Utlåtande i anledning av motioner om särskilda läroböcker för synskadade barn.
1969-10-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1969:128, Utlåtande i anledning av motioner om särskilda läroböcker för synskadade barn.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1969
Nr 128
Utlåtande i anledning av motioner om särskilda läroböcker för
synskadade barn.
(2:a avd.)
I de likalydande motionerna I: 471 av herr Thorsten Larsson in. fl. och
II: 544 av herr Josefson i Arrie m. fl. har hemställts att riksdagen måtte uttala
sig för att synskadade elevers behov av särskilt utformade läroböcker
tillgodoses i enlighet med vad i motionerna anförts samt att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t ger denna sin mening till känna.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen, som anfört i huvudsak
följande.
Problemet att söka förbättra inlärningssituationen för synsvaga elever
har uppmärksammats alltmer under det senaste decenniet. I och med synklassernas
inrättande blev läromedelsfrågor på detta område speciellt aktuella.
Synsvaga elever undervisas i vanliga klasser eller i synklasser, som
finns inrättade i Stockholm, Göteborg och Malmö. I synklasserna undervisades
ca 80 elever föregående läsår. I vanliga klasser över hela landet undervisades
sammanlagt ca 500 elever med sådana synsvårigheter att speciella
hjälpmedel var nödvändiga.
Elever med synskada kan genom skolans försorg få tekniska hjälpmedel
i form av t. ex. speciella pulpeter, optiska anordningar, bandspelare etc.
Hjälpmedlen tillhandahålls kostnadsfritt för eleven, inom grundskolan av
kommunala medel, inom frivilliga skolformer av medel som SO disponerar
under anslaget Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor. För
hemmabruk kan de synsvaga eleverna få s. k. ADL-hjälpmedel, som finns
upptagna på socialstyrelsens hjälpmedelsförteckning.
Det bör framhållas att med den inriktning som arbetet i grundskolan ges
i den reviderade läroplanen blir traditionella hemuppgifter för eleverna av
mindre betydelse. Huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet skall
utföras på skoltid, och i den mån hemuppgifter förekommer bör dessa vara
frivilliga för eleverna och behöver heller inte genomgående avse bokliga
studier. För studier i gymnasiala skolor förekommer det ej sällan att hjälpmedel
tilldelas synsvaga elever även för hemmabruk.
Läroboksfrågan för de synskadade kan inte lösas generellt. För den första
läsundervisningen finns i viss utsträckning läroböcker i förstorad upplaga.
Stor och tydlig stil har även specialupplagor av viss annan litteratur. Det
finns relativt god tillgång på böcker med lättläst stil och passande innehåll
för yngre elever, men det är svårare att finna lämpliga böcker för äldre
elever. Skriv- och räknehäften med förstärkta linjer har framkommit på
initiativ från SÖ och finns att köpa i handeln.
Statsutskottets utlåtande nr 128 år 1969
9
Att producera tryckta läromedel i specialupplaga synes dock tyvärr inte
alltid vara den bästa lösningen, eftersom uppförstoring av textmaterial
ofta medför otympliga och svårhanterliga läromedel. Gjorda erfarenheter
bl. a. av uppförstorade läroböcker har gett vid handen att stor hänsyn också
måste tas till bl. a. tydlighet i uppställning, god typografisk utformning,
lämpligt radavstånd, lämplig spaltbredd, typ av papper etc. Val av läromedel
måste oftast göras individuellt för varje elev och man måste därvid ta
stor hänsyn till synskadans beskaffenhet och väl känna till eleven för övrigt.
Forskning på detta område är önskvärd för att klarlägga bl. a. i vilken
mån man redan genom att välja en lämplig typografi m. in. för de vanliga
läroböckerna kan nedbringa svårigheterna för synsvaga elever. Detta är
särskilt viktigt eftersom antalet elever, som har behov av specialupplagor,
är relativt lågt och upplagestorlekar därför blir begränsade, vilket medför
att läromedelsproducenter endast i viss omfattning kan åta sig sådan produktion.
Läromedelsutredningen, som enligt sina direktiv har att prioritera läromedelsfrågor
för handikappade elever, har framlagt ett delbetänkande rörande
läromedel för specialundervisning. På grundval av förslag som framfördes
där har under budgetåret 1969/70 ökade resurser ställts till SÖ:s
förfogande under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
för läromedelsutveckling inom hela handikappområdet. Förutom den skolkonsulent
som ansvarar för undervisningsfrågorna när det gäller synskadade
elever har SO nu anställt en skolkonsulent, som skall ägna sig åt läromedelsfrågorna
för specialundervisningen.
Utskottet. Under de senaste åren har från statsmakternas sida stor uppmärksamhet
ägnats de handikappades utbildningsmöjligheter och bland
annat har för innevarande budgetår under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet ett betydande belopp anvisats för genomförande
av olika förslag i fråga om läromedel för specialundervisningen. Därigenom
har bättre förutsättningar skapats för ett utvecklingsarbete beträffande
läromedel även för den grupp av handikappade som avses i motionerna,
nämligen de synskadade. Utskottet vill kraftigt understryka vikten
av detta sistnämnda utvecklingsarbete, som får förutsättas gälla inte bara
läroböcker utan också rent tekniska hjälpmedel. Med hänsyn till det nu
sagda och vad skolöverstyrelsen anfört anser utskottet att det inte finns
tillräcklig anledning för riksdagen att göra det av motionärerna önskade
uttalandet. Utskottet avstyrker därför motionerna och hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1: 471 och II: 544.
Stockholm den 28 oktober 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 126.
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.