten skulle ge stimulans till

flyttning av arbetskraft som genom lokaliseringspolitiska eller andra åtgärder kan

komma att få arbetstillfällen i hemorten kan icke anses helt obefogade. En på

längre sikt förväntad bättre arbetsmarknadssituation i hemorten måste i första hand

beaktas även om en utjämning eftersträvas av den geografiska arbetskraftbalansen

för att öka förutsättningarna för resursskapande produktion. Denna utskottets mening

bör i särskild skrivelse delges Kungl. Maj:t.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. beträffande inriktningen av försöksverksamheten med hyrestillskott

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna

vad utskottet anfört i anledning av motionerna I: 1056 och

II: 1217 såvitt nu är i fråga,»

TRYCKERIBOLAGET IVAR H>EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om avsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfo a1 i texten