Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om beräkningsgrunderna för den församlings prästerliga organisationen.

1969-10-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1969:126, Utlåtande i anledning av motioner om beräkningsgrunderna för den församlings prästerliga organisationen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 126—128

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1969

1

Nr 126

Utlåtande i anledning av motioner om beräkningsgrunderna för

den församlings prästerliga organisationen.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 104 av herr Svenungsson m. fl. och II: 123

av herr Werner m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhåller om utredning angående beräkningsgrunderna för den församlingsprästerliga

organisationen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från kammarkollegiet. Kollegiet har anfört i huvudsak

följande.

Som regel är den prästerliga organisationen så utformad att prästen är

anställd i visst pastorat och har sin tjänstgöring förlagd till detta. Beslutanderätten

i fråga om pastoratsindelning och tjänsteorganisation i pastorat

tillkommer enligt 2 § prästlönelcostnadslagen 29.6.1951 Kungl. Maj :t.

I större omorganisationsfrågor brukar Kungl. Maj :t dock underställa frågorna

riksdagens prövning och inhämta yttrande från kyrkomötet.

Vid 1957 års riksdag fattades beslut (skr 388) om en allmän reform av

pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga tjänsteorganisationen

enligt förslag till normer härför som framlagts i proposition 1957: 153.

Jämlikt dessa normer skulle prästantalet i ett pastorat stå i viss relation till

pastoratets invånarantal, varvid räknades med större folkmängdstal perpräst

i tätortspastorat. Pastoraten uppdelades på tre olika grupper med

olika folkmängdsserier. Den första gruppen bestod av pastorat med mer än

90 % av befolkningen boende i tätort (F-ortspastorat), den andra gruppen

av pastorat där mellan 70 och 90 % var bosatta i tätort (E-ortspastorat) och

den tredje gruppen av övriga pastorat (landsbygdspastorat). Av nedanstående

tablå framgår relationerna mellan folkmängd och tjänsteorganisation

för de olika pastoratstyperna.

Pastoratstyp

Antal präster och invånare i pastoratet

1 präst

flera präster

invånare

2

3

4

5

6

lägst

upp till

invånare upp till

F-ortspastorat ..........

2 000

5 000

10 000

16 000

24 000

32 000

42 000

E-ortspastorat ..........

2 000

3 500

7 000

12 000

18 000

25 000

Landsbygdspastorat......

2 000

3 000

6 000

9 500

13 500

18 000

—

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt Nr 126—12S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1969

Enligt sedermera av Kungl. Maj :t i proposition 1958: 67 angivna och av

riksdagen (skr 1958: B 121) godkända normer för inordnande av den andliga

vården vid sjukhusen i församlingsprästernas tjänsteuppgifter skulle

till pastorats invånarantal läggas på visst sätt omräknat vår dpi åt sant al på

sjukhus inom pastoratet. Omräkningen skulle göras så att i k-ortspastoiat

vårdplatsantalet multiplicerades med siffran tre samt i E-ortspastorat och

landsbygdspastorat med siffran två. Beträffande epidemi- och sinnessjukhus

samt vårdanstalter för psykiskt efterblivna skulle före omräkningen

vårdplatsantalet reduceras med en fjärdedel.

I motionerna hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte

anhålla om utredning angående beräkningsgrunderna för den församlingsprästerliga

organisationen. Såvitt framgår av motiveringen skulle utredningen

emellertid endast avse frågan på vad sätt förekomsten inom ett

pastorat av mera betydande fritidsbefolkning eller s. k. dagbefolkning, dvs.

personer som utan att tillhöra församlingen har sin förvärvsverksamhet

förlagd till denna, skall påverka dimensioneringen av den församlingsprästerliga

organisationen.

Genom beslut 31.1.1966 har Kungl. Maj :t anbefallt kammarkollegiet att

verkställa utredning i fråga om förstärkning av den prästerliga arbetskraften

i pastorat med fritidsbebyggelse och turism (säsongpastorat). Sedan

vissa uppgifter inhämtats från domkapitlen har kollegiet i en promemoria

17.1.1968 diskuterat tänkbara åtgärder för en lösning av frågan. Promemorian

har remitterats till samtliga domkapitel för yttrande. Ännu återstår

yttranden från två domkapitel.

I promemorian framhålles att fastän fritidsbebyggelsen och turismen

medfört en mycket betydande säsongmässig folkökning i vissa pastorat

detta förhållande inte torde kunna motivera en permanent utökning av den

prästerliga tjänsteorganisationen i sådana pastorat; detta skulle nämligen

innebära att en och samma befolkningsgrupp skulle få återverka på den

ordinarie organisationen i flera pastorat. Härefter anföres:

»Det är givet att en lösning av frågan om anpassning av det kyrkliga arbetet

till den nya fritidssituationen är förenad med betydande svårigheter,

vilket också klart framgår av yttrandena från domkapitlen i de stift, som

inrymmer stora turistcentra. Som ovan antytts är den prästerliga organisationen

i regel så utformad att prästerna är anställda i visst pastorat och har

sin tjänstgöring förlagd till detta. De i princip ''rörliga’ prästerna utgöres

huvudsakligen av ett antal stiftsadjunkter (1.3.1967 50 präster, varav 8

var tjänstlediga och 2 avsedda för finskspråkiga personer) samt pastoratsadjunkter

(1.3.1967 167 präster, varav 62 åtnjöt tjänstledighet), men dessa

är enligt domkapitlens yttranden i allmänhet så hårt engagerade i sina

ordinarie arbetsuppgifter att de rimligtvis inte kan utnyttjas för arbetet

bland säsongbefolkningen. Härtill kommer att en mängd prästtjänster —

inte minst i säsongpastoraten — står vakanta på grund av prästbristen. Av

antalet församlingsprästerliga tjänster 1.3.1967, 2 688, var 313 vakanta. De

vakanser, som därav belöpte på de 217 säsongpastorat, vilka redovisats i

sammanställningen på sid. 2, uppgick till 51. Ytterligare må framhållas att

många av prästerna i säsongpastoraten, likaväl som i övriga pastorat, av

olika skäl är hänvisade till att förlägga sin egen semester till sommarmånaderna.

Mot den bakgrund, som ovan redovisats, kan det synas vara en hopplös

uppgift att utan genomgripande förändringar i gällande organisationssystem

i nämnvärt större utsträckning än som nu sker taga prästerlig ar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126 är 1969

3

betskraft i anspråk för arbetet bland fritidsbefolkningen. Vissa möjligheter

torde emellertid finnas att inom det nuvarande systemets ram i någon mån

komma till rätta med problemen.»

I första hand bör —- enligt promemorian — givetvis tillses att den prästerliga

organisationen i säsongpastoraten inte är underbemannad under

säsongtid genom vakanser och/eller semestrar. Domkapitlet har här möjlighet

att förordna präst från annat pastorat eller pensionerad präst eller ferieledig

prästvigd lärare som tillfällig vikarie på den lediga tjänsten. I åtskilliga

säsongpastorat är emellertid en sådan anordning inte tillfyllest utan

där erfordras en förstärkning av tjänsteorganisationen under säsongtid. En

lösning, som diskuterats i promemorian, innebär dels att en utvidgning sker

beträffande dessa pastorat av gällande möjligheter för domkapitlen att inrätta

extra tjänster — f. n. får, om Kungl. Maj :t ej medger annat, sådan

tjänst inrättas endast när ordinarie eller extra ordinarie tjänst är ledig —

dels att möjlighet öppnas att också på sådan extra tjänst förordna präst

från annat pastorat. Andra tänkbara utvägar anvisas i promemorian såsom

utvidgning av möjligheten till tjänstedubblering, dvs. förordnande för präst

att jämsides med sin tjänst utöva tjänst i annat pastorat, samt punktinsatser

av semestrande präst från annat pastorat. — Enligt promemorian borde

kostnaderna — uppskattade till 800 000 kronor för år — för förstärkningen

av tjänsteorganisationen i säsongpastoraten bestridas ur kyrkofonden bl. a.

av det skälet att verksamheten främst riktade sig till andra än i pastoraten

skrivna personer.

Så snart som samtliga remissyttranden över promemorian inkommit till

kollegiet kommer ärendet att redovisas till Kungl. Maj :t.

Åt kammarkollegiet har vidare genom Kungl. Maj rts beslut 1.9.1967 uppdragits

att utreda frågan om anordnande av erforderlig andlig vård för personer,

som har sin dagliga verksamhet förlagd till annat pastorat än det

där de är kyrkobokförda. För denna utredning har kollegiet i skrivelse

2.2.1968 till domkapitlen anhållit om vissa uppgifter. Svar har inkommit

från samtliga domkapitel utom ett.

Slutligen må nämnas att vid 1968 års kyrkomöte väcktes en motion, nr

7o, med i allt väsentligt samma lydelse som nu förevarande riksdagsmotioner.

Första tillfälliga utskottet föreslog i sitt betänkande nr 19 att motionen

i vad den avsåg säsongpastoraten inte skulle föranleda någon kyrkomötets

åtgärd, varvid hänvisades till Kungl. Maj ds uppdrag åt kollegiet att

utreda denna fråga och den promemoria som upprättats i ämnet. I vad

motionen avsåg dagbefolkningen föreslog utskottet skrivelse till Kungl.

Maj :t med anhållan att utredningsuppdraget rörande säsongpastoraten

måtte utvidgas att omfatta även pastorat i landets största städer, där dagbefolkningen

är särskilt stor. Utskottets förslag bifölls av kyrkomötet. _

Såsom tidigare berörts pågår inom kollegiet utredning av jämväl sistnämnda

fråga.

Under åberopande av redogörelsen avstyrker kollegiet bifall till motionerna.

Utskottet. Motionärernas önskemål om utredning angående beräkningsgrunderna

för den församlingsprästerliga organisationen har motiverats

med de särskilda krav på denna organisation som följer dels av de säsongvis

inträffande befolkningskoncentrationerna i vissa fritidsområden (»säsongpastorat»),

dels av förhållandena i de största städernas cityförsamlf

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 126_128

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 126 år 1969

lingar, där antalet kyrkobokförda gått starkt tillbaka, medan antalet människor

som under dagarna på grund av sitt arbete eller av andra skäl vistas

inom församlingarna ökat högst väsentligt. Att dessa befolkningsförhållanden

måste vålla problem i det kyrkliga arbetet är uppenbart och likaså —

i varje fall i vad gäller säsongpastoraten — att möjligheterna att lösa problemen

minskas av att en mängd prästtjänster för närvarande står vakanta.

I kammarkollegiets yttrande över motionerna har emellertid antytts vissa

tänkbara åtgärder med syfte att inom ramen för nuvarande organisation

minska de påtalade olägenheterna. Utskottet finner det värdefullt att dessa

och andra möjligheter, som eventuellt kan föreligga, övervägs inom de båda

utredningar som redovisats i kollegiets yttrande. Med hänsyn till det utredningsarbete

som redan pågår finner utskottet inte anledning att föreslå

riksdagen att hos Kungl. Maj :t anhålla om den av motionärerna föreslagna

utredningen. Utskottet avstyrker därför motionerna och hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 104 och II: 123.

Stockholm den 28 oktober 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),

Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), fru Wallentheim (s), herrar

Mårtensson (s), Per Jacobsson (fp), Bengt Gustavsson (s), Eric Peterson

(fp), Kaijser (m), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Thorsten Larsson (ep) och

Strandberg (m) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Mellqvist (s), Gustafson

i Göteborg (fp), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Mattsson (ep), Johansson i

Norrköping (s), Enslcog (fp), Nordstrandh (m), Alemyr (s), Lindahl (s),

fru Holmberg (s), herrar Jönsson i Arlöv (s), Dahlgren (ep), fru Ludvigsson

(s) och herr Elmstedt (ep).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.